ISSN 1725-2504

doi:10.3000/17252504.C_2009.153.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

C 153

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

52 årgången
4 juli 2009


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

 

Domstolen

2009/C 153/01

Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidningEUT C 141, 20.6.2009

1

 

Förstainstansrätten

2009/C 153/02

Utseende av den domare som ersätter förstainstansrättens ordförande vad gäller behörigheten att besluta om interimistiska åtgärder

2

2009/C 153/03

Avdelningen för överklaganden

2

2009/C 153/04

Riktlinjer för hur målen ska fördelas mellan avdelningarna

2

 

V   Yttranden

 

DOMSTOLSFÖRFARANDEN

 

Domstolen

2009/C 153/05

Mål C-180/06: Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Wien — Österrike) — Renate Ilsinger mot Martin Dreschers i egenskap av konkursförvaltare för Schlank & Schick GmbH (Domstols behörighet på privaträttens område — Förordning (EG) nr 44/2001 — Behörighet vid konsumenttvister — Konsumentens rätt att på rättslig väg utkräva en förespeglad vinst när konsumenten har utsatts för vilseledande annonsering — Kvalificering — Talan om avtal som avses i artikel 15.1 c i nämnda förordning — Villkor)

3

2009/C 153/06

Mål C-494/06 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 30 april 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien, Wam SpA (Överklagande — Statligt stöd — Ett företags etablering i vissa tredjeländer — Lån till nedsatt ränta — Inverkan på handeln mellan medlemsstater — Snedvridning av konkurrensen — Handel med tredjeländer — Kommissionens beslut — Det statliga stödets rättsstridighet — Motiveringsskyldighet)

4

2009/C 153/07

Mål C-497/06 P: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 30 april 2009 — CAS Succhi di Frutta SpA mot Europeiska gemenskapernas kommission (Överklagande — Utomobligatoriskt skadeståndsansvar — Anbudsförfarande — Betalning in natura — Betalning till anbudsgivarna med andra frukter än dem som angavs i anbudsinfordran — Orsakssamband)

4

2009/C 153/08

Mål C-518/06: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 28 april 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien (Fördragsbrott — Ansvarsförsäkring för motorfordon — Artiklarna 43 EG och 49 EG — Direktiv 92/49/EEG — Nationella bestämmelser enligt vilka försäkringsföretag är skyldiga att ingå avtal om försäkring — Inskränkning av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster — Socialt skydd för personer som skadas i trafikolyckor — Proportionalitet — Försäkringsföretags frihet att fastställa premietariffer — Principen om hemlandstillsyn)

4

2009/C 153/09

Mål C-531/06: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 19 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien (Fördragsbrott — Etableringsfrihet — Fri rörlighet för kapital — Artiklarna 43 EG och 56 EG — Folkhälsa — Apotek — Bestämmelser som förbehåller farmaceuter rätten att driva apotek — Motivering — Säker och högkvalitativ läkemedelsförsörjning till befolkningen — Farmaceuters yrkesmässiga oberoende — Företag som distribuerar läkemedel — Kommunala apotek)

5

2009/C 153/10

Förenade målen C-171/07 och 172/07: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 19 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht des Saarlandes — Tyskland) — Apothekerkammer des Saarlandes, Marion Schneider, Michael Holzapfel, Fritz Trennheuser, Deutscher Apothekerverband eV (C-171/07), Helga Neumann-Seiwert (C-172/07) mot Saarland, Ministerium für Justiz, Gesundheit und Soziales (Etableringsfrihet — Artikel 43 EG — Folkhälsa — Apotek — Bestämmelser som förbehåller farmaceuter rätten att driva apotek — Motivering — Säker och högkvalitativ läkemedelsförsörjning till befolkningen — Farmaceuters yrkesmässiga oberoende)

5

2009/C 153/11

Förenade målen C-393/07 och C-9/08: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 30 april 2009 — Republiken Italien mot Europaparlamentet (Talan om ogiltigförklaring — Europaparlamentets beslut av den 24 maj 2007 om valprövning av Beniamino Donnici — Parlamentsledamot — Valprövning av en parlamentsledamot — Utnämning av en parlamentsledamot till följd av kandidaters avstående — Artiklarna 6 och 12 i 1976 års akt)

6

2009/C 153/12

Mål C-398/07 P: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 7 maj 2009 — Waterford Wedgwood plc mot Assembled Investments (Proprietary) Ltd, Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (Överklagande — Gemenskapsvarumärke — Figurmärket WATERFORD STELLENBOSCH — Invändning från innehavaren av gemenskapsordmärket WATERFORD — Överklagandenämndens avslag på registreringsansökan)

6

2009/C 153/13

Mål C-420/07: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 28 april 2009 (begäran om förhandsavgörande från Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division)) — Meletis Apostolides mot David Charles Orams, Linda Elizabeth Orams (Begäran om förhandsavgörande — Protokoll nr 10 om Cypern — Uppskjutande av tillämpningen av gemenskapens regelverk i de områden över vilka den cypriotiska regeringen inte utövar den faktiska kontrollen — Förordning (EG) nr 44/2001 — Domstols behörighet, erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område — Dom som rör en fastighet som är belägen utanför den del som faktiskt kontrolleras av den cypriotiska regeringen, som meddelats av en cypriotisk domstol i den del som faktiskt kontrolleras av nämnda regering — Artiklarna 22 punkt 1, 34 punkterna 1 och 2, 35.1 och 38.1 i nämnda förordning)

7

2009/C 153/14

Mål C-504/07: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 7 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Supremo Tribunal Administrativo — Portugal) — Associação Nacional de Transportadores Rodoviários de Pesados de Passageiros (Antrop), J. Espírito Santo & Irmãos Lda, Sequeiro, Lucas, Venturas & Ca Lda, Barraqueiro Transportes SA, Rodoviária de Lisboa mot Conselho de Ministros, Companhia Carris de Ferro de Lisboa SA (Carris), Sociedade de Transportes Colectivos do Porto SA (STCP) (Förordning (EEG) nr 1191/69 — Skyldighet att tillhandahålla en offentlig tjänst — Beviljande av ersättning — Sektorn för passagerartransport inom städer)

7

2009/C 153/15

Mål C-516/07: Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 7 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Spanien (Fördragsbrott — Direktiv 2000/60/EG — Ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område — Identifiering av behöriga myndigheter för avrinningsdistrikt)

8

2009/C 153/16

Mål C-530/07: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 7 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal (Fördragsbrott — Direktiv 91/271/EEG — Föroreningar och olägenheter — Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse — Artiklarna 3 och 4)

8

2009/C 153/17

Mål C-531/07: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 30 april 2009 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof (Österrike)) — Fachverband der Buch- und Medienwirtschaft mot LIBRO Handelsgesellschaft mbH (Fri rörlighet för varor — Nationell lagstiftning om fasta priser för importerade böcker — Åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ importrestriktion — Motivering)

9

2009/C 153/18

Mål C-538/07: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 19 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale Amministrativo Regionale per la Lombardia (Italien)) — Assitur Srl mot Camera di Commercio, Industria, Artigianato e Agricoltura di Milano (Direktiv 92/50/EEG — Artikel 29 första stycket — Offentlig upphandling av tjänster — Nationell lagstiftning enligt vilken bolag inte får delta som konkurrenter i samma förfarande för offentlig upphandling om det föreligger ett kontrollförhållande mellan dem eller om något av bolagen utövar ett betydande inflytande över ett annat)

9

2009/C 153/19

Mål C-553/07: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 7 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Raad van State (Nederländerna)) — College van burgemeester en wethouders van Rotterdam mot M.E.E. Rijkeboer (Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter — Direktiv 95/46/EG — Skydd för privatlivet — Utplåning av uppgifter — Rätt att få tillgång till uppgifterna och att få information om mottagarna av uppgifterna — Den frist inom vilken rätten att få tillgång ska utövas)

10

2009/C 153/20

Mål C-27/08: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 30 april 2009 (begäran om förhandsavgörande från Bundesverwaltungsgericht — Tyskland) — BIOS Naturprodukte GmbH mot Saarland (Direktiv 2001/83/EG — Artikel 1.2 b — Begreppet läkemedel genom funktion — Dosering av produkten — Normal användning — Risk för människors hälsa — Förmåga att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner hos människan)

10

2009/C 153/21

Mål C-34/08: Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale ordinario di Padova — Italien) — Azienda Agricola Disarò Antonio mot Cooperativa Milka (Jordbruk — Gemensam organisation av marknaden — Mjölkkvoter — Avgift — Fråga huruvida förordning (EG) nr 1788/2003 är giltig — Målen med den gemensamma jordbrukspolitiken — Principerna om icke-diskriminering och proportionalitet — Fastställande av nationell referenskvantitet — Kriterier — Fråga huruvida den omständigheten att en medlemsstat har ett underskott är ett relevant kriterium)

11

2009/C 153/22

Mål C-75/08: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 30 april 2009 (begäran om förhandsavgörande från Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division) — Förenade kungariket) — The Queen, Christopher Mellor mot Secretary of State for Communities and Local Government (Direktiv 85/337/EEG — Bedömning av projekts miljöpåverkan — Skyldighet att offentliggöra motiveringen av beslutet att ett projekt inte ska bli föremål för en bedömning)

11

2009/C 153/23

Mål C-132/08: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 30 april 2009 (begäran om förhandsavgörande från Fővárosi Bíróság — Republiken Ungern) — Lidl Magyarország Kereskedelmi Bt. mot Nemzeti Hírközlési Hatóság Tanácsa (Fri rörlighet för varor — Radioutrustning och teleterminalutrustning — Ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse — Försäkran om överensstämmelse som avgetts av en i en annan medlemsstat etablerad tillverkare erkänns inte)

12

2009/C 153/24

Mål C-150/08: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 7 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden — Nederländerna) — Siebrand NV mot Staatssecretaris van Financiën (Kombinerade nomenklaturen — KN-numren 2206 och 2208 — Jäst dryck som innehåller destillerad alkohol — Dryck som ursprungligen framställdes av frukt eller en naturprodukt — Tillsats av ämnen — Följder — Ursprungsdrycken har förlorat sin smak, doft och utseende)

13

2009/C 153/25

Mål C-161/08: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 14 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Hof van beroep te Antwerpen — Belgien) — Internationaal Verhuis- en Transportbedrijf Jan de Lely BV mot Belgische Staat (Fri rörlighet för varor — Gemenskapstransitering — Transport som genomförts med en TIR-carnet — Överträdelser eller oegentligheter — Frist för underrättelse — Frist för att förebringa bevisning avseende var överträdelsen eller oegentligheten begåtts)

13

2009/C 153/26

Mål C-253/08: Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 19 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal (Fördragsbrott — Direktiv 2006/22/EG — Tillnärmning av lagstiftning — Sociallagstiftning på vägtransportområdet — Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)

14

2009/C 153/27

Mål C-256/08: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 30 april 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Fördragsbrott — Direktiv 2004/83/EG — Miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller ha rätt till internationellt skydd — Underlåtenhet att införliva direktivet inom den föreskrivna fristen)

14

2009/C 153/28

Mål C-266/08: Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 14 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Spanien (Fördragsbrott — Direktiv 2004/81/EG — Uppehållsrätt för tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna — Fullständigt införlivande har inte skett — Kommissionen har inte underrättats om införlivandeåtgärderna)

15

2009/C 153/29

Mål C-313/08: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 19 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien (Fördragsbrott — Direktiv 2003/58/EG — Bolagsrätt — Handlingar och uppgifter som är offentliga — Brev och orderblanketter — Sanktionsåtgärder — Avsaknad av införlivande inom föreskriven frist)

15

2009/C 153/30

Mål C-322/08: Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 14 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Sverige (Fördragsbrott — Direktiv 2004/83/EG — Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)

16

2009/C 153/31

Mål C-368/08: Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 19 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland (Fördragsbrott — Direktiv 2004/35/EG — Avhjälpande av miljöskador — Principen att förorenaren betalar)

16

2009/C 153/32

Mål C-390/08: Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 14 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg (Fördragsbrott — Miljö — Beslut nr 280/2004/EG — Genomförande av Kyotoprotokollet — Nationella åtgärder för att begränsa och/eller minska utsläpp av växthusgaser — Underlåtenhet att överlämna nödvändiga uppgifter)

16

2009/C 153/33

Mål C-443/08: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 7 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike (Fördragsbrott — Direktiv 1999/13/EG — Begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar — Underlåtenhet att införliva såvitt avser begreppen liten anläggning och väsentlig ändring)

17

2009/C 153/34

Mål C-532/08: Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 19 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Irland (Fördragsbrott — Direktiv 2005/60/EG — Penningtvätt och finansiering av terrorism — Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)

17

2009/C 153/35

Mål C-128/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Belgien) den 6 april 2009 — Antoine Boxus och Willy Roua mot Région wallonne

18

2009/C 153/36

Mål C-129/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Belgien) den 6 april 2009 — Guido Durlet, Angela Verweij, Chretien Bruninz, Hans Hoff och Michel Raeds mot Région wallonne

18

2009/C 153/37

Mål C-130/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Belgien) den 6 april 2009 — Paul Fastrez och Henriette Fastrez mot Région wallonne

19

2009/C 153/38

Mål C-131/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Belgien) den 6 april 2009 — Philippe Daras mot Région wallonne

20

2009/C 153/39

Mål C-132/09: Talan väckt den 6 april 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Belgien

21

2009/C 153/40

Mål C-133/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Bíróság den 8 april 2009 — József Uzonyi mot Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal Központi Szerve

21

2009/C 153/41

Mål C-134/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Belgien) den 10 april 2009 — Association des Riverains et Habitants des Communes Proches de l'Aéroport B.S.C.A. (Brussels South Charleroi Airport) ASBL — A.R.A.Ch och Bernard Page mot Région wallonne

22

2009/C 153/42

Mål C-135/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Belgien) den 9 april 2009 — Association des Riverains et Habitants des Communes Proches de l'Aéroport B.S.C.A. (Brussels South Charleroi Airport) ASBL — A.R.A.Ch, Léon L'Hoir och Nadine Dartois mot Région wallonne

23

2009/C 153/43

Mål C-138/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Ordinario di Palermo (Italien) den 15 april 2009 — Todaro Nunziatina & C. snc mot Assessorato del Lavoro e della Previdenza Sociale

23

2009/C 153/44

Mål C-140/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Genova (Italien) den 17 april 2009 — Fallimento Traghetti del Mediterraneo SpA — Curatore dott. Alberto Fontana mot Presidenza del Consiglio dei Ministri

24

2009/C 153/45

Mål C-142/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank van Eerste Aanleg te Dendermonde (Belgien) den 22 april 2009 — Brottmål mot V.W. Lahousse och Lavichy B.V.B.A.

25

2009/C 153/46

Mål C-143/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Bíróság (Republiken Ungern) den 23 april 2009 — Pannon GSM Távközlési Rt. mot Nemzeti Hírközlési Hatóság Tanácsának Elnöke

25

2009/C 153/47

Mål C-144/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberster Gerichtshof (Österrike) den 24 april 2009 — Hotel Alpenhof GesmbH mot Oliver Heller

26

2009/C 153/48

Mål C-145/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichtshof Baden-Württemberg (Tyskland) den 24 april 2009 — Land Baden-Württemberg mot Panagiotis Tsakouridis

26

2009/C 153/49

Mål C-146/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 24 april 2009 — Claus Scholl mot Stadtwerke Aachen AG

26

2009/C 153/50

Mål C-147/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberlandesgericht Wien (Österrike) den 24 april 2009 — Ronald Seunig mot Maria Hölzel

27

2009/C 153/51

Mål C-150/09 P: Överklagande ingett den 27 april 2009 av Iride SpA och Iride Energia SpA av den dom som förstainstansrätten (andra avdelningen) meddelade den 11 februari 2009 i mål T-25/07, Iride SpA och Iride Energia SpA mot Europeiska gemenskapernas kommission

27

2009/C 153/52

Mål C-154/09: Talan väckt den 4 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal

28

2009/C 153/53

Mål C-160/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Symvoulio tis Epikrateias (Grekland) den 8 maj 2009 — Ioannis Katsivardas — Nikolaos Tsitsikas O.E. mot Ypourgos Oikonomikon

28

2009/C 153/54

Mål C-161/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Symvoulio tis Epikrateias (Grekland) den 8 maj 2009 — K. Fragkopoulos kai SIA O.E. mot Nomarchiaki Aftodioikisi Korinthias

29

2009/C 153/55

Mål C-162/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division) (Förenade kungariket) den 8 maj 2009 — Secretary of State for Work and Pensions mot Taous Lassal

29

2009/C 153/56

Mål C-169/09: Talan väckt den 13 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland

29

2009/C 153/57

Mål C-170/09: Talan väckt den 13 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike

30

2009/C 153/58

Mål C-171/09: Talan väckt den 13 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike

30

2009/C 153/59

Mål C-175/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal (Förenade kungariket) den 14 maj 2009 — Her Majesty's Commissioners of Revenue and Customs mot Axa Uk plc

30

 

Förstainstansrätten

2009/C 153/60

Mål T-116/04: Förstainstansrättens dom av den 6 maj 2009 — Wieland-Werke mot kommissionen (Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — Marknaden för kopparrör för industriellt bruk — Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras — Fastställande av priser och uppdelning av marknader — Böter — Legalitetsprincipen (inget straff utan lag) — Den relevanta marknadens storlek — Avskräckande verkan — Överträdelsens varaktighet — Samarbete)

32

2009/C 153/61

Mål T-122/04: Förstainstansrättens dom av den 6 maj 2009 — Outokumpu och Luvata mot kommissionen (Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — Marknaden för kopparrör för industriellt bruk — Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras — Fastställande av priser och uppdelning av marknader — Böter — Den relevanta marknadens storlek — Försvårande omständigheter — Upprepning av överträdelse)

32

2009/C 153/62

Mål T-127/04: Förstainstansrättens dom av den 6 maj 2009 — KME Germany m.fl. mot kommissionen (Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — Marknaden för kopparrör för industriellt bruk — Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras — Fastställande av priser och uppdelning av marknader — Böter — Konkret påverkan på marknaden — Den relevanta marknadens storlek — Överträdelsens varaktighet — Förmildrande omständigheter — Samarbete)

33

2009/C 153/63

Mål T-151/05: Förstainstansrättens dom av den 7 maj 2009 — NVV m.fl. mot kommissionen (Konkurrens — Koncentrationer — Marknaderna för köp av levande svin och suggor avsedda för slakt — Beslut att förklara en koncentration förenlig med den gemensamma marknaden — Definitionen av den relevanta geografiska marknaden — Omsorgsplikt — Motiveringsskyldighet)

33

2009/C 153/64

Mål T-414/05: Förstainstansrättens dom av den 7 maj 2009 — NHL Enterprises mot harmoniseringsbyrån — Glory & Pompea (LA KINGS) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket LA KINGS — Det äldre nationella figurmärket KING — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling föreligger inte — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94)

34

2009/C 153/65

Mål T-165/06: Förstainstansrättens dom av den 14 maj 2009 — Fiorucci mot harmoniseringsbyrån — Edwin (ELIO FIORUCCI) (Gemenskapsvarumärke — Ogiltighets- och upphävandeförfarande — Gemenskapsordmärket ELIO FIORUCCI — Varumärkesregistrering av namnet på en välkänd person — Artiklarna 52.2 a och 50.1 c i förordning (EG) nr 40/94)

34

2009/C 153/66

Förenade målen T-211/06, T-213/06, T-245/06, T-155/07 och T-178/07: Förstainstansrättens dom av den 19 maj 2009 — Euro-Information mot harmoniseringsbyrån (CYBERCREDIT, CYBERGESTION, CYBERGUICHET, CYBERBOURSE och CYBERHOME) (Gemenskapsvarumärke — Ansökningar om registrering som gemenskapsvarumärken av ordmärkena CYBERCREDIT, CYBERGESTION, CYBERGUICHET, CYBERBOURSE och CYBERHOME — Absolut registreringshinder — Särskiljningsförmåga saknas — Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94 — Särskiljningsförmåga saknas till följd av användning — Artikel 7.3 i förordning nr 40/94)

35

2009/C 153/67

Mål T-277/06: Förstainstansrättens dom av den 7 maj 2009 — Omnicare mot harmoniseringsbyrån — Astellas Pharma (OMNICARE) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket OMNICARE — Det äldre nationella figurmärket OMNICARE — Avslag på en ansökan om återställande av försutten tid)

35

2009/C 153/68

Mål T-89/07: Förstainstansrättens dom av den 20 maj 2009 — VIP Car Solutions mot parlamentet (Offentlig upphandling av tjänster — Anbudsförfarande vid en gemenskapsinstitution — Transport av Europaparlamentets ledamöter i bil och minibuss med chaufför under sammanträdesperioderna i Strasbourg — Avslag på en anbudsgivares anbud — Motiveringsskyldighet — Beslut att inte lämna ut det pris som vinnande anbudsgivare angett — Skadeståndstalan)

36

2009/C 153/69

Mål T-185/07: Förstainstansrättens dom av den 7 maj 2009 — Klein Trademark Trust mot harmoniseringsbyrån — Zafra Marroquineros (CK CREACIONES KENNYA) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket CK CREACIONES KENNYA — Det äldre gemenskapsfigurmärket CK Calvin Klein och de äldre nationella figurmärkena CK — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling föreligger inte — Känneteckenslikhet föreligger inte — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94)

36

2009/C 153/70

Förenade målen T-405/07 och T-406/07: Förstainstansrättens dom av den 20 maj 2009 — CFCMCEE mot harmoniseringsbyrån (Gemenskapsvarumärke — Ansökningar om registrering som gemenskapsvarumärken av ordmärkena P@YWEB/email CARD och PAYWEB CARD — Absolut registreringshinder — Särskiljningsförmåga saknas delvis — Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94)

37

2009/C 153/71

Mål T-410/07: Förstainstansrättens dom av den 12 maj 2009 — Jurado Hermanos mot harmoniseringsbyrån (JURADO) (Gemenskapsvarumärke — Gemenskapsordmärket JURADO — Ingen begäran om förnyelse ingiven av innehavaren av varumärket — Avförande av varumärket vid registreringstidens utgång — Ansökan om återställande av försutten tid ingiven av den exklusiva licenstagaren)

37

2009/C 153/72

Mål T-136/08: Förstainstansrättens dom av den 13 maj 2009 — Aurelia Finance mot harmoniseringsbyrån (AURELIA) (Gemenskapsvarumärke — Gemenskapsordmärket AURELIA — Underlåtelse att betala förnyelseavgiften — Avförande av varumärket ur registret i samband med registreringsperiodens upphörande — Ansökan om återställande av försutten tid)

38

2009/C 153/73

Mål T-183/08: Förstainstansrättens dom av den 13 maj 2009 — Schuhpark Fascies mot harmoniseringsbyrån — Leder & Schuh (jello SCHUHPARK) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figur- och ordmärket jello SCHUHPARK — Det äldre nationella ordmärket Schuhpark — Relativt registreringshinder — Bevis på användning av det äldre varumärket — Artikel 43.2 i förordning (EG) nr 40/94)

38

2009/C 153/74

Mål T-58/06: Förstainstansrättens beslut av den 29 april 2009 — HALTE mot kommissionen (Statligt stöd — Klagomål — Passivitetstalan — Kommissionen har vidtagit åtgärder varigenom passiviteten upphört — Anledning saknas att döma i saken)

38

2009/C 153/75

Mål T-282/07: Förstainstansrättens beslut av den 28 april 2009 — Tailor mot harmoniseringsbyrån (Återgivandet av en vänster bakficka) (Gemenskapsvarumärke — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärke föreställande en vänster bakficka — Absoluta registreringshinder — Särskiljningsförmåga saknas — Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94 — Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund)

39

2009/C 153/76

Mål T-283/07: Förstainstansrättens beslut av den 28 april 2009 — Tailor mot harmoniseringsbyrån (Återgivandet av en höger bakficka) (Gemenskapsvarumärke — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärke föreställande en höger bakficka — Absoluta registreringshinder — Särskiljningsförmåga saknas — Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94 — Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund)

39

2009/C 153/77

Mål T-45/09: Talan väckt den 30 januari 2009 — Al Barakaat International Foundation mot Kommissionen

39

2009/C 153/78

Mål T-130/09: Talan väckt den 2 april 2009 — Eliza mot harmoniseringsbyrån — Went Computing Consultancy Group (eliza)

40

2009/C 153/79

Mål T-138/09: Talan väckt den 7 april 2009 — Muñoz Arraiza mot harmoniseringsbyrån — Consejo Regulador de la Denominación de Origen Calificada Rioja (RIOJAVINA)

40

2009/C 153/80

Mål T-143/09 P: Överklagande ingett den 8 april 2009 av Europeiska gemenskapernas kommission av den dom som personaldomstolen meddelade den 29 januari 2009 i mål F-98/07, Petrilli mot kommissionen

41

2009/C 153/81

Mål T-147/09: Talan väckt den 9 april 2009 — Trelleborg Industrie mot kommissionen

41

2009/C 153/82

Mål T-152/09: Talan väckt den 11 april 2009 — Rintisch mot harmoniseringsbyrån — Valfeuri Pates Alimentaires (PROTIACTIVE)

42

2009/C 153/83

Mål T-155/09: Talan väckt den 15 april 2009 — Maxcom mot harmoniseringsbyrån — Maxdata Computer (maxcom)

42

2009/C 153/84

Mål T-156/09: Talan väckt den 17 april 2009 — Four Ace International mot harmoniseringsbyrån

43

2009/C 153/85

Mål T-158/09: Talan väckt den 14 april 2009 — Republiken Grekland mot kommissionen

43

2009/C 153/86

Mål T-159/09: Talan väckt den 27 april 2009 — Biofrescos — Comércio de Produtos Alimentares, Lda mot Europeiska gemenskapernas kommission

44

2009/C 153/87

Mål T-161/09: Talan väckt den 21 april 2009 — Ilink Kommunikationssysteme mot harmoniseringsbyrån (ilink)

44

2009/C 153/88

Mål T-164/09: Talan väckt den 3 april 2009 — Kitou mot Europeiska datatillsynsmannen

44

2009/C 153/89

Mål T-170/09: Talan väckt den 24 april 2009 — Shanghai Biaowu High-Tensile Fastener och Shanghai Prime Machinery mot rådet

45

2009/C 153/90

Mål T-172/09: Talan väckt den 24 april 2009 — Gem-Year och Jinn-Well Auto-Parts (Zheijang) mot rådet

46

2009/C 153/91

Mål T-174/09: Talan väckt den 27 april 2009 — Complejo Agrícola mot kommissionen

48

2009/C 153/92

Mål T-176/09: Talan väckt den 6 maj 2009 — Gibraltars regering mot kommissionen

48

2009/C 153/93

Mål T-183/09: Talan väckt den 11 maj 2009 — Spa Monopole mot harmoniseringsbyrån

49

2009/C 153/94

Mål T-142/94 och 143/94: Förstainstansrättens beslut av den 5 maj 2009 — Roche mot rådet och kommissionen

50

2009/C 153/95

Mål T-170/07: Förstainstansrättens beslut av den 8 maj 2009 — Opus Arte UK mot harmoniseringsbyrån — Arte (OPUS ARTE)

50

2009/C 153/96

Mål T-470/08: Förstainstansrättens beslut av den 5 maj 2009 — kommissionen mot Eurgit och Cirese

50

2009/C 153/97

Mål T-503/08: Förstainstansrättens beslut av den 4 maj 2009 — Rundpack mot harmoniseringsbyrån (återgivning av en bägare)

50

 

Personaldomstolen

2009/C 153/98

Mål F-26/09: Talan väckt den 27 mars 2009 — B mot parlamentet

51

2009/C 153/99

Mål F-40/09: Talan väckt den 7 april 2009 — Časta mot kommissionen

51

2009/C 153/00

Mål F-45/09: Talan väckt den 24 april 2009 — Lebedef-Caponi mot kommissionen

51

2009/C 153/01

Mål F-47/09: Talan väckt den 7 maj 2009 — Fries Guggenheim mot CEDEFOP

52

 

Rättelser

2009/C 153/02

Rättelse till meddelande i Europeiska unionens officiella tidning i mål T-126/09 (EUT C 129 av den 6.6.2009, s. 18)

53

SV

 


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Domstolen

4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/1


2009/C 153/01

Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning

EUT C 141, 20.6.2009

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 129, 6.6.2009

EUT C 113, 16.5.2009

EUT C 102, 1.5.2009

EUT C 90, 18.4.2009

EUT C 82, 4.4.2009

EUT C 69, 21.3.2009

Dessa texter är tillgängliga på:

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu


Förstainstansrätten

4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/2


Utseende av den domare som ersätter förstainstansrättens ordförande vad gäller behörigheten att besluta om interimistiska åtgärder

2009/C 153/02

Förstainstansrätten har den 16 juni 2009 i enlighet med artikel 106 i rättegångsreglerna beslutat att utse domaren S. Papasavvas till ersättare för förstainstansrättens ordförande, när denne är frånvarande eller har förhinder, vad gäller behörigheten att besluta om interimistiska åtgärder, för perioden 1 juli 2009– 30 juni 2010.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/2


Avdelningen för överklaganden

2009/C 153/03

Förstainstansrätten har den 16 juni 2009 beslutat att avdelningen för överklaganden för perioden från och med den 1 oktober 2009 till och med den 31 augusti 2010 ska vara sammansatt av förstainstansrättens ordförande och två avdelningsordförande enligt ett rullande system.

De domare som ska sammanträda med ordföranden för avdelningen för överklaganden för att åstadkomma en utökad sammansättning med fem domare ska vara de tre domare som ingår i den sammansättning som målet ursprungligen tilldelades och två avdelningsordförande enligt ett rullande system.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/2


Riktlinjer för hur målen ska fördelas mellan avdelningarna

2009/C 153/04

Förstainstansrätten har den 16 juni 2009 i enlighet med artikel 12 i rättegångsreglerna fastlagt riktlinjer för hur målen ska fördelas mellan avdelningarna under perioden från och med den 1 oktober 2009 till och med den 31 augusti 2010 enligt följande:

1.

Överklaganden av personaldomstolens avgöranden ska tilldelas avdelningen för överklaganden, så snart överklagandet har ingetts och utan att det påverkar en senare tillämpning av artiklarna 14 och 51 i rättegångsreglerna.

2.

Andra mål än dem som avses i punkt 1 ska, så snart ansökan har ingetts och utan att det påverkar en senare tillämpning av artiklarna 14 och 51 i rättegångsreglerna, fördelas mellan avdelningar med tre domare.

De mål som avses i denna punkt ska, med utgångspunkt från den ordning i vilken målen registreras vid kansliet, fördelas mellan avdelningarna i enlighet med tre separata turordningar för följande kategorier:

Mål angående genomförandet av de konkurrensregler som är tillämpliga på företag, reglerna om statligt stöd och reglerna om handelspolitiska skyddsåtgärder.

Sådana mål angående immaterialrättsliga tvister som avses i artikel 130.1 i rättegångsreglerna.

Övriga mål.

Vid tillämpningen av dessa turordningsregler ska de två avdelningar med fyra domare som sammanträder med tre domare beaktas två gånger var tredje gång de står på tur.

Förstainstansrättens ordförande kan göra undantag från dessa turordningsregler för att beakta det samband som föreligger mellan vissa mål eller för att säkerställa en jämn fördelning av arbetsbördan.


V Yttranden

DOMSTOLSFÖRFARANDEN

Domstolen

4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/3


Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Wien — Österrike) — Renate Ilsinger mot Martin Dreschers i egenskap av konkursförvaltare för Schlank & Schick GmbH

(Mål C-180/06) (1)

(Domstols behörighet på privaträttens område - Förordning (EG) nr 44/2001 - Behörighet vid konsumenttvister - Konsumentens rätt att på rättslig väg utkräva en förespeglad vinst när konsumenten har utsatts för vilseledande annonsering - Kvalificering - Talan om avtal som avses i artikel 15.1 c i nämnda förordning - Villkor)

2009/C 153/05

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberlandesgericht Wien

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Renate Ilsinger

Motpart: Martin Dreschers i egenskap av konkursförvaltare för Schlank & Schick GmbH

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Oberlandesgericht Wien — Tolkningen av artikel 15.1 c i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1) — Nationell konsumentskyddslagstiftning i vilken det föreskrivs en rätt att få ut det pris som förespeglats den till vilken vilseledande annonsering riktats

Domslut

I en situation som den i målet vid den nationella domstolen, i vilken en konsument har väckt talan, med tillämpning av lagstiftningen i den medlemsstat i vilken vederbörande har hemvist och vid domstolen inom vars domsaga hemvisten är belägen, om att ett postorderföretag med hemvist i en annan medlemsstat ska förpliktas att betala ut en förespeglad vinst, och

när detta företag, i syfte att förmå konsumenten att ingå avtal, har skickat vederbörande en personligt ställd försändelse, vilken gav mottagaren intrycket att en vinst skulle utbetalas så snart som han eller hon anhöll om utbetalning av densamma genom att skicka tillbaka en ”begäran om utbetalning av vinsten” som hade bifogats nämnda försändelse,

men utan att vinstutbetalningen var beroende av att konsumenten beställde varor från postorderföretaget eller av att en provbeställning gjordes,

ska behörighetsbestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område tolkas på följande sätt:

En sådan talan som väckts av konsumenten omfattas av artikel 15.1 c i nämnda förordning, under förutsättning att näringsidkaren rättsligt har förbundit sig att utbetala nämnda vinst till konsumenten.

När detta villkor inte är uppfyllt omfattas nämnda talan endast av nämnda bestämmelse i förordning nr 44/2001 om konsumenten faktisk har beställt varor från näringsidkaren.


(1)  EUT C 165 av den 15.7.2006.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/4


Domstolens dom (första avdelningen) av den 30 april 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien, Wam SpA

(Mål C-494/06 P) (1)

(Överklagande - Statligt stöd - Ett företags etablering i vissa tredjeländer - Lån till nedsatt ränta - Inverkan på handeln mellan medlemsstater - Snedvridning av konkurrensen - Handel med tredjeländer - Kommissionens beslut - Det statliga stödets rättsstridighet - Motiveringsskyldighet)

2009/C 153/06

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: V. Di Bucci et E. Righini)

Övriga parter i målet: Republiken Italien (ombud: I.M. Braguglia, agent et P. Gentili, avvocato dello Stato) och Wam SpA (ombud: E. Giliani, avvocato

Saken

Talan om överklagande av den dom som förstainstansrätten (andra avdelningen) meddelade den 6 september 2006, i de förenade målen T-304/04 och T-316/04, Italien och Wam mot kommissionen, genom vilken förstainstansrätten ogiltigförklarade kommissionens beslut 2006/177/EG av den 19 maj 2004 om det statliga stöd nr C 4/2003 (f.d. NN 102/2002) som Italien beviljat WAM SpA (EGT 2006, L 63, s. 11).

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Europeiska gemenskapernas kommission ska ersätta rättegångskostnaderna i båda instanser.


(1)  EUT C 20, 27.1.2007.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/4


Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 30 april 2009 — CAS Succhi di Frutta SpA mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-497/06 P) (1)

(Överklagande - Utomobligatoriskt skadeståndsansvar - Anbudsförfarande - Betalning in natura - Betalning till anbudsgivarna med andra frukter än dem som angavs i anbudsinfordran - Orsakssamband)

2009/C 153/07

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: CAS Succhi di Frutta SpA (ombud: F. Sciaudone, R. Sciaudone och D. Fioretti, avvocati)

Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Cattabriga och A. Dal Ferro, avvocato)

Saken

Överklagande av den dom som förstainstansrätten (andra avdelningen) meddelade den 13 september 2006 i mål T-226/01, CAS Succhi di Frutta mot kommissionen, i vilken förstainstansrätten ogillade en talan om ersättning för den skada som påstås ha uppkommit till följd av kommissionens beslut K(96) 1916 av den 22 juli 1996 och K(96) 2208 av den 6 september 1996, vilka antogs inom ramen för kommissionens förordning (EG) nr 228/96 av den 7 februari 1996 om leverans av fruktsaft och fruktsylt till befolkningen i Armenien och Azerbajdzjan (EGT L 30, s. 18)

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

CAS Succhi di Frutta SpA ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 42, 24.2.2007.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/4


Domstolens dom (stora avdelningen) av den 28 april 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien

(Mål C-518/06) (1)

(Fördragsbrott - Ansvarsförsäkring för motorfordon - Artiklarna 43 EG och 49 EG - Direktiv 92/49/EEG - Nationella bestämmelser enligt vilka försäkringsföretag är skyldiga att ingå avtal om försäkring - Inskränkning av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster - Socialt skydd för personer som skadas i trafikolyckor - Proportionalitet - Försäkringsföretags frihet att fastställa premietariffer - Principen om hemlandstillsyn)

2009/C 153/08

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: E. Traversa och N. Yerrell)

Svarande: Republiken Italien (ombud: M. Fiorilli)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Finland (ombud: J. Himmanen)

Saken

Fördragsbrott — Åsidosättande av artiklarna 43 EG och 49 EG — Åsidosättande av artiklarna 6, 9, 29 och 39 i rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring samt om ändring av direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG (tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring) (EGT L 228, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 160) — Beräkning av försäkringspremier — Skyldighet som åläggs försäkringsgivare som har sitt säte i en annan medlemsstat

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Europeiska gemenskapernas kommission, Republiken Italien och Republiken Finland ska bära sina rättegångskostnader.


(1)  EUT C 42, 24.2.2007.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/5


Domstolens dom (stora avdelningen) av den 19 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien

(Mål C-531/06) (1)

(Fördragsbrott - Etableringsfrihet - Fri rörlighet för kapital - Artiklarna 43 EG och 56 EG - Folkhälsa - Apotek - Bestämmelser som förbehåller farmaceuter rätten att driva apotek - Motivering - Säker och högkvalitativ läkemedelsförsörjning till befolkningen - Farmaceuters yrkesmässiga oberoende - Företag som distribuerar läkemedel - Kommunala apotek)

2009/C 153/09

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: E. Traversa och H. Krämer, G. Giacomini och E. Boglione, avvocati)

Svarande: Republiken Italien (ombud: I.M. Braguglia och G. Fiengo, avvocato dello Stato)

Interventient till stöd för svaranden: Republiken Grekland (företrädd av E. Skandalou, i egenskap av ombud), Konungariket Spanien (företrätt av J. Rodríguez Cárcamo och F. Díez Moreno, båda i egenskap av ombud), Republiken Frankrike (företrädd av G. de Bergues och B. Messmer, båda i egenskap av ombud), Republiken Lettland (företrädd av E. Balode-Buraka och L. Ostrovska, båda i egenskap av ombud), Republiken Österrike (företrädd av C. Pesendorfer och T. Kröll, båda i egenskap av ombud)

Saken

Fördragsbrott — Åsidosättande av artiklarna 43 EG och 56 EG — System för innehav av apotek

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Europeiska gemenskapernas kommission, Republiken Italien, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Lettland och Republiken Österrike ska bära sina rättegångskostnader.


(1)  EUT C 42, 24.2.2007.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/5


Domstolens dom (stora avdelningen) av den 19 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht des Saarlandes — Tyskland) — Apothekerkammer des Saarlandes, Marion Schneider, Michael Holzapfel, Fritz Trennheuser, Deutscher Apothekerverband eV (C-171/07), Helga Neumann-Seiwert (C-172/07) mot Saarland, Ministerium für Justiz, Gesundheit und Soziales

(Förenade målen C-171/07 och 172/07) (1)

(Etableringsfrihet - Artikel 43 EG - Folkhälsa - Apotek - Bestämmelser som förbehåller farmaceuter rätten att driva apotek - Motivering - Säker och högkvalitativ läkemedelsförsörjning till befolkningen - Farmaceuters yrkesmässiga oberoende)

2009/C 153/10

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht des Saarlandes

Parter i målen vid den nationella domstolen

Sökande: Apothekerkammer des Saarlandes, Marion Schneider, Michael Holzapfel, Fritz Trennheuser, Deutscher Apothekerverband eV (C-171/07), Helga Neumann-Seiwert (C-172/07)

Svarande: Saarland, Ministerium für Justiz, Gesundheit und Soziales

Ytterligare deltagare i rättegången: DocMorris NV

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Verwaltungsgericht des Saarlandes — Tolkning av artiklarna 10 EG, 43 EG och 48 EG — Tillstånd att driva apotek är enligt den nationella lagstiftningen förbehållet farmaceuter som personligen driver apoteket — Tillstånd beviljat av de nationella myndigheterna till förmån för juridisk person med beaktande av gemenskapsrättens direkta effekt — Villkor för att underlåta att tillämpa de nationella bestämmelserna

Domslut

Artiklarna 43 EG och 48 EG utgör inte hinder för sådana nationella bestämmelser som dem som är i fråga i målen vid den nationella domstolen, vilka hindrar personer som inte är farmaceuter från att äga och driva apotek.


(1)  EUT C 140, 23.06.2007


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/6


Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 30 april 2009 — Republiken Italien mot Europaparlamentet

(Förenade målen C-393/07 och C-9/08) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Europaparlamentets beslut av den 24 maj 2007 om valprövning av Beniamino Donnici - Parlamentsledamot - Valprövning av en parlamentsledamot - Utnämning av en parlamentsledamot till följd av kandidaters avstående - Artiklarna 6 och 12 i 1976 års akt)

2009/C 153/11

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Republiken Italien (ombud: ombuden I. Braguglia och R. Adam, samt P. Gentili, avvocato dello Stato) (C-393/07)

Part som har intervenerat till stöd för sökanden: Republiken Lettland

Sökande: Beniamino Donnici (ombud: M. Sanino, G.M. Roberti, I. Perego och P. Salvatore, avvocati) (C-9/08)

Part som har intervenerat till stöd för sökanden: Republiken Italien

Svarande: Europaparlamentet (ombud: H. Krück, N. Lorenz, L. Visaggio och professor E. Cannizzaro)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Achille Occhetto (ombud: P. De Caterini och F. Paola, avvocati)

Saken

Ogiltigförklaring av Europaparlamentets beslut P6_TA-PROV(2007)0209 av den 24 maj 2007 om valprövning av Beniamino Donnici (2007/2121 (REG)) som delgavs den 28 maj 2007 — Parlamentsledamot — Valprövning — Utnämning av en parlamentsledamot till följd av kandidaters avstående

Domslut

1)

Europaparlamentets beslut 2007/2121 (REG) av den 24 maj 2007 om valprövning av Beniamino Donnici ogiltigförklaras.

2)

Europaparlamentet ska ersätta Beniamino Donnicis rättegångskostnad och den rättegångskostnad som Republiken Italien har haft i egenskap av sökande.

3)

Republiken Italien ska, i egenskap av intervenient, bära sina rättegångskostnader, och Republiken Lettland och A. Occhetto ska bära sina rättegångskostnader.


(1)  EUT C 247, 20.10.2007.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/6


Domstolens dom (femte avdelningen) av den 7 maj 2009 — Waterford Wedgwood plc mot Assembled Investments (Proprietary) Ltd, Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

(Mål C-398/07 P) (1)

(Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Figurmärket WATERFORD STELLENBOSCH - Invändning från innehavaren av gemenskapsordmärket WATERFORD - Överklagandenämndens avslag på registreringsansökan)

2009/C 153/12

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Waterford Wedgwood plc (ombud: J. Pagenberg, Rechtsanwalt)

Övriga parter i målet: Assembled Investments (Proprietary) Ltd (ombud: P. Hagman, asianajaja, och J. Palm, tavaramerkkiasiamies), Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Saken

Överklagande av den dom som förstainstansrätten (andra avdelningen) meddelade den 12 juni 2007 i mål T-105/05, Assembled Investments (Proprietary) mot harmoniseringsbyrån och Waterford Wedgwood, genom vilken förstainstansrätten ogiltigförklarade beslut R 240/2004-1 som fattats av första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 15 december 2004 om upphävande av invändningsenhetens beslut att avslå den invändning som framställts av innehavaren av gemenskapsordmärket ”WATERFORD” för varor i klasserna 3, 8, 11, 21, 24 och 34.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Waterford Wedgwood plc ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 283, 24.11.2007.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/7


Domstolens dom (stora avdelningen) av den 28 april 2009 (begäran om förhandsavgörande från Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division)) — Meletis Apostolides mot David Charles Orams, Linda Elizabeth Orams

(Mål C-420/07) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Protokoll nr 10 om Cypern - Uppskjutande av tillämpningen av gemenskapens regelverk i de områden över vilka den cypriotiska regeringen inte utövar den faktiska kontrollen - Förordning (EG) nr 44/2001 - Domstols behörighet, erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område - Dom som rör en fastighet som är belägen utanför den del som faktiskt kontrolleras av den cypriotiska regeringen, som meddelats av en cypriotisk domstol i den del som faktiskt kontrolleras av nämnda regering - Artiklarna 22 punkt 1, 34 punkterna 1 och 2, 35.1 och 38.1 i nämnda förordning)

2009/C 153/13

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Meletis Apostolides

Motparter: David Charles Orams, Linda Elizabeth Orams

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Court of Appeal (Civil Division) — Tolkning av artikel 1.1 i Protokoll 10 till Cyperns anslutningsakt och av artiklarna 22, 34.1, 34.2 och 35.1 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande av och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, s. 1) — Uppskjutande av tillämpningen av gemenskapens regelverk i de områden över vilka regeringen inte utövar den faktiska kontrollen — Erkännande och verkställighet i en annan medlemsstat av en dom meddelad av en cypriotisk domstol med säte i det område över vilket regeringen utövar den faktiska kontrollen rörande en fastighet belägen utanför detta område

Domslut

1)

Den omständigheten — att tillämpningen av gemenskapens regelverk enligt artikel 1.1 i protokoll nr 10 om Cypern, som fogats till akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen, ska skjutas upp i de områden i Republiken Cypern där den medlemsstatens regering inte utövar den faktiska kontrollen — utgör inte hinder för att tillämpa rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område på en dom som meddelats av en cypriotisk domstol i den del av ön som faktiskt kontrolleras av den cypriotiska regeringen, men som avser en fastighet som är belägen i de områden där nämnda regering inte utövar den faktiska kontrollen.

2)

Artikel 35.1 i förordning nr 44/2001 ger inte en domstol i en medlemsstat rätt att vägra att erkänna eller verkställa en dom som har meddelats av en domstol i en annan medlemsstat avseende en fastighet som är belägen i ett område över vilket denna stats regering inte utövar den faktiska kontrollen.

3)

Den omständigheten att det i praktiken är så, att en dom från en domstol i en medlemsstat, som rör en fastighet belägen i ett område över vilket denna stats regering inte utövar den faktiska kontrollen, inte kan verkställas där fastigheten är belägen, utgör inte grund för att vägra att erkänna eller verkställa domen enligt artikel 34 punkt 1 i förordning nr 44/2001 och innebär inte att domen inte är verkställbar, i den mening som avses i artikel 38.1 i nämnda förordning.

4)

Det är inte möjligt att vägra att erkänna eller verkställa en tredskodom enligt artikel 34 punkt 2 i förordning nr 44/2001, när svaranden har kunnat överklaga tredskodomen och överklagandet har gjort det möjligt för svaranden att göra gällande att denne inte har delgivits stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräcklig tid, och på ett lämpligt sätt, för att kunna förbereda sitt svaromål.


(1)  EUT C 297, 8.12.2007.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/7


Domstolens dom (andra avdelningen) av den 7 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Supremo Tribunal Administrativo — Portugal) — Associação Nacional de Transportadores Rodoviários de Pesados de Passageiros (Antrop), J. Espírito Santo & Irmãos Lda, Sequeiro, Lucas, Venturas & Ca Lda, Barraqueiro Transportes SA, Rodoviária de Lisboa mot Conselho de Ministros, Companhia Carris de Ferro de Lisboa SA (Carris), Sociedade de Transportes Colectivos do Porto SA (STCP)

(Mål C-504/07) (1)

(Förordning (EEG) nr 1191/69 - Skyldighet att tillhandahålla en offentlig tjänst - Beviljande av ersättning - Sektorn för passagerartransport inom städer)

2009/C 153/14

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Supremo Tribunal Administrativo

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Associação Nacional de Transportadores Rodoviários de Pesados de Passageiros (Antrop), J. Espírito Santo & Irmãos Lda, Sequeiro, Lucas, Venturas & Ca Lda, Barraqueiro Transportes SA, Rodoviária de Lisboa

Svarande: Conselho de Ministros, Companhia Carris de Ferro de Lisboa SA (Carris), Sociedade de Transportes Colectivos do Porto SA (STCP)

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Supremo Tribunal Administrativo — Tolkning av artiklarna 73 EG, 76 EG 87 EG och 88 EG och av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969 om medlemsstaternas åtgärder i fråga om allmän trafikplikt på järnväg, väg och inre vattenvägar (EGT L 156, s. 1) — Allmännyttig kommunal tjänst avseende passagerartransport — Huruvida det föreligger en ersättningsskyldighet — Stöd som avser att kompensera dessa företags driftsförluster

Domslut

1)

Rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969 om medlemsstaternas åtgärder i fråga om allmän trafikplikt på järnväg, väg och inre vattenvägar, i dess lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 1893/91 av den 20 juni 1991, ska tolkas så att medlemsstaterna får ålägga ett statligt företag, vilket ansvarar för kollektivtrafiken i en kommun, att tillhandahålla offentliga tjänster, och att ersättning för skada till följd av sådana skyldigheter ska utgå i enlighet med bestämmelserna i nämnda förordning.

2)

Förordning nr 1191/69, i dess lydelse enligt förordning nr 1893/91, utgör hinder mot att ersättning, såsom den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, beviljas, när det inte är möjligt att fastställa kostnaderna för de berörda företagens verksamhet inom ramen för en offentlig tjänst.

3)

Då en nationell domstol fastslår att vissa stödåtgärder är oförenliga med förordning nr 1191/69, i dess lydelse enligt förordning nr 1893/91, ankommer det på den att vidta samtliga de åtgärder som detta föranleder enligt nationell rätt, i fråga om giltigheten av de rättsakter genom vilka nämnda åtgärder genomförts.


(1)  EUT C 22, 26.1.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/8


Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 7 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Spanien

(Mål C-516/07) (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2000/60/EG - Ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område - Identifiering av behöriga myndigheter för avrinningsdistrikt)

2009/C 153/15

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: S. Pardo Quintillán)

Svarande: Konungariket Spanien (ombud: B. Plaza Cruz)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen anta de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artikel 3.2, 3.7 och 3.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, s. 1)

Domslut

1)

Konungariket Spanien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 3.2, 3.7 och 3.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, genom att inte identifiera de behöriga myndigheterna för tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv inom de autonoma regionerna Galicien, Baskien, Andalusien, Balearerna och Kanarieöarna.

2)

Konungariket Spanien förpliktas ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 37, 9.2.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/8


Domstolens dom (femte avdelningen) av den 7 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal

(Mål C-530/07) (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 91/271/EEG - Föroreningar och olägenheter - Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse - Artiklarna 3 och 4)

2009/C 153/16

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: S. Pardo Quintillán och G. Braga da Cruz)

Svarande: Republiken Portugal (ombud: L. Inez Fernandes och M. J. Lois)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna tidsfristen anta de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artiklarna 3 och 4 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L135, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 93)

Domslut

1)

Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 3 och 4 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, genom att inte förse tätorterna Bacia do Rio Uima (Fiães de S. Jorge), Costa de Aveiro, Covilhã, Espinho/Feira, Ponta Delgada, Póvoa do Varzim/Vila do Conde och Santa Cita med ledningsnät i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 3 i nämnda direktiv, och genom att inte säkerställa att avloppsvatten från tätorterna Alverca, Bacia do Rio Uima (Fiães de S. Jorge), Carvoeiro, Costa de Aveiro, Costa Oeste, Covilhã, Lissabon, Matosinhos, Milfontes, Nazaré/Famalicão, Ponta Delgada, Póvoa de Varzim/Vila do Conde, Santa Cita, Vila Franca de Xira, Vila Real de Santo António före utsläpp undergår sekundär rening eller motsvarande rening i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 4 i nämnda direktiv.

2)

Talan ogillas i övrigt.

3)

Republiken Portugal ska ersätta rättegångskostnaden.


(1)  EUT C 37, 9.2.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/9


Domstolens dom (andra avdelningen) av den 30 april 2009 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof (Österrike)) — Fachverband der Buch- und Medienwirtschaft mot LIBRO Handelsgesellschaft mbH

(Mål C-531/07) (1)

(Fri rörlighet för varor - Nationell lagstiftning om fasta priser för importerade böcker - Åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ importrestriktion - Motivering)

2009/C 153/17

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberster Gerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Fachverband der Buch- und Medienwirtschaft

Svarande: LIBRO Handelsgesellschaft mbH

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Oberster Gerichtshof (Österrike) — Tolkning av artiklarna 3.1, 10, 28, 30, 81 och 151 i EG-fördraget — Nationell lagstiftning som innebär en skyldighet för importörer av tyskspråkiga böcker att fastställa ett pris för detaljhandeln som inte får understiga det pris som fastställts i ursprungslandet

Domslut

1)

En nationell lagstiftning som innebär att importörer av böcker på tyska förbjuds att fastställa ett pris som är lägre än det detaljhandelspris som förläggaren har fastställt eller rekommenderat i den stat där böckerna gavs ut utgör en ”åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ importrestriktion”, i den mening som avses i artikel 28 EG.

2)

En nationell lagstiftning som innebär att importörer av böcker på tyska förbjuds att fastställa ett pris som är lägre än det detaljhandelspris som förläggaren har fastställt eller rekommenderat i den stat där böckerna gavs ut kan inte motiveras med stöd av artiklarna 30 EG eller 151 EG och inte heller av tvingande krav av allmänintresse.


(1)  EUT C 37, 9.2.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/9


Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 19 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale Amministrativo Regionale per la Lombardia (Italien)) — Assitur Srl mot Camera di Commercio, Industria, Artigianato e Agricoltura di Milano

(Mål C-538/07) (1)

(Direktiv 92/50/EEG - Artikel 29 första stycket - Offentlig upphandling av tjänster - Nationell lagstiftning enligt vilken bolag inte får delta som konkurrenter i samma förfarande för offentlig upphandling om det föreligger ett kontrollförhållande mellan dem eller om något av bolagen utövar ett betydande inflytande över ett annat)

2009/C 153/18

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale Amministrativo Regionale per la Lombardia

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Assitur Srl

Motpart: Camera di Commercio, Industria, Artigianato e Agricoltura di Milano

Ytterligare deltagare i rättegången: SDA Express Courier SpA och Poste Italiane SpA

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunale Amministrativo Regionale per la Lombardia — Tolkning av artikel 29 i rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster (EGT L 209, s.1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 139) — Nationella bestämmelser enligt vilka anknutna eller kontrollerade bolag inte får delta i en offentlig upphandling av varor och tjänster

Domslut

Artikel 29 första stycket i direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster ska tolkas på ett sådant sätt att den inte utgör hinder för att en medlemsstat, utöver de grunder för uteslutning som anges i denna bestämmelse, inför andra grunder för uteslutning i syfte att säkerställa att principerna om likabehandling och insyn iakttas, förutsatt att dessa åtgärder inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå detta mål.

En nationell bestämmelse som visserligen syftar till att uppnå de legitima mål som avser likabehandling av anbudsgivarna och insyn vid förfaranden för offentlig upphandling, men som medför ett absolut förbud för företag mellan vilka det föreligger ett kontrollförhållande eller för anknutna företag att samtidigt och som konkurrenter delta i samma anbudsförfarande, utan att dessa företag ges möjlighet att visa att nämnda förhållande inte har haft någon inverkan på deras respektive beteende inom ramen för anbudsförfarandet, strider mot gemenskapsrätten.


(1)  EUT C 37, 9.2.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/10


Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 7 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Raad van State (Nederländerna)) — College van burgemeester en wethouders van Rotterdam mot M.E.E. Rijkeboer

(Mål C-553/07) (1)

(Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter - Direktiv 95/46/EG - Skydd för privatlivet - Utplåning av uppgifter - Rätt att få tillgång till uppgifterna och att få information om mottagarna av uppgifterna - Den frist inom vilken rätten att få tillgång ska utövas)

2009/C 153/19

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Raad van State

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: College van burgemeester en wethouders van Rotterdam

Motpart: M.E.E. Rijkeboer

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Raad van State (Nederländerna) — Tolkning av artiklarna 6.1 e och 12 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, s. 31) — Nationell lagstiftning enligt vilken rätten till tillgång till uppgifter begränsas till året före begäran om tillgång — Proportionalitetsprincipen

Domslut

Medlemsstaterna är, enligt artikel 12 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, skyldiga att föreskriva en rätt att få tillgång till information om de mottagare eller mottagarkategorier till vilka uppgifterna lämnas ut samt om de uppgifter som lämnas ut, vilken avser inte enbart nutid, utan även förfluten tid. Det ankommer på medlemsstaterna att fastställa den tid under vilken denna information ska lagras och att fastställa en motsvarande rätt att få tillgång till denna information, vilket innebär en lämplig avvägning mellan den registrerades intresse av att skydda sitt privatliv, bland annat genom den rätt att göra invändningar och att föra talan som föreskrivs i direktiv 95/46, och den börda som skyldigheten att lagra denna information utgör för den registeransvarige.

En regel enligt vilken lagringen av information om de mottagare eller mottagarkategorier till vilka uppgifter lämnats ut och om innehållet i dessa uppgifter begränsas till en tidsperiod på ett år och genom vilken tillgången till denna information på motsvarande sätt begränsas, även om grunduppgifterna lagras mycket längre, utgör inte en lämplig avvägning mellan de intressen och skyldigheter som är i fråga, om det inte visas att en mer långvarig lagring av informationen utgör en orimlig börda för den registeransvarige. Det ankommer på den nationella domstolen att utföra de kontroller som är nödvändiga.


(1)  EUT C 64, 8.3.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/10


Domstolens dom (femte avdelningen) av den 30 april 2009 (begäran om förhandsavgörande från Bundesverwaltungsgericht — Tyskland) — BIOS Naturprodukte GmbH mot Saarland

(Mål C-27/08) (1)

(Direktiv 2001/83/EG - Artikel 1.2 b - Begreppet läkemedel genom funktion - Dosering av produkten - Normal användning - Risk för människors hälsa - Förmåga att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner hos människan)

2009/C 153/20

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesverwaltungsgericht

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: BIOS Naturprodukte GmbH

Motpart: Saarland

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Bundesverwaltungsgericht — Tolkning av artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, s. 67), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG av den 31 mars 2004 om ändring av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 136, s. 34) — Begreppet läkemedel — Produkt som innehåller ett ämne som har terapeutisk verkan i hög dos, samtidigt som det kan vara skadligt för hälsan vid en lägre dos, såsom den dos som rekommenderats av tillverkaren — Extrakt av boswellia

Domslut

Artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG av den 31 mars 2004, ska tolkas så, att en produkt i vilken ingår en substans som har fysiologisk verkan när den används i en viss dos inte är ett läkemedel genom funktion när den, i förhållande till dess dosering av aktiva substanser och vid normal användning, utgör en risk för människors hälsa, utan att för den skull kunna återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner hos människan.


(1)  EUT C 92, 12.4.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/11


Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale ordinario di Padova — Italien) — Azienda Agricola Disarò Antonio mot Cooperativa Milka

(Mål C-34/08) (1)

(Jordbruk - Gemensam organisation av marknaden - Mjölkkvoter - Avgift - Fråga huruvida förordning (EG) nr 1788/2003 är giltig - Målen med den gemensamma jordbrukspolitiken - Principerna om icke-diskriminering och proportionalitet - Fastställande av nationell referenskvantitet - Kriterier - Fråga huruvida den omständigheten att en medlemsstat har ett underskott är ett relevant kriterium)

2009/C 153/21

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale ordinario di Padova

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Azienda Agricola Disarò Antonio

Svarande: Cooperativa Milka

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunale ordinario di Padova — Tolkning och giltighet av rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EUT L 270, s. 123) — Förordning i vilken det inte tas hänsyn till regelbundna justeringar, för varje stat, av de referenskvantiteter på vilka det inte skall tas ut någon avgift och enligt vilken tilläggsavgiften ska tillämpas på samma sätt på producenter som befinner sig i en situation med underskott som på producenter som befinner sig i en situation med överskott — Oförenlighet med artiklarna 5, 23, 33 och 34 EG

Domslut

1)

Den omständigheten att det i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter inte beaktas huruvida den berörda medlemsstaten har ett underskott, när den nationella referenskvantiteten bestäms, innebär inte att förordningen inte är förenlig med de mål som bland annat föreskrivs i artikel 33.1 a och b EG.

2)

Det har vid prövningen av frågan huruvida förordning nr 1788/2003 strider mot icke-diskrimineringsprincipen inte framkommit någon omständighet som påverkar giltigheten av denna förordning.

3)

Det har vid prövningen av frågan huruvida förordning nr 1788/2003 strider mot proportionalitetsprincipen inte framkommit någon omständighet som påverkar giltigheten av denna förordning.


(1)  EUT C 12.4.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/11


Domstolens dom (andra avdelningen) av den 30 april 2009 (begäran om förhandsavgörande från Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division) — Förenade kungariket) — The Queen, Christopher Mellor mot Secretary of State for Communities and Local Government

(Mål C-75/08) (1)

(Direktiv 85/337/EEG - Bedömning av projekts miljöpåverkan - Skyldighet att offentliggöra motiveringen av beslutet att ett projekt inte ska bli föremål för en bedömning)

2009/C 153/22

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Christopher Mellor, The Queen

Motpart: Secretary of State for Communities and Local Government

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Court of Appeal (Civil Division) — Tolkning av artikel 4 i rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226) — Skyldighet att låta allmänheten få tillgång till skälen för ett beslut att ett sådant projekt som avses i bilaga 2 inte behöver bli föremål för en bedömning

Domslut

1)

Artikel 4 i rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003, ska tolkas så att det enligt denna bestämmelse inte krävs att själva beslutet, vari slutsatsen dras att det inte är nödvändigt att ett projekt som omfattas av bilaga II till nämnda direktiv blir föremål för en bedömning av dess miljöpåverkan, innehåller skälen till att den behöriga myndigheten beslutade att en sådan bedömning inte var nödvändig. För det fall en berörd person gör en begäran härom är den behöriga förvaltningsmyndigheten emellertid skyldig att informera vederbörande om skälen till att beslutet fattades eller tillhandahålla vederbörande relevanta uppgifter och dokument, som svar på begäran.

2)

Om en medlemsstats beslut, att ett projekt som omfattas av bilaga II till direktiv 85/337, i dess lydelse enligt direktiv 2003/35, inte ska bli föremål för en bedömning av dess miljöpåverkan enligt artiklarna 5–10 i nämnda direktiv, innehåller de skäl som beslutet grundas på, ska nämnda beslut anses tillräckligt motiverat, om skälen, jämte de uppgifter som redan bragts till berördas kännedom och eventuellt kompletterats med nödvändiga ytterligare uppgifter som den behöriga nationella myndigheten är skyldig att på begäran tillhandahålla dem, är tillräckliga för att de berörda ska kunna bedöma om det finns anledning att överklaga beslutet.


(1)  EUT C 107, 26.04.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/12


Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 30 april 2009 (begäran om förhandsavgörande från Fővárosi Bíróság — Republiken Ungern) — Lidl Magyarország Kereskedelmi Bt. mot Nemzeti Hírközlési Hatóság Tanácsa

(Mål C-132/08) (1)

(Fri rörlighet för varor - Radioutrustning och teleterminalutrustning - Ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse - Försäkran om överensstämmelse som avgetts av en i en annan medlemsstat etablerad tillverkare erkänns inte)

2009/C 153/23

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Lidl Magyarország Kereskedelmi Bt.

Svarande: Nemzeti Hírközlési Hatóság Tanácsa

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Fővárosi Bíróság — Tolkning av artikel 30 EG, av artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (EGT L 91, s. 10), samt av artiklarna 2 e, 2 f, 6.1 och 8.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, s. 4) — Nationell lagstiftning enligt vilken en importör av radioutrustning, som är avpassad för frekvensband vars användning inte är harmoniserad inom hela gemenskapen och som har försetts med CE-märke, är skyldig att avge en försäkran om överensstämmelse enligt bestämmelserna i nationell rätt även om den ifrågavarande utrustningen åtföljs av en försäkran om överensstämmelse som avgetts av tillverkaren med hemvist i en annan medlemsstat

Domslut

1)

Medlemsstaterna får, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse, inte ålägga en person som släpper ut en radioutrustning på marknaden att upprätta en försäkran om överensstämmelse, när tillverkaren av denna utrustning, vars säte är beläget i en annan medlemsstat, redan har anbringat ett CE-märke på utrustningen och upprättat en försäkran om överensstämmelse för denna produkt.

2)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet saknar betydelse för bedömningen av de frågor som avser en persons skyldighet att avge en försäkran om överensstämmelse för en radioutrustning. När det gäller medlemsstaternas befogenhet att med stöd av direktiv 2001/95 föreskriva andra skyldigheter vid saluföring av radioutrustning än skyldigheten att avge en försäkran om överensstämmelse, kan en person som saluför en produkt anses vara tillverkare av produkten bara om de villkor som anges i artikel 2 e i det direktivet är uppfyllda, och kan anses utgöra distributör av produkten bara om de villkor som anges i artikel 2 f i direktivet är uppfyllda. Tillverkaren och distributören är endast bundna av de skyldigheter som de har var för sig enligt direktiv 2001/95.

3)

När det finns en harmoniserad reglering av en fråga på gemenskapsnivå ska alla nationella åtgärder avseende denna fråga bedömas med hänsyn till bestämmelserna i denna harmoniseringsåtgärd och inte med hänsyn till bestämmelserna i artiklarna 28 EG och 30 EG. Inom de områden som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG, ska medlemsstaterna fullständigt rätta sig efter bestämmelserna i detta direktiv, och de får inte behålla några däremot stridande nationella bestämmelser. Om en medlemsstat anser att överensstämmelsen med en harmoniserad standard inte säkerställer att de väsentliga krav, föreskrivna i direktiv 1999/5, som denna standard är tänkt att omfatta verkligen uppfylls, ska denna medlemsstat följa det förfarande som föreskrivs i artikel 5 i direktivet. En medlemsstat kan däremot, till stöd för en restriktion, åberopa skäl som har hämtats utanför det område som harmoniserats genom direktiv 1999/5. I ett sådant fall får medlemsstaten endast åberopa de skäl som anges i artikel 30 EG, eller de tvingande skyldigheter som är av allmänintresse.


(1)  EUT C 183 av den 19.07.2008


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/13


Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 7 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden — Nederländerna) — Siebrand NV mot Staatssecretaris van Financiën

(Mål C-150/08) (1)

(Kombinerade nomenklaturen - KN-numren 2206 och 2208 - Jäst dryck som innehåller destillerad alkohol - Dryck som ursprungligen framställdes av frukt eller en naturprodukt - Tillsats av ämnen - Följder - Ursprungsdrycken har förlorat sin smak, doft och utseende)

2009/C 153/24

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hoge Raad der Nederlanden — Nederländerna

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Siebrand NV

Motpart: Staatssecretaris van Financiën

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Hoge Raad der Nederlanden den Haag — Tolkning av KN-nummer 2206 och 2208 i Kombinerade Nomenklaturen — Jäst dryck som innehåller (destillerad) etylalkohol — Tillsats av vatten och ämnen som gör att drycken förlorar smak, doft och/eller utseende av en dryck som ursprungligen tillverkats av frukt eller en naturprodukt

Domslut

Drycker som tillverkats av alkohol erhållen genom jäsning, som ursprungligen motsvarade definitionen i KN-nummer 2206 i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EEG) nr 2587/91 av den 26 juli 1991, och till vilka det tillförts en viss del destillerad alkohol, vatten, sockersirap, aromer, färgtillsatser och för vissa av dem även en gräddbas, vilket medfört att de inte längre smakar, doftar och/eller ser ut som en dryck tillverkad av en viss frukt eller en viss naturprodukt, ska inte klassificeras enligt KN-nummer 2206, utan enligt KN-nummer 2208.


(1)  EUT C 171, 05.07.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/13


Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 14 maj 2009 (begäran om förhandsavgörande från Hof van beroep te Antwerpen — Belgien) — Internationaal Verhuis- en Transportbedrijf Jan de Lely BV mot Belgische Staat

(Mål C-161/08) (1)

(Fri rörlighet för varor - Gemenskapstransitering - Transport som genomförts med en TIR-carnet - Överträdelser eller oegentligheter - Frist för underrättelse - Frist för att förebringa bevisning avseende var överträdelsen eller oegentligheten begåtts)

2009/C 153/25

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hof van beroep te Antwerpen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Internationaal Verhuis- en Transportbedrijf Jan de Lely BV

Motpart: Belgische Staat

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Hof van beroep te Antwerpen — Tolkning av artikel 2 i kommissionens förordning (EEG) nr 1593/91 av den 12 juni 1991 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 719/91 om användning i gemenskapen av TIR-carnet och ATA-carnet som transiteringshandlingar (EUT L 148, s. 11), jämförd med artikel 11 i TIR-konventionen — Överträdelser eller oegentligheter — Frist för underrättelse

Domslut

1)

Artikel 2.1 i kommissionens förordning (EEG) nr 1593/91 av den 12 juni 1991 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 719/91 om användning i gemenskapen av TIR-carnet och ATA-carnet som transiteringshandlingar, jämförd med artikel 11.1 i Tullkonventionen om internationell transport av gods upptaget i TIR-Carnet, undertecknad i Genève den 14 november 1975, ska tolkas på så sätt att en underlåtenhet att iaktta fristen för att underrätta innehavaren av TIR-carneten om att denna carnet inte avstämplats inte får till följd att de behöriga tullmyndigheterna inte längre har rätt att uppbära de tullar och andra avgifter som ska betalas till följd av internationell transport av varor som genomförts med carneten.

2)

Artikel 2.2 och 2.3 i förordning nr 1593/91, jämförd med artikel 11.1 och 11.2 i Tullkonventionen om internationell transport av gods upptaget i TIR-Carnet, undertecknad i Genève den 14 november 1975, ska tolkas på så sätt att den frist som där föreskrivs endast gäller för att förebringa bevisning för att transporten har genomförts enligt föreskrifterna, men inte fristen för att förebringa bevisning för var en överträdelse eller oegentlighet har begåtts. Det ankommer på den nationella domstolen att i enlighet med tillämpliga principer i den nationella rätten rörande bevisning, i det enskilda fallet och med hänsyn till samtliga omständigheter avgöra om denna bevisning för var överträdelsen eller oegentligheten har begåtts har förebringats i rätt tid. Den nationella domstolen ska emellertid iaktta gemenskapsrätten vid bedömningen av denna frist, och ska därvid bland annat beakta att fristen inte får vara alltför lång, då det ska vara rättsligt och praktiskt möjligt att driva in de belopp som ska betalas i en annan medlemsstat, och att fristen inte får innebära att innehavaren av TIR-carneten i praktiken saknar möjlighet att förebringa ovannämnda bevisning.


(1)  EUT C 183, 19.7.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/14


Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 19 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal

(Mål C-253/08) (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2006/22/EG - Tillnärmning av lagstiftning - Sociallagstiftning på vägtransportområdet - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)

2009/C 153/26

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: N. Yerrell och M. Teles Romão)

Motpart: Republiken Portugal (ombud: L. Inez Fernandes och F. Fraústo de Azevedo)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen anta nödvändiga bestämmelser för att följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG (EUT L 102, s. 35).

Domslut

1)

Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG, genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktiv 2006/22.

2)

Republiken Portugal ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 223, 30.8.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/14


Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 30 april 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

(Mål C-256/08) (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2004/83/EG - Miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller ha rätt till internationellt skydd - Underlåtenhet att införliva direktivet inom den föreskrivna fristen)

2009/C 153/27

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. O'Reilly och M. Condou-Durande)

Svarande: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: S. Ossowski)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen anta nödvändiga bestämmelser för att följa rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 304, s. 12)

Domslut

1)

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

2)

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 197, 2.8.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/15


Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 14 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Spanien

(Mål C-266/08) (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2004/81/EG - Uppehållsrätt för tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna - Fullständigt införlivande har inte skett - Kommissionen har inte underrättats om införlivandeåtgärderna)

2009/C 153/28

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M Condou-Durande och E. Adsera Ribera)

Svarande: Konungariket Spanien (ombud: B. Plaza Cruz)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen anta de bestämmelser som är nödvändiga för att följa rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna (EUT L 261, s. 19)

Domslut

1)

Konungariket Spanien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna, genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, och genom att inte underrätta Europeiska gemenskapernas kommission om de nationella bestämmelser som anses bidra till att direktivet följs.

2)

Konungariket Spanien ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 209, 15.8.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/15


Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 19 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien

(Mål C-313/08) (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2003/58/EG - Bolagsrätt - Handlingar och uppgifter som är offentliga - Brev och orderblanketter - Sanktionsåtgärder - Avsaknad av införlivande inom föreskriven frist)

2009/C 153/29

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: E. Vesco och P. Dejmek)

Svarande: Republiken Italien (ombud: I. Bruni och G. Fiengo, avvocato dello Stato)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtelse att inom den föreskrivna fristen vidta nödvändiga åtgärder för att följa artikel 1.4–1.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG av den 15 juli 2003 om ändring av rådets direktiv 68/151/EEG när det gäller krav på offentlighet i vissa typer av bolag (EUT L 221, s.13).

Domslut

1)

Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 1.4–1.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG av den 15 juli 2003 om ändring av rådets direktiv 68/151/EEG när det gäller krav på offentlighet i vissa typer av bolag, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

2)

Republiken Italien ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 223, 30.8.2008


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/16


Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 14 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Sverige

(Mål C-322/08) (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2004/83/EG - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)

2009/C 153/30

Rättegångsspråk: svenska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Condou-Durande och J. Enegren)

Svarande: Konungariket Sverige (ombud: S. Johannesson)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen anta de bestämmelser som är nödvändiga för att följa att rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 304, s. 12)

Domslut

1)

Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

2)

Konungariket Sverige ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 223 av den 30.8.2008


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/16


Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 19 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland

(Mål C-368/08) (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2004/35/EG - Avhjälpande av miljöskador - Principen att förorenaren betalar)

2009/C 153/31

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: U. Wölker och I. Dimitriou)

Svarande: Republiken Grekland (ombud: N. Dafniou)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen vidta nödvändiga åtgärder för att följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador

Domslut

1)

Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 19.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

2)

Republiken Grekland ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 247, 27.9.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/16


Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 14 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Storhertigdömet Luxemburg

(Mål C-390/08) (1)

(Fördragsbrott - Miljö - Beslut nr 280/2004/EG - Genomförande av Kyotoprotokollet - Nationella åtgärder för att begränsa och/eller minska utsläpp av växthusgaser - Underlåtenhet att överlämna nödvändiga uppgifter)

2009/C 153/32

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: U. Wölker och J.-P. Keppenne)

Svarande: Storhertigdömet Luxemburg (ombud: C. Schiltz)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen överlämna en rapport med de uppgifter som avses i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets beslut 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (EUT L 49, s. 1), jämförd med artiklarna 8–11 i kommissionens beslut nr 166/2005/EG av den 10 februari 2005 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (EUT L 55, s. 57) — Uppgifter om nationella prognoser avseende miniminivån på utsläpp av växthusgaser och om åtgärder vidtagna för att begränsa och/eller minska dessa utsläpp.

Domslut

1)

Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet, jämförd med artiklarna 8–11 i kommissionens beslut nr 166/2005/EG av den 10 februari 2005 om tillämpningsföreskrifter för beslut nr 280/2004, genom att inte ha senast den 15 mars 2007 ha överlämnat en rapport med de uppgifter som krävs enligt dessa bestämmelser.

2)

Storhertigdömet Luxemburg ska ersätta rättegångskostnaden.


(1)  EUT C 285, 8.11.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/17


Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 7 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike

(Mål C-443/08) (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 1999/13/EG - Begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar - Underlåtenhet att införliva såvitt avser begreppen ”liten anläggning” och ”väsentlig ändring”)

2009/C 153/33

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: A. Alcover San Pedro och J.-B. Laignelot)

Svarande: Republiken Frankrike (ombud: G. de Bergues och A. Adam)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att på ett korrekt sätt införliva artiklarna 2.3, 2.4 och 4.4 i rådets direktiv 1999/13/EG av den 11 mars 1999 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar (EGT L 85, s. 1) — Begreppen ”liten anläggning” och ”väsentlig ändring”

Domslut

1)

Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 1999/13/EG av den 11 mars 1999 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att på ett korrekt sätt införliva artiklarna 2.3, 2.4 och 4.4 i direktivet.

2)

Republiken Frankrike ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 6, 10.1.2009.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/17


Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 19 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Irland

(Mål C-532/08) (1)

(Fördragsbrott - Direktiv 2005/60/EG - Penningtvätt och finansiering av terrorism - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)

2009/C 153/34

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: P. Dejmek och A.A. Gilly)

Svarande: Irland (ombud: D. O'Hagan)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, s. 15).

Domslut

1)

Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

2)

Irland förpliktas ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 32, 7.2.2009.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/18


Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Belgien) den 6 april 2009 — Antoine Boxus och Willy Roua mot Région wallonne

(Mål C-128/09)

2009/C 153/35

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État (Belgien)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Antoine Boxus och Willy Roua

Motpart: Région wallonne

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 1.5 i direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (1) tolkas som att direktivet inte är tillämpligt vad avser en rättsakt, såsom regionen Valloniens dekret av den 17 juli 2008 om vissa tillstånd för vilka det föreligger tvingande skäl av allmänintresse, i vilken det endast anges att ”det föreligger tvingande skäl av allmänintresse” för beviljandet av bygglov, miljötillstånd och kombinerade tillstånd avseende vissa i rättsakten uppräknade handlingar och arbeten, och som ”godkänner” tillstånd för vilka det anges att ”det föreligger tvingande skäl av allmänintresse”?

2)

a)

Utgör artiklarna 1, 5, 6, 7, 8 och 10a i direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt rådets direktiv 97/11/EG (2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (3) hinder för en rättslig ordning enligt vilken rätten att genomföra ett projekt som är underkastat en konsekvensutredning kan beviljas genom en rättsakt mot vilken det inte är möjligt att väcka talan vid domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag för att få till stånd en prövning av beslutet om tillstånd för att genomföra detta projekt vad gäller den materiella och formella giltigheten?

b)

Ska artikel 9 i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 (4) tolkas som att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att det går att få till stånd en prövning av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag av beslut, handlingar eller underlåtenheter som omfattas av artikel 6 vad gäller frågor om den materiella eller formella giltigheten som är hänförliga till de materiella eller processuella bestämmelser som reglerar godkännande av projekt som ska undergå konsekvensutredningar?

c)

Ska med hänsyn till Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 artikel 10a i direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt direktiv 2003/35/EG tolkas som att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att det går att få till stånd en prövning av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag av beslut, handlingar eller underlåtenheter vad gäller frågor om den materiella eller formella giltigheten som är hänförliga till de materiella eller processuella bestämmelser som reglerar godkännande av projekt som ska undergå konsekvensutredningar?


(1)  Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226).

(2)  Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 73, s. 5).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG — Uttalande från kommissionen (EUT L 156, s. 17).

(4)  Rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (EUT L 124, s. 1).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/18


Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Belgien) den 6 april 2009 — Guido Durlet, Angela Verweij, Chretien Bruninz, Hans Hoff och Michel Raeds mot Région wallonne

(Mål C-129/09)

2009/C 153/36

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État (Belgien)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Guido Durlet, Angela Verweij, Chretien Bruninz, Hans Hoff och Michel Raeds

Motpart: Région wallonne

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 1.5 i direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (1) tolkas som att direktivet inte är tillämpligt vad avser en rättsakt, såsom regionen Valloniens dekret av den 17 juli 2008 om vissa tillstånd för vilka det föreligger tvingande skäl av allmänintresse, i vilken det endast anges att ”det föreligger tvingande skäl av allmänintresse” för beviljandet av bygglov, miljötillstånd och kombinerade tillstånd avseende vissa i rättsakten uppräknade handlingar och arbeten, och som ”godkänner” tillstånd för vilka det anges att ”det föreligger tvingande skäl av allmänintresse”?

2)

a)

Utgör artiklarna 1, 5, 6, 7, 8 och 10a i direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt rådets direktiv 97/11/EG (2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (3) hinder för en rättslig ordning enligt vilken rätten att genomföra ett projekt som är underkastat en konsekvensutredning kan beviljas genom en rättsakt mot vilken det inte är möjligt att väcka talan vid domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag för att få till stånd en prövning av beslutet om tillstånd för att genomföra detta projekt vad gäller den materiella och formella giltigheten?

b)

Ska artikel 9 i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 (4) tolkas som att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att det går att få till stånd en prövning av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag av beslut, handlingar eller underlåtenheter som omfattas av artikel 6 vad gäller frågor om den materiella eller formella giltigheten som är hänförliga till de materiella eller processuella bestämmelser som reglerar godkännande av projekt som ska undergå konsekvensutredningar?

c)

Ska med hänsyn till Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 artikel 10a i direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt direktiv 2003/35/EG tolkas som att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att det går att få till stånd en prövning av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag av beslut, handlingar eller underlåtenheter vad gäller frågor om den materiella eller formella giltigheten som är hänförliga till de materiella eller processuella bestämmelser som reglerar godkännande av projekt som ska undergå konsekvensutredningar?


(1)  Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226).

(2)  Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 73, s. 5).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG — Uttalande från kommissionen (EUT L 156, s. 17).

(4)  Rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (EUT L 124, s. 1).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/19


Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Belgien) den 6 april 2009 — Paul Fastrez och Henriette Fastrez mot Région wallonne

(Mål C-130/09)

2009/C 153/37

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État (Belgien)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Paul Fastrez och Henriette Fastrez

Motpart: Région wallonne

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 1.5 i direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (1) tolkas som att direktivet inte är tillämpligt vad avser en rättsakt, såsom regionen Valloniens dekret av den 17 juli 2008 om vissa tillstånd för vilka det föreligger tvingande skäl av allmänintresse, i vilken det endast anges att ”det föreligger tvingande skäl av allmänintresse” för beviljandet av bygglov, miljötillstånd och kombinerade tillstånd avseende vissa i rättsakten uppräknade handlingar och arbeten, och som ”godkänner” tillstånd för vilka det anges att ”det föreligger tvingande skäl av allmänintresse”?

2)

a)

Utgör artiklarna 1, 5, 6, 7, 8 och 10a i direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt rådets direktiv 97/11/EG (2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (3) hinder för en rättslig ordning enligt vilken rätten att genomföra ett projekt som är underkastat en konsekvensutredning kan beviljas genom en rättsakt mot vilken det inte är möjligt att väcka talan vid domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag för att få till stånd en prövning av beslutet om tillstånd för att genomföra detta projekt vad gäller den materiella och formella giltigheten?

b)

Ska artikel 9 i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 (4) tolkas som att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att det går att få till stånd en prövning av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag av beslut, handlingar eller underlåtenheter som omfattas av artikel 6 vad gäller frågor om den materiella eller formella giltigheten som är hänförliga till de materiella eller processuella bestämmelser som reglerar godkännande av projekt som ska undergå konsekvensutredningar?

c)

Ska med hänsyn till Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 artikel 10a i direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt direktiv 2003/35/EG tolkas som att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att det går att få till stånd en prövning av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag av beslut, handlingar eller underlåtenheter vad gäller frågor om den materiella eller formella giltigheten som är hänförliga till de materiella eller processuella bestämmelser som reglerar godkännande av projekt som ska undergå konsekvensutredningar?


(1)  Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226).

(2)  Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 73, s. 5).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG — Uttalande från kommissionen (EUT L 156, s. 17).

(4)  Rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (EUT L 124, s. 1).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/20


Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Belgien) den 6 april 2009 — Philippe Daras mot Région wallonne

(Mål C-131/09)

2009/C 153/38

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État (Belgien)

Part i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Philippe Daras

Motpart: Région wallonne

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 1.5 i direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (1) tolkas som att direktivet inte är tillämpligt vad avser en rättsakt, såsom regionen Valloniens dekret av den 17 juli 2008 om vissa tillstånd för vilka det föreligger tvingande skäl av allmänintresse, i vilken det endast anges att ”det föreligger tvingande skäl av allmänintresse” för beviljandet av bygglov, miljötillstånd och kombinerade tillstånd avseende vissa i rättsakten uppräknade handlingar och arbeten, och som ”godkänner” tillstånd för vilka det anges att ”det föreligger tvingande skäl av allmänintresse”?

2)

a)

Utgör artiklarna 1, 5, 6, 7, 8 och 10a i direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt rådets direktiv 97/11/EG (2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (3) hinder för en rättslig ordning enligt vilken rätten att genomföra ett projekt som är underkastat en konsekvensutredning kan beviljas genom en rättsakt mot vilken det inte är möjligt att väcka talan vid domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag för att få till stånd en prövning av beslutet om tillstånd för att genomföra detta projekt vad gäller den materiella och formella giltigheten?

b)

Ska artikel 9 i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 (4) tolkas som att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att det går att få till stånd en prövning av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag av beslut, handlingar eller underlåtenheter som omfattas av artikel 6 vad gäller frågor om den materiella eller formella giltigheten som är hänförliga till de materiella eller processuella bestämmelser som reglerar godkännande av projekt som ska undergå konsekvensutredningar?

c)

Ska med hänsyn till Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 artikel 10a i direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt direktiv 2003/35/EG tolkas som att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att det går att få till stånd en prövning av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag av beslut, handlingar eller underlåtenheter vad gäller frågor om den materiella eller formella giltigheten som är hänförliga till de materiella eller processuella bestämmelser som reglerar godkännande av projekt som ska undergå konsekvensutredningar?


(1)  Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226).

(2)  Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 73, s. 5).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG — Uttalande från kommissionen (EUT L 156, s. 17).

(4)  Rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (EUT L 124, s. 1).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/21


Talan väckt den 6 april 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Belgien

(Mål C-132/09)

2009/C 153/39

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: B. Eggers och J.-P. Keppenne)

Svarande: Konungariket Belgien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt värdlandsavtalet av år 1962 jämfört med artikel 10 EG, genom att inte ta det ekonomiska ansvaret för europaskolornas utgifter för möbler och läromedel, och

förplikta Konungariket Belgien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har angett en överträdelse av det avtal som ingicks i oktober 1962 mellan Europaskolornas styrelse och Konungariket Belgien. Överträdelsen har samband med att Belgien inte har tagit det ekonomiska ansvaret för utgifter för möbler och läromedel för de europaskolor som är etablerade inom Belgiens territorium.

Till stöd för sin talan har sökanden hävdat för det första att det framgår av artikel 6 andra stycket i konventionen om Europaskolorna av den 21 juni 1994 (1) att medlemsstaterna ska behandla europaskolorna som skolor som omfattas av deras nationella rätt. De belgiska myndigheterna ska därför finansiera europaskolorna och behandla dessa på ett sätt som motsvarar hur de nationella offentliga skolorna behandlas. Detta gäller både nyanskaffning i samband med att en europaskola öppnas eller byggs ut och årliga kostnader för att underhålla och driva dessa skolor. Den omständigheten att undervisningen i Belgien omfattas av en indelning i språkområden kan härvid inte motivera att de belgiska myndigheterna underlåter att finansiera de årliga kostnaderna för att driva europaskolorna, eftersom det följer av fast rättspraxis att medlemsstaterna inte kan undgå de förpliktelser som den har åtagit sig genom att delegera behörighet till inomstatliga enheter.

Till svar på de belgiska myndigheternas invändningar har kommissionen för det andra anfört att slutsatserna från mötet med skolornas styrelse i Karlsruhe i maj 1967 inte påverkar Belgiens finansieringsskyldigheter i egenskap av värdland.

Skolornas styrelse i Karlsruhe utarbetade för det första endast riktlinjer för en standardöverenskommelse med de medlemsstater som är värdländer för europaskolorna och denna styrelse hade, med hänsyn till normhierarkin, i vart fall inte behörighet att ändra värdlandsavtalet av år 1962.

Detta Karlsruhe-”beslut” kan inte tolkas som en ”efterföljande överenskommelse eller efterföljande praxis mellan parterna” i den mening som avses i artikel 31.3 a och b i Wienkonventionen om traktaträtten, med avseende på hur värdlandsavtalet ska tolkas, så länge det inte finns en följd av handlingar eller förklaringar som utan förändring innebär att den finansieringsskyldighet som föreskrivs i värdlandsavtalet ifrågasätts. En mångfald handlingar och den omständigheten att Belgien har genomfört en mångfald finansieringar sedan år 1967 utgör för övrigt belägg för att det föreligger en skyldighet att ta ansvaret för europaskolornas utgifter för möbler och läromedel.


(1)  EGT L 212, s. 3.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/21


Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Bíróság den 8 april 2009 — József Uzonyi mot Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal Központi Szerve

(Mål C-133/09)

2009/C 153/40

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: József Uzonyi

Motpart: Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal Központi Szerve

Tolkningsfråga

Ska satsen ”[s]tödet skall beviljas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier” i artikel 143ba.1 i förordning nr 1782/2003, (1) i den lydelse som gällde till och med den 31 december 2006, tolkas så att det, i fråga om rätten till separat sockerstöd såsom enhetlig arealersättning, inte får göras någon åtskillnad mellan jordbrukare beroende på om de levererar sockerbetor för bearbetning direkt (själva) eller indirekt (genom en mellanman)?


(1)  Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, s. 1).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/22


Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Belgien) den 10 april 2009 — Association des Riverains et Habitants des Communes Proches de l'Aéroport B.S.C.A. (Brussels South Charleroi Airport) ASBL — A.R.A.Ch och Bernard Page mot Région wallonne

(Mål C-134/09)

2009/C 153/41

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État (Belgien)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Association des Riverains et Habitants des Communes Proches de l'Aéroport B.S.C.A. (Brussels South Charleroi Airport) ASBL — A.R.A.Ch och Bernard Page

Motpart: Région wallonne

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 1.5 i direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (1) tolkas som att direktivet inte är tillämpligt vad avser en rättsakt, såsom regionen Valloniens dekret av den 17 juli 2008 om vissa tillstånd för vilka det föreligger tvingande skäl av allmänintresse, i vilken det endast anges att ”det föreligger tvingande skäl av allmänintresse” för beviljandet av bygglov, miljötillstånd och kombinerade tillstånd avseende vissa i rättsakten uppräknade handlingar och arbeten, och som ”godkänner” tillstånd för vilka det anges att ”det föreligger tvingande skäl av allmänintresse”?

2)

a)

Utgör artiklarna 1, 5, 6, 7, 8 och 10a i direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt rådets direktiv 97/11/EG (2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (3) hinder för en rättslig ordning enligt vilken rätten att genomföra ett projekt som är underkastat en konsekvensutredning kan beviljas genom en rättsakt mot vilken det inte är möjligt att väcka talan vid domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag för att få till stånd en prövning av beslutet om tillstånd för att genomföra detta projekt vad gäller den materiella och formella giltigheten?

b)

Ska artikel 9 i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 (4) tolkas som att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att det går att få till stånd en prövning av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag av beslut, handlingar eller underlåtenheter som omfattas av artikel 6 vad gäller frågor om den materiella eller formella giltigheten som är hänförliga till de materiella eller processuella bestämmelser som reglerar godkännande av projekt som ska undergå konsekvensutredningar?

c)

Ska med hänsyn till Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 artikel 10a i direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt direktiv 2003/35/EG tolkas som att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att det går att få till stånd en prövning av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag av beslut, handlingar eller underlåtenheter vad gäller frågor om den materiella eller formella giltigheten som är hänförliga till de materiella eller processuella bestämmelser som reglerar godkännande av projekt som ska undergå konsekvensutredningar?


(1)  Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226).

(2)  Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 73, s. 5).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG — Uttalande från kommissionen (EUT L 156, s. 17).

(4)  Rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (EUT L 124, s. 1).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/23


Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Belgien) den 9 april 2009 — Association des Riverains et Habitants des Communes Proches de l'Aéroport B.S.C.A. (Brussels South Charleroi Airport) ASBL — A.R.A.Ch, Léon L'Hoir och Nadine Dartois mot Région wallonne

(Mål C-135/09)

2009/C 153/42

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État (Belgien)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Association des Riverains et Habitants des Communes Proches de l'Aéroport B.S.C.A. (Brussels South Charleroi Airport) ASBL — A.R.A.Ch, Léon L'Hoir och Nadine Dartois

Motpart: Région wallonne

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 1.5 i direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (1) tolkas som att direktivet inte är tillämpligt vad avser en rättsakt, såsom regionen Valloniens dekret av den 17 juli 2008 om vissa tillstånd för vilka det föreligger tvingande skäl av allmänintresse, i vilken det endast anges att ”det föreligger tvingande skäl av allmänintresse” för beviljandet av bygglov, miljötillstånd och kombinerade tillstånd avseende vissa i rättsakten uppräknade handlingar och arbeten, och som ”godkänner” tillstånd för vilka det anges att ”det föreligger tvingande skäl av allmänintresse”?

2)

a)

Utgör artiklarna 1, 5, 6, 7, 8 och 10a i direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt rådets direktiv 97/11/EG (2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (3) hinder för en rättslig ordning enligt vilken rätten att genomföra ett projekt som är underkastat en konsekvensutredning kan beviljas genom en rättsakt mot vilken det inte är möjligt att väcka talan vid domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag för att få till stånd en prövning av beslutet om tillstånd för att genomföra detta projekt vad gäller den materiella och formella giltigheten?

b)

Ska artikel 9 i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 (4) tolkas som att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att det går att få till stånd en prövning av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag av beslut, handlingar eller underlåtenheter som omfattas av artikel 6 vad gäller frågor om den materiella eller formella giltigheten som är hänförliga till de materiella eller processuella bestämmelser som reglerar godkännande av projekt som ska undergå konsekvensutredningar?

c)

Ska med hänsyn till Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 artikel 10a i direktiv 85/337/EEG i dess lydelse enligt direktiv 2003/35/EG tolkas som att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att det går att få till stånd en prövning av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag av beslut, handlingar eller underlåtenheter vad gäller frågor om den materiella eller formella giltigheten som är hänförliga till de materiella eller processuella bestämmelser som reglerar godkännande av projekt som ska undergå konsekvensutredningar?


(1)  Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226).

(2)  Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 73, s. 5).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG — Uttalande från kommissionen (EUT L 156, s. 17).

(4)  Rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (EUT L 124, s. 1).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/23


Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Ordinario di Palermo (Italien) den 15 april 2009 — Todaro Nunziatina & C. snc mot Assessorato del Lavoro e della Previdenza Sociale

(Mål C-138/09)

2009/C 153/43

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale Ordinario di Palermo (Italien)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Todaro Nunziatina & C. snc

Svarande: Assessorato del Lavoro e della Previdenza Sociale

Tolknings- och giltighetsfrågor

1)

Med hänsyn till att det i den stödordning (med nr NN/91/A/95) som regionen Sicilien införde genom artikel 10 i den regionala lagen nr 27 av den 15 maj 1991 föreskrevs ett bidragssystem för ett antal år, lägst två år och högst fem år (två år vid anställning genom utbildnings- och anställningsavtal plus högst tre år om anställningsförhållandet omvandlas från ett utbildnings- och anställningsavtal till en tillsvidareanställning), ska Europeiska kommissionen, genom beslut nr 95/C 343/11 av den 14 november 1995 varigenom tillämpningen av stödordningen godkändes, anses ha haft för avsikt att

tillåta hela denna tidsmässiga och ekonomiska anpassning av förmånerna (två år + tre år), eller

ansåg kommissionen att det uteslutande var beviljandet av bidrag för anställningar genom utbildnings- och anställningsavtal (under de två år som avtalen gällde) eller — alternativt — beviljandet av bidrag för att anställningen för de arbetstagare som tidigare hade anställts genom utbildnings- och anställningsavtal skulle omvandlas till en tillsvidareanställning (under tre år från omvandlingen) som kunde godkännas?

2)

Ska tidsfristen för tillämpningen av det statliga stödet, vilken fastställdes till budgetåret 1997 av Europeiska kommissionen i beslut nr 95/C 343/11 av den 14 november 1995 vid godkännandet av den stödordning som infördes genom artikel 10 i den regionala lagen nr 27/91, anses avse

den inledande uppskattningen av utgifter för stöd som under alla omständigheter var avsett att utbetalas under de följande åren (beroende på de olika möjliga tolkningarna av det ovannämnda godkända stödet), eller snarare

… den slutgiltiga tidsfristen för den faktiska utbetalningen av bidragen från behöriga regionala organ?

3)

Med avseende på en anställning genom utbildnings- och anställningsavtal i den mening som avses i artikel 10 i den regionala lagen nr 27/91, som skedde exempelvis den 1 januari 1996 och således inom den tillämpningsperiod för stödet som fastställdes i beslut nr 95/C 343/11 av den 14 november 1995, kunde (och skulle) regionen Sicilien i praktiken tillämpa den aktuella stödordningen med avseende på samtliga år som godkänts (det vill säga två år + tre år), och gäller detta även när, såsom i det ovannämnda exemplet, tillämpningen av den godkända stödordningen medförde en faktisk utbetalning av bidraget fram till och med den 31 december 2001 (det vill säga år 1996 + fem år = år 2001)?

4)

Ska Europeiska kommissionen, genom beslut 2003/195/EG av den 16 oktober 2002 (vari det i artikel 1 föreskrivs följande: ”Den stödordning som föreskrivs i artikel 11 första stycket i regionen Siciliens lag nr 16 av den 27 maj 1997 och som Italien planerar att genomföra är oförenlig med den gemensamma marknaden. Denna stödordning får därför inte genomföras.”), anses ha haft för avsikt att

låta sitt godkännande inte omfatta den ”nya” stödordning som föreskrevs i artikel 11 i den regionala lagen nr 16/97, på grund av att kommissionen ansåg att denna stödordning utgjorde ett ”oberoende” system som var avsett att förlänga tillämpningsperioden för det stöd som hade införts genom artikel 10 i den regionala lagen nr 27/91 utöver tidsfristen den 31 december 1996, så att det även omfattade utgifter för anställningar eller omvandlingar som skett under åren 1997 och 1998, eller

var i stället avsikten med beslutet att faktiskt förhindra regionen Sicilien att tillhandahålla ekonomiska medel, i syfte att förbjuda den konkreta utbetalningen av det statliga stöd som hade införts genom artikel 10 i den regionala lagen nr 27/91, även med avseende på de anställningar eller omvandlingar som skett före den 31 december 1996?

5)

Om kommissionens beslut ska tolkas på det sätt som angetts i första strecksatsen i fråga 4, är då beslutet förenligt med den tolkning av artikel 87 i fördraget som kommissionen har tillämpat i liknande ärenden rörande befrielse från sociala avgifter med avseende på utbildnings- och anställningsavtal, däribland i beslut 2000/128/EG av den 11 maj 1999 (vilket avsåg den italienska statens lagar och som uttryckligen åberopades i motiveringen till det negativa beslutet från år 2002) och beslut 2003/739/EG av den 13 maj 2003 (vilket avsåg regionen Siciliens lagar)?

6)

Om kommissionens beslut ska tolkas på det sätt som angetts i andra strecksatsen i fråga 4, hur ska då det föregående beslutet om godkännande av stödåtgärderna tolkas, med hänsyn till att adjektivet ”ytterligare” kan ges två innebörder: ”ytterligare [anslag] i förhållande till den budget som fastställdes i kommissionens beslut” eller ”ytterligare [anslag] i förhållande till regionens planerade anslag enbart till och med budgeten för år 1996”?

7)

Vilket stöd ska slutligen anses lagenligt och vilket stöd ska anses rättsstridigt enligt kommissionens bedömning?

8)

Vilken av parterna i målet (företaget eller regionnämnden) har bevisbördan för att den budget som fastställdes av kommissionen inte har överskridits?

9)

Bidrar ett eventuellt beviljande av ränta enligt lag till de bidragsberättigade företagen, för den försenade utbetalningen av de bidrag som anses lagenliga och tillåtna, till att den budget som ursprungligen godkändes genom beslut nr 95/C 343/11 av den 14 oktober 1995 eventuellt överskrids?

10)

För det fall beviljandet av ränta bidrar till att budgeten överskrids, vilken räntesats ska då tillämpas?


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/24


Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Genova (Italien) den 17 april 2009 — Fallimento Traghetti del Mediterraneo SpA — Curatore dott. Alberto Fontana mot Presidenza del Consiglio dei Ministri

(Mål C-140/09)

2009/C 153/44

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale di Genova

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Fallimento Traghetti del Mediterraneo SpA — Curatore dott. Alberto Fontana

Svarande: Presidenza del Consiglio dei Ministri

Tolkningsfråga

Är en sådan nationell lagstiftning om statligt stöd som den i lag nr 684/1974, särskilt i artikel 19 i nämnda lag, vari det föreskrivs en möjlighet att bevilja statligt stöd — om än enbart i form av förskott — i avsaknad av avtal och utan att det på förhand har fastställts exakta och strikta kriterier som förhindrar att utbetalningen av stödet kan medföra en snedvridning av konkurrensen, förenlig med gemenskapsrättens principer — särskilt med bestämmelserna i artiklarna 86 EG, 87 EG och 88 EG samt i avdelning V (f.d. avdelning IV) i fördraget — och kan det i det avseendet ha betydelse att stödmottagaren ska tillämpa taxor som fastställts av förvaltningsmyndigheten?


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/25


Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank van Eerste Aanleg te Dendermonde (Belgien) den 22 april 2009 — Brottmål mot V.W. Lahousse och Lavichy B.V.B.A.

(Mål C-142/09)

2009/C 153/45

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank van Eerste Aanleg te Dendermonde

Parter i målet vid den nationella domstolen

Tilltalade

:

1.

V.W. Lahousse

2.

Lavichy BVBA

Tolkningsfrågor

Ska direktiv 2002/24/EG (1) och närmare bestämt artikel 1.1 d i detta direktiv (nämligen att fordon som är avsedda för tävlingsbruk på väg eller i terräng inte omfattas av direktiv 2002/24/EG) tolkas så, att medlemsstaterna får utvidga tillämpningsområdet för detta direktiv till att omfatta all trafik på land (det vill säga användning av två- och trehjuliga motorfordon även utanför allmän väg och inom enskilt område) och utan att undantag medges för fordon som är avsedda för tävlingsbruk på väg (racing) eller i terräng?


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG (EGT L 124, s. 1).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/25


Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Bíróság (Republiken Ungern) den 23 april 2009 — Pannon GSM Távközlési Rt. mot Nemzeti Hírközlési Hatóság Tanácsának Elnöke

(Mål C-143/09)

2009/C 153/46

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Pannon GSM Távközlési Rt.

Motpart: Nemzeti Hírközlési Hatóság Tanácsának Elnöke

Tolkningsfrågor

1)

Är Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG (1) (nedan kallat direktivet om samhällsomfattande tjänster), särskilt artikel 13.2 i direktivet och bilaga IV till detta, på grundval av gemenskapsrätten — i synnerhet anslutningsakten (EUT L 236, 2003) och artiklarna 10 EG och 249 EG — tillämpligt på de stöd- och fördelningssystem som Ungern i egenskap av medlemsstat införde för samhällsomfattande tjänster som tillhandahölls år 2003, det vill säga före Ungerns anslutning den 1 maj 2004, men med avseende på vilka finansieringsskyldigheten samt beviljande och utbetalning av stöd baseras på beslut som fattats i administrativa förfaranden vilka inletts och avslutats efter Ungerns anslutning till Europeiska unionen?

2)

Om den första frågan ska besvaras jakande, ska då direktivet om samhällsomfattande tjänster, särskilt artikel 13 i direktivet och bilaga IV till detta, tolkas så, att leverantören av samhällsomfattande tjänster har rätt att erhålla ett stöd med ett belopp motsvarande skillnaden mellan priset för abonnemangspaket med förmånstaxor och priset för abonnemangspaket med normaltaxor?

3)

Om den andra frågan besvaras nekande, ska då ett stöd som är avsett att finansiera en samhällsomfattande tjänst, och vars belopp inte har beräknats i enlighet med direktivet om samhällsomfattande tjänster, utan på grundval av kostnader som är högre än dess nettovärde, klassificeras som ett sådant statligt stöd som är förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.1 EG?

4)

Är det, enligt en korrekt tolkning av bestämmelserna i direktivet om samhällsomfattande tjänster, tillåtet med sådana övergångsåtgärder som en medlemsstat vidtar för att uteslutande i samband med samhällsomfattande tjänster som tillhandahölls år 2003, före anslutningen, påbjuda en tillämpning av regler som avviker från direktivet om samhällsomfattande tjänster, även när de medger att beslut om stöd- och fördelningssystemets funktion fattas på grundval av nämnda regler, i synnerhet beslut avseende bidrag och utbetalning av stöd som de facto saknar begränsning i tiden?

5)

Ska de bestämmelser i direktivet om samhällsomfattande tjänster som avser finansiering, i synnerhet artikel 13.2 sista meningen i direktivet och bestämmelserna i bilaga IV till detta, tolkas så, att de har direkt effekt?


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 51).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/26


Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberster Gerichtshof (Österrike) den 24 april 2009 — Hotel Alpenhof GesmbH mot Oliver Heller

(Mål C-144/09)

2009/C 153/47

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberster Gerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Hotel Alpenhof GesmbH

Motpart: Oliver Heller

Tolkningsfråga

Är det tillräckligt att en konsuments avtalspart har en webbplats som är tillgänglig på Internet för att verksamheten ska anses riktad [till en stat], i den mening som avses i artikel 15.1 c i förordning nr 44/2001 (1) (Bryssel I-förordningen)?


(1)  Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1)


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/26


Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichtshof Baden-Württemberg (Tyskland) den 24 april 2009 — Land Baden-Württemberg mot Panagiotis Tsakouridis

(Mål C-145/09)

2009/C 153/48

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgerichtshof Baden-Württemberg

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Land Baden-Württemberg

Motpart: Panagiotis Tsakouridis

Tolkningsfrågor

1)

Ska begreppet ”tvingande hänsyn till allmän säkerhet” i artikel 28.3 i direktiv 2004/38/EG (1) av den 29 april 2004 tolkas så, att endast oavvisliga hot mot medlemsstatens yttre eller inre säkerhet kan motivera en utvisning och att detta enbart omfattar statens och dess organs existens, deras funktion, befolkningens överlevnad samt utrikesförbindelserna och den fredliga samexistensen mellan folken?

2)

Under vilka förutsättningar kan det särskilda skydd mot utvisning som enligt artikel 28.3 a i direktiv 2004/38/EG gäller efter tio års vistelse i den mottagande medlemsstaten åter gå förlorat? Ska villkoret för förlust av den permanenta uppehållsrätten enligt artikel 16.4 i direktiv 2004/38/EG i detta sammanhang tillämpas analogt?

3)

För det fall att fråga 2 ska besvaras jakande och artikel 16.4 i direktivet således ska tillämpas analogt: Går det särskilda skyddet mot utvisning förlorat enbart till följd av förfluten tid, oberoende av de faktiska orsakerna till bortovaron?

4)

Vidare för det fall att fråga 2 ska besvaras jakande och artikel 16.4 i direktivet således ska tillämpas analogt: Kan ett tvångsmässigt återvändande till den mottagande medlemsstaten inom ramen för ett straffrättsligt förfarande före utgången av denna tvåårsperiod leda till att ett sådant särskilt skydd mot utvisning behålls, även om de grundläggande friheterna i och med återvändandet inte kan utnyttjas under en längre tid?


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (Text av betydelse för EES) (EUT L 158, s. 77, och rättelser EUT L 229, 2004, s. 35, EUT L 197, 2005, s. 34, och EUT L 204, 2007, s. 28).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/26


Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 24 april 2009 — Claus Scholl mot Stadtwerke Aachen AG

(Mål C-146/09)

2009/C 153/49

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesgerichtshof (Tyskland)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Claus Scholl

Motpart: Stadtwerke Aachen AG

Tolkningsfrågor

Ska bestämmelsen i artikel 6.3 tredje strecksatsen tredje fallet i Europaparlamentets och rådets direktiv 1997/7/EG av den 20 maj 1997 om konsumentskydd vid distansavtal tolkas så, att det inte föreligger någon ångerrätt vid distansavtal som rör ledningsbunden leverans av elektricitet och gas?


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/27


Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberlandesgericht Wien (Österrike) den 24 april 2009 — Ronald Seunig mot Maria Hölzel

(Mål C-147/09)

2009/C 153/50

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberlandesgericht Wien

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Ronald Seunig

Motpart: Maria Hölzel

Tolkningsfrågor

1.

a)

Är artikel 5.1 b andra strecksatsen i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (1) (nedan kallad förordning nr 44/2001) även tillämplig på ett avtal om tillhandahållande av tjänster, när tjänsterna enligt avtalet tillhandahålls i flera medlemsstater?

Om denna fråga ska besvaras jakande:

Ska den ovannämnda bestämmelsen då tolkas på följande sätt:

b)

Ska uppfyllelseorten av den förpliktelse som är karaktäristisk för ett avtal fastställas till den ort där den som tillhandahåller tjänsten har kärnan för sin verksamhet, vilket ska bedömas med hänsyn till hur mycket tid verksamheten tar i anspråk och vilken betydelse verksamheten har?

c)

Om det inte är möjligt att fastställa var den som tillhandahåller tjänsten har kärnan för sin verksamhet, kan den som väcker talan avseende samtliga förpliktelser som hänför sig till ett avtal, då välja att göra så i varje ort inom gemenskapen där tjänsterna enligt avtalet har tillhandahållits?

2.

Om den första frågan ska besvaras nekande:

Kan artikel 5.1 a i förordning nr 44/2001 även tillämpas på ett avtal om tillhandahållande av tjänster, när tjänsterna enligt avtalet tillhandahålls i flera medlemsstater?


(1)  EGT L 12, 2001, s. 1.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/27


Överklagande ingett den 27 april 2009 av Iride SpA och Iride Energia SpA av den dom som förstainstansrätten (andra avdelningen) meddelade den 11 februari 2009 i mål T-25/07, Iride SpA och Iride Energia SpA mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-150/09 P)

2009/C 153/51

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Iride SpA och Iride Energia SpA (ombud: L. Radicati di Brozolo, M. Merola och T. Ubaldi, avvocati)

Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission

Klagandenas yrkanden

Klagandena yrkar att domstolen ska

upphäva domen,

bifalla de yrkanden som framställts i första instans eller, i andra hand, återförvisa målet till förstainstansrätten enligt artikel 61 i domstolens stadga, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.

Grunder och huvudargument

Klagandena åberopar två invändningar till stöd för sitt överklagande.

Den första invändningen avser ett rättsligt fel vid tolkningen och tillämpningen av artikel 253 EG avseende avsaknaden av motivering i det omtvistade beslutet. Förstainstansrätten gjorde ett rättsligt fel när den fann, vad gäller huruvida villkoren i artikel 87.1 EG är uppfyllda i detta fall, att följande uppfyller motiveringsskyldigheten enligt artikel 253 EG: i) själva påståendet från kommissionen att den konstaterat att åtgärden i fråga ska betraktas som ett statligt stöd, ii) möjligheten att använda beslutet att inleda förfarandet och ett tidigare, separat kommissionsbeslut för att motivera den angripna rättsakten med hänvisning till en annan rättsakt.

Den andra invändningen avser förvanskning av grunderna för talan och rättsligt fel från förstainstansrättens sida vid bedömningen av Deggendorf-domens relevans för bedömningen i detta fall. Förstainstansrätten har i synnerhet

i)

förvanskat de grunder för talan som sökandena anförde i första instans genom att konstatera att sökandena förvrängt kontrollförfarandet på området statligt stöd utan att dock faktiskt klargöra vad denna förvrängning skulle bestå i,

ii)

underlåtit att ta upp det fel som kommissionen gjorde vid bedömningen av Deggendorf-domens relevans för förevarande fall, vilket bestod i att inte ha gjort en konkret, specifik analys av den snedvridning av konkurrensen och av handeln mellan medlemsstaterna som följer av det nya stödet i kombination med det tidigare, icke återbetalade stödet,

iii)

underlåtit att ta upp det fel som kommissionen gjorde vid bedömningen av Deggendorf-domens relevans för förevarande fall, vilket bestod i att de facto ha omvandlat den saknade återbetalningen av ett tidigare stöd från ett extra kriterium vid bedömningen av stödets förenlighet med den gemensamma marknaden till ett nödvändigt ytterligare villkor för stödets förenlighet som inte föreskrivs i fördraget,

iv)

underlåtit att ta upp att kommissionens irrelevanta och rättsstridiga tolkning av Deggendorf-domen i detta fall förvandlat denna rättspraxis till ett redskap, som inte föreskrivs i fördraget eller i sekundärlagstiftningen, för att bekämpa medlemsstaternas fördragsbrott,

v)

underlåtit att ta upp att kommissionen genom att besluta att inleda ett formellt granskningsförfarande angående den av Italien meddelade åtgärden har visat att den ansåg sig ha allt nödvändigt underlag för att pröva åtgärdens förenlighet. Kommissionen har därmed motsagt det antagande som ligger till grund för det omtvistade beslutet, nämligen att de italienska myndigheterna och stödmottagaren under anmälningsförfarandet inte hade lämnat tillräckliga upplysningar för att åtgärdens förenlighet skulle kunna prövas, och

vi)

gjort ett allvarligt rättsligt fel när den slog fast att det enligt gemenskapens rättspraxis inte är nödvändigt för kommissionen att göra en konkret bedömning i det enskilda fallet av huruvida samtliga villkor i artikel 87.1 EG för att kunna kvalificera åtgärden i fråga som stöd är uppfyllda.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/28


Talan väckt den 4 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal

(Mål C-154/09)

2009/C 153/52

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: P. Guerra e Andrade och A. Nijenhuis)

Svarande: Republiken Portugal

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 3.2 och 8.2 i direktiv 2002/22/EG (1) genom att inte på ett korrekt sätt införliva gemenskapsbestämmelserna om urval av företag som ska tillhandahålla samhällsomfattande tjänster med nationell rätt, eller i vart fall genom att inte ha säkerställt att dessa bestämmelser tillämpas i praktiken, och

förplikta Republiken Portugal att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

I artikel 121 i den portugisiska lagen om elektroniska kommunikationer (lag nr 5/2004 av den 10 februari 2004) föreskrivs att den samhällsomfattande tjänsten, det vill säga koncessionen att med ensamrätt tillhandahålla den samhällsomfattande tjänsten eller motsvarande rättigheter och skyldigheter, ska bestå fram till år 2025. Det bolag som är innehavare av koncessionen att tillhandahålla en samhällsomfattande telekommunikationstjänst är PT Comunicações S.A.

Enligt kommissionen är bestämmelserna om urval av företag som ska svara för tillhandahållandet av den samhällsomfattande tjänsten, i den portugisiska lagen om elekotroniska kommunikationer, förvirrande, motstridiga och inkonsekvent utformade.

Portugisiska staten har således inte valt ut det eller de företag som ska svara för tillhandahållandet av den samhällsomfattande tjänsten i enlighet med ett effektivt, objektivt, öppet redovisat och icke-diskriminerande förfarande, såsom föreskrivs i artikel 8.2 jämförd med artikel 3.2 i direktiv 2002/22.


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster)


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/28


Begäran om förhandsavgörande framställd av Symvoulio tis Epikrateias (Grekland) den 8 maj 2009 — Ioannis Katsivardas — Nikolaos Tsitsikas O.E. mot Ypourgos Oikonomikon

(Mål C-160/09)

2009/C 153/53

Rättegångsspråk: grekiska

Hänskjutande domstol

Symvoulio tis Epikrateias

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Ioannis Katsivardas — Nikolaos Tsitsikas O.E.

Motpart: Ypourgos Oikonomikon

Tolkningsfrågor

Kan en enskild (ett företag som importerar bananer från Ecuador), som yrkar återbetalning av en intern punktskatt som han anser sig ha erlagt felaktigt, inför en nationell domstol åberopa att en nationell skatterättslig bestämmelse (artikel 7 i den grekiska lagen nr 1798/1988 i dess lydelse enligt artikel 10 i den grekiska lagen 1914/1990) strider mot artikel 4 i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen å ena sidan och medlemsstaterna i 1984 års Cartagenaavtal å andra sidan som godkändes genom rådets förordning (EEG) nr 1591/84 (1)?


(1)  EGT L 153, 8.6.1984, s. 1


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/29


Begäran om förhandsavgörande framställd av Symvoulio tis Epikrateias (Grekland) den 8 maj 2009 — K. Fragkopoulos kai SIA O.E. mot Nomarchiaki Aftodioikisi Korinthias

(Mål C-161/09)

2009/C 153/54

Rättegångsspråk: grekiska

Hänskjutande domstol

Symvoulio tis Epikrateias (Grekland)

Part(er) i målet vid den nationella domstolen

Klagande: K. Fragkopoulos kai SIA O.E.

Motpart: Nomarchiaki Aftodioikisi Korinthias

Tolkningsfrågor

1)

Kan ett företag som klaganden — det vill säga ett företag som bearbetar och förpackar torkade vindruvor och är etablerat i en särskild region i landet dit det är förbjudet i lag att föra olika sorters druvor avsedda att torkas från andra delar av landet i syfte att bearbeta och förpacka dem, och som därmed förhindras att exportera torkade druvor som det framställt från de nämnda druvsorterna — i domstol åberopa att lagstiftningen i fråga strider mot artikel 29 EG?

2)

Om svaret på den första frågan är jakande: Är bestämmelser som de i grekisk rätt som är tillämpliga på denna tvist — vilka dels förbjuder att druvor avsedda att torkas härrörande från olika delar av landet förs till en viss region, där det bara är tillåtet att bearbeta lokalt odlade druvor avsedda att torkas, och att de lagras och bearbetas där i syfte att sedan exportera dem, dels enbart medger att druvor avsedda att torkas som har bearbetats och förpackats inom den särskilda region där de odlades kan medges skydd för ursprungsbeteckning — oförenliga med artikel 29 EG, som förbjuder kvantitativa exportrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan?

3)

Om den tredje frågan besvaras jakande: Ska skyddet för kvaliteten hos en produkt som definieras geografiskt i medlemsstatens nationella rätt och som inte har getts möjlighet att bära en särskild beteckning som signalerar dess allmänt erkända höga kvalitet och unika karaktär till följd av att den härrör från en viss geografisk region anses utgöra ett sådant ändamål av allmänintresse som enligt artikel 30 EG kan motivera ett undantag från bestämmelsen i artikel 29 EG om förbud mot kvantitativa restriktioner för export av nämnda produkt samt åtgärder med motsvarande verkan?


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/29


Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division) (Förenade kungariket) den 8 maj 2009 — Secretary of State for Work and Pensions mot Taous Lassal

(Mål C-162/09)

2009/C 153/55

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Secretary of State for Work and Pensions

Motpart: Taous Lassal

Tolkningsfråga

När i) en EU-medborgare kom till Förenade kungariket i september 1999 som arbetstagare och var kvar som arbetstagare till februari 2005, ii) EU-medborgaren därefter lämnade Förenade kungariket och återvände till den medlemsstat i vilken hon var medborgare för en period av 10 månader, iii) EU-medborgaren återvände till Förenade kungariket i december 2005 och uppehöll sig där fortlöpande till november 2006, då hon begärde en socialförsäkringsförmån:

ska artikel 16.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 tolkas så att den EU medborgaren är berättigad till permanent uppehållsrätt på grundval av att hon har uppehållit sig lagligt, i enlighet med tidigare gemenskapsrättsliga instrument som utgjort grund för arbetstagares uppehållsrätt, under en fortlöpande period av fem år, vilken slutade före den 30 april 2006 (den dag då medlemsstaterna senast måste införliva direktivet)?


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/29


Talan väckt den 13 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland

(Mål C-169/09)

2009/C 153/56

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: S. Schønberg och M. Karanasou Apostolopoulou)

Svarande: Republiken Grekland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG (1) av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG och 2000/55/EG genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana bestämmelser, och

förplikta Republiken Grekland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiv 2005/32/EG löpte ut den 10 augusti 2007.


(1)  EUT L 191, 22.7.2005, s. 29


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/30


Talan väckt den 13 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike

(Mål C-170/09)

2009/C 153/57

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: V. Peere och P. Dejmek)

Svarande: Republiken Frankrike

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (1) genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om sådana bestämmelser, och

förplikta Republiken Frankrike att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiv 2005/60/EG löpte ut den 15 december 2007. När ansökan i förevarande mål inkom till domstolen hade svaranden ännu inte vidtagit alla nödvändiga införlivandeåtgärder, eller i vart fall inte underrättat kommissionen om sådana åtgärder.


(1)  EUT L 309, s. 15.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/30


Talan väckt den 13 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike

(Mål C-171/09)

2009/C 153/58

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: V. Peere och P. Dejmek)

Svarande: Republiken Frankrike

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt kommissionens direktiv 2006/70/EG av den 1 augusti 2006 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG med avseende på definitionen av person i politiskt utsatt ställning, samt tekniska kriterier för att kunna tillämpa lägre krav på kundkontroll och göra undantag på grund av finansiell verksamhet som drivs tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning (1) genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana åtgärder, och

förplikta Republiken Frankrike att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiv 2006/70/EG löpte ut den 15 december 2007. Vid tidpunkten för talans väckande hade svaranden inte vidtagit alla de åtgärder som är nödvändiga för att införliva direktivet, eller hade i vart fall inte underrättat kommissionen om sådana åtgärder.


(1)  EUT L 214, s. 29.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/30


Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal (Förenade kungariket) den 14 maj 2009 — Her Majesty's Commissioners of Revenue and Customs mot Axa Uk plc

(Mål C-175/09)

2009/C 153/59

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Appeal (Förenade kungariket)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Her Majesty's Commissioners of Revenue and Customs

Motpart: Axa UK plc

Tolkningsfrågor

1)

Vad kännetecknar en tjänst som är undantagen från skatteplikt och som ”[har till verkan] att överföra medel och medfö[r] rättsliga och finansiella förändringar”? I synnerhet önskas svar på följande:

a)

Är undantaget från skatteplikt tillämpligt på tjänster som annars inte skulle behöva utföras av något finansinstitut, som innebär att det i) görs en debitering av ett konto, ii) görs en motsvarande kreditering av ett annat konto eller iii) utförs en mellanliggande uppgift, mellan i och ii?

b)

Är undantaget tillämpligt på tjänster som inte innefattar utförandet av uppgifter innebärande debitering av ett konto och motsvarande kreditering av ett annat konto, men som, när detta leder till en överföring av medel, kan anses ha varit orsaken till denna överföring?

2)

Utför en näringsidkare (som inte själv är en bank) en från skatteplikt undantagen tjänst i enlighet med artikel 13 B d.3 — mot bakgrund av domen i målet SDC — när han för sin kunds räkning utför uppgifter som 1) innefattar uppbärande, behandling och vidarebefordring av betalningar av belopp som kunden har rätt att erhålla av tredje man, däribland uppgifter som består i

a)

översändande av information till den tredje mannens bank med begäran om betalning från den tredje mannens bankkonto till näringsidkarens eget bankkonto, med stöd av ett löpande tillstånd som lämnats av tredje mannen till banken (i enlighet med Direct Debit-systemet), och, om banken genomför denna betalning,

b)

lämnande av en anvisning till den egna banken om överföring av medel från det egna bankkontot till kundens bankkonto,

men som 2) inte innefattar uppgifter som a) innebär en debitering av ett bankkonto, b) innebär en motsvarande kreditering av ett annat bankkonto, eller c) innebär att en mellanliggande uppgift, mellan a och b, utförs?

3)

Har det någon betydelse för svaret på fråga 2 (ovan) om den tjänst som beskrivs i den frågan utförs genom att information översänds till ett elektroniskt system som sedan automatiskt kommunicerar med den berörda banken, även om informationsöverföringen inte alltid leder till att en överföring kommer till stånd (till exempel på grund av att den tredje mannen har återkallat det stående tillstånd han lämnat till sin bank eller på grund av att denne inte har tillräckliga medel på kontot)?


Förstainstansrätten

4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/32


Förstainstansrättens dom av den 6 maj 2009 — Wieland-Werke mot kommissionen

(Mål T-116/04) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för kopparrör för industriellt bruk - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Fastställande av priser och uppdelning av marknader - Böter - Legalitetsprincipen (inget straff utan lag) - Den relevanta marknadens storlek - Avskräckande verkan - Överträdelsens varaktighet - Samarbete)

2009/C 153/60

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Wieland-Werke AG (Ulm, Tyskland) (ombud: advokaterna R. Berchtold och U. Soltész)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: inledningsvis advokaterna É. Gippini Fournier och H. Gading, därefter advokaterna É. Gippini Fournier, O. Weber och K. Mojzesowicz)

Saken

Talan om upphävande eller nedsättning av det bötesbelopp som sökanden ålagts enligt artikel 2 a i kommissionens beslut K(2003) 4820 slutlig av den 16 december 2003 om ett förfarande enligt artikel 81 [EG] och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/E-1/38.240 — Rör för industriellt bruk)

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Wieland-Werke AG ska ersätta rättegångskostnaden.


(1)  EUT C 118, 30.4.2004.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/32


Förstainstansrättens dom av den 6 maj 2009 — Outokumpu och Luvata mot kommissionen

(Mål T-122/04) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för kopparrör för industriellt bruk - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Fastställande av priser och uppdelning av marknader - Böter - Den relevanta marknadens storlek - Försvårande omständigheter - Upprepning av överträdelse)

2009/C 153/61

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Outokumpu Oyj (Esbo Finland) och Luvata Oy, tidigare Outokumpu Copper Products Oy, Esbo (ombud: J. Ratliff, barrister, och advokaterna F. Distefano och J. Luostarinen)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: É. Gippini Fournier)

Saken

Talan om dels upphävande eller nedsättning av det bötesbelopp som sökandena ålagts enligt artikel 2 b i kommissionens beslut K (2003) 4820 slutlig av den 16 december 2003 om ett förfarande enligt artikel 81 [EG] och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/E-1/38.240 — Rör för industriellt bruk), dels kommissionens anslutningsyrkande om höjning av nämnda bötesbelopp.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Outokumpu Oyj och Luvata Oy ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 118, 30.4.2004.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/33


Förstainstansrättens dom av den 6 maj 2009 — KME Germany m.fl. mot kommissionen

(Mål T-127/04) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för kopparrör för industriellt bruk - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Fastställande av priser och uppdelning av marknader - Böter - Konkret påverkan på marknaden - Den relevanta marknadens storlek - Överträdelsens varaktighet - Förmildrande omständigheter - Samarbete)

2009/C 153/62

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: KME Germany AG, tidigare KM Europa Metal AG (Osnabrück, Tyskland), KME France SAS, tidigare Tréfimétaux SA (Courbevoie, Frankrike), KME Italy SpA, tidigare Europa Metalli SpA (Florens, Italien) (ombud: advokaterna M. Siragusa, A. Winckler, G.C. Rizza, T. Graf, och M. Piergiovanni)

Svarande: k (ombud: É)

Saken

Dels en talan om upphävande eller nedsättning av det bötesbelopp som sökandena ålagts enligt artikel 2 c, d och e i kommissionens beslut K (2003) 4820 slutlig av den 16 december 2003 om ett förfarande enligt artikel 81 [EG] och artikel 53 i EES avtalet (Ärende COMP/E-1/38.240 – Rör för industriellt bruk), dels kommissionens anslutningsyrkande om höjning av nämnda bötesbelopp

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

KME Germany AG, KME France SAS och KME Italy SpA ska ersätta rättegångskostnaderna


(1)  EUT C 146, 29.5.2004.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/33


Förstainstansrättens dom av den 7 maj 2009 — NVV m.fl. mot kommissionen

(Mål T-151/05) (1)

(Konkurrens - Koncentrationer - Marknaderna för köp av levande svin och suggor avsedda för slakt - Beslut att förklara en koncentration förenlig med den gemensamma marknaden - Definitionen av den relevanta geografiska marknaden - Omsorgsplikt - Motiveringsskyldighet)

2009/C 153/63

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: Nederlandse Vakbond Varkenshouders (NVV) (Lunteren, Nederländerna), Marius Schep (Lopik, Nederländerna), och Nederlandse Bond van Handelaren in Vee (NBHV) (Haag, Nederländerna) (ombud: inledningsvis advokaterna J. Kneppelhout och M. van der Kaden, därefter advokaten J. Kneppelhout)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: inledningsvis A. Whelan och S. Noë, därefter A. Bouquet och S. Noë)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Sovion NV (Best, Nederländerna), (ombud: advokaterna J. de Pree och W. Geursen)

Saken

Begäran om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 21 december 2004 om att en koncentration är förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalet (Ärende COMP/M.3605).

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Nederlandse Vakbond Varkenshouders (NVV), Marius Schep och Nederlandse Bond van Handelaren in Vee (NBHV) ska bära sina rättegångskostnader och ersätta kommissionens och Sovion NV:s rättegångskostnader.


(1)  EUT C 171, 9.7.2005.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/34


Förstainstansrättens dom av den 7 maj 2009 — NHL Enterprises mot harmoniseringsbyrån — Glory & Pompea (LA KINGS)

(Mål T-414/05) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket LA KINGS - Det äldre nationella figurmärket KING - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling föreligger inte - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94)

2009/C 153/64

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: NHL Enterprises BV (Rijswijk, Nederländerna) (ombud: G. Llewelyn, solicitor, V. Barresi, advokat och sedan M. Collins, solicitor)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: J. Novais Gonçalves och D. Botis)

Motparten i förfarandet vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd: Glory & Pompea, SA (Mataró, Spanien)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 6 juli 2005 (ärende R 371/2003-4) om ett invändningsförfarande mellan Glory & Pompea, SA och NHL Enterprises BV.

Domslut

1)

Det beslut som fattats av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 6 juli 2005 (ärende R 371/2003-4) ogiltigförklaras.

2)

Harmoniseringsbyrån ska ersätta sina rättegångskostnader samt ersätta NHL Enterprises BVs rättegångskostnader.


(1)  EUT C 36, 11.2.2006.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/34


Förstainstansrättens dom av den 14 maj 2009 — Fiorucci mot harmoniseringsbyrån — Edwin (ELIO FIORUCCI)

(Mål T-165/06) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Ogiltighets- och upphävandeförfarande - Gemenskapsordmärket ELIO FIORUCCI - Varumärkesregistrering av namnet på en välkänd person - Artiklarna 52.2 a och 50.1 c i förordning (EG) nr 40/94)

2009/C 153/65

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Elio Fiorucci (Milano, Italien) (ombud: advokaterna A. Vanzetti, G. Sironi och F. Rossi)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: O. Montalto och L. Rampini)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid förstainstansrätten: Edwin Co. Ltd (Tokyo, Japan) (ombud: advokaterna D. Rigatti, M. Bertani, S. Verea, K. Muraro och M. Balestriero)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 6 april 2006 (ärende R 238/2005-1) om ett ogiltighets- och upphävandeförfarande mellan Elio Fiorucci och Edwin Co. Ltd.

Domslut

1)

Det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 6 april 2006 (ärende R 238/2005-1) ogiltigförklaras, eftersom artikel 8.3 i Codice della Proprietà Industriale (den italienska lagen om industriell och immateriell äganderätt) i beslutet har tolkats på ett sådant sätt att det föreligger felaktig rättstillämpning.

2)

Talan ogillas i övrigt.

3)

Harmoniseringsbyrån ska bära sin rättegångskostnad och ersätta två tredjedelar av den rättegångskostnad som Elio Fiorucci åsamkats.

4)

Edwin Co. Ltd ska bära sin rättegångskostnad och ersätta en tredjedel av den rättegångskostnad som Elio Fiorucci åsamkats.


(1)  EUT C 190, 12.8.2006.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/35


Förstainstansrättens dom av den 19 maj 2009 — Euro-Information mot harmoniseringsbyrån (CYBERCREDIT, CYBERGESTION, CYBERGUICHET, CYBERBOURSE och CYBERHOME)

(Förenade målen T-211/06, T-213/06, T-245/06, T-155/07 och T-178/07) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Ansökningar om registrering som gemenskapsvarumärken av ordmärkena CYBERCREDIT, CYBERGESTION, CYBERGUICHET, CYBERBOURSE och CYBERHOME - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94 - Särskiljningsförmåga saknas till följd av användning - Artikel 7.3 i förordning nr 40/94)

2009/C 153/66

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Européenne de traitement de l’information (Euro-Information) (Strasbourg, Frankrike) (ombud: advokaterna P. Greffe. J. Schouman, A. Jacquet och L. Paudrat)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Saken

Talan väckt mot de beslut som fattades av första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 24 maj (ärende R 0068/2006-1), den 12 juni (ärende R 0066/2006-1), den 5 juli 2006 (ärende R 0067/2006-1), den 28 februari (ärende R 1046/2006-1) respektive den 15 mars 2007 (ärende R 0067/2006-1) angående registreringarna som gemenskapsvarumärken av kännetecknen CYBERGESTION (mål T-213/06), CYBERCREDIT (mål T-211/06), CYBERGUICHET (mål T-245/06), CYBERBOURSE (mål T-155/07) och CYBERHOME (mål T-178/07)

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Européenne de traitement de l’information (Euro-Information) ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 249 av den 14.10.2006.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/35


Förstainstansrättens dom av den 7 maj 2009 — Omnicare mot harmoniseringsbyrån — Astellas Pharma (OMNICARE)

(Mål T-277/06) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket OMNICARE - Det äldre nationella figurmärket OMNICARE - Avslag på en ansökan om återställande av försutten tid)

2009/C 153/67

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Omnicare, Inc. (Covington, Kentucky, Förenta staterna) (ombud: inledningsvis M. Edenborough, barrister, och O. Patterson, solicitor, därefter M. Edenborough)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: inledningsvis S. Laitinen, därefter G. Schneider)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid förstainstansrätten: Astellas Pharma GmbH (München, Tyskland) (ombud: advokaten A. Franke)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 24 juli 2006 (ärende R 446/2006-2) om ett invändningsförfarande mellan Yamanouchi Pharma GmbH och Omnicare, Inc. varigenom den senares ansökan om återställande av försutten tid avslogs.

Domslut

1)

Det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 24 juli 2006 (ärende R 446/2006-2) ogiltigförklaras.

2)

Harmoniseringsbyrån ska bära sin rättegångskostnad och ersätta Omnicare, Inc.:s rättegångskostnad.

3)

Astellas Pharma GmbH ska bära sin rättegångskostnad.


(1)  EUT C 294, 2.12.2006.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/36


Förstainstansrättens dom av den 20 maj 2009 — VIP Car Solutions mot parlamentet

(Mål T-89/07) (1)

(Offentlig upphandling av tjänster - Anbudsförfarande vid en gemenskapsinstitution - Transport av Europaparlamentets ledamöter i bil och minibuss med chaufför under sammanträdesperioderna i Strasbourg - Avslag på en anbudsgivares anbud - Motiveringsskyldighet - Beslut att inte lämna ut det pris som vinnande anbudsgivare angett - Skadeståndstalan)

2009/C 153/68

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: VIP Car Solutions (Hoenheim, Frankrike) (ombud: advokaterna G. Welzer och S. Leuvrey)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: D. Petersheim och M. Ecker)

Saken

Dels begäran om ogiltigförklaring av parlamentets beslut att inte tilldela sökanden det kontrakt som var föremål för upphandlingsförfarande PE/2006/06/UTD/1, avseende transport av Europaparlamentets ledamöter i bil och minibuss med chaufför under sammanträdesperioderna i Strasbourg, dels yrkande om skadestånd

Domslut

1)

Europaparlamentets beslut att inte tilldela VIP Car Solutions SARL det kontrakt som var föremål för upphandlingsförfarande PE/2006/06/UTD/1 ogiltigförklaras.

2)

Talan ogillas i övrigt.

3)

Parlamentet ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 117, 29.5.2007.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/36


Förstainstansrättens dom av den 7 maj 2009 — Klein Trademark Trust mot harmoniseringsbyrån — Zafra Marroquineros (CK CREACIONES KENNYA)

(Mål T-185/07) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket CK CREACIONES KENNYA - Det äldre gemenskapsfigurmärket CK Calvin Klein och de äldre nationella figurmärkena CK - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling föreligger inte - Känneteckenslikhet föreligger inte - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94)

2009/C 153/69

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Calvin Klein Trademark Trust (Wilmington, Delaware, Förenta staterna) (ombud: advokaterna T. Andrade Boué, I. Lehmann Novo och A. Hernández Lehmann)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: O. Mondéjar Ortuño)

Motpart vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd, som intervenerat vid förstainstansrätten: Zafra Marroquineros, SL (Caravaca de la Cruz, Spanien) (ombud: advokaten J. Martín Álvarez)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 29 mars 2007 (ärende R 314/2006-2) om ett invändningsförfarande mellan Calvin Klein Trademark Trust och Zafra Marroquineros, SL

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Calvin Klein Trademark Trust ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 170, 21.7.2007.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/37


Förstainstansrättens dom av den 20 maj 2009 — CFCMCEE mot harmoniseringsbyrån

(Förenade målen T-405/07 och T-406/07) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Ansökningar om registrering som gemenskapsvarumärken av ordmärkena P@YWEB/email CARD och PAYWEB CARD - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas delvis - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94)

2009/C 153/70

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Caisse fédérale du Crédit mutuel Centre Est Europe (CFCMCEE) (Strasbourg, Frankrike) (ombud: advokaterna P. Greffe, J. Schouman och L. Paudrat)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Saken

Talan mot de beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 10 juli 2007 (ärende R 119/2007-1) respektive den 12 september 2007 (ärende R 120/2007-1) om ansökningar om registrering som gemenskapsvarumärken av ordkännetecknen P@YWEB CARD respektive PAYWEB CARD.

Domslut

1)

De beslut som första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) har fattat den 10 juli 2007 (ärende R 119/2007-1) och den 12 september 2007 (ärende R 120/2007-1) ogiltigförklaras i den del de innebär avslag på ansökan om registrering som gemenskapsvarumärken av ordmärkena P@YWEB CARD och PAYWEB CARD för fotografiska och kinematografiska apparater och instrument samt apparater och instrument för signalering, kontroll (övervakning), apparater för inspelning, utsändning, återgivning av ljud eller bilder; grammofonskivor, elektroniska kalendrar, automatiska distributionsmaskiner, videoband, sedelautomater, biljettautomater, utmatare av kontoutdrag, kameror (kinematografiska apparater), videokameror, videokassetter, cd romskivor, streckkodsläsare, cd skivor (audio video), optiska cd skivor, detektorer för falska mynt, disketter, magnetiska databärare, optiska databärare, videobildskärmar, databehandlingsapparater, interkommunikationsapparater, gränssnitt (data), läsare (data), programvara (registrerade program), övervakningsprogram (datorprogram), datorer, kringutrustning för datorer, registrerade datorprogram, registrerade operativprogram (för datorer), radiotelefonianläggningar, mottagare (audio, video), telefonapparater, tv-apparater, tidregistreringsapparater, sändare (telekommunikation), centralenheter (processorer) för datorer, i klass 9, och för tjänsterna benämnda informationsbyråer (nyheter) speciellt inom banksektorn, kommunikation via radiofoni, kommunikation via telefon, sändning av telegram, överföring av telegram, utsändning av tv-program, radioutsändning, televisionssändning, uthyrning av apparater för telekommunikation, uthyrning av apparater för sändning av meddelanden, uthyrning av telefoner, mobil radiotelefoni, telefontjänster, i klass 38 i Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid varumärkesregistrering av den 15 juni 1957, med ändringar och tillägg.

2)

Talan ogillas i övrigt.

3)

Caisse fédérale du Crédit mutuel Centre Est Europe (CFCMCEE) och harmoniseringsbyrån ska bära sina rättegångskostnader.


(1)  EUT C 8, 12.1.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/37


Förstainstansrättens dom av den 12 maj 2009 — Jurado Hermanos mot harmoniseringsbyrån (JURADO)

(Mål T-410/07) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Gemenskapsordmärket JURADO - Ingen begäran om förnyelse ingiven av innehavaren av varumärket - Avförande av varumärket vid registreringstidens utgång - Ansökan om återställande av försutten tid ingiven av den exklusiva licenstagaren)

2009/C 153/71

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Jurado Hermanos, SL (Alicante, Spanien) (ombud: advokaten C. Martín Álvarez)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: O. Montalto och P. López Fernández de Corres)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 3 september 2007 (ärende R 866/2007-2) om sökandens ansökan om återställande av försutten tid.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Jurado Hermanos, SL ska ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet dem som avser det interimistiska förfarandet.


(1)  EUT C 8, 12.1.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/38


Förstainstansrättens dom av den 13 maj 2009 — Aurelia Finance mot harmoniseringsbyrån (AURELIA)

(Mål T-136/08) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Gemenskapsordmärket AURELIA - Underlåtelse att betala förnyelseavgiften - Avförande av varumärket ur registret i samband med registreringsperiodens upphörande - Ansökan om återställande av försutten tid)

2009/C 153/72

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Aurelia Finance SA (Genève, Schweiz) (ombud: M. Elmslie, solicitor, och N. Saunders, barrister)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: D. Botis)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 9 januari 2008 (ärende R 1214/2007-1) om sökandens ansökan om återställande av försutten tid (restitutio in integrum).

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Aurelia Finance SA ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 128, 24.5.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/38


Förstainstansrättens dom av den 13 maj 2009 — Schuhpark Fascies mot harmoniseringsbyrån — Leder & Schuh (jello SCHUHPARK)

(Mål T-183/08) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figur- och ordmärket jello SCHUHPARK - Det äldre nationella ordmärket Schuhpark - Relativt registreringshinder - Bevis på användning av det äldre varumärket - Artikel 43.2 i förordning (EG) nr 40/94)

2009/C 153/73

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Schuhpark Fascies GmbH (Warendorf, Tyskland) (ombud: advokaterna A. Peter och J. Braune)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: S. Schäffner)

Motpart vid harmoniseringbyråns överklagandenämnd, som intervenerat vid förstainstansrätten: Leder & Schuh AG (Graz, Österrike) (ombud: advokaterna W. Kellenter och A. Schlaffge)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 13 mars 2008 (ärende R 1560/2006-4) om ett invändningsförfarande mellan Schuhpark Fascies GmbH och Leder & Schuh AG.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Schuhpark Fascies GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 171, 5.7.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/38


Förstainstansrättens beslut av den 29 april 2009 — HALTE mot kommissionen

(Mål T-58/06) (1)

(Statligt stöd - Klagomål - Passivitetstalan - Kommissionen har vidtagit åtgärder varigenom passiviteten upphört - Anledning saknas att döma i saken)

2009/C 153/74

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Honorable Association de Logisticiens et de Transporteurs Européens — HALTE (Neuilly-sur-Seine, Frankrike) (ombud: advokaten J.-L. Lesquins)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Giolito och E. Righini)

Saken

Talan om fastställelse enligt artikel 232 EG av att kommissionen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt gemenskapsrätten genom att inte inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 EG och vidta tillfälliga skyddsåtgärder avseende det stöd som påstås ha beviljats inom ramen för överlåtelsen av Sernam SA

Avgörande

1)

Det finns inte längre anledning att döma i saken.

2)

Honorable Association de Logisticiens et de Transporteurs Européens (HALTE) och kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.


(1)  EUT C 96, 22.4.2006.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/39


Förstainstansrättens beslut av den 28 april 2009 — Tailor mot harmoniseringsbyrån (Återgivandet av en vänster bakficka)

(Mål T-282/07) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärke föreställande en vänster bakficka - Absoluta registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94 - Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund)

2009/C 153/75

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Tom Tailor GmbH (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaterna S.O. Gillert, K. Vanden Bossche och F. Schiwek)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: G. Schneider)

Saken

En talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 15 maj 2007 (ärende R 669/2006-1) om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärke föreställande en vänster bakficka.

Domslut

1)

Talan avvisas eftersom det är uppenbart att den helt saknar rättslig grund.

2)

Tom Tailor GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 235, 6.10.2007.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/39


Förstainstansrättens beslut av den 28 april 2009 — Tailor mot harmoniseringsbyrån (Återgivandet av en höger bakficka)

(Mål T-283/07) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärke föreställande en höger bakficka - Absoluta registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 40/94 - Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund)

2009/C 153/76

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Tom Tailor GmbH (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaterna S.O. Gillert, K. Vanden Bossche och F. Schiwek)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: G. Schneider)

Saken

En talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 15 maj 2007 (ärende R 668/2006-1) om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärke föreställande en vänster bakficka.

Domslut

1)

Talan avvisas eftersom det är uppenbart att den helt saknar rättslig grund.

2)

Tom Tailor GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 235, 6.10.2007.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/39


Talan väckt den 30 januari 2009 — Al Barakaat International Foundation mot Kommissionen

(Mål T-45/09)

2009/C 153/77

Rättegångsspråk: svenska

Parter

Sökande: Al Barakaat International Foundation (Spånga, Sverige) (ombud: L. Silbersky och T. Olsson, advokater)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

ogiltigförklara kommissionens förordning (EG) nr 1190/2008, såvitt avser Al-Barakaat International Foundation;

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna med ett belopp som senare kommer anges.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar ogiltigförklaring av kommissionens förordning (EG) nr 1190/2008 av den 28 november 2008 om ändring för hundraförsta gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter (1), varigenom sökanden skall kvarstå på förteckningen över personer och enheter, vars tillgångar och andra finansiella medel frysts i enlighet med förordning nr 881/2002 (2). Förordning nr 1190/2008 har antagits efter EG-domstolens dom av den 3 september 2008 i de förenade målen C-402/05 P och C-415/05 P, Kadi och Al Barakaat International Foundation mot rådet och kommissionen (REG 2008, s. I-0000), varigenom den tidigare förteckningen, som innehöll sökandens namn, ogiltigförklarades.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande grunder:

Överskridande av kommissionens befogenhet, eftersom förpliktelsen till att ändra brister i det administrativa förfarandet inte ger kommissionen befogenhet att ändra eller komplettera förteckningen.

Åsidosättande av motiveringsskyldigheten, omsorgsprincipen och av rätten till försvar och till effektiva rättsmedel, eftersom motiveringen till att sökandan skulle kvarbli på förteckningen saknade preciserade uppgifter angående påstått samröre mellan sökandan å ena sidan och Al-Qaida, Usama Bin Ladin och talibanerna å andra sidan.

Åsidosättande av förbudet mot retroaktiv lagstiftning, eftersom upptagandet av sökanden på förteckningen grundade sig på händelser som låg 10 år tillbaka i tiden.

Åsidosättande av proportionalitetsprincipen, eftersom de åtgärder för frysning som föreskrivs i den omtvistade förordningen utgör ett oproportionerligt och oacceptabelt ingripande som påverkar rätten till respekt för den egna egendomen.


(1)  EUT L 322, s. 25.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter och om upphävande av förordning (EG) nr 467/2001 om förbud mot export av vissa varor och tjänster till Afghanistan, skärpning av flygförbudet och förlängning av spärrandet av tillgångar och andra finansiella medel beträffande talibanerna i Afghanistan (EGT L 139, s. 9).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/40


Talan väckt den 2 april 2009 — Eliza mot harmoniseringsbyrån — Went Computing Consultancy Group (eliza)

(Mål T-130/09)

2009/C 153/78

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Eliza Corporation (Beverly, United States) (ombud: advokaten R. Köbbing)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Went Computing Consultancy Group BV (Utrecht, Nederländerna)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara det beslut som fattats av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 2 februari 2009 i ärende R 1244/2008-4, och

förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden.

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”eliza” för varor och tjänster i klasserna 9, 37 och 42.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Ordmärket ”eliza” som är registrerat som gemenskapsvarumärke för varor och tjänster i klasserna 9, 16, 35, och 42.

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning nr 40/94 (1) (numera artikel 8.1 b i rådets förordning nr 207/2009) eftersom överklagandenämnden felaktigt gjort bedömningen att det föreligger risk för förväxling mellan de berörda varumärkena för personer ur omsättningskretsen.


(1)  Ersatt av rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken, EGT L 78, s. 1.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/40


Talan väckt den 7 april 2009 — Muñoz Arraiza mot harmoniseringsbyrån — Consejo Regulador de la Denominación de Origen Calificada Rioja (RIOJAVINA)

(Mål T-138/09)

2009/C 153/79

Ansökan är avfattad på spanska

Parter

Sökande: Félix Muñoz Arraiza (Logroño, Spanien) (ombud: advokaterna J. Grimau Muñoz och J. Villamor Muguerza)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Consejo Regulador de la Denominación de Origen Calificada Rioja (Logroño, Spanien)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden den 29 januari 2009 i ärende R 721/2008-2 och förklara att ordmärket RIOJAVINA ska registreras som gemenskapsvarumärke för varor och tjänster i klasserna 29, 30 och 35, och

besluta om rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden.

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket RIOJAVINA (ansökan nr 4 121 621) för varor och tjänster i klasserna 29, 30 och 35.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Consejo Regulador de la Denominación de Origen Calificada Rioja

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Ett antal registrerade varumärken, bland vilka särskilt ska nämnas gemenskapsfigurmärket RIOJA (nr 226 118) för varor i klass 33 och det internationella figurmärket RIOJA (nr 655 291) för varor i klass 33.

Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifölls delvis.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Felaktig tillämpning av artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3) [ersatt av rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken, EUT L 78, s. 1].


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/41


Överklagande ingett den 8 april 2009 av Europeiska gemenskapernas kommission av den dom som personaldomstolen meddelade den 29 januari 2009 i mål F-98/07, Petrilli mot kommissionen

(Mål T-143/09 P)

2009/C 153/80

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: D. Martin och B. Eggers)

Övrig part i målet: Nicole Petrilli (Woluwé-Saint-Étienne, Belgien)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att förstainstansrätten ska

upphäva personaldomstolens dom av den 29 januari 2009 i mål F-98/07, Petrilli, och

förplikta vardera parten att bära sin rättegångskostnad i såväl förevarande mål som i målet vid personaldomstolen.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har i förevarande överklagande yrkat att förstainstansrätten ska upphäva personaldomstolens dom av den 29 januari 2009 i mål F-98/07, Petrilli mot kommissionen. I nämnda dom ogiltigförklarade personaldomstolen kommissionens beslut av den 20 juli 2007 att inte förnya den berördes avtal som kontraktsanställd.

Till stöd för överklagandet har kommissionen åberopat tre grunder.

Kommissionen anser att personaldomstolen borde ha avvisat talan, eftersom det ogiltigförklarade beslutet inte innehåller en verklig och noggrann omprövning av den berördes personliga situation.

Personaldomstolen gjorde en felaktig rättstillämpning när den slog fast att sexårsregeln i beslut K(2004) 1597/6 av den 28 april 2004 om den maximala anställningstiden för icke fast anställd personal vid kommissionens tjänstegrenar (1) strider mot artikel 88 i anställningsvillkoren för övriga anställda.

Personaldomstolen gjorde en felaktig rättstillämpning när den slog fast att redan det förhållandet att sexårsregeln är rättsstridig utgör en tillräcklig omständighet för att kommissionens utomobligatoriska ansvar ska kunnas göras gällande utan att det därvid är nödvändigt att undersöka om kommissionen på ett uppenbart och allvarligt sätt har åsidosatt sin vidsträckta behörighet att göra bedömningar i tjänstens intresse genom att inte förnya den berördes kontrakt.


(1)  Offentliggjort i Informations administratives nr 75-2004 av den 24 juni 2004.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/41


Talan väckt den 9 april 2009 — Trelleborg Industrie mot kommissionen

(Mål T-147/09)

2009/C 153/81

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Trelleborg Industrie SAS (Clermont Ferrand, Frankrike) (ombud: J. Joshua, Barrister och E. Aliende Rodríguez, lawyer)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

delvis ogiltigförklara artikel 1 i det omtvistade beslutet i den mån det avser sökanden och i vilket fall som helst i den mån det genom den artikeln fastställs att sökanden begått överträdelser före den 21 juni 1999,

sätta ned det bötesbelopp som sökanden ålagts att betala enligt artikel 2 för att rätta de uppenbara fel som anges i beslutet, och,

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar att kommissionens beslut K(2009) 428 slutlig av den 28 januari 2009 avseende ett förfarande enligt artikel 81 EG och artikel 553 EES i ärende COMP/39406 — Marina slangar, ska ogiltigförklaras i den mån sökanden hålls ansvarig för att ha deltagit i en enda och fortlöpande överträdelse på området för marina slangar inom EES, vilken bestod i uppdelning av anbud, fastställande av priser, fastställande av kvoter, fastställande av försäljningsvillkor, uppdelning av den geografiska marknaden, samt utbyte av känslig information avseende priser, försäljningsvolymer och anbudsförfaranden. Sökanden yrkar även att det bötesbelopp som ålagts ska sättas ned.

Sökanden har åberopat tre grunder till stöd för sina yrkanden:

Sökanden gör för det första gällande att kommissionens behörighet att ålägga böter för tidsperioden före den 21 juni 1999 är preskriberad enligt artikel 25.1 i förordning nr 1/2003, och att kommissionen gjorde uppenbara fel i bedömningen av de faktiska omständigheterna och i den rättsliga bedömningen då den fann att sökandena deltog i en enda och fortlöpande överträdelse.

Sökanden gör för det andra gällande att kommissionen saknar ett berättigat intresse av att fastställa en överträdelse för tidsperioden före maj 1997.

Sökanden gör för det tredje, alternativt, gällande att kommissionen rättsstridigt diskriminerade denne genom att behandla sökanden annorlunda än de andra adressaterna vad avser det ansvar som åligger en företagsföreträdare och genom att kommissionen åsidosatte rätten att yttra sig samt motiveringsskyldigheten.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/42


Talan väckt den 11 april 2009 — Rintisch mot harmoniseringsbyrån — Valfeuri Pates Alimentaires (PROTIACTIVE)

(Mål T-152/09)

2009/C 153/82

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Bernhard Rintisch (Bottrop, Tyskland) (ombud: advokaten A. Dreyer)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Valfeuri Pâtes Alimentaires SA (Wittenheim, Frankrike)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 3 februari 2009 (ärende R 1661/2007-4), och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Valfleuri Pâtes Alimentaires SA

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”PROTIACTIVE” för varor i klasserna 5, 29 och 30 — ansökan nr 4 843 348

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Det tyska ordmärket ”PROTI” för varor i klasserna 29 och 32; det tyska figurmärket ”PROTIPOWER” för varor i klasserna 5, 29 och 32; det tyska ordmärket ”PROTIPLUS” för varor i klasserna 5, 29 och 32; det tyska ordmärket ”PROTITOP” för varor i klasserna 5, 29, 30 och 32; och gemenskapsordmärket ”PROTI” för varor i klasserna 5 och 29

Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning nr 40/94 (1) (nu artikel 8.1 b i rådets förordning nr 207/2009), eftersom överklagandenämnden inte prövade invändningen i sak, åsidosättande av artikel 74.2 i rådets förordning 40/94 (nu artikel 76.2 i rådets förordning nr 207/2009), eftersom överklagandenämnden inte företog en skönsmässig bedömning eller i vart fall inte angav på vilket sätt denna bedömning hade företagits, och maktmissbruk, eftersom överklagandenämnden försummade att beakta handlingar och bevisning som ingetts av sökanden.


(1)  Ersatt av rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/42


Talan väckt den 15 april 2009 — Maxcom mot harmoniseringsbyrån — Maxdata Computer (maxcom)

(Mål T-155/09)

2009/C 153/83

Ansökan är avfattad på polska

Parter

Sökande: Maxcom sp. z o.o. (Tychy, Polen) (ombud: advokaten P. Kral)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Maxdata Computer GmbH & Co. KG (Marl, Tyskland)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara det beslut som fattades av andra överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 30 januari 2009 i ärende R 1019/2009-2, vilket delgavs sökanden den 16 februari 2009,

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: figurmärket ”maxcom” för varor i klasserna 9 och 11

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Maxdata Computer GmbH & Co. KG

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: det nationella ordmärket ”max” som registrerats i Tyskland för tjänster i klasserna 38, 42 och varor i klass 9

Invändningsenhetens beslut: invändningen bifalls såvitt avser varorna i klass 9

Överklagandenämndens beslut: sökandens överklagande avslås

Grunder: åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 (1)).


(1)  () Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (kodifierad version) (EUT L 78, s. 1)


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/43


Talan väckt den 17 april 2009 — Four Ace International mot harmoniseringsbyrån

(Mål T-156/09)

2009/C 153/84

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Four Ace International Ltd (ombud: G. Uphoff, Rechtsanwalt)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara det beslut som fattats av fjärde överklagandenämndens vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden den 6 februari i ärende 2009 R 519/2008-4, delgivet den 11 februari 2009, avseende registrering av gemenskapsvarumärke nr 5 819 371, och ändra beslutet så, att registreringen även omfattar följande varor och tjänster: klass 39, anordnande av resor, och klass 41, undervisning/utbildning; anordnande av handledning/instruktion; underhållning; sport- och idrottsaktiviteter, kulturverksamhet, och

förplikta Byrån för harmonisering inom den inre marknaden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”skiken” för tjänster i klasserna 35, 39, 41 och 43.

Granskarens beslut: Avslag på ansökan.

Överklagandenämndens beslut: Delvis avslag på överklagandet.

Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b och c i förordning nr 40/94 (nu artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/209 (1)), eftersom de varumärken som ansökan avser har tillräcklig särskiljningsförmåga och frihållningsbehov saknas.


(1)  Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EGT L 78, s. 1)


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/43


Talan väckt den 14 april 2009 — Republiken Grekland mot kommissionen

(Mål T-158/09)

2009/C 153/85

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Republiken Grekland (ombud: B. Karrà, I. Chalkìas och S. Papaioannu)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara eller ändra kommissionens beslut av den 13 februari 2009, K (2009) 810, ”avseende de finansiella följderna av vissa fall av oegentligheter som företag gjort sig skyldiga till, inom ramen för granskningen av de kostnader som finansierats av EUGFJ” i den del som avser Republiken Grekland,

till sökanden återbetala de 50 procent som avdragits med stöd av artikel 32.5 i förordning nr 1290/05, för det fall att det inte föreligger sådana oegentligheter som de som anges i punkterna 3, 4 6–13 (med undantag för punkt 7) eller gäldenären är oförmögen att betala, ett fall som anges i punkt 3,

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har i sitt beslut av den 13 februari 2009, K (2009) 810, ”avseende de finansiella följderna av vissa fall av oegentligheter som företag gjort sig skyldiga till, inom ramen för granskningen av de kostnader som finansierats av EUGFJ” krävt att sökanden ska göra finansiella justeringar som motsvarar ett belopp på 13 348 979,02 euro på grund av de försummelser som kommissionen anser att de grekiska myndigheterna har gjort sig skyldiga till under en fyraårsperiod, från det första rättsliga konstaterandet av oegentligheten och på grund av den omständigheten att de belopp som felaktigt utbetalats till fem företag som är verksamma inom området för vinodling och bomullsodling samt åtta företag som omfattas av stödordningen beträffande konsumtion av olivolja inte drivits in.

Republiken Greklands första grund till stöd för yrkandet om ogiltigförklaring avser att det inte föreligger någon rättslig grund för att kräva att sökanden ska göra finansiella justeringar med avseende på någon av de tretton fall som undersökts. Kommissionen har nämligen gjort en felaktig tolkning och tillämpning av artiklarna 31.1 och 32.8 i förordning (EG) nr 1290/2005 (1), vilka angetts vara tillämpliga bestämmelser. Sökanden gör även gällande att kommissionen har gjort sig skyldig till en uppenbar felbedömning av de faktiska omständigheterna med avseende på de grekiska myndigheternas ageranden och vidare att motiveringen i det angripna beslutet, vid vilken utgångspunkten är det felaktiga antagandet att fyraårsfristen från det första rättsliga konstaterandet av oegentligheten löpt ut utan att förfarandet för indrivning eller ett giltigt förfarande för indrivning inletts, inte innebär att kriterierna i artikel 253 EG uppfyllts. Motiveringen är nämligen bristfällig, otillräcklig och oklar, och de argument som Republiken Grekland framförde under de bilaterala överläggningarna och under förfarandet vid organet för förlikning har därigenom inte bemötts.

Sökanden gör som andra grund för ogiltigförklaring gällande att kommissionen felaktigt har underlåtit att tillämpa artikel 32.5 och 32.6 a och b i förordning (EG) nr 1290/05, i stället för artikel 32.1 och 32.8, vilket ledde till att den bedömde att de ifrågavarande kostnaderna skulle bäras av sökanden i stället för av EUGFJ.

Sökandens tredje grund för ogiltigförklaring avser att bestämmelsen i artikel 32 i förordning (EG) nr 1290/05, i vilken det fastställs en årlig frist för att genomföra samtliga administrativa och rättsliga förfaranden som föreskrivs i nationella bestämmelser i syfte att driva in beloppen från och med det första administrativa eller rättsliga konstaterandet, avser endast de oegentligheter som ägt rum efter ikraftträdandet av nämnda förordning och kan inte avse de oegentligheter som har ägt rum tio år dessförinnan. Vid den tiden gällde ett annat rättsligt system, vilket inte innefattade en sådan tidsfrist. I stället skulle en rimlig tidsfrist iakttas.

Sökanden gör som fjärde grund för ogiltigförklaring gällande att kommissionens ansökan om att sökanden ska bära kostnaderna efter det att en tidsperiod på femton till tjugo år förflutit är preskriberad, på grund av den överdrivet långa tidsperiod som krävts för förfarandet. I annat fall skulle rättssäkerhetsprincipen åsidosättas.

Sökanden gör som femte grund för ogiltigförklaring gällande att, eftersom det i fall 3, 4, 6, 8–13 inte föreligger några oegentligheter, 24-månadersregeln i artikel 31.4 i förordning (EG) nr 1290/05 ska gälla för samtliga fall av återkrav. Följaktligen är beslutet att ålägga sökanden att bära motsvarande kostnader, som hänför sig till en period som ligger betydligt längre tillbaka i tiden än 24 månader från meddelandet av resultatet av kontrollen, felaktigt och ska ogiltigförklaras.


(1)  Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 209, s. 1).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/44


Talan väckt den 27 april 2009 — Biofrescos — Comércio de Produtos Alimentares, Lda mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål T-159/09)

2009/C 153/86

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Biofrescos — Comércio de Produtos Alimentares, Lda (Linda-a-velha, Portugal) (ombud: advokaten A. Magalhães e Menezes)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara kommissionens beslut av den 16 januari 2009 om avslag på sökandens ansökan om eftergift av importtull med ett belopp på 41 271,09 euro och ålägga kommissionen att bokföra beloppet i efterhand,

Grunder och huvudargument

Sökanden importerade från september 2003 till februari 2005 flera partier med frysta räkor från Indonesien och ansökte om eftergift av importtullarna på dessa i enlighet med artiklarna 220.2 b, 236 och 239.1 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. (1)

Sökanden gör gällande att kommissionen har åsidosatt i vart fall de nämnda bestämmelserna och åberopar till stöd härför följande: Kommissionen har underlåtit att pröva samtliga argument som sökanden framfört i sin ansökan om eftergift av importtull. Den motivering som kommissionen har lämnat är bristfällig, felaktig och obegriplig. Kommissionen har gjort en felaktig bedömning av det misstag som de indonesiska myndigheterna begått. Slutligen har kommissionen ansett att omständigheter är styrkta som inte är det och för vilka bevisbördan åvilade de myndigheter som deltog i förfarandet men aldrig åvilade sökanden.


(1)  EGT L 97, s. 38.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/44


Talan väckt den 21 april 2009 — Ilink Kommunikationssysteme mot harmoniseringsbyrån (ilink)

(Mål T-161/09)

2009/C 153/87

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Ilink Kommunikationssysteme GmbH (Berlin, Tyskland) (ombud: advokaten B. Schütze)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara harmoniseringsbyråns angripna beslut av den 5 februari 2009 i ärende R 1849/2007-4 (överklagande), och

förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: ordmärket ”ilink” för varor och tjänster i klasserna 9, 16, 38 och 42

Granskarens beslut: delvist avslag på registreringsansökan

Överklagandenämndens beslut: avslag på överklagandet

Grunder: åsidosättande av artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009 (1)), då det varumärke som registreringsansökan avser har särskiljningsförmåga och det inte föreligger något frihållningsbehov


(1)  Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1)


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/44


Talan väckt den 3 april 2009 — Kitou mot Europeiska datatillsynsmannen

(Mål T-164/09)

2009/C 153/88

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Erasmia Kitou (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten S. Pappas)

Svarande: Europeiska datatillsynsmannen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

fastställa att förordning (EG) nr 1049/2001 inte är tillämplig,

eller i andra hand fastställa att den omständigheten att förordning (EG) nr 1049/2001 och förordning (EG) nr 45/2001 tillämpades tillsammans utgjorde felaktig rättstillämpning,

följaktligen ogiltigförklara Europeiska datatillsynsmannens beslut 2008-0600,

fastställa att begäran om tillgång till handlingen inte uppfyller villkoren enligt förordning nr 45/2001, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar ogiltigförklaring av det beslut genom vilket Europeiska datatillsynsmannen slog fast att röjandet, vid ett nationellt domstolsförfarande, av vissa uppgifter om sökandens karriär vid Europeiska gemenskapernas kommission inte stred mot förordningarna nr 45/2001 (1) och nr 1049/2001 (2).

Till stöd för sin talan gör sökanden gällande att

det angripna beslutet är ogrundat, eftersom det bygger på förordning nr 1049/2001 som inte är tillämplig i detta fall. Begäran om tillgång rör nämligen inte en handling i den mening som avses i förordning nr 1049/2001, utan endast en personuppgift,

svaranden, även om förordningarna nr 1049/2001 och nr 45/2001 i detta fall var tillämpliga tillsammans, gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att bedöma att villkoren enligt förordning nr 45/2001, om behandling av personuppgifter, endast skulle tillämpas om undantaget enligt artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001, om tillgång till handlingar, var tillämpligt,

svaranden bortsåg från förordning nr 45/2001, eftersom begäran om tillgång inte avsåg en handling och inte grundades på något av de i artikel 5 i förordning nr 45/2001 föreskrivna villkoren för tillåtande av behandling av personuppgifter.


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter och Europaparlamentets (EGT L 8, 2001, s. 1).

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 43).


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/45


Talan väckt den 24 april 2009 — Shanghai Biaowu High-Tensile Fastener och Shanghai Prime Machinery mot rådet

(Mål T-170/09)

2009/C 153/89

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Shanghai Biaowu High-Tensile Fastener (Shanghai, Kina) och Shanghai Prime Machinery (Shanghai, Kina) (ombud: advokaterna K. Adamantopoulos och Y. Melin)

Svarande: Europeiska unionens råd

Sökandenas yrkanden

Sökandena yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara rådets förordning (EG) nr 91/2009 av den 26 januari 2009 om införandet av en slutlig antidumpningstull beträffande import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i folkrepubliken Kina, på grund av att:

tremånadersgränsen för att fatta beslut angående markandsekonomisk status inte har iakttagits, vilket strider mot artikel 2.7 c andra stycket,

rådet utan fog har avslagit sökandenas ansökningar om marknadsekonomisk status, vilket strider mot artikel 2.7c, första delen av första strecksatsen, i grundförordningen,

rådet utan fog har avslagit sökandenas ansökningar om marknadsekonomisk status, vilket strider mot artikel 2.7 c, andra delen av första strecksatsen, i grundförordningen,

rådets beslut bygger på otillräcklig information vilket är ett åsidosättande av plikten att noggrant och opartiskt pröva alla omständigheter som är relevanta i varje enskilt fall, vilken garanteras i administrativa förfaranden enligt gemenskapens rättsordning,

den bevisbörda som rådet ålägger exporterande tillverkare som önskar erhålla marknadsekonomisk status strider mot grundläggande gemenskapsrättsliga principer, särskilt principen om god förvaltningssed,

förordningen strider mot artiklarna 1.1, 1.2, 2, 3.1, 5, 6, 8, 10.1, 11 och 15 i antisubventionsgrundförordningen eftersom avslag på ansökan om marknadsekonomisk status använts som ett sätt att utjämna subventioner,

förordningen strider mot artikel 2.10 i grundförordningen eftersom den inte beaktar den skillnad som visats påverka prisjämförelser,

det ges inte någon motivering för att vidhålla avslaget på ansökan om marknadsekonomisk status, trots att detta strider mot artikel 253 EG, och

rådets bedömning grundades på ett förfarande som stred mot sökandenas grundläggande rätt till försvar, då de förhindrats att effektivt bestrida vissa av de bedömningar som var väsentliga för beräkningen av avgifter, och undersökningens resultat, samt

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökandena yrkar att den omtvistade förordningen ska ogiltigförklaras på följande grunder:

Som första grund anför sökandena att artikel 2.7 c andra stycket i grundförordningen har åsidosatts eftersom beslutet angående ansökan om marknadsekonomisk status fattades efter att den tremånadersgräns som fastställs i denna artikel gått ut, och efter att kommissionen hade erhållit alla relevanta uppgifter för att beräkna sökandenas dumpningsmarginal.

Som andra grund anför sökandena att den omtvistade förordningen strider mot artikel 2.7 c eftersom sökandenas ansökan om marknadsekonomisk status avslagits trots att sökandena hade visat att de fattar sina affärsbeslut uteslutande utifrån signaler från marknaden, utan någon statlig inblandning. Enligt sökandena framgå av den omtvistade förordningen inte något som tyder på statlig inblandning före, under eller efter undersökningsperioden. Sökandena anför vidare, som tredje grund, att den omtvistade förordningen strider mot artikel 2.7 c första strecksatsen eftersom sökandenas ansökan om marknadsekonomisk status avslogs efter att sökandena hade uppfyllt sin bevisbörda och visat att kostnaderna för de viktigaste insatsvarorna avspeglar marknadsvärdet.

Som fjärde grund anför sökandena att omständigheterna i ärendet inte har granskats noggrant och opartiskt. Slutsatsen att råvarupriserna i Kina var snedvridna på grund av subventioner, vilken användes som grund för bedömningen att sökandena inte köpte sina insatsvaror till marknadspris, byggde på otillräcklig information och kommissionen gjorde inte en korrekt bedömning av bevisningen avseende stålsektorn i Kina.

Som femte grund anför sökandena att den omtvistade förordningen strider mot gemenskapsrättens allmänna principer, och särskilt principen om god förvaltning, vilken också återfinns i artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Detta eftersom en orimlig bevisbörda lades på sökandena för att visa att marknadsekonomiska förhållanden råder, något som krävs enligt artikel 2.7 b.

Som sjätte grund anför sökandena att den omtvistade förordningen strider mot antisubventionsreglerna eftersom avslaget på ansökan om marknadsekonomisk status i ett förfarande angående dumpning användes som ett sätt att kompensera för subventioner, som man endast kan ingripa mot enligt antisubventionsgrundförordningen efter en vederbörlig undersökning.

Som åttonde grund anför sökandena att det inte finns någon rättslig grund för att neka justering av normalvärdet med hänvisning till att råvarupriset är snedvridet, tvärtemot vad EU-institutionen angivit som motivering för att avslå sökandenas ansökan om justering enligt artikel 2.10 k i grundförordningen.

Som nionde grund anför sökandena att kommissionen i det slutliga meddelandet av uppgifter i vilket det föreslogs att slutliga åtgärder skulle vidtas, endast omformulerat och upprepat samma argument som användes i handlingen med slutliga uppgifter avseende ansökan om marknadsekonomistatus, utan att vare sig granska den bevisning som åberopats eller motivera avslaget. Vidare hävdar sökandena att det i den omtvistade förordningen inte gavs några skäl för att vidhålla avvisningen av den bevisning som sökandena åberopat.

Som sista grund anför sökandena slutligen att deras rätt till försvar åsidosatts eftersom de förhindrats att ta del av viktiga uppgifter angående beräkningen av normalvärdet och dumpningsmarginalerna.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/46


Talan väckt den 24 april 2009 — Gem-Year och Jinn-Well Auto-Parts (Zheijang) mot rådet

(Mål T-172/09)

2009/C 153/90

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Gem-Year Industry Co. Ltd och Jinn-Well Auto-Parts (Zheijang) Co. Ltd (ombud: advokaterna K. Adamantopoulos och Y. Melin)

Svarande: Europeiska unionens råd

Sökandenas yrkanden

Sökandena yrkar att förstainstansrätten ska ogiltigförklara rådets förordning (EG) nr 91/2009 av den 26 januari 2009 om införandet av en slutgiltig antidumpningstull beträffande import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i folkrepubliken Kina, på grund av att

rådet har gjort en uppenbar oriktig bedömning av omständigheterna när den fann att de klagande gemenskapsproducenterna hade talerätt i strid med artikel 5.1 och 5.4 i grundförordningen,

förordningen strider mot artiklarna 1.1, 1.2, 1.4, 2.8, 5.2 och 5.10 i grundförordningen eftersom antidumpningstullar införs avseende flera olika sorts produkter,

rådet åsidosatte artikel 3.3 och 3.4 i grundförordningen när den utifrån en uppenbart oriktig bedömning av omständigheterna i ärendet fann att gemenskapsindustrin hade lidit väsentlig skada,

rådet utan fog har avslagit kinesiska exporterande tillverkares ansökan om marknadsekonomisk status, vilket strider mot artikel 2.7 c, andra delen av första strecksatsen, i grundförordningen,

förordningen strider mot artikel 2.7 c så som denna tolkas enligt WTO-avtalet och punkt 15 i Kinas anslutningsavtal till WTO, eftersom rådet avslagit ansökan från tillverkare i fästdonssektorn utifrån den situation som föreligger i en annan industrisektor,

rådets beslut bygger på otillräcklig information vilket är ett åsidosättande av plikten att noggrant och opartiskt pröva alla omständigheter som är relevanta i varje enskilt fall, vilken i administrativa förfaranden garanteras enligt gemenskapernas rättsordning, och

förordningen strider mot artiklarna 1.1, 1.2, 2, 3.1, 5, 6, 8, 10.1, 11 och 15 i antisubventionsgrundförordningen eftersom avslag på ansökan om marknadsekonomisk status använts som ett sätt att utjämna subventioner, samt

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar ogiltigförklaring av rådets förordning (EG) nr 91/2009 av den 26 januari 2009 om införandet av en slutgiltig antidumpningstull beträffande import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (1) med hänvisning till följande grunder:

Sökanden gör gällande att rådet gjorde en uppenbart oriktig bedömning av omständigheterna i ärendet när den fann att klagandena hade talerätt enligt artikel 5.1 och 5.4 i grundförordningen (2), eftersom rådet borde ha beaktat felmarginalen i den statistik den använde för att beräkna den samlade gemenskapsproduktionen och korrigerat detta värde utifrån denna felmarginal. Vidare anför sökandena att den omtvistade förordningen strider mot artiklarna 1.1, 1.2, 1.4, 2.8, 5.2 och 5.10 i grundförordningen eftersom antidumpningstullar införs avseende flera olika sorts produkter, trots att en antidumpningsutredning bara kan gälla en enda produkt. Sökandena gör vidare gällande att rådet gjorde en uppenbart oriktig bedömning av omständigheterna i ärendet och åsidosatt artikel 3.3 och 3.4 i grundförordningen när den i skäl 161 i den omtvistade förordningen fann att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada, eftersom denna slutsats endast bygger på en negativ indikator för skada, på en motstridig bedömning, och på ett flertal teoretiska uppskattningar.

Sökandena gör vidare gällande att den omtvistade förordningen strider mot artikel 2.7 c, andra delen av första strecksatsen, eftersom de kinesiska exporterande tillverkarnas ansökan om marknadsekonomisk status avslogs med motiveringen att deras kostnad för de främsta insatsvarorna inte återspeglade ett internationellt icke snedvridet marknadspris, trots att det i denna bestämmelse endast krävs att företag som ansöker om marknadsekonomisk status ska visa att de köper sina insatsvaror till marknadspris.

Vidare hävdar sökandena att den omtvistade förordningen strider mot artikel 2.7 c som denna tolkas enligt WTO-avtalet och punkt 15 i Kinas anslutningsavtal till WTO, eftersom rådet avslagit ansökan från tillverkare i fästdonssektorn utifrån situationen som föreligger i en annan industrisektor. Dessutom anför sökandena att den omtvistade förordningen bygger på otillräcklig information vilket är ett åsidosättande av plikten att noggrant och opartiskt pröva alla omständigheter som är relevanta i varje enskilt fall, vilken garanteras enligt gemenskapsrätten i administrativa förfaranden.

Slutligen hävdar sökanden att den omtvistade förordningen strider mot artiklarna 1.1, 1.2, 2, 3.1, 5, 6, 8, 10.1, 11 och 15 i antisubventionsgrundförordningen (3) eftersom rådet inte prövat huruvida sådana subventioner som fastställts i antidumpingundersökningen utgjorde subventioner enligt dessa artiklar. Det vill säga att ett finansiellt bidrag hade lämnats, att subventionen var selektiv, att en förmån beviljades genom subventionen, och att subventionen vållat gemenskapsindustrin skada. På samma sätt har kommissionen enligt sökandena aldrig prövat skadan i enlighet med artikel 8 i antisubventionsgrundförordningen, eller beräknat förmånen för mottagaren i enlighet med artiklarna 5 och 6 i nämnda förordning. Sökandena anför vidare att kommissionen inte följt förfarandet i artiklarna 10.1 och 11, och ej heller fastställt att det föreligger utjämningsbara sanktioner och en därav följande skada, vilket krävs enligt artikel 15 i antisubventionsgrundförordningen, när den använde avslaget på ansökan om marknadsekonomisk status för att utjämna sanktioner.


(1)  EUT L 29, 2009, s. 1

(2)  Rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 56, 1996, s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 2005, s. 17)

(3)  Rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 288, 1997, s. 1)


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/48


Talan väckt den 27 april 2009 — Complejo Agrícola mot kommissionen

(Mål T-174/09)

2009/C 153/91

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Complejo Agrícola, SA (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna A. Menéndez Menéndez och G. Yanguas Montero)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

förklara att talan kan tas upp till sakprövning,

delvis ogiltigförklara artikel 1 jämförd med bilaga I till kommissionens beslut 2009/95/EG av den 12 december 2008, (1) i den del den avser fastställandet av Acebuchales de la Campiña sur de Cádiz, kod ES6120015 (nedan kallat SCI Acebuchales) som område av gemenskapsintresse (SCI), och återställa Complejo Agrícolas frihet att fullt ut utöva äganderätten till den del av fastigheten som inte har de miljömässiga värden som krävs för den ska kunna kvalificeras som ett SCI, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom det angripna beslutet antogs den andra uppdaterade listan över områden av gemenskapsintresse i den biogeografiska Medelhavsregionen i enlighet med artikel 4.2 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. (2) Bland de SCI som ingår i listan och som bibehållits i det angripna beslutet finns SCI Acebuchales med en areal på 26 475,31 hektar och med följande koordinater: longitud 5° 57′ 4″ W och latitud 36° 24′ 2″ N.

Enligt det angripna beslutet omfattar SCI Acebuchales en yta på 1 759 hektar av den fastighet som sökanden innehar. Sedan området förklarades utgöra ett SCI tillämpas automatiskt skyddsbestämmelserna i artikel 6.2, 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43, varigenom sökandens nyttjande- och besittningsrätt till den del av fastigheten som ingår i SCI Acebuchales begränsas.

Till stöd för sina yrkanden anför sökanden följande:

Kommissionen har fastställt SCI Acebuchales så att det omfattar ett alltför stort område som berör sökandens fastighet till följd av en felaktig tillämpning av kriterierna i bilagorna I, II och III till direktiv 92/43/EEG.

Såsom framgår av bevisningen i form av den miljörapport som utarbetats av miljökonsulten Istmo ’94, är de miljömässiga villkor som krävs enligt direktiv 92/43 för att det ska kunna vara fråga om ett SCI inte uppfyllda såvitt avser 877 hektar av den sammanlagt 1 759 hektar stora fastighetsyta som ingår i SCI Acebuchales. Genom kommissionens felaktiga tillämpning av kriterierna i bilaga III till direktiv 92/43/EEG har det fastställts att ett vidsträckt område av sökandens markegendom, som saknar miljömässiga värden, utgör ett SCI. Detta innebär i övrigt att proportionalitetsprincipen och legalitetsprincipen har åsidosatts.

Det har gjorts en omotiverad och oproportionerlig begränsning av den nyttjande- och besittningsrätt som utgör del av sökandens äganderätt till de områden av fastigheten inom SCI Acebuchales som saknar miljömässiga värden.

Sökanden har inte getts möjlighet att delta i förfarandet för fastställandet av SCI Acebuchales och inte ens fått reda på dess existens före offentliggörandet av det angripna beslutet. Detta innebär att principen om den berördes rätt att yttra sig och rättssäkerhetsprincipen har åsidosatts.


(1)  Kommissionens beslut av den 12 december 2008 om antagande, enligt rådets direktiv 92/43/EEG, av en andra uppdaterad lista över områden av gemenskapsintresse i den biogeografiska Medelhavsregionen [delgivet med nr K(2008) 8049] (EUT L 43, 2009, s. 393).

(2)  EGT L 206, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/48


Talan väckt den 6 maj 2009 — Gibraltars regering mot kommissionen

(Mål T-176/09)

2009/C 153/92

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Gibraltars regering (ombud: D. Vaughan, QC and M. Llamas, Barrister)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara beslut 2009/95/EG i den mån det utökar ES6120032 till Brittiska Gibraltars territorialvatten (både inom och utom UKGIB0002) och till ett område i öppna havet,

förplikta kommissionen att ersätta sökandens rättegångskostnader, samt andra kostnader och utgifter avseende detta mål.

Grunder och huvudargument

Sökandena yrkar genom förevarande talan att kommissionens beslut 2009/95/EG av den 12 december 2008, om antagande, enligt rådets direktiv 92/43/EEG, av en andra uppdaterad lista över områden av gemenskapsintresse i den biogeografiska Medelhavsregionen (delgivet med nr K(2008) 8049) (1), ska delvis ogiltigförklaras i den mån det genom det nämnda beslutet fastställs att ES6120032 ”Estrecho Oriental” även ska omfatta Gibraltars territorialvatten (både inom och utom UKGIB0002) och ett område i öppna havet.

Sökanden åberopar följande grunder till stöd för sitt yrkande.

Sökandena gör först gällande att det omtvistade beslutet strider mot EG-fördraget med anledning av att:

Kommissionen gjorde sig skyldig till en uppenbart felaktig rättstillämpning, genom att i strid med artikel 299 EG, utse ett område i en medlemsstat, Brittiska Gibraltars territorialvatten, såsom tillhörande en annan medlemsstat, nämligen Spanien.

Det omtvistade beslutet innebär ett åsidosättande av artiklarna 3.2 och 4.1 i direktiv 92/43/EEG (2) och genom att uppenbart åsidosätta direktivets systematik, genom att beteckna en stor del av området ES6120032 som ”område av gemenskapsintresse”, vilket inte befinner sig inom Spanskt territorium och som tillhör en annan medlemsstat. Beslutet innebär även ett åsidosättande av artikel 2 i det nämnda direktivet genom att en del av det öppna havet, vilken inte omfattas av medlemsstaternas europeiska del och över vilken Spanien inte har domsrätt eller suveränt styre, även betecknades som område av gemenskapsintresse.

Kommissionen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att i det omtvistade beslutet ange att delar av ES6120032, vilket omfattas av spansk suveränitet, utgör ”områden av gemenskapsintresse” och är underkastad de skyldigheter som följer av direktiv 92/43/EEG. Detta område överlappar med UKGIB0002, vilket omfattas av Förenade Kungarikets suveränitet. Kommissionens beslut innebär nämligen att två skiljda och olika rättsliga, straffrättsliga, administrativa och kontrollerade system gäller på ett och samma område.

Det omtvistade beslutet fattades i strid med artikel 300(7) EG och bestämmelserna i del XII i Förenta Nationernas Havsrättskonvention från år 1982 (Unclos), 1976-års konvention om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion, och 1995-års protokoll till den konventionen, eftersom Spanien genom beslutet förpliktades att uppfylla samma skyldigheter som Förenade Kungariket/Gibraltar på ett område som omfattas av Brittiska Gibraltars territorialvatten inom området ES6120032.

Sökanden gör för det andra gällande att det omtvistade beslutet innehåller uppenbara sakfel som medförde att kommissionen gjorde en felaktig rättstillämpning och åsidosatte EG-fördraget, eftersom det fattade beslutet på grundval av felaktiga och vilseledande uppgifter.

Sökanden gör för det tredje gällande att det omtvistade beslutet fattades i strid med rättssäkerhetsprincipen genom att den omständigheten att de aktuella områdena ”överlappar” varandra automatiskt medförde att två rättssystem (Gibraltars och Spaniens lagstiftning som införts för att följa direktiv 92/43/EEG) är tillämpliga på samma område i samma syfte.

Sökandena gör alternativt gällande att det omtvistade beslutet fattades I strid med de principer som anges i artiklarna 2, 3, 89 och 137.1 i Unclos såsom folkrättslig sedvanerätt, samt att beslutet i fråga, i den mån område ES6120032 genom beslutet fastställs omfatta Brittiska Gibraltars territorialvatten strider mot principen i folkrättslig sedvanerätt att territorialhav ska omfatta, minst, tre nautiska mil.


(1)  EGT 2009 L 43, s. 393.

(2)  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, EGT 1992 L 206, s. 7; svensk specialutgåva, kapital 15, volym 11, s. 114.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/49


Talan väckt den 11 maj 2009 — Spa Monopole mot harmoniseringsbyrån

(Mål T-183/09)

2009/C 153/93

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Spa Monopole (Spa, Belgien) (ombud: advokaterna L. De Brouwer, E. Cornu och O. Klimis)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Club de Golf Peralda, SA (Barcelona, Spanien)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara det beslut som fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmoniering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) fattade den 2 mars 2009 i de förenade ärendena R 1231/2005-4 och R 1250/2005-4, och

förplikta Harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Motparten vid överklagandenämnden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”WINE SPA” för varor och tjänster i klasserna 3, 5, 16, 24, 25 och 42

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Olika nationella, internationella och gemenskapliga varumärkesregistreringar för varumärket ”SPA” för varor och tjänster i klasserna 3, 32 och 42; Varumärkesregistreringar i Benelux och internationellt av varumärket ”LES THERMES DE SPA” för varor och tjänster i klasserna 3 och 42; tysk varumärkesregistrering av varumärket ”SPA MONOPOLE S.A. SPA” för varor i klass 3; S.A. SPA Monopole, Compagnie fermière de Spa, en abrégé S.A. Spa Monopole N.V., société anonyme, skyddat bolagsnamn i Belgien; Les Thermes de Spa, Place Royale 2, 4900 Spa, Belgien, skyddat firmanamn i Belgien

Invändningsenhetens beslut: Delvis bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: Delvis ogiltigförklaring av invändningsenhetens beslut och avslag på invändningen i dess helhet.

Grunder: Åsidosättande av artiklarna 75 andra meningen och 76.1 andra meningen i rådets förordning 207/2009 (1) eftersom överklagandenämnden fattade sitt beslut i strid med principen om rätten till försvar, och i strid med den kontradiktoriska principen. Åsidosättande av artikel 8.5 i rådets förordning 207/2009 eftersom överklagandenämnden baserade sin bedömning av det äldre varumärkets ”SPA” särskiljningsförmåga på felaktiga och obestyrkta omständigheter och inte lyckades påvisa likheten mellan de aktuella varumärkena och de varor för vilka de registrerats eller ansökts. Slutligen prövade inte överklagandenämnden huruvida användningen av det berörda gemenskapsvarumärket kunde dra otillbörlig fördel av, eller vara till förfång för särskiljningsförmåga och renommé hos det äldre varumärket ”SPA”, och därigenom leda till ett åsidosättande av artikel 8.5 i rådets förordning 207/2009.


(1)  Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EGT L 78, s. 1)


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/50


Förstainstansrättens beslut av den 5 maj 2009 — Roche mot rådet och kommissionen

(Mål T-142/94 och 143/94) (1)

2009/C 153/94

Rättegångsspråk: engelska

Ordföranden på åttonde avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.


(1)  EGT C 174, 25.6.1994


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/50


Förstainstansrättens beslut av den 8 maj 2009 — Opus Arte UK mot harmoniseringsbyrån — Arte (OPUS ARTE)

(Mål T-170/07) (1)

2009/C 153/95

Rättegångsspråk: engelska

Ordföranden på sjunde avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.


(1)  EGT C 170, 21.7.2007


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/50


Förstainstansrättens beslut av den 5 maj 2009 — kommissionen mot Eurgit och Cirese

(Mål T-470/08) (1)

2009/C 153/96

Rättegångsspråk: italienska

Ordföranden på fjärde avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.


(1)  EUT C 327, 20.12.2008.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/50


Förstainstansrättens beslut av den 4 maj 2009 — Rundpack mot harmoniseringsbyrån (återgivning av en bägare)

(Mål T-503/08) (1)

2009/C 153/97

Rättegångsspråk: tyska

Ordföranden på tredje avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.


(1)  EGT C 44, 21.2.2009


Personaldomstolen

4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/51


Talan väckt den 27 mars 2009 — B mot parlamentet

(Mål F-26/09)

2009/C 153/98

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: B (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten E. Boigelot)

Svarande: Europaparlamentet

Saken och beskrivning av tvisten

Talan om att parlamentet ska förpliktas att till sökanden utge skadestånd med 12 000 euro för den skada sökanden lidit på grund av mobbning och trakasserier på arbetsplatsen och på grund av underlåtenhet att föranstalta om en administrativ intern utredning av ett oberoende organ

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

förplikta parlamentet att till sökanden utge skadestånd med 12 000 euro för den skada sökanden lidit (ideell skada, skada på politiskt anseende, kränkning av sökandens rätt att göra karriär och av sökandens värdighet samt skada på sökandens hälsa) på grund av den mobbning och de trakasserier på arbetsplatsen som sökanden utsatts för under sin anställning i parlamentet och på grund av parlamentets underlåtenhet att föranstalta om en administrativ intern utredning av ett oberoende organ, och

förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/51


Talan väckt den 7 april 2009 — Časta mot kommissionen

(Mål F-40/09)

2009/C 153/99

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Sökande: Radek Časta (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten L. Tahotná)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Saken och beskrivning av tvisten

Talan, dels om ogiltigförklaring av EPSO:s beslut att på grund av att sökanden inte uppfyllde det villkor avseende tre års erfarenhet som krävdes för en högre chefstjänst, neka sökanden tillträde till de muntliga proven som ingick i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/107/07-LAW, dels om att svaranden ska förpliktas utge ersättning till sökanden för den ekonomiska och ideella skada som sökanden lidit.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut nr R/45715/08 av den 22 december 2008,

förplikta svaranden att till sökanden utge ett belopp på 20 000 euro, utgörande ersättning för ekonomisk och ideell skada, jämte dröjsmålsränta, beräknad från den 9 juni 2008 till och med den femtonde dagen efter det att domen vunnit rättskraft, och

förplikta Europeiska gemenskapernas kommission att ersätta rättegångskostnaderna.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/51


Talan väckt den 24 april 2009 — Lebedef-Caponi mot kommissionen

(Mål F-45/09)

2009/C 153/100

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Maddalena Lebedef-Caponi (Senningerberg, Luxemburg) (ombud: advokaten F. Frabetti)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Saken och beskrivning av tvisten

Ogiltigförklaring av sökandens karriärutvecklingsrapport för år 2007.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

ogiltigförklara sökandens karriärutvecklingsrapport för perioden den 1 januari 2007 – 31 december 2007, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.


4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/52


Talan väckt den 7 maj 2009 — Fries Guggenheim mot CEDEFOP

(Mål F-47/09)

2009/C 153/101

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Eric Mathias Fries Guggenheim (Liège, Belgien) (ombud: advokaten L. Lucas)

Svarande: Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (CEDEFOP)

Saken och beskrivning av tvisten

Talan om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av CEDEFOP om att inte förnya sökandens tillfälliga anställningsavtal och, om återinträde i tjänst inte beviljas, skyldighet för svaranden att utge skadestånd till sökanden som kompensation för den ideella skada som han lidit.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

ogiltigförklara det beslut som fattades av CEDEFOP den 7 juli 2008 i vilket det fastställdes att sökandens anställningsavtal inte skulle förnyas och att hans anställning skulle avslutas den 15 oktober 2008,

ogiltigförklara, i den mån det är nödvändigt, det beslut som fattades av CEDEFOP den 18 juli 2008 till följd av sökandens skrivelse av den 9 juli 2008 och hans möte med personalrepresentanterna den 17 juli 2008, genom vilket det första beslutet fastställdes,

förplikta CEDEFOP att, om återinträde i tjänst inte beviljas, till sökanden utge skadestånd som kompensation för den ideella skada som han lidit med ett belopp som förstainstansrätten finner lämpligt,

tillåta sökanden att, om han finner det nödvändigt, beräkna beslutets negativa inverkan på hans karriär eller, i annat fall förplikta CEDEFOP att, om återinträde i tjänst inte beviljas, till sökanden utge skadestånd som kompensation för denna negativa inverkan med ett belopp som förstainstansrätten finner lämpligt, och

förplikta CEDEFOP att ersätta rättegångskostnaderna.


Rättelser

4.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 153/53


Rättelse till meddelande i Europeiska unionens officiella tidning i mål T-126/09

( Europeiska unionens officiella tidning C 129 av den 6 juni 2009, s. 18 )

2009/C 153/102

EUT-meddelandet i T-126/09, Italien mot kommissionen och EPSO ska ha följande lydelse:

”Talan väckt den 24 mars 2009 — Italien mot kommissionen och EPSO

(Mål T-126/09)

2009/C 129/31

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Republiken Italien (ombud: P. Gentili, avvocato dello Stato)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission och Europeiska byrån för uttagningsprov för rekrytering av personal (EPSO)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara meddelandet om allmänt uttagningsprov (AD 5) EPSO/AD/144/09 (folkhälsa), EPSO/AD/145/09 (livsmedelssäkerhet — politik och lagstiftning), EPSO/AD/146/09 (livsmedelssäkerhet — övervakning, kontroller och lagstiftning) i syfte att upprätta en förteckning över 35, 40 respektive 55 godkända sökande som handläggare (AD 5) som är medborgare i Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien på området för folkhälsan.

Grunder och huvudargument

Grunderna och huvudargumenten liknar dem som har åberopats i mål T-166/07, Italien mot kommissionen.”