23.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 434/142


P7_TA(2012)0509

EU:s stålindustri

Europaparlamentets resolution av den 13 december 2012 om EU:s stålindustri (2012/2833(RSP))

(2015/C 434/15)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilket har sina rötter i fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG-fördraget),

med beaktande av sina tidigare resolutioner om stålindustrin samt omstrukturering, utflyttning och nedläggning av företag inom EU,

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter,

med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 februari 2011”Råvaror och marknader för basprodukter: Att möta utmaningarna” (COM(2011)0025),

med beaktande av Europa 2020-strategin,

med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning” (COM(2012)0582),

med beaktande av frågan till kommissionen om EU:s stålindustri (O-000184/2012 – B7-0368/2012),

med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Kol- och stålsektorerna regleras av bestämmelserna i EU-fördraget efter det att EKSG-fördraget upphört.

B.

Ett av Europeiska unionens mål är att stödja tillverkningsindustrin och göra den konkurrenskraftig, hållbar och reaktionssnabb för förändrade marknadsförhållanden inom och utanför Europa, eftersom denna industri är av avgörande betydelse för Europas tillväxt och välstånd.

C.

Den europeiska stålindustrin har drabbats av ett betydande efterfrågefall, vilket leder till ett fortsatt fall i sysselsättning och konkurrenskraft.

D.

Stålindustrin är av strategisk betydelse för EU:s ekonomi. Det ligger i hela Europeiska unionens intresse att bevara den verksamhet som ligger till grund för dess industristruktur och att garantera försörjningstrygghet genom inhemsk produktion.

E.

En konkurrenskraftig europeisk stålindustri utgör grunden för utveckling och värdeskapande i många viktiga industrisektorer, såsom bil-, tillverknings- och maskinindustrin.

F.

Stålindustrin står inför betydande utmaningar, såsom en väsentlig minskning av efterfrågan, stark konkurrens i form av import från tredjeländer som verkar enligt andra bestämmelser och standarder, svårigheter med tillgången till råvaror och högre kostnader som har lett till omstrukturering, fusioner och förlorade arbetstillfällen.

G.

Sysselsättningen inom stålsektorn har minskat från en miljon arbetstillfällen 1970 till ca 3 69  000 arbetstillfällen 2012. Antalet arbetstagare inom industrier i senare led uppgår till flera miljoner.

H.

Enligt uppgifter som publicerats av kommissionen uppgick EU:s stålexport 2010 till 33,7 miljoner ton (32 miljarder EUR). De största marknaderna för export av stål från EU var Turkiet, Förenta staterna, Algeriet, Schweiz, Ryssland och Indien. Samtidigt uppgick EU:s stålimport till 26,8 miljoner ton (18 miljarder EUR). De största importländerna var Ryssland, Ukraina, Kina, Turkiet, Sydkorea, Schweiz och Serbien.

I.

Den aktuella krisen skapar enorma sociala problem för drabbade arbetstagare och regioner och företag som omfattas av omstruktureringsåtgärder bör agera på ett socialt ansvarsfullt sätt, eftersom erfarenheterna har visat att ingen framgångsrik omstrukturering har kunnat åstadkommas utan en stark och ansvarsfull social dialog.

J.

Högteknologisk industri – där stålsektorn är ett exempel – ses som en modell för tekniskt kunnande och måste därför bevaras genom omedelbara åtgärder så att dess utflyttning till territorier utanför EU kan undvikas.

1.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på kort sikt presentera en klar bild av situationen när det gäller de större förändringar som pågår inom Europas stålindustri. Parlamentet betonar att det är viktigt för kommissionen att övervaka utvecklingen noggrant så att Europas industriarv och den berörda arbetskraften kan tryggas.

2.

Europaparlamentet påminner om att kommissionen efter det EKSG-fördraget upphört att gälla har rätt att ta itu med de ekonomiska och sociala effekterna av utvecklingen i den europeiska stålindustrin, och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de positiva erfarenheterna av EKSG-fördraget och att inrätta ett trepartsorgan (fackföreningar, industrin och kommissionen) med uppgift att arbeta för en vidareutveckling av den europeiska stålindustrin, säkra förebyggande åtgärder, samråd och information till arbetstagarna och se till att de lagliga kraven enligt direktivet om europeiska företagsråd (1) till fullo iakttas.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant överväga olika initiativ på medellång och lång sikt för att stödja och bevara stålindustrin och sektorer i senare led.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa större vikt vid industripolitiken för att återupprätta den europeiska industrins konkurrenskraft på den globala marknaden och garantera lika spelregler samtidigt som man säkerställer höga sociala och miljömässiga standarder inom EU och arbetar för ömsesidighet i tredjeländer.

5.

Europaparlamentet anser att den europeiska ekonomins återhämtning är beroende av en starkare tillverkningsindustri. Parlamentet påpekar att stål spelar en nyckelroll när det gäller att trygga konkurrenskraften hos strategiska industrier i senare led, vilka allvarligt skulle påverkas av en minskning av den europeiska stålindustrin och bli beroende av import från tredjeland, vilket skulle göra dem sårbara.

6.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att utveckla en europeisk handlingsplan för stålsektorn före juni 2013, men understryker att denna plan måste läggas fram snarast möjligt.

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sitt beslut att inte förlänga systemet för förhandskontroll av import av stålprodukter och stålrör till att omfatta tiden efter den 31 december 2012, enligt bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 1241/2009 (2), samt att inbegripa detta system i handlingsplanen.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin handlingsplan ta upp möjligheten att utnyttja alla tillgängliga EU-verktyg, såsom ökning av FoU och innovation, särskilt till förmån för energi- och resurseffektivitet, riktade investeringar av Europeiska investeringsbanken, en aktiv politik för arbetstagarnas kompetensutveckling och omskolning, ett eventuellt utnyttjande av EU:s finansiella instrument, såsom Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, efter behov, och andra incitament för att hjälpa industrin att investera och modernisera sig.

9.

Europaparlamentet anser att man i en sådan handlingsplan även bör beakta olika sätt att hantera och minska de höga energi- och råvarukostnaderna, vilka hotar stålindustrins konkurrenskraft. Parlamentet understryker i detta sammanhang att energi- och resurseffektivitet kan bidra till avsevärda kostnadsbesparingar, och välkomnar här det europeiska offentlig-privata partnerskapet SPIRE, men uppmanar inte desto mindre kommissionen och stålsektorn själv att fortsätta att undersöka de till buds stående alternativen, såsom ett industriproduktionssystem med slutet kretslopp som syftar till återvinning och återanvändning av metallskrot, med hänsyn till det för närvarande och i framtiden begränsade råvaruutbudet.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta stålindustrin i sin pågående översyn av befintliga bestämmelser om statligt stöd, och att undersöka möjligheten att införa kvalitetscertifiering för stålrelaterade produkter.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka omstrukturerings- och utflyttningsverksamhet, och från fall till fall se till att sådan verksamhet utförs under strikt iakttagande av unionens konkurrenslagstiftning. Parlamentet anser att potentiella missbruk av dominerande ställning på marknaden även bör övervakas.

12.

Europaparlamentet välkomnar projekt såsom Ulcos-konsortiet (Ultra-low Carbon Dioxide Steelmaking), vilket tjänar som exempel på ett innovativ forsknings- och utvecklingsinitiativ för att hjälpa stålindustrin att ytterligare minska sina koldioxidutsläpp. Parlamentet betonar behovet av fortsatta investeringar i forsknings- och innovationsverksamhet, något som är avgörande för att återupprätta och förnya denna sektor.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka den framtida utvecklingen i anläggningarna i Florange, Liège, Terni, Galați, Schifflange, Piombino, Câmpia Turzii, Rodange, Oțelu Roşu, Trieste, Silesia, Reşiţa, Targoviste, Călăraşi, Hunedoara, Buzău, Braila, Borlänge, Luleå, Oxelösund och på andra orter vars integritet är hotad, så att man kan säkerställa att den europeiska stålindustrins konkurrenskraft och dess betydelse som en sektor för sysselsättning inte hotas.

14.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar och parlament.


(1)  EGT L 254, 30.9.1994, s. 64.

(2)  EUT L 332, 17.12.2009, s. 54.