ISSN 1831-5380
Översiktskarta | Rättsligt meddelande | Kakor (cookies) | Vanliga frågor | Kontakt | Skriv ut sidan

10.4 Skiljetecken

Skiljetecken är ett stilelement som ofta används slarvigt. Men redan på manusstadiet ska användandet av skiljetecken vara korrekt och eventuella fel undvikas, som kommatering mellan subjekt och predikat, borttappade slutcitattecken, tre punkter efter osv., tankstreck före punkt osv. Nedan följer de regler som gäller för svenska språket.

Angående mellanrum vid skiljetecken, se punkt 6.4.

10.4.1 Kommatecken

Kommatecken används som decimaltecken.

Man sätter ut kommatecken vid samordning av två led med dels … dels, ju … desto, än … än:

Undersökningen omfattar dels intervjuer, dels experiment.

Kommatecken används även vid uppräkning där bindeord (och, eller, men, utan osv.) utelämnats:

Bestämmelserna ska gälla sektorerna transport, energi, telekommunikationer och miljö.

Det används ofta mellan fullständiga huvudsatser samordnade till en enda mening med och, men, utan, ty m.m:

Först anges den punkt i nummerordning som den kompletterande referensen hänför sig till, och sedan följer uppgift om utgivningsdatum.

Kommatecken används också i följande fall:

För att avskilja delar som är parentetiskt tillfogade eller som framhävs tydligt:
Dessa bestämmelser, som tillämpats sedan den 25 mars 1983, har aldrig ändrats.
Före apposition (efterställd förklaring eller synonym):
Ett tal kan även anges som en riktad sträcka, en visare.
Före satsförkortning och andra ordgrupper:
En annan rät linje, parallell med den förra, tänks dragen genom den andra kantens ena ändpunkt.
Före förtydligande eller preciserande tillägg som inleds med bl.a., såsom, dvs., särskilt, i synnerhet m.m:
Detta gäller inte öl i samma utsträckning på grund av att alkohollagstiftningen, särskilt förbudet mot kundrabatter, ger detaljhandlarna mindre handlingsutrymme.

Kommatecken sätts inte ut före nödvändiga att- och som-satser:

Ordförande Santer nämnde de pågående åtgärder som syftar till att förbereda Polen för anslutning.

Om den nödvändiga bisatsen är lång kan man markera dess slut med ett kommatecken. Kommatecken sätts aldrig ut framför som vid förbindelsen vem som, vad som, vilken som o.d., även om ord finns inskjutna mellan frågeordet och som:

Detta beror helt på vilken av EU-institutionerna som är beställare.

När en nödvändig bisats styrs av en preposition, sätts inte kommatecken ut:

Man var mycket intresserad av hur experimentet skulle utfalla.

Normalt sätts kommatecken inte ut om en satsdel i en förkortad sats är gemensam med föregående fullständiga sats:

Roboten har stor manöverbarhet och ger på detta sätt god träffverkan.

Framför men och utan sätts dock ofta kommatecken ut även i detta fall:

Våldet har inte bara förstört materiella tillgångar, utan framför allt värdet av en fredlig samexistens.

Man sätter inte ut kommatecken vid bisatser samordnade med och eller annan konjunktion, såvida bisatsen inte är mycket lång:

Om betongen faller åt sidan och alla delar av den faller ned, kasseras provet.

Av tydlighetsskäl kan man sätta kommatecken vid långa satser för att underlätta läsningen. I vissa sammanhang är kommatecknet helt avgörande för betydelsen:

Ett mindre humanitärt åtagande. Ett mindre, humanitärt åtagande.
Senaste uppdatering: 22.12.2011
Till början av sidan
Föregående sidaNästa sida