ISSN 1831-5380
Översiktskarta | Rättsligt meddelande | Kakor (cookies) | Vanliga frågor | Kontakt | Skriv ut sidan

3.4 Uppräkningsordning

3.4.1 Fördragen

Uppräkningsordningen, särskilt i beaktandeleden, är sedan den 1 december 2009 (Lissabonfördragets ikraftträdande)

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen,
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.
Anm.:

Fram till och med den 30 november 2009 var uppräkningsordningen av fördragen

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen
(upphörde att gälla den 23 juli 2002),
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (detta fördrag placerades antingen sist eller först).

Uppräkningsordningen för gemenskaperna i rättsakternas nummer har varierat över tid:

1.

Fram till slutet av 1997 varierade ordningen för uppräkning av gemenskaperna i rättsakternas nummer enligt följande schema:

E(E)G, Euratom, EKSG:
1968, 1971, 1974, 1977, 1980, 1983, 1986, 1989, 1992, 1995.
Euratom, EKSG, E(E)G:
1969, 1972, 1975, 1978, 1981, 1984, 1987, 1990, 1993, 1996.
EKSG, E(E)G, Euratom:
1970, 1973, 1976, 1979, 1982, 1985, 1988, 1991, 1994, 1997.
2.
Mellan 1998 och den 23 juli 2002 var ordningen följande:
EG, EKSG, Euratom
3.
Mellan den 24 juli 2002 (då EKSG-fördraget hade upphört att gälla) och den 30 november 2009 var ordningen följande:
EG, Euratom
4.
Från och med den 1 december 2009:
EU, Euratom

Användningen av ”Europeiska ekonomiska gemenskapen” respektive ”Europeiska gemenskapen” var följande:

”Europeiska ekonomiska gemenskapen” eller ”EEG” för rättsakter antagna före den 1 november 1993,
”Europeiska gemenskapen” eller ”EG” för rättsakter antagna från och med den 1 november 1993.
Fördragens titlar

Vid första omnämnandet i en akt skrivs de grundläggande fördragens hela titlar ut.

I den följande texten

om endast ett fördrag nämns i texten, kan ordet ”fördraget” användas,
om flera fördrag förekommer i texten, bör hela titlarna användas när det är möjligt.
Annars kan fördragstitlarna förkortas på följande sätt:
”EU-fördraget” eller ”FEU” för fördraget om Europeiska unionen.
”EUF-fördraget” eller ”FEUF” för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
”EG-fördraget” för fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
”Euratomfördraget” för fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.
”EKSG-fördraget” för fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.
Anm.:
Fördragens artiklar numrerades om 1999 (genom Amsterdamfördraget) och 2009 (genom Lissabonfördraget). Domstolen och revisionsrätten använder i sina texter ett särskilt sätt att hänvisa till fördragens artiklar, som inkluderar förkortningar för fördragen, beroende på om de vill hänvisa till versioner som gällde före eller efter dessa omnumreringar.

3.4.2 Publikationsordning

Den ordning i vilken publikationerna från de olika utfärdande institutionerna och organen offentliggörs i EUT (L- och C-serierna) är

företrädarna för medlemsstaternas regeringar (församlade i rådet eller inte),
rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar,
Europaparlamentet,
Europeiska rådet,
Europaparlamentet och rådet,
rådet,
Europeiska kommissionen,
Europeiska unionens domstol,
Europeiska centralbanken,
Revisionsrätten,
Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,
Europeiska regionkommittén,
Europeiska investeringsbanken,
Europeiska ombudsmannen,
Europeiska datatillsynsmannen,
byråer,
organ som inrättats genom internationella avtal.

I avdelning L III och i avdelning C IV, under rubriken ”Upplysningar om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet”, är publikationsordningen

Gemensamma EES-kommittén,
Eftas övervakningsmyndighet,
Eftastaternas ständiga kommitté,
Rådgivande EES-kommittén,
Eftadomstolen.

För protokollsordningen och de officiella benämningarna på institutioner, organ och byråer, se punkt 9.5.

3.4.3 Länder

Beträffande staters namn, bokstavskoder och uppräkningsordning, se punkt 7.1 och bilagorna A5 och A6.

Anm.:
Vid hänvisning till internationella avtal med länder som ändrat namn, måste alltid det namn som gällde vid undertecknandet av dessa akter användas.

3.4.4 Språk och flerspråkiga texter

Beträffande namn, bokstavskoder och uppräkningsordning för språk och flerspråkiga texter, se punkt 7.2.

3.4.5 Valutor

Beträffande valutornas namn, bokstavskoder och uppräkningsordning, se punkt 7.3 och bilaga A7.

För reglerna hur belopp och valutor skrivs, se punkt 7.3.3.

Senaste uppdatering: 20.9.2019
Till början av sidan
Föregående sidaNästa sida