Offentlig revision i Europeiska unionen

Offentlig revision i Europeiska unionen är en onlineportal med information om EU:s och medlemsstaternas högre revisionsorgans mandat, ställning, organisation, arbete och produkter. Andra offentliga revisionsorgan som vissa medlemsstater har inrättat, exempelvis på region- eller provinsnivå, behandlas inte.
Informationen i Offentlig revision i Europeiska unionen understryker hur väsentliga dagens offentliga revisionsorgan i EU är och visar hur de bidrar till att våra demokratier fungerar väl. Genom beskrivningar av likheter och skillnader mellan EU:s högre revisionsorgan illustreras den mångfald som är ett så utmärkande drag för Europeiska unionen och en av dess viktigaste tillgångar.

Informationen har samlats in och kommer att uppdateras i nära samarbete med de olika revisionsorganen, och vi vill tacka dem och deras personal för allt stöd.

Det är vår förhoppning att portalen är av intresse för revisorer, beslutsfattare och lagstiftare både i och utanför EU. Vi hoppas också att den blir ett värdefullt bidrag till den pågående forskningen om offentlig revision.

EU:S OCH MEDLEMSSTATERNAS HÖGRE REVISIONSORGAN – EN ÖVERSIKT

INLEDNING

Offentlig granskning är en integrerad del av det demokratiska systemet. Alla de 27 länder som nu bildar Europeiska unionen (EU) har infört arrangemang för att säkerställa att ansvar för offentliga utgifter kan utkrävas, att det finns insyn i utgifterna och att utgifterna övervakas korrekt. Detta är en uppgift för de nationella revisionsorganen, såsom externa offentliga revisorer.

De nationella revisionsorganen utför oberoende undersökningar av om offentliga resurser används effektivt, ändamålsenligt och sparsamt, och om de offentliga utgifterna och uppbörden av inkomster följer de tillämpliga reglerna. De ger underlag till den parlamentariska kontrollen av regeringarnas förvaltning genom sina faktabaserade, objektiva och opartiska revisionsrapporter, och hjälper därigenom till att förbättra politik, program, offentlig administration och förvaltningen av sina länders statsfinanser. Detta bidrar till att bygga upp medborgarnas förtroende för våra samhällens kontroller och motvikter och till att utveckla väl fungerande demokratier.

Förutom att främja och utveckla ansvarsutkrävande och insyn i förvaltningen spelar EU:s nationella revisionsorgan även en aktiv roll i att stödja kapacitetsuppbyggnaden hos offentliga revisionsorgan i tredjeländer.

Många av de högre revisionsorgan som behandlas i handboken har ett rikt förflutet (som ibland sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden), medan andra har inrättats i sin nuvarande form helt nyligen. De flesta nationella revisionsorganens struktur, mandat och befogenheter har utvecklats över tiden, ibland till följd av politiska förändringar eller reformer av den offentliga förvaltningen. För att få bli medlem av EU måste ett land ha ett oberoende nationellt revisionsorgan.

EU OCH DESS MEDLEMSSTATER

EU inrättades 1993 genom Maastrichtfördraget. Föregångarna – Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) – går tillbaka till 1950-talet. Sedan 1993 har 16 länder anslutit sig till unionen (åren 1995, 2004, 2007 och 2013). Efter Förenade kungarikets utträde 2020 består EU för närvarande av 27 medlemsstater.

TYPER AV NATIONELLA REVISIONSORGAN OCH STYRFORMER

Nationella revisionsorgan kan klassificeras på olika sätt. Traditionellt grupperas de i organisatoriska strukturer som härstammar från antingen den fransk/latinska, anglosaxiska eller tyska traditionen. Nu för tiden brukar man dock främst skilja mellan organ med eller utan rättskipande befogenheter. Man kan även skilja mellan nationella revisionsorgan som styrs av en enda person (ordförande eller riksrevisor) och de som styrs av ett kollegium (t.ex. styrelse, senat eller plenum).

Inom dessa olika styrformer kan det finnas ytterligare skillnader, exempelvis mellan revisionsorganens befogenheter att revidera lägre förvaltningsnivåer, eller när det gäller förhållandet mellan det nationella revisionsorganet och det nationella parlamentet.

NATIONELLA REVISIONSORGAN OCH STYRFORMER

  Ledningsorgan/Chef för det nationella revisionsorganet Antal personer i ledningsorganet Ämbetsperiod (år)
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska revisionsrätten
Kollegium 27 Ordföranden: 3 år (kan förnyas)
Ledamöter: 6 år (kan förnyas)
ÖSTERRIKE
Rechnungshof
Ordförande  1 12 år (kan inte förnyas)
BELGIEN
Rekenhof
Cour des comptes
Rechnungshof
Generalförsamling 12 6 år (kan förnyas)
BULGARIEN
Сметна палата на Република България
Ordförande och
två vice ordförande
 3 Ordföranden: 7 år (kan inte förnyas)
Vice ordförandena: 7 år (kan förnyas)
KROATIEN
Državni ured za reviziju
Riksrevisor  1 8 år (kan förnyas)
CYPERN
Eλεγκτική Υπηρεσία της Κυπριακής Δημοκρατίας
Riksrevisor  1 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
TJECKIEN
Nejvyšší kontrolní úřad
Styrelse 17 Ordförande och vice ordförande:
9 år (kan förnyas)
Ledamöter: obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
DANMARK
Rigsrevisionen
Riksrevisor  1 6 år (kan förnyas en gång för en period av 4 år)
ESTLAND
Riigikontroll
Riksrevisor  1 5 år (kan förnyas)
FINLAND
Valtiontalouden tarkastusvirasto
Statens revisionsverk
Generaldirektör  1 6 år (kan förnyas)
FRANKRIKE
Cour des comptes
Högsta ordföranden och sex avdelningsordförande  7 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
TYSKLAND
Bundesrechnungshof
Ordförande, senat (styrelse) 16 Ordföranden: 12 år (kan inte förnyas)
Direktörer: obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
GREKLAND
Ελεγκτικό Συνέδριο
Plenum 42 Ordföranden: 4 år (kan inte förnyas)
Ledamöter och domare: obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
UNGERN
Állami Számvevőszék
Ordförande  1 12 år (kan förnyas)
IRLAND
Office of the Comptroller and Auditor General
Riksrevisor  1 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
ITALIEN
Corte dei conti
Ordförande  1 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
LETTLAND
Latvijas Republikas Valsts kontrole
Råd, riksrevisor  7 4 år (kan förnyas för högst två på varandra följande perioder)
LITAUEN
Valstybės Kontrolė
Riksrevisor  1 5 år (kan förnyas en gång)
LUXEMBURG
Cour des comptes
Ordförande, vice ordförande och tre rådgivare  5 6 år (kan förnyas)
MALTA
National Audit Office
Riksrevisor  1 5 år (kan förnyas en gång)
NEDERLÄNDERNA
Algemene Rekenkamer
Styrelse  3 Obegränsad fram till den lagstadgade pensionsåldern 70 år
POLEN
Najwyższa Izba Kontroli
Ordförande och
(i några fall) kollegium
18 Ordföranden: 6 år (kan förnyas en gång)
Kollegiet: 3 år (kan förnyas)
PORTUGAL
Tribunal de Contas
Ordförande och plenum 19 Ordföranden: 4 år
Ledamöter: obegränsad
RUMÄNIEN
Curtea de Conturi a României
Plenum 18 9 år (kan inte förnyas)
SLOVAKIEN
Najvyšší kontrolný úrad Slovenskej republiky
Ordförande  1 7 år (kan förnyas en gång)
SLOVENIEN
Računsko sodišče Republike Slovenije
Senat  3 9 år (kan förnyas)
SPANIEN
Tribunal de Cuentas
Plenum 13 Ordföranden: 3 år (kan förnyas)
Övriga revisionsråd: 9 år (kan förnyas)
Chefsåklagare: 5 år (kan förnyas)
SVERIGE
Riksrevisionen
Riksrevisor  1 7 år (kan inte förnyas)

OBEROENDE

De högre revisionsorganen i EU är oberoende offentliga organ. Deras oberoende i förhållande till den lagstiftande, verkställande och dömande makten fastställs i grundlagen. Utifrån sitt mandat får nationella revisionsorgan göra förhands- eller efterhandskontroller och bedöma om intäkter och kostnader är lagliga och korrekta, om politik, program och åtgärder genomförs sparsamt, effektivt och ändamålsenligt eller hur den offentliga förvaltningen fungerar. Några nationella revisionsorgan utvärderar även effekterna av offentlig politik och offentliga program.

RÄTTSKIPANDE FUNKTION

Några nationella revisionsorgan har särskild status som rättskipande domstolar. Det ger dem rätt att inleda rättsliga förfaranden mot personer som förvaltar offentliga medel eller revisorer som kan tänkas vara involverade i oriktigheter som gäller offentliga utgifter och tillgångar. Den rättskipande funktionen ger nationella revisionsorgan ett verktyg för att offentligt identifiera personligt ansvar och vidta sanktioner mot personer i offentlig tjänst.

FÖRHÅLLANDE TILL
PARLAMENTEN

Förhållandena mellan nationella revisionsorgan och parlament i EU är lika varierande som de olika organen för offentlig revision. Några nationella revisionsorgan är självständiga organ, medan andra ingår i en struktur för parlamentarisk tillsyn.

NATIONELLA REVISIONSORGAN MED RÄTTSKIPANDE FUNKTION/SOM UTFÖR FÖRHANDSREVISIONER/SOM INGÅR I EN STRUKTUR FÖR PARLAMENTARISK TILLSYN

  Rättskipande
funktion
Förhandsrevision Ingår i en struktur för parlamentarisk tillsyn
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska revisionsrätten
     
ÖSTERRIKE
Rechnungshof
   
BELGIEN
Rekenhof
Cour des comptes
Rechnungshof
   
BULGARIEN
Сметна палата на Република България
     
KROATIEN
Državni ured za reviziju
     
CYPERN
Eλεγκτική Υπηρεσία της Κυπριακής Δημοκρατίας
     
TJECKIEN
Nejvyšší kontrolní úřad
     
DANMARK
Rigsrevisionen
   
ESTLAND
Riigikontroll
     
FINLAND
Valtiontalouden tarkastusvirasto
Statens revisionsverk
   
FRANKRIKE
Cour des comptes
   
TYSKLAND
Bundesrechnungshof
     
GREKLAND
Ελεγκτικό Συνέδριο
 
UNGERN
Állami Számvevőszék
   
IRLAND
Office of the Comptroller and Auditor General
   
ITALIEN
Corte dei conti
 
LETTLAND
Latvijas Republikas Valsts kontrole
     
LITAUEN
Valstybės Kontrolė
   
LUXEMBURG
Cour des comptes
     
MALTA
National Audit Office
   
NEDERLÄNDERNA
Algemene Rekenkamer
     
POLEN
Najwyższa Izba Kontroli
   
PORTUGAL
Tribunal de Contas
 
RUMÄNIEN
Curtea de Conturi a României
     
SLOVAKIEN
Najvyšší kontrolný úrad Slovenskej republiky
     
SLOVENIEN
Računsko sodišče Republike Slovenije
   
SPANIEN
Tribunal de Cuentas
 
SVERIGE
Riksrevisionen
   

Olikheterna till trots har EU:s och medlemsstaternas högre revisionsorgan i allmänhet ett nära förhållande till det nationella parlamentet. Förhållandet handlar i huvudsak om rapportering, vilket innebär att det högre revisionsorganet skickar sina granskningsrapporter till parlamentet. Vanligen diskuteras rapporterna i ett särskilt utskott och ibland, beroende på granskningstemat, även i utskott som behandlar specifika ämnen. Normalt har företrädare för det högre revisionsorganet rätt att medverka vid sammanträdena eller delta i debatterna. I några medlemsstater har revisionsorganets chef också rätt att yttra sig i parlamentariska diskussioner om ämnen som berör revisionsorganets arbete.

Parlamenten spelar ofta en avgörande roll vid utnämningen eller tillsättandet av revisionsorganets ordförande/riksrevisor eller ledningsorgan. Därutöver utarbetar och godkänner några parlament revisionsorganets budget, eller utser en extern revisor som ska granska revisionsorganets räkenskaper.

Slutligen har några, men inte alla, högre revisionsorgan befogenhet att granska sina nationella parlaments administrativa utgifter.

PERSONAL OCH BUDGET

De nationella revisionsorganens personalresurser och finansiella resurser varierar mycket mellan länderna, även sett i förhållande till antalet invånare eller granskad budget. Skillnaderna återspeglar inte endast revisionsorganets mandat och organisation, utan även medlemsstatens mer övergripande egenskaper och nationella administration.

Totalt arbetar över 15 000 personer för de högre revisionsorganen i EU och medlemsstaterna. De nationella revisionsorganen i EU:s fyra största medlemsstater (Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien, med närmare 260 miljoner invånare) sysselsätter tillsammans cirka 5 000 personer, medan de nationella revisionsorganen i de återstående medlemsstaterna (med 190 miljoner invånare) sysselsätter cirka 9 500 personer.

EU som helhet har i genomsnitt en anställd vid ett revisionsorgan per 20 000 medborgare. Det finns emellertid mycket stora skillnader mellan de enskilda medlemsstaterna. I nästan samtliga fall motsvarar de nationella revisionsorganens egna budgetar mindre än 0,1 % av hela statsbudgeten.

DE NATIONELLA REVISIONSORGANENS PERSONAL OCH BUDGET

GRANSKNINGSTEMAN

EU:s högre revisionsorgan spelar en central roll i processen för offentligt ansvarsutkrävande. Som externa revisorer av den verkställande makten bedömer de i vilken utsträckning regeringens politik och utgifter leder till de uppsatta målen, kontrollerar den offentliga ekonomiska förvaltningen och rapporterar om de offentliga organens räkenskaper, och de ger därigenom parlamenten oberoende information och säkerhet.

DE VIKTIGASTE GRANSKNINGSKATEGORIERNA

Vid FINANSIELL REVISION kontrollerar revisorerna dokument, rapporter, interna kontrollsystem och internrevision, redovisning och finansiella förfaranden och andra register, för att verifiera om räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen och att resultaten av den finansiella verksamheten redovisas i enlighet med vedertagna redovisningsstandarder och redovisningsprinciper.

Vid REVISION AV REGELEFTERLEVNAD verifierar revisorerna om den ekonomiska och finansiella förvaltningen av enheten, åtgärden eller programmet som granskas följer de tillämpliga lagarna och bestämmelserna.

Vid EFFEKTIVITETSREVISION granskar revisorerna de program, insatser, förvaltningssystem och förvaltningsförfaranden som används av de organ och institutioner som förvaltar resurser för att bedöma om medlen används sparsamt, effektivt och ändamålsenligt.

De nationella revisionsorganen granskar ingående intäkter och kostnader i statsbudgeten på central eller federal nivå, och får i några medlemsstater även göra revisioner på regional, lokal eller kommunal nivå. Även om deras revisioner främst inriktas på ministerier eller offentliga organ kan även statligt ägda företag, såsom radio- och televisionsbolag, institut för högre utbildning eller nationella banker, bli föremål för revision.

De flesta nationella revisionsorgan har rätt att granska alla offentliga intäkter och kostnader, även vid privata företag eller hos enskilda stödmottagare.

FÖRVALTNINGSNIVÅER SOM GRANSKAS AV DE NATIONELLA REVISIONSORGANEN

  Central
förvaltning
Regional
förvaltning
Lokal
förvaltning
Statliga
företag
Offentliga
organ
Kommuner Andra
stödmotta-
gare
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska revisionsrätten
ÖSTERRIKE
Rechnungshof
BELGIEN
Rekenhof
Cour des comptes
Rechnungshof
   
BULGARIEN
Сметна палата на Република България
   
KROATIEN
Državni ured za reviziju
CYPERN
Eλεγκτική Υπηρεσία της Κυπριακής Δημοκρατίας
 
TJECKIEN
Nejvyšší kontrolní úřad
     
DANMARK
Rigsrevisionen
   
ESTLAND
Riigikontroll
FINLAND
Valtiontalouden tarkastusvirasto
Statens revisionsverk
 
FRANKRIKE
Cour des comptes
     
TYSKLAND
Bundesrechnungs­hof
     
GREKLAND
Ελεγκτικό Συνέδριο
UNGERN
Állami Számvevőszék
 
IRLAND
Office of the Comp­troller and Auditor General
     
ITALIEN
Corte dei conti
LETTLAND
Latvijas Republikas Valsts kontrole
LITAUEN
Valstybės Kontrolė
 
LUXEMBURG
Cour des comptes
     
MALTA
National Audit Office
   
NEDERLÄNDERNA
Algemene Rekenkamer
     
POLEN
Najwyższa Izba Kontroli
PORTUGAL
Tribunal de Contas
RUMÄNIEN
Curtea de Conturi a României
 
SLOVAKIEN
Najvyšší kontrolný úrad Slovenskej republiky
SLOVENIEN
Računsko sodišče Republike Slovenije
SPANIEN
Tribunal de Cuentas
SVERIGE
Riksrevisionen
     

VAL AV GRANSKNINGSTEMAN OCH PROGRAMPLANERING

Vid valet och programplaneringen av revisioner beaktas olika kriterier, såsom risk och effekt, liksom den framtida utvecklingen av specifika politikområden. Många nationella revisionsorgan arbetar enligt årliga programplaneringsförfaranden och revisionsplaner som de upprättar på grundval av en flerårig strategi och årliga riskbedömningar. Kombinationen av medellång och långsiktig planering ger flexibilitet och gör att revisionsorganen kan reagera på oförutsedda händelseutvecklingar.

SLUTLIGT BESLUT – FATTAS AV EN PERSON/ETT KOLLEGIUM

I några länder kan parlamentet (ledamöter och/eller utskott), ministrar eller till och med privatpersoner/organisationer begära att revisionsorganet gör specifika granskningar. De nationella revisionsorganen är dock inte, med få undantag, skyldiga att utföra sådana granskningar.

När det gäller de nationella revisionsorgan som leds av en enda person fattar i allmänhet organets chef det slutliga beslutet om vilka revisioner som ska göras. I alla andra fall fattas beslutet kollektivt av styrelsen eller kollegiet.

BEVIS OCH UPPFÖLJNING

För att samla in bevis undersöker de nationella revisionsorganen dokument, analyserar data, intervjuar personer eller gör kontroller på plats, till exempel i granskningsobjektets lokaler eller på den plats där projektet genomförs. För att revisionsorganen ska kunna göra detta har de rätt att få tillgång till all information som de anser sig behöva för att kunna utföra sina uppgifter, och personalen vid de granskade enheterna är skyldiga att samarbeta med revisionsorganets revisorer.

Som motvikt till det fria tillträdet måste de nationella revisionsorganen och deras personal följa specifika sekretesskrav när det gäller den information som inhämtas under revisionerna.

RAPPORTERING

Baserat på revisionerna utformar de nationella revisionsorganen rapporter där de presenterar sina granskningsresultat och iakttagelser, pekar på oriktigheter, drar revisionsslutsatser och lämnar rekommendationer för att åtgärda brister. Rekommendationerna är en viktig del av alla granskningsrapporter eftersom de ger beslutsfattarna värdefull vägledning som kan hjälpa dem att göra de offentliga utgifterna ändamålsenligare, effektivare och sparsammare och förbättra efterlevnaden av tillämpliga regler, och även bidra till att förebygga fel och oriktigheter och förhindra att resurser används felaktigt.

Några nationella revisionsorgan har även rätt att yttra sig över (förslag till) lagstiftning om ämnen inom sitt behörighetsområde, såsom ekonomisk förvaltning, antingen på eget initiativ eller om den lagstiftande instansen begär det.

PUBLIKATIONER

De nationella revisionsorganen offentliggör normalt årliga rapporter om sina revisioner av statens årsredovisningar och genomförandet av statsbudgeten. Därutöver offentliggör några nationella revisionsorgan rapporter om årsredovisningarna för specifika institutioner eller organ (såsom parlamentet, statschefen eller välfärdssystemet). Några nationella revisionsorgan gör även revisionsuttalanden om boksluten och årsredovisningarna.

De nationella revisionsorganen offentliggör också granskningsrapporter om specifika ämnen, yttranden över (förslag till) lagstiftning, översikter eller uppföljningsrapporter. Flera nationella revisionsorgan offentliggör även diskussionsunderlag, analyser och studier, eller dokument med bakgrundsinformation om revisioner av relevanta ämnen.

Vidare offentliggör några nationella revisionsorgan regelbundet rapporter om förvaltningen och användningen av EU-medel i landet.

Slutligen publicerar flera nationella revisionsorgan årliga verksamhetsrapporter, tidskrifter eller andra dokument med bakgrundsinformation om deras arbete.

SPRIDNING AV INFORMATION OM RESULTAT

Normalt överlämnar de nationella revisionsorganen sina rapporter till parlamentet, vanligtvis till de utskott som ansvarar för budgetfrågor eller andra ämnen som omfattas av en revision. De nationella revisionsorganen brukar också offentliggöra merparten av sina granskningsrapporter. Undantag kan dock göras för rapporter om känsliga områden (såsom försvaret) eller när specifika sekretesskrav gäller.

Sociala medier utnyttjas i stor utsträckning för att nå ut till medborgarna och medierna och interagera direkt med dem.

SAMARBETE

Samarbete med andra nationella/högre revisionsorgan

Samarbete mellan högre revisionsorgan i EU

Det finns ett nätverk för tätt samarbete mellan de nationella revisionsorganen i EU och Europeiska revisionsrätten. Samarbetet äger rum inom ramen för kontaktkommittén, som består av cheferna för de nationella revisionsorganen i EU och revisionsrätten. EU:s kontaktkommitté kan inrätta arbetsgrupper och specialgrupper om specifika EU-relaterade granskningsteman, och den är ett aktivt nätverk för yrkesmässiga kontakter mellan dem som arbetar vid de nationella revisionsorganen i EU.

Den artikel i EUF-fördraget som anger att revisionsrätten ska samarbeta och hålla kontakt med de nationella revisionsorganen i EU anger även att revisorer från revisionsorganen kan delta (som observatörer) vid revisioner som revisionsrätten gör på deras nationella territorium. Det finns ett standardförfarande med vars hjälp revisionsrätten informerar de nationella revisionsorganen om varje granskningsbesök som planeras i deras land. Det nationella revisionsorganet kan då besluta om det önskar skicka personal som ansluter sig till revisionsrättens granskningsteam under besöken på plats. De nationella revisionsorganen i EU kan dessutom göra gemensamma eller samordnade granskningar av utvalda teman.

Revisionsorganen brukar även samarbeta bilateralt. De brukar till exempel dela granskningsmetoder och granskningsresultat, och även utbyta revisionspersonal under begränsade tidsperioder.

Samarbete med nationella/högre revisionsorgan utanför EU

De nationella revisionsorganen i EU får delta vid inbördes utvärderingar och i kapacitetsuppbyggande åtgärder såsom partnersamverkansprojekt, som syftar till att hjälpa nationella revisionsorgan i tredjeländer att bygga upp sin rättsliga och institutionella bas.

Ett särskilt nätverk har skapats för att stödja nationella revisionsorgan i länder som är kandidater eller potentiella kandidater till EU-medlemskap. Syftet är att främja och underlätta samarbete mellan EU:s medlemsstater och dessa länder, vilket främst sker med hjälp av småskaligt, praktiskt och konkret samarbete.

Ett antal nationella revisionsorgan i EU har även ett nära samarbete med offentliga revisionsorgan i länder som deras medlemsstater har ett nära förhållande till av historiska skäl och/eller som ingår i samma språkgemenskap.

Samarbete med andra offentliga revisionsorgan på nationell nivå

Beroende på sin förvaltningsstruktur har EU-medlemsstaterna anförtrott den offentliga revisionen till organ som är verksamma på federal, nationell, regional, provinsiell eller kommunal nivå. I länder som har fullvärdiga regionala revisionskontor inriktar det nationella revisionsorganet normalt sina revisioner på den centrala förvaltningsnivån och samarbetar, vid behov, med de andra offentliga revisionsorganen i medlemsstaten.

Samarbete med internationella organisationer

Samtliga nationella revisionsorgan i EU är medlemmar av Intosai och Eurosai.

Intosai

Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai) ger nationella/högre revisionsorgan en institutionell ram för att främja utveckling och kunskapsöverföring, förbättra den offentliga revisionen runtom i världen, öka yrkeskunnandet och stärka revisionsorganens ställning och inflytande i hemländerna.

Intosai grundades 1953 som en självständig, oberoende och opolitisk organisation. Organisationen har status som särskild rådgivare vid Förenta nationernas ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).

Intosais generalsekretariat sköts av Österrikes nationella revisionsorgan.

EU:s nationella revisionsorgan deltar i olika Intosai-projekt, såsom Forum for INTOSAI Professional Pronouncements, som utarbetar de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Issai) där grundkraven på nationella revisionsorgan anges, liksom de grundläggande principerna för revision av offentliga enheter.

(Källa: Intosai)

Eurosai

Europeiska organisationen för högre revisionsorgan (Eurosai) är en av Intosais regionala grupper. Den inrättades 1990 med 30 medlemmar (29 nationella revisionsorgan från stater i Europa och Europeiska revisionsrätten). År 2023 är 51 nationella revisionsorgan medlemmar.

Eurosais generalsekretariat sköts av Spaniens nationella revisionsorgan.

(Källa: Eurosai)

EU:s olika nationella revisionsorgan deltar även i projekt som drivs av andra typer av organisationer inom området offentlig revision, och några fungerar som externa revisorer av internationella, mellanstatliga eller överstatliga organisationer, såsom Förenade nationerna (FN) och dess specialiserade organ, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Världshandelsorganisationen (WTO). Genom detta arbete kan de även säkerställa att ekonomiska bidrag från deras land till organisationerna används korrekt och effektivt.

Avslutningsvis är det kutym att EU:s nationella revisionsorgan också deltar i samarbetsinitiativ med internationella organisationer (t.ex. OECD, Interparlamentariska unionen (IPU), Institute of Internal Auditors (IIA) och Internationella revisorsförbundet (Ifac)). Denna typ av samarbete inriktas vanligen på temafrågor med koppling till offentlig revision och kan innebära utstationering, utbildning, kunskapsdelning eller andra former av yrkesmässigt utbyte.

FAKTABLAD

EUROPEISKA UNIONEN

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN

Sedan 1977

Webbplats: www.eca.europa.eu

Uppdragsbeskrivning:

Genom vårt oberoende, professionella och verkningsfulla revisionsarbete bedömer vi sparsamheten, ändamålsenligheten, effektiviteten, lagligheten och korrektheten i EU:s åtgärder i syfte att förbättra ansvarsskyldigheten, öppenheten och den ekonomiska förvaltningen och därigenom öka medborgarnas förtroende och möta EU:s nuvarande och framtida utmaningar på ett ändamålsenligt sätt.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Europeiska revisionsrätten granskar EU:s samtliga inkomster och utgifter och samtliga inkomster och utgifter för varje organ eller byrå som EU har inrättat.

Den bedömer om den ekonomiska förvaltningen av EU:s finanser har varit sund och om samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga och korrekta. Revisionsrätten avger en årlig förklaring om lagligheten och korrektheten i användningen av EU-medel till Europaparlamentet och rådet. Den rapporterar också oriktigheter som upptäcks.

Revisionsrätten upprättar en årsrapport efter utgången av varje budgetår. Den får också när som helst framföra iakttagelser i särskilda frågor, speciellt i form av särskilda rapporter, och yttra sig.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artiklarna 285–287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
  • Förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsrätten granskar alla aspekter av genomförandet av EU:s budget. Europeiska kommissionen är revisionsrättens huvudsakliga revisionsobjekt. Revisionsrätten informerar kommissionen om sitt revisionsarbete och sin revisionsmetod samt om granskningsresultaten.

Utöver Europeiska kommissionens generaldirektorat granskar revisionsrätten

  • Europeiska utvecklingsfonden,
  • EU:s byråer och genomförandeorgan, gemensamma företag och andra organ,
  • Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden,
  • Europeiska centralbanken,
  • EU:s upplåning och utlåning (t.ex. den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen),
  • den gemensamma tillsynsmekanismen och den gemensamma resolutionsmekanismen.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsrätten är Europeiska unionens externa revisor. Den är en av sju EU-institutioner och helt oberoende när den utför sina revisioner.

Revisionsrätten utarbetar sin egen arbetsordning som ska godkännas av rådet.

FÖRBINDELSER MED
EUROPAPARLAMENTET/RÅDET/MEDLEMSSTATERNAS PARLAMENT

Revisionsrätten presenterar alla sina rapporter och yttranden, inklusive årsrapporten, för Europaparlamentet och rådet. Rapporterna utgör grunden för det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s budget och kan användas av lagstiftarna i deras löpande arbete.

EUROPAPARLAMENTET

Revisionsrättens ordförande presenterar årsrapporten för Europaparlamentets budgetkontrollutskott och vid parlamentets plenarsammanträde och bjuds in att delta i debatten i kammaren om beviljandet av ansvarsfrihet. Revisionsrättens ledamöter bjuds regelbundet in för att presentera rapporter för budgetkontrollutskottet och andra utskott och arbetsgrupper i parlamentet.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

Revisionsrättens ordförande presenterar årsrapporten för Ekofinrådet och eventuellt också utvalda särskilda rapporter av specifikt intresse.

På arbetsnivå är revisionsrättens främsta diskussionspartner rådets budgetkommitté, som arbetar med alla slags finansiella frågor, bland annat förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Revisionsrättens rapporter presenteras för berörda förberedande rådsorgan, som enas om utkast till rådets slutsatser som därefter antas på högre rådsnivå.

PARLAMENTEN I EU:S MEDLEMSSTATER

Revisionsrätten översänder också sina rapporter och yttranden till berörda parlamentsutskott i medlemsstaterna. Revisionsrättens ledamöter kan även presentera publikationer, särskilt årsrapporter och särskilda rapporter, i medlemsstaternas parlament.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Tony Murphy tillträdde som ordförande i oktober 2022.

ÄMBETSPERIOD

Tre år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Revisionsrättens ordförande väljs bland och av ledamöterna själva.

LEDNINGSORGAN

Kollegium bestående av 27 ledamöter, en från varje medlemsstat.

Revisionsrättens ledamöter fullgör sina skyldigheter under full oavhängighet och i EU:s allmänna intresse. När de tillträder sitt ämbete avlägger de en ed om detta inför domstolen.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Revisionsrättens ledamöter nomineras av sina respektive medlemsstater och utses av rådet efter samråd med Europaparlamentet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsrätten är organiserad i fem revisionsavdelningar samt en kommitté för kontroll av revisionskvaliteten, en förvaltningskommitté och ett generalsekretariat. Ordföranden, revisionsavdelningarna och kommittén för kontroll av revisionskvaliteten får stöd av direktorat, som tilldelas revisionspersonal.

Hela kollegiet med alla 27 ledamöter leds av ordföranden och sammanträder i regel två gånger i månaden för att diskutera och anta dokument, till exempel rapporterna om EU:s allmänna budget och om Europeiska utvecklingsfonden, som är revisionsrättens viktigaste årliga publikationer.

ORDFÖRANDEN

Ordföranden får stöd av ordförandens direktorat, som ansvarar för strategisk utveckling, verksamhetsplanering, planering och resultatförvaltning, kontakter med andra institutioner, kommunikation och mediakontakter.

Dessutom rapporterar rättstjänsten och avdelningen för internrevision direkt till ordföranden.

REVISIONSAVDELNINGAR

Revisionsrätten placerar ledamöterna i en av de fem revisionsavdelningarna.

Varje avdelning har ett EU-politiskt tema som bestämmer inriktningen på arbetet och leds av en doyen eller doyenne, som väljs bland och av ledamöterna i respektive avdelning för en period på två år som kan förnyas. Varje ledamot ansvarar för specifika granskningsuppgifter.

Varje avdelning har två ansvarsområden:

  • Att anta särskilda rapporter, särskilda årsrapporter och yttranden.
  • Att upprätta årsrapporterna om EU:s budget och om Europeiska utvecklingsfonden som antas av revisionsrättens kollegium.

KOMMITTÉN FÖR KONTROLL AV REVISIONSKVALITETEN

Kommittén för kontroll av revisionskvaliteten består av ledamoten med ansvar för kontroll av revisionskvaliteten och fem andra ledamöter (en företrädare för varje revisionsavdelning). Den behandlar revisionsrättens riktlinjer, normer och metod för revision, stödet till och utvecklingen av revisionen och kontrollen av revisionskvaliteten. Den ansvarar för metodaspekter och utför uppdragsanknuten kvalitetskontroll inom hela revisionsrätten.

FÖRVALTNINGSKOMMITTÉN

Beslut om allmänna strategiska och administrativa frågor fattas av förvaltningskommittén och i förekommande fall av kollegiet av ledamöter.

Förvaltningskommittén består av revisionsrättens ordförande (som är ordförande), doyenen eller doyennen i varje avdelning, ledamoten med ansvar för kontakter med andra institutioner och ledamoten med ansvar för kontroll av revisionskvaliteten. Kommittén behandlar alla administrativa ärenden och fattar beslut i frågor som gäller strategi, yttre förbindelser och kommunikation.

GENERALSEKRETERAREN

Revisionsrättens kollegium utser en generalsekreterare för en period av sex år som kan förnyas.

Han eller hon ansvarar framför allt för revisionsrättens sekretariat och stödtjänster (personalfrågor, ekonomi och allmänna tjänster, informationsteknik, arbetsmiljö och innovation samt översättning, språktjänster och publikationer).

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 980 (vilket motsvarar 969 heltidsekvivalenter (31.12.2022) (varav cirka 59 % inom revision)
  • Personalen kommer från alla EU:s medlemsstater och har vanligtvis rekryterats genom allmänna, EU-omfattande uttagningsprov.
  • Könsfördelning: ♂ 48 %; ♀ 52 %. Medelålder: 47,4 år

BUDGET

  • Revisionsrätten finansieras genom EU:s allmänna budget.
  • 175,06 miljoner euro (2023), uteslutande administrativa kostnader.
  • Revisionsrättens budget utgör mindre än 0,1 % av EU:s totala utgifter och omkring 1,5 % av EU:s totala administrativa utgifter.

REVISIONSARBETE

— REVISIONSMANDAT

Revisionerna grundas på bokföringsmaterial och utförs vid behov på plats i EU:s övriga institutioner och hos organ eller byråer som förvaltar inkomster eller utgifter för EU:s räkning. Särskilda arrangemang gäller för Europeiska investeringsbankens (EIB) verksamhet vad beträffar förvaltningen av EU:s inkomster och utgifter.

I medlemsstaterna genomförs granskningen i samarbete med de nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, i samarbete med behöriga nationella myndigheter. Revisionsrätten samarbetar med medlemsstaternas nationella revisionsorgan i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende för båda parter.

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsrätten beslutar självständigt om sitt arbetsprogram. Den har ett årligt planeringsförfarande som bygger på en flerårig riskbedömning av de olika politikområdena.

Europaparlamentet och rådet kan föreslå potentiella granskningsteman för revisionsrätten.

Revisionsrätten offentliggör arbetsprogrammet på sin webbplats.

— REVISIONSMETODER

Revisionsrätten undersöker i vilken mån EU:s politiska mål har uppfyllts och bedömer läget när det gäller räkenskaperna och den ekonomiska förvaltningen av EU:s budget.

Revisionsrätten utför olika typer av revisioner:

  • Effektivitetsrevisioner av ändamålsenligheten, effektiviteten och sparsamheten i EU:s politik och program. Dessa revisioner är inriktade på specifika förvaltningsteman eller budgetområden. De väljs ut baserat på kriterier som allmänintresse, förbättringspotential, risken för bristande prestation och risken för oriktigheter.
  • Finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet (framför allt för revisionsförklaringen) samt bedömningar av om systemen och transaktionerna inom specifika budgetområden överensstämmer med de regler och föreskrifter som gäller för dem.

Revisionsrätten utför sina revisioner i enlighet med de internationella revisionsstandarder och etiska riktlinjer som den har åtagit sig att följa, nämligen Intosais ramverk för yrkesmässiga styrdokument (IFPP), de internationella revisionsstandarderna (ISA) och Intosais och Internationella revisorsförbundets (Ifac) etiska riktlinjer.

Den revisionsmetod och vägledning som används finns tillgänglig på onlineplattformen Aware (Accessible Web-based Audit Resource for the ECA) som har utformats för att hjälpa revisionsrättens revisorer att välja ut, planera, genomföra och rapportera om regelefterlevnadsrevisioner, finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner liksom övriga åtaganden (översikter och yttranden) i ett EU-sammanhang.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

I revisionsrättens portfölj med publikationer ingår följande:

  • Årsrapporter, som i första hand innehåller resultatet av finansiell revision och regelefterlevnadsrevision av EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden, men som även behandlar budgetförvaltning och resultataspekter.
  • Särskilda årsrapporter om EU:s byråer, decentraliserade organ och gemensamma företag och andra organ.
  • Särskilda rapporter med resultatet av utvalda revisioner av specifika politik- eller budgetområden eller av budget- och förvaltningsteman.
  • Yttranden över ny eller uppdaterad lagstiftning med betydande effekter på den ekonomiska förvaltningen, antingen på begäran av en annan institution eller på revisionsrättens eget initiativ.
  • Översikter som ska ge en bakgrundsbeskrivning och en analys, ofta med ett övergripande perspektiv, och som baseras på tidigare revisionsarbete eller allmänt tillgängliga uppgifter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Alla revisionsrättens publikationer finns tillgängliga på alla officiella EU-språk på revisionsrättens webbplats. Revisionsrätten sprider också aktivt sina rapporter via ett antal kanaler, bland annat sociala medier.

— SAMARBETE

Revisionsrätten har nära förbindelser med nationella revisionsorgan och internationella revisionsorganisationer, gör sakkunnigbedömningar (”peer review”), samverkar med tankesmedjor och forskningsorganisationer och deltar i den akademiska diskursen.

I november 2022, vid den XXIV:e Intosaikongressen (Incosai) i Rio de Janeiro, tog revisionsrätten över rollen som ordförande för Intosais kommitté för standarder för yrkesutövningen (PSC) från Brasiliens högre revisionsorgan. I denna roll har revisionsrätten även status som ledamot i Intosais styrelse.

 

 

BELGIEN

REKENHOF /
COUR DES COMPTES /
RECHNUNGSHOF

Sedan 1831

Webbplats: www.ccrek.be

Uppdragsbeskrivning:

I sina verksamhetsmål beskriver det belgiska revisionsorganet sin vision, de värderingar som arbetet bygger på och de strategier som utarbetas för att det genom sina revisioner ska hjälpa till att förbättra den offentliga förvaltningen.

Revisionsorganet strävar efter att förbättra de offentliga myndigheternas funktionssätt. För detta ändamål förser revisionsorganet parlamentariska församlingar, ministrar och revisionsobjekt med användbar och tillförlitlig information som upprättats vid ett avslutningsförfarande med revisionsobjektet och som består av revisionsresultat, bedömningar och rekommendationer.

Revisionsorganet är oberoende och verkar i enlighet med internationella revisionsstandarder och kraven på sakkunskap, integritet och motivation. Det tar hänsyn till samhällsutvecklingen och vill spela en banbrytande roll inom revision av offentlig förvaltning.

De fullständiga verksamhetsmålen finns att läsa på nederländska och franska på

https://www.ccrek.be/NL/Voorstelling/VisieEnWaarden.html

https://www.ccrek.be/FR/Presentation/VisionsEtValeurs.html

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det belgiska revisionsorganet granskar inkomster och utgifter och hur den verkställande makten verkställer politiken. Revisionsorganet har även en rättslig funktion när det gäller att granska tjänstemän som förvaltar offentliga medel samt andra särskilda uppdrag.

I utförandet av sitt uppdrag har revisionsorganet rätt att få tillgång till alla handlingar och all information som det anser sig behöva. Kontroller på plats förekommer också.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artikel 180 i den belgiska författningen från 1831.
  • Artiklarna 50 och 71 i speciallagen av den 16 januari 1989 som reglerar finansieringen av gemenskaperna och regionerna.
  • Lagen av den 29 oktober 1846 som reglerar revisionsorganet.
  • Artiklarna 2 och 10 i lagen av den 16 maj 2003 om allmänna bestämmelser för budgetar, bidragskontroller och kontroll av gemenskapernas och regionernas räkenskaper samt organiseringen av revisionsorganets revisioner.
  • Revisionsorganets arbetsordning.
  • Artikel 287.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • den federala staten,
  • gemenskaperna,
  • regionerna,
  • provinserna,
  • de offentliga förvaltningsorganen på ovannämnda förvaltningsnivåer.

Revision av kommuner ligger inte inom dess befogenhetsområde.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegialt högre revisionsorgan utan rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är oberoende från de organ det granskar. Det är också oberoende gentemot parlamentariska församlingar och fastställer sina egna prioriteringar för hur det ska fullgöra sitt uppdrag samt väljer sina granskningsteman med hjälp av objektiva urvalskriterier.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet granskar offentliga myndigheter och utvärderar genomförandet och effekterna av den offentliga politiken i syfte att informera de parlamentariska församlingarna.

När det gäller budgeten har revisionsorganet särskilt i uppgift att förse de parlamentariska församlingarna med information.

Det bedömer även de offentliga myndigheternas räkenskaper.

– ORGANISATION

CHEF

HÖGSTA ORDFÖRANDE

Hilde François utsågs den 30 maj 2023.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Högsta ordföranden väljs av representantkammaren.

LEDNINGSORGAN

Generalförsamlingen har tolv ledamöter och består av en fransktalande och en nederländsktalande kammare. Varje kammare har en ordförande, fyra ledamöter och en generalsekreterare. Den av de två ordförandena som har flest tjänsteår utnämns till ”Premier Président” eller ”Eerste Voorzitter”, och generalsekreteraren med flest tjänsteår fungerar som ”Greffier en chef” eller ”Hoofdgriffier”.

ÄMBETSPERIOD

Ledamöterna i revisionsorganet utses för en period på sex år som kan förnyas.

URVALSMETOD

Ledamöterna i revisionsorganet väljs av representantkammaren.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganets arbete utförs av tio direktorat som styrs av varsin chefsrevisor och är indelade i tre avdelningar.

Uppdelningen i avdelningar motsvarar generalförsamlingens, den fransktalande kammarens och den nederländsktalande kammarens befogenhetsområden.

Revisionsorganets generalförsamling ansvarar för frågor som rör den federala staten, huvudstadsregionen Bryssel, Bryssels gemensamma gemenskapskommission och den tyskspråkiga gemenskapen, liksom för tolkningen av EU-regler och federala regler.

Den franskspråkiga kammaren har ensamt ansvar för frågor som rör den franskspråkiga gemenskapen, Bryssels kommission för den franskspråkiga gemenskapen, regionen Vallonien, provinserna i Vallonien och de offentliga förvaltningsorganen i dessa provinser.

Den nederländskspråkiga kammaren har ensamt ansvar för frågor som rör den flamländska gemenskapen och regionen Flandern och deras offentliga institutioner samt de flamländska provinserna.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 452,45 heltidsekvivalenter (2023) (cirka 71 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 59 %; ♀ 41 %. Medelålder: 48,7 år

BUDGET

  • Revisionsorganet finansieras genom den federala statsbudgeten
  • 60,4 miljoner euro (2023), uteslutande till administrativa kostnader
  • < 0,05 % av den totala federala statsbudgeten (2023)

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt arbete i följande tre typer av dokument:

  • En flerårig strategisk plan.
  • Årliga operativa planer (per direktorat).
  • Årliga förvaltningsplaner (per tjänst).

Planerna utformas med beaktande av

  • uppfyllnad av lagstadgade skyldigheter,
  • riskanalys,
  • folkvaldas önskemål,
  • ekonomiska intressen och samhällsintressen,
  • revisionens mervärde,
  • tillgången på resurser,
  • revisionsområdets omfattning.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet genomför effektivitetsrevisioner, finansiella revisioner och laglighets- och korrekthetsrevisioner.

Det finns rutiner för revisionsarbetet i form av handböcker och elektroniska arbetsfiler.

Revisionsorganet genomför sina revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai).

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • årliga revisionsrapporter,
  • särskilda rapporter om specifika ämnesområden,
  • yttranden över budgetförslag,
  • årliga verksamhetsrapporter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet informerar de parlamentariska församlingarna, ministrarna och myndigheterna om resultaten av sina revisioner. Alla revisionsorganets rapporter finns på dess webbplats.

— SAMARBETE

Revisionsorganet lämnar allmän information om sina strategier, arbetsmetoder och revisionsresultat på sin webbplats och i publikationer samt i samband med studiedagar.

Det har regelbunden kontakt med andra aktörer inom offentlig revision i Belgien, i synnerhet för att utbyta nyttiga erfarenheter och planera sin revisionsverksamhet.

Det genomför även utbytesprogram och gemensamma utbildningsaktiviteter inom revision med Europeiska revisionsrätten och högre revisionsorgan i andra länder samt bidrar till internationella organisationers arbete.

Revisionsorganet deltar aktivt i utvecklingen inom sitt revisions- och verksamhetsområde. 

 

 

BULGARIEN

СМЕТНА ПАЛАТА НА РЕПУБЛИКА БЪЛГАРИЯ

Sedan 1995
Inrättades 1880

Webbplats: www.bulnao.government.bg

Uppdragsbeskrivning:

Att granska budgetgenomförandet och förvaltningen av andra offentliga medel och offentlig verksamhet genom att utföra ändamålsenligt och effektivt revisionsarbete i enlighet med principen om sparsamhet som syftar till att förbättra förvaltningen och ansvarstagandet för offentliga resurser.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det bulgariska revisionsorganet kontrollerar budgetgenomförandet och förvaltningen av andra offentliga resurser och offentlig verksamhet i enlighet med lagen om det nationella revisionsorganet och internationellt vedertagna revisionsprinciper.

Revisionsorganets främsta uppgift är att kontrollera tillförlitligheten och korrektheten i budgetansvariga myndigheters årsredovisningar och att offentliga resurser och offentlig verksamhet förvaltas på ett lagenligt, ändamålsenligt och effektivt sätt i enlighet med principen om sparsamhet, liksom att förse nationalförsamlingen med tillförlitlig och objektiv information om sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artikel 91 i Bulgariens författning (1991)
  • Lagen om det nationella revisionsorganet av den 13 februari 2015

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • statsbudgeten, det statliga socialförsäkringssystemets och den nationella sjukförsäkringskassans budgetar, 265 kommuners budgetar, andra budgetar som antagits av nationalförsamlingen, nationalförsamlingens utgiftsenheters budgetar och förvaltningen av dess egendomar,
  • den bulgariska vetenskapsakademins, de statliga högre utbildningsanstalternas, den bulgariska telegrafbyråns, det bulgariska statliga tv-bolagets och det statliga radiobolagets budgetar,
  • allmänna medel som betalas ut till personer som utför ekonomisk verksamhet, redovisningen av medel från EU och andra internationella program och avtal samt de aktuella organens och slutanvändarnas förvaltning av dessa medel,
  • budgetutgifterna för den bulgariska centralbanken och dess ledning, dess årliga intäktsöverskott i förhållande till de kostnader som belastar statsbudgeten samt dess övriga kopplingar till statsbudgeten,
  • var statsskulden kommer ifrån och hur den förvaltas, skulder med statlig garanti, kommuners skulder och användningen av skuldinstrument,
  • privatiseringen av statlig och kommunal egendom och koncessioner, liksom allmänna medel och tillgångar som ges till aktörer utanför den offentliga sektorn,
  • genomförandet av internationella överenskommelser, avtal, konventioner och andra internationella akter, i de fall då detta föreskrivs i den aktuella internationella akten eller av ett behörigt organ,
  • statliga bolag som inte är börsnoterade,
  • börsnoterade företag där staten och/eller en kommun äger minst 50 % av kapitalet,
  • juridiska personer med förpliktelser garanterade av staten eller genom statlig och/eller kommunal egendom,
  • andra offentliga medel och tillgångar och offentlig verksamhet, i de fall då så är föreskrivet i lag.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en ordförande.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganets verksamhet utförs självständigt från alla regeringsorgan.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet redovisar sin verksamhet för föregående år inför parlamentet.

Revisionsorganets årsredovisning granskas av en oberoende kommission med auktoriserade revisorer utsedda av parlamentet.

Nationalförsamlingen kan ge revisionsorganet i uppdrag att utföra högst fem revisioner per år för dess räkning.

Revisionsorganet informerar parlamentet om revisionerna som den fått i uppdrag av parlamentet att utföra och lämnar granskningsrapporter och uttalanden som den enligt lag ska lämna till parlamentet.

För behandling i parlamentsutskotten lämnar revisionsorganet, på eget initiativ eller på begäran från nationalförsamlingen, in granskningsrapporter som är av särskild vikt när det gäller att förbättra budgetdisciplinen och förvaltningen av budgetmedlen och andra offentliga medel och annan offentlig verksamhet.

För att stärka samarbetet och förbindelserna mellan revisionsorganet och parlamentet har ett ständigt underutskott för ansvarsskyldighet inom offentlig sektor inrättats under nationalförsamlingens budget- och finansutskott.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Dimitar Glavchev utsågs den 28 juli 2023.

ÄMBETSPERIOD

Sju år utan möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Ordföranden för revisionsorganet väljs av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganets ledningsgrupp består av en ordförande, två vice ordförande och två ledamöter som är företrädare för institutet för auktoriserade revisorer och institutet för internrevisorer.

Ledningen är utformad efter principen om ett öppet styrelseskick.

ÄMBETSPERIOD

De vice ordförandena: Sju år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Vice ordförandena och ledamöterna väljs av parlamentet på förslag från revisionsorganets ordförande.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det bulgariska revisionsorganet är indelat i sex direktorat (två för finansiella revisioner, två för regelefterlevnadsrevisioner av finansiell förvaltning, ett för effektivitetsrevisioner och ett för särskilda revisioner).

De två vice ordförandena har ansvar för tre direktorat var. Därutöver finns det sju direktorat för olika administrativa sysslor, vilka lyder direkt under revisionsorganets ordförande.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 398 heltidsekvivalenter (2023) (76 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 23 %; ♀ 77 %. Medelålder: 49 år

BUDGET

  • Revisionsorganet finansieras från den nationella budgeten
  • 12,044 miljoner euro (2022 års budget överfördes till 2023)
  • 0,112 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det bulgariska revisionsorganet beslutar självt om sitt arbetsprogram. Det beslutar om ett årligt program för sitt revisionsarbete utifrån prioriterade områden och kriterier.

Den årliga programplaneringen bygger på en treårig strategisk revisionsplan med revisionsområden varifrån särskilda granskningsuppgifter väljs ut och läggs in i det årliga revisionsprogrammet. Granskningsuppgifterna väljs ut utifrån kriterier som revisionsorganet fastslagit.

Parlamentet kan även ge revisionsorganet i uppdrag att utföra högst fem revisioner utöver dessa per år.

Revisionsorganet offentliggör sitt arbetsprogram på sin webbplats.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför

  • finansiella revisioner,
  • regelefterlevnadsrevisioner,
  • effektivitetsrevisioner,
  • särskilda revisioner.

Revisionsorganet genomför sina revisioner i enlighet med internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai) och god revisionssed.

Revisionsorganet har tagit fram sin revisionshandbok så att dess revisionsarbete ska följa internationellt vedertagna revisionsstandarder.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • alla granskningsrapporter enligt lagen om det nationella revisionsorganet utom de som innehåller sekretessbelagda uppgifter och de delar av rapporter som överlämnas till åklagare,
  • en årlig rapport om revisionsorganets utförda arbete,
  • en granskningsrapport om revisionsorganets årsredovisning,
  • information om överlämnande av preliminära granskningsrapporter – ett förfarande genom vilket tidigare chefer i de organisationer som granskas får information när en revision har gjorts av den period då de ledde organisationen,
  • rapporter om huruvida revisionsorganets rekommendationer följts eller inte,
  • politiska partiers årsredovisningar samt en förteckning över bidragsgivarna,
  • rapporter om den finansiella kontrollen över politiska partiers ekonomi enligt lagen om politiska partier,
  • information som finns i det gemensamma offentliga registret över de partier, partikoalitioner och initiativkommittéer som registrerats för deltagande i val; det omfattar också information om finansieringen av valkampanjer, med bidragsgivare, reklambyråer etc.,
  • granskningsrapporter om finansieringen av valkampanjer enligt vallagen,
  • sammanfattningar av granskningsrapporter om årsredovisningar,
  • rapporter med yttranden över sammanställningen av budgetgenomförandet, det statliga socialförsäkringssystemets budget, sjukförsäkringskassans budget och den bulgariska centralbankens budgetutgifter för föregående år,
  • de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Issai) översatta till bulgariska.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Allmänheten har tillgång till alla revisionsorganets publikationer, inbegripet alla granskningsrapporter, på dess webbplats, som är den främsta plattformen för offentlighet och öppenhet och för information till allmänheten om revisionsorganets verksamhet i allmänhet.

Revisionsorganet offentliggör pressmeddelanden och korta videoklipp om granskningsrapporter och anordnar presskonferenser och informella träffar med medier. Det deltar i tv-program och intervjuer, och tar initiativ till och deltar i rundabordssamtal och konferenser.

Revisionsorganet är även aktivt i sociala medier.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med andra myndigheter för att öka effektiviteten i kontrollsystemet och agera mot brott och korruption, och med yrkes- och frivilligorganisationer för att utbyta bästa praxis och främja kompetensutveckling.

 

 

CYPERN

EΛΕΓΚΤΙΚΗ ΥΠΗΡΕΣΙΑ ΤΗΣ ΚΥΠΡΙΑΚΗΣ ΔΗΜΟΚΡΑΤΙΑΣ

Sedan 1960
Inrättades 1879

Webbplats: www.audit.gov.cy

Uppdragsbeskrivning:

Att utföra oberoende finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner inom den offentliga sektorn i bred bemärkelse i syfte att främja offentlig redovisning och bästa möjliga förvaltning av offentliga resurser.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Enligt författningen ska Cyperns revisionsorgan granska den offentliga sektorns alla inkomster och utgifter och alla monetära tillgångar och andra förvaltade tillgångar som ägs av den offentliga sektorn. Revisionsorganet kan även granska alla skulder som ådragits av landet eller för dess räkning.

Omfattningen av revisionsorganets revisioner är inte begränsad på något sätt, och det har rätt att få tillgång till alla räkenskaper, handlingar och platser där tillgångar förvaras som organet anser sig behöva för att kunna utföra sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Cyperns författning (1960): avdelning 6, kapitel 2, artiklarna 115–117.
  • Lagen om finanspolitiskt ansvar och budgetramar (lag nr 20(I)/2014).
  • Lagen om utlämning av underlag och information till riksrevisorn (lag nr 113(I)/2002).
  • Lagstiftning om offentlig upphandling.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar verksamheten i

  • offentliga organ,
    • ministerier,
    • statliga verk, myndigheter och byråer,
  • lagstadgade organ,
  • lokala myndigheter,
    • gemenskaper,
    • kommuner,
  • andra organisationer, företag och fonder inom den offentliga sektorn i bred bemärkelse.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är ett oberoende statligt organ.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet är organisatoriskt åtskilt från parlamentet, men de två institutionerna har ett nära samarbete. Parlamentsutskottet för utvecklingsplaner och kontroll av offentliga utgifter undersöker regelbundet rekommendationerna och iakttagelserna från revisionsorganet och kontrollerar om de granskade myndigheterna hörsammar dess iakttagelser och rekommendationer.

Därutöver begär nästan alla utskott regelbundet hjälp från revisionsorganet i frågor som rör utskottets ansvarsområde. Ibland spelar revisionsorganet en bidragande roll i lagstiftningsprocessen. Parlamentet kan be RVRC att göra särskilda utredningar eller revisioner.

Revisionsorganet genomför revisioner, offentliggör särskilda rapporter och lämnar en årsrapport till Cyperns president.

Revisionsorganets budget godkänns av ministerrådet och parlamentet. Detta begränsar dess oberoende.

– ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Odysseas Michaelides utsågs den 11 april 2014.

ÄMBETSPERIOD

Obegränsad fram till den lagstadgade pensionsåldern 65 år.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av presidenten.

LEDNINGSORGAN

Enligt konstitutionen styrs revisionsorganet helt och hållet av riksrevisorn. Det finns inget annat ledningsorgan. Men för syftet att godkänna revisionsorganets särskilda rapporter och årsrapport ska enligt revisionsdirektiven en ledningsgrupp inrättas bestående av riksrevisorn, vice riksrevisorn, revisionsdirektörerna och direktören för teknisk revision.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Cyperns revisionsorgan är uppdelat i 17 sektioner som arbetar med finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner.

Det finns tre avdelningar, som var och en omfattar tre sektioner, och två underavdelningar som var och en har två eller tre sektioner. Därutöver finns två avdelningar som rapporterar direkt till vice riksrevisorn. Varje avdelning leds av en revisionsdirektör medan cheferna för underavdelningarna är förstarevisorer.

Direktören för teknisk revision är chef för avdelningen för teknisk revision, som ansvarar för alla sådana revisioner.

Därutöver har revisionsorganet en metod- och kvalitetssärkringsenhet och stabsfunktioner som administration och ekonomi.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 137 heltidsekvivalenter (mars 2023) [84 % inom revision, 16 % inom stödtjänster (arkiv m.m.)]
  • Könsfördelning: ♂ 40 %; ♀ 60 %. Medelålder: 49 år

BUDGET

  • Revisionsorganet finansieras från den centrala statsbudgeten:
  • 8,0 miljoner euro (2023),
  • cirka 92 % avser personalkostnader, medan resten avser rörelsekostnader,
  • cirka 0,07 % av de sammanlagda utgifterna i statsbudgeten.

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionen av statens årsredovisning, som även omfattar regelefterlevnadsrevision, samordnas centralt inom revisionsorganet men planeras och utförs av de respektive revisionsavdelningarna inom varje ministerium

Effektivitetsrevisioner och eventuella ytterligare regelefterlevnadsrevisioner planeras, programplaneras och utförs var för sig av revisionsorganets avdelningar och avdelningen för teknisk revision.

I planeringen ingår en plan med budgeterade dagar för varje inplanerad revison enligt en uppskattning som grundar sig på tillgänglig personal, hur stort och viktigt arbetet anses vara, revisionsrisker och tidigare resultat.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför olika typer av revisioner:

  • finansiella revisioner,
  • regelefterlevnadsrevisioner (tillsynskontroller),
  • effektivitetsrevisioner,
  • tekniska revisioner, som oftast innebär revision av rutiner för offentlig upphandling (villkor i upphandlingsdokument, uppskattning av projektkostnader liksom uppföljningsrapporter), revisionsbesök på plats vid pågående byggprojekt, revisioner av avtal om uthyrning av lokaler till myndigheter samt it-revisioner (dvs. revisioner av informationsteknik- och databehandlingssystem),
  • miljörevisioner, som vanligtvis är en kombination av finansiell revision och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner angående en viss fråga som rör miljöstyrning. dessa revisioner utförs enligt särskilda metodanvisningar och principer framtagna av Intosai,
  • särskilda utredningar, som oftast inleds antingen på begäran av parlamentet eller till följd av klagomål eller en begäran från polisen om hjälp med att utreda eventuella brottsfall.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör i första hand

  • en årsrapport, som främst innehåller hänvisningar till särskilda revisionsrapporter som offentliggjorts under året samt slutsatserna från revisionen av Cyperns räkenskaper,
  • en revisionsförklaring om Cyperns räkenskaper,
  • ett uttalande om årsredovisningen,
  • särskilda rapporter som offentliggörs när större revisioner färdigställts, till exempel revisioner av offentliga organ, lagstadgade organ och/eller lokala myndigheter, liksom effektivitets- och miljörevisioner.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet redovisar resultaten från sina revisioner direkt för de berörda enheterna och utfärdar rekommendationer till dem.

Årsrapporten översänds till presidenten och parlamentet.

Därutöver lägger revisionsorganet ut alla revisionsrapporter som inte är sekretessbelagda på sin webbplats och skickar vid behov ut pressmeddelanden om dem. Sociala medier används också för att ge information till allmänheten, och en pressekreterare har utsetts för att kommunicera med medierna.

— SAMARBETE

Förutom ett nära samarbete med parlamentet samarbetar revisionsorganet även med medborgare, fältexperter och civilsamhällesorganisationer för att få kunskap om de områden som granskas.

 

 

DANMARK

RIGSREVISIONEN

Sedan 1976

Webbplats: www.rigsrevisionen.dk

Uppdragsbeskrivning:

Revisionsorganet undersöker huruvida de allmänna medlen används ändamålsenligt och i enlighet med det danska parlamentets (Folketingets) vilja.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det danska revisionsorganet granskar statens räkenskaper och undersöker om de allmänna medlen förvaltas i enlighet med det danska parlamentets avsikter och beslut.

Det har rätt att få tillgång till all information som det behöver för att utföra sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

Danmarks riksrevisorslag ursprungligen från 1976, i sin nuvarande form sedan 2012.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • alla statens räkenskaper
    • ministerier: 21 (i december 2022),
    • myndigheter: 135,
  • räkenskaperna för institutioner, föreningar och stiftelser vars utgifter eller underskott ersätts helt eller delvis genom statliga bidrag,
  • räkenskaperna för oberoende, enligt lag inrättade förvaltningsenheter,
  • räkenskaperna för samarbeten och bolag där staten är en part som deltar direkt eller indirekt eller där staten är ansvarig delägare.

Revisionsorganets mandat omfattar inte revision av Danmarks centralbank.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är en oberoende organisation som lyder under det danska parlamentet. Revisionsorganets riksrevisor får inte vara ledamot i parlamentet.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet utför sitt uppdrag helt oberoende. Statsrevisorerna, som utses av det danska parlamentet, är det enda organ som kan begära att revisionsorganet ska utföra revision inom ett visst område.

Revisionsorganet överlämnar alla sina rapporter till statsrevisorerna, och riksrevisorn presenterar varje månad rapporterna på statsrevisorernas sammanträden.

Revisionsorganet har ett nära samarbete med berörda ministerier och tillhandahåller stöd i form av vägledning om deras rutiner för bokförings- och redovisningskontroll.

Parlamentet beslutar om revisionsorganets budget.

– ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Birgitte Hansen utsågs till riksrevisor den 1 maj 2022.

ÄMBETSPERIOD

Sex år med möjlighet till förlängning i ytterligare fyra år.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utnämns av talmannen i det danska parlamentet på rekommendation från statsrevisorerna och efter godkännande från parlamentets arbetsordningsutskott.

LEDNINGSORGAN

Riksrevisorn leder revisionsorganet och har till sin hjälp ett rådgivande organ som består av revisionsorganets fyra biträdande riksrevisorer.

ÄMBETSPERIOD

De biträdande riksrevisorerna utses inte för någon viss period.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utser de biträdande riksrevisorerna.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är indelat i fyra avdelningar med varsin biträdande riksrevisor som chef.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 269 (i slutet av 2022)
  • Könsfördelning: ♂ 46 %; ♀ 54 %.

BUDGET

  • Cirka 30 miljoner euro (2022)
  • Av organets revisionsresurser går 37 % till större granskningar av särskilda områden (effektivitetsrevisioner) och 63 % till den årliga revisionen av den danska statens räkenskaper
  • < 0,01 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Riksrevisorn och de fyra biträdande riksrevisorerna träffas varje vecka för att diskutera revisionsorganets strategi och verksamhetsplanering.

Revisionsorganet måste hörsamma anmodanden från statsrevisorerna om att undersöka och rapportera om en viss fråga. Sådant arbete utgör i genomsnitt cirka en tredjedel av revisionsarbetet i revisionsorganets större granskningar.

Alla revisioner planeras utifrån utvärderingar av väsentlighet och risk.

Revisionsorganets årliga revisionsarbete och de större granskningarna planeras ett år i förväg. Planen justeras dock i de fall då nya omständigheter uppstår.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet beslutar själv om tillvägagångssätt och metod för sina revisioner.

Det utför sitt arbete i enlighet med dansk lag och de danska standarderna för redovisning av offentliga finanser som grundar sig på de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Issai).

Revisionsorganet utför finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner.

För att se om revisionerna har någon effekt kontrollerar revisionsorganet tillsammans med statsrevisorerna om revisionsobjekten följer rekommendationerna.

Därutöver måste ministerierna överlämna svar på revisionsorganets revisionsrapporter.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • en årlig rapport om revisionen av danska statens räkenskaper,
  • en årlig rapport om revisionen av danska statens administration,
  • större granskningar inom särskilda områden (cirka 20 stycken per år),
  • en årlig rapport om revisionsorganets egen verksamhet, resultat och räkenskaper,
  • uppföljningspromemorior till alla revisionsrapporter,
  • andra promemorior om vissa ämnen,
  • de danska standarderna för redovisning av offentliga finanser.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

I enlighet med den danska lagen om offentlig information överlämnar revisionsorganet sina promemorior och revisionsrapporter till statsrevisorerna innan de läggs ut på dess webbplats.

Det första kapitlet i större granskningar och utvalda revisionsrapporter och promemorior översätts till engelska.

Revisionsorganet arbetar med informationsspridning externt i syfte att förbättra kvaliteten på de tjänster som man utför för den offentliga sektorn.

Revisionsorganet anordnar varje år fyra eller fem informationsutbytesseminarier för externa berörda parter.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med enheterna för internrevision vid ministerierna och andra granskade enheter.

 

 

ESTLAND

RIIGIKONTROLL

Sedan 1990
Inrättades 1918

Webbplats: www.riigikontroll.ee

Uppdragsbeskrivning:

Att hjälpa det estniska parlamentet (Riigikogu), regeringen och kommuner att agera skickligt och fatta viktiga beslut i det allmännas intresse genom att väga in alla typer av information så noggrant som möjligt innan beslut fattas.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Estlands revisionsorgan genomför revisioner i den offentliga sektorn och kontrollerar att de allmänna medlen använts effektivt, ändamålsenligt, lagligt och i enlighet med principen om sparsamhet.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Lagen om revisionsorganet (2002)
  • Kapitel XI i Estlands författning (1992) – revisionsorganet

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar verksamheten i

  • parlamentskansliet, presidentkansliet, domstolarna, Estlands centralbank, Estlands finanstillsyns- och resolutionsmyndighet, regeringskansliet och justitiekanslerns kansli,
  • ministerier och myndigheterna under ministerierna,
  • lokala myndigheter angående innehav, nyttjande och avyttring av kommunala tillgångar (endast finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner), statlig fast och lös egendom som anförtrotts dem, öronmärkta anslag och bidrag från statsbudgeten och medel som anslagits för utövande av statliga funktioner (finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner),
  • stiftelser och ideella organisationer som inrättats av lokala myndigheter eller där en lokal myndighet ingår,
  • offentligrättsliga juridiska personer,
  • stiftelser och ideella organisationer inrättade av staten eller en offentligrättslig juridisk person eller där staten eller en offentligrättslig juridisk person ingår,
  • bolag där staten, offentligrättsliga juridiska personer eller ovannämnda stiftelser tillsammans eller var för sig genom ett majoritetsinnehav av aktier eller på annat sätt har bestämmande inflytande, samt dotterbolag till sådana bolag,
  • bolag som har fått statliga lån eller vars lån eller andra avtalsförpliktelser har fått statliga garantier,
  • bolag där en lokal myndighet genom majoritetsinnehav av aktier eller på annat sätt har bestämmande inflytande, samt dotterbolag till sådana bolag,
  • andra personer som utövar offentliga funktioner som inbegriper nyttjande och förvaltning av statliga tillgångar.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En av regeringen oberoende myndighet som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är ett oberoende offentligt organ som är skyddat i den estniska författningen.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganets budget godkänns av parlamentet.

Revisionsorganet är ansvarsskyldigt inför parlamentet och överlämnar sina rapporter till parlamentets särskilda utskott för kontroll av statsbudgeten.

Riksrevisorn får delta i regeringens sammanträden och har rätt att uttala sig i frågor som rör hans eller hennes uppdrag.

Revisionsorganets verksamhet granskas varje år av ett revisionsföretag som utses av parlamentet på förslag från finansutskottet.

– ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Janar Holm utsågs den 7 mars 2018 och tillträdde sin post genom att svära en ämbetsed inför Riigikogu den 9 april 2018. Han inledde sin andra ämbetsperiod genom att svära ämbetseden inför Riigikogu den 11 april 2023.

ÄMBETSPERIOD

Fem år med möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av Riigikogu på förslag från presidenten.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det estniska revisionsorganet är uppdelat i tre strukturella enheter. Revisionsavdelningen genomför finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner och består av sju revisionsgrupper. Analysavdelningen förbereder granskningar och särskilda uppgifter. Tjänsten för utveckling och administration bistår revisionsavdelningen och riksrevisorn i deras arbete och samordnar revisionsorganets verksamhet.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 79,6 heltidsekvivalenter (2023) (74 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 32 %; ♀ 68 %. Medelålder: 44 år

BUDGET

  • 5,86 miljoner euro (2023)
  • 70,5 % till personalkostnader, 29,5 % till driftskostnader
  • 0,035 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det estniska revisionsorganet fattar själv oberoende beslut om vad som ska granskas, vilka typer av revisioner som ska genomföras och hur de ska planeras.

Utförlig information om revisionsprogrammen och om pågående revisioner offentliggörs på revisionsorganets webbplats.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför olika typer av revisioner:

  • Vid finansiella revisioner kontrollerar revisionsorganet om institutionernas redovisning ger en rättvisande och tillförlitlig bild av den ekonomiska ställningen. Revisionsorganet undersöker om räkenskaperna är korrekta och om medlen har använts på rätt sätt. I de finansiella revisionerna granskas även om transaktionerna är i överensstämmelse med gällande lag.
  • Vid effektivitetsrevisioner undersöker revisionsorganet om den offentliga sektorn använt medlen effektivt och ändamålsenligt i enlighet med principen om sparsamhet. Effektivitetsrevisioner kan även beskrivas som en process där man undersöker huruvida de granskade institutionerna har uppnått de avsedda målen och om de har gjort det på rätt sätt till lägsta möjliga kostnad. I effektivitetsrevisioner utvärderas den offentliga sektorns arbete med att lösa problem på strategisk nivå, orsakerna till problemen analyseras grundligt och idéer om hur de kan lösas föreslås. Målet med effektivitetsrevisioner är att hitta de bästa administrativa rutinerna och hjälpa till att sprida dem.
  • Vid regelefterlevnadsrevisioner undersöker revisionsorganet lagenligheten i verksamheten. Sådana revisioner används vanligtvis när det gäller lokala myndigheter.

Revisionsorganet har rätt att ta del av all information som det behöver för att utföra sitt arbete, även sekretessbelagd information, och alla revisionsobjekt ska överlämna information när så efterfrågas.

Revisionsorganet genomför sina revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (INTOSAI Professional Pronouncements) och sin revisionshandbok.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör revisionsrapporter som kan delas upp i finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner.

Utöver revisionsrapporterna sammanställer revisionsorganet särskilda rapporter som inte nödvändigtvis följer vanliga revisionsrutiner utan där man analyserar en viss enskild fråga.

Revisionsorganet lämnar även över två större rapporter till parlamentet varje år:

  • en översikt över användningen och förvaltningen av statliga tillgångar under föregående budgetår,
  • en utvärdering av statens konsoliderade årsredovisning, där revisionsorganet bland annat kontrollerar om statens årsredovisning är korrekt upprättad och de ekonomiska transaktionerna lagenliga.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganets publikationer finns upplagda på revisionsorganets webbplats på estniska med sammanfattningar på engelska. Revisionsorganet lägger även ut sina rapporter i sociala medier.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med lokala myndigheter och regeringen i syfte att förbättra de system för internkontroll och internrevision som tillämpas av myndigheter och av enheter som styrs av myndigheter.

Utöver detta måste offentligrättsliga juridiska personer skicka in sin godkända årsredovisning till revisionsorganet.

 

 

FINLAND

VALTIONTALOUDEN TARKASTUSVIRASTO/
STATENS REVISIONSVERK

Sedan 1825

Webbplats: www.vtv.fi/sv/

Uppdragsbeskrivning:

Statens revisionsverks verksamhet följer principerna om ansvar, öppenhet, objektivitet och respekt. Institutionens vision är ”Tillsammans – hållbar framtid, delad kunskap”.

Institutionens strategiska fokusområden är följande:

  • Samhällseffekt
  • Väsentligt och i rätt tid
  • Kundorienterade produkter och tjänster
  • Kunnig och välmående personal
  • Effektiva gemensamma processer och arbetssätt
  • Aktiv framtidsbyggare

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Statens revisionsverk är en oberoende myndighet som granskar statens finanser, utvärderar finanspolitiken och utövar tillsyn över valkampanjer och de politiska partiernas finansiering.

Det granskar förvaltningen av statens finanser och statens egendom, övervakar finanspolitiken och utövar tillsyn över valkampanjer och de politiska partiernas finansiering. Statens revisionsverks verksamhet omfattar de statliga finanserna som helhet, och det har omfattande rätt att få tillgång till information enligt Finlands grundlag.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Finlands grundlag (1919 och 1999).
  • Lag om statens revisionsverk (676/2000).
  • Lag om rätt för statsrevisorerna och statens revisionsverk att granska vissa överföringar av medel mellan Finland och Europeiska gemenskaperna (353/1995).
  • Lag om tillämpningen av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen samt om ramarna för de offentliga finanserna (869/2012).
  • Lag om kandidaters valfinansiering (273/2009).
  • Partilagen (10/1969).
  • Lag om välfärdsområden (611/2021).
  • Lag om ordnande av social- och hälsovård och räddningsväsendet i Nyland (615/2021).

Finlands riksdag godkände lagen om öppenhetsregistret den 24 februari 2023. Det första öppenhetsregistret i Norden tas i bruk i början av 2024 i Finland. Statens revisionsverk har rollen som registeransvarig och övervakar anmälningsskyldigheten.

GRANSKADE ENHETER

Statens revisionsverk granskar

  • statsrådet och ministerierna,
  • statens ämbetsverk och inrättningar,
  • statliga fonder utanför statsbudgeten,
  • statliga bolag och statligt kontrollerade affärsverk,
  • statliga överföringar och bidrag till kommuner, företag och andra enheter,
  • överföringar av medel mellan Finland och Europeiska unionen.

Statens revisionsverk granskar inte

  • riksdagens finanser,
  • medel som riksdagen ansvarar för,
  • Finlands bank och Finansinspektionen,
  • Folkpensionsanstalten.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett oberoende nationellt revisionsorgan under ledning av en generaldirektör.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Statens revisionsverk är ett oberoende organ knutet till Finlands riksdag som reviderar skötseln av statsfinanserna och budgetefterlevnaden samt övervakar de finanspolitiska reglerna. Dessutom utövar det tillsyn över valkampanjer och de politiska partiernas finansiering.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Statens revisionsverks roll och funktion samt rätt att få tillgång till information slås fast i Finlands grundlag. Revisionsverket är knutet till Finlands riksdag sedan 2001. Det fattar oberoende beslut om vad det ska granska samt hur och när granskningen ska göras. Generaldirektören beslutar om gransknings- och tillsynsplanen. Revisionsverkets befogenhet omfattar inte riksdagens verksamhet.

Generaldirektören för Statens revisionsverk utses av Finlands riksdag vid dess sammanträde i plenum. På samma sätt är det bara Finlands riksdag som kan avsätta generaldirektören (på förslag av kanslikommissionen). Den revisor som granskar riksdagens räkenskaper granskar även revisionsverkets räkenskaper.

Riksdagen kan endast ge Statens revisionsverk i uppdrag att utföra lagstadgade uppgifter.

Riksdagen, i egenskap av lagstiftande organ, fastställer revisionsverkets roll och uppdrag, godkänner dess budgetförslag, fattar beslut om dess resursanslag från statsbudgeten och diskuterar dess årsberättelse.

Statens revisionsverk utarbetar årsberättelser om ställningen för förvaltningen av statens finanser, finanspolitiken och öppenheten och insynen i valkampanjer och de politiska partiernas finansiering. Därutöver lämnar Statens revisionsverk varje år över sin årliga verksamhetsberättelse till riksdagen. Varje år lämnar Statens revisionsverk också över två separata rapporter: en separat rapport om revisionen av de statliga ämbetsverkens bokslut från föregående år och regeringens årsberättelse i maj, och en separat rapport om övervakningen av finanspolitiken i december.

– ORGANISATION

CHEF

GENERALDIREKTÖR

Sami Yläoutinen utsågs till generaldirektör för Statens revisionsverk den 20 december 2021. Han tillträdde den 1 januari 2022.

ÄMBETSPERIOD

Sex år med möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Väljs av Finlands riksdag.

LEDNINGSORGAN

Generaldirektören antar gransknings- och tillsynsplanen och beslutar om rapporter till riksdagen och revisionsriktlinjer.

Ledningsgruppen bistår generaldirektören i ledningen av Statens revisionsverks verksamhet samt i beslutsfattandet som gäller de allmänna verksamhetslinjerna. Ledningsgruppen behandlar frågor som med tanke på ledningen och verksamheten vid revisionsverket är principiellt viktiga och vittomfattande samt ärenden som är centrala med tanke på samordningen av verksamheten.

Ledningsgruppen består förutom av generaldirektören av enheternas direktörer, två revisionschefer, kommunikationschefen och personalchefen. Personalen kan dessutom inom sig välja en representant till ledningsgruppen för högst tre år åt gången. Vid behov kan generaldirektören kalla tillfälliga eller permanenta sakkunniga till ledningsgruppen.

ÄMBETSPERIOD

Ledningsgruppen är ett permanent organ i enlighet med arbetsordningen. Mandattiden för personalens representant i ledningsgruppen är tre år, medan resten av ledningsgruppen utses permanent.

URVALSMETOD

Ledningsgruppens sammansättning bestäms i enlighet med arbetsordningen, som godkänns av generaldirektören.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsverkets anställda är indelade i tre enheter: revisionsenheten, enheten för övervakning och tillsyn och enheten för gemensamma tjänster.

Gruppen för övervakning av finanspolitiken (som lyder under enheten för övervakning och tillsyn) innehar en oberoende funktion inom revisionsverket. Den övervakar efterlevnaden av de finanspolitiska reglerna och målsättningarna och uppfyllelsen av de mål som ställts för statsfinanserna.

 

Därutöver har revisionsverket, i enlighet med lagen om statens revisionsverk, en rådgivande delegation som tillsätts av generaldirektören och en vitesnämnd.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 135 heltidsanställda och tio deltidsanställda (2022) (76 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 43 %; ♀ 57 %. Medelålder: 47,8 år

BUDGET

  • 17 miljoner euro (2022)
  • 0,03 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Gransknings- och tillsynsverksamheten bygger på den gransknings- och tillsynsplan som revisionsverket antagit. Planen sträcker sig över fyra år. Gransknings- och tillsynsplanen utarbetas en gång om året, men kan uppdateras vid behov under året.

Revisionsverkets gransknings- och tillsynsverksamhet utgår från de mål avseende samhällseffekt som fastställs i Statens revisionsverks strategi 2019–2023:

  • Statsfinanserna sköts effektivare.
  • Tilliten till beslutsunderlaget förbättras.
  • Förtroendet för att statsförvaltningen agerar öppet, effektivt och hållbart stärks.

I revisionsverkets verksamhets- och finansieringsplan fastställs de mål som dess verksamhet ska resultera i och där anges villkoren och grunden för en ändamålsenlig verksamhet.

Planeringen av gransknings- och övervakningsteman bygger på bedömningen av de risker som identifierats i statsfinanserna och förvaltningen av dem samt övervakningen av förändringar i förvaltningsmiljön. Det främsta kriteriet när man bestämmer vad en revision ska handla om är temats väsentlighet för statsfinanserna. Andra faktorer som påverkar valet av granskningstema är ett ärendes väsentlighet för riksdagen och beslutsfattarna, en frågas aktualitet och temats granskningsbarhet.

— REVISIONSMETODER

Statens revisionsverk utför de uppdrag som är fastställda i grundlagen genom finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner, effektivitetsrevisioner och revisioner av finanspolitiken. Ibland utför det även revisoner där olika revisionstyper kombineras.

Granskningarna följer de riktlinjer som har utarbetats av revisionsverket och som bygger på Issais redovisningsstandarder. Revisionsverkets revisionshandböcker är tillgängliga för allmänheten och finns på Statens revisionsverks webbplats.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Statens revisionsverk offentliggör

  • sina årsberättelser, årsredovisningar, gransknings- och tillsynsplaner samt finansierings- och verksamhetsplaner,
  • rapporter om sina revisioner av statens slutliga räkenskaper,
  • rapporter om sina finansiella revisioner, regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner, revisioner av kombinerad typ och revisioner av finanspolitiken,
  • övervakningsutvärderingar och rapporter om finanspolitiken,
  • separata rapporter till riksdagen, inklusive Statens revisionsverks årsberättelse, en rapport om revisionen av de statliga ämbetsverkens bokslut från föregående år och regeringens årsberättelse, en rapport om övervakningen av finanspolitiken, en rapport om övervakningen av finansieringen av valkampanjer och en rapport om övervakningen av de politiska partiernas finansiering,
  • rapporter om övervakningen av de politiska partiernas och valkampanjernas finansiering,
  • rapporter om övervakningen av de politiska partiernas finansiering,
  • uppföljningsrapporter,
  • briefingdokument, yttranden, perspektiv och djupanalyser.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Granskningar som Statens revisionsverk gjort och andra publikationer och ämnen som rör revisionsverket meddelas på deras webbplats och kanaler på sociala medier. Information om kommande granskningar och publikationer läggs också ut på webbplatsen. Dessutom produceras pressmeddelanden, bloggposter och annat kommunikationsmaterial som man enas om separat.

— SAMARBETE

Statens revisionsverk eftersträvar samarbete och en aktiv dialog med intressenter och revisionsobjekt. Det samarbetar med intressenter på både nationell och internationell nivå.

Förutom sitt revisionsarbete kan företrädare för Statens revisionsverk även fungera som experter för till exempel riksdagens utskott och regeringens arbetsgrupper. Det deltar också i diskussioner om offentliga finanser och utveckling av förvaltningen.

 

 

FRANKRIKE

COUR DES COMPTES

Sedan 1807
Inrättades 1319

Webbplats: www.ccomptes.fr

Uppdragsbeskrivning:

Oberoende, kollektivt ansvar, kontradiktoriskt förfarande.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det franska högre revisionsorganet och dess 17 revisionskontor i regionerna och de franska utomeuropeiska territorierna (CRTC, nedan kallade revisionskontoren), ansvarar för att

  • bedöma de offentliga räkenskaperna och straffbelägga offentliga räkenskapsförare eller bevilja dem ansvarsfrihet,
  • utföra regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner av alla offentliga inrättningar och alla offentliga medel och motsvarande,
  • attestera statens och socialförsäkringssystemens räkenskaper,
  • utvärdera den offentliga politiken.

En omfattande reform trädde i kraft den 1 januari 2023. Med reformen införs ett gemensamt system för offentliga räkenskapsförare och utanordnare där offentliga räkenskapsförare inte längre är personligt och monetärt ansvariga, utom i vissa utomeuropeiska territorier, och där de överträdelser omdefinieras som hittills prövats i budget- och finansdisciplinnämnden (CDBF), ett organ som inte längre existerar. Domare för finansbrott kommer inte längre att döma i fall som rör räkenskaperna utan endast i fall där personer har gjort sig skyldiga till de allvarligaste ekonomiska brotten, oavsett om de är offentliga räkenskapsförare eller utanordnare. Den grundläggande principen om åtskillnad mellan utanordnare och räkenskapsförare kommer att fortsätta gälla. Reformen införde också en policy om att offentliggöra alla revisionsorganets rapporter och ändrade innehållet i den årliga rapporten, som till exempel kan komma att beröra ämnen som valts ut efter samråd med allmänheten.

Effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner delas vanligen in i organisationsrevisioner (av en viss enhet) och tematiska undersökningar (av ett ämne som rör offentlig förvaltning eller offentlig politik).

Revisionsorganet och revisionskontoren utgör Frankrikes organ för finansiell kontroll. De har rätt att få tillgång till alla dokument som de behöver för att utföra sina uppdrag.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Den franska författningen (artikel 47-2)
  • Regelsamlingen om organ för finansiell kontroll
  • Särskilda lagar och regler angående revision

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet och revisionskontoren granskar räkenskaperna för

  • all statens förvaltning och alla statens räkenskaper,
    •   presidentkansliets, nationalförsamlingens och senatens räkenskaper,
    •   ministerierna (centrala förvaltningar, avdelningar med ansvar på nationell nivå och decentraliserade avdelningar),
    •   myndigheter och deras regionalkontor,
    •   statliga bolag,
  • socialförsäkringssystemens förvaltning och räkenskaper,
  • lokala myndigheters förvaltning och räkenskaper (från regional till kommunal nivå) och deras nämnder och förvaltningar, offentligägda sjukhus, gymnasieskolor och liknande,
  • allmänna medel som anförtrotts privata enheter,
  • medel som används av välgörenhetsorganisationer om de samlas in från allmänheten,
  • medel som används av privata enheter om dessa medel kommer från privata skattefria bidrag.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegialt högre revisionsorgan med rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Det franska revisionsorganet är självständigt från regeringen och parlamentet och håller samma avstånd till båda.

Revisionsorganets högsta ordförande är även ordförande för

  • högsta rådet för offentliga finanser (HCFP),
  • rådet för obligatoriska inbetalningar till statskassan (CPO).

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Det franska revisionsorganet är självständigt från regeringen och parlamentet. Det lägger fram sina granskningsrapporter för dem tillsammans med rekommendationer.

Revisionsorganet godkänner räkenskaperna för båda kamrarna i parlamentet.

I sitt utvärderings- och övervakningsuppdrag har parlamentet ett nära samarbete med revisionsorganet när det gäller uppföljningen av revisionsorganets rekommendationer. Parlamentet och premiärministern kan begära att revisionsorganet utför ett begränsat antal revisioner. Parlamentet kan också begära att revisionsorganet utvärderar offentlig politik.

– ORGANISATION

CHEF

HÖGSTA ORDFÖRANDE

Pierre Moscovici utsågs den 3 juni 2020.

ÄMBETSPERIOD

Ämbetsperioden är obegränsad, och den högsta ordföranden kan behålla sitt uppdrag tills han eller hon uppnår lagstadgad pensionsålder.

URVALSMETOD

Högsta ordföranden utses genom ett presidentdekret som utfärdas av ministerrådet på förslag av premiärministern.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av ett kollegium som består av högsta ordföranden och avdelningsordförandena. Riksåklagaren, som är oberoende, deltar i kollegiets sammanträden.

Varje revisionskontor styrs av en ordförande som är ledamot av revisionsorganet. Högsta ordföranden är ordförande för revisionskontorens högsta råd.

ÄMBETSPERIOD

Högsta ordföranden och avdelningsordförandena är domare och kan behålla sina uppdrag tills de når lagstadgad pensionsålder.

URVALSMETOD

Avdelningsordförandena och riksåklagaren utses genom ett presidentdekret som utfärdas av ministerrådet på förslag av premiärministern.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet består av sex sektorsavdelningar, en rättsavdelning, en avdelning för strategisk planering och publikationer samt ett generalsekretariat.

Riksåklagaren, justitiekanslern och de regionala åklagarna för finansbrott är oberoende i förhållande till revisionsorganet respektive revisionskontoren och fungerar som allmän åklagare (i fråga om begäranden om att inleda rättsliga förfaranden, slutsatser om samtliga rapporter från organen för finansiell kontroll, yttranden om deras organisation och metoder, relationer med rättsliga myndigheter etc.).

— RESURSER

PERSONAL

  • Totalt: 1 803 (2022), 68 % inom revision (819 vid revisionsorganet och 984 vid revisionskontoren)
  • Könsfördelning: ♂ 49 %; ♀ 51 %. Medelålder: 49,10 år

BUDGET

  • 232,13 miljoner euro (2022) (51 % till revisionsorganet, 49 % till revisionskontoren)
  • < 0,007 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Högsta ordföranden bestämmer, efter att ha begärt yttrande från riksåklagaren, den allmänna organisationen av revisionsorganet, planerar revisionerna och utvärderingarna och anslår resurser till de olika avdelningarna. Uppdelningen av programmet i olika revisioner görs av de enskilda granskningsteamen inom varje avdelning.

Alla revisionskontor följer samma rutiner.

Granskningsteman väljs ut på grundval av riskbedömningar, tidtabellerna för obligatoriska organisationsrevisioner av de olika organen, erfarenhet av revisionsarbete och hänsyn till allmänintresset. I linje med den strategiska planen för 2020–2025 ska allmänheten från 2023 kunna delta i en del av revisionsplaneringen via en allmänt tillgänglig plattform.

Fram till den 1 januari 2023 (se informationen om reformen ovan), omfattar det rättskipande arbetet utvalda räkenskaper som ska granskas och bedömas under en period av flera år.

— REVISIONSMETODER

Alla typer av revisioner genomförs med metoder som tagits fram av revisionsorganet/revisionskontoren och som följer internationella revisionsstandarder.

Det finns en strikt arbetsordning för hur rättskipningsarbetet ska gå till.

Revisionsorganets metoder för utvärdering av offentlig politik fastställs genom praktiska riktlinjer och utbildningar.

Allt arbete utförs enligt principen om kollektivt ansvar och den kontradiktoriska principen.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • en allmän årsrapport om 15 till 20 ämnen, som även överlämnas till presidenten,
  • en årsrapport om genomförandet av statsbudgeten och resultatet från föregående år,
  • ett årligt bestyrkande av statens räkenskaper för föregående år,
  • en årlig bedömning av läget för de offentliga finanserna och prognoser för innevarande år,
  • en årlig rapport om genomförandet av budgeten för socialförsäkringssystemet och ett årligt bestyrkande av de därtill hörande räkenskaperna för föregående år,
  • en årlig rapport om de lokala offentliga finanserna för föregående år,
  • fem till tio rapporter om specifika områden per år,
  • rapporter på cirka 20 sidor om ”snabbgranskningar”, där ett påskyndat förfarande används för att analysera nya offentliga stödåtgärder och lämna värdefulla kommentarer och iakttagelser om hur man kan gå vidare,
  • alla rapporter om hur bidrag från den privata sektorn har använts av välgörenhetsorganisationer,
  • alla större rapporter som överlämnas till regeringen (en minister).

Under 2021 offentliggjorde revisionsorganet även en rad meddelanden om de stora strukturella utmaningar som Frankrike står inför. I dessa djupgående sammanfattningar av tidigare utfört arbete och nyproducerat material analyseras de kommande årens stora utmaningar och vilka instrument som skulle kunna användas för att möta dem. De bidrar till att fokusera den allmänna debatten i en tid som kräver eftertanke bland medborgarna, samtidigt som de ser till att förena ändamålsenlig offentlig politik med stöd för hållbar tillväxt.

Revisionskontoren offentliggör

  • sina rapporter från förvaltningsrevisioner som överlämnas till de lokala myndigheterna,
  • vissa rapporter som ingår i revisionsorganets allmänna årsrapport.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet är enligt författningen skyldigt att se till att allmänheten får information. Därför redovisar det alltmer av sitt arbete i media (33 000 omnämnanden i pressen 2022, varav 23 300 uteslutande gällde revisionsorganet), på sin webbplats (över 2,1 miljoner besök och 1,4 miljoner enskilda besökare 2022) och på sociala medier (183 500 följare). Organen för finansiell kontroll offentliggjorde 1 362 rapporter, varav 1 256 riktade sig till revisionskontoren.

Revisionsorganet överlämnar alla sina större rapporter till regeringen och parlamentet och offentliggör dem.

Parlamentet tar emot och använder revisionsorganets sex årsrapporter och rapporterna om specifika områden. Revisionsorganet offentliggör även meddelanden om uppföljningar av sina rekommendationer.

Revisionsorganet offentliggör alla rapporter om välgörenhetsfonder.

Revisionskontoren överlämnar sina rapporter från förvaltningsrevisioner till de lokala myndigheterna som måste läsa upp dem högt vid sina fullmäktigesammanträden, som är öppna för allmänheten och medier.

Revisionsorganet och revisionskontoren meddelar sina förelägganden och domar vid offentliga förhandlingar. De offentliggör kommenterade rättsfallssamlingar.

— SAMARBETE

Revisionsorganet har ett nära samarbete med revisionskontoren, som utför sitt arbete oberoende av revisionsorganet. Revisionsorganet ansvarar för utredningar som görs i samarbete med revisionskontoren inom områden med delade befogenheter.

Revisionsorganet samarbetar med parlamentsutskott, högsta förvaltningsdomstolen, rättsliga myndigheter (genom riksåklagaren), andra oberoende förvaltningsmyndigheter och regeringens allmänna inspektorat.

På internationell nivå deltar revisionsorganet i bilaterala initiativ för partnersamverkan och tematiskt samarbete med andra högre revisionsorgan och deltar i arbetet inom multilaterala organ såsom kontaktkommittén för de högre revisionsorganen inom Europeiska unionen, Eurosai, Intosai och AISCCUF – sammanslutningen av högre revisionsorgan i franskspråkiga länder. Revisionsorganet utför, tillsammans med andra högre revisionsorgan eller som en del av sina egna efterforskningar, många internationella jämförande studier, vilka används alltmer systematiskt som ett komplement till revisioner, och det besvarar in sin tur liknande förfrågningar (126 studier 2022).

Revisionsorganet är också lagstadgad revisor för flera internationella organisationer. Under 2022 gällde detta FN:s världslivsmedelsprogram, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Världshandelsorganisationen. Det franska revisionsorganet är medlem av FN:s revisorspanel sedan den 1 juli 2022. Revisionsorganet undersöker de internationella organisationernas förvaltning och räkenskaper med hjälp av effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner.

 

 

GREKLAND

ΕΛΕΓΚΤΙΚΟ ΣΥΝΕΔΡΙΟ

Sedan 1833

Webbplats: www.elsyn.gr

Uppdragsbeskrivning:

Det grekiska revisionsorganet ansvarar för den externa statliga revisionen och spelar en avgörande roll för kvaliteten och effektiviteten i den ekonomiska förvaltningen inom den grekiska offentliga sektorn.

De viktigaste strategiska målen med revisionerna är att

  • förbättra den ekonomiska förvaltningen och ansvarsutkrävandet vad gäller offentliga organ,
  • stärka systemen för finansiell kontroll och ansvarsutkrävande,
  • förbättra enheters förvaltning genom övervakning och utvärdering av internkontrollsystem,
  • öka revisionskapaciteten,
  • förse det grekiska parlamentet med viktig information så att det kan utföra sina kontrolluppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt.

För att uppnå dessa mål fokuserar det grekiska revisionsorganet på områden med stort revisionsintresse samt säkerställer att effekten av utförda revisioner kontinuerligt ökar samtidigt som man på bästa sätt utnyttjar sina tillgängliga resurser.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det grekiska revisionsorganet granskar statens, lokala myndigheters och andra rättsliga enheters utgifter och räkenskaper antingen för att lagen kräver det eller för att dessa enheter mottar offentliga medel.

Revisionsorganet har rätt att granska regeringsorgan och ministerier, lokala myndighetsorgan och andra organ inom offentlig sektor. Det kan även delta i revisioner av privaträttsliga enheters räkenskaper.

Revisionsorganet har rätt att få tillgång till alla it-system, all bokföring, alla underlag och all personal vid statliga och lokala myndigheter. Det kan även begära relevant information från alla behöriga myndigheter, som då är skyldiga att samarbeta.

DOMSRÄTT

Revisionsorganet beslutar om rättsmedel och möjlighet till prövning i tvister som rör

  • pensioner,
  • revision av räkenskaper i allmänhet,
  • det ansvar som offentliga tjänstemän, lokala myndigheters anställda och andra offentligrättsliga juridiska personer har i händelse av skador som orsakats staten genom bedrägeri eller försumlighet, liksom av nämnda organisationer och juridiska personer i deras tjänsteutövning,
  • offentliga tjänstemäns ansvar för förvärv av förmögenhet vars lagliga ursprung inte kan styrkas (efter en granskning av deras årliga förklaringar om tillgångar och intressen).

Revisionsorganet avger också yttranden över

  • lagförslag gällande a) pensionsfrågor (krav enligt författningen), b) viktigare frågor som rör offentliga myndigheters ekonomiska förvaltning, c) frågor om offentlig upphandling och d) frågor som ingår i det egna behörighetsområdet,
  • frågor av ekonomisk karaktär, förutsatt att yttrandet inte föregriper avgörandet av en redan pågående tvist vid revisionsorganet,
  • förslag till beslut om a) kvittning av inkomster och utgifter i statsbudgeten och b) ändringar av kriterierna och villkoren för att klassificera eller avklassificera inkomster som omöjliga att uppbära.

CENTRAL LAGSTIFTNING

Revisionsorganets befogenheter fastställs i artikel 98 i Greklands författning och utövas i enlighet med lagen. Lag 470/2020 (A 127) om ett enhetligt förfarande för det grekiska revisionsorganet, vilken utgör en övergripande rättslig ram för revisoner inför ingående av avtal, och lag 4820/2021 (A 130) om det grekiska revisionsorganets stadga är särskilt viktiga.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganets revisionsuppdrag omfattar

  • presidenten och presidentkansliet,
  • regeringskansliet,
  • parlamentet,
  • 19 ministerier,
  • sju förvaltningsdistrikt,
  • fem oberoende konstitutionella myndigheter och 18 oberoende administrativa myndigheter som inte är direkt inrättade enligt författningen,
  • 332 kommuner (lokala myndigheter på första nivån),
  • 13 regioner (lokala myndigheter på andra nivån),
  • 26 socialförsäkringsorgan,
  • 106 statliga sjukhus.

Revisionsorganet granskar även räkenskaperna för cirka 450 andra statliga rättsliga enheter samt offentliga och privata rättsliga enheter som ägs av lokala myndigheter (755), liksom privatägda enheter som mottar stöd.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En rättsinstans som har dömande, granskande och rådgivande befogenheter.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är den högsta instansen i det grekiska rättssystemet när det gäller offentliga finanser.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet ska överlämna en årlig rapport om sin revisionsverksamhet och en rapport om riktigheten och tillförlitligheten i statens årsredovisning, balansräkning och andra årsredovisningar till parlamentet.

Varje år presenterar revisionsorganets ordförande det årliga revisionsprogrammet för parlamentet. Parlamentet kan föreslå att vissa av de planerade revisionerna ska prioriteras samt uttrycka intresse för att upp till tre ytterligare revisioner per år med inriktning på brister i de offentliga förvaltningssystemen ska utföras utöver de revisioner som redan är planerade.

Rapporter om tematiska revisioner överlämnas till berört parlamentsutskott innan de offentliggörs för media, och revisionsorganets ordförande presenterar rapporterna för parlamentet i enlighet med revisionsorganets arbetsordning.

Det är även parlamentet som godkänner revisionsorganets budget på rekommendation från finans- och justitieministerierna.

– ORGANISATION

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganets plenum är det högsta dömande organet och består av ordföranden, tio vice ordförande och 40 revisionsråd. Plenum kan sammanträda i sin helhet, i en större panel eller i en av tre mindre paneler. Antalet ledamöter som sitter med i var och en av dessa mindre paneler kan variera enligt beslut av plenum i sin helhet.

I plenum i sin helhet ingår revisionsorganets ordförande och samtliga vice ordförande och revisionsråd. I den större plenarpanelen ingår revisionsorganets ordförande, de vice ordförandena och 20 revisionsråd som väljs ut genom lottdragning. I var och en av de tre mindre plenarpanelerna ingår revisionsorganets ordförande och 14 vice ordförande och revisionsråd. De vice ordförandena allokeras till var och en av panelerna enligt en rangordning efter tjänsteålder, medan revisionsråden väljs ut genom lottdragning vart tredje år enligt de villkor som anges i tillämpligt beslut i plenum.

ÄMBETSPERIOD

Ledamöterna är domare som är personligt och funktionellt oberoende och utnämnda på livstid.

URVALSMETOD

Vice ordförandena tillsätts genom presidentdekret på förslag från ministerrådet.

Revisionsråden befordras genom presidentdekret efter beslut från det högsta rättsliga rådet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Ordföranden är högsta chef för revisionsorganet. Under sig har ordföranden tio vice ordförande i aktiv tjänst, varav sju leder var sin jurisdiktionsavdelning och dömande sammansättning inom revisionsorganet.

De vice ordförandena agerar ställföreträdare för ordföranden i rangordning efter tjänsteålder. Det finns 166 domartjänster inom revisionsorganet och för närvarande 40 revisionsråd, 66 bisittare, 14 referenter och åtta referenter under utbildning.

Generaladvokatsfunktionen är en oberoende rättslig myndighet som agerar i allmänhetens intresse. Den är helt införlivad i revisionsorganets organisationsstruktur och består av generaladvokaten, en vice generaladvokat, tre vice generaladvokater på lägre nivå och åtta referenter under utbildning. För närvarande är även bisittare och referenter utstationerade vid generaladvokatens kontor för att stödja denna funktion.

Revisionsorganet består av plenum (sammansatt enligt ovan), sju avdelningar (som leds av en vice ordförande) med rättsliga befogenheter samt tre revisionsavdelningar (revisionsavdelning I, som leds av ordföranden, samt revisionsavdelning II och avdelningen för studier och yttranden, som leds av vice ordföranden). Dessa avdelningar ansvarar för alla frågor som rör planering, genomförandet av revisioner samt utarbetandet av rapporten om statens årsredovisning och balansräkning och årsrapporten.

I organisationsstrukturen ingår även sex jurisdiktionssektioner (dömande sammansättningar under ledning av ett revisionsråd), varav tre ansvarar för revisioner inför ingående av avtal och två för revisions- och befogenhetsfrågor, medan den fjärde jurisdiktionssektionen i huvudsak arbetar med tillsyn, samordning och övervakning av Europeiska revisionsrättens revisioner i Grekland och det grekiska revisionsorganets internationella förbindelser.

På ministerier, vid prefekturer/regioner och i större kommuner finns det revisionskontor under ledning av kommissionärer från revisionsorganet (dvs. anställda vid revisionsorganet som har universitetsexamen, över 15 års erfarenhet och befattning som divisionschefer), som har befogenhet att utföra revisioner och besluta om sanktioner. För närvarande finns det 55 kommissionärskontor i Aten och 56 i övriga Grekland. Antalet anställda vid revisionsorganet är 626.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 626 heltidsekvivalenter (ledning: 15 %, revision: 63 %, administration: 22 %) samt 152 domare
  • Könsfördelning: ♂ 34 %; ♀ 66 %. Medelålder: 52 år

(referensperiod: mars 2023)

BUDGET

  • 36,7 miljoner euro
  • Fördelning: cirka 95 % för arvoden och löner
  • < 0,01 % av den sammanlagda statsbudgeten

(referensperiod: mars 2023)

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt arbete i fleråriga och årliga arbetsprogram som godkänns av plenum.

Det fleråriga revisionsprogrammet innehåller en lista över strategiskt prioriterade granskningsteman samt specifika mål och prioriteringar för de planerade revisionerna. När revisionsorganet väljer ut vilka revisioner som ska ingå i det årliga programmet och hur de kan kombineras tar det hänsyn till de strategiska prioriteringarna i det fleråriga revisionsprogrammet, sitt obligatoriska återkommande revisionsarbete, eventuella begäranden om revisioner av klagomålsutredningar från parlamentet, företrädare för organ eller medborgare samt förslag till samarbete med europeiska och internationella revisionsorgan.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför revisioner inför ingående av avtal och efterhandsrevisioner, inbegripet tematiska revisoner inom områden av stort granskningsintresse (vilka kan vara finansiella revisioner eller regelefterlevnads- eller effektivitetsrevisioner), liksom uppföljningsrevisioner i enlighet med sin revisionshandbok och internationella revisionsstandarder (Intosai).

Revisionsorganet utför

  • revisioner inför ingående av avtal av högre ekonomiskt värde som sluts av staten eller motsvarande rättslig enhet, så som föreskrivs i lag,
  • efterhandsrevisioner av räkenskaper upprättade av räkenskapsförare inom staten, lokala myndigheter och andra rättsliga enheter, som mynnar ut i att revisionsorganets ansvariga kommissionär eller jurisdiktionssektion fattar ett beslut om att antingen godkänna räkenskaperna som sunda eller döma ut dem som olagliga; i det senare fallet krävs återbetalning,
  • tematiska revisioner (finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner) inom områden av stort granskningsintresse i enlighet med revisionsorganets årliga revisionsprogram och internationella standarder och principer för högre revisionsorgan (Intosais ramverk för yrkesmässiga styrdokument (IFPP)).

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Det grekiska revisionsorganet offentliggör

  • obligatoriska revisionsrapporter:
    •   årliga rapporter om sitt granskningsarbete, med bland annat resultaten av arbetet, iakttagelser som gjorts i samband med utförandet av arbetet samt förslag till reformer och förbättringar (även av lagar),
    •   revisionsförklaringen om genomförandet av statsbudgeten,
  • revisionsrapporter framtagna på eget initiativ: revisionsorganet offentliggör även revisionsrapporter enligt sitt årliga arbetsprogram,
  • rapporter om revisioner som utförts efter önskemål från parlamentet och som inte ingick i den ursprungliga planeringen (högst tre per år), främst inriktade på brister i offentliga förvaltningssystem,
  • yttranden över lagstiftning,
  • övrigt: rapporter om uppföljningen av granskningsresultat.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganets årsrapport offentliggörs i Greklands officiella tidning och kan läsas av allmänheten på organets webbplats. Även rapporter om tematiska revisioner läggs ut på revisionsorganets webbplats. Revisionsorganets ordförande presenterar rapporterna för parlamentet i enlighet med det grekiska revisionsorganets arbetsordning och stadga.

Domar och avgöranden från revisionsorganets dömande sammansättningar där personuppgifter tagits bort offentliggörs också på revisionsorganets webbplats och i juridiska publikationer. I ärenden som faller inom revisionsorganets behörighetsområde och efter en bedömning av omständigheterna kan plenum via revisionsorganets ordförande också avge en kortfattad förklaring om innehållet i ett beslut som det fattat och det beräknade datumet för offentliggörande.

Revisionsorganet kan anordna konferenser där det redogör för sitt revisionsarbete inför revisionsobjekt och andra berörda parter.

Presstjänsten ansvarar för att ge ut pressmeddelanden, lägga ut dem på revisionsorganets webbplats och sociala medier samt anordna presskonferenser.

 

 

IRLAND

OFFICE OF THE COMPTROLLER AND AUDITOR GENERAL

Sedan 1923
Inrättades 1866

Webbplats: www.audit.gov.ie

Uppdragsbeskrivning:

Att göra oberoende undersökningar och redovisa inför Dáil Éireann (det irländska parlamentet) huruvida offentliga medel och resurser används i enlighet med lagen, förvaltas ändamålsenligt och redovisas på rätt sätt.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Revisionsorganet spelar en central roll för det demokratiska ansvarsutkrävandet och ger genom utskottet för de offentliga räkenskaperna (räkenskapsutskottet) parlamentet en försäkran om det sätt på vilket offentliga medel har förvaltats och rapporterar om vad som framkommer i revisionsorganets revisioner och andra undersökningar.

Revisionsorganets huvudsakliga uppgifter är

  • att granska och rapportera om offentliga organs räkenskaper,
  • att avgöra om offentliga organs transaktioner sker i överensstämmelse med de lagar och regler som reglerar dem och om medlen går till det som de är avsedda att gå till,
  • att undersöka om offentliga organ förvaltar resurserna effektivt enligt principen om sparsamhet och om de har rutiner för att utvärdera ändamålsenligheten i sin verksamhet,
  • att godkänna att medel betalas ut från statskassan för syften som är tillåtna enligt lag.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Irlands författning: artikel 33 (1922, ersatt 1937).
  • Lagen om finans- och revisionsdepartementen från 1866.
  • Lagen om riksrevisorn från 1923, ändrad 1993.
  • Lagen om riksrevisorn och det irländska parlamentets utskott (särskilda bestämmelser) från 1998.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • godkända anslag: 44,
  • statliga fonder: 27,
  • finansiella enheter: 29,
  • hälso- och sjukvårdsinrättningar: 29,
  • samarbetsorgan med representanter från Nordirland och den irländska republiken i söder: 7,
  • utbildningssektorn: 43,
  • halvstatliga organ: 108.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Helt oberoende.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet rapporterar till parlamentet. Resultaten från revisionsarbetet redovisas inför parlamentet genom revisionsintyg och revisionsrapporter om finansiell förvaltning. Revisionsorganets särskilda rapporter granskas även av räkenskapsutskottet. Revisionsorganet har ett nära samarbete med räkenskapsutskottet och riksrevisorn deltar i räkenskapsutskottets sammanträden som ständig observatör. Resultaten från revisionsorganets oberoende granskningar ligger till grund för räkenskapsutskottets utredningar.

– ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Seamus McCarthy utsågs den 28 maj 2012.

ÄMBETSPERIOD

Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av Irlands president efter att ha nominerats av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

Revisionsstyrelse bestående av riksrevisorn, en sekreterare och revisionsdirektörerna, samt ett verkställande organ bestående av revisionsdirektörerna och vice revisionsdirektörerna.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsstyrelsen leder självständigt revisionsorganet och ansvarar för att ta fram och genomföra strategier. Det verkställande organet samordnar revisionsorganets verksamhet.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 191 heltidsekvivalenter (december 2022)
  • Könsfördelning: ♂ 50 %; ♀ 50 %. Medelålder: 42 år

BUDGET

  • 15,9 miljoner euro (2022)
  • < 0,02 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet bestämmer självständigt hur arbetsprogrammet för effektivitetsrevisioner ska se ut. Arbetsprogrammet bygger på den övergripande rapporteringsstrategin och särskilda strategier för olika sektorer. Programmet för finansiella revisioner utformas så att lagstadgade tidskrav uppfylls, där sådana finns.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner. Revisionerna utförs i enlighet med internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai) och revisionsorganets egna etiska regler.

Revisionsorganet använder sig av handböcker för finansiell revision och effektivitetsrevision och av praktiska riktlinjer.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet sammanställer följande rapporter:

  • Uttalanden om de offentliga räkenskaperna.
  • Rapporter om viktiga frågor rörande effektivitet och förvaltningen av allmänna medel.
  • Skrivelser till ledningen efter revisioner om sådant som rör intern finansiell kontroll, förvaltning och styrning.
  • Kreditbeviljanden som godkänner att den irländska centralbanken betalar ut offentliga medel för syften som är tillåtna enligt lag.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Organ inom den offentliga sektorn är skyldiga att överlämna sin årsredovisning till parlamentet. I dessa årsredovisningar ingår även revisionsorganets revisionsrapport.

Varje år lägger revisionsorganet inför parlamentet fram årsredovisningarna från ministerier och myndigheter samt en rapport om den offentliga förvaltningens räkenskaper. Därutöver överlämnas särskilda rapporter till ansvarig minister som sedan lägger fram rapporten inför parlamentet.

Rapporterna finns på revisionsorganets webbplats och i det irländska parlamentets bibliotek. Pressmeddelanden skickas ut i samband med att särskilda rapporter offentliggörs.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med revisionstjänsten för lokala förvaltningsmyndigheter i Irland. Denna revisionstjänst granskar lokala förvaltningsmyndigheter. Alla rapporter från revisionstjänsten för lokala förvaltningsmyndigheter överlämnas till revisionsorganet.

 

 

ITALIEN

CORTE DEI CONTI

Sedan 1948
Inrättades 1862

Webbplats: www.corteconti.it

Uppdragsbeskrivning:

Enligt artikel 100 i den italienska författningen ska revisionsorganet i förväg kontrollera lagenligheten i regeringens åtgärder och även utföra efterhandsrevisioner av genomförandet av statsbudgeten. I de fall och på det sätt som föreskrivs i lagen deltar revisionsorganet i revisoner av den ekonomiska förvaltningen av enheter som får regelbundet budgetstöd från staten. Revisionsorganet rapporterar till parlamentet om utfallet av sina revisioner. Revisionsorganet har domsrätt över frågor som gäller offentliga räkenskaper och andra i lag föreskrivna områden. Revisionsorganets och dess ledamöters oberoende från regeringen är lagstadgat. Ledamöterna är domare som placeras i revisionsavdelningar, rättsliga avdelningar eller i allmänna åklagarens avdelning.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

I Italiens konstitutionella struktur är revisionsorganet statens externa revisionsorgan. Det är oberoende i förhållande till parlamentet och regeringen och dess uppgift är att säkerställa en korrekt och sund förvaltning av de offentliga finanserna och att bedöma deras stabilitet.

DOMSRÄTT

Revisionsorganet ingår i domstolsväsendet och har i enlighet med artikel 103.2 i den italienska författningen domsrätt över frågor som gäller offentliga räkenskaper och andra i lag föreskrivna områden.

I de fall då offentliga medel konstaterats ha lidit skada döms därför inte direktörer, anställda, räkenskapsförare eller andra personer som är anställda vid en offentlig förvaltning enligt den civilrättsliga lagstiftningen utan enligt särskilda förvaltningsrättsliga bestämmelser.

När allmänna medel har försvunnit eller förslösats kan myndighetspersoner – som arbetar för staten eller en offentlig myndighet – och offentliga eller privata enheter och/eller enskilda personer som hanterar offentliga medel i allmänhetens intresse ställas till svars.

Skadorna kan vara materiella (förlust av verkliga/ekonomiska tillgångar) eller immateriella (ideella skador).

Endast åklagare vid revisionsorganets regionala åklagaravdelningar kan väcka skadeståndstalan inför revisionsorganets rättsliga avdelningar.

Revisionsorganet har även domsrätt över det arbete som utförs av räkenskapsförare, det vill säga personer som har till uppgift att förvalta allmänna medel och tillgångar (t.ex. ekonomichefer).

CENTRAL LAGSTIFTNING

Revisionsbehörighet:

  • Artiklarna 81, 97, 100, 117 och 119 i den italienska författningen (1948).
  • Lag nr 20/1994.
  • Lag nr 131/2002.
  • Lag nr 266/2005.
  • Lag nr 213/2012.
  • Lag nr 120/2020.
  • Lagdekret nr 77/2021.

Domsrätt:

  • Artiklarna 103 och 108 i den italienska författningen.
  • Regelsamlingen om redovisningsrutiner i lagdekret nr 174/2016.
  • Lag nr 19/1994.
  • Lag nr 20/1994.
  • Lag nr 639/1996.
  • Lag nr 120/2020.
  • Lagdekret nr 77/2021.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • ministerier,
  • myndigheter och statliga verk, även oberoende myndigheter,
  • offentligt finansierade organ,
  • regioner, provinser, kommuner, städer och deras underavdelningar,
  • privata företag där italienska staten, regionerna eller lokala organ har ett kontrollerande inflytande.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorganet utför både revisionsuppgifter och rättsliga uppgifter.

Dessutom fungerar revisionsorganet som rådgivare till parlamentet, regeringen, regionerna, kommunerna, provinserna och städerna.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Enligt den italienska författningen är revisionsorganet självstyrande och oberoende i förhållande till övriga statsmakter.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet rapporterar sina revisionsresultat till parlamentet.

Det kontrollerar och granskar regeringens agerande och förvaltning i syfte att upprätthålla lagenlighet och stabilitet i de offentliga finanserna.

Om den verkställande maktens åtgärder inte följer lagen kan revisionsorganet lämna ett negativt utlåtande som gör sådana åtgärder verkningslösa.

Dessutom fungerar revisionsorganet som rådgivare i redovisningsfrågor på begäran av regeringen, regioner, provinser, kommuner och städer. Det avger även yttranden till parlamentet och regeringen över lagar, lagförslag och administrativa regler och bestämmelser (även preliminära versioner). Revisionsorganet ska yttra sig när bestämmelser om redovisningssystem ska införas, ändras eller upphävas, eller när mallar, dokument eller register för redovisning ska införas eller ändras.

Revisionsorganet deltar i förfarandena för antagande av budgetlagstiftningen och de övriga ekonomiska programplaneringsdokumenten.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Guido Carlino utsågs den 11 september 2020 och tillträdde den 15 september 2020.

ÄMBETSPERIOD

Ordföranden behåller sitt uppdrag tills han eller hon uppnår pensionsålder (70 år).

URVALSMETOD

Ordföranden för revisionsorganet nomineras av landets president på förslag från ministerrådets ordförande, som väljer ut den tillträdande ordföranden från en slutlista med domare vid revisionsorganet som upprättats av revisionsorganets ordföranderåd.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganets ordföranderåd består av elva ledamöter: ordföranden och vice ordföranden, den allmänna åklagaren, fyra ledamöter utsedda av parlamentet och fyra domare vid revisionsorganet.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år.

URVALSMETOD

De fyra domarna utses av och bland revisionsorganets domare. De utomstående ledamöterna utses av deputeradekammaren (två) och senaten (två) bland juridikprofessorer och/eller jurister med minst 20 års erfarenhet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är uppdelat i nationella och regionala revisionsavdelningar och rättsliga avdelningar, som kompletteras med offentliga och regionala åklagaravdelningar.

Revisionsorganet har sitt säte i Rom och kontor över hela landet. I var och en av de 19 regionerna och de två autonoma provinserna finns det därför regionala revisionsavdelningar, regionala rättsliga avdelningar och regionala åklagaravdelningar.

Revisionsorganet har även flera centrala revisionsavdelningar och tre centrala rättsliga avdelningar för överklaganden i Rom och en för Sicilien. Avdelningarna för överklaganden fungerar som domstolar i andra instans och för skiljeförfaranden.

Åklagaravdelningarna arbetar parallellt med de rättsliga avdelningarna. Revisionsorganets allmänna åklagare är placerad i Rom, och de regionala åklagarna är placerade vid de regionala rättsliga avdelningarna och har behörighet för sin specifika region.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal domare: 503, medelålder: 54 år Antal tjänstemän (inklusive ledningen): 2 340, medelålder: 52 år
  • Könsfördelning: ♂ 306 ♀ 197 (domare) – ♂ 893 ♀ 1 447 (tjänstemän)

BUDGET

  • 502 177 miljoner euro (2023)

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

I början av varje år godkänner revisionsorganet självständigt sin allmänna revisionsplan, med grundprinciper, strategier och kriterier för de centrala revisionsavdelningarna och riktlinjer för de regionala revisionsavdelningarna. Varje central och regional revisionsavdelning godkänner sin egen revisionsplan.

För varje plan beaktas parametrar som ekonomisk relevans, potentiella risker för fel eller lagöverträdelser, resultat från tidigare revisioner, särskilda begäranden eller förslag från offentliga myndigheter samt tillgänglig personal och tekniska resurser.

Revisionsorganet överlämnar sin årliga revisionsplan till talmännen för deputeradekammaren och senaten och, på regional nivå, till ordförandena för regionerna och de regionala råden, samt till revisionsobjekten.

Den årliga revisionsplanen innehåller information om

  • hur arbetet ska planeras,
  • vilka organ som ska granskas,
  • utvalda parametrar och kriterier samt urvalsmetod,
  • vilka verksamheter och områden som ska granskas.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför

  • regelefterlevnadsrevisioner på förhand av de ekonomiskt mest betydande åtgärder och administrativa direktiv som regeringen vidtar och utfärdar i enlighet med lagstiftningen, för att förebygga att regeringens åtgärder strider mot lagen,
  • effektivitetsrevisioner i efterhand av den offentliga förvaltningens alla verksamheter, för att bedöma om resultaten överensstämmer med de lagstadgade målen,
  • revisioner av den ekonomiska förvaltningen av enheter, däribland företag, som får regelbundet budgetstöd från staten och regionala eller lokala förvaltningar.

Revisionsobjekten har rätt att svara på revisionsorganets iakttagelser innan den slutliga rapporten antas.

Under detta kontradiktoriska förfarande agerar revisionsorganet på följande sätt:

  • Det underrättar revisionsobjekten om sin årliga revisionsplan och informerar om vad som ska granskas samt om villkoren, rutinerna och den övergripande planeringen av revisionen.
  • Det för kontinuerligt en konstruktiv dialog med de granskade enheterna och deras internrevisionsavdelningar.
  • Det offentliggör sin slutliga rapport och redogör för sina iakttagelser vid en offentlig utfrågning under ett offentligt sammanträde i den aktuella revisionsavdelningen.

Efter sina effektivitetsrevisioner utarbetar revisionsorganet rapporter med sina analyser, utvärderingar och rekommendationer. Revisionsobjekten bör följa dessa rekommendationer för att åtgärda eventuella problem som konstaterats i förvaltningen av offentliga medel och därmed säkerställa att förvaltningen är sund. De bör även uppdatera revisionsorganet om eventuella åtgärder som införts till följd av rekommendationerna.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet ger parlamentet information i form av

  • årsrapporter om statens allmänna årsredovisning,
  • rapporter var fjärde månad om utgiftslagarna (gällande alla kostnader som rör rättsliga bestämmelser),
  • särskilda utfrågningar där revisionsorganet lägger fram sitt yttrande över statens ekonomiska och finansiella plan och budgetproposition,
  • särskilda rapporter om regional och lokal finansiering,
  • en årsrapport om samordningen av statens finanser,
  • rapporter om kostnaden för offentliganställda,
  • rapporter om förvaltningen av EU-medel,
  • rapporter om förvaltningen av offentliga organ och enheter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganets rapporter offentliggörs på dess webbplats.

— SAMARBETE

Statens centrala kontrollsystem står under tillsyn av den allmänna redovisningsavdelningen (vid ekonomi- och finansministeriet) som leds av en chefsrevisor.

Vid varje ministerium kontrollerar ett oberoende centralt redovisningskontor, som ingår i den allmänna redovisningsavdelningen, att förvaltningen sker i enlighet med gällande finansiella lagar och ministeriella instruktioner (t.ex. att alla planerade utgifter är lagliga). Det centrala redovisningskontoret godkänner alla åtaganden som anses vara lagliga eller överlämnar oriktiga transaktioner till ministern, som kan ge den allmänna redovisningsavdelningen order om att kontrollera de specifika transaktionerna. Sådana ärenden överlämnas automatiskt till revisionsorganet.

Det allmänna finansinspektoraret kontrollerar på plats ministeriers och offentliga organs verksamheter och kan vid behov föreslå korrigerande åtgärder. Inspektoratet kontrollerar även att varje organs internrevisionsmekanismer fungerar korrekt. Det allmänna inspektoratets rapporter överlämnas till chefsrevisorn och, om medel saknas, till revisionsorganets allmänna åklagare som kan lagföra tjänstemän. 

 

 

KROATIEN

DRŽAVNI URED ZA REVIZIJU

Sedan 1993

Webbplats: www.revizija.hr

Uppdragsbeskrivning:

Kroatiens statliga revisionsorgan arbetar främst med att granska finansiell redovisning och affärsverksamhet och med att förbättra regelefterlevnaden, effektiviteten och ändamålsenligheten i de enheter som handhar allmän egendom och i andra enheter. Det bidrar även till bättre förvaltning av allmän egendom och andra tillgängliga resurser och ser till att det kroatiska parlamentet, regeringen och medborgarna i landet får mer information om förvaltningen av budgetmedel, medel utanför budgeten och andra resurser som revisionsobjekten förvaltar och använder och vilka resultat denna förvaltning ger.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det statliga revisionsorganet utför revisioner av inkomster och utgifter, tillgångar och skulder, årsredovisningar, finansiella transaktioner och program, projekt och verksamhet i de objekt som granskas enligt lagen om det statliga revisionsorganet och lagen om finansiering av politisk verksamhet, valkampanjer och folkomröstningar.

Det undersöker om årsredovisningarna ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen och resultaten av den finansiella verksamheten i enlighet med erkända redovisningsstandarder, om lagar och regler följs samt om program och projekt som finansieras genom statsbudgeten eller lokala eller regionala självstyrande enheters budgetar sköts effektivt och ändamålsenligt i enlighet med principen om sparsamhet.

Revisionsorganet genomför revisioner på central, regional och lokal nivå.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Författningen från 1990.
  • Lagen om det statliga revisionsorganet (2019).
  • Lagen om finansiering av politisk verksamhet, valkampanjer och folkomröstningar (2019).

GRANSKADE ENHETER

  • Organ inom offentlig sektor,
  • självstyrande lokala och regionala enheter,
  • rättsliga enheter som finansieras genom budgeten,
  • rättsliga enheter som grundats av den kroatiska staten eller av en lokal eller regional självstyrande enhet samt rättsliga enheter som ägs av staten eller lokala eller regionala självstyrande enheter,
  • företag och andra rättsliga enheter där den kroatiska staten eller en lokal eller regional självstyrande enhet äger en majoritet av aktierna eller andelarna och/eller utövar ett avgörande inflytande på förvaltningen,
  • rättsliga enheter (dotterbolag) som grundats av rättsliga enheter som i sin tur grundats av den kroatiska staten eller en lokal eller regional självstyrande enhet,
  • rättsliga enheter som säkerställer medel för sin verksamhet genom obligatoriska avgifter, medlemsavgifter eller andra lagstadgade intäkter,
  • politiska partier, oberoende folkvalda och ledamöter i representativa organ i lokala och regionala självstyrande enheter i enlighet med den lag som reglerar finansieringen av politisk verksamhet och valkampanjer,
  • rättsliga enheter i landet som använder medel från Europeiska unionen, internationella finansiella mekanismer och andra internationella organisationer eller institutioner som finansierar allmännyttiga behov.
  • Förutom de ovannämnda revisionsobjekten är också den kroatiska centralbanken ett revisionsobjekt enligt avdelning IV i lagen om det statliga revisionsorganet.

Revisionsorganet har befogenhet att granska cirka 16 195 olika enheter.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En av regeringen oberoende myndighet som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Enligt Kroatiens författning är det statliga revisionsorganet landets högre revisionsorgan och fristående och oberoende i sitt arbete.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

De rättsliga ramar som reglerar förhållandet mellan revisionsorganet och parlamentet återfinns i lagen om det statliga revisionsorganet, lagen om finansiering av politisk verksamhet, valkampanjer och folkomröstningar och det kroatiska parlamentets stadga.

Revisionsorganet förser parlamentet med en årlig arbetsrapport, en årsrapport om genomförandet av statsbudgeten och revisionsrapporter (enskilda eller flera inom ett visst område). Rapporterna debatteras i sammanträden i aktuellt utskott och i plenarsammanträden. Före debatterna om revisionsrapporterna i utskotts- eller plenarsammanträdena måste parlamentet ha fått ett yttrande från regeringen.

Parlamentets finans- och statsbudgetutskott, liksom andra utskott beroende på vad som granskas i revisionen, debatterar revisionsrapporterna i närvaro av riksrevisorn och företrädare för revisionsorganet. Därefter enas utskottet om en slutsats om revisionsrapporten.

Efter debatt i plenarsammanträdet kommer parlamentet fram till en slutsats, varpå regeringen inom en viss tid måste redovisa vad man gjort för att följa revisionsorganets rekommendationer.

– ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Ivan Klešić utsågs den 10 december 2010, och hans uppdrag förlängdes den 3 december 2018.

ÄMBETSPERIOD

Åtta år med möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

En riksrevisor utses av det kroatiska parlamentet baserat på ett förslag från det utskott som ansvarar för urval och utnämningar samt ett yttrande från det utskott som ansvarar för finansiella frågor och statsbudgeten.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet har sitt huvudkontor i Zagreb och har 20 regionkontor. Det har verksamhet i hela Kroatien.

På huvudkontoret finns avdelningar för olika enhets- eller revisionstyper, samt en juridisk avdelning, en personalavdelning, en ekonomiavdelning och en avdelning för internrevision. Public relations och internationellt samarbete är huvudkontorets ansvar.

Revisionsorganets verksamhet, uppdrag och ansvar finns fastslagna i lagen om det statliga revisionsorganet och i stadgan om det statliga revisionsorganet.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 293 heltidsekvivalenter (2022) (83,7 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 15 %; ♀ 85 %. Medelålder: 48,3 år

BUDGET

  • Revisionsorganet finansieras från Kroatiens statsbudget.
  • Revisionsorganet planerar självständigt hur stora anslag som behövs för att myndigheten ska kunna utföra sitt arbete, och det kroatiska parlamentet fastställer anslagen i statsbudgeten.
  • 12,4 miljoner euro (2022)
  • 0,05 % av den sammanlagda statsbudgeten (2022)

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar och utför sina revisioner självständigt enligt sitt program och sin arbetsplan för året. Parlamentet kan begära att vissa revisioner ska läggas in i revisionsorganets arbetsplan, men det sker sällan.

Revisionsprogrammet och arbetsplanen för året godkänns av riksrevisorn, liksom vägledningen för hur programmet och planen ska utformas. Programmet och planen för året innehåller enligt lag obligatoriska revisioner, liksom revisioner av andra objekt.

Revisionen av genomförandet av statsbudgeten är obligatorisk enligt lagen om det statliga revisionsorganet, medan andra obligatoriska revisioner finns fastställda i lagen om finansiering av politisk verksamhet, valkampanjer och folkomröstningar.

Beslut om revisioner av andra objekt som revisionsorganet har rätt att granska fattas utifrån kriterier som finns fastslagna i lagen om det statliga revisionsorganet. Följande kriterier används:

  • riskbedömning,
  • revisionsobjektens finansiella betydelse,
  • resultat från tidigare revisioner eller lämnade yttranden,
  • insamlad information om objektets verksamhet och ledning,
  • andra kriterier som fastslagits i revisionsorganets interna regler (rekommendationer som inte genomförts och offentliggöranden i medier).

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför följande typer av revisioner:

  • finansiella revisioner, som innebär att revisorerna kontrollerar dokument, rapporter, interna kontrollsystem och internrevision, redovisning och finansiella förfaranden och andra register, för att verifiera om räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen och att resultaten av den finansiella verksamheten redovisas i enlighet med vedertagna redovisningsstandarder och redovisningsprinciper,
  • regelefterlevnadsrevisioner, som innebär kontroll av att finansiella transaktioner sker i enlighet med lagen,
  • effektivitetsrevisioner, som innebär kontroll av verksamheten vad gäller effektivitet och principen om sparsamhet och av hur ändamålsenligt de allmänna ändamålen – eller ändamålen med enskilda finansiella transaktioner, program och projekt – uppfylldes.

Revisionsorganet genomför revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai) och sina egna etiska regler. Man använder sig av handböcker för effektivitetsrevisioner och finansiella revisioner samt riktlinjer.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet sammanställer följande rapporter:

  • en årlig arbetsrapport med resultaten från revisionsorganets revisionsarbete under den redovisade perioden och om annan verksamhet,
  • revisionsrapporter om finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner,
  • revisionsrapporter om områdesrevisioner som offentliggörs samtidigt med de enskilda revisionsrapporterna och som innehåller resultaten från enskilda revisioner på vissa områden (till exempel sjukhus eller nationalparker).

Revisionsorganet lägger ut information om nya revisionsrapporter och annat på sin webbplats.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Alla revisionsrapporter läggs upp på webbplatsen så fort de är färdigställda. Samtidigt skickas ett pressmeddelande ut och en presskonferens hålls.

Revisionsorganet överlämnar revisionsrapporterna till parlamentet så snart de är färdigställda och offentliggjorda.

Revisionsorganet offentliggör sin årliga arbetsrapport och sina strategiska och årliga planer på sin webbplats (den förstnämnda endast efter att parlamentet har informerats om den).

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med andra statliga myndigheter i utförandet av sitt uppdrag utan att dess oberoende och självständighet påverkas. I enlighet med detta krav samarbetar det statliga revisionsorganet med rättsliga och statliga myndigheter.

Revisionsrapporterna överlämnas först till parlamentet och därefter till åklagarmyndigheten.

Revisionsorganet överlämnar även revisionsrapporterna och tillgänglig dokumentation till inrikesministeriet på begäran.

Efter revisioner av politiska partier, oberoende folkvalda och oberoende ledamöter i representativa organ i lokala förvaltningsenheter som valts från röstlängder måste revisionsorganet underrätta åklagarmyndigheten om eventuella lagbrott. Åklagaren samarbetar med den nationella valkommittén, skattemyndigheten, byrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet, inrikesministeriet, domstolar och andra myndigheter.

Revisionsorganet har ett nära samarbete med andra nationella högre revisionsorgan och internationella revisionsorganisationer och deltar aktivt i dessa organs och organisationers verksamhet och arbetsgrupper. Revisionsorganet samarbetar även med olika nationella och internationella yrkesorganisationer, yrkessammanslutningar och institutioner, den akademiska världen och allmänheten.

 

 

LETTLAND

VALSTS KONTROLE

Sedan 1991
Inrättades 1923

Webbplats: lrvk.gov.lv

Uppdragsbeskrivning:

Att arbeta för

  • effektiv och laglig användning av skattebetalarnas pengar,
  • god ekonomisk förvaltning och ansvarsskyldighet för förvaltningen av offentliga utgifter,
  • rättvist och öppet beslutsfattande inom den offentliga sektorn.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Lettlands statliga revisionsorgan gör finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner för att kontrollera:

  • Statens och kommuners inkomster och utgifter, även utnyttjandet av ekonomiskt stöd från EU och andra internationella organisationer eller institutioner.
  • Åtgärder som rör statens och lokala förvaltningsmyndigheters egendom.

En gång varje år förser revisionsorganet parlamentet med ett revisionsuttalande om genomförandet av statsbudgeten och de kommunala budgetarna och uttalanden om huruvida ministeriers och andra statliga institutioners årsredovisningar har upprättats korrekt.

Revisionsorganet överlämnar en rapport till parlamentet och ministerkabinettet

  • om de finansiella revisionerna av revisionsobjekt för vilka revisionsorganet lämnar ett uttalande med reservation, ett uttalande med avvikande mening eller avstår från att uttala sig,
  • om alla effektivitetsrevisioner,
  • om särskilt viktiga och betydelsefulla resultat.

Om brott mot lagar upptäcks under revisionerna måste revisionsorganet underrätta aktuell rättsvårdande instans. Revisionsorganet har rätt att återkräva förluster som drabbat statens eller lokala förvaltningars budget till följd av en persons oriktiga agerande när detta upptäcks vid en revision, om inte personen frivilligt ersätter förlusten och om inte revisionsobjektet eller dess överordnade institution agerar för att återkräva förlusten.

För att brister som upptäcks i revisionerna ska rättas till har revisionsorganet rätt att utfärda rekommendationer till revisionsobjekten och kontrollera att rekommendationerna följs.

Revisionsorganet har rätt att få tillgång till all information som behövs för att det ska kunna utföra sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Lettlands författning (1922)
  • Lagen om det statliga revisionsorganet (2002)

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • statliga institutioner (14 ministerier och deras 131 underlydande institutioner samt 13 centrala statliga institutioner), liksom nationella universitet och planeringsregioner,
  • lokala förvaltningsenheter (43 kommuneroch 10 städer) och deras underlydande institutioner,
  • offentligägda bolag eller privata företag i vilka staten äger aktier,
  • andra kommersiella företag, föreningar, stiftelser och fysiska personer 1) om de förfogar över eller innehar offentliga resurser, 2) om de finansieras genom offentliga resurser eller 3) om de utför offentliga upphandlingar.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Lettlands statliga revisionsorgan är ett självständigt kollegialt högre revisionsorgan under ledning av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är ett av sex organ som är inrättat enligt Lettlands författning. Lettlands statliga revisionsorgan är helt oberoende och inrättat som ett kollegialt högre revisionsorgan. Det är en viktig del i statens system för kontroll över finanserna, och det arbetar i allmänhetens intresse genom att ge oberoende säkerhet om att offentliga resurser används lagenligt, korrekt, sparsamt, effektivt och ändamålsenligt samtidigt som det arbetar för att uppnå en sund ekonomisk förvaltning och öppna beslutsprocesser inom den offentliga sektorn.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet lägger fram rapporter och yttranden inför det lettiska parlamentet (Saeima) och ministerkabinettet.

PARLAMENTET

Revisionsorganet har ett nära samarbete med olika parlamentsutskott men främst med utskottet för offentliga utgifter och revision (utgifts- och revisionsutskottet), som är den främsta mottagaren av revisionsorganets rapporter. Revisionsorganet underrättar utgifts- och revisionsutskottet om resultaten från alla revisioner, om brister i verksamheten i de olika sektorerna och om brott mot lagar och regler som upptäcks i samband med revisionerna, liksom om vilka åtgärder som vidtas för att följa revisionsorganets rekommendationer. Utgifts- och revisionsutskottet följer också självt upp revisionsorganets rekommendationer.

Riksrevisorn rapporterar årligen till Saeiman om revisionsorganets verksamhet.

MINISTERKABINETTET

Revisionsorganet förmedlar även sina rapporter och revisionsuttalanden till ministerkabinettet. Revisionsorganet överlämnar rapporter till ministerkabinettet om de finansiella revisionerna av revisionsobjekt för vilka revisionsorganet lämnar ett uttalande med reservation, ett uttalande med avvikande mening eller avstår från att uttala sig, liksom rapporter om alla effektivitetsrevisioner och om eventuella särskilt viktiga och betydelsefulla resultat.

– ORGANISATION

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av riksrevisorn (ordföranden) och rådet, som består av direktörerna för de fem revisionsavdelningarna samt revisions- och metodavdelningen.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år, högst två ämbetsperioder i rad.

URVALSMETOD

Ledamöterna i rådet utses av parlamentet på rekommendation från riksrevisorn.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Riksrevisorn organiserar och leder revisionsorganets arbete, vilket omfattar riksrevisorns kontor, stabsavdelningar och kansli som ansvarar för ekonomisk planering och bokföring, arkivering, underhåll och informationsteknik.

Revisionsorganets råd består av riksrevisorn (som är ordförande) och sex rådsledamöter som är direktörer för revisionsavdelningar. Rådet godkänner de flesta dokument som styr revisionsorganets arbete.

Revisionsorganet har fem revisionsavdelningar och en revisions- och metodavdelning, som utför revisioner och även utformar, uppdaterar och tillämpar organets revisionsmetoder. Revisionsavdelningarna består av en direktör och två eller tre revisionssektorer. Revisionsavdelningarna utför revisioner enligt den årliga revisionsplanen som godkänts av rådet. Varje revisionsavdelning ansvarar för specifika revisionsobjekt och revisionsområden.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 161 heltidsekvivalenter (1 mars 2023) (cirka 75 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 20 %; ♀ 80 %. Medelålder: 43 år

BUDGET

  • 7,45 miljoner euro (2023)
  • Cirka 0,08 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsarbetet planeras för ett år i taget och planeringen godkänns av revisionsorganets råd.

Revisionsorganets allmänna program för revisionsarbetet utarbetas i följande steg:

  • Revisionsorganets strategi utformas.
  • En strategisk utvärdering av revisionsområden genomförs.
  • Granskningsteman förbereds.
  • Revisionsorganets arbetsplan utformas.

Revisionsorganets arbetsplan är endast till för internt bruk, men parlamentets talman informeras om revisionsarbetets inriktning det kommande året.

Revisionsavdelningarna genomför arbetet enligt planen. Avdelningsdirektörerna och sektorcheferna fattar beslut om revisionernas specifika inriktning och omfattning, revisionsfrågor och fördelningen av revisionsresurser.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför

  • finansiella revisioner, där man undersöker om årsredovisningar sammanställts i enlighet med tillämpliga lagar och regler,
  • regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner, där man undersöker om revisionsobjekten arbetar enligt de krav som ställs i lagen och om de bedriver sin verksamhet och handhar sina medel på ett sparsamt och ändamålsenligt sätt.

Revisionsorganet utför alla sina revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai). Lettlands statliga revisionsorgan kan självt bestämma om särskilda arbetssätt och metoder som man ska använda. De granskade enheterna kan uttala sig om resultaten från revisionsorganets revisioner. De granskade enheterna måste dessutom sammanställa rapporter om vilka åtgärder de vidtar för att följa revisionsorganets rekommendationer.

Det finns omfattande rutiner för löpande intern och extern kvalitetskontroll.

Revisionsorganet använder även handböcker för finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner, praktiska revisionsriktlinjer och särskilda interna rutiner som det utarbetat. Dessa dokument är endast för internt bruk.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • ett uttalande om redovisningen av genomförandet av statsbudgeten och de lokala förvaltningsmyndigheternas budgetar,
  • uttalanden om huruvida årsredovisningar har upprättats korrekt av ministerier och andra centrala statliga institutioner,
  • rapporter om effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner,
  • diskussionsunderlag utifrån de resultat som framkommit i genomförda effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner,
  • revisionsorganets årsrapport.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

I enlighet med lagen om revisionsorganet informerar det regelbundet allmänheten och medborgarna om utförda revisioner genom att lägga ut alla sina revisionsrapporter och yttranden på sin webbplats efter att dessa fastställts som officiella. De vanligaste spridningskanalerna för granskningsinformation är revisionsorganets officiella webbplats och offentliga medier (journalister) samt sociala medier (Facebook, Twitter, Youtube och Podbean). Offentliggöranden av revisionsrapporter återföljs alltid av pressmeddelanden och presskonferenser. I vissa fall då granskningstemat är av särskilt stort intresse för allmänheten sammanställs illustrerade och läsarvänliga sammanfattningar av revisionsrapporterna och audiovisuella produkter som kan användas i annan kommunikation. Utöver resultaten från revisionerna informeras allmänheten även om vilka åtgärder som vidtas för att följa revisionsorganets rekommendationer. Detta förmedlas främst genom sociala medier. Sammanfattningar av revisionsrapporterna finns på engelska på revisionsorganets webbplats.

— SAMARBETE

Revisionsorganet har ett nära samarbete med den akademiska sektorn, till exempel Stockholms handelshögskola i Riga, i syfte att underhålla auktorisationssystemet för revisorer inom den offentliga sektorn i Lettland.

Revisionsorganet samarbetar med revisorer inom den privata sektorn, särskilt med den lettiska föreningen för auktoriserade revisorer, och arbetar fortlöpande för att stärka systemet så att auktoriserade revisorer anlitas på ett ändamålsenligt sätt i revisionsorganets finansiella revisioner i kommuner.

 

 

LITAUEN

VALSTYBĖS KONTROLĖ

Sedan 1990
Inrättades 1919

Webbplats: www.valstybeskontrole.lt

Uppdragsbeskrivning:

Att främja utveckling inom den offentliga sektorn och förändringar som är nödvändiga för samhället.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det litauiska revisionsorganets befogenheter fastställs i Litauens författning, den litauiska lagen om det nationella revisionsorganet och andra rättsakter.

Revisionsorganet övervakar lagligheten och effektiviteten i förvaltningen och användningen av statens egendom och genomförandet av statsbudgeten, genomför offentliga revisioner, kontrollerar budgetpolitiken och bedriver annan verksamhet för att uppnå de mål som fastställts i lagen om det nationella revisionsorganet.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Litauens författning: kapitlet om Litauens revisionsorgan (1992).
  • Lagen om Litauens revisionsorgan (1995, omarbetad 1.7.2021).

REVISIONSORGANETS ANSVARSOMRÅDEN

Revisionsorganet granskar

  • den sammanställda årsredovisning som avses i lagen om statlig kontroll,
  • användningen av statliga budgetmedel som anslagits till kommunala budgetar,
  • det ekonomiska stöd som Litauen fått från EU.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En av regeringen oberoende myndighet som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är ett oberoende högre revisionsorgan som är ansvarigt inför parlamentet utan några formella kopplingar till andra statliga organ.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet är underställt parlamentet och bistår parlamentet i dess utövande av kontrollmakt. Parlamentet och revisionsorganet har därmed starka band till varandra.

Allra starkast är bandet till parlamentets revisionsutskott, som diskuterar revisionsorganets rapporter och bidrar genom sina beslut till att de åtgärder som organet rekommenderar genomförs. I arbetet med att kontrollera budgetpolitiken samarbetar revisionsorganet med parlamentets budget- och finansutskott, som diskuterar de rapporter och slutsatser som revisionsorganet överlämnar till utskottet.

Parlamentet kan instruera revisionsorganet att utföra vissa revisioner som ligger inom revisionsorganets befogenhetsområde.

– ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Mindaugas Macijauskas utsågs den 5 maj 2020.

ÄMBETSPERIOD

Fem år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

Litauens president lägger fram ett förslag till riksrevisor som parlamentet godkänner.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av riksrevisorn tillsammans med de biträdande riksrevisorerna. Det finns för närvarande tre biträdande riksrevisorer.

Enligt lagen om Litauens revisionsorgan måste revisionsorganet inrätta ett råd som utgör ett rådgivande organ för riksrevisorn.

ÄMBETSPERIOD

De biträdande riksrevisorerna utses för en period om fem år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

De biträdande riksrevisorerna utses av presidenten på riksrevisorns rekommendation.

Det är riksrevisorn som godkänner sammansättningen och arbetsordningen för revisionsorganets råd.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är en institution som har tre funktioner:

  • Högre revisionsorgan.
  • Revisionsorgan för investeringar från Europeiska unionen.
  • Finanspolitisk institution.

— RESURSER

ANSTÄLLDA

  • Antal: 245 anställda, varav tre arbetar deltid (1 april 2023) (67 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 23 %; ♀ 77 %. Medelålder: 44 år

BUDGET

  • 10,016 miljoner euro (2023)

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det litauiska revisionsorganet planerar självt sina revisioner och utvärderingar i årliga revisionsprogram. I planeringsstadiet bevakas verksamheten inom den offentliga sektorn, uppgifter samlas in och befintliga och potentiella risker analyseras. Revisionsorganets intressenter kan föreslå revisioner.

Arbetsprogrammet kan justeras om omständigheterna förändras.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner. Alla metoder som används överensstämmer med de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Issai) och god internationell revisionssed.

Revisionsobjekten får uttala sig om preliminära granskningsrapporter.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör varje år

  • en verksamhetsrapport,
  • slutsatser av finansiella revisioner och rapporter om
    • statens sammanställda årsredovisning,
    • den sammanställda årsredovisningen för de statliga socialfonderna,
    • den sammanställda årsredovisningen för den statliga obligatoriska sjukförsäkringskassan,
    • den sammanställda årsredovisningen för den statliga pensionskassan,
    • de slutliga årliga nationalräkenskaperna,
  • rapporter om effektivitetsrevisioner och regelefterlevnadsrevisioner,
  • rapporter om genomförandet av rekommendationer,
  • slutsatser/reporter om utvärderingar samt översikter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet överlämnar sin årliga verksamhetsrapport, alla sina slutsatser från utvärderingar/granskningsrapporter och rapporterna om genomförandet av rekommendationerna från den offentliga revisionen till parlamentet.

Revisionsorganet offentliggör alla sina granskningsrapporter, utvärderingsrapporter och slutsatser samt sin årliga verksamhetsrapport på sin webbplats. Uppgifter om resultaten av offentliga revisioner, övervakningen av budgetpolitiken och revisioner av investeringar från Europeiska unionen görs också allmänt tillgängliga på Litauens portal för öppna data.

Resultaten av övervakningen av hur rekommendationer i samband med offentlig revision genomförs (läget när det gäller genomförandet av rekommendationerna, ansvariga enheter och förändringar som har skett till följd av att rekommendationerna har genomförts) uppdateras regelbundet och offentliggörs som öppna data på revisionsorganets webbplats och på Litauens portal för öppna data.

Revisionsorganet utför sin verksamhet enligt principerna om oberoende, insyn, laglighet och professionalism.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med parlamentet, finansministeriet, den litauiska revisorskammaren, internrevisorernas förening och föreningen för kommunala styrekonomer. Samarbetet består i erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma principer.

Revisionsorganet har slutit samarbetsavtal med Litauens centralbank, huvudkommissionen för officiell etik, statliga skatteinspektionen, konkurrensrådet, social- och arbetsmarknadsministeriet, finansministeriet, allmänna åklagarmyndigheten, myndigheten för offentlig upphandling, specialutredningstjänsten, ekobrottsmyndigheten, den statliga datamyndigheten, Vilnius, Kaunas och Klaipėdas stadskommuner, fakulteten för ekonomi och företagsekonomi vid Vilnius universitet, Vytautas Magnus-universitetet, Mykolas Romeris-universitetet, föreningen för kommunala styrekonomer, den litauiska revisorskammaren och internrevisorernas förening.

Kvaliteten på revisionsorganets arbete kontrolleras genom regelbundna kollegiala granskningar.

 

 

LUXEMBURG

COUR DES COMPTES

Sedan 2000
Inrättades 1840

Webbplats: www.cour-des-comptes.public.lu

Uppdragsbeskrivning:

Luxemburgs revisionsorgan ska som extern revisor kontrollera lagligheten och korrektheten i offentliga inkomster och utgifter och om den finansiella förvaltningen av offentliga medel är sund. Därför kontrollerar det om de offentliga utgifterna följer principen om sparsamhet, ändamålsenlighet och effektivitet men utan att göra någon bedömning av utgifternas lämplighet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Revisionsorganet kontrollerar den ekonomiska förvaltningen i statens instrument, förvaltningar och tjänster. Det har även rätt att granska andra offentliga organ så länge dessa inte omfattas av något annat i lag föreskrivet system för finansiell revision. Till sist kan revisionsorganet även granska användningen av allmänna medel som för ett specifikt ändamål betalas ut till rättsliga enheter inom den offentliga sektorn och till fysiska och juridiska personer inom den privata sektorn med avseende på om de används i enlighet med det tänkta syftet.

I utförandet av sitt uppdrag har revisionsorganet rätt att få tillgång till alla de handlingar som det anser sig behöva. Utöver revisionsarbetet kan revisionsorganet på förfrågan från parlamentet avge yttranden över lagförslag.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artikel 105, ändrad, i den luxemburgska författningen (1868).
  • Lagen om Cour des Comptes (8 juni 1999), i dess ändrade lydelse.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • instrument, förvaltningar och statliga tjänster,
  • ministerier,
  • statliga myndigheter,
  • andra offentliga organ,
  • delar av offentliga och privata enheter som finansieras genom offentliga bidrag,
  • politiska partier.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är en oberoende institution.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Förhållandet till parlamentet är konsultativt. Revisionsorganet lägger fram alla sina rapporter inför parlamentet. Dessutom kan revisionsorganet rådfrågas vid utarbetande av nya lagförslag. Parlamentet kan även uppmana revisionsorganet att utföra revision inom ett visst område.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Marc Gengler utsågs 2005.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Revisionsorganets ordförande utnämns av storhertigen på förslag från parlamentet som tar fram en lista över kandidater.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet styrs av ett kollegium som består av ordföranden, vice ordföranden och tre rådgivare.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Ledamöterna i revisionsorganets kollegium utnämns av storhertigen på förslag från parlamentet som tar fram en lista över kandidater.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet fattar majoritetsbeslut kollegialt. Ordföranden leder sammanträdena och har utslagsröst om omröstningar slutar oavgjort.

Revisionsorganet är indelat i en revisionssektion och en administrativ sektion. Revisionssektionen består av fyra revisionsavdelningar, som var och en leds av en chef.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 32 (2023)
  • Könsfördelning: ♂ 65,6 %; ♀ 34,4 %

BUDGET

  • 5,2 miljoner euro (2023)
  • Revisionsorganet får anslag från statsbudgeten baserat på sina beräkningar

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Luxemburgs revisionsorgan beslutar självt om sitt årliga arbetsprogram. Planeringen fastställs av revisionsorganets kollegium som antar arbetsprogrammet i slutet av året innan det börjar gälla.

Parlamentet kan uppmana revisionsorganet att utföra revisioner inom vissa områden.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner.

Det översänder resultaten från sina revisioner till de granskade enheterna som får svara med kommentarer inom en fastställd tidsperiod innan rapporterna läggs fram inför parlamentet.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • en allmän rapport om statens räkenskaper,
  • särskilda rapporter om särskilda områden rörande ekonomisk förvaltning som det sammanställer på eget initiativ eller på uppmaning från parlamentet,
  • yttranden över lagförslag och förvaltningen av budgeten.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet lägger fram sina årsrapporter och särskilda rapporter inför parlamentet och lägger även ut dem på sin webbplats.

— SAMARBETE

Revisionsorganet har ett nära samarbete med granskningsobjekten och berörda ministerier.

 

 

MALTA

NATIONAL AUDIT OFFICE

Sedan 1997
Inrättades 1814

Webbplats: www.nao.gov.mt

Uppdragsbeskrivning:

Att arbeta för ansvarsskyldighet, korrekthet och god förvaltningssed i statens verksamhet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Maltas nationella revisionsorgan ansvarar för externrevision av centrala och lokala förvaltningsmyndigheter. Institutionen har i uppgift att utföra finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av staten.

Revisionsorganet kan dessutom utföra revisioner av allt som har att göra med statens finanser, egendom och medel som handhas eller kontrolleras av något slag av regeringsorgan.

Revisionsorganet kan även granska räkenskaperna och/eller verksamheten i myndigheter eller offentliga organ som förvaltar, innehar eller använder medel som direkt eller indirekt tillhör staten. Man kan dessutom granska verksamheten i företag eller enheter där staten innehar en majoritet av aktierna.

Lagstiftningen ger revisionsorganet rätt att utföra effektivitetsrevisioner för att bedöma om den offentliga sektorns program, funktioner, initiativ och övriga verksamhet bedrivs sparsamt, effektivt och ändamålsenligt.

Revisionsorganet har även ansvar för revisionen av lokala förvaltningsmyndigheter genom att det utser revisorer från den privata sektorn som revisorer för kommuner och bistår dessa revisorer med tekniskt och administrativt stöd.

Revisionsorganet har rätt att få tillgång till all information som behövs för att det ska kunna utföra sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Maltas författning: artikel 108 (1964)
  • Lagen om riksrevisorn och revisionsorganet (1997)
  • Representanthusets arbetsordning nr 120 (1995)
  • Lagen om lokal förvaltning (1995)

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • ministerier: 21 (obligatoriskt enligt lag),
  • alla regeringsorgan (obligatoriskt enligt lag),
  • lokala förvaltningsmyndigheter (obligatoriskt enligt lagen om lokal förvaltning) enligt ovan beskrivna mandat,
  • myndigheter eller offentliga organ som förvaltar, innehar eller använder medel som direkt eller indirekt tillhör staten (ej obligatoriskt, såvida inte uttryckligen angivet i tillämplig lagstiftning),
  • andra organ som innehar eller använder statliga medel (ej obligatoriskt, såvida inte uttryckligen angivet i tillämplig lagstiftning),
  • företag eller andra enheter där staten innehar aktiemajoritet (ej obligatoriskt enligt lag).

Obs! Revisionsorganet har främst i uppgift att utföra finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av staten och kan därutöver utföra alla typer av revisioner av statliga och lokala myndigheter liksom av andra organ som innehar eller förvaltar allmänna medel. Andra offentliga organ och icke-statliga enheter granskas dock av revisorer från privat sektor.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är statens externa revisor. Det utför sina revisioner helt oberoende. Riksrevisorn får inte låta sig styras eller utsättas för påtryckningar från någon annan.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Riksrevisorn är direkt underställd representanthusets talman.

Parlamentsutskottet för de offentliga räkenskaperna (räkenskapsutskottet) och ministern med ansvar för finansfrågor kan uppmana revisionsorganet att granska alla typer av frågor inom sitt befogenhetsområde. När det gäller lagstiftningen för lokal förvaltning kan ministern med ansvar för lokal förvaltning också uppmana riksrevisorn att utföra granskningar av kommuner.

– ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Charles Deguara utsågs första gången den 30 mars 2016. Hans mandat förnyades den 30 mars 2021.

ÄMBETSPERIOD

Fem år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av presidenten i enlighet med en resolution från representanthuset som har fått stöd av minst två tredjedelar av alla parlamentsledamöter.

LEDNINGSORGAN

Officiellt finns inget beslutande organ men riksrevisorn bistås ändå av en vice riksrevisor och tre biträdande riksrevisorer.

URVALSMETOD

Både riksrevisorn och vice riksrevisorn utses av presidenten enligt ovan.

De biträdande riksrevisorerna tillsätts genom intern och/eller extern rekrytering. En intern intervjunämnd intervjuar de sökande och informerar riksrevisorn om dem. Riksrevisorn tillsätter den mest kvalificerade sökanden på rekommendation från intervjunämnden.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det maltesiska revisionsorganet är indelat i fyra sektioner, varav de tre första leds av de biträdande riksrevisorerna. De fyra sektionerna är

  • sektionen för finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner, som analyserar statens årsredovisning, granskar ett antal ministerier och regeringsorgan, lokala förvaltningsmyndigheter och ett antal icke-statliga organisationer,
  • sektionen för effektivitetsrevisioner, som ansvarar för revisioner av effektivitet och valuta för pengarna,
  • sektionen för särskilda revisioner och utredningar, som sammanställer rapporter från utredningar, som oftast genomförts på begäran av räkenskapsutskottet eller finansministern,
  • IKT-sektionen, som utför it-revisioner och tillhandahåller it-stöd till de andra sektionerna i deras revisionsarbete.

Utöver revisionssektorerna finns ytterligare en sektion – finans- och administrationssektorn som leds av en förvaltningschef – som ansvarar för frågor i anslutning till ekonomi, administration och personalresurser.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 58 heltidsekvivalenter (december 2022) (81 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 40 %; ♀ 60 %. Medelålder: 46 år

BUDGET

  • 3,85 miljoner euro (2021), 3,9 miljoner euro (2022)
  • Revisionsorganets budget finansieras helt och hållet genom statsbudgeten.
  • Cirka 0,07 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det maltesiska revisionsorganet väljer själv granskningsteman. Räkenskapsutskottet och finansministeriet kan därutöver be revisionsorganet att granska vissa områden med anknytning till allmänna medel. Revisionsorganet brukar försöka tillgodose dessa förfrågningar men har ingen skyldighet att göra det.

Revisionsorganet sammanställer årliga revisionsplaner med en förteckning över vilka revisioner som är planerade för det aktuella året och som sedan godkänns av riksrevisorn och vice riksrevisorn.

När revisionsorganet väljer vilka revisionsområden som ska ingå i den årliga revisionsplanen tar det hänsyn till flera olika kriterier, såsom bedömd risk avseende ämnet, områdets aktualitet, dess väsentlighet för samhälle och ekonomi eller intresset för frågan hos parlamentet, regeringen, medierna och allmänheten. Nyligen införde revisionsorganet också ett riskbedömningssystem för statliga ministerier. Det håller nu på att vidareutvecklas för att kunna omfatta företag, offentliga organ och andra riskelement. Det kommer att leda till ett mer balanserat spektrum av revisioner.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet genomför finansiella revisioner, regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner, utredande revisioner och IT-revisioner.

Rapporterna från finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner offentliggörs varje år senast tolv månader efter utgången av räkenskapsåret (den 31 december). Alla andra rapporter offentliggörs så fort de är färdigställda.

Utöver detta offentliggör revisionsorganet i slutet av varje år en årlig sammanfattning av resultaten i granskningsrapporterna från revisorerna som granskar lokala förvaltningsmyndigheter (kallad riksrevisorns rapport om de lokala myndigheternas arbete).

Revisionsorganet genomför sina revisioner i enlighet med tillämpliga internationella revisionsstandarder och har egna revisionshandböcker för finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner.

Därutöver följer revisionsorganet i sitt arbete med effektivitetsrevisioner arbetsmodellen med analys av olika frågor och slutsatsdragning.

Till sist har det även sina egna etiska regler som de anställda måste följa.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • en årsrapport om de offentliga räkenskaperna,
  • en årsrapport om de lokala myndigheternas arbete,
  • årsrapporter om uppföljningsrevisioner,
  • en årsrapport om revisionsorganets årsrapport och årsredovisning,
  • enskilda rapporter om effektivitetsrevisioner, utredande rapporter och andra typer av granskningsrapporter än de ovan nämnda.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet överlämnar alla sina revisionsrapporter och andra rapporter till representanthusets talman. Alla rapporter innehåller en sammanfattning och åtföljs av ett pressmeddelande med de viktigaste punkterna i respektive rapport. Revisionsorganet lägger ut alla sina rapporter på sin webbplats och Facebooksida efter att de har överlämnats till representanthusets talman.

— SAMARBETE

Revisionsorganet har goda bilaterala förbindelser med flera andra högre revisionsorgan i EU:s medlemsstater. Man deltar som medlem i Intosai, Eurosai och kontaktkommittén för de högre revisionsorganen inom Europeiska unionen samt i nätverket för Samväldets riksrevisorer.

Revisionsorganet deltar också aktivt i flera olika internationella nätverk, särskilt i Eurosais it-arbetsgrupp och Intosais arbetsgrupp för miljörevision.

Till sist samarbetar det även med Maltas universitet och sitter med som observatör i flera regeringskommittéer.

 

 

NEDERLÄNDERNA

ALGEMENE REKENKAMER

Sedan 1814
Inrättades 1447

Webbplats: www.rekenkamer.nl

Uppdragsbeskrivning:

Att bidra till att förbättra statens och dess institutioners effektivitet och funktion.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Revisionsorganet granskar om staten använder skattebetalarnas pengar på ett klokt, sparsamt och aktsamt sätt. Revisionsorganet ska enligt lag granska regeringens inkomster och utgifter och rapportera om dem till parlamentet en gång om året, den tredje onsdagen i maj (”Verantwoordingsdag” ung. ansvarighetsdagen). Utifrån revisionsorganets uttalande kan parlamentet besluta om regeringen ska beviljas ansvarsfrihet. Därutöver rapporterar revisionsorganet till parlamentet om enskilda revisioner, vilket gör det möjligt för parlamentsledamöterna att avgöra om den berörda ministerns politik är ändamålsenlig.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artiklarna 76, 77 och 78 i den nederländska författningen (1814).
  • Lagen om statens räkenskaper (2016).

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • 23 avsnitt i statens budget, främst ministerier och statliga medel,
  • fler än 100 (grupper av) rättsliga enheter med lagstadgade uppgifter.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är statens externa revisor. Det är ett självständigt organ med konstitutionell ställning som högt statligt råd, som är en typ av nationella offentliga organ som inrättats för att upprätthålla den demokratiska rättsstaten.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Arbetsrelationen mellan revisionsorganet och det nederländska parlamentet bygger på samarbete. På institutionell nivå har styrelsen regelbundna möten med parlamentets ständiga finansutskott. Personalen vid de båda institutionerna har också daglig kontakt.

Revisionsorganet offentliggör sina granskningsresultat, huvudsakligen i form av rapporter och skrivelser, genom att översända dem till parlamentet. Innan en granskningsrapport offentliggörs erbjuds parlamentet en briefing bakom lyckta dörrar. Om parlamentet tackar ja erbjuds även den ansvariga ministern en briefing bakom lyckta dörrar.

Parlamentet bjuder emellanåt in revisionsorganet till parlamentariska utfrågningar med tanke på dess sakkunskaper.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Pieter Duisenberg utsågs till ordförande den 1 september 2023.

ÄMBETSPERIOD

Revisionsorganets ordförande utnämns på livstid fram till den lagstadgade pensionsåldern på 70 år.

URVALSMETOD

Om tjänsten som ordförande för revisionsorganet blir vakant utses en ny ordförande enligt följande förfarande: En ny ledamot utses för att göra styrelsen fulltalig, och statschefen utser, på rekommendation av ministerkabinettet, en ny ordförande bland de tre styrelseledamöterna.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av en styrelse som består av ordföranden och ytterligare två ledamöter. Styrelseledamöterna fattar alla beslut gemensamt.

Var och en av styrelseledamöterna fungerar som föredragande för en del av revisionsorganets arbete, och ordföranden har det övergripande ansvaret för organisationen i sin helhet.

Revisionsorganet har även två externa särskilda styrelseledamöter, som kan kallas in för att delta i särskilda uppgifter, som att leda revisioner, utföra externa arbetsuppgifter eller fungera som suppleanter för styrelseledamöter.

ÄMBETSPERIOD

Alla revisionsorganets styrelseledamöter utnämns på livstid fram till den lagstadgade pensionsåldern på 70 år.

URVALSMETOD

Styrelseledamöterna utses av statschefen. Utnämningsbeslutet utarbetas gemensamt av styrelsen och parlamentet.

Styrelsen väljer ut minst fyra kandidater i ett öppet rekryteringsförfarande. Listan över kandidater överlämnas till representanthuset, som inte är skyldigt att följa denna lista. Representanthuset överlämnar därefter en lista på tre kandidater till statschefen, som utser den kandidat som har störst stöd i parlamentet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganets styrelse får stöd av en organisation som leds av en generalsekreterare, som utses enligt lag och som avlägger en ed inför statschefen. Revisionsorganet har en ledningsgrupp som leds av generalsekreteraren och som består av sex revisionsdirektörer och en direktör för stödtjänster. Ledningsgruppen ansvarar för kvaliteten på organisationen och revisionerna.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 276 heltidsekvivalenter (februari 2023) (61.4 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 50 %; ♀ 50 %. Medelålder: 46 år

BUDGET

  • 39,5 miljoner euro (2023)
  • 0,01 % av de sammanlagda offentliga utgifterna (2023)

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet bestämmer själv vilka revisioner som ska utföras, men parlamentet, ministrar och statssekreterare kan också be det utföra revisioner.

Revisionsorganet har ett löpande granskningsprogram som ses över flera gånger om året i enlighet med resultatet av strategiska dialogmöten. En del av revisionsorganets revisionskapacitet avsätts till fleråriga granskningsprogram med inriktning på teman som anses vara av stor ekonomisk och social betydelse.

Revisionsorganet prioriterar granskningsområden där det kan tillföra ett mervärde tack vare sina specifika befogenheter (t.ex. rätten att tillgå konfidentiell information) och sitt oberoende och sin opartiskhet eller där ingen annan organisation kan utföra revisioner.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner.

Det experimenterar med nya granskningsmetoder och sätt att genomföra revisioner men även med nya former för offentliggöranden.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • en årsrapport,
  • revisionsrapporter,
  • fokusrapporter,
  • budgetskrivelser,
  • dokumentsamlingar på webbplatsen,
  • faktablad.

Revisionsorganet delar med sig av resultaten från sina revisioner, liksom av sin samlade erfarenhet, till regeringen, parlamentet och ledningen i de enheter som granskas.

Revisionsorganet begränsar sina offentliggöranden under tiden före, under och efter allmänna val fram tills att en ny regering tillträtt.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet offentliggör rapporter på sin webbplats och lägger ut information om sina publikationer på sociala medier.

Den tredje onsdagen i maj (”Verantwoordingsdag” ung. ansvarighetsdagen) gör revisionsorganet ett oberoende uttalande om statens räkenskaper och operativa och ekonomiska förvaltning samt om kvaliteten på den information om den förda politiken som ministrarna ger till parlamentet.

— SAMARBETE

Revisionsorganet har ett aktivt samarbete och kunskapsutbyte med revisionsinstitutionerna i Nederländerna. I detta samarbete ingår lokala revisionskontor såväl som revisionsutskott och revisionsinstitutionerna i Nederländernas karibiska del.

Utöver detta deltar revisionsorganet aktivt i det internationella revisionsarbetet. Det har stor erfarenhet av att arbeta med institutionsutveckling genom kapacitetsutvecklingsprojekt i högre revisionsorgan i andra länder. Revisionsorganet har även samarbete och expertkunskapsutbyte med systerinstitutioner och är institutionsmedlem i Intosai, Eurosai, EU:s kontaktkommitté och i det globala diskussionsforumet för riksrevisorer Global Audit Leadership Forum.

Ett exempel på nära samarbete är att revisionsorganet har utfört revisioner tillsammans, eller parallellt, med andra högre revisionsorgan.

 

 

ÖSTERRIKE

RECHNUNGSHOF

Sedan 1948
Inrättades 1761

Webbplats: www.rechnungshof.gv.at

Uppdragsbeskrivning:

Oberoende och objektiv i allmänhetens tjänst.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det österrikiska revisionsorganet är ett oberoende högre revisionsorgan på federal, delstatlig och kommunal nivå.

Det kontrollerar att statliga medel handhas på rätt sätt, vilket inbegriper offentliga inrättningars utgifter och privata inrättningars användning av statliga medel (enligt principen om enhetlig revision).

Revisionsorganet kontrollerar om resurser används sparsamt, effektivt och ändamålsenligt. Förutom revisioner och remissvar, som är revisionsorganets viktigaste strategiska funktion, har det även andra uppgifter inom offentlig förvaltning samt ett antal notariefunktioner.

Revisionsorganet bestämmer självständigt och på eget initiativ typer, teman och metoder för sina revisioner.

Revisionsorganet har författningsskyddat mandat att utföra särskilda revisioner, till exempel

  • till följd av resolutioner från det österrikiska Nationalrådet eller ett delstatsparlament,
  • på begäran från ledamöter i Nationalrådet eller ett delstatsparlament,
  • på grundval av en skälig begäran från förbundsregeringen, en delstatsregering eller en förbundsminister.

I författningen begränsas antalet sådana begäranden så att revisionsorganets oberoende vad gäller revisionsplanering är säkerställt.

Därutöver tar revisionsorganet på sig viktiga särskilda uppdrag som att

  • sammanställa årsredovisningen över de federala finanserna,
  • arbeta med redovisningen av den finansiella skulden,
  • granska förslag till lagar och förordningar,
  • utföra uppgifter enligt oförenlighetslagen och inkomstbegränsningslagen,
  • utföra uppgifter i samband med politiska partier och val,
  • utföra uppgifter rörande redovisning av genomsnittliga inkomster och ålderspensioner som förbundsregeringens företag och myndigheter betalar ut,
  • sammanställa expertutlåtanden för skiljenämnder enligt stabilitetspakten från 2012.

CENTRAL LAGSTIFTNING

Revisionsorganets verksamhet, funktion, organisation och ställning regleras i

  • kapitel VI i den federala författningen (1920),
  • den federala lagen om det österrikiska revisionsorganet (lagen om Österrikes revisionsorgan 1948 – RHG),
  • lagen om författningsdomstolen (om det finns meningsskiljaktigheter mellan revisionsorganet och ett rättssubjekt angående befogenheter och rättigheter kan revisionsorganet vända sig till författningsdomstolen för avgörande),
  • den federala lagen om arbetsordningen i Nationalrådet (delstatsparlamenten bestämmer revisionsorganets strategiskt viktiga deltagande i utskotts- och plenarsammanträden),
  • fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (direkt tillämplig på revisionen av EU-medel och samarbetet med Europeiska revisionsrätten).

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar de ekonomiska förehavandena (dvs. den finansiella verksamheten) i

  • staten, delstaterna, kommunalförbund, kommuner med fler än 10 000 invånare och andra rättssubjekt fastställda i lag,
  • stiftelser, fonder och institut som drivs av federala, delstatliga eller kommunala institutioner eller privatpersoner som i sig själva utgör en del av en federal, delstatlig eller kommunal institution,
  • organisationer där staten, en delstat eller en kommun med över 10 000 invånare har faktisk kontroll eller innehar minst 50 % av andelarna, aktierna eller det egna kapitalet eller som drivs av staten, en delstat eller en kommun, i egen regi eller tillsammans med andra avtalsparter,
  • federala, delstatliga och kommunala offentliga rättsliga enheter som använder federala, delstatliga eller kommunala medel,
  • socialförsäkringsorgan och lagreglerade sammanslutningar för arbetsgivare, arbetstagare och yrkesverksamma,
  • rättsliga enheter inrättade genom lag, till exempel ORF (det österrikiska statliga radio- och tv-bolaget).

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En särskild modell där revisionsorganet leds av en ordförande och utför revisioner på federal, delstatlig och kommunal nivå enligt Westminstermodellen.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är Österrikes högre revisionsorgan och direkt underställt det nationella parlamentet. Revisionsorganet agerar

  • som företrädare för det nationella parlamentet i frågor som rör den federala förvaltningen av offentliga medel och den ekonomiska förvaltningen av lagreglerade arbetsmarknadsorganisationer som lyder under den österrikiska förbundsstatens verkställande makt,
  • som företrädare för delstatsparlament i frågor som rör delstater, kommunalförbund och den kommunala förvaltningen av offentliga medel, liksom den ekonomiska förvaltningen av lagreglerade arbetsmarknadsorganisationer som lyder under delstaternas verkställande makt.

Det österrikiska revisionsorganet är oberoende i förhållande till förbundsregeringen och delstatsregeringarna och är endast underställt lagen och anses därför ingå i den lagstiftande grenen.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganets ordförande står i kontakt med det nationella parlamentet och dess utskott antingen direkt personligen eller genom en av ordföranden utsedd företrädare.

Ordföranden för revisionsorganet har rätt att delta i debatterna i det nationella parlamentet och dess utskott som rör revisionsorganets rapporter, årsredovisningen om den federala budgeten, motioner gällande genomförandet av särskilda åtgärder i revisionsorganets revision av förvaltningen av offentliga medel och stycken i den federala budgetlagen som rör revisionsorganet.

Revisionsorganets ordförande har enligt utförliga bestämmelser i den federala lagen om arbetsordningen i det nationella parlamentet alltid rätt att, på egen begäran, yttra sig i debatter rörande ovanstående frågor.

Revisionsorganet överlämnar en årsrapport om utfört arbete till det nationella parlamentet, delstatsparlamenten och det kommunala rådet. Revisionsorganet kan när som helst överlämna rapporter med sina iakttagelser i enskilda frågor till det nationella parlamentet, delstatsparlamenten och lokala fullmäktigeförsamlingar och, vid behov, lämna förslag. Revisionsorganet informerar förbundsregeringen om alla sina rapporter samtidigt som den överlämnar dem till det nationella parlamentet.

Dessutom har det nationella parlamentet inrättat ett ständigt utskott som ska behandla revisionsorganets rapporter. Fördelningen av ledamöterna i utskottet ska motsvara mandaten i parlamentet.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Margit Kraker utsågs den 1 juli 2016.

ÄMBETSPERIOD

Tolv år utan möjlighet till förlängning

URVALSMETOD

Revisionsorganets ordförande väljs på förslag från det nationella parlamentets huvudutskott. Innan ordföranden tillträder svärs han eller hon in av förbundspresidenten.

Revisionsorganets ordförande får inte vara ledamot av ett allmänt representativt organ eller av Europaparlamentet och får inte ha suttit i en förbunds- eller delstatsregering under de senaste fem åren.

När det gäller ansvarsskyldighet har revisionsorganets ordförande samma ställning som ledamöter i förbundsregeringen eller den aktuella delstatsregeringen beroende på om revisionsorganet fungerar som revisor för det nationella parlamentet eller ett delstatsparlament.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet har inget ledningsorgan. Ordföranden har exklusiv beslutanderätt.

Det finns ingen ständig vice ordförande för revisionsorganet. Om ordföranden är förhindrad att fullgöra sina plikter företräds han eller hon av den tjänsteman i revisionsorganet som har flest tjänsteår. Detta gäller även om tjänsten som ordförande är vakant.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det österrikiska revisionsorganet är indelat i fem divisioner (en för ledning och administration och fyra för revision) och två enheter (revisionsenheten för partier och regelefterlevnad och revisionsenheten för kontroll, planering och effekter). Var och en av revisionsdivisionerna består av två underordnade revisionsenheter, inom vilka det finns tre till fyra revisionsavdelningar indelade efter olika tematiska områden. Revisionsenheten för partier och regelefterlevnad består av två revisionsavdelningar.

Genom denna organisationsstruktur är strategi- och revisionsplanering mellan divisionerna möjlig och resurserna kan utnyttjas maximalt genom flexibla samarbetande granskningsteam, samtidigt som kunskapsutbytet mellan divisionerna främjas och förbättras.

”Kompetenscentrum” har inrättats inom var och en av enheterna och divisionerna. Varje kompetenscentrum ansvarar för ett övergripande tematiskt område med målet att bygga upp expertis, konsolidera kunskap inom organisationen och säkerställa informationsflödet inom revisionsorganet. Några exempel på övergripande områden är kvalitetsledning, dataanalys, krishantering och krisförebyggande, förvaltning av byggprojekt och lagen om offentlig upphandling, internationella skyldigheter i fråga om klimatet och miljön, det finansiella systemet och hållbara offentliga finanser, förebyggande av korruption samt regelefterlevnad och riskhantering.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 295 (1 januari 2023) (cirka 84 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 49,8 %; ♀ 50,2 %. Medelålder: 49,4 år

BUDGET

  • 37,4 miljoner euro (2022)
  • 0,04 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt arbete ett år i taget.

I Österrike kan revisionsorganet även få en begäran om att utföra särskilda revisioner. Begäran bygger på en resolution från Nationalrådet eller ett delstatsparlament, eller från ledamöter i Nationalrådet eller ett delstatsparlament, eller på en rimlig begäran från förbundsregeringen, en delstatsregering eller en förbundsminister. Antalet begäranden som får göras är dock begränsat i författningen så att revisionsorganets oberoende vad gäller revisionsplanering är säkerställt.

Under 2017 inledde revisionsorganet för första gången ett initiativ för att engagera allmänheten via Facebook. Medborgare uppmuntrades att delta i arbetet med att ta fram revisionsteman genom att föreslå teman av intresse. Hänsyn togs till deras förslag i revisonsplaneringen där så var möjligt, och förslagen diskuterades på den årliga revisionsplaneringskonferensen.

Revisionsorganet genomför omkring 90 revisioner per år på federal, delstatlig och kommunal nivå.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganets revisionskriterier är de rättsliga principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet med utgångspunkt från laglighet och korrekthet.

Revisionsorganet genomför revisioner som är en kombination av

  • effektivitetsrevisioner och
  • finansiella revisioner.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet överlämnar sina rapporter till de beslutande församlingarna på federal, delstatlig och kommunal nivå.

Därutöver offentliggör revisionsorganet

  • rapporter om utredningar och utvärderingar av olika frågor,
  • rapporter där möjliga förbättringar framhävs och kvantifieras,
  • rapporter där finansiella frågor fastställs och kvantifieras,
  • rapporter med konkreta och genomförbara rekommendationer.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet sprider sina publikationer

  • på sin webbplats,
  • på sociala medier,
  • genom pressmeddelanden.

— SAMARBETE

På nationell nivå samarbetar revisionsorganet med de delstatliga revisionsorganen, med vilka det samordnar sina årliga revisionsplaner.

Sedan 1963 ansvarar revisionsorganet för Intosais generalsekretariat.

 

 

POLEN

NAJWYŻSZA IZBA KONTROLI

Sedan 1919
Inrättades 1809

Webbplats: www.nik.gov.pl

Uppdragsbeskrivning:

Att utföra oberoende och professionell revision av offentlig verksamhet i medborgarnas och statens intresse.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Polens högre revisionsorgan granskar verksamheten inom statliga förvaltningsmyndigheter, Polens centralbank, statliga juridiska personer och andra statliga organisationer med avseende på laglighet, ekonomisk försiktighet, effektivitet och noggrannhet. Revisionsorganet kan granska verksamheten inom lokala förvaltningsmyndigheter, lokala offentliga rättsliga enheter och andra lokala offentliga organisationer med avseende på laglighet, ekonomisk försiktighet och noggrannhet.

Det kan även granska andra organisationer och affärsdrivande enheter när det gäller lagligheten och korrektheten i deras användning av statliga eller allmänna medel eller resurser, och huruvida de uppfyller sina ekonomiska förpliktelser gentemot staten.

Revisionsorganet har rätt att få tillgång till all information det behöver, och dess personal ska ha fritt tillträde till granskade organs lokaler och rätt att granska dokument och annat material av betydelse för revisionen. Revisionsorganet har rätt att höra vittnen från granskade eller andra organ, få bevis av dem, begära muntliga eller skriftliga förklaringar från anställda vid organen, kalla in sakkunniga och specialister och delta i de granskade organens ledningsmöten.

CENTRAL LAGSTIFTNING

Republiken Polens författning av den 2 april 1997.

Den ändrade lagen om det högre revisionsorganet av den 23 december 1994.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar bland annat

  • budgetenheter (till exempel ministerier och statliga myndigheter),
  • statliga riktade fonder,
  • genomförandeorgan och andra statliga rättsliga enheter i den offentligfinansierade sektorn,
  • statliga banker, inbegripet Polens centralbank,
  • organ inom det lokala självstyret,
  • andra enheter som har offentliga utgifter, bland annat enheter utanför den offentligt finansierade sektorn.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett revisionsorgan som leds av en ordförande enligt kollegialitetsprincipen, vilket innebär att det finns ett särskilt organ, kallat rådet, som godkänner och antar de viktigaste dokumenten.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är oberoende i förhållande till regeringen men underställt parlamentets underhus (sejmen).

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet lyder under sejmen och samarbetar med nästan alla sejmens utskott, som tar del av de flesta av revisionsorganets revisionsrapporter inom sitt respektive ansvarsområde. Sejmens utskott för revision av staten behandlar även revisionsorganets revisionsrapporter och avger yttranden över organets budget och föreslår revisionsområden som överlämnats av andra utskott i sejmen (40–60 per år). Revisionsorganet informerar även utskottet för revision av staten om sin årliga arbetsplan.

Sejmen tar del av revisionsorganets viktigaste rapporter: den årliga verksamhetsrapporten och analysen av statsbudgetens genomförande och de penningpolitiska riktlinjerna.

Sejmen och dess organ kan beordra revisionsorganet att utföra revisioner, men det sker inte ofta (en till tre gånger per år).

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Marian Banaś tillträdde den 30 augusti 2019.

Ordföranden bistås av tre vice ordförande och generaldirektören.

ÄMBETSPERIOD

Sex år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

Tillsätts av sejmen med godkännande från senaten (parlamentets överhus) på begäran av sejmens talman eller en grupp på minst 35 av ledamöterna.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet styrs av ordföranden och rådet. Det är ett kollegium som består av 19 ledamöter: revisionsorganets ordförande och de vice ordförandena, generaldirektören samt 14 ledamöter, varav sju akademiker inom juridik eller nationalekonomi (som är oberoende i förhållande till revisionsorganet) och sju direktörer för revisionsenheter eller rådgivare till revisionsorganets ordförande.

ÄMBETSPERIOD

Ordföranden, de vice ordförandena och generaldirektören sitter i rådet under hela sin ämbetsperiod. Övriga ledamöter utses för en period på tre år som kan förlängas.

URVALSMETOD

De 14 ledamöterna i rådet tillsätts av sejmens marskalk (talman) på förslag från revisionsorganets ordförande och efter ett yttrande från sejmens utskott för revision av staten.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är indelat i revisionsenheter (14 avdelningar och 16 regionala filialer) och administrations- och stabsavdelningar (4). De regionala filialerna, som är organisatoriskt jämställda med revisionsavdelningarna, har var och en ansvar för ett geografiskt område som motsvarar Polens förvaltningsområden (regioner).

De revisioner som utförs av revisionsavdelningarna eller de regionala filialerna övervakas av revisionsorganets ordförande eller av en av de vice ordförandena.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 1 576 heltidsekvivalenter (2021) (71 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 53 %; ♀ 47 %. Medelålder: över 41 år (revisorer)

BUDGET

  • Revisionsorganets budget: 308 miljoner polska zloty/cirka 68 miljoner euro (januari 2021)
  • Anslagstilldelning: revisionsorganets råd antar en preliminär budget. Finansministern lägger in den i den preliminära statsbudgeten, som därefter diskuteras och godkänns i parlamentet.
  • Cirka 0,07 % av den totala statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sina revisioner utifrån en fyraårig strategi (där det anger utvecklingsplaner, sitt uppdrag, sina mål och sina strategiska initiativ samt hur initiativen ska genomföras och framstegen övervakas), en treårig strategi för granskningsverksamhet samt en årlig arbetsplan. Revisionen av statsbudgetens genomförande är revisionsorganets främsta författningsenliga och lagstadgade uppdrag och har företräde i revisionsplaneringen.

Arbetsplanen är resultatet av en flera månader lång planeringsprocess i flera steg. En revisionsplaneringsgrupp utarbetar ett förslag till arbetsplan på grundval av utvalda granskningsteman som revisionsenheterna har föreslagit. Medlemmar från gruppen närvarar vid möten som hålls med företrädare för alla revisionsenheter för att diskutera deras förslag. De anordnar också en rad interna diskussioner om granskningsteman som revisionsenheternas direktörer, ordförandens rådgivare och andra revisorer har föreslagit. Förslaget till arbetsplan vidarebefordras därefter till ledningsgruppen, som har rätt att göra ytterligare ändringar. Ledningsgruppen ansvarar också för de tekniska och organisatoriska arrangemangen för den årliga arbetsplanen.

Revisionsorganet bevakar lagändringar, studerar statistik och går igenom regeringens planer och program, liksom pressmeddelanden och klagomål från medborgarna. Denna bevakning påverkar i stor utsträckning den årliga och långsiktiga planeringen. Mot denna bakgrund utarbetar revisionsorganet arbetsplanen och fastställer revisionsprioriteringarna.

Innan områden väljs ut för revision görs en omfattande riskanalys utifrån bland annat rapporter och publikationer från internationella institutioner, som OECD, Världsbanken, Europeiska unionens råd eller Europeiska revisionsrätten, nationella strategidokument, finansiella planer från den offentliga sektorn, statistik, klagomål som inkommit till revisionsorganet, resultat från opinionsundersökningar och uppgifter i medier.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför finansiella revisioner och korrekthets- och effektivitetsrevisioner (planerade i förväg eller utförda när behov uppstår), liksom samlade revisioner av alla tre områdena.

Revisionsorganet använder revisionsstandarder som bygger på polsk lag, Intosais revisionsstandarder, de europeiska riktlinjerna för genomförande av Intosais revisionsstandarder, Internationella revisorsförbundets (Ifac) standarder och sin egen långa erfarenhet.

Utifrån dessa standarder har metodriktlinjer (en revisionshandbok) utarbetats med detaljerade anvisningar om hur revisioner ska genomföras.

Revisionsorganets etiska regler överensstämmer med internationellt erkända revisionsstandarder.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • analyser av genomförandet av statsbudgeten och penningpolitiska riktlinjer (årsrapport),
  • yttranden om godkännande som riktas till ministerrådet,
  • efterhandsuttalanden om revisioner (rapporter efter revisioner av enstaka enheter),
  • sammanfattande rapporter om alla planerade revisioner och vissa andra revisioner som inte var planerade i förväg (information om revisionsresultat),
  • årliga verksamhetsrapporter,
  • analyser av användningen av revisionsresultat angående lagstiftning och tillämpning av lagen,
  • årliga arbetsplaner.

Revisionsorganet sammanställer även

  • förslag om lagändringar (de lege ferenda-förslag),
  • analyser av begäranden och klagomål från allmänheten.

Uppföljning av granskningsresultat:

  • Revisionsorganet informerar granskade enheter om granskningsresultat och rekommendationer och kontrollerar systematiskt om rekommendationerna följs. Resultaten från dessa kontroller redovisas i uppföljningsrapporter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

OFFENTLIGGÖRANDE AV GRANSKNINGSRESULTAT

Revisionsorganet lägger upp sina granskningsrapporter, tillhörande dokument och information om sitt pågående arbete på sin webbplats (www.nik.gov.pl) och i bulletinen för information till allmänheten (https://bip.nik.gov.pl/).

MEDIEBEVAKNING

Revisionsorganet har under flera år bedrivit en aktiv informationsverksamhet för att allmänheten ska få en så objektiv och bred kunskap som möjligt om revisionsorganets revisioner och verksamhet.

SAMSPEL MED MEDBORGARE

Revisionsorganet är enligt lag skyldigt att informera om sitt uppdrag, sin verksamhet, sina produkter etc. och ger medborgarna möjlighet att lämna in begäranden om till exempel revisioner. Alla revisionsresultat (förutom sekretessbelagda) läggs upp på revisionsorganets webbplats. Revisionsorganet publicerar varannan månad en tidskrift om revision av staten.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med andra nationella och lokala kontroll-, revisions- och inspektionsorgan (som vidarebefordrar resultaten från sina revisoner till revisionsorganet och genomför revisioner tillsammans med det under revisionsorganets ledning).

Revisionsorganet samarbetar även regelbundet med universitet och forskningsinstitut och inhämtar systematiskt råd från externa specialister, bland annat genom att upprätta expertpaneler.

 

 

PORTUGAL

TRIBUNAL DE CONTAS

Sedan 1849
Inrättades 1389

Webbplats: www.tcontas.pt

Uppdragsbeskrivning:

Att förbättra den ekonomiska förvaltningen av allmänna medel genom att främja ansvarsskyldighet och insyn och utkräva ekonomiskt ansvar. Revisionsorganet agerar som en oberoende väktare av medborgarnas ekonomiska intressen genom att redogöra för hur deras pengar används.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Enligt författningen och lagen har revisionsorganet följande uppgifter:

  • Kontrollera lagligheten och korrektheten i de offentliga inkomsterna och utgifterna och statsskulden.
  • Avge ett uttalande om statens räkenskaper och autonoma regioners räkenskaper och från och med 2023 attestera statens räkenskaper.
  • Kontrollera förvaltningen av allmänna medel.
  • Utkräva ekonomiskt ansvar.

Revisionsorganet har rätt att få tillgång till all information som det anser sig behöva, och alla revisionsobjekt är skyldiga att samarbeta.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artiklarna 107, 209 c, 214 och 216 i Portugals författning (1976).
  • Lagen om revisionsorganets organisation och funktion: Lag 98/97 av den 26 augusti 1997.
  • Budgetramlagen. Artikel 66.6 i lag 151/2015 av den 11 september 2015.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • staten och dess olika avdelningar,
  • de autonoma regionerna Azorerna och Madeira och deras olika avdelningar,
  • lokala förvaltningsmyndigheter och nämnder, även storstadsregioner,
  • offentligägda institut,
  • socialförsäkringsinstitutioner,
  • offentliga sammanslutningar, sammanslutningar som lyder under offentliga organ och sammanslutningar som lyder under både offentliga och privata organ och som till största delen finansieras genom offentliga medel eller till största delen styrs av offentliga organ,
  • statliga bolag,
  • regionala bolag,
  • interkommunala och kommunala bolag,
  • andra enheter som hanterar allmänna medel, oavsett om de får bidrag eller är delvis offentligägda,
  • företag med koncession att driva offentligägda företag, företag där en del av aktiekapitalet är offentligägt, företag som är både offentligägda och privata och som styrs av den offentliga sektorn, företag med koncessioner eller som utför allmännyttiga tjänster och företag med byggkoncessioner,
  • andra enheter som på något sätt får nytta av eller förvaltar allmänna medel.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En kollegial rättsmodell med revisions- och domsrättsfunktion, som består av en ordförande och 18 ledamöter (domare på samma nivå som domare i högsta domstolen).

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Enligt författningen är revisionsorganet en högsta domstol och, som sådan, ett självständigt organ på samma nivå som presidenten, parlamentet, regeringen och övriga domstolar. Det är ett oberoende högre revisionsorgan som ansvarar för extern finansiell kontroll/revision och granskar regeringens genomförande av statsbudgeten.

Eftersom ledamöterna i revisionsorganet är domare kan de inte avsättas och inte heller ställas till svars för sina domslut med vissa, i lag fastställda, undantag.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet är oberoende från alla andra institutioner. Det finns dock samarbetsförfaranden inskrivna i lagstiftningen, bland annat följande:

  • Parlamentet och regeringen kan be revisionsorganet att genomföra revisioner av särskilda enheter eller finansiella frågor, men revisionsorganet måste inte hörsamma dessa förfrågningar.
  • Parlamentet kan be revisionsorganet överlämna befintliga rapporter.
  • Parlamentet kan begära att få ut information som framkommit i samband med revisionsorganets arbete.
  • Revisionsorganets granskningsrapporter och dess årsrapport offentliggörs i regel och överlämnas till parlamentet och andra berörda parter.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

José F. F. Tavares har varit ordförande sedan den 7 oktober 2020.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år

URVALSMETOD

Ordföranden utses av presidenten på förslag från regeringen.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet är självstyrande.

Institutionen leds av sin ordförande.

Revisionsorganet har rätt att fastställa sin egen budget och har även ekonomiskt oberoende att förvalta sin egen budget. Budgeten godkänns av parlamentet.

Revisionsorganets plenarsammanträde, där ordföranden och alla ledamöter deltar, är den instans som fattar beslut när det gäller förslag till revisionsorganets årliga budget och strategiska plan.

ÄMBETSPERIOD

Ledamöterna utnämns på livstid.

URVALSMETOD

Ledamöterna rekryteras genom ett offentligt uttagningsförfarande med hjälp av en urvalskommitté.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är indelat i tre kammare och två regionala kammare (en för Azorerna och en för Madeira). Revisionskamrarna består av revisionsavdelningar och administrativa avdelningar.

Därutöver har revisionsorganet en avdelning för internrevision, som lyder direkt under ordföranden, och en kommitté för revisionsstandarder.

Revisionsorganets ledamöter är uppdelade mellan kamrarna beroende på utbildning och yrkeserfarenhet.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 530 (december 2022)
  • Könsfördelning: ♂ 31 %; ♀ 69 %. Medelålder: 53 år
  • Andel av personalen som arbetar inom revision: 60 %

BUDGET

  • Revisionsorganet finansieras genom statsbudgeten och egna medel (avgifter från revisionsobjekt)
  • Total budget (2023): 29 miljoner euro
  • 0,026 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet antar vart tredje år en strategisk plan, efter en samrådsprocess som utmynnar i en swotanalys (viktiga svagheter, styrkor, möjligheter, utmaningar och hot) och en riskanalys där mål och prioriteringar anges.

För samma strategiska period antar revisionsorganet även ett treårigt program, som leder till en operativ plan på medellång sikt där de årliga planerna för den aktuella perioden sammanfattas.

Därutöver tar det helt självständigt fram ett detaljerat årligt arbetsprogram.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför alla typer av revisioner.

Metoderna och rutinerna som används finns beskrivna i revisionsorganets revisionshandböcker som bygger på internationella revisionsstandarder (Issai) och god revisionssed.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör alla sina rapporter och beslut, i synnerhet

  • årsrapporterna och uttalandena om statens och de autonoma regionernas räkenskaper,
  • granskningsrapporterna,
  • de årliga verksamhetsrapporterna.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet lägger ut rapporter, beslut, aktuella dokument och information om evenemang och pågående arbete på sin webbplats.

Revisionsorganet kan även besluta att offentliggöra rapporter i Portugals officiella tidning och informera om dem via medier. Det använder även sociala medier för att kommunicera med allmänheten.

— SAMARBETE

Revisionsorganet sitter med i styrelserna för Intosai, Eurosai och de portugisisktalande ländernas organisation för högre revisionsorgan (OISC/CPLP) samt är associerad medlem av OLACEFS (organisationen för högre revisionsorgan i Latinamerika och Karibien). Det är även vice ordförande för Eurosais nätverk för etik, som har ersatt arbetsgruppen för revision och etik och som leds av Kroatiens högre revisionsorgan. Dessutom deltar revisionsorganet i projekt för kapacitetsuppbyggnad i högre revisionsorgan, särskilt i portugisisktalande länder, och är den externa revisorn för EMBL (Europeiska molekylärbiologilaboratoriet), CERN (Europeiska organisationen för kärnforskning) och INL (International Iberian Nanotechnology Laboratory) samt ledamot i Eurocontrols revisionskommitté.

 

 

RUMÄNIEN

CURTEA DE CONTURI A ROMÂNIEI

Sedan 1992
Inrättades 1864

Webbplats: www.curteadeconturi.ro

Uppdragsbeskrivning:

Att granska uppbörden, förvaltningen och användningen av statens och den offentliga sektorns finansiella resurser och rapportera till parlamentet, de administrativa myndigheterna, de offentliga institutionerna och skattebetalarna om användningen och förvaltningen av dessa resurser i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det rumänska revisionsorganet utför revisioner av uppbörden, förvaltningen och användningen av statens och den offentliga sektorns finansiella resurser. Det utför sitt arbete självständigt i enlighet med författningen och är medlem i internationella organisationer för högre revisionsorgan.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Rumäniens författning (1991, reviderad 2003).
  • Lag nr 94/1992 om revisionsorganets organisation och verksamhet, med efterföljande ändringar och tillägg.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • offentliga myndigheter och institutioner,
  • regionala förvaltningsenheter (distriktsråd, stads- och kommunstyrelser),
  • Rumäniens centralbank,
  • offentligägda företag,
  • kommersiella företag där staten, regionala förvaltningsenheter, offentliga institutioner eller självständiga förvaltningar enskilt eller tillsammans innehar en majoritet av aktierna,
  • socialförsäkringsorgan som förvaltar allmänna tillgångar, egendomar eller medel,
  • rättsliga enheter som får statliga lånegarantier, subventioner eller annat finansiellt stöd från statliga eller lokala förvaltningsmyndigheter eller andra offentliga institutioner.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorganet styrs av ett kollegium och har ingen rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är en oberoende offentlig institution som endast är ansvarig inför parlamentet.

Det är Rumäniens högre revisionsorgan för revision av uppbörd, förvaltning och användning av statens och den offentliga sektorns finansiella resurser.

På begäran av parlamentet godkänner revisionsorganet förslaget till statsbudget och lagförslag inom offentliga finanser och redovisning samt utkast som skulle medföra lägre inkomster eller högre utgifter än vad som fastställts i budgetlagen. Revisionsorganet godkänner även regeringens och ministeriernas upprättande av expertorgan inom deras ansvarsområde.

Rättstvister som uppstår till följd av revisionsorganets verksamhet avgörs i domstol.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet överlämnar en årlig rapport till parlamentet om årsredovisningen av hur de offentliga budgetarna har använts. Rapporten innehåller granskningsslutsatser samt rekommendationer.

Parlamentet är den enda institution som kan be revisionsorganet utföra revisioner i den offentliga sektorn.

Revisionsorganet är det enda organ som granskar hur de två parlamentskamrarna och regeringen genomför sina budgetar.

Revisionsorganet upprättar och godkänner sin egen budget och översänder den till regeringen, som för in den i det förslag till statsbudget som överlämnas till parlamentet för godkännande. Vid det årliga förfarandet för antagande av budgeten kan dock regeringen och parlamentet komma med invändningar mot den budget som revisionsorganets plenarförsamling antagit.

Ett särskilt parlamentsutskott granskar hur revisionsorganet använder sin egen budget.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Mihai Busuioc utsågs den 15 oktober 2017.

ÄMBETSPERIOD

Nio år utan möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Ordföranden utses av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av en plenarförsamling bestående av 18 ledamöter, så kallade räkenskapsråd, som utses av parlamentet i enlighet med Rumäniens författning och lagen om revisionsorganets organisation och verksamhet.

Ordföranden ansvarar för revisionsorganets verkställande ledning. Till sin hjälp har ordföranden två vice ordförande som parlamentet utser bland räkenskapsråden.

ÄMBETSPERIOD

En tredjedel av plenarförsamlingen byts ut vart tredje år.

Nio år utan möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Revisionsorganets ledamöter utses av parlamentet för en period om nio år. De utför sina uppgifter självständigt och kan endast avsättas av parlamentet enligt villkor som fastställts i lagen om revisionsorganets organisation och verksamhet. Räkenskapsråden är statliga ämbetsmän och måste följa samma lagstadgade krav som domare. Revisionsorganets ledamöter får således inte vara medlemmar i politiska partier eller ha några politiska uppdrag under sin ämbetsperiod.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

På central nivå är revisionsorganet organiserat i tio revisionsavdelningar, en samordnande avdelning, en rättslig avdelning och ett generalsekretariat som ska bistå institutionen inom specifika arbetsområden. På regional nivå är revisionsorganet indelat i 42 regionala revisionskammare och en revisionskammare för Bukarest. Inom revisionsorganet finns också en operativt oberoende revisionsmyndighet som har till uppgift att granska EU-medel som Rumänien erhåller.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 1 966 tjänster (2023), varav 1 619 tjänster inom extern offentlig revision (82,35 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 37,46 %, ♀ 62,54 %. Medelålder: 48 år och elva månader

BUDGET

  • Revisionsorganet finansieras genom statsbudgeten
  • 88 miljoner euro (2023), inklusive administrativa kostnader
  • Cirka 0,12 % av statsbudgetens samlade utgifter

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet beslutar om sina egna arbetsprogram.

Det upprättar såväl årliga som fleråriga planer. Arbetsprogrammen godkänns av plenarförsamlingen.

Fleråriga arbetsprogram sträcker sig över tre år.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför

  • finansiella revisioner av redovisning av budgetgenomförande,
  • effektivitetsrevisioner av enheter, projekt, processer eller verksamheter som involverar offentliga medel,
  • regelefterlevnadsrevisioner.

Revisioner utförs i enlighet med Intosais standarder och utifrån rättsliga bestämmelser, handböcker och riktlinjer som utarbetats för särskilda verksamheter samt andra interna regler.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet överlämnar till parlamentet en årlig offentlig rapport om sin revision av förvaltningsräkenskaperna avseende den allmänna konsoliderade budgeten för det föregående budgetåret.

Den årliga offentliga rapporten är revisionsorganets viktigaste och mest framträdande dokument. Häri sammanfattas revisionsorganets främsta granskningsresultat, slutsatser och rekommendationer.

Revisionsorganet offentliggör även en årlig verksamhetsrapport med information om sin strategi, sitt mandat, sina ansvarsområden, sitt uppdrag och sina förbindelser med olika intressenter. Verksamhetsrapporten innehåller även uppgifter och information om revisionsorganets organisation, arbete, personalutbildning, verksamhetskalender, resultat, internationella verksamhet, personalresurser och ekonomiska resurser för det aktuella året.

En gång om året översänder revisionsorganet rapporter om lokala offentliga finanser till lokala rådgivande myndigheter. Dessa rapporter bygger på resultatet av revisioner som de regionala revisionskamrarna gjort av de lokala regionala förvaltningsenheternas budgetar.

Revisionsorganet utarbetar på eget initiativ granskningsrapporter inom centrala områden av allmänt intresse som det översänder till parlamentet och andra intressenter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganets rapporter och andra publikationer finns tillgängliga elektroniskt på den officiella webbplatsen (www.curteadeconturi.ro). Där finns även sammanfattningar på engelska av den årliga offentliga rapporten och den årliga verksamhetsrapporten.

Revisionsorganets årsrapport offentliggörs i Rumäniens officiella tidning, del a III-a.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar internationellt med andra högre revisionsorgan genom erfarenhetsutbyte, genom att delta i konferenser, seminarier och arbetsgrupper och genom att publicera studier i internationella tidningar.

Revisionsorganet deltar också i gemensamma revisioner och revisioner som utförs i samarbete med andra högre revisionsorgan, till exempel inom områdena miljö, avfallshantering och kommuner.

 

 

SLOVAKIEN

NAJVYŠŠÍ KONTROLNÝ ÚRAD SLOVENSKEJ REPUBLIKY

Sedan 1993
Inrättad 1919
(i det tidigare Tjeckoslovakien)

Webbplats: www.nku.gov.sk

Uppdragsbeskrivning:

Vision: Till 2025 säkerställa att Slovakiens revisionsorgan ägnar sig åt de mest relevanta frågorna och särskilt koncentrerar sig på risker vid användningen av offentliga resurser som kan leda till att den offentliga politikens mål inte uppnås. Resultaten av sådana revisioner är så viktiga att de behöver diskuteras i parlamentet, i utskotten eller av regeringen, och lämpliga korrigerande åtgärder behöver vidtas för att främja bättre styrning.

Uppdrag: Att hjälpa Slovakiens parlament, regering och andra berörda parter att utföra sina uppgifter på bästa möjliga sätt. Det ska ske med hjälp av objektiva och begripliga revisionsresultat som säkerställer att offentliga resurser som går till allmänna politiska mål används effektivt, sparsamt och ändamålsenligt och därigenom bidrar till uppbyggnaden av ett väl förvaltat samhälle.

Ledord: Slovakiens revisionsorgan respekterar och erkänner de värden som fastställts av Intosai – oberoende, integritet, professionalism, effektivitet, trovärdighet, delaktighet, samarbete och innovation. Revisionsorganets revisorer följer Issais internationella revisionsstandarder och etiska regler. För den kommande perioden anger revisionsorganet som centrala principer oberoende, objektivitet och effektivitet, vilket även inbegriper integritet, trovärdighet, delaktighet, samarbete och innovation.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Slovakiens högre revisionsorgan granskar förvaltningen av statens, lokala myndigheters och Europeiska unionens medel och egendom. Revisionsorganet granskar även statens inkomster och säkerställer att tullar och skatter uppbärs på korrekt sätt.

I utförandet av sitt arbete har revisionsorganet rätt att få tillgång till alla lokaler och dokument som behövs för att revision ska kunna genomföras.

Utöver sitt revisionsarbete deltar revisionsorganet på begäran från Slovakiens centralbank i förfarandet för att föreslå en oberoende extern revisor som ska granska årsredovisningen i Slovakiens centralbank.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artiklarna 60–63 i Slovakiens konstitution (1992).
  • Lag nr 39/1993 om Slovakiens högre revisionsorgan.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • statliga organ,
  • ministerier: 14,
  • statliga förvaltningsorgan,
  • offentliga institutioner,
  • rättsliga enheter inrättade av statliga myndigheter eller andra organ inom den statliga förvaltningen,
  • lokala förvaltningsmyndigheter och högre regionala enheter, deras budgetfinansierade organisationer och i dem ingående rättsliga enheter,
  • statliga specialenheter,
  • fysiska och juridiska personer som tar del av statliga eller allmänna medel eller bidrag från EU eller andra utländska bidrag.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En enrådsmyndighet utan domsrätt.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är ett oberoende statligt organ.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Varje år överlämnar revisionsorganet till parlamentet en sammanfattning av resultaten från alla genomförda revisioner. Man överlämnar även fullständiga revisionsrapporter till berörda parlamentsutskott.

Parlamentet kan med hjälp av en resolution begära att revisionsorganet genomför en särskild granskning inom sitt uppdragsområde. Revisionsorganet måste genomföra en sådan granskning.

Revisionsorganet avger yttranden om statsbudgetförslag och Slovakiens årsredovisning och överlämnar dessa till parlamentet.

Ordföranden och två vice ordförande väljs och avsätts av parlamentet.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Ľubomír Andrassy utsågs den 25 maj 2022.

ÄMBETSPERIOD

Sju år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

Ordföranden väljs av ledamöterna i nationalrådet (parlamentet) i en sluten omröstning.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av ordföranden som ett lagstadgat organ med stöd av två vice ordförande.

ÄMBETSPERIOD

De vice ordförandena kan sitta i sju år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

De vice ordförandena väljs av ledamöterna i nationalrådet i en sluten omröstning.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganets huvudkontor i Bratislava består av en revisionsavdelning, en analys- och innovationsavdelning och ordförandens kansli, som tillhandahåller stabsfunktioner. Det finns även sju regionala filialer i regionala huvudorter som granskar självstyrande regioner, distrikt och kommuner.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 291 (2022) (78 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 37 %; ♀ 63 %. Medelålder: 48 år

BUDGET

  • 13,9 miljoner euro (2023)
  • 0,04 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt revisionsarbete i årliga revisionsplaner som den rådgivande kommittén godkänner utifrån ett treårigt ramprogram.

Vilka objekt som ska granskas avgörs främst genom riskanalyser, revisionsorganets strategiska mål och förslag från allmänheten.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför tre huvudtyper av revisioner:

  • finansiella revisioner,
  • regelefterlevnadsrevisioner,
  • effektivitetsrevisioner.

Efter en revision överlämnar revisionsorganet en preliminär rapport till revisionsobjektet, som sedan har möjlighet att uttala sig. Uttalandet finns med i den slutliga rapporten som en ändring.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • en årsrapport,
  • rapporter från finansiella revisioner,
  • rapporter från regelefterlevnadsrevisioner,
  • rapporter från effektivitetsrevisioner,
  • en sammanfattande rapport om resultaten från alla revisioner.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet överlämnar alla sina revisionsrapporter till de granskade enheterna och till parlamentet och berört parlamentsutskott. Revisionsorganet informerar presidenten, premiärministern och parlamentets talman om de viktigaste resultaten.

Därutöver läggs en sammanfattning av de slutliga rapporterna ut på revisionsorganets webbplats.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med många institutioner på nationell och internationell nivå.

På nationell nivå samarbetar man bland annat med universitet och myndigheter som allmänna åklagarmyndigheten, revisorskammaren, Slovakiens antimonopolbyrå och myndigheten för offentlig upphandling.

Med sitt nationella och internationella samarbete vill revisionsorganet bidra till arbetet med att utveckla revisionsmetoderna samt höja kvaliteten på det utförda arbetet och därmed även till att förbättra utförandet av sitt eget uppdrag i Slovakien.

 

 

SLOVENIEN

RAČUNSKO SODIŠČE REPUBLIKE SLOVENIJE

Sedan 1994

Webbplats: www.rs-rs.si

Uppdragsbeskrivning:

Hålla ett vakande öga över de allmänna medlen

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Sloveniens revisionsorgan kontrollerar statens räkenskaper, statsbudgeten och den offentliga sektorns alla inkomster och utgifter.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Sloveniens författning (1991): artiklarna 150 och 151.
  • Lagen om Sloveniens revisionsorgan.

Lagarna enligt vilka revisionsorganet utövar sina befogenheter kan inte bestridas i domstol eller inför någon annan myndighet.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • alla offentligrättsliga enheter och deras underenheter,
  • alla privaträttsliga enheter som
    •   har fått bidrag från Europeiska unionen, statsbudgeten eller en lokal myndighets budget,
    •   innehar en koncession,
    •   är ett företag, en bank eller ett försäkringsbolag där staten eller en lokal myndighet innehar aktiemajoritet,
  • fysiska personer som
    •   har fått bidrag från Europeiska unionen, statsbudgeten eller en lokal myndighets budget,
    •   tillhandahåller en allmännyttig tjänst eller som säkerställer kollektiva nyttigheter genom en koncession.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En särskild modell som leds av en ordförande och som granskar på central, regional och lokal nivå utan domsrätt.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet utför sitt arbete självständigt och regleras av konstitutionen och andra lagar. Ledamöterna utses av nationalförsamlingen.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet överlämnar alla sina revisionsrapporter och en årlig verksamhetsrapport till nationalförsamlingen.

När revisionsorganet fattar beslut om vilka revisioner som ska utföras ett visst kalenderår tar det hänsyn till förslag från nationalförsamlingens ledamöter och arbetsorgan, regeringen, ministerier och lokala samhällsorgan. Revisionsorganet måste överväga minst fem förslag från nationalförsamlingen, varav minst två från oppositionsledamöter och två från parlamentariska arbetsorgan.

Nationalförsamlingen utser en extern revisor som granskar revisionsorganets årsredovisning.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Jana Ahčin utsågs till ordförande den 1 juli 2022.

ÄMBETSPERIOD

Nio år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Nationalförsamlingen väljer revisionsorganets ordförande med absolut majoritet på förslag från Sloveniens president.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet styrs av en senat som består av ordföranden och två vice ordförande.

ÄMBETSPERIOD

Nio år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Nationalförsamlingen väljer revisionsorganets vice ordförande med absolut majoritet på förslag från Sloveniens president.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

I egenskap av riksrevisor företräder ordföranden revisionsorganet och ansvarar för verksamheten. Den förste vice ordföranden tar över ansvaret i ordförandens frånvaro och utför tillsammans med den andre vice ordföranden riksrevisorns uppgifter med bemyndigande från ordföranden. De olika avdelningarna leds av högre statsrevisorer och är indelade efter typ av offentlig verksamhet som granskas. En av avdelningarna är specialiserad på effektivitets- och it-revisioner.

Ordföranden och de vice ordförandena utgör senaten, som är det högsta beslutande organet. Senaten antar revisionsorganets arbetsordning i samförstånd med nationalförsamlingen och fattar beslut om de mest brådskande revisionerna och om strategiska frågor.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 125 heltidsekvivalenter (mars 2023) (68,0 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 24,8 %; ♀ 75,2 %. Medelålder: 48,9 år

BUDGET

  • Revisionsorganets budget (2023): 8 295 400 euro
  • 0,04969 % av den sammanlagda budgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet fattar själv beslut om sitt arbetsprogram som är sekretessbelagt. Det måste välja ut minst fem revisionsförslag från nationalförsamlingen.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför olika typer av revisioner:

  • Effektivitetsrevisioner, där man granskar hur ändamålsenlig, effektiv och sparsam revisionsobjektens verksamhet är när det gäller att uppnå uppsatta mål och program. Dessa revisioner väljs ut baserat på hur mycket de kan bidra till bättre ekonomisk förvaltning, hur stort samhällsintresset är och hur stor risken för brister och oegentligheter är.
  • Finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet (en revisionsförklaring) samt bedömningar av om systemen och transaktionerna inom specifika budgetområden följer gällande regler och föreskrifter.

Ofta utförs båda dessa typer av revisioner tillsammans.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • revisionsrapporter och ”efterrevisionsrapporter” (uppföljningsrapporter),
  • en årlig verksamhetsrapport,
  • yttranden,
  • vissa utvalda remissvar.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet överlämnar sin årliga verksamhetsrapport till nationalförsamlingens talman. Rapporten debatteras sedan i utskottet för kontroll av offentliga finanser vid ett sammanträde där även journalister och andra medieföreträdare är välkomna.

Alla revisionsrapporter och efterrevisionsrapporter läggs ut på revisionsorganets webbplats dagen efter att de officiellt har antagits och överlämnats till revisionsobjekten och nationalförsamlingen.

— SAMARBETE

Revisionsorganets främsta uppgift är att ge objektiv och tillförlitlig information om hur de allmänna medlen används, med målet att bidra till bättre förvaltning och bättre samhällsservice. För att uppnå detta samarbetar det med olika aktörer inom offentlig förvaltning och arbetar i nära samförstånd med nationalförsamlingen och dess utskott. För att främja god förvaltning och öka spridningen av sina granskningsresultat deltar revisionsorganet ofta i evenemang som anordnas av branschorganisationer eller offentliga organ.

 

 

SPANIEN

TRIBUNAL DE CUENTAS

Sedan 1978
Inrättades 1851

Webbplats: www.tcu.es

Uppdragsbeskrivning:

Att fungera som Spaniens högre revisionsorgan och högsta rättskipande instans på revisionsområdet enligt villkoren i den spanska författningen och spansk lag.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det spanska revisionsorganet utför löpande externa efterhandsrevisoner av den finansiella och ekonomiska förvaltningen inom den offentliga sektorn, av årsredovisningarna för politiska partier som får bidrag till sina driftskostnader och av valprocesser (revisionsfunktion). Det bedömer även räkenskapsansvaret för dem som förvaltar allmänna medel och tillgångar (rättskipande funktion) och har rätt att utdöma påföljder för politiska partier samt en begränsad rådgivande funktion.

Revisionsorganets domsrätt omfattar Spaniens territorium.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Den spanska författningen (1978), avsnitten 136 och 153d.
  • 2/1982 organisk lag om revisionsorganet.
  • 7/1988 lagen om revisionsorganets funktionssätt.
  • 8/2007 organisk lag om politiska partiers finansiering.
  • 5/1985 organisk lag om systemet för allmänna val.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • den statliga offentliga sektorn, bland annat
    • den offentliga förvaltningen (däribland 22 ministerier och regeringskansliet),
    • statliga institutioner, vilka består av 447 enheter:
      • 212 offentliga förvaltningsorgan (47,4 %),
      • 200 offentliga företag (44,74 %),
      • 35 allmänna stiftelser (7,83 %),
  • den regionala offentliga sektorn: de 17 självstyrande regionerna och de två självstyrande städerna, som består av 1 333 enheter:
    • 424 offentliga förvaltningsorgan (31,81 %),
    • 490 offentliga företag (36,76 %),
    • 417 allmänna stiftelser (31,26 %),
  • den lokala offentliga sektorn, som består av 12 990 enheter,
  • politiska partier: partier som finns representerade i parlamentet (25 politiska partier) och andra.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett revisionsorgan med rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är det högsta revisionsorganet i Spanien. Det har i uppdrag att granska statens och den offentliga sektorns räkenskaper och finansiella och ekonomiska förvaltning, årsredovisningarna för politiska partier som får bidrag till sina driftskostnader och räkenskaperna för valprocesser.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

FÖRHÅLLANDE TILL SPANIENS PARLAMENT

Revisionsorganet är direkt ansvarigt inför parlamentet men utför sitt tillsynsuppdrag och utövar sin rättskipning helt oberoende och granskar och verifierar statens allmänna räkenskaper på uppdrag av parlamentet. Parlamentet kan lämna förslag på revisioner till revisionsorganet.

Revisionsorganet står i ständig förbindelse med parlamentet genom kongressens och senatens gemensamma utskott för förbindelser med revisionsorganet.

När revisionsprogrammet har godkänts i plenum överlämnas det till det gemensamma utskottet för förbindelser med revisionsorganet.

Resultaten av revisionerna (rapporter, promemorior, motioner, minnesanteckningar och liknande som godkänts i revisionsorganets plenum) överlämnas till det spanska parlamentet. I utfrågningar av revisionsorganets ordförande i kongressens och senatens gemensamma utskott för förbindelser med revisionsorganet debatteras varje enskild rapport, promemoria, motion och minnesanteckning, och lämpliga beslut fattas.

Revisionsorganet kan uppmärksamma parlamentet på fall där de som är skyldiga att samarbeta inte har gjort det (utan att det påverkar andra lagstadgade åtgärder).

FÖRHÅLLANDE TILL REGERINGEN

Revisionsorganet utför sitt uppdrag helt oberoende.

När en granskningsrapport har godkänts överlämnas den till centralregeringen, de autonoma regionernas styrande råd respektive de lokala myndigheternas beslutande församlingar.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Enriqueta Chicano Jávega utsågs den 18 november 2021.

ÄMBETSPERIOD

Tre år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Revisionsorganets ordförande väljs bland dess revisionsråd och utses av den spanska kungen på förslag från revisionsorganets plenum.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av ett plenum, ett kollegium som består av tolv revisionsråd (varav ett är ordföranden) och revisionsorganets chefsåklagare.

Därutöver har revisionsorganet en styrelse som består av ordföranden och cheferna för revisions- och åklagarsektionerna. Styrelsen ansvarar för förbindelserna med parlamentet, personalfrågor och arbetsplanering. Styrelsen har även disciplinära befogenheter vid grov misskötsamhet, och förbereder och föreslår punkter som ska sättas upp på plenumets föredragningslista.

ÄMBETSPERIOD

Revisionsråd: nio år som kan förnyas. De har status som domare, är oberoende och kan inte avsättas.

Chefsåklagaren: fem år som kan förnyas.

URVALSMETOD

Revisionsråden utses av det spanska parlamentet (sex av kongressen och sex av senaten valda med tre femtedelars majoritet i vardera kammaren). Chefsåklagaren utses av regeringen.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganets revisionssektion består av åtta avdelningar: fem sektorsavdelningar (som arbetar med finanser och ekonomi i den offentliga sektorn), två territorieavdelningar (en som granskar finanser och ekonomi i de autonoma regionerna och autonoma städerna och en som granskar enheter i provinser och kommuner) och en avdelning som granskar politiska partier.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 733 heltidsekvivalenter (mars 2022) (cirka 55 % inom revision och 14 % inom den dömande verksamheten)
  • Könsfördelning: ♂ 38 %; ♀ 62 %. Medelålder: 55,03 år

BUDGET

  • 78 miljoner euro (2023), som är en del av den allmänna statsbudgeten
  • Fördelning: cirka 87 % till personalens löner
  • 0,013 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt arbete i ett årligt program utifrån sina medellång- och långsiktiga mål. Detta årliga revisionsprogram godkänns av revisionsorganets plenum som sedan överlämnar det till det spanska parlamentets kongress och senats gemensamma utskott för förbindelser med revisionsorganet.

Programmet innehåller revisioner som revisionsorganet måste utföra enligt lag, revisioner som det själv tagit initiativ till och revisioner som det spanska parlamentet (eller i tillämpliga fall de autonoma regionernas lagstiftande församlingar) föreslagit. Plenumet kan lägga till, ändra eller tillfälligt eller permanent avbryta revisioner under årets gång.

Det årliga programmet finns att läsa på revisionsorganets webbplats.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför

  • regelefterlevnadsrevisioner då revisorerna verifierar om den ekonomiska och finansiella förvaltningen av enheten, åtgärden eller programmet som granskas följer de tillämpliga lagarna och bestämmelserna,
  • finansiella revisioner, som leder fram till ett uttalande om tillförlitligheten i uppgifterna som ges i enheternas årsredovisning utifrån tillämpliga principer, kriterier och redovisningsstandarder,
  • effektivitetsrevisioner, i vilka det utvärderar insatser, förvaltningssystem och rutiner i hela eller delar av granskade enheter, program eller verksamheter och kontrollerar om finanser och ekonomi sköts på ett förnuftigt sätt i enlighet med principerna om sund förvaltning.

I vissa fall utförs en blandning av ovanstående typer av revisioner. De kallas i så fall för

  • korrekthetsrevisioner, som är en blandning mellan regelefterlevnadsrevisioner och finansiella revisioner,
  • allomfattande revisioner, som är en blandning av alla ovanstående typer av revisioner.

Revisionsorganet utför även uppföljningsrevisioner där det endast kontrollerar i vilken utsträckning de rekommendationer som det lämnat i tidigare granskningsrapporter följs.

Därutöver genomför revisionsorganet sektorsövergripande revisioner, där det granskar flera enheter inom en viss del av den offentliga sektorn eller i olika delar med liknande förhållanden och samma mål och tidshorisonter.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet sammanställer följande rapporter och dokument, vilka alla måste godkännas av plenum:

  • Särskilda rapporter, med resultat, slutsatser och rekommendationer från enskilda revisioner.
  • En årlig verksamhetspromemoria med en sammanfattning av revisioner som utförts och rättsfall som behandlats av revisionsorganet under året samt av de viktigaste resultat som framkommit.
  • En slutförklaring om statens allmänna räkenskaper, med bland annat ett uttalande om statens ekonomiska förvaltning och den statliga offentliga sektorn.
  • En årlig granskningsrapport om den regionala offentliga sektorn.
  • En årlig granskningsrapport om den lokala offentliga sektorn.
  • Motioner innehållande förslag till åtgärder som enligt revisionsorganet skulle kunna förbättra den ekonomiska förvaltningen inom den offentliga sektorn.
  • Anmärkningar, som är dokument där särskilda frågor analyseras på grund av deras särskilda vikt eller unika särdrag.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

När resultaten från revisionerna har godkänts av plenum offentliggörs de på revisionsorganets webbplats och överlämnas till

  • det spanska parlamentet,
  • de autonoma regionernas lagstiftande församlingar,
  • lokala myndigheters beslutande församlingar.

De överlämnas även till centralregeringen, de autonoma regionernas styrande råd respektive de lokala myndigheternas beslutande församlingar.

När parlamentet har analyserat en granskningsrapport och det gemensamma utskottet antagit en resolution offentliggörs rapporten och tillhörande resolution i landets officiella tidning (och i tillämpliga fall i de autonoma regionernas officiella tidningar).

Revisionsorganet lägger även ut pressmeddelanden på sin webbplats som ger snabb åtkomst till den senaste informationen om dess rapporter och dokument.

Dessutom sammanställer revisionsorganet en kvartalsbulletin med information om sitt arbete.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samordnar noggrant sitt arbete med det arbete som utförs av de regionala externrevisionsorganen som inrättats i några av de autonoma regionerna.

 

 

SVERIGE

RIKSREVISIONEN

Sedan 2003
Inrättades 1921

Webbplats: www.riksrevisionen.se

Uppdragsbeskrivning:

Bidra till att främja en transparent och ändamålsenlig användning av statliga medel och en effektiv offentlig förvaltning genom oberoende granskning av all statlig verksamhet.

Riksrevisionen utför även andra uppgifter på nationell och internationell nivå, till exempel utveckling och främjande av offentlig revision. Den strävar också efter att stärka förmågan hos revisionsmyndigheter i utvecklingsländer.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och den enda aktören som kan granska alla statens finanser. Genom att granska hela kedjan i den utövande makten säkerställer Riksrevisionen att riksdagen ges en samlad och oberoende revision av statens finanser och statlig verksamhet.

Riksrevisionen företräder dessutom Sverige i revisionsrelaterade sammanhang för att främja och utveckla offentlig revision och har också riksdagens uppdrag att samarbeta med revisionsmyndigheterna i utvecklingsländer för att stärka deras kapacitet och förmåga att utföra revision.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Regeringsformen (grundlag från 1809, ändrad 1974).
  • Lag om revision av statlig verksamhet m.m. (2002).
  • Lag med instruktion för Riksrevisionen.
  • Ytterligare detaljlagstiftning.

GRANSKADE ENHETER

Riksrevisionen har mandat att granska

  • årsredovisningen för regeringen, Regeringskansliet, domstolarna och de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen,
  • riksdagens förvaltning och myndigheter under riksdagen,
  • Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning,
  • aktiebolag där staten är ägare eller har ett inflytande,
  • Allmänna arvsfonden och stiftelser som bildats eller helt eller delvis förvaltas av en statlig myndighet,
  • statliga bolag i vilka staten äger 50 % eller mer.

I den årliga revisionen ska Riksrevisionen granska

  • årsredovisningarna för staten, inbegripet Regeringskansliet och de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen, med undantag för AP-fonderna,
  • riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond,
  • Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Riksrevisionen har också möjlighet att utse revisorer i bolag och stiftelser som till minst 50 % ägs av staten.

Riksrevisionen kan även delta i revisioner av internationella organisationer där Sverige är medlem.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En av regeringen oberoende myndighet som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Riksrevisionen är en självständig organisation under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Riksdagen beslutar om omfattningen och inriktningen på Riksrevisionens granskningsverksamhet och beslutar också årligen om de medel som behövs för den.

Riksdagen bedömer även Riksrevisionens effektivitet och utser varje år en extern revisor som granskar Riksrevisionen och ett parlamentariskt råd för tillsyn och kontakt (Riksdagens råd för Riksrevisionen).

Riksrevisionen lägger fram sina rapporter om den årliga revisionen för regeringen och effektivitetsrevisionsrapporterna för riksdagen, som i sin tur överlämnar dem till regeringen som avger ett skriftligt yttrande över granskningen. En uppföljningsrapport lämnas till riksdagens finansutskott.

Om Riksrevisionen upptäcker brister rapporterar den det och utfärdar i regel också rekommendationer. Granskningsobjekten i fråga hörs redan under granskningsprocessen och måste kommentera frågor. Riksrevisionen har rätt att få alla de uppgifter som den behöver för granskningen.

– ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Helena Lindberg tillträdde sin tjänst den 15 mars 2017.

Riksrevisorn beslutar vad som ska granskas, hur granskningen ska gå till och vilka slutsatser som ska dras av granskningen. Riksrevisorns oberoende ställning är skyddad i grundlagen.

ÄMBETSPERIOD

Riksrevisorn utses för sju år och kan inte väljas om.

URVALSMETOD

Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören utses och väljs av riksdagen.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Riksrevisionen är organiserad i en avdelning för effektivitetsrevision och en avdelning för årlig revision.

Utöver dem finns ytterligare fyra avdelningar: internationella avdelningen, kommunikationsavdelningen, rättsavdelningen och avdelningen för ledningsstöd.

Riksrevisionen har dessutom ett parlamentariskt och ett vetenskapligt råd samt en enhet för internrevision.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 322 heltidsekvivalenter (2022) (67 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 37 %; ♀ 63 %. Medelålder: 44 år

BUDGET

  • 431,2 miljoner svenska kronor (38,7 miljoner euro), varav 50 miljoner svenska kronor (4,5 miljoner euro) för internationellt utvecklingssamarbete (2022)
  • Cirka 0,04 % av statens totala budget för 2022

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Inom den ram som riksdagen har fastställt för omfattningen och inriktningen på Riksrevisionens revisionsarbete beslutar Riksrevisionen självständigt vad den ska granska.

Granskningens inriktning fastställs utifrån en analys av riskerna för väsentliga felaktigheter och granskningsobjektets relativa finansiella storlek. Om en liten felaktighet riskerar att underminera förtroendet för staten kan den dock anses väsentlig.

Ett annat fokus för granskningen är att främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Vad beträffar effektivitetsrevisioner beaktas ytterligare kriterier som mervärdet, tajmningen och genomförbarheten av en revision.

Vid sidan av den självständiga planeringen är Riksrevisionen skyldig att utföra en årlig revision av statens och de statliga myndigheternas årsredovisningar.

— REVISIONSMETODER

Riksrevisionen utför en årlig revision, då den bedömer om årsredovisningen är korrekt, och effektivitetsrevisioner, då den bedömer insatsernas effektivitet. Riksrevisionen följer internationella revisionsstandarder och interna styrdokument för granskningsverksamhet, kommunikation och etiska frågor.

Alla rapporter kvalitetssäkras internt och externt.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • en årsrapport,
  • en årlig revisionsberättelse,
  • granskningsrapporter från effektivitetsrevisioner,
  • revisionsuttalanden och revisionsberättelser från finansiell revision,
  • revisors rapport över översiktlig granskning av delårsrapport (revisorsintyg),
  • en årlig uppföljningsrapport.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Riksrevisionen publicerar alla sina rapporter på webbplatsen och sänder regelbundet ut pressmeddelanden om sitt arbete. Den använder olika kommunikationskanaler, bland annat vissa sociala medier.

Den offentliggör också ett nyhetsbrev för intresserade medborgare och berörda parter.

— SAMARBETE

Riksrevisionen bedriver en mångsidig internationell verksamhet och representerar Sverige i internationella sammanhang. Riksrevisionen har också riksdagens uppdrag att, inom ramen för det svenska biståndet, stödja utvecklingen av revisionsmyndigheter i andra länder.

Riksrevisionen har ett särskilt budgetanslag för sitt internationella utvecklingssamarbete som ska bidra till transparens, demokratisk utveckling och stärkande av parlamentens kontrollmakt i partnerländerna. Dessa samarbeten sker både bilateralt och i regionala projekt. Verksamheten ska syfta till att öka samarbetspartnerns professionella kompetens i revisionsfrågor, den enskildes kapacitet att använda dessa färdigheter samt förmåga att koppla samman medarbetarnas kapacitet till en effektiv verksamhet. Riksrevisionen kan ge grundläggande utbildning i revisionsfrågor, vidareutbildning inom specialområden, stöd till att bygga upp kvalitetssäkring och kvalitetskontroll samt insatser inom ramen för att stärka organisationens kapacitet i områden som rör ledarskap, strategisk planering, kommunikation m.m.

 

 

TJECKIEN

NEJVYŠŠÍ KONTROLNÍ ÚŘAD

Sedan 1993
Inrättades 1919
(i det tidigare Tjeckoslovakien)

Webbplats: www.nku.cz

Uppdragsbeskrivning:

Tjeckiens högre revisionsorgan har i uppdrag att förse parlamentet och regeringen med objektiv information om hur statens egendom förvaltas för att på så sätt skapa mervärde för allmänheten.

Revisionsorganet undersöker om den granskade verksamheten utförs i enlighet med lagen, kontrollerar den faktiska och formella korrektheten i verksamheten och bedömer om den är ändamålsenlig och effektiv och bedrivs enligt principen om sparsamhet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Revisionsorganet granskar förvaltningen av statens egendom, ekonomiska medel som samlats in enligt lagen om bidrag till juridiska personer (för t.ex. sjukförsäkring) och ekonomiska resurser från utlandet (t.ex. EU-bidrag). Det avger uttalanden om årsredovisningen av statens räkenskaper och övervakar genomförandet av statsbudgeten. Revisionsorganet har inte rätt att granska finanserna i kommuner, städer eller regioner eller kommersiella företag som ägs av staten eller självstyrande förvaltningsenheter.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Tjeckiens författning (1993).
  • Lag nr 166/1993 om det högre revisionsorganet (som rör dess verksamhet och befogenheter).

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • statens olika organisatoriska enheter, statligt finansierade organisationer och statliga medel,
  • juridiska och fysiska personer (endast deras förvaltning av medel från staten),
  • den tjeckiska centralbankens ekonomiska förvaltning när det gäller utgifter för egendomsförvärv och bankens verksamhet.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En kollegial institution utan rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är republiken Tjeckiens oberoende högre revisionsorgan. Det är direkt förankrat i Tjeckiens författning, där även dess oberoende i förhållande till den lagstiftande, verkställande och dömande makten fastslås.

Enligt lagen om Tjeckiens statsbudget ska det finnas ett särskilt kapitel i statsbudgeten som ska säkerställa att revisionsorganet har tillräckligt ekonomiskt oberoende.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Tjeckiens president nominerar revisionsorganets ordförande och vice ordförande på förslag från deputeradekammaren (det tjeckiska parlamentets underhus).

Revisionsorganet lägger fram ett budgetförslag till deputeradekammaren, och parlamentet godkänner budgeten och dess grundläggande struktur. Regeringen kan inte fatta beslut om revisionsorganets budget utan bara införliva den i revisionsorganets budgetavsnitt i förslaget till den allmänna statsbudgeten.

Revisionsorganets ordförande översänder alla godkända revisionsslutsatser till regeringen, deputeradekammaren och senaten i det tjeckiska parlamentet (det tjeckiska parlamentets överhus).

Revisionsorganets ordförande har rätt att närvara och tala när Tjeckiens parlament eller regering debatterar frågor som rör revisionsorganets arbete.

Regeringen diskuterar alla revisionsorganets rapporter i närvaro av revisionsorganets ordförande, och för varje revision antar regeringen en resolution (med främst korrigerande åtgärder).

Den främsta parten på parlamentsnivå är underhusets budgetkontrollutskott.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Miloslav Kala utsågs för en andra mandatperiod den 6 april 2022.

ÄMBETSPERIOD

Nio år, kan förnyas (ordföranden och vice ordföranden).

URVALSMETOD

Ordföranden och vice ordföranden för revisionsorganet utses av presidenten på förslag från deputeradekammaren i det tjeckiska parlamentet.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganets styrelse (som består av ordföranden, vice ordföranden och 15 ledamöter)

ÄMBETSPERIOD

Ledamöterna sitter tills de fyller 65 år. Var och en av revisionsorganets ledamöter svär en officiell ed inför deputeradekammarens talman och tillträder därmed sin tjänst.

URVALSMETOD

Deputeradekammaren i det tjeckiska parlamentet väljer de 15 ledamöterna på förslag från revisionsorganets ordförande.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är en kollegial institution som består av olika organ, sektioner, avdelningar och enheter. Revisionsorganets ordförande leder revisionsorganet och vice ordföranden fungerar som hans eller hennes ställföreträdare.

De olika organen i revisionsorganet är styrelsen, senaterna och kammaren för disciplinärenden. De regleras genom lagen om det högre revisionsorganet och sina egna arbetsordningar, som diskuteras och godkänns av styrelsen.

Revisionsorganet består av revisionssektionen, den administrativa sektionen och ordförandens kansli. Dessa är indelade i specialiserade avdelningar som i sin tur är indelade i enheter.

Revisionsorganets ledning är direkt underställd ordföranden. Ledningen består av överdirektören för revisionssektionen, överdirektören för den administrativa sektionen, direktören för ordförandens kansli, styrelsesekreteraren, direktören för säkerhetsavdelningen och direktören för internrevisionsavdelningen.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 459 heltidsekvivalenter (2022) (cirka 66 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 37 %; ♀ 63 % (♂ 49 %; ♀ 51 % för ledningsfunktioner). Medelålder: 49 år

BUDGET

  • Revisionsorganet får anslag från Tjeckiens statsbudget
  • 42,90 miljoner euro (2022)
  • 0,052 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt arbete utifrån en årlig revisionsplan som bygger på förslag från ordföranden, vice ordföranden, styrelseledamöterna, intern analys och externa intressenter.

Regeringen, deputeradekammaren och senaten, och till dem hörande organ, kan föreslå revisioner för revisionsorganets styrelse som styrelsen sedan själv kan välja om revisionsorganet ska genomföra eller inte.

Dessa förslag till revisioner innehåller bland annat en sammanfattning av revisionsområdet och syftet med revisionen, uppgifter om vilka som ska granskas, när och av vilken anledning revisionen ska ske, uppgifter om de föreslagna revisionsobjektens rättsliga och ekonomiska ställning, uppgifter om tidigare likadana eller liknande revisioner, grunddragen i det område som ska granskas samt revisionshypoteser.

— REVISIONSMETODER

Utifrån sina befogenheter utför revisionsorganet revisioner i enlighet med sina revisionsstandarder, som bygger på de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Issai). Revisionsorganet genomför revisioner i enlighet med lagbestämmelser, vilka innefattar regelefterlevnadsrevisioner, finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner. En revision består av en förberedelsefas, en utförandefas och en fas där revisionsslutsatserna formuleras. En revision tar i genomsnitt tio månader att genomföra och engagerar från några stycken till flera dussin revisorer, beroende på antalet revisionsobjekt.

Revisionsorganet undersöker om den granskade verksamheten utförs i enlighet med lagen, kontrollerar den faktiska och formella korrektheten i verksamheten och bedömer om den är ändamålsenlig och effektiv och bedrivs enligt principen om sparsamhet.

I revisionsorganets finansiella revisioner kontrolleras huruvida de granskade enheternas redovisning ger en sann och rättvisande bild av det som bokförs, i enlighet med lagstiftningen.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganets främsta redogörelser för sitt arbete är revisionsslutsatser som offentliggörs på revisionsorganets webbplats och i en bulletin så snart de har godkänts av revisionsorganets styrelse. Revisionsorganets ordförande översänder alla godkända revisionsslutsatser till deputeradekammaren, senaten och regeringen.

Revisionsorganet måste enligt lag offentliggöra

  • revisionsorganets bulletin, en officiell publikation med en sammanfattning av granskningsrapporter från en viss period; ett av numren innehåller även den årliga revisionsplanen, och om det görs några ändringar av planen offentliggörs de i senare nummer,
  • årsrapporten, som särskilt innehåller en bedömning av det gångna årets revisioner och revisionsresultat; årsrapporten innehåller dessutom en beskrivning av annan verksamhet, till exempel revisionsorganets samarbete med brottsbekämpande myndigheter, skattemyndigheter och allmänheten, och information om internationellt samarbete och revisionsorganets ekonomiska förvaltning och personal,
  • ett uttalande om genomförandet av statsbudgeten, där revisionsorganet avger ett yttrande över regeringens rapport om genomförandet av statsbudgeten utifrån sin bedömning av hur statsbudgeten har förvaltats under det aktuella årets första sex månader,
  • ett uttalande om statens årsredovisning; i detta dokument avger revisionsorganet ett yttrande över utkastet till statens årsredovisning för det aktuella året utifrån sin utvärdering av den ekonomiska situationen i landet och resultatet av statens ekonomiska förvaltning,
  • en årsredovisning, med uppgifter om revisionsorganets ekonomiska förvaltning under det gångna året. En extern revisor granskar årsredovisningen varje år, varpå revisionsorganets ordförande överlämnar årsredovisningen till det tjeckiska parlamentet.

Utöver ovanstående offentliggör revisionsorganet även andra publikationer, som en EU-rapport (med en jämförelse och utvärdering av Tjeckiens utnyttjande och användning av EU-bidrag), sammanfattande granskningsrapporter som behandlar vissa områden, handböcker, undersökningar av aktuella frågor och rapporter om revisioner som revisionsorganet utfört tillsammans med andra högre revisionsorgan.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet vill göra det så lätt som möjligt för allmänheten att få tag på information om revisionsresultat. Därför offentliggör det revisionsslutsatser, pressmeddelanden och andra relevanta dokument på sin webbplats och i sociala medier. Här finns även resultaten från revisionerna, analyser och nyheter, videoklipp om revisionerna och annan information om revisionsorganets verksamhet.

Revisionsorganet värdesätter öppenhet och offentliggör därför sina avtal på sin webbplats, tillsammans med information om sin budget, verifierade uppgifter och andra uppgifter.

— SAMARBETE

När revisionsorganet deltar i internationella sammanhang är kunskapsutbyte ett av de främsta målen. Det stöder därför kunskapsutbyte i den internationella verksamheten och genom samarbetsrevisioner.

Revisionsorganet anordnar flera olika konferenser, seminarier och andra branschrelaterade aktiviteter varje år. Aktiviteterna riktar sig både till den egna personalen och andra branschaktiva och till företrädare för andra statliga institutioner och är ett sätt att bidra till en förbättring av den offentliga förvaltningen.

Sedan 2017 anordnar det regelbundet ett hackaton inom offentlig förvaltning under vilket omkring 20 offentliga myndigheter tillhandahåller sina data. I mars 2020 var revisionsorganet värd för ett första årligt internationellt hackaton för högre nationella revisionsorgan där 23 länder, främst europeiska, deltog. Flera dussin utvecklare, programmerare och dataanalytiker deltar i hackatonen och tar fram intressanta prototyper av applikationer och visualiseringar.

Tanken är att aktiviteterna ska fungera som en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, inte endast bland allmänheten utan även bland akademiker, experter på olika områden, studenter och andra berörda grupper.

På internationell nivå skickar revisionsorganet regelbundet ut sina revisorer för att delta i arbetet vid internationella organisationers revisionsorgan. Revisionsorganet har haft företrädare i organ som Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst, Europeiska försvarsbyrån och Europeiska rymdorganisationen.

Under perioden 2021–2024 innehar revisionsorganet ordförandeskapet för Europeiska organisationen för högre revisionsorgan (Eurosai).

 

 

TYSKLAND

BUNDESRECHNUNGSHOF

Sedan 1950
Inrättades 1714

Webbplats: www.bundesrechnungshof.de

Uppdragsbeskrivning:

De grundläggande principerna som det tyska högre revisionsorganet verkar efter är oberoende, neutralitet, objektivitet och trovärdighet.

Målet med organets arbete är att öka insynen, effektiviteten och hållbarheten i den offentliga förvaltningen.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det tyska högre revisionsorganet granskar alla förbundsrepublikens inkomster och utgifter, inbegripet representationsmedel och hemliga utgifter, och gör en bedömning av om den federala budgeten har förvaltats väl och effektivt.

Revisionsorganet har fullständig rätt att få tillgång till alla organ och all information som det behöver för sitt revisionsarbete, även när det gäller icke-federala enheter när dessa förvaltar federala medel.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Författningen (artikel 114.2) (1949).
  • Regelsamlingen om förbundsrepublikens budget (artikel 88 och framåt) (1969).
  • Lagen om budgetprinciper (artikel 53 och framåt) (1969).
  • Lagen om det tyska högre revisionsorganet.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet har rätt att granska alla institutioner och organ som handhar förbundsrepublikens medel, till exempel

  • ministerier och deras underlydande organ,
  • statliga myndigheter,
  • socialförsäkringsinstitutioner,
  • offentligägda företag,
  • mottagare av federalt stöd,
  • författningsskyddade organs administrativa enheter.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är en myndighet på högsta nivå och jämställt med federala ministerier.

Det är ett helt oberoende organ och får inga instruktioner om att utföra särskilda revisioner. Parlamentet får dock föreslå att revisionsorganet utför vissa revisioner.

Ordföranden för revisionsorganet innehar även befattningen som federal effektivitetskommissionär. Det innebär att han eller hon lägger fram förslag, rapporter och yttranden om hur effektiviteten kan ökas i den federala förvaltningen. Ordföranden kan även ge parlamentet råd angående lagstiftning.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Genom sitt revisions- och rådgivningsarbete bistår revisionsorganet förbundsrepublikens regering och parlament, som använder dess årsrapport som grund för att bevilja förbundsrepublikens regering ansvarsfrihet.

Revisionsorganet överlämnar rapporter till både den verkställande och den lagstiftande grenen i förbundsrepubliken och kan ge råd innan slutgiltigt beslut fattas.

Revisionsorganet deltar även i budgetförhandlingarna mellan det federala finansministeriet och de andra ministerierna och kan yttra sig över ministeriernas budgetuppskattningar. Därutöver ger man även råd medan budgeten genomförs.

REVISIONSARBETE

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Kay Scheller utsågs den 30 juni 2014.

ÄMBETSPERIOD

Tolv år utan möjlighet till förlängning. Ämbetsperioden är begränsad till den lagstadgade pensionsåldern för statstjänstemän, som för närvarande är 67 år.

URVALSMETOD

Ordföranden väljs av de två parlamentskamrarna och utnämns av Förbundsrepubliken Tysklands president.

LEDNINGSORGAN

Beslut om revisionsarbetet fattas av kollegier på revisionsdivisionsnivå. Kollegierna består av revisionsorganets ledamöter, det vill säga en högre revisionsdirektör och en revisionsdirektör och i vissa fall även ordföranden eller vice ordföranden. Styrelseledamöterna i revisionsorganet är rättsligt oberoende.

Vissa typer av övergripande beslut, till exempel om frågor som rör årsrapporten, måste fattas av senaten. Senaten är det högsta beslutande organet.

ÄMBETSPERIOD

De högre revisionsdirektörerna är statstjänstemän. Deras ämbetsperiod är begränsad till den lagstadgade pensionsåldern för statstjänstemän, som för närvarande är 67 år.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet består av nio revisionsdivisioner med 49 revisionsenheter. Det finns en division till som har hand om det internationella revisionsarbetet och som bistår ordföranden i dennes funktion som ledamot av FN:s revisorspanel. Stabsdivisionen ansvarar för den centrala förvaltningen.

— RESURSER

PERSONAL

  • Totalt: 1 080 (2023) (80 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 58 %; ♀ 42 %. Medelålder: > 51 år

BUDGET

  • 187 miljoner euro (2023)
  • 0,04 % av den totala federala budgeten

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Ordföranden, vice ordföranden, senaten och alla kollegier medverkar i revisionsorganets strategiska planering och arbetsplanering.

Revisionsenheterna i revisionsorganet genomför regelbundna risk- och arbetsanalyser som ligger till grund för en medellångsiktig revisionsplan och en revisionsstrategi för de kommande tre till fem åren.

Enheterna planerar på ett samordnat sätt sitt revisionsarbete i årliga revisionsplaner, och dessa planer ligger till grund för revisionsorganets övergripande revisionsplan.

Det tyska högre revisionsorganet får självt bestämma om revisionsbegäranden från parlamentet eller parlamentets utskott ska hörsammas.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet genomför effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner och finansiella revisioner, både i efterhand och i realtid, samt ger förebyggande råd. Man beslutar självständigt när och hur revisioner ska genomföras och kan utföra fältarbete.

Effektivitetsrevisioner är en av de viktigaste uppgifterna, och de kompletteras ofta med inslag som gäller regelefterlevnad och finansiell revision för att bli en övergripande revision. Revisionsorganet har hållbarhet som ett extra strategiskt revisionskriterium.

Revisionsorganet utför även

  • särskilda revisoner, som inbegriper djupgående undersökningar som utformats för att få fram bevis rörande en viss aspekt av revisionsområdet,
  • myndighetsövergripande revisioner, där man undersöker en viss företeelse i ett representativt urval av myndighetsorgan för att få fram revisionsresultat om ett visst bestämt område av myndigheternas verksamhet och transaktioner,
  • utredningar, genom vilka man vill få kunskap om särskilda problemområden, rutiner eller tendenser; syftet med dessa är inte att lämna en slutgiltig utvärdering av myndigheternas verksamhet och transaktioner utan snarare att ta fram lämpligt underlag som förberedelse inför nya revisionsuppdrag,
  • uppföljningsrevisioner, där man kontrollerar om tillsynsmyndigheterna har reagerat på revisionsresultaten eller parlamentsresolutioner,
  • förvaltningsrevisioner (eller allmänna revisioner), där man vill få en överblick över det granskade organets finansiella förvaltning,
  • realtidsrevisioner, genom vilka revisionsorganet har möjlighet att granska flera olika enskilda beslut i större program var för sig och vid varje skede i projektet. Det gör att revisionsorganet kan upptäcka brister i ett tidigt skede och underrätta beslutsfattande organ i god tid.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • skrivelser med revisionsresultat, som skickas till de granskade enheterna för kommentar,
  • årsrapporter som består av en huvudvolym (I) och en kompletterande volym (II); volym I kommer ut på hösten varje år och volym II på våren året efter; tillsammans ger de en aktuell bild som tjänar som grund för parlamentets beviljande av ansvarsfrihet,
  • rådgivande rapporter,
  • specialrapporter.

De rådgivande rapporterna och specialrapporterna överlämnas till parlamentet och förbundsrepublikens regering.

Utöver ovanstående skriver ordföranden i sin roll som federal effektivitetskommissionär ett antal yttranden och riktlinjer om god sed.

Revisionsorganets skrivelser med revisionsresultat och rapporter innehåller även rekommendationer, och man yttrar sig om särskilda frågor, som lagförslag och större upphandlingar, samt bistår med sakkunnigutlåtanden.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet presenterar sin årsrapport för allmänheten på en federal presskonferens och offentliggör sina arbeten (som årsrapporten, specialrapporterna och avslutande revisionsskrivelser) på sin webbplats.

Här finns även specialrapporterna och den federala effektivitetskommissionärens redovisningar.

— SAMARBETE

Eftersom Tyskland är ett statsförbund finns det regionala revisionsinstitutioner och kommunala revisionsorgan som granskar de andra förvaltningsnivåerna. Men då förbundsrepublikens och de 16 förbundsländernas skattesystem i stor utsträckning är sammanbundna med varandra har revisionsorganet ett nära samarbete med förbundsländernas oberoende regionala revisionsinstitutioner.

Samarbetet rör främst program som förbundsrepubliken och förbundsländerna finansierar gemensamt, samt uppgifter som förbundsstaten har ansvar för men där man överlåtit ansvaret på förbundsländerna.

 

 

UNGERN

ÁLLAMI SZÁMVEVŐSZÉK

Sedan 1989
Inrättades 1870

Webbplats: www.asz.hu

Mandat:

Det statliga revisionsorganet, som är nationalförsamlingens högsta organ för revison av finanser och ekonomi, bidrar genom sina granskningar och förslag, rådgivande yttranden, rekommendationer och analyser baserade på revisionserfarenhet till att organisationer som förvaltar offentliga medel och tillgångar drivs och förvaltas på ett lagenligt, lämpligt, sparsamt, effektivt och ändamålsenligt sätt. Revisionsorganet övervakar också att de offentliga medlen används korrekt och bidrar till att förbättra kvaliteten på utförandet av statliga funktioner.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

Ungerns statliga revisionsorgan är nationalförsamlingens högsta organ för revison av finanser och ekonomi och rapporterar till nationalförsamlingen. Revisionsorganet granskar alla aspekter i förvaltningen av offentliga medel och statliga tillgångar.

Revisionsorganet ska utföra revisioner av finanser och ekonomi och granska genomförandet av statsbudgeten, förvaltningen av de offentliga finanserna, användningen av medel från de offentliga finanserna och förvaltningen av statens tillgångar. Det utför sina revisioner efter kriterierna lagenlighet, lämplighet och ändamålsenlighet. Utifrån sina resultat kan revisionsorganet anmäla revisionsobjekt och ansvariga enskilda personer till respektive behörig myndighet. Revisionsorganets rapporter och dess resultat och slutsatser kan inte bestridas inför domstolar eller andra myndigheter.

Baserat på sin revisionserfarenhet bistår revisionsorganet nationalförsamlingen, dess utskott och revisionsobjektens arbete genom att delge dem sina iakttagelser, förslag, rådgivande yttranden och rekommendationer men också genom att utföra analyser och studier.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Ungerns grundlag.
  • Lag LXVI från 2011 om det statliga revisionsorganet.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganets granskningar kan i synnerhet omfatta följande enheter och områden:

  • Offentliga institutioner.
  • Institutioner som finansieras med medel från statsbudgeten.
  • Budgetgenomförandet för sociala trygghetsfonder och särskilda statsfonder.
  • Förvaltningen av lokala myndigheter, minoriteters självstyren och deras organ.
  • Kapitalförvaltningen i bolag som är del- eller helägda av staten eller av lokala myndigheter.
  • Beskattning och annan inkomstgenererande verksamhet inom den statliga och de lokala skatte- och tullmyndigheterna.
  • Ungerns centralbanks förvaltning och korrekta funktion.
  • Förvaltningen av politiska partier och deras stiftelser samt användningen av bidrag till dem.
  • Användningen av medel till parlaments- eller kommunalval och nationella folkomröstningar.
  • Kampanjkonton för organisationer som utser kandidater.
  • Förvaltningen av kyrkliga organisationer som finansieras med medel från statsbudgeten.
  • Användningen av särskilda driftsbudgetar för den nationella säkerhetstjänsten.
  • Laglighetskriterier för insyn i icke-statliga organisationers verksamhet som antas kunna påverka samhällslivet.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorganet är, i egenskap av nationalförsamlingens högsta organ för revision av finanser och ekonomi, oberoende av alla andra organisationer vid utförandet av sin granskningsverksamhet och leds av en ordförande.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet utför sina uppgifter under nationalförsamlingens överinseende. I en årlig rapport till nationalförsamlingen informerar ordföranden om revisionsorganets granskningsverksamhet, drift och förvaltning under det föregående året och om åtgärder som vidtagits för att följa upp granskningsiakttagelserna.

Revisionsorganet har en egen rubrik i statsbudgetens struktur.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet bistår nationalförsamlingen, dess utskott och revisionsobjekten genom sina iakttagelser, förslag och rådgivning som baseras på revisionserfarenhet. Revisionsorganets ordförande sitter i det finanspolitiska rådet, vars arbete stöds av revisionsorganet genom analyser och studier som rådet kan ta del av.

Revisionsorganet utför sin granskningsverksamhet med utgångspunkt i en årlig revisionsplan som har godkänts av ordföranden. Revisionsorganets ordförande informerar nationalförsamlingen om revisionsplanen och eventuella ändringar av den.

Revisionsorganet är skyldigt att utföra revisioner enligt nationalförsamlingens beslut och kan utföra revisioner på begäran från regeringen, Nato, EU eller andra internationella organisationer som Ungern är medlem i, men också för att uppfylla en skyldighet som följer av en internationell överenskommelse som parlamentet eller regeringen ingått eller på grundval av ett enskilt beslut från ordföranden.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Dr László Windisch utsågs den 4 juli 2022.

ÄMBETSPERIOD

Tolv år med möjlighet att bli omvald.

URVALSMETOD

Ordföranden för det statliga revisionsorganet väljs av nationalförsamlingen med två tredjedelars majoritet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet arbetar under ordförandens fulla ansvar. Den högsta ledningen består av ordföranden och vice ordförandena. Ordföranden väljs av nationalförsamlingen och de vice ordförandena utses av ordföranden, båda på tolv år. Revisionsverksamheten utförs av olika revisionsdirektorat som, inom ramen för regelefterlevnadsrevisioner, finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner, granskar de offentliga finanserna på central och lokal nivå, enheter utanför den offentliga sektorn samt förvaltningen av offentliga tillgångar. Direktoraten leds av direktörer och revisionsarbetet utförs under operativ ledning av chefsrevisorer som står under direktörernas ansvar.

Revisionsverksamheten inom direktoraten stöds av strategiska och metodologiska riskbedömnings- och kvalitetssäkringsfunktioner under ledning av den samordnande direktören, liksom av en central analysenhet som sköter revisionsorganets analysfunktioner enligt lagstiftningen. Dessutom bidrar andra enheter (för rättsliga frågor, finanser, it, administration, personal, kommunikation och internationella frågor) till revisionsorganets funktion.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 496,5 heltidsekvivalenter (15 mars 2022) (74,6 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 38 %; ♀ 62 %. Medelålder: 47,19 år

BUDGET

  • 13,3 miljarder forinter (2023) (33,7 miljoner euro)
  • Budgetplanering: revisionsorganet tar fram sin egen budget, som utan några ändringar från regeringen ska överlämnas till nationalförsamlingen som en del av förslaget till statsbudget.
  • < 0,04 % av de sammanlagda offentliga utgifterna, 0,02 % av BNP

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet utför sin granskningsverksamhet med utgångspunkt i den årliga revisionsplanen som har godkänts av ordföranden och i enlighet med regler och standarder för revision.

Hur ofta revisioner görs bestäms av lagstiftningen eller, i avsaknad av rättsliga bestämmelser, av ordföranden.

Revisionsorganet utgår från en situationsutvärdering, gör ett informerat val av granskningens inriktning och omfattning och upprättar ett motsvarande granskningsprogram med fokus på riskbedömning och mervärde.

— REVISIONSMETODER

Med beaktande av Intosais internationella revisionsstandarder utvecklar revisionsorganet sina egna regler och metoder för granskning och ser till att de hela tiden ses över och utvecklas i takt med att omgivningen förändras. De revisioner som organet utför kan vara regelefterlevnadsrevisioner, finansiella revisioner eller effektivitetsrevisioner eller en kombination av dessa.

Den årliga revisionsplanen är offentlig och finns tillgänglig på revisionsorganets webbplats. Den information som tillhandahålls av den granskade enheten och de uppgifter som är föremål för granskning bedöms av revisionsorganet baserat på de kriterier som anges i granskningsprogrammet.

Med utgångspunkt i offentliggjorda revisionsdokument, de revisionsmetoder som används och granskningsprogrammet som skickas ut i förväg, informeras revisionsobjekten om revisionsmålen och de kriterier som revisionsorganets iakttagelser baseras på.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • ett yttrande över förslaget till statsbudget,
  • en rapport om genomförandet av statsbudgeten,
  • granskningsrapporter och uppföljningsrapporter (med respekt för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter),
  • årlig information om institutionens verksamhet och funktion,
  • icke rättsligt bindande rekommendationer,
  • analyser och studier.

Revisionsorganet har en rättslig skyldighet att stödja det finanspolitiska rådets arbete med sina analyser. För att fullgöra denna skyldighet genomför revisionsorganet varje år flera analyser om budgetläget och vissa finanspolitiska frågor.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet håller allmänheten informerad om sitt arbete och samarbetar med nationalförsamlingens presstjänst och med företrädare för media. Revisionsorganet har en webbplats på ungerska och engelska och sprider sina publikationer med hjälp av pressmeddelanden i syfte att informera allmänheten och uppfylla det lagstadgade kravet på offentliggörande.

På webbplatsen offentliggörs, utöver granskningsrapporter, revisionsorganets rättsliga auktorisation, regler för drift och verksamhet, uppgifter, revisionsplan, uppdrag, strategi, yrkesmässiga revisionsstandarder, cv:n för personer i revisionsorganets ledning och andra uppgifter av allmänt intresse.

För att få ut mesta möjliga av sitt arbete och yrkeserfarenhet ägnar revisionsorganet särskild uppmärksamhet åt öppen och begriplig kommunikation med intressenterna och rapporterar om sitt arbete på ett sätt som kan förstås och accepteras av den tilltänkta målgruppen.

— SAMARBETE

Revisionsorganet bidrar till fortsatt yrkesmässig utveckling genom att samarbeta med externa organisationer och ta del av deras expertis för att på så sätt öka kvaliteten och trovärdigheten i sitt arbete. För att utföra sina uppgifter på ett effektivare och ändamålsenligare sätt ingår organet samarbetsavtal med professionella partner och samarbetar med nationella revisionsorgan.

Revisionsorganet deltar i inhemska och internationella evenemang på yrkesområdet och följer noga utvecklingen i fråga om internationella yrkesstandarder för revision och revisionsrelaterade frågor som diskuteras i internationella forum. Detta för att ytterligare utveckla sin revisionsverksamhet, sina revisionsmetoder och sin organisatoriska funktion.

Revisionsorganet deltar i internationell verksamhet för att uppfylla sina internationella strategiska mål och utveckla sitt internationella engagemang för offentlig revision. Revisionsorganet samarbetar framför allt med Intosai, Eurosai, Eurorai, EU:s institutioner och övriga organ, Natos internationella revisorskollegium, samt de högre revisionsorganen i samarbetsländerna i Visegradgruppen, för att stärka det internationella samarbetet och ständigt förbättra sina revisionsregler och revisionsmetoder.

 

 

FOTO

Revisionsrätten Källa: © Europeiska unionen 2018, källa: Europeiska revisionsrätten. Arkitekter: Paul Noël (1988) och Jim Clemes (2004 och 2013).

AT Källa: Rechnungshof. Porträtt: © Achim Bieniek.

BE Källa: Rekenhof / Cour des comptes / Rechnungshof. Arkitekter: Gustave Saintenoy och Clément Parent.

BG Källa: Сметна палата на Република България.

CY Källa: Eλεγκτική Υπηρεσία της Κυπριακής Δημοκρατίας. Arkitekt: Maratheftis-Yiannouris Architects Engineers.

CZ Källa: Nejvyšší kontrolní úřad.

DE Källa: Bundesrechnungshof. Arkitekt: Josef Trimborn.

DK Källa: Rigsrevisionen. Porträtt: Helga Theilgaard.

EE Källa: Riigikontroll.

EL Källa: Ελεγκτικό Συνέδριο. Arkitekt: Themis Kataskevastiki (statligt företag).

ES Källa: Tribunal de Cuentas. Arkitekt: Francisco Jareño y Alarcón. Porträtt: David Corral.

FI Källa: Valtiontalouden tarkastusvirasto. Arkitekt: Helin & Co Architects. Porträtt: Lari Järnefelt/Felt Fotografi Oy.

FR Källa: Tangopaso (Wikimedia Commons). Arkitekt: Constant Moyaux. Porträtt: Émile Lombard, Cour des comptes.

HR Källa: Državni ured za reviziju.

HU Källa: Állami Számvevőszék. Arkitekter: Antal Skalnitzky Antal och Henrik Koch.

IE Källa: Office of the Comptroller and Auditor General. Arkitekt: Scott Tallon Walker Architects.

IT Källa: Corte dei conti.

LT Källa: Valstybės Kontrolė. Arkitekt: Loreta Grikinienė.

LU Källa: Cour des comptes. Arkitekt: Arlette Schneiders Architectes.

LV Källa: Valsts kontrole. Arkitekt: Vizuālās Modelēšanas Studija Ltd, projektledare Daiga Bikse och arkitekt Daiga Levane.

MT Källa: National Audit Office.

NL Källa: Algemene Rekenkamer. Arkitekt: Aldo van Eyck. Porträtt: Henriette Guest.

PL Källa: Najwyższa Izba Kontroli. Arkitekt: Antoni Dygat. Porträtt: Marek Brzeziński/Creative Commons CC0 1.0.

PT Källa: Tribunal de Contas. Arkitekter: Jorge Manuel Soares Costa och Fernando Silva.

RO Källa: Curtea de Conturi a României.

SE Källa: Riksrevisionen. Porträtt: Frida Ström.

SI Källa: Računsko sodišče Republike Slovenije. Arkitekt: Miroslav Gregorič. Porträtt: Daniel Novakovič/STA.

SK Källa: Najvyšší kontrolný úrad Slovenskej republiky. Arkitekt: Vladimir Dedecek.

KONTAKT

KONTAKTA REVISIONSRÄTTEN

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxembourg
LUXEMBURG

tfn +352 4398 – 1
Förfrågningar: www.eca.europa.eu/sv/contact
Webbplats: eca.europa.eu
       LinkedIn: EUAuditors
       Twitter: @EUAuditors
       Facebook: EUAuditors
       Instagram: #EUAuditors
 Youtube: @EUAuditors

INFORMATION OM REVISIONSRÄTTEN

Webbplats: eca.europa.eu
Öppenhetsportalen: https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/Transparency-portal-home.aspx

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

  • Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
  • Ring telefonnumret +32 22999696.
  • Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

INFORMATION OM EU

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (https://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (https://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2023

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i beslut nr 6-2019 om revisionsrättens policy för öppna data och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal eller om arbete av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp:

Europeiska revisionsrättens logotyp får inte användas utan Europeiska revisionsrättens förhandsgodkännande.



Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023

HTMLISBN 978-92-849-1194-3doi:10.2865/4495QJ-09-23-504-SV-Q