Presentation av Europeiska revisionsrättens årsrapporter för 2020

Ordförandens inledning

Vår årsrapport för budgetåret 2020, den sista under perioden 2014–2020, har färdigställts i en utmanande tid för EU och dess medlemsstater. Trots de särskilda operativa problem som uppstått till följd av covid-19-krisen har vi i vår egenskap av Europeiska unionens externa revisor gjort allt som står i vår makt för att vi ska kunna fortsätta utföra ändamålsenlig offentlig revision i EU.

Liksom tidigare år konstaterar vi att EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella ställning. Vi avger ett uttalande utan reservation om tillförlitligheten i Europeiska unionens räkenskaper för 2020. Intäkterna 2020 var lagliga och korrekta och innehöll inte väsentliga fel.

För 2020 uppskattar vi den övergripande felprocenten i de granskade kostnaderna till 2,7 % (2019: 2,7 %).

På de betydande EU-utgiftsområden där vi gör en särskild bedömning är felnivån väsentlig för Sammanhållning och Konkurrenskraft. Vi konstaterar att den uppskattade felnivån för Naturresurser ligger nära väsentlighetsgränsen (2,0 %). Våra resultat visar att felnivån inte var väsentlig för direktstöd, som står för 69 % av utgifterna inom denna rubrik i den fleråriga budgetramen, och att den sammantaget var väsentlig på de utgiftsområden där vi hade identifierat en högre risk (landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, fiske, miljö och klimatpolitik). Felnivån ligger under väsentlighetsgränsen för Administration.

Under flera år har vi i vår granskning av EU:s intäkter och kostnader skilt mellan budgetområden där vi anser att riskerna avseende laglighet och korrekthet är stora respektive små. På grund av hur EU-budgeten är sammansatt och utvecklas med tiden har andelen högriskkostnader i den granskade populationen fortsatt att öka jämfört med tidigare år och utgör ungefär 59 % av vår granskningspopulation 2020 (2019: 53 %). Vi uppskattar felnivån i denna kostnadstyp till 4,0 % (2019: 4,9 %). Därför gör vi ett uttalande med avvikande mening om kostnaderna.

Den uppskattade felnivån för kostnader med låg risk, som utgjorde de återstående 41 % (2019: 47 %) av vår granskningspopulation, låg under väsentlighetsgränsen på 2 %.

EU kommer att använda betydligt mer pengar än under den föregående programperioden. De närmaste sju åren kommer unionen att kunna spendera 1,8 biljoner euro. Häri ingår 750 miljarder euro för återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU, som är ett initiativ som utgör EU:s svar på covid-19-krisen och går utöver den reviderade fleråriga budgetramen för 2021–2027 på 1,1 biljoner euro. De 27 medlemsstaterna har också enats om att delvis finansiera detta återhämtningsprogram genom emittering av statsobligationer. Dessa beslut innebär därför ett historiskt skifte när det gäller EU:s finanser.

En sund och ändamålsenlig förvaltning av EU:s finanser kommer följaktligen att bli ännu viktigare. Med detta följer ett ökat ansvar för både kommissionen och medlemsstaterna men också för Europeiska revisionsrätten.

Vi har mot denna bakgrund utarbetat en ny strategi för perioden 2021–2025. I januari 2021 enades vi om tre strategiska mål som ska vägleda oss när vi granskar EU:s finanser de närmaste åren så att vi framför allt kan tillhandahålla hög revisionssäkerhet i en utmanande och föränderlig miljö. De närmaste åren kommer vi därför att fortsätta att aktivt bidra till ansvarsskyldighet och insyn i alla former av EU:s finanser, inbegripet NextGenerationEU.

Samlade resultat

De viktigaste iakttagelserna

• Generellt var den uppskattade felnivån i kostnaderna som belastar 2020 års EU-budget väsentlig och låg kvar på 2,7 % (2019: 2,7 %).
• För högriskkostnader (främst ersättningsbaserade), där stödmottagarna ofta måste följa komplexa regler när de lämnar ersättningsanspråk för kostnader som de har haft, uppskattar vi felnivån till 4,0 % (2019: 4,9 %). Andelen högriskkostnader i vår granskningspopulation har fortsatt ökat, främst på grund av en ytterligare kostnadsökning för Sammanhållning (20 miljarder euro) och uppgick till hela 59 % (2019: 53 %). Liksom 2019 är felnivån av avgörande betydelse och därför gör vi återigen ett uttalande med avvikande mening om kostnaderna.
• Under det sjunde och sista året av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 fortsatte de utestående åtagandena att öka och uppgick till 303,2 miljarder euro vid utgången av 2020. I synnerhet har medlemsstaternas användning eller utnyttjande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) varit långsammare än planerat. Av det totala beloppet för åtaganden från ESI-fonderna har 45 % (209 miljarder euro) ännu inte utnyttjas.
• Covid-19-pandemin kommer att ha en betydande inverkan på de medelsbelopp som EU kommer att spendera under kommande år. För perioden 2021–2027 har de kombinerade anslagen från återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU och den fleråriga budgetramen nästan fördubblats jämfört med den föregående fleråriga budgetramen och de kommer att uppgå till 1 824 miljarder euro. Vi identifierade risker och utmaningar i samband med genomförandet av dessa medel och deras sunda ekonomiska förvaltning.
• Vi rapporterar alla misstänkta fall av oegentligheter som vi upptäcker under granskningsarbetet till EU:s byrå för bedrägeribekämpning (Olaf). Under 2020 förekom sex sådana fall (2019: nio).

De fullständiga årsrapporterna för 2020 om EU-budgeten och om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Vår revision

EU-budgeten 2020 i siffror

Europaparlamentet och rådet antar en årlig EU-budget inom ramen för den långtidsbudget som man kommit överens om för en period på flera år (den fleråriga budgetramen). Vår revision 2020 omfattade det sista året av den period som inleddes 2014 och löpte fram till 2020, även om belopp fortsatt kommer att betalas ut.

Kommissionen har det yttersta ansvaret för att budgeten används korrekt. Kostnaderna för 2020 uppgick till totalt 173,3 miljarder euro, vilket motsvarar 1,1 % av EU‑27:s och Förenade kungarikets sammanlagda bruttonationalinkomst (BNI).

Varifrån kommer pengarna?

Totalt uppgick intäkterna till 174,3 miljarder euro 2020. EU-budgeten finansieras på olika sätt. Den största delen (123 miljarder euro) betalas av medlemsstaterna i förhållande till deras BNI. Andra källor är tullavgifter (19,9 miljarder euro), bidrag baserade på den mervärdesskatt som medlemsstaterna uppbär (17,2 miljarder euro) och bidrag och återbetalningar inom ramen för olika EU-avtal och EU-program (8,2 miljarder euro).

Vad används pengarna till?

EU-budgeten används inom en lång rad områden, till exempel

• främjande av den ekonomiska utvecklingen i strukturellt svagare regioner,
• främjande av innovation och forskning,
• transportinfrastrukturprojekt,
• utbildning för arbetslösa,
• jordbruk och främjande av biologisk mångfald,
• kampen mot klimatförändringar,
• gränsförvaltning,
• stöd till grannländer och utvecklingsländer.

Ungefär två tredjedelar av budgeten används enligt den metod som kallas delad förvaltning. Kommissionen har det yttersta ansvaret för denna metod för budgetgenomförande, men det är medlemsstaterna som fördelar medel, väljer ut projekt och förvaltar EU:s kostnader, till exempel när det gäller Sammanhållning och Naturresurser.

Vår revisionsförklaring om EU:s budget

Varje år granskar vi EU:s intäkter och kostnader och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om de underliggande intäkts- och kostnadstransaktionerna följer EU:s och medlemsstaternas regler.

Detta arbete ligger till grund för vår revisionsförklaring till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Vi granskar kostnaderna i det skede då slutmottagarna av EU-medel har genomfört verksamhet eller haft kostnader och kommissionen har godkänt kostnaderna. I praktiken betyder det att vår population av transaktioner omfattar mellanliggande betalningar och slutbetalningar. Vi granskade inte förskott som betalats ut under 2020, såvida de inte också hade reglerats under året.

Reserestriktioner på grund av covid-19 gjorde att vi nästan inte kunde göra några kontroller på plats alls. Vi utförde därför större delen av vårt arbete genom skrivbordsgranskningar och genom att intervjua revisionsobjekten på distans. Att inte utföra kontroller på plats kan öka risken för att fel inte upptäcks, men de bevis som vi inhämtade från våra revisionsobjekt gjorde det möjligt för oss att slutföra vårt arbete och dra slutsatser om det.

Vår granskningspopulation för 2020 uppgick till 147,8 miljarder euro (se figur 1).

I år stod Naturresurser för den största delen av vår totala granskningspopulation (40,8 %), följt av Sammanhållning (32,8 %) och Konkurrenskraft (11,0 %).

Mer information om vår revisionsmetod finns i Bakgrundsinformation.

Våra iakttagelser

EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild

EU:s räkenskaper för 2020 ger i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av EU:s finansiella resultat och tillgångar och skulder vid årets slut, i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn.

Därför kan vi avge ett uttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet, såsom vi har gjort varje år sedan 2007.

I EU:s balansräkning redovisas en skuld för pensioner och andra ersättningar till anställda på 116 miljarder euro i slutet av 2020. Att denna uppskattning har fortsatt att öka beror främst på den minskade nominella diskonteringsräntan, som återspeglar den globala räntesänkningen.

Den 1 februari 2020 upphörde Förenade kungariket att vara en EU-medlemsstat. Den 31 december 2020 visade EU:s räkenskaper en nettofordran på 47,5 miljarder euro på Förenade kungariket, baserat på ömsesidiga skyldigheter enligt utträdesavtalet.

Intäkterna 2020 var lagliga och korrekta

Vi drar slutsatsen att intäkterna inte innehöll några väsentliga fel.

Felnivån i kostnaderna för 2020 är väsentlig och av avgörande betydelse

För kostnaderna som helhet uppskattar vi att felnivån ligger mellan 1,8 % och 3,6 %. Mittpunkten i detta intervall, det tidigare så kallade mest sannolika felet, förblev densamma som förra året och är 2,7 % (se figur 2).

Vi definierar fel som ett penningbelopp som inte skulle ha betalats ut från EU-budgeten. Fel uppstår när pengar inte används i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning och därför inte som rådet och Europaparlamentet avsett när de antog lagstiftningen, eller när de inte används i enlighet med särskilda nationella bestämmelser.

Mer än hälften av vår granskningspopulation innehåller återigen väsentliga fel

För 2020 konstaterade vi återigen att det sätt på vilket utgifterna betalades ut påverkar risken för fel. Vi skiljer i detta sammanhang mellan betalningar baserade på stödrättigheter respektive kostnadsersättningar (se rutan nedan).

De vanligaste fel som vi konstaterade i kostnaderna med hög risk var följande:

• Icke stödberättigande projekt och kostnader samt överträdelser av inremarknadsregler (särskilt bristande efterlevnad av regler för statligt stöd) inom Sammanhållning.
• Icke stödberättigande kostnader, administrativa fel och avsaknad av grundläggande styrkande handlingar inom områdena landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, miljö, klimatpolitik och fiske, som tillsammans utgör omkring 31 % av de totala utgifterna inom Naturresurser.
• Icke stödberättigande kostnader, särskilt direkta personalkostnader och övriga direkta kostnader, för forskning (Horisont 2020 och sjunde ramprogrammet), som utgör omkring 57 % av de totala utgifterna inom Konkurrenskraft.
• Avsaknad av styrkande handlingar, bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling samt kostnader som inte uppkommit och icke stödberättigande kostnader inom Europa i världen.

År 2020 ökade högriskkostnaderna ytterligare jämfört med de fyra föregående åren. De utgör helt klart merparten av vår granskningspopulation, omkring 59 % (2019: 53 %). Den ökade andelen kostnader av detta slag berodde till stor del på att vår granskningspopulation för Sammanhållning hade ökat med ytterligare 20 miljarder euro. Den uppskattade felnivån i högriskkostnader var 4,0 % (2019: 4,9 %).

Lågriskkostnader stod för de resterande 41 % av vår granskningspopulation (2019: 47 %) och innefattade framför allt stödrättighetsbaserade betalningar. Den uppskattade felnivån i denna del av populationen låg under väsentlighetsgränsen på 2 % (se figur 3).

I figur 4 jämförs de uppskattade felnivåerna för de olika utgiftsområdena mellan 2016 och 2020. Mer information om resultat finns i avsnittet En närmare titt på våra resultat och i respektive kapitel i årsrapporten för 2020.

Jämförelse mellan vår och kommissionens uppskattning av felnivån

I den årliga förvaltnings- och resultatrapporten, som kommissionskollegiet har ansvaret för, sammanfattas nyckelinformation från de årliga verksamhetsrapporterna om intern kontroll och ekonomisk förvaltning. I den ingår risken vid betalning, vilket är kommissionens uppskattning av det belopp som inte uppfyllde tillämpliga regler vid betalningen. Kommissionens övergripande uppskattning av risken vid betalning för 2020 är 1,9 %. Denna siffra ligger under vår väsentlighetsgräns (2,0 %) och vår uppskattade felnivå (2,7 %).

Dessutom innehåller den årliga verksamhetsrapporten från varje generaldirektorat vid kommissionen en förklaring där generaldirektören intygar att den finansiella informationen presenteras korrekt i rapporten och att transaktionerna under hans eller hennes ansvar är lagliga och korrekta. För detta ändamål uppskattade alla generaldirektorat risken vid betalning i sina kostnader.

Vi anser att de problem som vi rapporterade om förra året och som rörde efterhandsrevisioner utförda av kommissionens gemensamma revisionstjänst (Konkurrenskraft), medlemsstaternas kontroller, såsom de återspeglas i deras kontrollstatistik (Naturresurser), kontroller gjorda av revisionsmyndigheter i medlemsstaterna (Sammanhållning) och undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel som beställs varje år (Europa i världen) fortfarande finns och påverkar uppskattningen av risken vid betalning.

För de rubriker i den fleråriga budgetramen där vi gör en särskild bedömning jämförde vi kommissionens risk vid betalning för 2020 med våra egna uppskattade felnivåer. Jämförelsen visar att kommissionens risk vid betalningar ligger under vår uppskattade felnivå för Konkurrenskraft, Sammanhållning och Naturresurser.

I år granskade vi kommissionens rapportering om finansiella korrigeringar och återkrav och konstaterade att den är komplex och inte alltid tydlig. Vi konstaterade också att det förekom återkrav från 2005 och nettokorrigeringar för programperioden 1994–1999. Vid utgången av 2020 hade ännu inte några finansiella nettokorrigeringar gjorts för Sammanhållning för programperioden 2014–2020.

Vi rapporterade sex fall av misstänkta oegentligheter till Olaf

Vi rapporterar alla misstänkta fall av oegentligheter som vi upptäcker under granskningsarbetet till Europeiska unionens byrå för bedrägeribekämpning (Olaf), som beslutar om den ska utreda och följa upp dem, eventuellt i samarbete med nationella rättsliga myndigheter. År 2020 överlämnade vi sex fall av misstänkta oegentligheter till Olaf (2019: nio). I alla dessa fall har Olaf inlett en utredning. I juni 2021 inledde vi ett samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten på grundval av den administrativa överenskommelsen mellan de två organisationerna.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten finns i kapitel 1 i vår årsrapport för 2020. Hela årsrapporten finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

En närmare titt på våra resultat

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

Genomförande och användning av budgeten 2020

Den tillgängliga budgeten genomfördes nästan helt

I förordningen om den fleråriga budgetramen har det fastställts maximibelopp för vart och ett av budgetramens sju år. Dessa tak gäller för EU:s nya ekonomiska förpliktelser (åtagandebemyndiganden) och för betalningar som kan göras från EU-budgeten (betalningsbemyndiganden). Se figur 5.

Åtagandebemyndigandena utnyttjades nästan helt 2020: 172,9 miljarder euro av den slutliga budgeten på 173,9 miljarder euro (99,5 %). De båda bemyndigandena och användningen av dem överskred taket i den fleråriga budgetramen (168,8 miljarder euro). Detta tak kunde överskridas genom att särskilda instrument användes, till exempel Europeiska unionens solidaritetsfond.

År 2020 var taket i den fleråriga budgetramen för betalningsbemyndiganden 172,4 miljarder euro, och de belopp som var tillgängliga för betalningar i den slutliga budgeten uppgick till 164,1 miljarder euro. De faktiska betalningarna uppgick till totalt 161,8 miljarder euro, vilket var 10,6 miljarder euro lägre än taket.

Även om många ändringar har gjorts i budgeten i samband med covid-19-pandemin har kommissionen ännu inte rapporterat om EU-medel som använts för detta syfte

För att reagera snabbt på covid-19-pandemin och tillhandahålla stöd användes två huvudsakliga budgetverktyg: ändringsbudgetar och överföringar. Det totala beloppet för de ytterligare åtagandebemyndiganden som tillfördes genom ändringsbudgetar uppgick till 5,2 miljarder euro, varav 3,3 miljarder euro avsåg covid-19-relaterade utgifter. När det gäller betalningsbemyndiganden uppgick det totala beloppet för ändringsbudgetar under året till 10,5 miljarder euro, varav 9,4 miljarder euro avsåg covid-19-relaterade utgifter. Andra exempel på ändringar kopplade till pandemin var möjligheten att under ett år överföra medel mellan regioner, upphäva kravet på att koncentrera finansieringen till särskilda teman och göra det möjligt att tillämpa medfinansiering på upp till 100 %. Medlemsstaterna behövde inte heller återbetala 7,6 miljarder euro till EU-budgeten i outnyttjad årlig förfinansiering från ESI-fonderna från det föregående året.

För att öka öppenheten, och beakta Europaparlamentets begäran om information, började kommissionen att internt spåra EU-medel som använts för covid-19-relaterade ändamål under första halvåret 2020. Kommissionen har ännu inte offentliggjort någon rapport om covid-19-relaterade utgifter.

De utestående åtagandena överstiger 300 miljarder euro

De utestående åtagandena, som beror på att åtagandena har varit högre än betalningarna, har fortsatt att öka och uppgick till 303,2 miljarder euro vid utgången av 2020 (se figur 6). Ökningen var mindre än under tidigare år, delvis på grund av att ytterligare betalningsbemyndiganden gjordes tillgängliga för att bekämpa covid-19-pandemin.

Enligt kommissionens prognos på lång sikt, som inte omfattar NextGenerationEU, kommer beloppet för utestående åtaganden att ligga kvar relativt stabilt på denna höga nivå fram till 2027. Detta beror framför allt på att den årliga skillnaden mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden är mycket liten i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, vilket inte var fallet i de två föregående fleråriga budgetramarna. De utestående åtagandena kommer dock att öka om åtagandena i likhet med 2016–2020 förblir höga och betalningsansökningarna blir lägre än väntat på grund av förseningar i genomförandet.

Även om utnyttjandet av ESI-fonderna gick snabbare 2020 var det fortfarande långsammare än under den föregående fleråriga budgetramen.

Den samlade årliga utnyttjandegraden för den fleråriga budgetramen 2014–2020 år 2020, som var det sista året i den aktuella fleråriga budgetramen, var 15 % och alltså densamma som 2013, som var det sista året i den förra fleråriga budgetramen 2007–2013. Det ackumulerade utnyttjandet var dock omkring 7 % lägre än under den förra fleråriga budgetramen. I slutet av 2020 hade åtaganden gjorts för alla ESI-fondmedel som anslagits till medlemsstaterna (465 miljarder euro), men det innebar också att 45 % (209 miljarder euro) inte hade utnyttjas. Detta belopp utgör huvuddelen av de utestående åtagandena på 303 miljarder euro i slutet av 2020.

Som figur 7 visar är det stora skillnader mellan medlemsstaternas utnyttjande av de ESI-fondmedel som de tilldelades under den fleråriga budgetramen 2014–2020. Medan till exempel Finland hade utnyttjat 79 % av sitt totala anslag i slutet av 2020, hade de tre medlemsstater där utnyttjandegraden var lägst (Italien, Kroatien och Spanien) endast utnyttjat omkring 45 % av sina anslagna belopp.

Tidigare erfarenheter tyder på att utnyttjandegraden sannolikt kommer att öka men kanske ändå inte tillräckligt för att alla medel ska kunna utnyttjas. År 2014 inrättade kommissionen arbetsgruppen för bättre genomförande för sammanhållningspolitiska program. De åtgärder som vidtogs ledde till en markant ökning av utnyttjandet av återstående medel från perioden 2007–2013 i de berörda medlemsstaterna, men vi konstaterade att åtgärderna inte var tillräckligt resultatinriktade.

De största riskerna och utmaningarna för EU-budgeten de kommande åren

Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU står inför risker och utmaningar

Under den fleråriga budgetramen för 2021–2027 kommer upp till 750 miljarder euro att finnas tillgängliga inom ramen för NextGenerationEU, som syftar till att motverka pandemins effekter, upprätthålla de mål som fastställts för EU:s politik och göra det möjligt för medlemsstaterna att bli mer motståndskraftiga, hållbara och bättre förberedda för framtiden.

De kombinerade anslagen från NextGenerationEU och den fleråriga budgetramen för 2021–2027 kommer att uppgå till 1 824 miljarder euro (i 2018 års priser), varav 1 074 miljarder euro kommer från den fleråriga budgetramen, ett belopp som är nästan dubbelt så stort som den förra fleråriga budgetramens anslag.

Vi identifierade följande huvudsakliga risker och utmaningar:

• Risk för att inledningen av genomförandet av fonder med delad förvaltning försenas i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.
• Utmaningar att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning när medlen används beroende på de covid-19-relaterade förändringar som införts.

Sure-instrumentet har ökat EU-budgetens exponering för finansiella risker

EU-budgetens totala exponering för ansvarsförbindelser – skulder som är beroende av en specifik framtida händelse – ökade från 90,5 miljarder euro i slutet av 2019 till 131,9 miljarder euro i slutet av 2020, en ökning med 46 %. Ökningen berodde nästan helt på införandet av det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure-instrumentet), som adderade 39,5 miljarder euro i upplåningskostnader för medlemsstaterna till exponeringsbeloppet i slutet av 2020 (se figur 8). Även om Sure-lånen ökar den totala exponeringen minskar de därmed förbundna riskerna genom de skydd som finns inbyggda i instrumentet.

Återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU kommer att ha stor inverkan på den totala exponeringen från och med 2021

NextGenerationEU kommer att avsevärt öka EU-budgetens totala exponering med upp till 750 miljarder euro (i 2018 års priser) under de kommande åren.

Kommissionen kommer att låna upp de medel som krävs för att finansiera bidragen och budgetgarantierna (390 miljarder euro) samt de lån som medlemsstaterna har tillgång till (upp till 360 miljarder euro) på finansmarknaderna för EU:s räkning. Upplåningen kommer att garanteras genom EU-budgeten, och det skulle kunna öka den totala exponeringen till så mycket som 940 miljarder euro. Till följd av detta kommer kommissionen att stå inför utmaningen att utöka sin administrativa kapacitet för att säkerställa en sund förvaltning av större transaktioner på kapitalmarknaderna än någonsin tidigare, inklusive emission av obligationer och hantering av finansiella risker.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar följande:

• För att möjliggöra en heltäckande rapportering av de belopp för vilka åtaganden ingåtts och de belopp som kostnadsförts med anledning av covid-19-pandemin, inklusive de belopp som man gjort utfästelser eller ingått kontrakt för under 2020, bör kommissionen standardisera bokföringen av EU:s budgetutgifter för covid-19-relaterade ändamål och rapportera om dem till budgetmyndigheten minst en gång per år så länge som det anses nödvändigt.
• I syfte att gradvis minska de totala utestående åtagandena under de kommande åren bör kommissionen analysera de faktorer som bidrar till ökningen av utestående åtaganden och, på grundval av resultaten, vidta lämpliga åtgärder.
• Med anledning av att mängden och typerna av tillgänglig EU-finansiering kommer att öka betydligt under de kommande åren, inklusive de belopp som återstår från den föregående fleråriga budgetramen, bör kommissionen vidta åtgärder för att se till att de nationella myndigheterna har tillgång till ytterligare rådgivningsstöd som underlättar för medlemsstaterna att utnyttja dessa medel på ett sunt sätt.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten avseende budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen finns i kapitel 2 i vår årsrapport för 2020.

Intäkter

174,3 miljarder euro

Vår revision

I revisionen ingick en granskning av intäktssidan i EU:s budget, som finansierar EU:s kostnader. Vi granskade vissa nyckelkontrollsystem för förvaltning av egna medel och ett urval av intäktstransaktioner.

Medlemsstaternas BNI-baserade bidrag stod för 70,6 % av EU:s intäkter 2020, medan momsbaserade egna medel stod för 9,9 %. Bidragen beräknas med hjälp av makroekonomisk statistik och uppskattningar som tillhandahålls av medlemsstaterna.

Traditionella egna medel, som utgörs av tullar på import som uppbärs av myndigheter i medlemsstaterna för EU:s räkning, svarade för ytterligare 11,4 % av EU:s intäkter. Resterande 8,1 % kom från andra källor (bidrag och återbetalningar kopplade till EU-överenskommelser och EU-program, överskottet från det föregående året och andra intäkter).

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?
174,3 miljarder euro	Nej – innehöll inte väsentliga fel 2020 eller 2019

Förebyggande och korrigerande åtgärder

De intäktsrelaterade system som vi granskade var i regel ändamålsenliga. Men de nyckelinternkontroller av traditionella egna medel som vi bedömde i vissa medlemsstater och avslutandet av BNI-kontrollcykeln som vi bedömde vid kommissionen var delvis ändamålsenliga på grund av kvarstående brister.

Vi upptäckte även betydande brister som kräver åtgärder från EU:s sida i fråga om medlemsstaternas kontroller för att minska tullgapet. Dessa brister påverkar inte vårt revisionsuttalande om intäkterna, eftersom de inte rör de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna utan snarare risken för att de traditionella egna medlen är ofullständiga. I vår senaste särskilda rapport 04/2021 om tullkontroller rekommenderade vi förbättringar på detta område.

Under 2020 avslutade kommissionen sin fleråriga cykel för kontroll av BNI avseende BNI-uppgifter för egna medel från 2010 och framåt. Kommissionen gjorde ett stort antal BNI-reservationer i detta avseende, som i allmänhet gör att medlemsstaternas statistiska uppgifter kan ändras under tio år. Detta ökar budgetosäkerheten i de nationella budgetarna när det gäller det BNI-baserade bidraget.

Vad beträffar BNI-reservationen avseende globaliseringens effekter förkortade kommissionen undantagsvis perioden för att se över uppgifter genom att göra 2018 till startår för ändringar. Ett sådant undantag minskar emellertid jämförbarheten, tillförlitligheten och fullständigheten i medlemsstaternas BNI från 2010 till 2017. Denna begränsning är inte i linje med EU:s bestämmelser om beräkning av BNI-baserade egna medel.

För femte året i rad har kommissionens generaldirektorat för budget i sin årliga verksamhetsrapport för 2020 behållit reservationen att de belopp avseende traditionella egna medel som överförts till EU:s budget är felaktiga på grund av undervärderad import av textilvaror och skor från Kina under perioden 2011 till 2017. Reservationen gjordes första gången 2016, när förluster av traditionella egna medel som kunde tillskrivas Förenade kungariket kvantifierades, och utvidgades därefter till andra medlemsstater 2018. Kommissionens överträdelseförfarande mot Förenade kungariket avseende förlusterna av traditionella egna medel på grund av denna undervärderade import från Kina väntar på avgörande i EU-domstolen.

Det finns fortfarande kvarstående brister i de nationella kontrollsystemen för sammanställningen av redovisningar av traditionella egna medel. I ett enskilt fall som rör Nederländerna har vi redan sedan 2013 ifrågasatt tillförlitligheten i de nederländska rapporterna om traditionella egna medel på grund av begränsningar i tullens it-system.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att

• kommissionen ser över och uppdaterar sin metod för att kontrollera medlemsstaternas BNI-uppgifter i framtida fleråriga cykler i syfte att effektivisera processen ytterligare och förkorta den period under vilken BNI-uppgifter förblir öppna efter cykelns slut,
• kommissionen, i samarbete med medlemsstaternas statistikmyndigheter, fortsätter sin strävan att bättre fånga upp globaliseringens effekter i nationalräkenskaperna för att behandla BNI-reservationen på detta område för år 2018 och framåt; om ovanstående reservation i nationalräkenskaperna skulle hävas och effekterna av det skulle skilja sig kraftigt åt mellan medlemsstaterna, bör kommissionen på nytt bedöma kvaliteten på BNI-uppgifter från föregående år för att informera budgetmyndigheten om den reviderade statistikens eventuella konsekvenser på budgetintäkterna sedan 2010,
• Nederländerna ser till att dess månatliga och kvartalsvisa redovisningar av traditionella egna medel är tillförlitliga och åtgärdar de nuvarande bristerna i tullens it-system.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår granskning av EU:s intäkter finns i kapitel 3 i vår årsrapport för 2020.

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

Totalt: 24,1 miljarder euro

Vår revision

Utgiftsprogram på detta politikområde spelar en viktig roll för att stimulera tillväxt och skapa sysselsättning i EU samt för att främja ett samhälle för alla. Horisont 2020-programmet för forskning och innovation (och dess föregångare sjunde ramprogrammet) och Erasmus+-programmet för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott står för merparten av utgifterna. Andra program tillhandahåller finansiering för rymdprogrammet Galileo (EU:s globala system för satellitnavigering), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och den internationella termonukleära reaktorn (Iter).

För 2020 granskades kostnader på 16,3 miljarder euro inom detta område. Merparten av dessa kostnader förvaltades direkt av kommissionen. Kommissionen betalar ut förskott till offentliga eller privata stödmottagare efter undertecknandet av en bidragsöverenskommelse och ersätter, i takt med att de medfinansierade projekten framskrider, delar av de kostnader som stödmottagarna redovisar och drar av de förskott som har betalats. När det gäller Erasmus+ förvaltas kostnaderna till största delen av nationella programkontor för kommissionens räkning (omkring 80 % av bidragen).

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?	Uppskattad mest sannolik felnivå
16,3 miljarder euro	Ja	3,9 % (2019: 4,0 %)

Generellt uppskattar vi att felnivån inom Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning är väsentlig.

64 av de 133 transaktioner (48 %) som vi granskade innehöll fel 2020.

De flesta fel gällde icke stödberättigande kostnader, till exempel för högt redovisade personalkostnader, felaktigt redovisade kostnader för underleverantörer eller kostnader som inte hade uppkommit.

Problem i fråga om användningen av underleverantörer rörde mestadels stödmottagare som inte var medvetna om skillnader i hur direkta personalkostnader och kostnader för externa konsulter behandlas inom EU-finansierade program (Horisont 2020 och FSE). Risken för sådana fel är särskilt hög i små och medelstora företag, som starkt uppmuntras att delta i forskningsprogram men som kanske har få anställda eller ingen egen personal alls och i stället använder andra företags tjänster.

Horisont 2020

Horisont 2020 och dess föregångare sjunde ramprogrammet är alltjämt förknippade med högre risk och den främsta källan till fel som vi upptäcker. Vi fann kvantifierbara fel som hängde samman med icke stödberättigande kostnader i 28 av de 84 transaktioner som vi granskade och som gällde forskning och innovation. Detta motsvarar 66 % av vår uppskattade felnivå för denna underrubrik 2020.

Reglerna för att redovisa personalkostnader inom Horisont 2020 är fortfarande komplexa trots insatser för att förenkla dem, och beräkningen av dem är fortfarande en stor källa till fel i ersättningsanspråken.

I slutet av ett projekt lämnar revisorer anlitade av stödmottagarna intyg om redovisningen, vilka ska hjälpa kommissionen att kontrollera om de kostnader som redovisas är stödberättigande. Vi har upprepade gånger rapporterat om brister i dessa intyg. För 2020 fann vi att de revisorer som lämnade intygen inte hade upptäckt ett antal kvantifierbara fel som kunde påvisas i vårt urval.

Kommissionens rapportering om korrekthet

När det gäller Horisont 2020 rapporterade GD Forskning och innovation en förväntad representativ felprocent på 2,95 % och, efter att ha beaktat korrigerande åtgärder, en procentsats för kvarstående fel på 2,16 % för samtliga generaldirektorat och andra EU-organ som förvaltar EU:s forskningsutgifter. De underliggande efterhandsrevisionerna utförs av GD Forskning och innovations gemensamma revisionstjänst eller av externa entreprenörer för dess räkning.

För våra årsrapporter för både 2018 och 2019 granskade vi ett slumpmässigt urval av 20 efterhandsrevisioner och fann att vi inte kunde förlita oss på slutsatserna i 17 av fallen.

I enlighet med våra rekommendationer noterade vi att den gemensamma revisionstjänsten vidtog åtgärder för att förbättra kvaliteten på sina efterhandsrevisioner. Trots det fortsatte vi att hitta brister i urvalsförfarandena, bland annat hade man brutit mot den gemensamma revisionstjänstens regler för urval och brustit i revisionsdokumentationen.

Vi konstaterade också att den förväntade representativa felprocenten inbegriper en ökning på 0,13 procentenheter med syftet att följa upp de kvantitativa resultaten från våra granskningar av efterhandsrevisionerna. Denna felprocent är dock fortfarande eventuellt för lågt angiven, eftersom den inte tar hänsyn till att de fel som vi konstaterat också kunde ha uppstått i de efterhandsrevisioner som inte granskats av oss och att våra kvalitativa iakttagelser, såsom brister i granskningsåtgärderna, inte kunde kvantifieras.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• utvidgar intygen om redovisningen till att omfatta kategorier för enhetskostnader för det nya ramprogrammet för forskning, Horisont Europa, så att fler fel i enhetskostnader upptäcks och korrigeras,
• genomför åtgärder, däribland en periodisk granskning av de främsta orsakerna till fel i årsredovisningar, ger vägledning i komplexa frågor, såsom regler för användning av underleverantörer, och genomför informationskampanjer för att minska felprocentsatsen för Horisont 2020,
• förbättrar kvaliteten på efterhandsrevisionerna ytterligare genom att åtgärda bristerna i urvalsförfarandena när det gäller kostnadsredovisningar och tillämpar korrigeringarna på felberäkningsmetoden för Horisont Europa.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning finns i kapitel 4 i vår årsrapport för 2020.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Totalt: 59,5 miljarder euro

Vår revision

Kostnaderna under denna underrubrik syftar till att stärka konkurrenskraften och minska skillnaderna i utveckling mellan EU:s olika medlemsstater och regioner. Finansieringen sker genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden (ESF) och andra stödordningar, såsom fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE).

Förvaltningen av merparten av kostnaderna delas mellan kommissionen och medlemsstaterna. EU medfinansierar fleråriga operativa program som i sin tur finansierar projekt. Vid kommissionen ansvarar generaldirektoratet för regional- och stadspolitik (GD Regional- och stadspolitik) för genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden, medan generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering) ansvarar för ESF.

Vi granskade kostnader på 48,4 miljarder euro på detta område för årsrapporten för 2020 (2019: 28,4 miljarder euro). I enlighet med vår metod innehöll detta belopp också kostnader på 46,1 miljarder euro från tidigare år som kommissionen godkände eller reglerade 2020.

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?	Uppskattad mest sannolik felnivå
48,4 miljarder euro	Ja	3,5 % (2019: 4,4 %)

Generellt uppskattar vi att felnivån inom Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning är väsentlig.

För 2020 granskade vi 227 transaktioner. Vi identifierade och kvantifierade 23 fel som inte hade upptäckts av revisionsmyndigheter i medlemsstaterna. Med beaktande av de 64 fel som de hade upptäckt tidigare och de korrigeringar (på totalt 834 miljoner euro för båda programperioderna tillsammans) som programmyndigheterna i medlemsstaterna hade gjort uppskattar vi felnivån till 3,5 %.

Icke stödberättigande projekt och kostnader, överträdelser av inremarknadsregler (särskilt bristande efterlevnad av reglerna för statligt stöd) och avsaknad av grundläggande styrkande handlingar bidrog mest till den felnivå som vi uppskattade. De upptäckta felens antal och inverkan visar att de kontroller som finns på plats ännu inte i tillräcklig utsträckning minskar den höga inneboende risken för fel på detta område. Detta gäller särskilt förvaltande myndigheter och förmedlande organ. I allmänhet är deras förvaltningskontroller inte ändamålsenliga när det gäller att förhindra eller upptäcka oriktigheter i de kostnader som stödmottagarna redovisar.

Tillämpningen av artikel 14.1 i ESF-förordningen ledde till en alltför stor obalans till en medlemsstats fördel under det första genomförandeåret

Stödmottagarna i fem ESF-insatser som ingick i vårt urval för ett operativt program i Italien redovisade korrekt stödberättigande kostnader på grundval av en förenklad kostnadsmetod som fastställts av den förvaltande myndigheten. I varje enskilt fall hade dock det belopp som den förvaltande myndigheten redovisat till kommissionen baserats på kommissionens standardiserade skalor för enhetskostnader. Till följd av detta var de belopp som betalats från EU-budgeten för varje berörd insats mer än 20 % högre än de belopp som betalats ut till stödmottagarna. Detta arrangemang har hittills genererat en obalans till medlemsstatens fördel på mer än 43 miljoner euro under perioden 2014–2020. I nuläget är kommissionens skalor för enhetskostnader för detta operativa program alltför generösa gentemot medlemsstaten.

Bedömning av revisionsmyndigheternas arbete

Revisionsmyndigheterna i medlemsstaterna har genom sitt arbete en mycket viktig roll i kontroll- och garantiramen inom Sammanhållning, särskilt för att kontrollera att procentsatserna för kvarstående fel ligger under väsentlighetsgränsen på 2 %.

Ett garantipaket är en årlig uppsättning dokument avseende ESI-fonderna som varje medlemsstat lämnar till kommissionen. Det består av en årsredovisning och en sammanfattning av den, en kontrollrapport samt ett revisionsuttalande. Sedan 2017 har vi bedömt det arbete som 34 av de 116 revisionsmyndigheterna utfört när det gällde 26 garantipaket för perioden 2014–2020. I samtliga fall hade revisionsmyndigheterna rapporterat procentsatser för kvarstående fel under 2 %. Syftet med vårt arbete är inte att dra några slutsatser om huruvida revisionsmyndigheternas felprocentsatser är korrekta i sig, men vi fann fel som inte upptäckts av revisionsmyndigheterna. För 12 av de 26 garantipaket som vi granskade konstaterades att de procentsatser för kvarstående fel som rapporterats var underskattade och i själva verket låg över 2 %.

På liknande sätt resulterade vår granskning av de avslutandepaket för tre program som vi granskade från perioden 2007–2013 i en justering av procentsatsen för kvarstående fel till över väsentlighetsgränsen på 2 % för två av dem.

På det hela taget har vi under de senaste fyra åren som vi har granskat revisionsmyndigheternas arbete konstaterat att de för omkring hälften (sett till antal och värde) av de garantipaket som vi valt att granska hade rapporterat felaktiga procentsatser för kvarstående fel under 2 %. De brister som påträffades i det arbete som utförts av flera revisionsmyndigheter fortsätter att begränsa tillförlitligheten i deras arbete.

Vi konstaterade också att revisionsmyndigheterna inte övervakar risken för bedrägerier och att endast 21 % av insatserna i vårt urval hade revisionsdokumentation som på ett tillfredsställande sätt hanterade den risken.

GD Regional- och stadspolitiks och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkluderings rapportering om sammanhållningsutgifternas korrekthet

De årliga verksamhetsrapporterna är de viktigaste redskapen som kommissionens generaldirektorat har för att rapportera huruvida de har uppnått rimlig säkerhet om att medlemsstaternas kontrollförfaranden säkerställer att kostnader är korrekta.

De årliga verksamhetsrapporterna anger också en felprocent som en kritisk prestationsindikator (KPI) för korrekthet. För 2020 rapporterade GD Regional- och stadspolitik att den kritiska prestationsindikatorn låg över väsentlighetsgränsen på 2 % (2,1 %), medan den siffra som GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering rapporterade låg under denna gräns (1,4 %). I årsrapporten för 2018 var vår slutsats att den felprocent som visas som en kritisk prestationsindikator av olika anledningar ska ses som ett minimivärde.

Kommissionen använde dessa felprocentsatser i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2020 för att lämna information om korrekthet på det sammanhållningspolitiska området. Den rapporterade en samlad risk vid betalning på mellan 1,9 % och 2,4 %. På grund av bristerna i revisionsmyndigheternas arbete och de problem som vi identifierat när det gäller de procentsatser för kritiska prestationsindikatorer som rapporterats i de två generaldirektoratens årliga verksamhetsrapporter anser vi dock att de aggregerade procentsatserna i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten endast kan vara uppskattade miniminivåer.

Kommissionens generaldirektorat gjorde i den årliga verksamhetsrapporten en reservation för ett operativt program där brister i den berörda medlemsstatens förvaltnings- och kontrollsystem leder till en väsentlig risk för EU:s budget. För det ändamålet ska de beakta all information som är tillgänglig när bedömningen görs, inklusive de felprocentsatser som rapporterats av revisionsmyndigheterna. Vi konstaterade dock att dessa felprocentsatser till största delen var preliminära för kostnader i årsredovisningen som kommissionen ännu inte hade godkänt. Till följd av detta har reservationerna eventuellt inte täckt alla väsentliga risker.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar bland annat att kommissionen

• noga övervakar medlemsstater som använder dess standardiserade skalor för enhetskostnader för att se till att systemet inte leder till alltför stora obalanser till medlemsstaters fördel; kommissionen bör be medlemsstaterna justera alltför höga procentsatser och korrigera obalanser för att undvika eventuella vinster när program avslutas,
• tydligt uppmuntrar revisionsmyndigheterna att införa specifika frågor i sina checklistor om bedrägeririsker och dokumentera de åtgärder som vidtagits för att hantera sådana risker som upptäcks under en revision,
• ber att medlemsstaterna tillhandahåller tillräcklig information i den årliga sammanfattningen om slutsatser och uppföljning av insatser för vilka de har dragit tillbaka belopp från räkenskaperna inom ramen för en pågående granskning; detta skulle öka öppenheten kring programmyndigheternas sätt att övervaka dessa belopp.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning finns i kapitel 5 i vår årsrapport för 2020.

Naturresurser

Totalt: 60,6 miljarder euro

Vår revision

Detta utgiftsområde omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), den gemensamma fiskeripolitiken och delar av EU:s utgifter för miljö och klimatpolitik.

Den gemensamma jordbrukspolitiken står för 97 % av kostnaderna inom Naturresurser. EU‑lagstiftningens tre allmänna mål för GJP är

• hållbar livsmedelsproduktion, med fokus på jordbruksinkomster, jordbrukets produktivitet och prisstabilitet,
• hållbar förvaltning av naturresurser och klimatpolitik, med fokus på utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, mark och vatten,
• balanserad territoriell utveckling.

GJP-kostnaderna inom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) kan delas in i två huvudkategorier:

• Direktstöd till jordbrukare, som finansieras fullt ut av EU:s budget.
• Marknadsåtgärder inom jordbruket, som också finansieras fullt ut av EU:s budget, med undantag för vissa åtgärder som medfinansieras av medlemsstaterna, inbegripet säljfrämjande åtgärder.

GJP stöder också strategier och projekt för landsbygdsutveckling genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Sedan starten av perioden 2014–2020 ingår Ejflu i ESI-fonderna och omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser för ESI-fonderna.

För 2020 granskades kostnader på 60,3 miljarder euro inom detta område.

Kommissionen delar förvaltningen av GJP med medlemsstaterna.

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?	Uppskattad mest sannolik felnivå
60,3 miljarder euro	Nära väsentlighetsgränsen	2,0 % (2019: 1,9 %)

Generellt konstaterar vi att felnivån inom Naturresurser ligger nära väsentlighetsgränsen.

Liksom tidigare år var felnivån inte väsentlig för direktstöd, som i huvudsak baseras på den jordbruksareal som deklarerats av jordbrukare, som utgör 69 % av kostnaderna för Naturresurser. För de återstående områdena (landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, fiske, miljö och klimatpolitik) tyder våra resultat som helhet på en väsentlig felnivå.

Direktstöd till jordbrukare: ett ändamålsenligt kontrollsystem

Det viktigaste förvaltningsverktyget för direktstöd är det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS), som inbegriper systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS). IACS har, framför allt med hjälp av LPIS, bidragit till att minska felnivån i direktstödet.

Vi kontrollerade 88 utbetalningar av direktstöd som tillsammans täckte de huvudsakliga ordningarna. Vi konstaterade att 76 inte innehöll några fel men upptäckte efterlevnadsproblem utan ekonomisk inverkan i två direktstöd. De tio kvantifierade felen i dessa ordningar berodde på att jordbrukare hade överdeklarerat den stödberättigande arealen jordbruksmark eller antalet djur i sina stödanspråk.

Kontroller genom övervakning: begränsad täckning under 2020

Sedan 2018 kan medlemsstaternas utbetalande organ utföra ”kontroller genom övervakning”. I denna metod används automatiska processer baserade på data från Sentinelsatelliterna i EU:s Copernicusprogram för att kontrollera efterlevnaden av vissa GJP-regler. Om alla stödkriterier för ett visst stödsystem kan utvärderas från rymden blir det möjligt för de utbetalande organen att övervaka hela populationen av stödmottagare på distans.

Kontroller genom övervakning kan användas för att varna jordbrukare för eventuella överträdelser av stödsystemets regler när som helst under odlingssäsongen. Detta ger jordbrukarna fler möjligheter att korrigera sina anspråk innan de fastställs slutgiltigt.

Kommissionen har åtagit sig att ge stöd till medlemsstaterna när det gäller att utveckla den nya metoden med kontroller genom övervakning. I slutet av 2020 omfattades 5,7 % av arealen för de viktigaste ordningarna för direktstöd (grundstöd och enhetlig arealersättning) av kontroller genom övervakning.

Landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, fiske, miljö och klimatpolitik: högre risk för fel

Jämfört med direktstöd omfattas dessa utgiftsområden av komplexa stödvillkor, vilket ökar risken för fel.

Av de 104 transaktioner inom landsbygdsutveckling som vi granskade innehöll 87 inga fel. Av de elva fall där vi konstaterade och kvantifierade fel hade fem en inverkan på över 20 %. Vi upptäckte efterlevnadsproblem utan ekonomisk inverkan i sex betalningar.

Marknadsåtgärder inom jordbruket utgör ett antal olika ordningar som omfattas av en mängd olika stödvillkor. Vi granskade 16 transaktioner och konstaterade tre fall där utbetalande organ hade ersatt icke stödberättigande kostnader. I två av dessa fall var felet större än 20 %. Vi upptäckte ett problem med bristande efterlevnad utan ekonomisk inverkan i ett fall.

Urvalskriterierna och stödkraven för projekt inom områdena fiske, miljö och klimatpolitik varierar också. Bland de nio transaktioner som vi granskade konstaterade vi ett kvantifierat fel till följd av deklarationer och ersättningar av icke stödberättigande kostnader. Vi upptäckte efterlevnadsproblem utan ekonomisk inverkan i fyra fall.

GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings rapportering om GJP-kostnadernas korrekthet

Chefen för vart och ett av de utbetalande organen lämnar en årlig förvaltningsförklaring till GD Jordbruk och landsbygdsutveckling om ändamålsenligheten hos organens kontrollsystem samt lagligheten och korrektheten i deras betalningar. Medlemsstaterna rapporterar om sina administrativa kontroller och kontroller på plats (”kontrollstatistiken”).

För att ge ytterligare säkerhet har de attesterande organen sedan 2015 varit skyldiga att varje år och för varje utbetalande organ avge ett utlåtande om lagligheten och korrektheten i de kostnader som medlemsstaterna har begärt ersättning för.

GD Jordbruk och landsbygdsutveckling använder de felprocentsatser som rapporterats i kontrollstatistiken och gör justeringar baserat på resultaten av de attesterande organens revisioner och på sina egna kontroller av de utbetalande organens system och kostnader i syfte att beräkna en siffra för ”risken vid betalning”. Kommissionen uppskattade risken vid betalning till omkring 1,9 % för GJP-kostnaderna som helhet 2020.

Strategier och förfaranden för bedrägeribekämpning inom GJP

De utbetalande organen måste ha inrättat system för att förebygga och upptäcka bedrägerier, och kommissionen måste få rimlig säkerhet om hur dessa system fungerar. I vår årsrapport för 2019 identifierade vi vissa brister i strategier och förfaranden för bedrägeribekämpning inom GJP och utfärdade en rekommendation för att komma till rätta med problemen. Under 2021 har vi genomfört en effektivitetsrevision av kommissionens och medlemsstaternas bedrägeribekämpningsåtgärder inom GJP. Vi planerar att offentliggöra en särskild rapport om detta problem, och att då även ta upp det relaterade problemet med ”markrofferi”, före utgången av 2021.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Naturresurser finns i kapitel 6 i vår årsrapport för 2020.

Säkerhet och medborgarskap

Totalt: 6,3 miljarder euro

Vår revision

Inom detta utgiftsområde ingår olika politikområden vars gemensamma mål är att stärka EU-medborgarskapet och bidra till att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser.

Det största utgiftsområdet är instrumentet för krisstöd, inom vilket 2,6 miljarder euro användes 2020, eller 40,5 % av det totala beloppet för denna rubrik i den fleråriga budgetramen. Instrumentet inrättades i april 2020 för att hjälpa medlemsstaterna att hantera covid-19 pandemin genom finansiering av bland annat gränsöverskridande överföring och transport av patienter, sjukvårdspersonal och viktiga medicinska produkter. Andra viktiga fonder under denna rubrik är följande:

• Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), vars syfte är att bidra till en ändamålsenlig hantering av migrationsströmmar och få till stånd en gemensam EU‑strategi för asyl- och invandringsfrågor.
• Fonden för inre säkerhet (ISF), vars syfte är att säkerställa en hög säkerhetsnivå i EU och samtidigt underlätta lagligt resande och respektera de grundläggande friheterna och mänskliga rättigheterna.

År 2020 stod de två fonderna med sina 1,6 miljarder euro för drygt en fjärdedel (25,3 %) av EU:s kostnader på detta område. Förvaltningen av genomförandet av Amif och ISF delas i hög grad mellan medlemsstaterna och kommissionens generaldirektorat för migration och inrikes frågor (GD Migration och inrikes frågor).

Finansieringen för tolv decentraliserade byråer och Europeiska åklagarmyndigheten som arbetar med att genomföra viktiga EU-prioriteringar inom områdena migration och säkerhet, rättsligt samarbete och hälsofrågor står för ytterligare 18,5 %. Vi rapporterar separat om kostnaderna för EU:s byråer i våra särskilda årsrapporter och i en årlig sammanfattning kallad Revisionen av EU:s byråer i korthet.

För 2020 uppgick värdet av de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 3,1 miljarder euro.

Våra iakttagelser

År 2020 granskade vi ett urval av 27 transaktioner. Detta urval utformades så att det skulle bidra till vår samlade revisionsförklaring och inte så att det skulle vara representativt för kostnaderna under denna rubrik i den fleråriga budgetramen. Vi har därför inte kunnat uppskatta någon felprocent för denna rubrik i den fleråriga budgetramen.

Av de 27 transaktioner som vi granskade innehöll åtta (30 %) fel. Vi fann fyra transaktioner med kvantifierbara fel med ekonomisk inverkan på de belopp som belastade EU:s budget. Vi konstaterade också fyra fall av bristande efterlevnad av rättsliga och finansiella bestämmelser som dock inte hade någon ekonomisk inverkan på EU-budgeten.

Dessutom granskade vi det arbete som hade utförts av fyra myndigheter med ansvar för att granska sina respektive medlemsstaters årsredovisningar för Amif/ISF och för att lämna en årlig kontrollrapport till kommissionen. Alla revisionsmyndigheter som vi granskade hade tagit fram och tillämpat detaljerade förfaranden av tillräcklig kvalitet för att kunna rapportera sitt arbete i den årliga kontrollrapporten. Vi identifierade en del brister som inte hade tillräckligt väsentliga effekter på räkenskaperna för att försvaga revisionsmyndigheternas slutsatser.

Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

Vi gick igenom de årliga verksamhetsrapporterna från generaldirektoratet för migration och inrikes frågor (GD Migration och inrikes frågor) och generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik (GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik) och fann ingen information som skulle kunna motsäga våra granskningsresultat. Vårt begränsade urval för 2020 (27 transaktioner) räcker dock inte för att vi ska kunna jämföra våra granskningsresultat med den information som de två generaldirektoraten har rapporterat om utgifternas korrekthet.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• noggrant kontrollerar stödberättigandet för de kostnader som redovisas av mottagarna för åtgärder inom instrumentet för krisstöd – särskilt huruvida upphandlingsförfarandena är korrekta,
• utfärdar vägledning till de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för Amif och ISF i fråga om dokumenteringen av tjänsters fullständighet och kvalitet när finansieringen baseras på standardiserade enhetskostnader.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Säkerhet och medborgarskap finns i kapitel 7 i vår årsrapport för 2020.

Europa i världen

Totalt: 11,4 miljarder euro

Vår revision

I detta utgiftsområde ingår kostnader för alla yttre åtgärder som finansieras av EU:s budget (med undantag av Europeiska utvecklingsfonden). Syftet med politiken är att främja EU:s värderingar utomlands, hantera stora globala utmaningar, öka verkan av EU:s utvecklingssamarbete samt främja stabilitet och säkerhet i kandidat- och grannskapsländerna.

De generaldirektorat och avdelningar som framför allt deltar i genomförandet av budgeten för yttre åtgärder är generaldirektoratet för internationella partnerskap (GD Internationella partnerskap, som tidigare hette GD internationellt samarbete och utveckling), generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar (GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar), generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (GD Europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder, Echo), generaldirektoratet för regional- och stadspolitik (GD Regional- och stadspolitik) och tjänsten för utrikespolitiska instrument (FPI).

Betalningarna verkställs med hjälp av flera olika instrument och genomförandemetoder, såsom kontrakt om byggentreprenader/varor/tjänster, bidrag, särskilda lån, lånegarantier samt ekonomiskt stöd, budgetstöd och andra riktade former av budgetstöd i mer än 150 länder.

För 2020 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 9,2 miljarder euro.

Våra iakttagelser

Vi granskade ett urval av 75 transaktioner som utformades så att det skulle bidra till vår samlade revisionsförklaring och inte så att det skulle vara representativt för kostnaderna under denna rubrik i den fleråriga budgetramen. Vi har därför inte kunnat uppskatta någon felprocent för denna rubrik i den fleråriga budgetramen.

Av de 75 transaktioner som vi granskade innehöll 28 (37,3 %) fel. Vi fann 17 kvantifierbara fel med ekonomisk inverkan på de belopp som belastade EU:s budget. Vi fann även elva fall där rättsliga och finansiella bestämmelser inte hade efterlevts.

I transaktioner avseende budgetstöd och projekt som genomförts av internationella organisationer enligt den hypotetiska strategin (där kommissionens bidrag till projekt med flera givare slås samman med bidrag från andra givare och inte öronmärks för specifika, identifierbara utgiftsposter) förekom fel i mindre utsträckning. År 2020 upptäckte vi inga fel inom dessa områden.

Vissa internationella organisationer gav endast begränsad tillgång till handlingar, till exempel i skrivskyddat format, vilket innebar att vi inte kunde kopiera de granskade handlingarna. Dessutom ifrågasatte vissa internationella organisationer vårt mandat. Dessa problem hindrade planeringen och genomförandet av vår revision och ledde till stora förseningar för det granskningsteam som tog emot den begärda dokumentationen och skulle utföra arbetet. I fördraget om EU:s funktionssätt fastställs Europeiska revisionsrättens rätt att få tillgång till de handlingar eller den information som den behöver för att kunna fullgöra sin uppgift.

GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars undersökning av procentsatsen för kvarstående fel

År 2020 lät GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar en extern entreprenör för sjätte gången genomföra undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel. Syftet med denna undersökning var att uppskatta den felnivå som kvarstår efter alla förvaltningskontroller som ska förhindra eller upptäcka och korrigera fel inom hela dess ansvarsområde. Den utgör inte ett bestyrkandeuppdrag eller en revision.

Liksom tidigare år uppskattades en övergripande procentsats för kvarstående fel för GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar som låg under kommissionens egen väsentlighetsgräns på 2 % (2020: 1,36 %, 2019: 0,53 % och 2018: 0,72 %).

Vi identifierade begränsningar som kan bidra till att procentsatsen för kvarstående fel underskattas.

Dessutom gjorde entreprenören inga eller begränsade kontroller av mer än 60 % av de transaktioner som valdes ut för undersökningen 2020 (2019: omkring 50 %) utan förlitade sig helt eller delvis på tidigare kontrollarbete. Syftet med undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel är dock att identifiera fel som inte upptäckts vid tidigare kontroller. Genom att tidigare kontrollarbete används i undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel mäts inte sådana fel fullt ut. Slutligen tar den rättsliga ramen för undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel inte upp eller nämner risken för bedrägeri.

Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

För budgetåret 2020 kontrollerade vi huruvida tjänsten för utrikespolitiska instrument (FPI) i sin årliga verksamhetsrapport hade presenterat informationen om korrekthet i enlighet med kommissionens anvisningar och tillämpat metoden för att uppskatta framtida korrigeringar och återvinningar på ett konsekvent sätt.

Vi noterade i detta sammanhang potentiella brister i internkontrollen, för vilka FPI har vidtagit särskilda åtgärder för att minska de därmed förbundna riskerna. Detta problem hänger samman med uppdragen inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), för vilka kommissionen måste se till att de är ackrediterade, på grundval av en bedömning av huruvida de följer principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet, icke-diskriminering och synlighet för EU:s åtgärder (som en del av den så kallade pelarbedömningen). Vid utgången av 2020 hade två av de elva pågående GSFP-uppdragen ännu inte fått en fullständig positiv pelarbedömning.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• vidtar åtgärder så att internationella organisationer ger Europeiska revisionsrätten fullständig, obegränsad och snabb tillgång till de handlingar som den behöver för att utföra sin uppgift i enlighet med EUF-fördraget, och inte bara i skrivskyddat format,
• inrättar ett förfarande för att se till att partnerorganisationer baserar sin fördelning av delade kostnader på faktiska utgifter,
• fastställer skyldigheter för den entreprenör som uppskattar procentsatsen för kvarstående fel att rapportera till kommissionen om alla misstänkta bedrägerier mot EU:s budget som den upptäcker under sitt arbete med undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Europa i världen finns i kapitel 8 i vår årsrapport för 2020.

Administration

Totalt: 10,3 miljarder euro

Vår revision

Vår revision omfattade de administrativa kostnaderna för EU:s institutioner och organ: Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten.

År 2020 uppgick institutionernas och organens kostnader för administration till totalt 10,3 miljarder euro. I beloppet ingick kostnader för personal (cirka 68 % av de totala kostnaderna), byggnader, utrustning, energi, kommunikation och it.

För 2020 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 10,4 miljarder euro, inklusive utbetalningar och regleringar av förfinansiering.

Vi granskade utvalda övervaknings- och kontrollsystem vid Europeiska ombudsmannen och rådet. Vi granskade också 48 transaktioner.

En extern revisor granskar vår egen årsredovisning. Efter granskningen varje år offentliggörs revisionsuttalandet och granskningsrapporten i Europeiska unionens officiella tidning och på vår webbplats.

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?
10,4 miljarder euro	Nej – innehöll inte väsentliga fel 2020 eller 2019

För 2020 granskade vi utvalda övervaknings- och kontrollsystem vid Europeiska ombudsmannen och rådet. Vi granskade också 48 transaktioner.

Liksom tidigare år uppskattar vi att felnivån ligger under väsentlighetsgränsen.

Vi fann inga specifika problem när det gällde rådet, domstolen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska utrikestjänsten, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen eller revisionsrätten.

Parlamentet

Vi upptäckte fel i två betalningar som verkställts av Europaparlamentet. Det ena felet gällde en för hög betalning för it-tjänster på grund av felaktigt tillämpade kontraktsvillkor. Det andra gällde en felaktig utbetalning av traktamente till en ledamot till följd av ett misstag i en närvarolista. Vi fann att det befintliga kontrollsystemet varken förhindrade eller upptäckte sådana misstag men att parlamentet för närvarande arbetar med ett nytt system för att förbättra det.

Kommissionen

Vi fann fem fel i kommissionens betalningar. Ett mindre fel gällde en för hög betalning av kostnader för programvarulicenser. De övriga fyra gällde ersättningar till anställda som inte hade redovisat aktuella förändringar i sin personliga situation eller som hade rätt att begära liknande ersättningar från andra källor. Personalen är skyldig att först begära sådana ersättningar och att sedan uppge dem för kommissionen så att den kan ta hänsyn till dem vid löneberäkningen. Vid kommissionens enhetlighetskontroller av beräkningen upptäcktes inte dessa fyra fall. Vi fann liknande fel som gällde familjetillägg föregående år.

Upphandlingsförfaranden för att förvärva personlig skyddsutrustning

I år granskade vi också 15 upphandlingsförfaranden som hade anordnats av Europaparlamentet, rådet, kommissionen, domstolen och utrikestjänsten för att förvärva skyddsutrustning åt personalen under covid-19-pandemin. Vi fann en del problem i de förfaranden som hade tillämpats av Europaparlamentet, rådet, kommissionen och utrikestjänsten vid upphandlingen av kirurgiska munskydd för brådskande behov, men granskningen av dessa förfaranden låg utanför vårt representativa urval och ingick därför inte i vår uppskattade felnivå.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att

• parlamentet genomför nödvändiga ändringar för att se till att det endast betalar dagtraktamenten till de ledamöter som har rätt till dem,
• Kommissionen förbättrar sitt system för förvaltning av lagstadgade familjetillägg genom att skärpa enhetlighetskontrollerna av personalens deklarationer om bidrag från andra källor och öka personalens medvetenhet om denna fråga.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Administration finns i kapitel 9 i vår årsrapport för 2020.

Europeiska utvecklingsfonden

Totalt: 4,6 miljarder euro

Vår revision

EUF inrättades 1959 och var det främsta instrumentet för EU:s bistånd för utvecklingssamarbete till staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och till utomeuropeiska länder och territorier (ULT) fram till slutet av 2020. Det partnerskapsavtal som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000 för en period på 20 år (nedan kallat Cotonouavtalet) utgjorde ramen för EU:s förbindelser med AVS-länderna och utomeuropeiska länder och territorier. Det främsta målet med Cotonouavtalet var att minska och på sikt utrota fattigdomen. Vad beträffar den fleråriga budgetramen 2021–2027 ingår bistånd för utvecklingssamarbete till Afrika, Västindien och Stillahavsområdet i instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI/Europa i världen), och bistånd för utvecklingssamarbete till utomeuropeiska länder och territorier (ULT) ingår i ULT-beslutet. Åttonde, nionde, tionde och elfte EUF kommer dock inte att integreras i EU:s allmänna budget utan fortsätter att genomföras separat och vara föremål för separat rapportering tills de avslutas.

För 2020 uppgick det totala värdet av de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 4,0 miljarder euro. Kostnaderna gäller åttonde, nionde, tionde och elfte EUF.

EUF förvaltas av kommissionen, utanför ramen för EU:s allmänna budget, och Europeiska investeringsbanken. Generaldirektoratet för internationella partnerskap (GD Internationella partnerskap, f.d. GD Internationellt samarbete och utveckling) är huvudansvarigt generaldirektorat.

Våra iakttagelser

Räkenskaperna för 2020 innehöll inte väsentliga felaktigheter

Vi drar också slutsatsen att EUF:s intäkter inte innehöll väsentliga fel.

Vi gör ett uttalande med avvikande mening om kostnaderna för budgetåret 2020:

Granskat belopp	Väsentliga fel?	Uppskattad mest sannolik felnivå
4,0 miljarder euro	Ja	3,8 % (2019: 3,5 %)

För revisionen av transaktionernas korrekthet granskade vi ett urval av 140 transaktioner som var representativt för alla typer av utgifter inom EUF. Urvalet omfattade 21 transaktioner avseende förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika, 102 transaktioner som hade bemyndigats av 21 EU-delegationer och 17 betalningar som hade godkänts av kommissionens huvudkontor.

På grund av covid-19-pandemin var det inte möjligt att besöka EU-delegationer på plats. Detta gjorde att vi inte kunde vidta vissa granskningsåtgärder, framför allt kunde vi inte kontrollera genomförandet av kontrakt för de utvalda transaktionerna, och begränsade därför vårt revisionsarbete. Vi var tvungna att anpassa vår metod och göra skrivbordsgranskningar av transaktioner och projekt och kommunicera med våra revisionsobjekt på distans.

Av de 140 transaktioner som vi granskade innehöll 36 (25,7 %) fel. Baserat på de 31 fel som vi har kvantifierat uppskattar vi felnivån till 3,8 %. De tre vanligaste feltyperna var avsaknad av grundläggande styrkande handlingar (38,3 %), icke stödberättigande kostnader (38,2 %) och kostnader som inte uppkommit (18,1 %).

Under året begick kommissionen och dess genomförandepartner fler fel i transaktioner som gällde bidrag ochöverenskommelser om medverkan med internationella organisationer än i andra former av stöd (t.ex. de som omfattar byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt). 27 av de 67 transaktioner av denna typ som vi granskade (40,3 %) innehöll kvantifierbara fel, och de stod för 94,2 % av den uppskattade felnivån.

Vissa internationella organisationer gav endast begränsad tillgång till handlingar, till exempel i skrivskyddat format, vilket innebar att vi inte kunde kopiera de granskade handlingarna. Dessutom ifrågasatte en internationell organisation vårt mandat och tog orimligt lång tid på sig att tillhandahålla de begärda styrkande handlingarna. Dessa problem hindrade planeringen och genomförandet av vår revision och ledde till stora förseningar för det granskningsteam som tog emot den begärda dokumentationen och skulle utföra arbetet. I fördraget om EU:s funktionssätt fastställs Europeiska revisionsrättens rätt att få tillgång till de handlingar eller den information som den behöver för att kunna fullgöra sin uppgift.

GD Internationella partnerskaps undersökning av procentsatsen för kvarstående fel

År 2020 lät GD Internationella partnerskap en extern entreprenör genomföra den nionde undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel för att göra en uppskattning av de fel som undgått GD Internationella partnerskaps alla förvaltningskontroller som ska förhindra eller upptäcka och korrigera fel inom hela dess ansvarsområde. I 2020 års undersökning av procentsatsen för kvarstående fel var urvalsstorleken 480 transaktioner. Det innebar att det återigen kunde presentera separata felprocentsatser för kostnader som finansierats från EU:s allmänna budget och för utgifter som finansierats av EUF, utöver den övergripande felprocenten för de båda tillsammans.

För femte året i rad gjordes uppskattningen i studien att den övergripande procentsatsen för kvarstående fel låg under kommissionens egen väsentlighetsgräns på 2 % (2016: 1,67 %, 2017: 1,18 %, 2018: 0,85 %, 2019: 1,13 % och 2020: 0,95 %). Undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel utgör inte ett bestyrkandeuppdrag eller en revision utan bygger på GD Internationella partnerskaps metod och vägledningen för att uppskatta den kvarstående felprocenten. Liksom de fyra tidigare åren identifierade vi begränsningar som kan bidra till att procentsatsen för kvarstående fel underskattas.

För mer än hälften av transaktionerna (54 %) bygger undersökningen dessutom helt (17 %) eller delvis (37 %) på tidigare kontrollarbete. Entreprenören gjorde inga eller begränsade kontroller av dessa transaktioner utan förlitade sig på tidigare arbete som utförts inom GD Internationellt samarbete och utvecklings kontrollram. Att förlita sig alltför mycket på tidigare kontrollarbete strider mot syftet med undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel, som är att identifiera de fel som har undgått just dessa kontroller. Slutligen tar den rättsliga ramen för undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel inte upp eller nämner risken för bedrägeri.

Granskning av GD Internationella partnerskaps årliga verksamhetsrapport

Generaldirektörens revisionsförklaring i den årliga verksamhetsrapporten för 2020 innehåller inga reservationer, eftersom de två reservationer som återstod 2018 har hävts och inga nya har gjorts. Under 2018 och 2019 minskade GD Internationella partnerskap reservationernas omfattning (dvs. den andel av utgifterna som omfattades av dem) betydligt.

Liksom förra året anser vi att avsaknaden av reservationer i GD Internationella partnerskaps årliga verksamhetsrapport för 2020 inte är motiverad och att den delvis beror på begränsningarna i undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel.

För andra gången tillämpade kommissionen en regel som säger att en reservation inte behövs om det enskilda utgiftsområde som den skulle omfatta står för mindre än 5 % av de totala betalningarna och har en ekonomisk inverkan på mindre än 5 miljoner euro. Därför görs inte längre reservationer på vissa områden som tidigare år, trots att riskerna kvarstår.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• vidtar åtgärder så att internationella organisationer ger Europeiska revisionsrätten fullständig, obegränsad och snabb tillgång till de handlingar som den behöver för att utföra sin uppgift i enlighet med EUF-fördraget, och inte bara i skrivskyddat format,
• utfärdar reservationer för alla områden som konstateras ha en hög risknivå, oavsett deras andel av de totala kostnaderna och ekonomiska inverkan,
• fastställer skyldigheter för den entreprenör som uppskattar procentsatsen för kvarstående fel att rapportera till kommissionen om alla misstänkta bedrägerier mot EU:s budget som den upptäcker under sitt arbete med undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EUF finns i årsrapporten för 2020 om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden.

Bakgrundsinformation

Europeiska revisionsrätten och dess arbete

Europeiska revisionsrätten är Europeiska unionens oberoende externa revisor. Vi har vårt säte i Luxemburg och har cirka 900 anställda – revisorer och stödpersonal – från alla länder i EU.

Vårt uppdrag är att bedöma sparsamheten, ändamålsenligheten, effektiviteten, lagligheten och korrektheten i EU:s åtgärder genom ett oberoende, professionellt och verkningsfullt revisionsarbete i syfte att förbättra ansvarsskyldigheten, öppenheten och den ekonomiska förvaltningen och därigenom öka medborgarnas förtroende och möta EU:s nuvarande och framtida utmaningar på ett ändamålsenligt sätt.

Våra granskningsrapporter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De används till att ställa de ansvariga för genomförandet av EU:s politik och program till svars: kommissionen, andra EU-institutioner och EU-organ och myndigheter i medlemsstaterna.

Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, lyfter fram brister och goda exempel och erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras. Genom vårt arbete ser vi till att Europas medborgare vet hur deras pengar används.

Kortfattad beskrivning av revisionsmetoden för vår revisionsförklaring

Uttalandena i vår revisionsförklaring bygger på objektiva bevis som inhämtas under revisionsarbetet i enlighet med internationella revisionsstandarder.

Såsom anges i vår strategi för 2021–2025 kommer vi – utifrån vårt fördragsenliga mandat samt helt i enlighet med internationella revisionsstandarder för den offentliga sektorn – att för nästa fleråriga budgetram (2021–2027) fortsätta utveckla vår revisionsmetod och använda tillgängliga uppgifter och information, så att vi även i fortsättningen kan tillhandahålla en hög grad av säkerhet.

Räkenskapernas tillförlitlighet

Innehåller EU:s årsredovisning fullständig och riktig information?

• Vi utvärderar redovisningssystemet och bedömer om det ger en god grund för tillförlitliga uppgifter.
• Vi bedömer om centrala redovisningsrutiner fungerar korrekt.
• Vi gör analytiska kontroller av redovisningsuppgifterna och bedömer om de presenteras på ett enhetligt sätt och verkar rimliga.
• Vi kontrollerar direkt ett urval bokföringsposter och bedömer om de underliggande transaktionerna har ägt rum och bokförts korrekt.
• Vi kontrollerar årsredovisningen och bedömer om den ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Transaktionernas korrekthet

Följer de intäkts- och betalningstransaktioner som ligger till grund för EU:s räkenskaper reglerna?

• Vi bedömer systemen för intäkter och kostnader för att avgöra om de är ändamålsenliga när det gäller att garantera transaktionernas korrekthet.
• Vi gör statistiska urval av transaktioner som ligger till grund för våra revisorers detaljgranskning. Transaktionerna i urvalen granskas i detalj, även på plats hos slutmottagare (t.ex. jordbrukare, forskningsinstitut eller företag som tillhandahåller offentligt upphandlade byggentreprenader eller tjänster), så att vi får bevis för att varje underliggande händelse har inträffat, bokförts korrekt och följer reglerna för betalningar. I år gjorde reserestriktioner på grund av covid-19 att vi nästan inte kunde göra några kontroller på plats alls. Vi utförde därför större delen av vårt arbete på distans, vilket gjorde det möjligt för oss att slutföra arbetet och dra slutsatser om det.
• Vi analyserar fel och klassificerar dem som kvantifierbara eller icke kvantifierbara. Transaktioner innehåller kvantifierbara fel om betalningen, enligt reglerna, inte borde ha godkänts. Vi extrapolerar de kvantifierbara felen för att få fram en uppskattad felnivå för varje område där vi gör en särskild bedömning.
• Vi använder en väsentlighetsgräns på 2 % i vårt uttalande. Vi tar även hänsyn till dessa bedömningar och till annan relevant information, såsom årliga verksamhetsrapporter och rapporter från andra externa revisorer.
• Om vi anser att felnivån är väsentlig i de granskade transaktionerna måste vi bestämma om felet är ”av avgörande betydelse”. Vi kan anse att det är av avgörande betydelse av olika skäl, till exempel när vi hittar det i en betydande del av den granskade populationen. Om så är fallet utgör det grund för ett uttalande med avvikande mening. Sedan 2016 identifierar vi lågrisk- och högriskområden i EU-budgeten. När högriskkostnader som innehåller väsentliga fel utgör en betydande del av den granskade populationen anser vi att felet är av avgörande betydelse och gör då ett uttalande med avvikande mening.
• Vi diskuterar alla våra granskningsresultat både med myndigheter i medlemsstaterna och med kommissionen för att bekräfta att våra uppgifter är korrekta.

Alla våra produkter offentliggörs på vår webbplats: http://www.eca.europa.eu. Mer information om revisionsprocessen för revisionsförklaringen finns i bilaga 1.1 till vår årsrapport för 2020.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021

PDF	ISBN 978-92-847-6755-7	doi:10.2865/873755	QJ-02-21-962-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-6738-0	doi:10.2865/070986	QJ-02-21-962-SV-Q
PRINT	ISBN 978-92-847-6779-3	doi:10.2865/38880	QJ-02-21-962-SV-C

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2021.

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar tillämpas genom Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.

Följande bilder får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas/arkitekternas namn (där uppgifterna nämns) anges:

* © Europeiska unionen, 2021, Europeiska revisionsrätten.

* © Europeiska unionen, 2015, Europeiska revisionsrätten. Arkitekt: Paul Noël (K1-byggnaden, 1988).

* © Europeiska unionen, 2018, Europaparlamentet/Mathieu Cugnot.

* © Europeiska unionen, 2020, Europaparlamentet/Melanie Wenger.

* © Europeiska unionen, 2017, Europeiska revisionsrätten. Arkitekter: Paul Noël (K1-byggnaden, 1988) och Jim Clemes (K2-byggnaden, 2004, och K3-byggnaden, 2013).

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

* © Shutterstock/Rawpixel.com.

* © Getty Images, 2017/Miorag Gajic.

* © Getty Images, 2017/skynesher.

* © Getty Images, 2018/Ruslan Dashinsky.

* © Getty Images, 2017/Simon Skafar.

* © Getty Images, 2017/redstone.

* © Getty Images, 2019/LumiNola.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp

Europeiska revisionsrättens logotyp får inte användas utan Europeiska revisionsrättens förhandsgodkännande.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.