02011R0142 — SV — 31.07.2019 — 015.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EGT L 054 26.2.2011, s. 1) |
Ändrad genom:
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 142/2011
av den 25 februari 2011
om genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen
(Text av betydelse för EES)
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
I denna förordning fastställs genomförandeåtgärder
för folk- och djurhälsobestämmelserna för animaliska biprodukter och därav framställda produkter i förordning (EG) nr 1069/2009,
vad gäller vissa prover och produkter som enligt artikel 16.1 e och f i direktiv 97/78/EG undantas från veterinärkontroller vid gränskontrollstationer.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller definitionerna i bilaga I.
Artikel 3
Slutpunkten i tillverkningskedjan för vissa framställda produkter
Följande framställda produkter får släppas ut på marknaden, utom importeras, utan begränsningar enligt artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1069/2009:
Biodiesel som uppfyller kraven för bortskaffande och användning av framställda produkter i kapitel IV avsnitt 3 punkt 2 b i bilaga IV.
Bearbetat sällskapsdjursfoder som uppfyller de särskilda kraven för bearbetat sällskapsdjursfoder i kapitel II punkt 7 a i bilaga XIII.
Tuggben som uppfyller de särskilda kraven för tuggben i kapitel II punkt 7 b i bilaga XIII.
Hudar och skinn från hovdjur som uppfyller de särskilda kraven för slutpunkten för dessa produkter i kapitel V.C i bilaga XIII.
Ull och hår som uppfyller de särskilda kraven för slutpunkten för dessa produkter i kapitel VII.B i bilaga XIII.
Fjädrar och dun som uppfyller de särskilda kraven för slutpunkten för dessa produkter i kapitel VII.C i bilaga XIII.
Päls som uppfyller de särskilda kraven för slutpunkten för denna produkt i kapitel VIII i bilaga XIII.
Fiskolja för framställning av läkemedel som uppfyller de särskilda kraven för slutpunkten för denna produkt i kapitel XIII i bilaga XIII.
Bensin och bränslen som uppfyller de särskilda kraven för produkter från det katalytiska flerstegsförfarandet för framställning av förnybara bränslen i kapitel IV avsnitt 3 punkt 2 c i bilaga IV.
Oleokemiska produkter som framställts av utsmält fett och som uppfyller kraven i kapitel XI i bilaga XIII.
Förnybar diesel, förnybart flygbränsle, förnybar propan och förnybar bensin som uppfyller de särskilda kraven för produkter från den katalytiska vätebehandlingen i flera steg för framställning av förnybara bränslen i kapitel IV avsnitt 3 punkt 2 f i bilaga IV.
Artikel 4
Allvarliga överförbara sjukdomar
De sjukdomar som förtecknas i artikel 1.2.3 i 2010 års upplaga av OIE:s Terrestrial Animal Health Code och i kapitel 1.3 i 2010 års upplaga av OIE:s Aquatic Animal Health Code ska anses vara allvarliga överförbara sjukdomar vid tillämpning av allmänna djurhälsorestriktioner enligt artikel 6.1 b ii i förordning (EG) nr 1069/2009.
KAPITEL II
BORTSKAFFANDE OCH ANVÄNDNING AV ANIMALISKA BIPRODUKTER OCH DÄRAV FRAMSTÄLLDA PRODUKTER
Artikel 5
Begränsningar för användningen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter
Artikel 6
Bortskaffande genom förbränning, bortskaffande eller återvinning genom samförbränning eller användning som bränsle
Den behöriga myndigheten ska se till att förbränning och samförbränning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter endast sker
i förbrännings- och samförbränningsanläggningar som beviljats tillstånd enligt direktiv 2000/76/EG, eller
vad gäller anläggningar för vilka det inte krävs tillstånd enligt direktiv 2000/76/EG, i förbrännings- och samförbränningsanläggningar som av den behöriga myndigheten godkänts för bortskaffande genom förbränning, eller bortskaffande eller återvinning av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter, om de är avfall, genom samförbränning i enlighet med artikel 24.1 b eller c i förordning (EG) nr 1069/2009.
Den behöriga myndigheten får enbart godkänna sådana förbränningsanläggningar som avses i punkt 6 för användning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter som bränsle under förutsättning att
förbränningsanläggningarna omfattas av kapitel V i bilaga III till den här förordningen,
förbränningsanläggningarna uppfyller alla relevanta allmänna villkor och särskilda krav i kapitlen IV och V i bilaga III till den här förordningen,
administrativa förfaranden har införts för att se till att kraven för godkännande av förbränningsanläggningar kontrolleras varje år.
För användning av naturgödsel från produktionsdjur som bränsle vid förbränning enligt kapitel V i bilaga III ska följande regler tillämpas utöver dem som avses i punkt 7 i denna artikel:
Ansökningar om godkännande som lämnas av driftansvariga till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 24.1 d i förordning (EG) nr 1069/2009 ska innehålla bevis, certifierade av den behöriga myndigheten eller av en yrkesorganisation som är godkänd av medlemsstatens behöriga myndigheter, för att förbränningsanläggningen där naturgödsel från produktionsdjur används som bränsle till fullo uppfyller kraven i kapitel V leden B.3, B.4 och B.5 i bilaga III till denna förordning utan att det påverkar möjligheten för medlemsstatens behöriga myndigheter att bevilja undantag från efterlevnaden av vissa bestämmelser i enlighet med kapitel V led C.4 i bilaga III.
Det förfarande för godkännande som föreskrivs i artikel 44 i förordning (EG) nr 1069/2009 får inte betraktas som genomfört förrän minst två på varandra följande kontroller, varav en oanmäld, har utförts av den behöriga myndigheten eller av en yrkesorganisation som är godkänd av den myndigheten, under de första sex månaderna av förbränningsanläggningens drift, inbegripet nödvändiga mätningar av temperatur och utsläpp. Efter det att dessa mätningar visat att kraven i leden B.3, B.4 och B.5 och i förekommande fall i led C.4 i kapitel V i bilaga III till denna förordning är uppfyllda får ett fullständigt godkännande beviljas.
Artikel 7
Deponering av visst kategori 1- och kategori 3-material
Genom undantag från artiklarna 12 och 14 c i förordning (EG) nr 1069/2009 får den behöriga myndigheten godkänna bortskaffande av följande kategori 1- och kategori 3-material på godkända deponier:
Importerat sällskapsdjursfoder eller sällskapsdjursfoder som producerats från importerat material av sådant kategori 1-material som avses i artikel 8 c i förordning (EG) nr 1069/2009.
Sådant kategori 3-material som avses i artikel 10 f och g i förordning (EG) nr 1069/2009 under följande förutsättningar:
Materialet har inte kommit i kontakt med några av de animaliska biprodukter som avses i artiklarna 8, 9 och 10 a–e och h–p i den förordningen.
Vid tidpunkten när man avser att bortskaffa materialet gäller följande:
Bortskaffandet av sådant material medför inte någon risk för människors eller djurs hälsa.
Artikel 8
Krav för bearbetningsanläggningar och andra anläggningar
Driftansvariga ska se till att bearbetningsanläggningar och andra anläggningar som står under deras kontroll uppfyller följande krav som fastställs i kapitel I i bilaga IV:
De allmänna villkoren för bearbetning i avsnitt 1.
Kraven för behandling av avloppsvatten i avsnitt 2.
De särskilda kraven för bearbetning av kategori 1- och kategori 2-material i avsnitt 3.
De särskilda kraven för bearbetning av kategori 3-material i avsnitt 4.
Artikel 9
Hygien- och bearbetningskrav för bearbetningsanläggningar och andra anläggningar
Driftansvariga ska se till att anläggningar som står under deras kontroll uppfyller följande krav som fastställs i bilaga IV:
Hygien- och bearbetningskraven i kapitel II.
Standardmetoderna för bearbetning i kapitel III, under förutsättning att dessa metoder används på anläggningen.
De alternativa bearbetningsmetoderna i kapitel IV, under förutsättning att dessa metoder används på anläggningen.
Artikel 10
Krav avseende omvandling av animaliska biprodukter och därav framställda produkter till biogas och kompostering
Driftansvariga ska se till att anläggningar som står under deras kontroll uppfyller följande krav för omvandling av animaliska biprodukter och därav framställda produkter till biogas eller för kompostering som fastställs i bilaga V:
Kraven som gäller för biogas- och komposteringsanläggningar i kapitel I.
Hygienkraven som gäller för biogas- och komposteringsanläggningar i kapitel II.
Standardparametrarna för omvandling i avsnitt 1 i kapitel III.
Normerna för rötrest och kompost i avsnitt 3 i kapitel III.
KAPITEL III
UNDANTAG FRÅN VISSA BESTÄMMELSER I FÖRORDNING (EG) nr 1069/2009
Artikel 11
Särskilda regler för prover för forskning och diagnostik
Den behöriga myndigheten ska särskilt se till att driftansvariga uppfyller kraven i kapitel I i bilaga VI.
Driftansvariga får sända prover för forskning och diagnostik som består av följande animaliska biprodukter och därav framställda produkter till andra medlemsstater utan att i enlighet med artikel 48.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 informera den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten, och utan att den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten i enlighet med artikel 48.1 och 48.3 i den förordningen underrättas genom Traces-systemet och går med på att ta emot sändningen:
Kategori 1- och kategori 2-material och kött- och benmjöl eller animaliskt fett som framställts av kategori 1- och kategori 2-material.
Bearbetat animaliskt protein.
Artikel 12
Särskilda regler för varuprover och visningsobjekt
Den behöriga myndigheten ska särskilt se till att driftansvariga uppfyller kraven i kapitel I avsnitt 1 punkterna 2, 3 och 4 i bilaga VI.
Driftansvariga får sända varuprover som består av följande animaliska biprodukter och därav framställda produkter till andra medlemsstater utan att i enlighet med artikel 48.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 informera den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten, och utan att den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten i enlighet med artikel 48.1 och 48.3 i den förordningen underrättas genom Traces-systemet och går med på att ta emot sändningen:
Kategori 1- och kategori 2-material och kött- och benmjöl eller animaliskt fett som framställts av kategori 1- och kategori 2-material.
Bearbetat animaliskt protein.
Artikel 13
Särskilda utfodringsregler
Driftansvariga får utfodra följande djur med kategori 2-material under förutsättning att materialet kommer från djur som inte avlivats eller dött till följd av förekomst eller förmodad förekomst av en sjukdom som kan överföras till människor eller djur, och på villkor att de allmänna kraven i kapitel II avsnitt 1 i bilaga VI och eventuella andra villkor som den behöriga myndigheten fastställer uppfylls:
Djurparksdjur.
Pälsdjur.
Hundar i etablerade kennlar eller grupper av sådana hundar som jakt- eller draghundar.
Hundar och katter i skyddshärbärgen.
Fluglarver och maskar som ska användas som fiskagn.
Cirkusdjur.
Driftansvariga får utfodra följande djur med kategori 3-material på villkor att de allmänna kraven i kapitel II avsnitt 1 i bilaga VI och eventuella andra villkor som den behöriga myndigheten fastställer uppfylls:
Djurparksdjur.
Pälsdjur.
Hundar i etablerade kennlar eller grupper av sådana hundar som jakt- eller draghundar.
Hundar och katter i skyddshärbärgen.
Fluglarver och maskar som ska användas som fiskagn.
Cirkusdjur.
Artikel 14
Utfodring av vissa arter på och utanför foderstationer och i djurparker
Den behöriga myndigheten får tillåta användning av kategori 1-material som består av hela kroppar eller delar av döda djur som innehåller specificerat riskmaterial för utfodring
på foderstationer av utrotningshotade eller skyddade arter av asätande fåglar samt andra arter som lever i sin naturliga livsmiljö, för att främja den biologiska mångfalden, på villkor att villkoren i kapitel II avsnitt 2 i bilaga VI uppfylls,
utanför foderstationer, om lämpligt utan föregående insamling av de döda djuren, av de vilda djur som avses i kapitel II avsnitt 2 punkt 1 a i bilaga VI på villkor att villkoren i avsnitt 3 i det kapitlet uppfylls.
Artikel 15
Särskilda regler för insamling och bortskaffande
Om den behöriga myndigheten genom det undantag som medges i artikel 19.1 a, b, c, e och f i förordning (EG) nr 1069/2009 tillåter bortskaffande av animaliska biprodukter, ska bortskaffandet uppfylla följande särskilda regler som anges i kapitel III i bilaga VI:
De särskilda reglerna för bortskaffande av animaliska biprodukter i avsnitt 1.
Reglerna för bränning och nedgrävning av animaliska biprodukter i avlägsna områden i avsnitt 2.
Reglerna för bränning och nedgrävning av bin och biprodukter från biodling i avsnitt 3.
Genom undantag från artikel 14 i förordning (EG) nr 1069/2009 får medlemsstaterna tillåta insamling, transport och bortskaffande av små mängder av det kategori 3-material som avses i artikel 10 f i den förordningen på det sätt som avses i artikel 19.1 d i den förordningen, på villkor att kraven för bortskaffande på annat sätt i kapitel IV i bilaga VI till den här förordningen uppfylls.
KAPITEL IV
GODKÄNNANDE AV ALTERNATIVA METODER
Artikel 16
Standardformat för ansökningar om godkännande av alternativa metoder
KAPITEL V
INSAMLING, TRANSPORT, IDENTIFIERING OCH SPÅRBARHET
Artikel 17
Krav avseende handelsdokument och hälsointyg, identifiering, insamling och transport av animaliska biprodukter och spårbarhet
Driftansvariga ska se till att animaliska biprodukter och därav framställda produkter
uppfyller kraven på insamling, transport och identifiering i kapitlen I och II i bilaga VIII,
under transport åtföljs av handelsdokument eller hälsointyg i överensstämmelse med kraven i kapitel III i bilaga VIII.
KAPITEL VI
REGISTRERING OCH GODKÄNNANDE AV ANLÄGGNINGAR
Artikel 18
Krav avseende godkännande av en eller flera anläggningar som hanterar animaliska biprodukter på samma plats
Den behöriga myndigheten får bevilja godkännanden av fler än en anläggning som hanterar animaliska biprodukter på samma plats, under förutsättning att det genom anläggningarnas utformning och hanteringen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter inom anläggningarna säkerställs att det inte sker någon överföring av risker för människors och djurs hälsa inom anläggningarna.
Artikel 19
Krav avseende vissa godkända anläggningar där animaliska biprodukter och därav framställda produkter hanteras
Driftansvariga ska se till att anläggningar som står under deras kontroll och som har godkänts av den behöriga myndigheten uppfyller kraven i följande kapitel i bilaga IX till den här förordningen när de bedriver en eller flera av följande verksamheter som anges i artikel 24.1 i förordning (EG) nr 1069/2009:
Kapitel 1 när de i enlighet med artikel 24.1 e i den förordningen tillverkar sällskapsdjursfoder.
Kapitel II när de i enlighet med artikel 24.1 i i den förordningen lagrar animaliska biprodukter och när de genom de följande verksamheterna i artikel 24.1 h i den förordningen hanterar animaliska biprodukter efter det att de samlats in:
Sortering.
Styckning.
Kylning.
Frysning.
Saltning.
Konservering på annat sätt.
Borttagning av hudar och skinn eller av specificerat riskmaterial.
Verksamhet som inbegriper hantering av animaliska biprodukter och som utförs i överensstämmelse med skyldigheterna enligt unionens veterinärlagstiftning.
Hygienisering/pastörisering av animaliska biprodukter som är avsedda för omvandling till biogas/kompostering, innan sådan omvandling eller kompostering i enlighet med bilaga V till den här förordningen sker i en annan anläggning.
Siktning.
Kapitel III när de i enlighet med artikel 24.1 j i den förordningen lagrar framställda produkter för vissa avsedda syften.
Kapitel V när de i enlighet med artikel 4 i den förordningen lagrar animaliska biprodukter som är avsedda för bortskaffande på jordbruksföretaget.
Artikel 20
Krav avseende vissa registrerade anläggningar där animaliska biprodukter och därav framställda produkter hanteras
Punkterna 1 och 2 är inte tillämpliga på
godkända driftansvariga som transporterar animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som biverksamhet,
driftansvariga som registrerats för transportverksamhet enligt förordning (EG) nr 183/2005.
Den behöriga myndigheten får undanta följande driftansvariga från anmälningsskyldigheten i artikel 23.1 a i förordning (EG) nr 1069/2009:
Driftansvariga som hanterar eller framställer sådana jakttroféer eller andra prepareringar som avses i kapitel VI i bilaga XIII till den här förordningen för personliga eller icke-kommersiella ändamål.
Driftansvariga som hanterar eller bortskaffar prover för forskning och diagnostik för undervisningsändamål.
Driftsansvariga som transporterar torr obehandlad ull och torrt obehandlat hår som är säkert förpackat och som sänds direkt till en anläggning som tillverkar framställda produkter för användning utanför foderkedjan eller till en anläggning för mellanhantering under förhållanden som förhindrar spridning av patogena agens.
Driftsansvariga som använder små mängder av sådant kategori 2- och 3-material som avses i artiklarna 9 och 10 i förordning (EG) nr 1069/2009 eller av därav framställda produkter och som levererar direkt till slutanvändare, den lokala marknaden eller lokala detaljhandelsanläggningar inom regionen, om den behöriga myndigheten inte anser att detta medför risk för spridning av allvarliga överförbara sjukdomar till människor eller djur; detta led är inte tillämpligt om dessa material används som foder för andra produktionsdjur än pälsdjur.
Användare av organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel på anläggningar där det inte hålls några produktionsdjur.
Driftsansvariga som hanterar och distribuerar organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel uteslutande i säljfärdiga detaljhandelsförpackningar på högst 50 kg för användning utanför foder- och livsmedelskedjan.
Artikel 20a
Förteckningar över anläggningar och driftsansvariga i medlemsstater
Den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska se till att de uppdaterade förteckningar över anläggningar och driftansvariga som avses i artikel 47.1 första stycket i förordning (EG) nr 1069/2009
har utformats i enlighet med de tekniska specifikationer som offentliggjorts på kommissionens webbplats ( 1 ),
antingen har införts i Traces eller är tillgängliga genom Traces senast den 31 oktober 2021.
KAPITEL VII
UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN
Artikel 21
Bearbetning och utsläppande på marknaden av animaliska biprodukter och därav framställda produkter för utfodring av produktionsdjur utom pälsdjur
Driftansvariga ska uppfylla kraven i bilaga X till den här förordningen för annat utsläppande på marknaden än import av animaliska biprodukter och därav framställda produkter som är avsedda för utfodring av produktionsdjur utom pälsdjur i enlighet med artikel 31.2 i förordning (EG) nr 1069/2009 enligt följande:
De allmänna kraven för bearbetning och utsläppande på marknaden i kapitel I.
De särskilda kraven för bearbetat animaliskt protein och andra framställda produkter i kapitel II.
Kraven för visst fiskfoder och fiskagn i kapitel III.
Artikel 22
Utsläppande på marknaden och användning av organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel
Utsläppande på marknaden av följande omfattas inte av några djurhälsovillkor:
Guano från vilda sjöfåglar som samlats in i unionen eller importerats från tredjeländer.
Säljfärdiga växtmedier, utom sådana som importerats, som innehåller mindre än
5 volymprocent framställda produkter av kategori 3-material eller av kategori 2-material utom bearbetad naturgödsel,
50 volymprocent bearbetad naturgödsel.
Artikel 23
Mellanprodukter
Mellanprodukter som har transporterats till de anläggningar som avses i punkt 3 i bilaga XII till den här förordningen får hanteras utan ytterligare begränsningar enligt förordning (EG) nr 1069/2009 och den här förordningen under förutsättning att
anläggningen har lämpliga anordningar för att ta emot mellanprodukter som förhindrar spridning av sjukdomar som kan överföras till människor eller djur,
mellanprodukterna på grund av den rening eller de andra behandlingar som de animaliska biprodukterna i mellanprodukterna har genomgått, koncentrationen av animaliska biprodukter i mellanprodukten eller lämpliga åtgärder för biosäkerhet för hanteringen av mellanprodukterna inte utgör någon risk för spridning av sjukdomar som kan överföras till människor eller djur,
anläggningen för register över den mängd material som tas emot, i tillämpliga fall de kategorier detta material tillhör samt den anläggning eller de driftansvariga som de har levererat sina produkter till, och
oanvända mellanprodukter eller annat överblivet material från anläggningen, såsom produkter vars hållbarhetsdatum gått ut, bortskaffas enligt förordning (EG) nr 1069/2009.
Artikel 24
Sällskapsdjursfoder och andra framställda produkter
KAPITEL VIII
IMPORT, TRANSITERING OCH EXPORT
Artikel 25
Import, transitering och export av animaliska biprodukter och av framställda produkter
Det är förbjudet att importera följande animaliska biprodukter till och transitera dem genom unionen:
Obearbetad naturgödsel.
Obehandlade fjädrar och delar av fjädrar samt dun.
Bivax i form av bikaka.
Import till och transiterering genom unionen av följande ska inte omfattas av några djurhälsovillkor:
Ull och hår som har fabriktvättats eller som har behandlats med en annan metod som säkerställer att inga oacceptabla risker kvarstår.
Päls som har torkats vid en omgivningstemperatur på 18 °C i minst två dagar vid en luftfuktighet på 55 %.
Ull och hår från andra djur än svin, som har fabrikstvättats genom nedsänkning av ullen eller håret i en serie av bad med vatten, tvål och natriumhydroxid eller kaliumhydroxid.
Ull och hår från andra djur än svin, som skickas direkt till en anläggning som tillverkar framställda produkter av ull och hår för textilindustrin och som har behandlats med minst en av följande metoder:
Torr ull och torrt hår från andra djur än svin, säkert förslutet i en förpackning, avsett att skickas direkt till en anläggning som tillverkar framställda produkter av ull eller hår för textilindustrin och uppfyller samtliga följande krav:
Det framställdes minst 21 dagar före införsel till unionen och förvarades i ett tredjeland eller en region i ett tredjeland som
Det åtföljs av en försäkran av importören i enlighet med kapitel 21 i bilaga XV.
Det uppvisades av en driftsansvarig vid en av de godkända gränskontrollstationer vid unionens gräns som förtecknas i bilaga I till beslut 2009/821/EG och godkändes vid dokumentkontrollen enligt artikel 4.3 i direktiv 97/78/EG.
Driftansvariga ska uppfylla följande särskilda krav i bilaga XIV till den här förordningen för import till och transitering genom unionen av vissa animaliska biprodukter och därav framställda produkter enligt artiklarna 41.3 och 42 i förordning (EG) nr 1069/2009:
De särskilda kraven för import och transitering av kategori 3-material och därav framställda produkter för användning i foderkedjan, utom i sällskapsdjursfoder eller foder för pälsdjur, i kapitel I i den bilagan.
De särskilda kraven för import och transitering av animaliska biprodukter och därav framställda produkter för användning utanför foderkedjan för produktionsdjur i kapitel II i den bilagan.
Artikel 26
Utsläppande på marknaden, inbegripet import, och export av visst kategori 1-material
Den behöriga myndigheten får tillåta utsläppande på marknaden, inbegripet import, och export av hudar och skinn från djur som varit föremål för illegal behandling enligt definitionen i artikel 1.2 d i direktiv 96/22/EG eller artikel 2 b i direktiv 96/23/EG, av inälvor med och utan innehåll från idisslare och av ben och benprodukter som innehåller kotpelare och skalle, under förutsättning att följande krav uppfylls:
Dessa material får inte vara kategori 1-material som härrör från något av följande djur:
Djur som misstänks vara infekterade med TSE i enlighet med förordning (EG) nr 999/2001.
Djur som officiellt bekräftats vara infekterade med TSE.
Djur som avlivats som ett led i utrotningen av TSE.
Dessa material får inte vara avsedda för någon av följande användningar:
Utfodring.
Spridning på mark avsedd för produktion av foder till produktionsdjur.
Tillverkning av
Materialen ska vara märkta vid importen och ska uppfylla de särskilda kraven för vissa förflyttningar av animaliska biprodukter i kapitel IV avsnitt 1 i bilaga XIV till den här förordningen.
Materialen ska importeras i enlighet med kraven för hälsointyg i nationell lagstiftning.
Artikel 27
Import och transitering av prover för forskning och diagnostik
Dessa villkor ska omfatta åtminstone följande:
Den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten ska ha godkänt införseln av sändningen i förväg.
Sändningen ska sändas direkt från platsen för införsel till unionen till den godkända användaren.
Artikel 28
Import och transitering av varuprover och visningsobjekt
Artikel 29
Särskilda krav för vissa förflyttningar av animaliska biprodukter mellan områden i Ryssland
Den behöriga myndigheten ska tillåta särskilda förflyttningar på landsväg eller järnväg genom unionen mellan godkända EU-gränskontrollstationer som förtecknas i bilaga I till beslut 2009/821/EG av sändningar av animaliska biprodukter som kommer från och är destinerade till Ryssland direkt eller via ett annat tredjeland, under förutsättning att följande villkor uppfylls:
Den behöriga myndighetens veterinärmyndighet ska ha försett sändningen med en plombering med löpnummer vid gränskontrollstationen för införsel till unionen.
De handlingar som åtföljer sändningen och som avses i artikel 7 i direktiv 97/78/EG ska på varje sida ha märkts med ”ENDAST FÖR TRANSITERING TILL RYSSLAND VIA EU” av den officiella veterinären vid den behöriga myndighet som ansvarar för gränskontrollstationen.
Formföreskrifterna i artikel 11 i direktiv 97/78/EG ska uppfyllas.
Den officiella veterinären vid gränskontrollstationen för införsel har på den gemensamma veterinärhandlingen enligt bilaga III till förordning (EG) nr 136/2004 intygat att sändningen är godkänd för transitering.
Artikel 29a
Särskilda krav för transitering genom Kroatien av animaliska biprodukter som kommer från Bosnien och Hercegovina och är destinerade till tredjeländer
Förflyttningar genom unionen på väg direkt mellan gränskontrollstationen Nova Sela och gränskontrollsstationen Ploče av sändningar av animaliska biprodukter och därav framställda produkter som kommer från Bosnien och Hercegovina och är destinerade till tredjeländer ska tillåtas under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
Den officiella veterinären vid gränskontrollstationen för införsel har förseglat sändningen med en försegling som är försedd med ett löpnummer.
De handlingar som åtföljer sändningen och som avses i artikel 7 i direktiv 97/78/EG ska på varje sida ha märkts med ”ENDAST FÖR TRANSITERING TILL TREDJE LÄNDER VIA EU” av den officiella veterinären vid den gränskontrollstation där sändningen förs in.
Formföreskrifterna i artikel 11 i direktiv 97/78/EG följs.
Den officiella veterinären vid gränskontrollstationen för införsel har på den gemensamma veterinärhandlingen enligt artikel 2.1 i förordning (EG) nr 136/2004 intygat att sändningen är godkänd för transitering.
Artikel 30
Förteckningar över anläggningar i tredjeländer
Förteckningar över anläggningar i tredjeländer ska införas i Traces-systemet enligt de tekniska specifikationer som kommissionen offentliggör på sin webbplats.
Förteckningarna ska uppdateras regelbundet.
Denna artikel är inte tillämplig på särskilda förflyttningar av sändningar av animaliska biprodukter som kommer från och är destinerade till Ryssland enligt artikel 29 och inte heller på förflyttningar av sändningar av animaliska biprodukter och därav framställda produkter från Bosnien och Hercegovina som är destinerade till tredjeländer enligt artikel 29a.
Artikel 31
Förlagor till hälsointyg och försäkran för import och transitering
Sändningar av animaliska biprodukter och därav framställda produkter för import till eller transitering genom unionen ska vid den plats för införsel till unionen där veterinärkontrollerna enligt direktiv 97/78/EG genomförs åtföljas av hälsointyg och försäkringar enligt förlagorna i bilaga XV till den här förordningen.
KAPITEL IX
OFFENTLIGA KONTROLLER
Artikel 32
Offentliga kontroller
Dessa åtgärder ska genomföras i överensstämmelse med principerna för offentliga kontroller i artikel 3 i förordning (EG) nr 882/2004.
Den behöriga myndigheten ska genomföra följande offentliga kontroller enligt artikel 45.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 i överensstämmelse med kraven i bilaga XVI till den här förordningen:
Offentliga kontroller i bearbetningsanläggningar enligt kapitel I.
Offentliga kontroller av annan verksamhet som berör hanteringen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter enligt avsnitten 1–9 i kapitel III.
När den behöriga myndigheten plomberar en sådan sändning som transporteras till en bestämmelseort ska den informera den behöriga myndigheten på bestämmelseorten.
Artikel 33
Förnyat godkännande av anläggningar efter beviljande av tillfälligt godkännande
KAPITEL X
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 34
Begränsningar för utsläppande på marknaden av vissa animaliska biprodukter och därav framställda produkter med hänsyn till människors och djurs hälsa
Den behöriga myndigheten får inte förbjuda eller begränsa utsläppandet på marknaden av följande animaliska biprodukter och därav framställda produkter av andra hänsyn till människors och djurs hälsa än dem som fastställs i unionslagstiftningen, särskilt i förordning (EG) nr 1069/2009 och i den här förordningen:
Det bearbetade animaliska protein och de andra framställda produkter som anges i kapitel II i bilaga X till den här förordningen.
Det sällskapsdjursfoder och de vissa andra framställda produkter som anges i bilaga XIII till den här förordningen.
De animaliska biprodukter och därav framställda produkter som importeras till eller transiteras genom unionen och som anges i bilaga XIV till den här förordningen.
Artikel 35
Upphävande
Följande rättsakter ska upphöra att gälla:
Förordning (EG) nr 811/2003.
Beslut 2003/322/EG.
Beslut 2003/324/EG.
Förordning (EG) nr 878/2004.
Beslut 2004/407/EG.
Förordning (EG) nr 79/2005.
Förordning (EG) nr 92/2005.
Förordning (EG) nr 181/2006.
Förordning (EG) nr 197/2006.
Förordning (EG) nr 1192/2006.
Förordning (EG) nr 2007/2006.
Artikel 36
Övergångsbestämmelser
Under en övergångsperiod till och med den 31 december 2011 får driftansvariga släppa ut organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel som framställdes före den 4 mars 2011 i enlighet med förordningarna (EG) nr 1774/2002 och (EG) nr 181/2006 på marknaden
under förutsättning att dessa har framställts av endera
kött- och benmjöl som framställts av kategori 2-material, eller
bearbetat animaliskt protein,
trots att de inte har blandats med en komponent som gör det omöjligt att använda blandningen för utfodringsändamål.
▼M9 —————
Artikel 37
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 4 mars 2011.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
DEFINITIONER SOM AVSES I ARTIKEL 2
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. |
pälsdjur : djur som hålls eller föds upp för pälsproduktion och som inte används som livsmedel. |
2. |
blod : färskt helblod. |
3. |
foderråvaror : foderråvaror enligt definitionen i artikel 3.2 g i förordning (EG) nr 767/2009 som är av animaliskt ursprung, inbegripet bearbetat animaliskt protein, blodprodukter, utsmält fett, äggprodukter, fiskolja, fettderivat, kollagen, gelatin och hydrolyserat protein, dikalciumfosfat, trikalciumfosfat, mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk, råmjölksprodukter och slam från centrifugering eller separering. |
4. |
blodprodukter : produkter som framställts av blod eller fraktioner av blod, utom blodmjöl. Produkterna omfattar torkad/djupfryst/flytande plasma, torkat helblod, torkade/djupfrysta/flytande röda blodkroppar eller fraktioner därav och blandningar. |
5. |
bearbetat animaliskt protein : animaliskt protein som helt och hållet framställts av kategori 3-material som behandlats i enlighet med kapitel II avsnitt 1 i bilaga X (inbegripet blodmjöl och fiskmjöl) på ett sådant sätt att det lämpar sig för direkt användning som foderråvara eller för varje annan användning i foder, inklusive sällskapsdjursfoder, eller för användning i organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel. Hit räknas dock inte blodprodukter, mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk, råmjölksprodukter, slam från centrifugering eller separering, gelatin, hydrolyserat protein och dikalciumfosfat, ägg och äggprodukter, inbegripet äggskal, trikalciumfosfat och kollagen. |
6. |
blodmjöl : bearbetat animaliskt protein som framställts genom värmebehandling av blod eller fraktioner av blod enligt kapitel II avsnitt 1 i bilaga X. |
7. |
fiskmjöl : bearbetat animaliskt protein från vattenlevande djur utom havslevande däggdjur, inklusive odlade vattenlevande ryggradslösa djur och de som omfattas av artikel 3.1 e i rådets direktiv 2006/88/EG ( 2 ) samt sjöstjärnor av arten Asterias rubens som tas upp i ett upptagningsområde för blötdjur. |
8. |
utsmält fett
: antingen fett som framställts genom bearbetning av
a)
animaliska biprodukter, eller
b)
produkter avsedda som livsmedel som den driftansvarige har avsett för andra ändamål än som livsmedel. |
9. |
fiskolja : olja som framställts genom bearbetning av vattenlevande djur utom havslevande däggdjur, inklusive odlade vattenlevande ryggradslösa djur och de som omfattas av artikel 3.1 e i direktiv 2006/88/EG samt sjöstjärnor av arten Asterias rubens som tas upp i ett upptagningsområde för blötdjur, eller olja som framställts genom bearbetning av fisk som är avsedd att användas som livsmedel och denna olja har den driftansvarige avsett för andra ändamål än som livsmedel. |
10. |
biprodukter från biodling : honung, bivax, drottninggelé, propolis eller pollen som inte är avsedd/avsett att användas som livsmedel. |
11. |
kollagen : proteinbaserad produkt som framställts av hudar, skinn, ben och senor från djur. |
12. |
gelatin : naturligt, lösligt protein, gelbildande eller icke gelbildande, som erhållits genom partiell hydrolys av kollagen som framställts av ben, hudar och skinn, senor och ligament från djur. |
13. |
fettgrevar : proteinhaltiga rester från utsmältning och därefter partiell separation av fett och vatten. |
14. |
hydrolyserat protein : polypeptider, peptider och aminosyror samt blandningar av dessa som erhållits genom hydrolys av animaliska biprodukter. |
15. |
gränsmjölk : blandning av mjölk, mjölkbaserade produkter eller därav framställda produkter med vatten som samlats upp under sköljning av mejeriutrustning, däribland behållare för mejeriprodukter, innan de rengjorts och desinficerats. |
16. |
helkonserverat sällskapsdjursfoder : värmebehandlat sällskapsdjursfoder som är inneslutet i hermetiskt förslutna behållare. |
17. |
tuggben : produkter avsedda för sällskapsdjur att tugga på och som tillverkats av ogarvade hudar och skinn från hovdjur eller av annat material av animaliskt ursprung. |
18. |
aromatiska inälvsprodukter : flytande eller torkade framställda produkter av animaliskt ursprung som används för att förbättra sällskapsdjursfodrets smaklighet. |
19. |
sällskapsdjursfoder
: annat foder än det material som avses i artikel 24.2 som används som foder för sällskapsdjur samt tuggben som består av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som
a)
innehåller annat kategori 3-material än sådant som avses i artikel 10 n, o och p i förordning (EG) nr 1069/2009, och
b)
kan innehålla importerat kategori 1-material bestående av animaliska biprodukter som framställts av djur som varit föremål för illegal behandling enligt definitionen i artikel 1.2 d i direktiv 96/22/EG eller artikel 2 b i direktiv 96/23/EG. |
20. |
bearbetat sällskapsdjursfoder : sällskapsdjursfoder, utom färskt sällskapsdjursfoder, som har bearbetats i enlighet med kapitel II punkt 3 i bilaga XIII. |
21. |
färskt sällskapsdjursfoder : sällskapsdjursfoder som innehåller visst kategori 3-material som inte har genomgått någon annan typ av konservering än kylning eller frysning. |
22. |
matavfall : alla typer av matavfall, inklusive använd matolja, från restauranger, storkök och andra typer av kök, inbegripet centralkök och hushållskök. |
23. |
rötrest : restprodukt, inklusive den flytande fraktionen, från omvandlingen av animaliska biprodukter i en biogasanläggning. |
24. |
mag- och tarminnehåll : innehåll från däggdjurs och strutsfåglars mage och tarmar. |
25. |
fettderivat : produkter framställda av utsmält fett, som vad gäller utsmält fett från kategori 1- eller kategori 2-material har bearbetats i enlighet med kapitel XI i bilaga XIII. |
26. |
guano : naturlig produkt som har samlats in från exkrementer från fladdermöss eller vilda sjöfåglar och som inte har mineraliserats. |
27. |
kött- och benmjöl : animaliskt protein som framställts genom bearbetning av kategori 1- eller kategori 2-material enligt en av bearbetningsmetoderna i kapitel III i bilaga IV. |
28. |
behandlade hudar och skinn
: produkter som framställts av obehandlade hudar och skinn, utom tuggben, som har
a)
torkats,
b)
torr- eller våtsaltats i minst 14 dagar före avsändandet,
c)
behandlats i minst sju dagar med havssalt med tillsats av 2 % natriumkarbonat,
d)
torkats i minst 42 dagar vid en temperatur på minst 20 °C, eller
e)
konserverats på annat sätt än genom garvning. |
29. |
obehandlade hudar och skinn : alla typer av hud- och underhudsvävnad som inte har genomgått någon annan behandling än styckning, kylning eller frysning. |
30. |
obehandlade fjädrar och delar av fjädrar
: andra fjädrar och delar av fjädrar än fjädrar och delar av fjädrar som har behandlats
a)
med ånga, eller
b)
med någon annan metod som säkerställer att inga oacceptabla risker kvarstår. |
31. |
obehandlad ull
: annan ull än ull som har
a)
fabriktvättats,
b)
erhållits genom garvning,
c)
behandlats med någon annan metod som säkerställer att inga oacceptabla risker kvarstår,
d)
framställts från andra djur än svin och har fabrikstvättats genom nedsänkning av ullen i en serie av bad med vatten, tvål och natriumhydroxid eller kaliumhydroxid, eller
e)
framställts från andra djur än svin och är avsedd att skickas direkt till en anläggning som tillverkar framställda produkter av ull för textilindustrin och som har behandlats med minst en av följande metoder:
i)
Kemisk hårborttagning med släckt kalk eller natriumsulfid.
ii)
Rökning med formaldehyd i en hermetiskt försluten kammare i minst 24 timmar.
iii)
Industriell rengöring genom nedsänkning av ullen i ett vattenlösligt rengöringsmedel som håller 60–70 °C.
iv)
Lagring, där frakttiden får inräknas, vid 37 °C i 8 dagar, 18 °C i 28 dagar eller 4 °C i 120 dagar. |
32. |
obehandlat hår
: annat hår än hår som har
a)
fabriktvättats,
b)
erhållits genom garvning,
c)
behandlats med någon annan metod som säkerställer att inga oacceptabla risker kvarstår,
d)
framställts från andra djur än svin och har fabrikstvättats genom nedsänkning av håret i en serie av bad med vatten, tvål och natriumhydroxid eller kaliumhydroxid, eller
e)
framställts från andra djur än svin och är avsett att skickas direkt till en anläggning som tillverkar framställda produkter av hår för textilindustrin och som har behandlats med minst en av följande metoder:
i)
Kemisk hårborttagning med släckt kalk eller natriumsulfid.
ii)
Rökning med formaldehyd i en hermetiskt försluten kammare i minst 24 timmar.
iii)
Industriell rengöring genom nedsänkning av håret i ett vattenlösligt rengöringsmedel som håller 60–70 °C.
iv)
Lagring, där frakttiden får inräknas, vid 37 °C i 8 dagar, 18 °C i 28 dagar eller 4 °C i 120 dagar. |
33. |
obehandlade svinborst
: andra svinborst än svinborst som har
a)
fabriktvättats,
b)
erhållits genom garvning, eller
c)
behandlats med någon annan metod som säkerställer att inga oacceptabla risker kvarstår. |
34. |
visningsobjekt : animaliska biprodukter eller därav framställda produkter avsedda för utställningsändamål eller konstnärlig verksamhet. |
35. |
mellanprodukt
: framställd produkt
a)
som är avsedd för användning vid tillverkning av läkemedel, veterinärmedicinska läkemedel, medicintekniska produkter för medicinska och veterinära ändamål, aktiva medicintekniska produkter för implantation, medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik för medicinska och veterinära ändamål, laboratoriereagenser och kosmetiska produkter
i)
som material i en tillverkningsprocess eller i den slutliga framställningen av en slutprodukt,
ii)
vid valideringen eller verifieringen under en tillverkningsprocess, eller
iii)
vid kvalitetskontrollen av en slutprodukt,
b)
som har kommit så långt i utformnings-, omvandlings- och framställningsprocessen att materialet kan anses som en framställd produkt och användas antingen direkt eller som komponent i en produkt för de ändamål som avses i led a,
c)
som dock behöver framställas eller omvandlas ytterligare, till exempel blandas, ytbehandlas, sättas ihop eller förpackas för att produkten ska vara lämplig att släppas ut på marknaden eller tas i bruk som läkemedel, veterinärmedicinskt läkemedel, medicinteknisk produkt för medicinska och veterinära ändamål, aktiv medicinteknisk produkt för implantation, medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik för medicinska och veterinära ändamål, laboratoriereagens respektive kosmetisk produkt. |
36. |
laboratoriereagens : förpackad produkt, färdig att tas i bruk, som innehåller animaliska biprodukter eller därav framställda produkter och som sådan eller i kombination med ämnen av icke-animaliskt ursprung är avsedd för specifik användning i laboratorier som reagens eller reagensprodukt, kalibrerings- eller kontrollmaterial för påvisande, mätning, undersökning eller framställning av andra ämnen. |
37. |
produkt för in vitro-diagnostik : förpackade produkter, färdiga att tas i bruk, som innehåller en blodprodukt eller en annan animalisk biprodukt, och som – enskilt eller i kombination – används som reagens, reagensprodukter, kalibreringsmedel, kit eller varje annan typ av system, och som är avsedda att användas in vitro vid undersökning av prover från människor eller djur, och som enbart eller huvudsakligen ska användas för diagnos av fysiologiskt tillstånd, hälsotillstånd, sjukdomar eller genetiska defekter eller för att fastställa säkerhet och förenlighet med olika reagenser. Hit räknas inte donerade organ eller donerat blod. |
38. |
prover för forskning och diagnostik : animaliska biprodukter och därav framställda produkter som är avsedda för följande ändamål: undersökning i samband med diagnostisk verksamhet eller analys för att främja den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med undervisning eller forskning. |
39. |
varuprover : animaliska biprodukter eller därav framställda produkter avsedda för särskilda undersökningar eller analyser som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 17.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 för genomförande av en produktionsprocess, inklusive bearbetning av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter, utveckling av foder, sällskapsdjursfoder eller därav framställda produkter, eller testning av maskiner eller utrustning. |
40. |
samförbränning : återvinning eller bortskaffande av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter, om de är avfall, i en samförbränningsanläggning. |
41. |
förbränning för energiproduktion : process som innefattar oxidering av bränsle för utnyttjande av energivärdet i de animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som inte är avfall. |
42. |
förbränning : bortskaffande av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som avfall i en förbränningsanläggning enligt definitionen i artikel 3.4 i direktiv 2000/76/EG. |
43. |
restprodukter från förbränning och samförbränning : restprodukter enligt definitionen i artikel 3.13 i direktiv 2000/76/EG som uppstår i förbrännings- eller samförbränningsanläggningar där animaliska biprodukter eller därav framställda produkter behandlas. |
44. |
färgkodning : systematisk användning av färger enligt kapitel II punkt 1 c i bilaga VIII för att lämna uppgifter som föreskrivs i denna förordning på ytan eller en del av ytan på förpackningar, behållare eller fordon, eller på etiketter eller symboler som anbragts på dem. |
45. |
mellanhantering : den verksamhet, utom lagring, som avses i artikel 19 b. |
46. |
garvning : hårdgörande av hudar med vegetabiliska garvmedel, kromsalter eller andra ämnen såsom aluminiumsalter, järnsalter, kiselsalter, aldehyder och kinoner eller andra syntetiska härdare. |
47. |
taxidermi : konsten att preparera, fylla ut och montera djurskinn så att de ser levande ut och så att det inte överförs oacceptabla risker för människors och djurs hälsa genom det monterade skinnet. |
48. |
handel : handel med varor mellan medlemsstater enligt artikel 28 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. |
49. |
bearbetningsmetoder : de metoder som förtecknas i kapitlen III och IV i bilaga IV. |
50. |
sats : en produktionsenhet som producerats i en och samma anläggning enligt enhetliga produktionsparametrar, såsom materialets ursprung, eller ett antal sådana enheter, om de har producerats i en kontinuerlig process i en och samma anläggning och har lagrats tillsammans som en lastenhet. |
51. |
hermetiskt försluten behållare : behållare som är utformad och avsedd att förhindra att mikroorganismer tar sig in. |
52. |
biogasanläggning : en anläggning där animaliska biprodukter eller därav framställda produkter åtminstone utgör en del av det material som genomgår biologisk nedbrytning under anaeroba förhållanden. |
53. |
uppsamlingscentraler : andra anläggningar än bearbetningsanläggningar där de animaliska biprodukter som avses i artikel 18.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 samlas in i syfte att användas för utfodring av de djur som avses i samma artikel. |
54. |
komposteringsanläggning : en anläggning där animaliska biprodukter eller därav framställda produkter åtminstone utgör en del av det material som genomgår biologisk nedbrytning under aeroba förhållanden. |
55. |
samförbränningsanläggning : varje stationär eller mobil anläggning vars huvudsakliga ändamål är energialstring eller tillverkning av materiella produkter enligt definitionen i artikel 3.5 i direktiv 2000/76/EG. |
56. |
förbränningsanläggning : varje stationär eller mobil teknisk enhet och utrustning avsedd för värmebehandling av avfall enligt definitionen i artikel 3.4 i direktiv 2000/76/EG. |
57. |
anläggning för tillverkning av sällskapsdjursfoder : lokaler eller anordningar för tillverkning av sällskapsdjursfoder eller aromatiska inälvsprodukter enligt artikel 24.1 e i förordning (EG) nr 1069/2009. |
58. |
bearbetningsanläggning : lokaler eller anordningar för bearbetning av animaliska biprodukter enligt artikel 24.1 a i förordning (EG) nr 1069/2009 där animaliska biprodukter bearbetas i enlighet med bilaga IV och/eller bilaga X. |
59. |
växtmedier : material, inklusive blomjord, utom jord in situ, som växter odlas i och som används oberoende av jord in situ. |
BILAGA II
RESTRIKTIONER FÖR ANVÄNDNINGEN AV ANIMALISKA BIPRODUKTER
KAPITEL I
Återanvändning inom arten avseende pälsdjur
1. I Estland, Lettland och Finland får följande pälsdjur utfodras med kött- och benmjöl eller andra produkter som bearbetats enligt kapitel III i bilaga IV och som framställts av djurkroppar eller delar av djurkroppar från samma djurart:
Räv (Vulpes vulpes och Alopex lagopus).
Mårdhund (Nyctereutes procyonides).
2. I Estland och Lettland får pälsdjur av arten mink (Mustela vison) utfodras med kött- och benmjöl eller andra produkter som bearbetats enligt bearbetningsmetoderna i kapitel III i bilaga IV och som framställts av djurkroppar eller delar av djurkroppar från samma djurart.
3. Utfodringen i punkterna 1 och 2 ska ske på följande villkor:
Utfodring får endast ske på jordbruksföretag
som den behöriga myndigheten registrerat på grundval av en ansökan åtföljd av dokumentation som styrker att det inte finns anledning att misstänka förekomst av TSE-smittämnet i populationen av den djurart som ansökan gäller,
som har ett lämpligt övervakningssystem för transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos pälsdjur, vilket omfattar regelbundna laboratorietester av prover för TSE,
som har gett tillräckliga garantier för att inga animaliska biprodukter eller inget kött- och benmjöl eller inga andra produkter som har bearbetats enligt kapitel III i bilaga IV och som framställts av dessa djur eller deras avkomma kan hamna i livsmedels- eller foderkedjan för andra djur än pälsdjur,
som inte har haft någon känd kontakt med jordbruksföretag med misstänkt eller bekräftat utbrott av TSE,
där den driftansvariga för det registrerade jordbruksföretaget ser till att
Den driftansvariga för jordbruksföretaget ska se till att kött- och benmjöl eller andra produkter som framställts av en djurart och som är avsedda som foder åt samma art ska
ha bearbetats i en bearbetningsanläggning som godkänts enligt artikel 24.1 a i förordning (EG) nr 1069/2009 endast med någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga V till den här förordningen,
ha framställts av friska djur som avlivats för pälsproduktion.
Vid misstänkt eller bekräftad kontakt med ett jordbruksföretag med misstänkt eller bekräftat utbrott av TSE ska den driftansvariga för jordbruksföretaget omgående
informera den behöriga myndigheten om kontakten,
stoppa avsändandet av pälsdjur, oavsett bestämmelseort, utan skriftligt tillstånd från den behöriga myndigheten.
KAPITEL II
Utfodring av produktionsdjur med vallväxter
Följande villkor ska gälla för utfodring av produktionsdjur med vallväxter, både direkt genom att djuren har tillträde till marken eller genom utfodring med vallväxterna efter slåtter, om organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel har spritts på denna mark:
Väntetiden på minst 21 dygn enligt artikel 11.1 c i förordning (EG) nr 1069/2009 ska ha iakttagits.
Endast organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel i enlighet med artikel 32.1 och 32.2 i förordning (EG) nr 1069/2009 och kapitel II i bilaga XI till den här förordningen har använts.
Dessa villkor ska dock inte gälla om endast följande organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel har spritts på marken:
Naturgödsel och guano.
Mag- och tarminnehåll, mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter som den behöriga myndigheten inte anser medföra risk för spridning av allvarliga djursjukdomar.
BILAGA III
BORTSKAFFANDE, ÅTERVINNING OCH ANVÄNDNING SOM BRÄNSLE
KAPITEL I
ALLMÄNNA KRAV FÖR FÖRBRÄNNING OCH SAMFÖRBRÄNNING
Avsnitt 1
Allmänna villkor
1. Driftansvariga för de förbrännings- eller samförbränningsanläggningar som avses i artikel 6.1 b i denna förordning ska se till att följande hygienvillkor uppfylls i de anläggningar de har under sin kontroll:
Animaliska biprodukter och därav framställda produkter ska bortskaffas så snart som möjligt efter ankomsten i enlighet med de villkor den behöriga myndigheten fastställt. De ska lagras på ett ändamålsenligt sätt fram till bortskaffandet, i enlighet med de villkor den behöriga myndigheten fastställt.
För att risker för kontaminering ska kunna undvikas ska anläggningarna ha lämpliga möjligheter till rengöring och desinficering av behållare och fordon, företrädesvis i ett särskilt område varifrån avloppsvattnet bortskaffas i enlighet med unionslagstiftningen.
Anläggningarna ska vara placerade på hårt, väldränerat underlag.
Det ska finnas tillfredsställande skyddsanordningar mot skadegörare såsom insekter, gnagare och fåglar. Det ska i detta sammanhang användas ett dokumenterat program för bekämpning av skadegörare.
Personalen ska ha tillgång till lämpliga installationer för personlig hygien, såsom toaletter, omklädningsrum och tvättställ, om detta är nödvändigt för att undvika risk för kontaminering.
Det ska ha införts dokumenterade rengöringsrutiner för alla delar av anläggningen. Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och lämpliga rengöringsmedel.
Hygienkontrollen ska omfatta regelbundna inspektioner av miljön och utrustningen. Inspektionsscheman och resultat ska vara väl dokumenterade och ska sparas i minst två år.
2. Driftansvariga för förbrännings- eller samförbränningsanläggningar ska vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder i fråga om mottagandet av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter för att förhindra eller, så långt det är praktiskt möjligt, begränsa direkta risker för människors eller djurs hälsa.
3. Djur får inte ha tillträde till anläggningen, till animaliska biprodukter och därav framställda produkter som väntar på förbränning eller samförbränning eller till aska som uppstått vid förbränningen eller samförbränningen av animaliska biprodukter.
4. Om förbrännings- eller samförbränningsanläggningen är belägen på ett jordbruksföretag med animalieproduktion gäller följande:
Förbrännings- eller samförbränningsanläggningen och djuren samt deras foder och strö ska hållas fullständigt åtskilda, där så är nödvändigt med hjälp av staket.
Den utrustning som används för att driva förbränningsugnen får endast vara avsedd för detta ändamål och får inte användas någon annanstans på jordbruksföretaget, alternativt rengöras och desinficeras innan den används för andra ändamål.
Personal som arbetar på anläggningen ska byta ytterkläder och skor innan de hanterar djur eller foder.
5. Lagring av animaliska biprodukter och därav framställda produkter som väntar på förbränning eller samförbränning och av aska ska ske i övertäckta, korrekt identifierade och, i tillämpliga fall, läckagefria behållare.
6. Animaliska biprodukter som inte förbränts fullständigt ska förbrännas igen eller bortskaffas i enlighet med artiklarna 12, 13 respektive 14 i förordning (EG) nr 1069/2009 på annat sätt än genom bortskaffande i en godkänd deponi.
Avsnitt 2
Villkor för driften
Förbrännings- eller samförbränningsanläggningarna ska utformas, utrustas, byggas och drivas på ett sådant sätt att temperaturen på förbränningsgaserna höjs på ett kontrollerat och homogent sätt även under de mest ogynnsamma förhållandena, till en temperatur på 850 °C i minst 2 sekunder eller 1 100 °C i 0,2 sekunder, uppmätt i omedelbar närhet av innerväggen till förbrännings- eller samförbränningskammaren eller vid någon annan av den behöriga myndigheten godkänd representativ punkt i förbrännings- eller samförbränningskammaren.
Avsnitt 3
Restprodukter från förbränning och samförbränning
1. Restprodukter från förbränning och samförbränning ska minimeras i fråga om mängd och skadlighet. Sådana restprodukter ska, i tillämpliga fall, återvinnas direkt i anläggningen eller utanför denna i enlighet med relevant unionslagstiftning eller bortskaffas i en godkänd deponi.
2. Torra restprodukter, inbegripet stoft, ska transporteras och mellanlagras på ett sådant sätt att spridning i miljön förhindras, t.ex. i slutna behållare.
Avsnitt 4
Mätning av temperatur och andra parametrar
1. Det ska finnas metoder för övervakning av parametrar och förhållanden som är relevanta för förbrännings- eller samförbränningsprocessen.
2. Temperaturmätningskraven ska fastställas i den behöriga myndighetens godkännande eller i de tillhörande villkoren.
3. All automatiserad utrustning för övervakning ska kontrolleras och årligen provas med avseende på funktion.
4. Alla mätvärden avseende temperatur ska registreras och återges på ett lämpligt sätt så att den behöriga myndigheten, enligt förfaranden som samma myndighet beslutar om, kan kontrollera att de tillåtna driftsvillkoren i denna förordning efterlevs.
Avsnitt 5
Onormala driftsförhållanden
Den driftansvariga ska i händelse av haveri eller vid onormala driftsförhållanden i en förbrännings- eller samförbränningsanläggning inskränka eller stoppa driften så snart detta är praktiskt möjligt, till dess att normal drift kan återupptas.
KAPITEL II
FÖRBRÄNNINGS- OCH SAMFÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR MED HÖG KAPACITET
Avsnitt 1
Särskilda villkor för driften
Förbrännings- eller samförbränningsanläggningar där endast animaliska biprodukter och därav framställda produkter bearbetas med en kapacitet på över 50 kg per timme (högkapacitetsanläggningar) och för vilka det inte krävs drifttillstånd enligt direktiv 2000/76/EG ska uppfylla följande villkor:
Varje linje i anläggningen ska vara utrustad med minst en hjälpbrännare. Denna brännare ska starta automatiskt när temperaturen på förbränningsgaserna sjunker under 850 °C respektive 1 100 °C efter den sista inblåsningen av förbränningsluft. Den ska också användas under anläggningens start- och stoppförlopp för att säkerställa att en temperatur på 850 °C respektive 1 100 °C upprätthålls under hela förloppet och så länge som det finns oförbränt material i förbrännings- eller samförbränningskammaren.
När animaliska biprodukter eller därav framställda produkter i en kontinuerlig process tillförs förbrännings- eller samförbränningskammaren, ska anläggningen drivas med ett automatiskt system som förhindrar att animaliska biprodukter eller därav framställda produkter tillförs under startförloppet innan en temperatur på 850 °C respektive 1 100 °C uppnåtts, och alltid när temperaturen inte kan upprätthållas.
Den driftansvariga ska driva förbränningsanläggningen på ett sådant sätt att en så hög förbränningsgrad uppnås att den totala halten organiskt kol i slaggen och bottenaskan är mindre än 3 % eller glödningsförlusten är mindre än 5 % räknat på torr vikt. Vid behov ska lämpliga förbehandlingsmetoder användas.
Avsnitt 2
Utsläpp av vatten
1. Högkapacitetsanläggningar, inklusive tillhörande lagringsutrymmen för animaliska biprodukter, ska utformas på ett sådant sätt att otillåtet och oavsiktligt utsläpp av förorenande ämnen i mark, ytvatten och grundvatten förhindras.
2. Det ska dessutom finnas kapacitet att lagra förorenat dagvatten från anläggningsområdet eller vatten som förorenats i samband med spill eller brandbekämpning.
Driftansvariga ska vid behov se till att sådant dag- och avloppsvatten, om nödvändigt, kan testas och behandlas innan det släpps ut.
KAPITEL III
FÖRBRÄNNINGS- OCH SAMFÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR MED LÅG KAPACITET
Förbrännings- och samförbränningsanläggningar där endast animaliska biprodukter och därav framställda produkter bearbetas med en kapacitet på under 50 kg animaliska biprodukter per timme eller per sats (lågkapacitetsanläggningar) och för vilka det inte krävs drifttillstånd enligt direktiv 2000/76/EG ska uppfylla följande villkor:
De får endast användas för bortskaffande av
döda sällskapsdjur enligt artikel 8 a iii i förordning (EG) nr 1069/2009,
kategori 1-material enligt artikel 8 b, e och f, kategori 2-material enligt artikel 9 eller kategori 3-material enligt artikel 10 i den förordningen, och
döda, individuellt identifierade hästdjur från anläggningar som inte är föremål för hälsorestriktioner i enlighet med artikel 4.5 eller 5 i direktiv 2009/156/EG, om detta godkänns av medlemsstaten.
När kategori 1-material enligt artikel 8 b i förordning (EG) nr 1069/2009 tillförs lågkapacitetsanläggningen ska denna vara utrustad med en hjälpbrännare.
De ska drivas på så sätt att de animaliska biprodukterna helt och hållet reduceras till aska.
KAPITEL IV
ALLMÄNNA KRAV FÖR ANVÄNDNING AV ANIMALISKA BIPRODUKTER OCH DÄRAV FRAMSTÄLLDA PRODUKTER SOM BRÄNSLE
Avsnitt 1
Allmänna krav för förbränning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter som bränsle
1. Driftansvariga för sådana förbränningsanläggningar som avses i artikel 6.6 ska se till att följande villkor är uppfyllda i de förbränningsanläggningar de har under sin kontroll:
Animaliska biprodukter och därav framställda produkter som är avsedda att användas som bränsle ska användas för det ändamålet så snart som möjligt eller lagras på ett säkert sätt fram till användningen.
Förbränningsanläggningarna ska ha lämpliga åtgärder för att garantera att rengöring och desinficering av behållare och fordon genomförs i ett utsett område på anläggningen varifrån avloppsvattnet kan samlas upp och bortskaffas i enlighet med unionslagstiftningen, för att undvika förorening av miljön.
Med avvikelse från kraven i första stycket får behållare och fordon som används för transport av utsmälta fetter rengöras och desinficeras på lastningsanläggningen eller på varje annan anläggning som godkänts eller registrerats enligt förordning (EG) nr 1069/2009.
Förbränningsanläggningarna ska vara belägna på ett väldränerat, hårt underlag.
Förbränningsanläggningarna ska ha tillfredsställande skyddsanordningar mot skadegörare. Det ska för detta ändamål användas ett dokumenterat program för bekämpning av skadegörare.
Personalen ska ha tillgång till lämpliga installationer för personlig hygien, såsom toaletter, omklädningsrum och tvättställ, om detta är nödvändigt för att undvika risk för kontaminering av utrustning för hantering av husdjur eller foder till husdjur.
Det ska ha införts dokumenterade rengörings- och desinficeringsrutiner för alla delar av förbränningsanläggningen. Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och lämpliga rengöringsmedel.
Hygienkontrollen ska omfatta regelbundna inspektioner av miljön och utrustningen. Inspektionsscheman och resultat ska dokumenteras och ska sparas i minst två år.
Om utsmälta fetter används som bränsle för förbränning i stationära förbränningsmotorer belägna inom godkända eller registrerade livsmedels- eller foderbearbetningsanläggningar, ska all bearbetning av livsmedel eller foder på platsen ske under strikt separation.
2. Driftansvariga för förbränningsanläggningar ska vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder i fråga om mottagandet av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter för att förhindra eller, så långt det är praktiskt möjligt, begränsa risker för människors eller djurs hälsa eller för miljön.
3. Djur får inte ha tillgång till förbränningsanläggningen, till animaliska biprodukter och därav framställda produkter som väntar på förbränning eller aska som uppstått vid förbränningen.
4. Om förbränningsanläggningen är belägen på ett jordbruksföretag som håller djur av livsmedelsproducerande arter ska följande gälla:
Förbränningsutrustningen ska hållas fullständigt fysiskt åtskild från djuren, inbegripet dessas foder och strö.
Utrustningen får endast vara avsedd för drift av förbränningsanläggningen och får inte användas någon annanstans på jordbruksföretaget, om den inte rengörs och desinficeras effektivt innan den används för andra ändamål.
Personal som arbetar på förbränningsanläggningen ska byta ytterkläder och skor och vidta åtgärder för den personliga hygienen innan de hanterar djur på detta eller något annat jordbruksföretag eller deras foder och strö.
5. Animaliska biprodukter och därav framställda produkter som väntar på förbränning som bränsle och förbränningsrester ska lagras på ett inneslutet och övertäckt särskilt område eller i övertäckta och läckagefria behållare.
6. Förbränning av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter ska ske under förhållanden som förhindrar korskontaminering av djurfoder.
Avsnitt 2
Driftsförhållanden för förbränningsanläggningar
1. Förbränningsanläggningar ska vara så konstruerade, byggda, utrustade och drivna att de animaliska biprodukterna och de därav framställda produkterna även under de mest ogynnsamma förhållandena behandlas i minst 2 sekunder vid en temperatur på 850 °C eller i minst 0,2 sekunder vid en temperatur på 1 100 °C.
2. Gasen från processen ska på ett kontrollerat och homogent sätt i 2 sekunder värmas upp till en temperatur på 850 °C eller i 0,2 sekunder till en temperatur på 1 100 °C.
Temperaturen ska mätas nära förbränningskammarens innervägg, eller på en annan representativ punkt i förbränningskammaren, enligt vad den behöriga myndigheten godkänner.
3. Automatiska metoder ska användas för att övervaka parametrar och förhållanden av betydelse för förbränningsprocessen.
4. Alla temperaturmätvärden ska registreras automatiskt och visas på ett lämpligt sätt så att den behöriga myndigheten, enligt förfaranden som den relevanta myndigheten beslutar om, kan kontrollera att de tillåtna driftsvillkor som avses i punkterna 1 och 2 efterlevs.
5. Driftansvariga vid förbränningsanläggningar ska se till att bränslet förbränns så att den totala mängden organiskt kol i slaggen och bottenaskan är mindre än 3 % eller glödningsförlusten är mindre än 5 % räknat på materialets torrvikt.
Avsnitt 3
Förbränningsrester
1. Förbränningsresternas mängd och skadlighet ska minimeras. Resterna ska återvinnas, eller om det inte är lämpligt, bortskaffas eller användas i enlighet med relevant unionslagstiftning.
2. Transport och mellanlagring av torra rester, inbegripet stoft, ska ske i slutna behållare eller på annat sätt som hindrar spridning i miljön.
Avsnitt 4
Haveri eller onormala driftsförhållanden
1. Förbränningsanläggningen ska vara utrustad med anordningar som automatiskt avbryter driften i händelse av haveri eller vid onormala driftsförhållanden till dess att normal drift kan återupptas.
2. Ofullständigt förbrända animaliska biprodukter och därav framställda produkter ska förbrännas igen eller bortskaffas på de sätt som avses i artiklarna 12, 13 och 14 i förordning (EG) nr 1069/2009 utom genom bortskaffande i en godkänd deponi.
KAPITEL V
TYPER AV ANLÄGGNINGAR OCH BRÄNSLEN SOM FÅR ANVÄNDAS FÖR FÖRBRÄNNING OCH SÄRSKILDA KRAV FÖR VISSA TYPER AV ANLÄGGNINGAR
A. Stationära förbränningsmotorer
1. Utgångsmaterial
För denna process får fettfraktioner från animaliska biprodukter av alla kategorier användas, förutsatt att de uppfyller följande villkor:
Om inte sådan fiskolja eller sådant utsmält fett används som har framställts i enlighet med avsnitt VIII eller XII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, ska fettfraktionen av de animaliska biprodukterna först bearbetas enligt följande:
När det gäller fettfraktioner av kategori 1- och 2-material, någon av bearbetningsmetoderna 1–5 i kapitel III i bilaga IV.
Om detta fett förflyttas från bearbetningsanläggningen för omedelbar direkt förbränning med hjälp av ett slutet transportörsystem som måste passeras, och förutsatt att systemet är godkänt av den behöriga myndigheten, ska det inte krävas någon permanent märkning med glyceroltriheptanoat (GTH) enligt kapitel V punkt 1 i bilaga VIII.
När det gäller fettfraktioner av kategori 3-material, någon av bearbetningsmetoderna 1–5 eller bearbetningsmetod 7 i kapitel III i bilaga IV.
När det gäller material som framställts av fisk, någon av bearbetningsmetoderna 1–7 i kapitel III i bilaga IV.
Fettfraktionen ska åtskiljas från proteinet och, om det rör sig om fett från idisslare som ska förbrännas i en annan anläggning, ska olösliga föroreningar avlägsnas så att de utgör högst 0,15 viktprocent.
2. Metod
Animaliskt fett ska förbrännas som bränsle i stationära förbränningsmotorer på följande sätt:
De fettfraktioner som avses i punkterna 1 a och b ska förbrännas
under de förhållanden som fastställs i avsnitt 2.1 i kapitel IV, eller
med processparametrar som leder till samma resultat som enligt led i och som den behöriga myndigheten har godkänt.
Förbränning av annat animaliskt material än animaliskt fett får inte tillåtas.
Animaliskt fett framställt av kategori 1- eller kategori 2-material som förbränns i anläggningar godkända eller registrerade enligt förordning (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004 eller (EG) nr 183/2005 eller på allmän plats måste ha bearbetats med bearbetningsmetod 1 i kapitel III i bilaga IV.
Förbränning av animaliskt fett ska utföras i enlighet med unionslagstiftningen om miljöskydd, särskilt med avseende på den lagstiftningens normer och krav samt kraven enligt bästa tillgängliga teknik för kontroll och övervakning av utsläpp.
3. Driftsförhållanden
Med avvikelse från kraven i kapitel IV avsnitt 2 punkt 2 första stycket får den behöriga miljöansvariga myndigheten godkänna krav som bygger på andra processparametrar, om detta garanterar ett likvärdigt miljöresultat.
B. Förbränningsanläggningar på jordbruksföretaget där fjäderfägödsel används som bränsle
1. Anläggningstyp
Förbränningsanläggningar på jordbruksföretaget med en total nominell termisk tillförd effekt på högst 5 MW.
2. Utgångsmaterial och tillämpningsområde
Uteslutande obearbetad fjäderfägödsel som avses i artikel 9 a i förordning (EG) nr 1069/2009, avsedd att användas som bränsle vid förbränning i enlighet med kraven i punkterna 3–5.
Förbränning av andra animaliska biprodukter eller därav framställda produkter samt av naturgödsel från andra arter eller produkter som producerats utanför jordbruksföretaget får inte tillåtas för användning som bränsle i förbränningsanläggningar på jordbruksföretaget enligt punkt 1.
3. Särskilda krav för fjäderfägödsel som bränsle:
Gödseln ska lagras säkert i ett slutet lagringsutrymme för att minimera behovet av ytterligare hantering och för att undvika korskontaminering med andra områden på ett jordbruksföretag som håller djur av livsmedelsproducerande arter.
Förbränningsanläggningen på jordbruksföretaget ska vara utrustad med
ett automatiskt bränslesystem som för in bränslet direkt i förbränningskammaren utan vidare hantering,
en hjälpbrännare som ska användas under start- och stoppförlopp för att säkerställa att temperaturkraven i avsnitt 2.2 i kapitel IV är uppfyllda vid varje ögonblick under processen och så länge som oförbränt material finns i förbränningskammaren.
4. Utsläppsgränsvärden och övervakningskrav
Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider (dvs. summan av kvävemonoxid och kvävedioxid, uttryckt som kvävedioxid) och partiklar får inte överstiga följande gränsvärden, uttryckta i mg/Nm3 vid en temperatur på 273,15 K, ett tryck på 101,3 kPa och en syrehalt på 11 %, efter korrigering för innehållet av vattenånga i rökgaserna:
Förorening |
Gränsvärde för utsläpp i mg/Nm3 |
Svaveldioxid |
50 |
Kväveoxider (NO2) |
200 |
Partiklar |
10 |
Driftansvariga för förbränningsanläggningar på jordbruksföretag ska mäta svaveldioxid, kväveoxider och partiklar minst en gång om året.
Som ett alternativ till de mätningar som avses i första stycket kan andra förfaranden, efter prövning och godkännande av den behöriga myndigheten, användas för att fastställa utsläppen av svaveldioxid.
Övervakningen ska utföras av eller på uppdrag av den driftansvarige i enlighet med CEN-standarder. Om CEN-standarder saknas ska ISO-standarder, nationella eller andra internationella standarder som kan garantera data av likvärdig vetenskaplig kvalitet tillämpas.
Alla resultat ska registreras, bearbetas och redovisas på ett sätt som gör det möjligt för den behöriga myndigheten att kontrollera efterlevnaden av gränsvärdena för utsläpp.
Förbränningsanläggningar på jordbruksföretag som använder utrustning för sekundär rening i syfte att uppfylla gränsvärdena för utsläpp ska kontinuerligt övervaka att utrustningen fungerar effektivt och registrera resultaten.
I fall av bristande efterlevnad av de gränsvärden för utsläpp som avses i led a eller där en förbränningsanläggning på ett jordbruksföretag inte uppfyller kraven i punkt 1 i avsnitt 2 i kapitel IV ska den driftansvarige omedelbart underrätta den behöriga myndigheten om detta och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att kraven åter uppfylls snarast möjligt. Om efterlevnaden inte kan återställas ska den behöriga myndigheten tillfälligt avbryta driften vid anläggningen och återkalla godkännandet.
5. Ändringar av drift och haverier
Driftansvariga ska underrätta den behöriga myndigheten om alla planerade ändringar av förbränningsanläggningar på jordbruksföretag som kan påverka utsläppen minst en månad före den dag då ändringen äger rum.
Driftansvariga ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att start- och stopperioderna för förbränningsanläggningar på jordbruksföretag och eventuella driftsstörningar hålls så korta som möjligt. I händelse av driftstörning eller haveri i utrustningen för sekundär rening, ska den driftansvarige omedelbart underrätta den behöriga myndigheten.
C. Förbränningsanläggningar där annan naturgödsel från produktionsdjur än den fjäderfägödsel som anges i led B används som bränsle
1. Anläggningstyp
Förbränningsanläggningar med en total nominell termisk tillförd effekt på högst 50 MW.
2. Utgångsmaterial
Uteslutande annan naturgödsel från produktionsdjur än den fjäderfägödsel som anges i led B, avsedd att användas som bränsle vid förbränning i enlighet med kraven i punkt 3.
Förbränning av andra animaliska biprodukter eller därav framställda produkter får inte tillåtas för användning som bränsle i förbränningsanläggningar enligt punkt 1. Annan naturgödsel från produktionsdjur än den fjäderfägödsel som anges i led B som producerats utanför jordbruksföretaget får inte komma i kontakt med produktionsdjur.
3. Metod
Förbränningsanläggningar där annan naturgödsel från produktionsdjur än den fjäderfägödsel som anges i led B används som bränsle ska uppfylla kraven i leden B.3, B.4 och B.5.
4. Undantag och övergångsperiod
Den behöriga miljöansvariga myndigheten i medlemsstaten får
genom undantag från led B.3 b ii bevilja förbränningsanläggningar som är i drift den 2 augusti 2017 en ytterligare tidsfrist på högst 6 år för att följa kapitel IV avsnitt 2 punkt 2 första stycket i bilaga III till denna förordning,
genom undantag från led B.4 tillåta utsläpp av partiklar på högst 50 mg/m3 under förutsättning att den totala nominella termiska tillförda effekten av förbränningsanläggningarna är högst 5 MW,
genom undantag från led B.3 b i tillåta manuell placering av hästgödsel som bränsle i förbränningskammaren i samband med en total nominell termisk tillförd effekt på högst 0,5 MW.
BILAGA IV
BEARBETNING
KAPITEL I
KRAV FÖR BEARBETNINGSANLÄGGNINGAR OCH VISSA ANDRA ANLÄGGNINGAR
Avsnitt 1
Allmänna villkor
1. Bearbetningsanläggningar ska uppfylla följande krav när det gäller bearbetning genom trycksterilisering eller enligt de bearbetningsmetoder som anges i artikel 15.1 b i förordning (EG) nr 1069/2009:
Bearbetningsanläggningar får inte vara belägna på samma plats som slakterier eller andra anläggningar som har godkänts eller registrerats i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 eller förordning (EG) nr 853/2004, såvida inte riskerna för människors eller djurs hälsa till följd av bearbetning av animaliska biprodukter från dessa slakterier eller andra anläggningar reduceras genom att minst följande villkor uppfylls:
Bearbetningsanläggningen ska vara fysiskt avskild från slakteriet eller den andra anläggningen, i tillämpliga fall placerad i en byggnad som är helt och hållet avskild från slakteriet eller den andra anläggningen.
Följande ska ha installerats och vara i drift i bearbetningsanläggningen:
Det ska vidtas åtgärder för att förhindra att den personal som arbetar på bearbetningsanläggningen och i slakteriet eller den andra anläggningen sprider risker.
Obehöriga personer och djur får inte ha tillträde till bearbetningsanläggningen.
Genom undantag från leden i–iv får den behöriga myndigheten när det gäller bearbetningsanläggningar för kategori 3-material medge andra villkor än de som fastställs i dessa led för att reducera riskerna för människors och djurs hälsa, vilket inbegriper riskerna på grund av bearbetning av kategori 3-material som kommer från anläggningar på annan plats som godkänts eller registrerats i enlighet med förordning (EG) nr 852/2004 eller förordning (EG) nr 853/2004.
Medlemsstaterna ska inom ramen för den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 52.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 meddela kommissionen och övriga medlemsstater om deras behöriga myndigheter har utnyttjat detta undantag.
Bearbetningsanläggningen ska ha en ren och en oren sektor vilka ska vara skilda åt på ett lämpligt sätt. Den orena sektorn ska ha ett täckt utrymme för att ta emot animaliska biprodukter och ska vara konstruerad så att den lätt kan rengöras och desinficeras. Golven ska vara lagda så att avrinningen av vätskor underlättas.
Bearbetningsanläggningen ska ha lämpliga installationer, däribland toaletter, omklädningsrum och tvättställ, för personalen.
Bearbetningsanläggningen ska ha tillräcklig produktionskapacitet för varmvatten och ånga för bearbetningen av animaliska biprodukter.
Den orena sektorn ska, i förekommande fall, innehålla utrustning för sönderdelning av animaliska biprodukter och utrustning för inmatning av de sönderdelade animaliska biprodukterna i bearbetningsenheten.
Där värmebehandling krävs ska alla installationer vara försedda med
mätutrustning för att kontrollera temperaturen mot tiden och, om den använda bearbetningsmetoden så kräver, trycket vid de kritiska punkterna,
anordningar som kontinuerligt registrerar resultaten av dessa mätningar på så sätt att de förblir tillgängliga för offentliga och andra kontroller,
ett lämpligt säkerhetssystem för att förebygga otillräcklig upphettning.
För att förhindra återkontaminering av den framställda produkten genom introduktion av animaliska biprodukter ska det finnas en tydlig åtskillnad mellan det utrymme i anläggningen där inkommande material för bearbetning lossas och de utrymmen där produkten bearbetas och den framställda produkten sedan lagras.
2. Bearbetningsanläggningen ska ha lämpliga möjligheter för rengöring och desinficering av de behållare eller kärl i vilka de animaliska biprodukterna tas emot samt av de transportmedel, utom fartyg, i vilka de transporteras.
3. Det ska finnas lämpliga möjligheter för desinficering av fordonshjul och, i tillämpliga fall, andra delar av fordonet, då fordonet lämnar den orena sektorn på bearbetningsanläggningen.
4. Alla bearbetningsanläggningar ska ha ett avloppssystem för avloppsvatten som uppfyller de krav den behöriga myndigheten fastställt i enlighet med unionslagstiftningen.
5. Bearbetningsanläggningen ska antingen ha ett eget laboratorium eller anlita ett externt laboratorium. Laboratoriet ska ha utrustning för de analyser som krävs och ha godkänts av den behöriga myndigheten på grundval av en bedömning av laboratoriets kapacitet att utföra dessa analyser, ha ackrediterats enligt internationellt erkända standarder eller regelbundet kontrolleras av den behöriga myndigheten för bedömning av laboratoriets kapacitet att utföra dessa analyser.
6. Om en riskbedömning har visat att mängden produkter som behandlas är så stor att den behöriga myndigheten ständigt eller regelbundet måste vara på plats, ska det dessutom på bearbetningsanläggningen finnas ett lämpligt utrustat, låsbart utrymme som endast får användas av inspektörerna.
Avsnitt 2
Behandling av avloppsvatten
1. Bearbetningsanläggningar för bearbetning av kategori 1-material och andra lokaler där specificerat riskmaterial avlägsnas, slakterier samt bearbetningsanläggningar för bearbetning av kategori 2-material ska ha en förbearbetningsprocess för att binda och samla in animaliskt material som ett första steg i behandlingen av avloppsvatten.
Den utrustning som används för förbearbetning ska ha vattenlås eller avloppsgaller med öppningar med en filterpor- eller maskstorlek på högst 6 mm i slutet av flödet, eller likvärdiga system som säkerställer att de fasta partiklar i avloppsvattnet som passerar genom utrustningen inte är större än 6 mm.
2. Avloppsvatten från de lokaler som avses i punkt 1 ska ledas in i en förbearbetningsprocess som säkerställer att allt avloppsvatten filtreras innan det leds bort. Varken malning, upplösning eller någon annan bearbetning, eventuellt under tryck, som skulle kunna göra det enklare för animaliskt material att passera genom förbearbetningsprocessen får ske.
3. Allt animaliskt material som fångas upp under förbearbetningen i de lokaler som avses i punkt 1 ska samlas in och transporteras som kategori 1- respektive kategori 2-material och bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.
4. Avloppsvatten som har passerat genom förbearbetningsprocessen i de lokaler som avses i punkt 1 samt avloppsvatten från andra lokaler där animaliska biprodukter hanteras eller bearbetas ska behandlas i enlighet med unionslagstiftningen utan begränsningar enligt denna förordning.
5. Utöver kraven i punkt 4 kan den behöriga myndigheten ålägga driftansvariga att behandla avloppsvatten från den orena sektorn på bearbetningsanläggningar och anläggningar där mellanhantering av kategori 1- eller kategori 2-material eller lagring av kategori 1- eller kategori 2-material sker enligt villkor som säkerställer att riskerna från patogener reduceras.
6. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–5 ska det vara förbjudet att bortskaffa animaliska biprodukter, inklusive blod och mjölk, eller framställda produkter via avloppsvatten.
Kategori 3-material som består av slam från centrifugering eller separering får dock bortskaffas via avloppsvatten under förutsättning att det har genomgått en av behandlingarna för slam från centrifugering eller separering i kapitel II avsnitt 4 del III i bilaga X till den här förordningen.
Avsnitt 3
Särskilda krav för bearbetning av kategori 1- och kategori 2-material
Bearbetningsanläggningar för kategori 1- och kategori 2-material ska ha en sådan utformning att fullständig åtskillnad mellan kategori 1-material och kategori 2-material säkerställs, från det att råvaran mottas till dess att den framställda produkten skickas iväg, såvida inte en blandning av kategori 1- och kategori 2-material bearbetas som kategori 1-material.
Avsnitt 4
Särskilda krav för bearbetning av kategori 3-material
Utöver de allmänna villkoren i avsnitt 1 gäller följande krav:
Anläggningar för bearbetning av kategori 3-material får inte vara belägna på samma plats som anläggningar för bearbetning av kategori 1- eller kategori 2-material, såvida de inte är inrymda i en fullständigt avskild byggnad.
Den behöriga myndigheten får dock tillåta bearbetning av kategori 3-material på en plats där hantering eller bearbetning av kategori 1- eller kategori 2-material sker om korskontaminering förhindras genom
lokalernas utformning, främst vad gäller utrymmena för mottagande, och genom ytterligare hantering av råvaror,
utformningen och skötseln av den utrustning som används för bearbetning, inbegripet utformning och skötsel av separata bearbetningslinjer eller utformning och hantering av rengöringsrutiner som utesluter spridning av eventuella risker för människors och djurs hälsa, och
utformningen och skötseln av utrymmen för tillfällig lagring av slutprodukterna.
I bearbetningsanläggningar för kategori 3-material ska det finnas en installation för kontroll av förekomsten av främmande material, såsom förpackningsmaterial eller metallbitar, i de animaliska biprodukterna eller de därav framställda produkterna, om det bearbetas material som är avsett att användas som foder. Det främmande materialet ska avlägsnas före eller under bearbetningen.
KAPITEL II
HYGIEN- OCH BEARBETNINGSKRAV
Avsnitt 1
Allmänna hygienkrav
Utöver de allmänna hygienkraven i artikel 25 i förordning (EG) nr 1069/2009 gäller att det på bearbetningsanläggningarna ska finnas ett dokumenterat program för bekämpning av skadegörare för tillämpningen av de skyddsanordningar mot skadegörare såsom insekter, gnagare och fåglar som anges i artikel 25.1 c i den förordningen.
Avsnitt 2
Allmänna bearbetningskrav
1. Noggrant kalibrerad utrustning för mätning och registrering ska användas för kontinuerlig övervakning av bearbetningsförhållandena. Uppgifter om kalibreringsdatum för mätnings- och registreringsutrustning ska sparas.
2. Material som eventuellt inte har genomgått den angivna värmebehandlingen, till exempel material som tagits åt sidan vid uppstart av processen eller material som läckt ut från kokarna, ska genomgå förnyad värmebehandling eller samlas in och bearbetas på nytt eller bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.
Avsnitt 3
Bearbetningsmetoder för kategori 1- och kategori 2-material
Om inte den behöriga myndigheten kräver trycksterilisering (metod 1) ska kategori 1- och kategori 2-material bearbetas i enlighet med bearbetningsmetod 2, 3, 4 eller 5 i kapitel III.
Avsnitt 4
Bearbetning av kategori 3-material
1. De kritiska styrpunkter som avgör omfattningen av de värmebehandlingar som används vid bearbetning ska för varje bearbetningsmetod i kapitel III omfatta följande:
Råvarans partikelstorlek.
Temperatur som uppnåtts vid värmebehandling.
Det tryck som råvaran eventuellt behandlas under.
Värmebehandlingens längd eller matningshastighet för kontinuerliga system. Lägsta tillåtna bearbetningskrav ska specificeras för varje relevant kritisk styrpunkt.
2. Om det rör sig om kemiska behandlingar som den behöriga myndigheten godkänt som bearbetningsmetod 7 i enlighet med led G i kapitel III ska de kritiska styrpunkter som avgör omfattningen av den kemiska behandling som används omfatta det uppnådda pH-värdet.
3. Uppgifter ska sparas i minst två år som bevis på att minimivärdena för processen har uppnåtts för varje kritisk styrpunkt.
4. Kategori 3-material ska bearbetas enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–5 eller 7 eller, om det rör sig om material som härrör från vattenlevande djur, enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–7 i kapitel III.
KAPITEL III
STANDARDMETODER FÖR BEARBETNING
A. Bearbetningsmetod 1 (trycksterilisering)
Sönderdelning
1. Om de animaliska biprodukter som ska bearbetas har en partikelstorlek på över 50 mm ska dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 50 mm. En daglig kontroll ska göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick ska registreras. Om det vid kontroller upptäcks partiklar som är större än 50 mm ska processen stoppas och reparationer utföras innan den återupptas på nytt.
Tid, temperatur och tryck
2. Animaliska biprodukter med en partikelstorlek på högst 50 mm ska upphettas till en kärntemperatur på över 133 °C i minst 20 minuter utan avbrott och vid ett tryck (absolut) på minst 3 bar. Trycket ska åstadkommas genom att all luft i steriliseringskammaren avlägsnas och ersätts med ånga (”mättad ånga”). Värmebehandlingen får utföras som enda bearbetning eller som steriliserande för- eller efterbehandling.
3. Bearbetningen får ske satsvis eller i ett kontinuerligt system.
B. Bearbetningsmetod 2
Sönderdelning
1. Om de animaliska biprodukter som ska bearbetas har en partikelstorlek på över 150 mm ska dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 150 mm. En daglig kontroll ska göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick ska registreras. Om det vid kontroller upptäcks partiklar som är större än 150 mm ska processen stoppas och reparationer utföras innan den återupptas på nytt.
Tid, temperatur och tryck
2. Efter sönderdelning ska de animaliska biprodukterna upphettas till en kärntemperatur på över 100 °C i minst 125 minuter, en kärntemperatur på över 110 °C i minst 120 minuter samt en kärntemperatur på över 120 °C i minst 50 minuter.
Produkterna kan upphettas till dessa kärntemperaturer i den angivna ordningen eller genom en samtidig kombination av de angivna tidsperioderna.
3. Bearbetningen ska ske satsvis.
C. Bearbetningsmetod 3
Sönderdelning
1. Om de animaliska biprodukter som ska bearbetas har en partikelstorlek på över 30 mm ska dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 30 mm. En daglig kontroll ska göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick ska registreras. Om det vid kontroller upptäcks partiklar som är större än 30 mm ska processen stoppas och reparationer utföras innan den återupptas på nytt.
Tid, temperatur och tryck
2. Efter sönderdelning ska de animaliska biprodukterna upphettas till en kärntemperatur på över 100 °C i minst 95 minuter, en kärntemperatur på över 110 °C i minst 55 minuter samt en kärntemperatur på över 120 °C i minst 13 minuter.
Produkterna kan upphettas till dessa kärntemperaturer i den angivna ordningen eller genom en samtidig kombination av de angivna tidsperioderna.
3. Bearbetningen får ske satsvis eller i ett kontinuerligt system.
D. Bearbetningsmetod 4
Sönderdelning
1. Om de animaliska biprodukter som ska bearbetas har en partikelstorlek på över 30 mm ska dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 30 mm. En daglig kontroll ska göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick ska registreras. Om det vid kontroller upptäcks partiklar som är större än 30 mm ska processen stoppas och reparationer utföras innan den återupptas på nytt.
Tid, temperatur och tryck
2. Efter sönderdelning ska de animaliska biprodukterna placeras i ett kärl i vilket fett tillsatts och sedan upphettas till en kärntemperatur på över 100 °C i minst 16 minuter, en kärntemperatur på över 110 °C i minst 13 minuter, en kärntemperatur på över 120 °C i minst 8 minuter samt en kärntemperatur på över 130 °C i minst 3 minuter.
Produkterna kan upphettas till dessa kärntemperaturer i den angivna ordningen eller genom en samtidig kombination av de angivna tidsperioderna.
3. Bearbetningen får ske satsvis eller i ett kontinuerligt system.
E. Bearbetningsmetod 5
Sönderdelning
1. Om de animaliska biprodukter som ska bearbetas har en partikelstorlek på över 20 mm ska dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 20 mm. En daglig kontroll ska göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick ska registreras. Om det vid kontroller upptäcks partiklar som är större än 20 mm ska processen stoppas och reparationer utföras innan den återupptas på nytt.
Tid, temperatur och tryck
2. Efter sönderdelning ska de animaliska biprodukterna upphettas tills de koagulerar och sedan pressas så att fett och vatten avlägsnas från det proteinhaltiga materialet. Det proteinhaltiga materialet ska sedan upphettas till en kärntemperatur på över 80 °C i minst 120 minuter samt en kärntemperatur på över 100 °C i minst 60 minuter.
Produkterna kan upphettas till dessa kärntemperaturer i den angivna ordningen eller genom en samtidig kombination av de angivna tidsperioderna.
3. Bearbetningen får ske satsvis eller i ett kontinuerligt system.
F. Bearbetningsmetod 6 (endast för kategori 3-material som härrör från vattenlevande djur eller ryggradslösa vattenlevande djur)
Sönderdelning
1. De animaliska biprodukterna ska sönderdelas till en partikelstorlek som inte överstiger
50 mm vid värmebehandling i enlighet med punkt 2 a, eller
30 mm vid värmebehandling i enlighet med punkt 2 b.
De ska sedan blandas med myrsyra så att pH går ner till och bibehålls vid 4,0 eller lägre. Blandningen ska därefter lagras i minst 24 timmar i väntan på vidare behandling.
Tid, temperatur och tryck
2. Efter sönderdelning ska blandningen upphettas till
en kärntemperatur på minst 90 °C i minst 60 minuter, eller
en kärntemperatur på minst 70 °C i minst 60 minuter.
Om ett genomströmningssystem används ska produktens transport genom kokaren kontrolleras genom mekaniska anordningar som begränsar dess rörlighet på ett sådant sätt att produkten efter avslutad värmebehandling har genomgått en behandlingscykel som är tillräcklig både när det gäller tid och temperatur.
3. Bearbetningen får ske satsvis eller i ett kontinuerligt system.
G. Bearbetningsmetod 7
1. Varje bearbetningsmetod som godkänts av den behöriga myndigheten och för vilken den driftansvariga har visat följande:
Identifiering av relevanta faror i utgångsmaterialet med hänsyn till materialets ursprung och av potentiella risker med hänsyn till djurhälsostatusen i medlemsstaten eller det område eller den zon där metoden används.
Bearbetningsmetodens kapacitet att minska dessa faror till en nivå som inte utgör någon betydande risk för människors och djurs hälsa.
Daglig provtagning av slutprodukten under en period på 30 produktionsdagar i överensstämmelse med följande mikrobiologiska krav:
Prover från materialet som tagits direkt efter behandling:
Clostridium perfringens: inga fynd i 1 g produkt
Prover från materialet som tagits under lagring eller vid uttag från lagren:
där
n |
= |
antal prover som ska testas, |
m |
= |
gränsvärde för antal bakterier; resultatet anses tillfredsställande om antalet bakterier i samtliga prover inte överstiger m, |
M |
= |
maximivärde för antal bakterier; resultatet anses icke tillfredsställande om antalet bakterier i ett eller flera prover är M eller fler, och |
c |
= |
antal prover i vilka antalet bakterier får ligga på mellan m och M och proverna trots detta kan godtas, förutsatt att antalet bakterier i övriga prover är högst m. |
2. Närmare uppgifter om de kritiska styrpunkterna, som visar att den enskilda bearbetningsanläggningen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de mikrobiologiska kraven, ska registreras och sparas så att den driftansvariga och den behöriga myndigheten kan övervaka driften på bearbetningsanläggningen. De uppgifter som ska registreras och övervakas är partikelstorlek och, i tillämpliga fall, kritisk temperatur, absolut tid, tryckkurva, matningshastighet för råvara och recirkuleringsgraden för fett.
3. Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten tillåta användning av bearbetningsmetoder som godkändes i enlighet med kapitel III i bilaga V till förordning (EG) nr 1774/2002 innan den här förordningen trädde i kraft.
4. Den behöriga myndigheten ska upphäva tillämpningen av bearbetningsmetoderna i punkterna 1 och 3 permanent eller tillfälligt om den får bevis för att någon av omständigheterna i punkt 1 a eller b ändrats väsentligen.
5. Den behöriga myndigheten ska på begäran vidarebefordra de tillgängliga uppgifterna i punkterna 1 och 2 om en godkänd bearbetningsmetod till den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat.
KAPITEL IV
ALTERNATIVA BEARBETNINGSMETODER
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser
1. Material som uppkommit vid bearbetningen av kategori 1- och kategori 2-material ska märkas permanent i enlighet med kraven för märkning av vissa framställda produkter i kapitel V i bilaga VIII.
Sådan märkning ska dock inte krävas för följande material som anges i avsnitt 2:
Biodiesel som framställts i enlighet med led D.
Sådant hydrolyserat material som avses i led H.
Blandningar av svin- och fjäderfägödsel med osläckt kalk vilka framställts i enlighet med led I.
Förnybara bränslen som framställts av utsmält fett från kategori 1- och kategori 2-material i enlighet med leden J och L.
2. För att underlätta införandet av nya alternativa metoder ska den behöriga myndigheten i en medlemsstat på begäran lämna ut resultaten från offentliga kontroller till den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat när en alternativ metod för första gången används i den medlemsstaten.
Avsnitt 2
Bearbetningskrav
A. Alkalisk hydrolys
1. Utgångsmaterial
Till denna process kan animaliska biprodukter av alla kategorier användas.
2. Bearbetningsmetod
Alkalisk hydrolys ska genomföras i enlighet med följande bearbetningskrav:
En natriumhydroxidlösning (NaOH) eller en kaliumhydroxidlösning (KOH) (eller en kombination av dessa) ska användas i en mängd som garanterar att ungefärlig molar jämvikt råder i förhållande till vikten, typen och sammansättningen hos de animaliska biprodukter som ska brytas ned.
Om de animaliska biprodukterna innehåller mycket fett som neutraliserar basen, ska den tillsatta basen anpassas så att den angivna molara jämvikten uppnås.
De animaliska biprodukterna ska placeras i en behållare av legerat stål. Den uppmätta mängden alkali ska tillsättas, antingen i fast form eller som en lösning enligt led a.
Behållaren ska vara sluten och de animaliska biprodukterna och alkaliblandningen ska hettas upp till en kärntemperatur på minst 150 °C och vid ett tryck (absolut) på minst 4 bar i minst följande tider:
Tre timmar utan avbrott.
Sex timmar utan avbrott när det gäller behandling av de animaliska biprodukter som avses i artikel 8 a i och ii i förordning (EG) nr 1069/2009.
Material som härrör från kategori 1-material som består av djur som avlivats som ett led i utrotningen av TSE och som är antingen idisslare som inte behöver testas för TSE eller idisslare som har testats med negativt resultat i enlighet med artikel 6.1 i förordning (EG) nr 999/2001 får bearbetas i enlighet med punkt 2 c i i detta avsnitt.
En timme utan avbrott om det rör sig om animaliska biprodukter som består av material från fisk eller fjäderfä.
Processen ska genomföras satsvis och materialet i behållaren blandas kontinuerligt för att underlätta nedbrytningen fram till dess att vävnaderna har lösts upp och benen och tänderna mjuknat.
De animaliska biprodukterna ska behandlas på ett sådant sätt att kraven avseende tid, temperatur och tryck uppnås samtidigt.
B. Hydrolys vid hög temperatur och under högt tryck
1. Utgångsmaterial
Till denna process kan kategori 2- och kategori 3-material användas.
2. Bearbetningsmetod
Hydrolys vid hög temperatur och under högt tryck ska genomföras i enlighet med följande bearbetningskrav:
De animaliska biprodukterna ska hettas upp till en kärntemperatur på minst 180 °C i minst 40 minuter utan avbrott och under ett tryck (absolut) på minst 12 bar, och upphettningen sker med indirekt påförande av ånga på en biolytisk reaktor.
Processen ska genomföras satsvis och materialet i behållaren blandas kontinuerligt.
De animaliska biprodukterna ska behandlas på ett sådant sätt att kraven avseende tid, temperatur och tryck uppnås samtidigt.
C. Biogas från hydrolys under högt tryck
1. Utgångsmaterial
Till denna process kan animaliska biprodukter av alla kategorier användas.
2. Bearbetningsmetod
Biogas från hydrolys under högt tryck ska genomföras i enlighet med följande bearbetningskrav:
De animaliska biprodukterna ska först bearbetas med bearbetningsmetod 1 (trycksterilisering) i enlighet med kapitel III i en godkänd bearbetningsanläggning.
Efter processen i led a ska de avfettade materialen upphettas till en temperatur på minst 220 °C i minst 20 minuter och vid ett tryck (absolut) på minst 25 bar. Upphettningen sker enligt ett förfarande i två steg, först med direktinsprutning av ånga och sedan indirekt insprutning av ånga i en koaxial värmeväxlare.
Processen ska genomföras satsvis eller i ett kontinuerligt system och materialet blandas kontinuerligt.
De animaliska biprodukterna ska behandlas på ett sådant sätt att kraven avseende tid, temperatur och tryck uppnås samtidigt.
Det material som uppkommit ska därefter blandas med vatten och genomgå anaerob fermentering (biogasomvandling) i en biogasreaktor.
Om utgångsmaterialet är av kategori 1 ska hela processen ske på samma plats och i ett slutet system och den biogas som framställs under processen ska förbrännas snabbt i samma anläggning vid lägst 900 °C och sedan kylas ned snabbt.
D. Framställning av biodiesel
1. Utgångsmaterial
Till denna process kan en fettfraktion som framställts av animaliska biprodukter av alla kategorier användas.
2. Bearbetningsmetod
Framställning av biodiesel ska ske i enlighet med följande bearbetningskrav:
Om inte sådan fiskolja eller sådant utsmält fett används som har framställts i enlighet med avsnitt VIII respektive XII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska fettfraktionen som framställts av animaliska biprodukter först bearbetas enligt
bearbetningsmetod 1 (trycksterilisering) i kapitel III om det rör sig om kategori 1- eller kategori 2-material,
bearbetningsmetoderna 1–5 eller 7 om det rör sig om kategori 3-material, eller enligt bearbetningsmetoderna 1–7 i kapitel III om det rör sig om material som framställts av fisk.
Det bearbetade fettet ska sedan bearbetas ytterligare med en av följande metoder:
En process där det bearbetade fettet ska åtskiljas från proteinet och, om det rör sig om fett från idisslare, olösliga föroreningar avlägsnas, så att de högst utgör 0,15 viktprocent, varefter de ska genomgå esterifiering och transesterifiering.
Esterifiering krävs dock inte för bearbetat fett från kategori 3-material. För esterifiering ska pH-värdet sänkas till under 1 genom tillsats av svavelsyra (H2SO4), eller motsvarande syra, och blandningen ska upphettas till 72 °C i minst 2 timmar under kraftig omrörning.
Transesterifieringen ska ske genom att pH-värdet ökas till ungefär 14 med kaliumhydroxid eller motsvarande bas vid 35–50 °C i minst 15 minuter. Transesterifieringen ska utföras två gånger enligt dessa villkor med användande av en ny baslösning. Processen ska följas av en raffinering av produkterna, inklusive vakuumdestillering vid 150 °C, vilket ger biodiesel.
En process med likvärdiga processparametrar som godkänts av den behöriga myndigheten.
E. Brookes förgasning
1. Utgångsmaterial
Till denna process kan kategori 2- och kategori 3-material användas.
2. Bearbetningsmetod
Brookes förgasning ska genomföras i enlighet med följande bearbetningskrav:
Efterförbrännarkammaren ska hettas upp med naturgas.
De animaliska biprodukterna ska placeras i primärkammaren i förgasaren och dörren stängas. Primärkammaren får inte ha några brännare, utan ska hettas upp genom överföring av värme via överledning från efterbrännaren, som ska vara placerad under primärkammaren. Det enda luftinsläppet till primärkammaren får ske via tre insugningsventiler som är monterade på huvuddörren för att göra processen effektivare.
De animaliska biprodukterna ska förflyktigas till komplexa kolväten, och de resulterande gaserna ska passera från primärkammaren via en trång öppning i toppen av den bakre väggen till blandnings- och krackningszonerna, där de ska sönderdelas till sina beståndsdelar. Slutligen ska gaserna passera in i efterbrännarkammaren, där de ska brännas i flamman från en brännare med naturgas i ett överskott av luft.
Varje processenhet ska ha två brännare och två sekundära luftfläktar som säkerhet för det fall att brännaren eller fläkten skulle upphöra att fungera. Sekundärkammaren ska vara utformad så att den ger en minimal uppehållstid på två sekunder vid en temperatur på minst 950 °C under alla förbränningsförhållanden.
När avgaserna lämnar sekundärkammaren ska de passera genom ett tryckreglerande spjäll i basen av skorstenen, som kyler ner och blandar dem med omgivningsluft, samtidigt som trycket bibehålls i primär- och sekundärkamrarna.
Processen ska ske över en 24-timmarscykel, som omfattar lastning, bearbetning, nedkylning och avlägsnande av aska. I slutet av cykeln ska askåterstoden avlägsnas från primärkammaren genom ett vakuumextraktionssystem till inneslutna säckar, som sedan försluts före transport.
Förgasning av andra material än animaliska biprodukter ska inte vara tillåten.
F. Förbränning för energiproduktion av animaliskt fett i ångpanna
1. Utgångsmaterial
Till denna process kan en fettfraktion som framställts av animaliska biprodukter av alla kategorier användas.
2. Bearbetningsmetod
Förbränning för energiproduktion av animaliskt fett i ångpanna ska genomföras i enlighet med följande bearbetningskrav:
Om inte sådan fiskolja eller sådant utsmält fett används som har framställts i enlighet med avsnitt VIII respektive XII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska fettfraktionen av animaliska biprodukter först bearbetas enligt följande:
När det gäller fettfraktionen av kategori 1- och kategori 2-material som ska förbrännas för energiproduktion i en annan anläggning:
Enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–5 eller 7 om det rör sig om kategori 1- och kategori 2-material som ska förbrännas för energiproduktion i samma anläggning och om kategori 3-material. Enligt bearbetningsmetoderna 1–7 i kapitel III om det rör sig om material som framställts av fisk.
Fettfraktionen ska åtskiljas från proteinet och, om det rör sig om fett från idisslare som ska förbrännas för energiproduktion i en annan anläggning, olösliga föroreningar avlägsnas, så att de högst utgör 0,15 viktprocent.
Efter processen i a och b ska fettet
förångas i en ångpanna och förbrännas för energiproduktion vid en temperatur på minst 1 100 °C i minst 0,2 sekunder, eller
bearbetas med likvärdiga processparametrar som godkänts av den behöriga myndigheten.
Förbränning för energiproduktion av annat material av animaliskt ursprung än animaliskt fett ska inte vara tillåten.
Förbränningen för energiproduktion av fett som framställts av kategori 1- och kategori 2-material ska ske i samma anläggning där fettet utsmälts så att den energi som uppstår kan användas till utsmältningsprocessen. Den behöriga myndigheten får dock godkänna att fettet flyttas till en annan anläggning för förbränning för energiproduktion om
den mottagande anläggningen har godkänts för förbränning för energiproduktion,
bearbetningen av livsmedel eller foder i en godkänd anläggning i samma lokaler sker under förhållanden där strikt åtskillnad görs.
Förbränningen för energiproduktion ska ske i enlighet med unionslagstiftningen om skydd av miljön, särskilt vad gäller kraven i den lagstiftningen för bästa tillgängliga teknik för kontroll och övervakning av utsläpp.
G. Termomekanisk framställning av biobränsle
1. Utgångsmaterial
Till denna process kan naturgödsel och mag- och tarminnehåll samt kategori 3-material användas.
2. Bearbetningsmetod
Termomekanisk framställning av biobränsle ska ske i enlighet med följande bearbetningskrav:
De animaliska biprodukterna ska placeras i en omvandlare och därefter behandlas vid en temperatur på 80 °C i åtta timmar. Under denna tidsrymd ska materialet konstant nötas ned med hjälp av lämplig mekanisk utrustning.
Materialet ska därefter behandlas vid en temperatur på 100 °C i minst två timmar.
Det uppkomna materialets partikelstorlek får inte vara över 20 mm.
De animaliska biprodukterna ska behandlas på ett sådant sätt att kraven avseende tid, temperatur och tryck i leden a och b uppnås samtidigt.
Under värmebehandlingen av materialet ska förångat vatten uppfångas fortlöpande från utrymmet för luft ovanför biobränslet och ledas genom en kondensator i rostfritt stål. Kondensatet ska hållas vid en temperatur på minst 70 °C i minst en timme innan det leds ut som spillvatten.
När materialet har värmebehandlats ska det framställda biobränslet ledas ut från omvandlaren och transporteras automatiskt via en helt övertäckt och låst transportör till förbränning eller samförbränning på samma plats.
Bearbetningen ska ske satsvis.
▼M9 —————
I. Kalkbehandling av svin- och fjäderfägödsel
1. Utgångsmaterial
Till denna process får sådan naturgödsel som avses i artikel 9 a i förordning (EG) nr 1069/2009 från svin och fjäderfä användas.
2. Bearbetningsmetod
a) Naturgödselns torrsubstanshalt ska bestämmas enligt CEN EN 12880:2000 Characterization of sludges. Determination of dry residue and water content (Karaktärisering av slam – Bestämning av torrsubstans och vatteninnehåll) ( 3 ).
Till denna process ska torrsubstanshalten vara 15–70 %.
b) Mängden kalk som ska tillsättas ska bestämmas så att en av kombinationerna av tid och temperatur i led f uppnås.
c) De animaliska biprodukter som ska bearbetas får ha en partikelstorlek på högst 12 mm.
Vid behov ska partiklarna från naturgödsel sönderdelas så att den maximala partikelstorleken inte överskrids.
d) Naturgödseln ska blandas med osläckt kalk (CaO) som har en medelhög till hög reaktivitet på mindre än sex minuter för att uppnå en temperaturökning på 40 °C i enlighet med kriterierna i reaktivitetstest 5.10 i CEN EN 459-2:2002-metoden ( 4 ).
Blandningen ska ske i två blandare i linje, med två skruvar per blandare.
Båda blandarna ska
ha en 3,50 m lång skruv med en diameter på 0,55 m,
arbeta med en effekt på 30 kW och skruvens rotationshastighet ska vara 156 varv/minut,
ha en behandlingskapacitet på 10 ton/timme.
Blandning ska i genomsnitt ske i ungefär två minuter.
e) Blandningen ska blandas i minst sex timmar till ett upplag på minst två ton.
f) I upplaget ska det finnas mätpunkter där kontinuerliga mätningar sker för att påvisa att blandningen i upplaget uppnår ett pH-värde på minst 12 under en av följande perioder under vilken samtidigt motsvarande temperatur ska uppnås:
60 °C i 60 minuter, eller
70 °C i 30 minuter.
g) Bearbetningen ska ske satsvis.
h) Det ska finnas ett permanent skriftligt förfarande som bygger på HACCP-principerna.
i) De driftansvariga har genom en validering i enlighet med följande krav möjlighet att gentemot den behöriga myndigheten dokumentera att en process där det används en annan blandningsanordning än den som avses i led d eller där dolomitkalk (CaOMgO) används i stället för osläckt kalk är minst lika effektiv som den process som beskrivs i leden a–h:
En sådan validering ska
J. Katalytiskt flerstegsförfarande för framställning av förnybara bränslen
1. Utgångsmaterial
a) Till denna process får följande material användas:
Utsmält fett från kategori 2-material som har bearbetats med bearbetningsmetod 1 (trycksterilisering).
Fiskolja eller utsmält fett från kategori 3-material som har bearbetats
Fiskolja eller utsmält fett som har framställts i enlighet med avsnitt VIII respektive XII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.
b) Det är förbjudet att använda utsmält fett från kategori 1-material till denna process.
2. Bearbetningsmetod
a) Det utsmälta fettet ska genomgå förbearbetning som omfattar
blekning av det centrifugerade materialet genom att detta passerar ett lerfilter,
filtrering för att avlägsna återstående olösliga föroreningar.
b) Det förbearbetade materialet ska genomgå ett katalytiskt flerstegsförfarande som består av ett hydrodeoxygeneringssteg följt av ett isomeriseringssteg.
Materialet ska utsättas för ett tryck på minst 20 bar vid en temperatur på minst 250 °C i minst 20 minuter.
K. Ensilage av fiskmaterial
1. Utgångsmaterial
Till denna process får endast följande biprodukter från vattenlevande djur användas:
Kategori 2-material enligt artikel 9 f i och iii i förordning (EG) nr 1069/2009.
Kategori 3-material.
2. Bearbetningsmetod
2.1 Det material som ska behandlas ska samlas in malet eller hackat på vattenbruksanläggningar och livsmedelsbearbetningsanläggningar dagligen och utan onödiga dröjsmål, och därefter ensileras vid ett pH-värde på högst 4 med myrsyra eller en annan organisk syra som godkänts enligt foderlagstiftningen. Det resulterande fiskensilaget ska vara en suspension av delar av vattenlevande djur som antagit vätskeform genom endogena enzymers aktivitet i närvaro av tillsatt syra. Proteinet från vattenlevande djur ska med enzymernas och syrans hjälp reduceras till mindre lösliga enheter för att förhindra mikrobiell förstörelse. Det ensilerade materialet transporteras till bearbetningsanläggningen.
2.2 Vid bearbetningsanläggningen ska det ensilerade materialet från vattenlevande djur ledas via rörledningar till slutna lagertankar. Inkubationen ska pågå under minst 24 timmar vid ett pH-värde på högst 4 innan värmebehandlingen kan genomföras. Före värmebehandlingen ska ensilaget av vattenlevande djur ha ett pH-värde på högst 4 och en partikelstorlek på mindre än 10 mm efter filtrering eller upplösning vid anläggningen. Det ska under bearbetningen genomgå förvärmning till en temperatur på över 85 °C, följt av inkubation i en isolerad behållare för att i 25 minuter uppnå 85 °C i hela fiskmaterialet. Bearbetningen ska ske i en sluten produktionslinje med tankar och rörledningar.
2.3 Innan tillstånd beviljas ska den driftansvarigas permanenta skriftliga förfarande enligt artikel 29.1–29.3 i förordning (EG) nr 1069/2009 bedömas av den behöriga myndigheten.
L. Katalytisk vätebehandling i flera steg för framställning av förnybara bränslen
1. Utgångsmaterial
Till denna process får följande material användas:
Utsmält fett från kategori 1-material som har bearbetats med bearbetningsmetod 1 (trycksterilisering).
Utsmält fett och fiskolja som uppfyller kraven i led J.1 a i detta avsnitt.
2. Bearbetningsmetod
Det utsmälta fettet ska genomgå förbearbetning som minst omfattar blekning av utgångsmaterialet, inklusive utsmälta fetter, med syra i kombination med blekjord och därefter avlägsnande av använd blekjord och olösliga föroreningar genom filtrering.
Före bearbetningen kan utsmält fett avslemmas med syra och/eller kaustisk lösning för att avlägsna orenheter från det utsmälta fettet genom att slem bildas och därefter avlägsnas genom centrifugering.
De förbearbetade materialen ska genomgå en vätebehandlingsprocess som består av ett katalytiskt vätebehandlingssteg och ett strippningssteg följt av ett isomeriseringssteg.
Materialen ska utsättas för ett tryck på minst 30 bar vid en temperatur på minst 265 °C i minst 20 minuter.
Avsnitt 3
Bortskaffande och användning av framställda produkter
1. Produkter som framställts genom bearbetning av
kategori 1-material ska
bortskaffas i enlighet med artikel 12 a eller b i förordning (EG) nr 1069/2009,
bortskaffas genom nedgrävning i godkänd deponi,
omvandlas till biogas; i sådant fall måste rötresten bortskaffas i enlighet med led i eller ii, utom då materialet uppkommit vid bearbetning i enlighet med punkt 2 a eller b då rötresten kan användas i enlighet med villkoren i punkt 2 a respektive 2 b iii, eller
bearbetas ytterligare till fettderivat för andra ändamål än utfodring,
kategori 2- eller kategori 3-material ska
bortskaffas i enlighet med punkt 1 a i eller ii, med eller utan föregående bearbetning i enlighet med artikel 13 a och b och artikel 14 a och b i förordning (EG) nr 1069/2009,
bearbetas ytterligare till fettderivat för andra ändamål än utfodring,
användas som organiskt gödningsmedel eller jordförbättringsmedel, eller
komposteras eller omvandlas till biogas.
2. För material som uppkommit vid bearbetning gäller följande:
Material som uppkommit genom alkalisk hydrolys enligt definitionen i avsnitt 2.A får omvandlas i en biogasanläggning och därefter förbrännas snabbt vid minst 900 °C och sedan kylas ned snabbt. Om det material som avses i artikel 8 a och b i förordning (EG) nr 1069/2009 har använts som utgångsmaterial ska omvandlingen till biogas ske på samma plats som bearbetningen och i ett slutet system.
Material som uppkommit genom framställning av biodiesel får
användas som bränsle utan begränsningar enligt denna förordning (slutpunkt) om det rör sig om biodiesel och restprodukter från destillering av biodiesel,
användas för direkt spridning på mark eller för framställning av framställda produkter för spridning på mark om det rör sig om kaliumsulfat,
om det rör sig om glycerin som har framställts av kategori 1- och kategori 2-material som har bearbetats i enlighet med bearbetningsmetod 1 i kapitel III
om det rör sig om glycerin som har framställts av kategori 3-material
Material som uppkommit genom det katalytiska flerstegsförfarandet för framställning av förnybara bränslen får
användas som bränsle utan begränsningar enligt denna förordning (slutpunkt) om det rör sig om bensin och andra bränslen som uppkommit genom processen,
om det rör sig om använd lera från blekning och slam från den förbearbetningsprocess som avses i avsnitt 2 led J punkt 2 a
Kalkbehandlad blandning av svin- och fjäderfägödsel får spridas på mark som bearbetad naturgödsel.
Den slutprodukt som framställts genom ensilering av fiskmaterial får
när det gäller kategori 2-material, användas för de ändamål som avses i artikel 13 a–d och g–i i förordning (EG) nr 1069/2009 utan vidare bearbetning eller som foder till de djur som avses i artikel 18 eller 36 a ii i den förordningen, eller
när det gäller kategori 3-material, användas för de ändamål som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1069/2009.
Material som uppkommit genom den katalytiska vätebehandlingen i flera steg för framställning av förnybara bränslen får
användas som bränsle utan begränsningar enligt denna förordning (slutpunkt) om det rör sig om förnybar diesel, förnybart flygbränsle, förnybar propan och förnybar bensin som uppkommit genom processen,
om det rör sig om slam från avslemningen och använd blekjord från den förbearbetningsprocess som avses i avsnitt 2 led L punkt 2 a
3. Eventuellt annat avfall än de animaliska biprodukter och därav framställda produkter som avses i punkt 2 och som resulterar från bearbetningen av animaliska biprodukter i enlighet med detta avsnitt, såsom slam, innehåll i filter, aska och rötrest, ska bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 och i enlighet med den här förordningen.
BILAGA V
OMVANDLING AV ANIMALISKA BIPRODUKTER OCH DÄRAV FRAMSTÄLLDA PRODUKTER TILL BIOGAS, KOMPOSTERING
KAPITEL I
KRAV FÖR ANLÄGGNINGAR
Avsnitt 1
Biogasanläggningar
1. Biogasanläggningar ska vara utrustade med en enhet för pastörisering/hygienisering som måste passeras av de införda animaliska biprodukterna eller därav framställda produkterna (med en partikelstorlek på högst 12 mm innan de tillförs enheten) och som är utrustad med
installationer för övervakning av att temperaturen hålls på 70 °C i en timme,
anordningar som kontinuerligt registrerar resultaten av mätningarna från övervakningen i led a, och
ett lämpligt system för att förebygga otillräcklig upphettning.
2. Genom undantag från punkt 1 ska en enhet för pastörisering/hygienisering dock inte vara obligatorisk för biogasanläggningar där endast följande omvandlas:
Kategori 2-material som har bearbetats enligt bearbetningsmetod 1 i kapitel III i bilaga IV.
Kategori 3-material som har bearbetas enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–5 eller 7 eller, om det rör sig om material som härrör från vattenlevande djur, enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–7 i kapitel III i bilaga IV.
Kategori 3-material som har pastöriserats/hygieniserats i en annan godkänd anläggning.
Animaliska biprodukter som i enlighet med artikel 13 f i förordning (EG) nr 1069/2009 och den här förordningen får spridas på mark utan bearbetning, om den behöriga myndigheten inte anser dem medföra risk för spridning av allvarliga överförbara sjukdomar till människor eller djur.
Animaliska biprodukter som har genomgått alkalisk hydrolys enligt kapitel IV avsnitt 2.A i bilaga IV.
Följande animaliska biprodukter om det har godkänts av den behöriga myndigheten:
De animaliska biprodukter som avses i artikel 10 f i förordning (EG) nr 1069/2009 och som har bearbetats enligt definitionen i artikel 2.1 m i förordning (EG) nr 852/2004 vid den tidpunkt när de är avsedda för andra ändamål än som livsmedel.
De animaliska biprodukter som avses i artikel 10 g i förordning (EG) nr 1069/2009.
Animaliska biprodukter som ska omvandlas till biogas och om rötresten därefter komposteras, bearbetas eller bortskaffas i enlighet med den här förordningen.
3. Om produktionsdjur hålls i anslutning till eller i närheten av biogasanläggningen, och anläggningen inte enbart använder naturgödsel, mjölk eller råmjölk från dessa djur, ska anläggningen vara placerad på ett visst avstånd från det område där djuren hålls.
Avståndet ska fastställas så att det säkerställs att biogasanläggningen inte medför några oacceptabla risker för att sjukdom överförs till människor eller djur.
Under alla omständigheter ska biogasanläggningen och djuren samt deras foder och strö hållas fullständigt åtskilda, där så är nödvändigt med hjälp av staket.
4. Varje biogasanläggning ska antingen ha ett eget laboratorium eller anlita ett externt laboratorium. Laboratoriet ska ha utrustning för de analyser som krävs och ha godkänts av den behöriga myndigheten, ha ackrediterats enligt internationellt erkända standarder eller regelbundet kontrolleras av den behöriga myndigheten.
Avsnitt 2
Komposteringsanläggningar
1. Komposteringsanläggningar ska vara utrustade med en sluten komposteringsreaktor eller förslutet utrymme som de införda animaliska biprodukterna eller därav framställda produkterna måste passera och med följande:
Installationer för övervakning av temperatur och tid.
Anordningar som, i tillämpliga fall kontinuerligt, registrerar resultaten av mätningarna från övervakningen i led a.
Ett lämpligt säkerhetssystem för att förebygga otillräcklig upphettning.
2. Genom undantag från punkt 1 får andra typer av komposteringssystem tillåtas under förutsättning att de
sköts på ett sådant sätt att allt material i systemet uppnår parametrarna för tid och temperatur och att parametrarna i tillämpliga fall övervakas kontinuerligt, eller
endast omvandlar material som avses i avsnitt 1 punkt 2, och
uppfyller alla övriga relevanta krav i den här förordningen.
3. Om produktionsdjur hålls i anslutning till eller i närheten av komposteringsanläggningen, och anläggningen inte enbart använder naturgödsel, mjölk eller råmjölk från dessa djur, ska anläggningen vara placerad på ett visst avstånd från det område där djuren hålls.
Avståndet ska fastställas så att det säkerställs att komposteringsanläggningen inte medför några oacceptabla risker för att sjukdom överförs till människor eller djur.
Under alla omständigheter ska komposteringsanläggningen och djuren samt deras foder och strö hållas fullständigt åtskilda, där så är nödvändigt med hjälp av staket.
4. Varje komposteringsanläggning ska antingen ha ett eget laboratorium eller anlita ett externt laboratorium. Laboratoriet ska ha utrustning för de analyser som krävs och ha godkänts av den behöriga myndigheten, ha ackrediterats enligt internationellt erkända standarder eller regelbundet kontrolleras av den behöriga myndigheten.
KAPITEL II
HYGIENKRAV FÖR BIOGAS- OCH KOMPOSTERINGSANLÄGGNINGAR
1. Animaliska biprodukter ska omvandlas så snart som möjligt efter ankomsten till biogas- eller komposteringsanläggningen. De ska lagras på ett ändamålsenligt sätt fram till behandlingen.
2. Behållare, kärl och fordon som använts för transport av obehandlat material ska rengöras och desinficeras i ett särskilt område.
Detta utrymme ska vara så placerat eller utformat att det inte finns någon risk för kontaminering av behandlade produkter.
3. Förebyggande åtgärder mot fåglar, gnagare, insekter och andra skadegörare ska vidtas systematiskt.
Härför ska det finnas ett dokumenterat program för bekämpning av skadegörare.
4. Det ska ha införts dokumenterade rengöringsrutiner för alla delar av anläggningen. Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och lämpliga rengöringsmedel.
5. Hygienkontrollen ska omfatta regelbundna inspektioner av miljön och utrustningen. Inspektionsscheman och resultat ska vara dokumenterade.
6. Installationer och utrustning ska hållas i gott skick och mätutrustningen ska kalibreras regelbundet.
7. Rötrest och kompost ska hanteras och lagras på biogas- eller komposteringsanläggningen på ett sådant sätt att återkontaminering förhindras.
KAPITEL III
PARAMETRAR FÖR OMVANDLING
Avsnitt 1
Standardparametrar för omvandling
1. Kategori 3-material som används som råvara i biogasanläggningar som är utrustade med en enhet för pastörisering/hygienisering ska uppfylla följande minimikrav:
Maximal partikelstorlek innan materialet tillförs: 12 mm.
Minimitemperatur för allt material i enheten: 70 °C.
Minimitid i enheten utan avbrott: 60 minuter.
Mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter som är kategori 3-material får dock användas som råvara i biogasanläggningar utan pastörisering/hygienisering, om den behöriga myndigheten inte anser dem medföra risk för spridning av allvarliga överförbara sjukdomar till människor eller djur.
Minimikraven i leden b och c ska även gälla för kategori 2-material som tillförs en biogasanläggning utan föregående bearbetning i enlighet med artikel 13 e ii i förordning (EG) nr 1069/2009.
2. Kategori 3-material som används som råvara i komposteringsanläggningar ska uppfylla följande minimikrav:
Maximal partikelstorlek innan materialet tillförs komposteringsreaktorn: 12 mm.
Minimitemperatur för allt material i reaktorn: 70 °C.
Minimitid utan avbrott: 60 minuter.
Minimikraven i leden b och c ska även gälla för kategori 2-material som komposteras utan föregående bearbetning i enlighet med artikel 13 e ii i förordning (EG) nr 1069/2009.
Avsnitt 2
Alternativa parametrar för omvandling för biogas- eller komposteringsanläggningar
1. Den behöriga myndigheten får tillåta användning av andra parametrar än dem som anges i kapitel I avsnitt 1 punkt 1 och andra än standardparametrarna för omvandling, under förutsättning att den som ansöker om sådan användning visar att dessa parametrar garanterar att biologiska risker reduceras i tillräcklig omfattning. Detta ska omfatta en validering som ska utföras enligt följande krav:
Identifiering och analys av möjliga faror, inklusive effekten av det ingående materialet, på grundval av en uttömmande beskrivning av förhållandena och parametrarna för omvandling.
En riskbedömning med en bedömning av hur de särskilda förhållandena för omvandling i led a uppnås i praktiken i normala och atypiska situationer.
Validering av den avsedda processen genom mätning av den minskade livsdugligheten/infektiviteten hos
endogena indikatororganismer under processen, varvid indikatorn
en väldefinierad testorganism eller virus under exponering som införs i utgångsmaterialet i lämplig testutrustning.
Validering av den avsedda processen i led c ska visa att processen kan minska den totala risken på följande sätt:
Vid termiska och kemiska processer uppnås
Vid kemiska processer uppnås dessutom
Utformande av ett komplett kontrollprogram, inklusive förfaranden för övervakning av hur de processer som avses i led c fungerar.
Åtgärder som garanterar kontinuerlig övervakning och tillsyn av de relevanta processparametrar som fastställts i kontrollprogrammet under driften av anläggningen.
Närmare uppgifter om relevanta processparametrar som används i en biogas- eller komposteringsanläggning och om andra kritiska styrpunkter ska registreras och bevaras så att ägare, driftsansvariga eller deras företrädare och den behöriga myndigheten kan övervaka driften på anläggningen.
Den driftansvariga ska på begäran ställa dessa uppgifter till den behöriga myndighetens förfogande. Uppgifter om den process som godkänns enligt denna punkt ska på begäran ställas till kommissionens förfogande.
2. Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten, i väntan på att regler i enlighet med artikel 15.2 a ii i förordning (EG) nr 1069/2009 antas, tillåta andra specifika krav än de som fastställs i detta kapitel, under förutsättning att de garanterar en likvärdig verkan när det gäller reduktion av patogener, för följande:
Matavfall som används som enda animaliska biprodukt i en biogas- eller komposteringsanläggning.
Blandningar av matavfall med följande material:
Naturgödsel.
Mag- och tarminnehåll som avskilts från mag- och tarmsystemet.
Mjölk.
Mjölkbaserade produkter.
Mjölkderivat.
Råmjölk.
Råmjölksprodukter.
Ägg.
Äggprodukter.
Animaliska biprodukter enligt artikel 10 f i förordning (EG) nr 1069/2009 som har bearbetats enligt definitionen i artikel 2.1 m i förordning (EG) nr 852/2004.
Blandning av animaliska biprodukter som avses i punkt 2 b med material från icke-animaliska biprodukter.
3. Om de material som avses i punkt 2 b eller de framställda produkter som avses i artikel 10 g i förordning (EG) nr 1069/2009 är de enda utgångsmaterial av animaliskt ursprung som bearbetas i en biogas- eller komposteringsanläggning, får den behöriga myndigheten tillåta andra specifika krav än de som fastställs i detta kapitel, förutsatt att den behöriga myndigheten
inte anser att detta material medför risk för spridning av allvarliga överförbara sjukdomar till människor eller djur,
anser rötresten eller komposten vara obearbetat material och ålägger den driftansvariga att hantera dem i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, med den här förordningen eller, när det gäller kompost eller rötrest som framställts av matavfall, att återvinna eller bortskaffa dem i enlighet med miljölagstiftningen.
4. Driftansvariga får släppa ut rötrest och kompost som har framställts enligt parametrar som den behöriga myndigheten godkänt på marknaden
i enlighet med punkt 1,
i enlighet med punkterna 2 och 3, dock endast i den medlemsstat där dessa parametrar godkänts.
Avsnitt 3
Krav för rötrest och kompost
1.
Representativa prover från rötrest eller kompost, som tagits under eller omedelbart efter omvandlingen på en biogasanläggning eller komposteringen på en komposteringsanläggning för att övervaka processen, ska uppfylla följande krav:
och
Representativa prover från rötrest eller kompost som tagits under lagring eller vid uttag från lagren ska uppfylla följande krav:
Salmonella: Inga fynd i 25 g: n = 5, c = 0, m = 0, M = 0
För leden a och b gäller följande:
n |
= |
antal prover som ska testas, |
m |
= |
gränsvärde för antal bakterier; resultatet anses tillfredsställande om antalet bakterier i samtliga prover inte överstiger m, |
M |
= |
maximivärde för antal bakterier; resultatet anses icke tillfredsställande om antalet bakterier i ett eller flera prover är M eller fler, och |
c |
= |
antal prover i vilka antalet bakterier får ligga på mellan m och M och proverna trots detta kan godtas, förutsatt att antalet bakterier i övriga prover är högst m. |
2. Rötrest eller kompost, utom sådan som avses i led 3 b i avsnitt 2, som inte uppfyller kraven i detta avsnitt ska omvandlas eller komposteras på nytt, och om det gäller Salmonella hanteras eller bortskaffas enligt den behöriga myndighetens anvisningar.
3. När animaliska biprodukter omvandlas till biogas eller komposteras tillsammans med material som inte är av animaliskt ursprung, kan den behöriga myndigheten tillåta driftansvariga att ta representativa prover efter den pastörisering som avses i kapitel I avsnitt 1 punkt 1 a respektive efter den kompostering som avses i avsnitt 2 punkt 1 och innan dessa blandas med material som inte är av animaliskt ursprung, för att övervaka omvandlingen respektive komposteringen av de animaliska biprodukterna.
BILAGA VI
SÄRSKILDA REGLER FÖR FORSKNING, UTFORDRING SAMT INSAMLING OCH BORTSKAFFANDE
KAPITEL I
SÄRSKILDA REGLER FÖR PROVER FÖR FORSKNING OCH ANDRA ÄNDAMÅL
Avsnitt 1
Prover för forskning och diagnostik
1. Driftansvariga ska se till att sändningar av prover för forskning och diagnostik åtföljs av ett handelsdokument där följande ska anges:
Beskrivning av materialet och den djurart det kommer från.
Materialets kategori.
Mängden material.
Materialets ursprungs- och avsändningsort.
Avsändarens namn och adress.
Mottagarens och/eller användarens namn och adress.
2. Användare som hanterar prover för forskning och diagnostik ska vidta nödvändiga åtgärder för att undvika att sjukdomar som kan överföras till människor eller djur sprids under hanteringen av det material som de har under sin kontroll, främst genom tillämpning av god laboratoriesed.
3. Senare användning av prover för forskning och diagnostik för andra ändamål än de som anges i punkt 38 i bilaga I är förbjuden.
4. Prover för forskning och diagnostik och eventuella produkter som härrör från användningen av dessa prover ska, om de inte sparas i referenssyfte, bortskaffas
som avfall genom förbränning eller samförbränning,
genom behandling enligt villkor som åtminstone är likvärdiga med den validerade metoden för ångautoklaver ( 6 ) och därefter bortskaffande som avfall eller avloppsvatten i enlighet med relevant unionslagstiftning, om det rör sig om de animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som avses i artikel 8 a iv, 8 c och 8 d samt artiklarna 9 och 10 i förordning (EG) nr 1069/2009 som ingår i cellkulturer, laboratoriesatser eller laboratorieprover,
genom trycksterilisering och därefter bortskaffande eller användning i enlighet med artiklarna 12, 13 och 14 i förordning (EG) nr 1069/2009.
5. Användare som hanterar prover för forskning och diagnostik ska föra register över sändningar av sådana prover.
Registret ska innehålla de uppgifter som avses i punkt 1 samt datum och metod för bortskaffandet av proverna och eventuella framställda produkter.
6. Genom undantag från punkterna 1, 4 och 5 får den behöriga myndigheten godta att prover för forskning och diagnostik som används för utbildningsändamål hanteras och bortskaffas på andra villkor som säkerställer att detta inte medför några oacceptabla risker för människors och djurs hälsa.
Avsnitt 2
Varuprover och visningsobjekt
1. Varuprover och visningsobjekt får endast transporteras, användas och bortskaffas i enlighet med punkterna 1–4 och 6 i avsnitt 1.
2. Om varuproverna inte sparas i referenssyfte ska de efter det att de särskilda undersökningarna eller analyserna avslutats
återsändas till ursprungsmedlemsstaten,
sändas till en annan medlemsstat eller ett annat tredjeland, om den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten eller det mottagande tredjelandet i förväg har godkänt detta, eller
bortskaffas eller användas i enlighet med artiklarna 12, 13 och 14 i förordning (EG) nr 1069/2009.
3. Efter utställningen eller den konstnärliga verksamheten ska visningsobjekt återsändas till ursprungsmedlemsstaten, sändas eller bortskaffas i enlighet med punkt 2.
KAPITEL II
SÄRSKILDA REGLER FÖR UTFODRING
Avsnitt 1
Allmänna krav
Kategori 2- och kategori 3-material enligt artikel 18.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 får utfodras till de djur som avses i punkt 1 a, b, d, f, g och h i den artikeln under förutsättning att åtminstone följande villkor samt eventuella villkor som den behöriga myndigheten fastställt i enlighet med artikel 18.1 i den förordningen uppfylls:
De animaliska biprodukterna ska transporteras till användare eller uppsamlingscentraler i enlighet med kapitel I avsnitten 1 och 3 i bilaga VIII.
Uppsamlingscentralerna ska registreras av den behöriga myndigheten under förutsättning att
de uppfyller kraven för anläggningar där den mellanhantering som avses i kapitel II i bilaga IX sker, och
de har lämpliga anordningar för att destruera oanvänt material, eller sända det till en godkänd bearbetningsanläggning eller till en godkänd förbrännings- eller samförbränningsanläggning i enlighet med denna förordning.
Medlemsstaterna får tillåta att en bearbetningsanläggning för kategori 2-material används som uppsamlingscentral.
Driftansvariga för uppsamlingscentraler som levererar annat material än animaliska biprodukter som härrör från vattenlevande djur eller ryggradslösa vattenlevande djur till slutanvändare ska se till att materialet genomgår en av följande behandlingar:
Denaturering med en färgämneslösning. Lösningen ska ha en sådan koncentration att färgen på det behandlade materialet syns tydligt och inte försvinner vid kylning eller djupfrysning, och hela ytan på samtliga stycken av materialet ska ha täckts med lösningen, antingen genom att materialet doppats i lösningen eller genom att färglösningen sprejats på eller anbringats på något annat sätt.
Sterilisering genom kokning eller ångbehandling under tryck tills allt material är fullständigt genomkokt.
Varje annan hantering eller behandling som godkänts av den behöriga myndighet som ansvarar för den driftansvariga.
Avsnitt 2
Utfodring av vissa arter på foderstationer
1. Den behöriga myndigheten får tillåta att det kategori 1-material som avses i artikel 18.2 b i förordning (EG) nr 1069/2009 används till utfodring av följande utrotningshotade eller skyddade arter på foderstationer på följande villkor:
Materialet ska ges som foder till
en av följande arter av asätande fåglar i de följande medlemsstaterna:
Landskod |
Medlemsstat |
Djurart |
|
Lokalt namn |
Latinskt namn |
||
BG |
Bulgarien |
Lammgam Grågam Smutsgam Gåsgam Kungsörn Kejsarörn Havsörn Brunglada Röd glada |
Gypaetus barbatus Aegypius monachus Neophron percnopterus Gyps fulvus Aquila chrysaetos Aquila heliaca Haliaeetus albicilla Milvus migrans Milvus milvus |
EL |
Grekland |
Lammgam Grågam Smutsgam Gåsgam Kungsörn Kejsarörn Havsörn Brunglada |
Gypaetus barbatus Aegypius monachus Neophron percnopterus Gyps fulvus Aquila chrysaetos Aquila heliaca Haliaeetus albicilla Milvus migrans |
ES |
Spanien |
Lammgam Grågam Smutsgam Gåsgam Kungsörn Spansk kejsarörn Brunglada Röd glada |
Gypaetus barbatus Aegypius monachus Neophron percnopterus Gyps fulvus Aquila chrysaetos Aquila adalberti Milvus migrans Milvus milvus |
FR |
Frankrike |
Lammgam Grågam Smutsgam Gåsgam Kungsörn Havsörn Brunglada Röd glada |
Gypaetus barbatus Aegypius monachus Neophron percnopterus Gyps fulvus Aquila chrysaetos Haliaeetus albicilla Milvus migrans Milvus milvus |
HR |
Kroatien |
Lammgam Grågam Smutsgam Gåsgam |
Gypaetus barbatus Aegypius monachus Neophron percnopterus Gyps fulvus |
IT |
Italien |
Lammgam Grågam Smutsgam Gåsgam Kungsörn Brunglada Röd glada |
Gypaetus barbatus Aegypius monachus Neophron percnopterus Gyps fulvus Aquila chrysaetos Milvus migrans Milvus milvus |
CY |
Cypern |
Grågam Gåsgam |
Aegypius monachus Gyps fulvus |
PT |
Portugal |
Grågam Smutsgam Gåsgam Kungsörn |
Aegypius monachus Neophron percnopterus Gyps fulvus Aquila chrysaetos |
SK |
Slovakien |
Kungsörn Kejsarörn Havsörn Brunglada Röd glada |
Aquila chrysaetos Aquila heliaca Haliaeetus albicilla Milvus migrans Milvus milvus |
en av de arter av ordningen Carnivora som förtecknas i bilaga II till direktiv 92/43/EEG i särskilda bevarandeområden som inrättats enligt det direktivet, eller
en av de arter av ordningen Falconiformes eller Strigiformes som förtecknas i bilaga I till direktiv 2009/147/EG i särskilda skyddsområden som inrättats enligt det direktivet.
Den behöriga myndigheten har utfärdat ett tillstånd till den driftansvariga för foderstationen.
Den behöriga myndigheten ska utfärda sådana tillstånd på villkor att
utfodringen inte utgör ett alternativt sätt för bortskaffande av specificerat riskmaterial eller för bortskaffande av självdöda idisslare som innehåller specificerat riskmaterial som utgör en TSE-risk,
det finns ett lämpligt övervakningssystem för TSE enligt förordning (EG) nr 999/2001, vilket omfattar regelbundna laboratorietester av prover för TSE.
Den behöriga myndigheten ska säkerställa samordning med alla andra behöriga myndigheter med ansvar för tillsynen av kraven i tillståndet.
Den behöriga myndigheten ska på grundval av en bedömning av den berörda artens särskilda situation och deras habitat ha förvissat sig om att arternas bevarandestatus kommer att förbättras.
Det tillstånd som den behöriga myndigheten utfärdar ska
innehålla namnet på och uppgifter om de berörda arterna,
i detalj beskriva var i det geografiska området foderstationen där utfodringen ska ske är lokaliserad, och
omedelbart återkallas om
Den driftansvariga som ansvarar för utfodringen ska
avsätta ett område för utfodring som är avskärmat, och dit endast djur av de arter som ska bevaras har tillträde, eventuellt genom inhägnad eller på annat sätt som överensstämmer med dessa arters naturliga ätmönster,
se till att de kroppar av nötkreatur som uppfyller de relevanta bestämmelserna och minst 4 % av de kroppar av får och getter som uppfyller de relevanta bestämmelserna och som är avsedda att användas som foder, före sådan användning testas med ett negativt resultat inom ramen för det TSE-övervakningsprogram som genomförs i enlighet med bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001, och i tillämpliga fall i enlighet med ett beslut som antagits enligt artikel 6.1b andra stycket i den förordningen, och
föra register över åtminstone antal, typ, uppskattad vikt och ursprung för de kroppar av djur som används för utfodring, datum för utfodring, platsen för utfodringen och eventuella resultat av TSE-testerna.
2. När en medlemsstat lämnar in en ansökan till kommissionen om att upptas i förteckningen i punkt 1 a ska den lämna in
en detaljerad motivering för varför förteckningen ska utökas med vissa arter av asätande fåglar i den berörda medlemsstaten med en redogörelse för orsakerna till att det är nödvändigt att utfodra dessa fåglar med kategori 1-material i stället för med kategori 2- eller kategori 3-material,
en redogörelse för de åtgärder som kommer att vidtas för att se till att bestämmelserna i punkt 1 följs.
Avsnitt 3
Utfodring av vilda djur utanför foderstationer
Den behöriga myndigheten får tillåta användning av kategori 1-material som består av hela kroppar eller delar av döda djur som innehåller specificerat riskmaterial utanför foderstationer, eventuellt utan föregående insamling av de döda djuren, för utfodring av de vilda djur som avses i avsnitt 2 punkt 1 a på följande villkor:
Den behöriga myndigheten ska på grundval av en bedömning av de berörda arternas särskilda situation och deras habitat ha förvissat sig om att arternas bevarandestatus kommer att förbättras.
Den behöriga myndigheten ska i tillståndet ange jordbruksföretag eller besättningar inom ett geografiskt avgränsat utfordringsområde på följande villkor:
Utfodringsområdet får inte omfatta områden med intensiv djurproduktion.
Produktionsdjur på jordbruksföretag eller i besättningar i utfodringsområdet ska stå under regelbunden övervakning av en officiell veterinär vad gäller förekomsten av TSE och sjukdomar som kan spridas till människor eller djur.
Utfodringen ska omedelbart inställas om
det finns en misstänkt eller bekräftad koppling till TSE-spridning på företaget eller i besättningen, till dess att risken kan uteslutas,
det finns ett misstänkt eller bekräftat utbrott av en allvarlig sjukdom som kan överföras till människor eller djur på ett företag eller i en besättning, till dess att risken kan uteslutas, eller
någon av bestämmelserna i denna förordning inte följs.
Den behöriga myndigheten ska i tillståndet ange följande:
Lämpliga åtgärder för att förhindra spridning av TSE och av överförbara sjukdomar från de döda djuren till människor eller till andra djur, såsom åtgärder som riktas mot ätmönster hos den art som ska bevaras, årstidsbetingade utfodringsrestriktioner, restriktioner för förflyttning av produktionsdjur samt andra åtgärder som syftar till att kontrollera eventuella risker för spridning av sjukdomar som kan överföras till människor eller djur, däribland åtgärder som gäller arter som förekommer i utfodringsområdet och som inte utfodras med de animaliska biprodukterna.
Ansvarsområdet för personer eller enheter i utfodringsområdet som bistår vid utfodringen eller är ansvariga för produktionsdjur i samband med åtgärderna i led i.
Villkoren för tillämpningen av sanktioner enligt artikel 53 i förordning (EG) nr 1069/2009 som gäller överträdelser av åtgärder enligt led i begångna av de personer eller enheter som avses i led d ii.
Om utfodring sker utan föregående insamling av de döda djuren ska det göras en uppskattning av den sannolika dödligheten för produktionsdjur i utfodringsområdet och av de vilda djurens sannolika foderbehov, vilken ska tjäna som underlag för bedömningen av de potentiella riskerna för sjukdomsspridning.
Avsnitt 4
Utfodring av djurparksdjur med kategori 1-material
Den behöriga myndigheten får tillåta användning av kategori 1-material som består av hela kroppar eller delar av döda djur som innehåller specificerat riskmaterial och av material som framställts från djurparksdjur för utfodring av djurparksdjur på följande villkor:
Den behöriga myndigheten ska ha utfärdat ett tillstånd till den driftansvariga för utfodringen. Den behöriga myndigheten ska utfärda sådana tillstånd på villkor att
utfodringen inte utgör ett alternativt sätt för bortskaffande av specificerat riskmaterial eller för bortskaffande av självdöda idisslare som innehåller sådant material som utgör en TSE-risk,
det finns ett lämpligt övervakningssystem för TSE enligt förordning (EG) nr 999/2001, vilket omfattar regelbundna laboratorietester av prover för TSE, om kategori 1-material som består av hela kroppar eller delar av döda djur som innehåller specificerat riskmaterial som härrör från nötkreatur används.
Det tillstånd som den behöriga myndighetens utfärdar ska omedelbart återkallas om
det finns en misstänkt eller bekräftad koppling till TSE-spridning, till dess att risken kan uteslutas, eller
någon av bestämmelserna i denna förordning inte följs.
Den driftansvariga som ansvarar för utfodringen ska
lagra det material som ska utfodras och genomföra utfodringen i ett avskärmat och inhägnat område för att säkerställa att inga andra köttätande djur än de djurparksdjur för vilka tillstånd har utfärdats har tillträde till det material som ska utfodras,
se till att idisslare som är avsedda att användas som foder omfattas av TSE-övervakningsprogrammet som genomförs i enlighet med bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001, och i tillämpliga fall i enlighet med ett beslut som antagits enligt artikel 6.1b andra stycket i den förordningen,
föra register över åtminstone antal, typ, uppskattad vikt och ursprung för de djurkroppar som används för utfodring, resultatet av TSE-testerna och datum för utfodringen.
KAPITEL III
SÄRSKILDA REGLER FÖR INSAMLING OCH BORTSKAFFANDE
Avsnitt 1
Särskilda regler för bortskaffande av animaliska biprodukter
1. Om den behöriga myndigheten godkänner bortskaffande av animaliska biprodukter på platsen i enlighet med artikel 19.1 a, b, c och e i förordning (EG) nr 1069/2009, ska bortskaffandet ske
genom bränning eller nedgrävning på den anläggning från vilken de animaliska biprodukterna härrör,
på en godkänd deponi, eller
genom bränning eller nedgrävning på en plats där riskerna för djurs och människors hälsa samt för miljön minimeras, under förutsättning att platsen är belägen inom ett avstånd som möjliggör för den behöriga myndigheten att förhindra att det uppstår risker för djurs och människors hälsa och för miljön.
2. Bränning av animaliska biprodukter på de platser som avses i artikel 19.1 b, c och e i förordning (EG) nr 1069/2009 ska ske på så sätt att det säkerställs att de bränns
på ett ändamålsenligt utformat bål och att de animaliska biprodukterna reduceras till aska,
utan att människors hälsa hotas,
utan användning av processer eller metoder som skulle kunna skada miljön, i synnerhet sådana som skulle kunna resultera i risker för vatten, luft, jord eller växter och djur eller genom buller eller lukt,
enligt villkor som säkerställer att eventuell aska som uppstått vid förbränningen bortskaffas genom nedgrävning på en godkänd deponi.
3. Nedgrävning av animaliska biprodukter på de platser som avses i artikel 19.1 a, b, c och e i förordning (EG) nr 1069/2009 ska ske så att det säkerställs att de grävs ned
på ett sådant sätt att köttätande eller allätande djur inte får tillgång till dem,
på en godkänd deponi eller en annan plats utan att människors hälsa hotas och med användning av processer eller metoder som inte skadar miljön, i synnerhet sådana som skulle kunna medföra risker för vatten, luft, jord eller växter och djur eller genom buller eller lukt.
4. Vid bortskaffande i enlighet med artikel 19.1 a, b, c och e i förordning (EG) nr 1069/2009 ska förflyttningen av animaliska biprodukter från ursprungsorten till platsen för bortskaffande ske på följande villkor:
De animaliska biprodukterna transporteras i säkra, läckagefria behållare eller fordon.
Lastning och lossning av de animaliska biprodukterna övervakas i tillämpliga fall av den behöriga myndigheten.
Fordonets hjul desinficeras när det lämnar ursprungsplatsen.
Behållare och fordon som används för transport av animaliska biprodukter rengörs och desinficeras noggrant efter det att de animaliska biprodukterna lossats.
Lämplig eskort av fordonen samt läckagetestning och dubbel täckning tillhandahålls i tillämpliga fall.
Avsnitt 2
Bränning och nedgrävning av animaliska biprodukter i avlägsna områden
Den maximala procentandel som avses i artikel 19.2 i förordning (EG) nr 1069/2009 får inte överskrida följande:
10 % av nötkreaturspopulationen i den berörda medlemsstaten.
25 % av får- och getpopulationen i den berörda medlemsstaten.
10 % av svinpopulationen i den berörda medlemsstaten.
En procentandel av populationen av andra arter som ska fastställas av den behöriga myndigheten på grundval av en bedömning av de risker för människors och djurs hälsa som bortskaffandet av djur av dessa arter genom bränning eller nedgrävning på platsen kan medföra.
Avsnitt 3
Bränning och nedgrävning av bin och biprodukter från biodling
När det gäller bin och biprodukter från biodling får den behöriga myndigheten tillåta bortskaffande genom bränning eller nedgrävning på platsen enligt artikel 19.1 f i förordning (EG) nr 1069/2009 under förutsättning att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa att bränningen eller nedgrävningen inte utgör ett hot mot djurs eller människors hälsa eller mot miljön.
KAPITEL IV
BORTSKAFFANDE PÅ ANNAT SÄTT
Genom undantag från artikel 14 i förordning (EG) nr 1069/2009 får medlemsstaterna tillåta insamling, transport och bortskaffande av det kategori 3-material som avses i artikel 10 f i den förordningen på annat sätt än genom bränning eller nedgrävning under förutsättning att
mängden material från den anläggning där materialet samlas in inte överskrider 20 kg per vecka, oberoende av vilken art detta material härrör från,
materialet samlas in, transporteras och bortskaffas på ett sätt som förhindrar överföring av oacceptabla risker för människors och djurs hälsa,
den behöriga myndigheten regelbundet genomför kontroller, bland annat av de register som driftansvariga för, i de anläggningar där materialet samlas in för att se till att bestämmelserna i detta avsnitt följs.
▼M9 —————
BILAGA VII
STANDARDFORMAT FÖR ANSÖKNINGAR OM ALTERNATIVA METODER
KAPITEL I
Språkbestämmelser
1. Ansökningar om godkännande av alternativa metoder för användning eller bortskaffande av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 1069/2009 (nedan kallade ansökningar) ska lämnas in på ett av de officiella språken i Europeiska unionen enligt artikel 1 i förordning nr 1 från 1958.
2. Berörda parter som lämnar in sådana ansökningar på ett annat språk än engelska ska före bedömningen validera den officiella översättning av ansökan som Efsa tillhandahåller.
Den period som avses i artikel 20.5 i förordning (EG) nr 1069/2009 räknas först från den tidpunkt då berörd part har validerat den officiella översättningen av sin ansökan.
KAPITEL II
Innehåll i ansökan
1. Ansökningar ska innehålla alla nödvändiga uppgifter för att Efsa ska kunna bedöma den föreslagna alternativa metodens säkerhet och särskilt en beskrivning av följande:
2. Ansökan enligt punkt 1 ska dessutom
ange vilka led i artiklarna 8, 9 och 10 i förordning (EG) nr 1069/2009 som är tillämpliga, inklusive materialets fysiska status, och i tillämpliga fall eventuell förbearbetning och uppgifter om eventuellt annat material än animaliska biprodukter som ska användas i processen,
innehålla ett HACCP-protokoll och ett flödesschema som tydligt redogör för de enskilda processtegen, identifierar de kritiska parametrarna för inaktivering av relevanta patogener, t.ex. temperatur, tryck, exponeringstid, pH-justering och partikelstorlek, och som kompletteras med tekniska datablad för den utrustning som används under processen,
identifiera och karakterisera de biologiska faror för människors och djurs hälsa som de kategorier av animaliska biprodukter som metoden ska användas på innebär,
visa att de mest resistenta biologiska faror som utgår från den kategori material som ska bearbetas i samtliga produkter som framställs under processen, inklusive avloppsvatten, reduceras till minst den grad som uppnås genom bearbetningskraven i den här förordningen för samma kategori animaliska biprodukter. Graden av riskreduktion ska bestämmas genom validerade direkta mätningar, om inte modellering eller jämförelser med andra processer kan godtas.
3. Validerade direkta mätningar enligt punkt 2 d innebär
mätning av den minskade livsdugligheten/infektiviteten hos endogena indikatororganismer under processen, varvid indikatorn
användning av en väldefinierad testorganism eller ett väldefinierat virus infört i utgångsmaterialet i lämplig testutrustning.
Om flera behandlingssteg ingår ska en bedömning göras av i vilken grad de enstaka titerreduktionsstegen ger ett bidrag eller om föregående steg i processen kan påverka nästa stegs effektivitet negativt,
rapportering av fullständiga resultat genom
en detaljerad beskrivning av den metod som används,
en beskrivning av typ av prover som har analyserats,
dokumentation av att antalet prover som har analyserats är representativt,
motivering av antalet tester som gjorts och urvalet av mätpunkter,
uppgifter om de använda detektionsmetodernas känslighet och tillförlitlighet,
presentation av data om repeterbarhet och statistisk variabilitet för de mätningar som gjorts under försöken,
motivering av prionsurrogats signifikans, om sådana använts,
uppgifter avseende modellering eller jämförelser med andra processer som använts om att de faktorer som medför riskreduktion är väl kända och att modellen för riskreduktion är väletablerad, om det inte föreligger några direkta mätningar,
presentation av data för hela processen om direkta mätningar av alla faktorer som medför riskreduktion, som dokumenterar att dessa faktorer gäller enhetligt för den behandlade satsen.
4. Den HACCP-plan som avses i punkt 2 b ska vara baserad på de kritiska parametrar som används för att uppnå riskreduktion, särskilt
De kritiska gränserna i HACCP-planen ska definieras utifrån resultaten från den experimentella valideringen och/eller den modell som tillhandahållits.
Om det endast kan dokumenteras att processen fungerar väl med referenser till tekniska parametrar som specifikt hänger samman med den utrustning som används i processen, ska HACCP-planen även innehålla de tekniska gränsvärden som ska uppfyllas, särskilt energiåtgång, antal pumpslag eller dosering av kemikalier.
Uppgifter ska ges om kritiska och tekniska parametrar som ska övervakas och registreras kontinuerligt eller med definierade intervall och om de mätnings- och övervakningsmetoder som används.
Hänsyn ska tas till parametrarnas variabilitet under typiska produktionsvillkor.
HACCP-planen ska redogöra för normala driftsförhållanden och onormala driftsförhållanden/driftsförhållanden i nödsituationer, inbegripet driftstörningar, och den ska ange möjliga korrigerande åtgärder som ska vidtas vid onormala driftsförhållanden/driftsförhållanden i nödsituationer.
5. Ansökningar ska även innehålla tillräckliga uppgifter om följande:
Riskerna med processer som är beroende av varandra, särskilt resultatet av en bedömning av eventuella indirekta effekter som kan
påverka en viss process riskreducerande kapacitet,
uppstå från transport eller lagring av produkter som framställts genom processen och säkert bortskaffande av dessa produkter, inklusive avloppsvatten.
Riskerna med den avsedda slutanvändningen av produkterna, särskilt
specificering av den avsedda slutanvändningen för produkter som framställts under processen,
en bedömning av de troliga riskerna för människors och djurs hälsa och möjliga effekter på miljön på grundval av den riskreducering som uppskattats enligt punkt 2 d.
6. Ansökningar ska lämnas in med styrkande dokumentation, särskilt
ett flödesschema som visar hur processen fungerar,
den dokumentation som avses i punkt 2 d samt annan dokumentation som ska styrka de uppgifter som lämnas inom ramen för ansökningen i punkt 2.
7. Ansökningarna ska innehålla den berörda partens kontaktadress, dvs. namn och fullständig adress, telefon- och/eller faxnummer och/eller e-postadress till en person som är ansvarig som berörd part eller å dennas vägnar.
BILAGA VIII
INSAMLING, TRANSPORT OCH SPÅRBARHET
KAPITEL I
INSAMLING OCH TRANSPORT
Avsnitt 1
Fordon och behållare
1. Animaliska biprodukter och därav framställda produkter ska från utgångspunkten i tillverkningskedjan enligt artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 samlas in och transporteras i förseglade, nya förpackningar eller övertäckta, läckagefria behållare eller fordon.
2. Fordon och returbehållare samt all återanvändbar utrustning och alla återanvändbara apparater som kommer i kontakt med animaliska biprodukter eller därav framställda produkter, utom framställda produkter som släpps ut på marknaden i enlighet med förordning (EG) nr 767/2009 och som lagras och transporteras i enlighet med bilaga II till förordning (EG) nr 183/2005, ska hållas rena.
Såvida de inte är förbehållna transport av vissa animaliska biprodukter eller därav framställda produkter så att korskontaminering förhindras ska de
vara rena och torra innan de används, och
rengöras, tvättas och/eller desinficeras efter varje användning i den omfattning som krävs för att förhindra korskontaminering.
3. Returbehållare ska vara förbehållna transporter av en viss animalisk biprodukt eller därav framställd produkt i den omfattning som krävs för att förebygga korskontaminering.
Returbehållare får dock användas under förutsättning att den behöriga myndigheten har godkänt sådan användning
för transport av olika animaliska biprodukter eller därav framställda produkter under förutsättning att de rengörs och desinficeras mellan användningarna på så sätt att korskontaminering förhindras,
för transport av de animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som avses i artikel 10 f i förordning (EG) nr 1069/2009 efter användning för transport av produkter som är avsedda att användas som livsmedel under förhållanden som förhindrar korskontaminering.
4. Förpackningsmaterial ska bortskaffas genom förbränning eller på annat sätt i enlighet med unionslagstiftningen.
Avsnitt 2
Temperaturförhållanden
1. För att förhindra risker för djurs eller människors hälsa ska transport av animaliska biprodukter som är avsedda för framställning av foderråvara eller färskt sällskapsdjursfoder genomföras vid lämplig temperatur, som när det rör sig om animaliska biprodukter från kött och köttprodukter som är avsedda för andra ändamål än som livsmedel, uppgår till högst 7 °C, såvida de inte används för utfodring enligt kapitel I i bilaga II.
2. Obearbetat kategori 3-material som är avsett för produktion av foderråvara eller sällskapsdjursfoder ska lagras och transporteras kylt, djupfryst eller ensilerat om det inte
inom 24 timmar efter insamlingen eller efter lagringen bearbetas i kyld eller fryst form och därefter transporteras i transportmedel där lagringstemperaturen kan hållas konstant,
då det rör sig om mjölk, mjölkbaserade produkter eller mjölkderivat som inte har genomgått någon av behandlingarna i kapitel II avsnitt 4 del I i bilaga X, transporteras kylt och i isolerade behållare, såvida riskerna inte på grund av materialets egenskaper kan begränsas på annat sätt.
3. Fordon för kyltransport ska vara så utformade att lämplig temperatur kan hållas under hela transporten och att temperaturen kan övervakas.
Avsnitt 3
Undantag för insamling och transport av kategori 3-material som består av mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat
Avsnitt 1 ska inte gälla för insamling och transport av kategori 3-material som består av mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat som utförs av driftansvariga för mjölkbearbetningsanläggningar som har godkänts i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 och som tar emot produkter som de tidigare har levererat och som returneras till dem, bland annat av deras kunder.
Avsnitt 4
Undantag för insamling och transport av naturgödsel
Genom undantag från avsnitt 1 får den behöriga myndigheten godta insamling och transport av naturgödsel som transporteras mellan två platser inom samma jordbruksföretag eller mellan jordbrukare och användare i samma medlemsstat under andra villkor som förhindrar oacceptabla risker för människors och djurs hälsa.
KAPITEL II
IDENTIFIERING
1. Alla nödvändiga åtgärder ska vidtas för att säkerställa att
sändningar av animaliska biprodukter och därav framställda produkter kan identifieras, hållas avskilda och förbli möjliga att identifiera under insamling på den plats varifrån de animaliska biprodukterna härrör och under transport,
ett ämne för märkning, som används för identifiering av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter av en särskild kategori, endast används för den kategori som det enligt denna förordning eller enligt bestämmelser med stöd av punkt 4 ska användas till,
sändningar av animaliska biprodukter och därav framställda produkter sänds från en medlemsstat till en annan i förpackningar, behållare eller fordon med väl synlig och åtminstone under transporttiden outplånlig färgkodning för att lämna uppgifter som föreskrivs i denna förordning på ytan eller en del av ytan på förpackningar, behållare eller fordon, eller på etiketter eller symboler som anbragts på dem enligt följande:
För kategori 1-material svart färg.
För kategori 2-material (utom naturgödsel och mag- och tarminnehåll) gul färg.
För kategori 3-material grön färg med hög andel blått, så att man klart och tydligt kan skilja färgen från andra färger.
För importerade sändningar den färg som anges för respektive material i leden i, ii och iii från den tidpunkt när sändningen passerade den gränskontrollstation där den först fördes in till unionen.
2. Under transport och lagring ska en etikett som anbragts på förpackningen, behållaren eller fordonet
tydligt ange vilken kategori de animaliska biprodukterna eller därav framställda produkterna tillhör, och
vara försedd med följande tydliga och läsliga påskrift på förpackningen, behållaren respektive fordonet:
När det gäller kategori 3-material: ”Ej avsett att användas som livsmedel”.
När det gäller kategori 2-material (utom naturgödsel och mag- och tarminnehåll) och produkter som framställts av kategori 2-material: ”Ej avsett att användas som foder”. Om kategori 2-materialet är avsett som foder till de djur som avses i artikel 18.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 enligt villkoren i den artikeln eller enligt villkor som fastställts i enlighet med den artikeln ska påskriften på etiketten i stället vara ”För utfodring av …” tillsammans med namnet på de djurarter som materialet är avsett att användas som foder till.
När det gäller kategori 1-material och produkter som framställts av kategori 1-material som är avsedda för
När det gäller mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter: ”Ej avsett att användas som livsmedel”.
När det gäller gelatin som framställts av kategori 3-material: ”Gelatin lämpligt att användas som foder”.
När det gäller kollagen som framställts av kategori 3-material: ”Kollagen lämpligt att användas som foder”.
När det gäller färskt sällskapsdjursfoder: ”Endast avsett att användas som sällskapsdjursfoder”.
När det gäller fisk och produkter som framställts av fisk avsedda att användas som foder till fisk, som behandlats och förpackats innan de distribueras, tydliga och läsliga uppgifter om namn och adress på den foderfabrik produkterna härrör från och
När det gäller blodprodukter från hästdjur för andra ändamål än för användning som foder: ”Blod och blodprodukter från hästdjur. Ej avsett att användas som livsmedel eller foder”.
När det gäller horn, hovar och annat material för framställning av organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel enligt kapitel II avsnitt 12 i bilaga XIV: ”Ej avsett att användas som livsmedel eller foder”.
När det gäller organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel: ”Organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel/produktionsdjur får ej beta och ej utfodras med vallväxter under minst 21 dagar efter spridningen”.
När det gäller material för utfodring enligt kapitel II avsnitt 1 i bilaga VI: uppsamlingscentralens namn och adress samt ”Ej avsett att användas som livsmedel”.
När det gäller naturgödsel och mag- och tarminnehåll: ”Naturgödsel”.
När det gäller mellanprodukter på ytterförpackningen: ”Endast för läkemedel/veterinärmedicinska läkemedel/medicintekniska produkter/aktiva medicintekniska produkter för implantation /medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik/laboratoriereagenser”.
När det gäller prover för forskning och diagnostik: ”För forskningsändamål och diagnostiska ändamål” i stället för texten i led a.
När det gäller varuprover: ”Varuprov – ej avsett att användas som livsmedel” i stället för texten i led a.
När det gäller visningsobjekt: ”Visningsobjekt – ej avsett att användas som livsmedel” i stället för texten i led a.
När det gäller sådan fiskolja för framställning av läkemedel som avses i kapitel XIII i bilaga XIII: ”Fiskolja för framställning av läkemedel” i stället för texten i led a.
När det gäller naturgödsel som har genomgått den kalkbehandling som avses i kapitel IV avsnitt 2 led I i bilaga IV: ”Naturgödsel-kalk-blandning”.
När det gäller bearbetad naturgödsel som har genomgått den behandling som avses i kapitel I avsnitt 2 led b och c i bilaga XI: ”Bearbetad naturgödsel”.
Etiketten i led b xi ska dock inte krävas för organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel
i säljfärdiga förpackningar på högst 50 kg för användning av slutkonsument, eller
i storsäckar på högst 1 000 kg under förutsättning att
3. Medlemsstaterna får inrätta system eller fastställa bestämmelser för färgkodning av förpackningar, behållare och fordon som används för transport av animaliska biprodukter och därav framställda produkter med ursprung på deras territorium som förblir där, under förutsättning att dessa system eller bestämmelser inte förväxlas med det färgkodningssystem som föreskrivs i punkt 1 c.
4. Medlemsstaterna får inrätta system eller fastställa bestämmelser för märkning av animaliska biprodukter med ursprung på deras territorium som förblir där, under förutsättning att dessa system eller bestämmelser inte strider mot märkningskraven för framställda produkter i kapitel V i denna bilaga.
5. Genom undantag från punkterna 3 och 4 får medlemsstaterna tillämpa de system och bestämmelser som avses i dessa punkter för animaliska biprodukter med ursprung på deras territorium men som inte är avsedda att förbli där, om den mottagande medlemsstaten eller det mottagande tredjelandet har gett sitt samtycke.
6. Dock gäller följande:
Punkterna 1 och 2 i detta kapitel ska inte gälla för identifiering av kategori 3-material som består av mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat som utförs av driftansvariga för mjölkbearbetningsanläggningar som har godkänts i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 och som tar emot produkter som de tidigare har levererat och som returneras till dem, bland annat av deras kunder.
Den behöriga myndigheten får genom undantag från punkterna 1 och 2 godta att naturgödsel som transporteras mellan två platser inom samma jordbruksföretag eller mellan jordbrukare och användare i samma medlemsstat identifieras på annat sätt.
Foderblandningar enligt definitionen i artikel 3.2 h i förordning (EG) nr 767/2009 som har framställts av animaliska biprodukter eller av därav framställda produkter och som har förpackats och släppts ut på marknaden som foder i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 767/2009 behöver inte identifieras i enlighet med punkt 1 och de behöver inte märkas i enlighet med punkt 2.
KAPITEL III
HANDELSDOKUMENT OCH HÄLSOINTYG
1. Under transporten ska ett handelsdokument i enlighet med förlagan i detta kapitel eller, när så krävs enligt denna förordning, ett hälsointyg åtfölja animaliska biprodukter och därav framställda produkter.
Ett sådant dokument eller intyg ska inte krävas under förutsättning att
framställda produkter av kategori 3-material och organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel som levereras av detaljhandlare till andra slutanvändare än företag i samma medlemsstat,
mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat som är kategori 3-material samlas in och returneras till driftansvariga för mjölkbearbetningsanläggningar som har godkänts i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004, om dessa driftansvariga tar emot produkter, bland annat av deras kunder, som de tidigare har levererat,
foderblandningar enligt definitionen i artikel 3.2 h i förordning (EG) nr 767/2009 som har tillverkats av animaliska biprodukter eller av framställda produkter släpps ut på marknaden förpackade och märkta i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 767/2009.
2. Handelsdokumentet ska utfärdas i minst tre exemplar (ett original och två kopior). Originalet ska åtfölja sändningen till dess att den når slutdestinationen och sparas av mottagaren. Producenten ska behålla en kopia och transportföretaget den andra.
Medlemsstaterna får kräva bevis på att sändningen ankommit, antingen genom Traces-systemet eller genom en fjärde kopia av handelsdokumentet som mottagaren ska sända tillbaka till producenten.
3. Hälsointyg ska vara utfärdade och undertecknade av den behöriga myndigheten.
4. Animaliska biprodukter och därav framställda produkter ska från den utgångspunkt i tillverkningskedjan som avses i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 åtföljas av ett handelsdokument enligt förlagan i punkt 6 under transporten inom unionen.
Den behöriga myndigheten får enligt artikel 21.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009 godkänna att uppgifter överförs med hjälp av ett alternativt system och därutöver också att animaliska biprodukter och därav framställda produkter som transporteras på dess territorium åtföljs av
ett annat handelsdokument, på papper eller i elektronisk form, under förutsättning att detta handelsdokument innehåller uppgifterna i led f under anmärkningarna i punkt 6 i detta kapitel,
ett handelsdokument där mängden material uttrycks som materialets vikt eller volym eller som antal förpackningar.
5. Register och åtföljande handelsdokument eller hälsointyg ska sparas i minst två år så att de kan läggas fram för den behöriga myndigheten.
6. Förlaga till handelsdokument
Anmärkningar
a) Handelsdokument ska utfärdas i enlighet med förlagan i detta kapitel.
Handelsdokumentet ska, i den nummerordning som framgår av förlagan, innehålla de intyganden som krävs för transport av animaliska biprodukter och därav framställda produkter.
b) Det ska vara avfattat på ett av ursprungsmedlemsstatens respektive den mottagande medlemsstatens officiella språk.
Det får dock även vara avfattat på andra officiella unionsspråk om det åtföljs av en officiell översättning eller om detta tidigare överenskommits med den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten.
c) Originalet till varje handelsdokument ska bestå av ett enda blad med text på båda sidor eller, om mer text krävs, utformas på ett sådant sätt att alla blad som behövs utgör en odelbar enhet.
d) Om det för identifieringen av enskilda beståndsdelar i sändningen bifogas ytterligare blad till handelsdokumentet, ska även dessa blad betraktas som en del av originaldokumentet och på varje sida förses med underskrift av den person som ansvarar för sändningen.
e) Om handelsdokumentet, inklusive sådana ytterligare blad som avses i d, består av mer än en sida, ska varje sida numreras – (sidnummer) av (det totala antalet sidor) – längst ned på sidan, medan det dokumentnummer som har tilldelats av den ansvariga personen ska anges högst upp på sidan.
f) Originalet till handelsdokumentet ska fyllas i och undertecknas av den ansvariga personen.
I handelsdokumentet ska följande anges:
Datum då materialet transporterades bort från anläggningen.
Beskrivning av materialet, däribland
Mängden material uttryckt i volym, vikt eller antal förpackningar.
Namn och adress för materialets ursprungsanläggning och det godkännande- eller registreringsnummer som har utfärdats i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 eller, i tillämpliga fall, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordningar(EG) nr 852/2004 ( 7 ), (EG) nr 853/2004 ( 8 ) eller (EG) nr 183/2005 ( 9 ), samt typ av behandling och behandlingsmetod, beroende på vad som är tillämpligt.
Materialtransportörens namn, adress och registreringsnummer.
Namn och adress för den mottagande anläggningen och det registrerings- eller godkännandenummer som har utfärdats i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 eller, i tillämpliga fall, i enlighet med förordningarna (EG) nr 852/2004 eller (EG) nr 183/2005.
Vid transport i containrar, det fullständiga containernumret (BIC-nummer) som utfärdats i enlighet med de krav som fastställts av Bureau International des Containers et du Transport Intermodal ( 10 ).
Vid export av bearbetat animaliskt protein och produkter som innehåller bearbetat animaliskt protein enligt bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001, medlemsstat för utförsel och gränskontrollstation enligt kommissionens beslut 2009/821/EG ( 11 ) för utförsel.
g) Den ansvariga personens namnteckning ska ha en annan färg än den tryckta texten.
h) Dokumentets referensnummer och lokalt referensnummer ska endast tilldelas en gång för en och samma sändning.
i) Den behöriga myndighet som ansvarar för den bestämmelseort som avses i artikel 48.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009 ska inom 15 arbetsdagar från mottagandet av den information som avses i artikel 48.3 första stycket i den förordningen underrätta den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten om sändningens ankomst med hjälp av Traces.
Handelsdokument
För transport inom Europeiska unionen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel enligt förordning (EG) nr 1069/2009
KAPITEL IV
REGISTER
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser
1. De register som avses i artikel 22.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 för andra animaliska biprodukter och därav framställda produkter än foderblandningar enligt definitionen i artikel 3.2 h i förordning (EG) nr 767/2009 som har tillverkats av animaliska biprodukter eller av därav framställda produkter och som släpps ut på marknaden i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 767/2009 ska innehålla följande:
En beskrivning av
djurarten för kategori 3-material och därav framställda produkter som är avsedda att användas som foderråvara samt, i tillämpliga fall, numret på öronmärket, om det rör sig om hela djurkroppar och huvuden,
mängden material.
I fråga om de register som förs av varje person som avsänder animaliska biprodukter eller därav framställda produkter följande uppgifter:
Datum då materialet transporterades bort från anläggningen.
Transportörens och mottagarens namn och adress och eventuella godkännande- eller registreringsnummer.
I fråga om de register som förs av varje person som transporterar animaliska biprodukter eller därav framställda produkter följande uppgifter:
Datum då materialet transporterades bort från anläggningen.
Materialets ursprungsort som det avsänds från.
Mottagarens namn, adress och eventuella godkännande- eller registreringsnummer.
I fråga om de register som förs av varje person som tar emot animaliska biprodukter eller därav framställda produkter följande uppgifter:
Datum då materialet togs emot.
Materialets ursprungsort som det avsänds från.
Transportörens namn och adress.
2. Genom undantag från punkt 1 i detta avsnitt behöver driftansvariga inte spara uppgifterna i punkt 1 a, 1 b i, 1 c i och iii samt 1 d ii och iii separat, om de sparar en kopia av handelsdokumentet i kapitel III för varje sändning och tillhandahåller dessa uppgifter tillsammans med de andra uppgifter som krävs i punkt 1 i detta avsnitt.
3. Driftansvariga för förbrännings- eller samförbränningsanläggningar ska föra register över mängder och kategorier av animaliska biprodukter och därav framställda produkter som förbränns eller samförbränns och respektive datum när detta skedde.
Avsnitt 2
Ytterligare krav vid användning för särskilda utfodringsändamål
Förutom de register som krävs i avsnitt 1 ska driftansvariga föra följande register över relevant material om animaliska biprodukter används för särskilda utfodringsändamål i enlighet med kapitel II i bilaga VI:
När det gäller slutanvändare: den mängd som använts, det djur som ska utfodras med materialet och användningsdatum.
När det gäller uppsamlingscentraler:
Den mängd som hanterats eller behandlats i enlighet med kapitel I avsnitt 1 punkt 4 i bilaga VI.
Namn och adress för varje slutanvändare som använt materialet.
Den anläggning till vilken materialet transporteras för att användas.
Mängden material som avsänts.
Datum då materialet avsändes.
Avsnitt 3
Krav avseende vissa pälsdjur
Den driftansvariga för det jordbruksföretag som avses i kapitel I i bilaga II ska föra register över åtminstone
antalet pälsar och slaktkroppar av djur som utfodrats med material från djur av samma art, och
alla sändningar i syfte att säkerställa materialets spårbarhet.
Avsnitt 4
Krav för spridning av vissa organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel på mark
Den person som ansvarar för den mark där andra organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel än de material som avses i kapitel II andra stycket i bilaga II sprids och till vilken produktionsdjur har tillträde eller från vilken vallväxter används för utfodring av produktionsdjur, ska i minst två år föra register över följande:
Mängden organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel som spritts.
Datum då organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel spreds på mark och var detta skedde.
Datum för när djuren efter spridning av organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel har kunnat beta på marken eller för slåtter av vallväxter som är avsedda för utfodring.
Avsnitt 5
Krav för animaliska biprodukter från vattenlevande djur och utfodring av fisk
Bearbetningsanläggningar som framställer fiskmjöl eller annat foder som härrör från vattenlevande djur ska föra register över följande:
De mängder som framställs per dag.
Den art materialet härrör från, inbegripet uppgift om huruvida de vattenlevande djuren är vildfångade eller odlade i vattenbruk.
För fiskmjöl från odlad fisk som är avsett för utfodring av odlad fisk av annan art: det vetenskapliga namnet på den art fiskmjölet härrör från.
Avsnitt 6
Krav för bränning och nedgrävning av animaliska biprodukter
När det gäller bränning eller nedgrävning av animaliska biprodukter enligt artikel 19.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 ska den person som ansvarar för sådan bränning eller nedgrävning föra register över följande:
De mängder, kategorier och arter av animaliska biprodukter som bränts eller grävts ned.
Datum och plats för bränningen och nedgrävningen.
Avsnitt 7
Krav för fotografiskt gelatin
Driftansvariga för de godkända fabriker för fotografiskt material som avses i kapitel II avsnitt 11 i bilaga XIV ska föra register med uppgifter om inköp och användning av fotografiskt gelatin samt om bortskaffande av restprodukter och överblivet material.
KAPITEL V
MÄRKNING AV VISSA FRAMSTÄLLDA PRODUKTER
1. I bearbetningsanläggningar för kategori 1- och kategori 2-material ska framställda produkter märkas permanent med glyceroltriheptanoat (GTH) på så sätt att
GTH tillsätts framställda produkter som dessförinnan har desinficerats genom värmebehandling vid en kärntemperatur på minst 80 °C och därefter har skyddats mot återkontaminering,
alla framställda produkter innehåller en homogen koncentration av GTH på minst 250 mg/kg fett.
2. De driftansvariga för bearbetningsanläggningarna i punkt 1 ska tillämpa ett system för övervakning och registrering av parametrar som är tillräckligt för att gentemot den behöriga myndigheten dokumentera att den erforderliga homogena lägsta koncentrationen GTH uppnås.
Detta övervaknings- och registreringssystem ska bland annat omfatta bestämning av innehållet av intakt GTH som triglycerid i ett renat GTH-extrakt som extraherats med petroleumeter 40–70 ur prover som tagits med jämna mellanrum.
3. Märkning med GTH ska inte krävas för
flytande framställda produkter som är avsedda för biogas- eller komposteringsanläggningar,
framställda produkter som används för utfodring av pälsdjur i enlighet med kapitel I i bilaga II,
biodiesel som framställts i enlighet med kapitel IV avsnitt 2.D i bilaga IV,
framställda produkter som erhållits i enlighet med artikel 12 a ii och 12 b ii, artikel 13 a ii och 13 b ii samt artikel 16 e i förordning (EG) nr 1069/2009, om dessa produkter
förflyttas i ett slutet transportörsystem, som måste passeras, förutsatt att det har godkänts av den behöriga myndigheten, från bearbetningsanläggningen för
är avsedda för forskningsändamål eller andra specifika ändamål enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1069/2009 som har tillåtits av den behöriga myndigheten,
förnybara bränslen som framställts av utsmält fett som framställts av kategori 1- och kategori 2-material i enlighet med kapitel IV avsnitt 2 leden J och L i bilaga IV.
KAPITEL VI
TRANSPORT AV DÖDA SÄLLSKAPSDJUR
Kraven i punkterna 1–3 i artikel 48 i förordning (EG) nr 1069/2009 på förhandstillstånd av den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten och användning av Traces ska inte gälla när det gäller transport av döda sällskapsdjur för förbränning i en anläggning som är belägen i gränsregionen i en annan medlemsstat som har en gemensam gräns, om medlemsstaterna ingår ett bilateralt avtal om villkoren för transporten.
BILAGA IX
KRAV FÖR VISSA GODKÄNDA OCH REGISTRERADE ANLÄGGNINGAR
KAPITEL I
TILLVERKNING AV SÄLLSKAPSDJURSFODER
Anläggningar som tillverkar sällskapsdjursfoder enligt artikel 24.1 e i förordning (EG) nr 1069/2009 ska ha lämpliga anordningar för
att på ett helt säkert sätt lagra och behandla inkommande material, och
att i enlighet med denna förordning bortskaffa sådana animaliska biprodukter som återstår efter framställning av produkterna, eller också ska detta material sändas till en förbränningsanläggning, en samförbränningsanläggning, en bearbetningsanläggning eller, när det gäller kategori 3-material, till en biogas- eller komposteringsanläggning i enlighet med artiklarna 12, 13 och 14 i förordning (EG) nr 1069/2009 och med denna förordning.
KAPITEL II
HANTERING AV ANIMALISKA BIPRODUKTER EFTER INSAMLING
Kraven i detta kapitel ska gälla för lagring av animaliska biprodukter enligt artikel 24.1 i i förordning (EG) nr 1069/2009 och för följande verksamhet som omfattar hantering av animaliska biprodukter efter det att de samlats in i enlighet med artikel 24.1 h i den förordningen:
Sortering.
Styckning.
Kylning.
Frysning.
Saltning eller konservering på annat sätt.
Borttagning av hudar och skinn.
Borttagning av specificerat riskmaterial.
Verksamhet som inbegriper hantering av animaliska biprodukter och som utförs i överensstämmelse med skyldigheterna enligt unionens veterinärlagstiftning, såsom besiktning efter slakt eller provtagning.
Hygienisering/pastörisering av animaliska biprodukter som är avsedda för omvandling till biogas eller kompostering innan sådan omvandling eller kompostering i enlighet med bilaga V till den här förordningen sker i en annan anläggning.
Siktning.
Avsnitt 1
Allmänna krav
1. Lokaler och anordningar för mellanhantering ska uppfylla åtminstone följande krav:
De ska ligga tillräckligt långt borta från större vägar genom vilka kontaminering kan spridas och från andra lokaler såsom slakterier. Anläggningarna ska ha en sådan utformning att det säkerställs att kategori 1- och kategori 2-material hålls fullständigt åtskilt från kategori 3-material, från det att materialet mottas till dess att det avsänds, såvida detta inte sker i en helt avskild byggnad.
Anläggningen ska ha ett täckt utrymme för att ta emot och avsända animaliska biprodukter, såvida inte de animaliska biprodukterna lossas genom installationer som förhindrar spridning av risker för människors och djurs hälsa, t.ex. slutna rör för flytande animaliska biprodukter.
Anläggningen ska vara konstruerad så att den är lätt att rengöra och desinficera. Golven ska vara lagda så att avrinningen av vätskor underlättas.
Anläggningen ska ha lämpliga installationer, däribland toaletter, omklädningsrum och tvättställ, för personalen och i tillämpliga fall kontorsutrymmen som lätt kan göras tillgängliga för personal som utför offentlig kontroll.
Det ska finnas tillfredsställande skyddsanordningar mot skadegörare såsom insekter, gnagare och fåglar.
När det är nödvändigt för att uppnå målen i denna förordning ska anläggningen ha lämpliga lagringsmöjligheter med reglerad temperatur och med tillräcklig kapacitet för att bibehålla lämplig temperatur på animaliska biprodukter och vara utformade så att temperaturen ska kunna övervakas och registreras.
2. Anläggningen ska ha lämpliga möjligheter för rengöring och desinficering av de behållare eller kärl i vilka de animaliska biprodukterna tas emot samt av de fordon, utom fartyg, i vilka de transporteras. Det ska finnas lämpliga installationer för desinficering av fordonshjul.
Avsnitt 2
Hygienkrav
1. Animaliska biprodukter ska sorteras på ett sådant sätt att alla risker för spridning av djursjukdomar förhindras.
2. Under hela lagringen ska animaliska biprodukter hanteras och lagras avskilt från andra varor och så att spridning av patogener förhindras.
3. Animaliska biprodukter ska lagras på ett ändamålsenligt sätt, bland annat vid lämplig temperatur, till dess att de avsänds.
Avsnitt 3
Bearbetningskrav för hygienisering/pastörisering
Hygienisering/pastörisering enligt led i i det första stycket i detta kapitel ska ske i enlighet med bearbetningskraven i kapitel I avsnitt 1 punkt 1 i bilaga V eller i enlighet med alternativa parametrar för omvandling som godkänts i enlighet med kapitel III avsnitt 2 punkt 1 i den bilagan.
KAPITEL III
KRAV FÖR LAGRING AV FRAMSTÄLLDA PRODUKTER
Avsnitt 1
Allmänna krav
Lokaler och anordningar för lagring av framställda produkter ska uppfylla minst följande krav:
De lokaler och anordningar där framställda produkter från kategori 3-material lagras får inte finnas på samma plats som lokaler där framställda produkter från kategori 1- eller kategori 2-material lagras, såvida inte korskontaminering kan förhindras med hjälp av utformningen och skötseln av lokalerna, t.ex. genom lagring i helt avskilda byggnader.
Anläggningen ska
ha ett täckt utrymme för att ta emot och avsända de framställda produkterna, såvida inte de framställda produkterna
lossas genom installationer som förhindrar spridning av risker för människors och djurs hälsa, t.ex. slutna rör för flytande produkter, eller
tas emot förpackade, t.ex. i storsäckar, eller i övertäckta läckagefria behållare eller transportmedel,
vara konstruerad så den är lätt att rengöra och desinficera; golven ska vara lagda så att avrinningen av vätskor underlättas,
ha lämpliga installationer, däribland toaletter, omklädningsrum och tvättställ, för personalen,
ha tillfredsställande skyddsanordningar mot skadegörare såsom insekter, gnagare och fåglar.
Anläggningen ska ha lämpliga möjligheter för rengöring och desinficering av de behållare eller kärl i vilka de framställda produkterna tas emot samt av de fordon, utom fartyg, i vilka de transporteras.
Framställda produkter ska lagras på ett ändamålsenligt sätt till dess att de avsänds.
Avsnitt 2
Särskilda krav för lagring av viss mjölk och vissa mjölkbaserade produkter och mjölkderivat
1. Produkterna i kapitel II avsnitt 4 del II i bilaga X ska lagras vid lämplig temperatur för att undvika risker för djurs eller människors hälsa och i en därför avsedd, godkänd eller registrerad lagringsanläggning eller i ett särskilt därför avsett lagringsutrymme i en godkänd eller registrerad lagringsanläggning.
2. Prover som tagits på slutprodukterna under lagring eller vid uttag från lagren ska åtminstone uppfylla de mikrobiologiska kraven i kapitel I i bilaga X.
KAPITEL IV
REGISTRERADE DRIFTANSVARIGA
1. Driftansvariga för registrerade anläggningar eller andra registrerade driftansvariga ska hantera animaliska biprodukter och därav framställda produkter enligt följande villkor:
Lokalerna ska vara konstruerade så att de vid behov kan rengöras och desinficeras effektivt.
Det ska finnas tillfredsställande skyddsanordningar mot skadegörare såsom insekter, gnagare och fåglar.
Installationer och utrustning ska hållas i goda hygieniska förhållanden där så krävs.
Animaliska biprodukter och därav framställda produkter ska lagras under förhållanden som förhindrar kontaminering.
2. Driftansvariga ska föra register i en form som är tillgänglig för den behöriga myndigheten.
3. Registrerade driftansvariga som transporterar animaliska biprodukter eller därav framställda produkter ska, utom då detta sker mellan den driftansvarigas olika lokaler, särskilt
kunna förete uppgifter om fordonens identifiering som gör det möjligt att verifiera användningen av fordonen för transport av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter,
i tillämpliga fall rengöra och desinficera sina fordon,
vidta alla andra nödvändiga åtgärder för att förhindra kontaminering och spridning av sjukdomar som kan överföras till människor eller djur.
KAPITEL V
INNESLUTNINGSMETODER
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser
1. Material som uppkommit vid en inneslutningsmetod får användas eller bortskaffas endast inom den medlemsstat där denna inneslutningsmetod har godkänts av den behöriga myndigheten.
2. För att underlätta införandet av nya inneslutningsmetoder ska den behöriga myndigheten i en medlemsstat på begäran lämna ut resultaten från offentliga kontroller till den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat när en inneslutningsmetod för första gången används i den medlemsstaten.
Avsnitt 2
Metod
A. Aerob mognadsprocess och lagring av självdöda svin och visst annat material från svin med efterföljande förbränning eller samförbränning.
1. Berörda medlemsstater
Bearbetningen med aerob mognadsprocess och lagring av självdöda svin och visst annat material från svin med efterföljande förbränning eller samförbränning får användas i Frankrike, Irland, Lettland, Portugal och Förenade kungariket.
Den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten ska säkerställa att materialet efter aerob mognadsprocess och lagring samlas in och bortskaffas inom den medlemsstatens territorium.
2. Utgångsmaterial
Till denna process får endast följande material från svin användas:
Kategori 2-material enligt artikel 9 f i–iii i förordning (EG) nr 1069/2009.
Kategori 3-material enligt artikel 10 h i förordning (EG) nr 1069/2009.
Denna metod får endast användas för bortskaffande av svin från samma anläggning, förutsatt att denna anläggning inte är föremål för restriktioner på grund av ett misstänkt eller bekräftat utbrott av en allvarlig överförbar sjukdom som drabbar svin. Denna metod får inte användas på djur som har dött på grund av dessa sjukdomar eller som har avlivats som ett led i sjukdomsbekämpning, eller delar av dessa djur.
3. Metod
3.1 Allmänna principer
Metoden är en process som har godkänts av den behöriga myndigheten:
Platsen ska vara konstruerad och utformad i enlighet med unionslagstiftningen om miljöskydd för att förhindra lukt och risker för mark och grundvatten.
Den driftansvariga ska
vidta förebyggande åtgärder mot att djur har tillträde och inrätta ett dokumenterat program för bekämpning av skadegörare,
införa förfaranden för att förhindra att sjukdomar sprids,
införa förfaranden för att förhindra att använda sågspån sprids utanför det slutna systemet.
Bearbetningen ska ske i ett slutet system som består av flera kamrar, med ett vattentätt golv och avgränsat genom fasta väggar. Allt avloppsvatten ska samlas in; kamrarna ska vara kopplade till ett avloppsrör med ett 6 mm galler för att fånga upp fasta partiklar.
Storleken på kamrarna och antalet kamrar måste anpassas efter den dödlighet som fastställts i det permanenta skriftliga förfarandet enligt artikel 29.1–29.3 i förordning (EG) nr 1069/2009 med tillräcklig kapacitet i förhållande till dödligheten på jordbruksföretaget under åtminstone en åttamånadersperiod.
3.2 Faser
3.2.1 Fyllnings- och lagringsfas
De självdöda svinen och det andra materialet från svin ska täckas separat med sågspån och staplas på varandra tills kammaren är full. Närmast marken läggs först ett 30 cm tjockt lager sågspån. Slaktkropparna och det andra materialet från svin ska sedan läggas på detta första lager sågspån och varje lager slaktkroppar och annat material från svin ska täckas med ett minst 30 cm tjockt lager sågspån.
Personalen får inte gå på det lagrade materialet.
3.2.2 Mognadsfas
När kammaren är full och temperaturhöjningen gör att all den mjuka vävnaden bryts ned, inleds mognadsprocessen som ska pågå i minst tre månader.
I slutet av fyllnings- och lagringsfasen och under hela mognadsfasen, ska den driftsansvariga övervaka temperaturen i varje kammare med en temperaturgivare som placerats 40–60 cm under ytan på det senaste lagret.
Den driftansvariga ska registrera den elektroniska avläsningen och övervakningen av temperaturen.
I slutet av fyllnings- och lagringsfasen fungerar temperaturövervakningen som en indikator på att stapeln har en tillfredsställande utformning. Temperaturen ska mätas med en automatisk registreringsanordning. Målet är att komma upp i en temperatur på 55 °C under tre på varandra följande dagar, vilket visar att mognadsprocessen är i gång, att stapelns utformning är effektiv och att mognadsfasen har inletts.
Den driftansvariga ska övervaka temperaturen en gång om dagen och följande åtgärder ska vidtas beroende på resultatet av dessa mätningar:
Om en temperatur på minst 55 °C hålls under tre på varandra följande dagar, får stapeln avlägsnas efter en mognadsfas på tre på varandra följande månader eller lagras på anläggningen i väntan på senare avlägsnande.
Om en temperatur på minst 55 °C inte uppnåtts under tre på varandra följande dagar ska den driftansvariga vidta åtgärder som fastställts i det permanenta skriftliga förfarandet enligt artikel 29.1–29.3 i förordning (EG) nr 1069/2009. Vid behov kan den behöriga myndigheten stoppa bearbetningsmetoden och materialet ska bortskaffas i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.
Den behöriga myndigheten kan fastställa en tidsfrist för lagringfasen.
3.2.3 Transport och förbränning eller samförbränning
Transporten av det material som uppkommit efter mognadsfasen till en godkänd förbrännings- eller samförbränningsanläggningen är föremål för de kontroller som avses i förordning (EG) nr 1069/2009 eller i direktiv 2008/98/EG.
B. Hydrolys med efterföljande bortskaffande
1. Berörda medlemsstater
Hydrolysprocessen med efterföljande bortskaffande får användas i Irland, Spanien, Lettland, Portugal och Förenade kungariket.
Den behöriga myndighet som utfärdat tillståndet ska säkerställa att materialet efter hydrolys samlas in och bortskaffas i samma medlemsstat.
2. Utgångsmaterial
Till denna process får endast följande material från svin användas:
Kategori 2-material enligt artikel 9 f i–iii i förordning (EG) nr 1069/2009.
Kategori 3-material enligt artikel 10 h i den förordningen.
Denna metod får endast användas för bortskaffande av svin från samma anläggning och förutsatt att denna anläggning inte är föremål för förbud på grund av ett misstänkt eller bekräftat utbrott av en allvarlig överförbar sjukdom som drabbar svin, eller av djur som har avlivats som ett led i sjukdomsbekämpning.
3. Metod
Hydrolys med efterföljande bortskaffande innebär tillfällig lagring på plats. Den ska genomföras i enlighet med följande krav:
Efter insamling på ett jordbruksföretag som av den behöriga myndigheten fått tillåtelse att använda bearbetningsmetoden på grundval av en bedömning av djurtäthet på jordbruksföretaget, den sannolika dödligheten och de potentiella riskerna för människors och djurs hälsa, ska de animaliska biprodukterna placeras i en behållare som är konstruerad i enlighet med led b (nedan kallad behållaren) och som har placerats på en för ändamålet avsedd plats i enlighet med leden c och d (nedan kallad den för ändamålet avsedda platsen).
Behållaren ska
ha en anordning för förslutning,
vara vattentät, läckagefri och hermetiskt försluten,
vara ytbehandlad så att korrosion förhindras,
vara utrustad med en anordning för kontroll av utsläpp i enlighet med led e.
Behållaren ska placeras på en för ändamålet avsedd plats som är fysiskt åtskild från jordbruksföretaget.
Platsen ska ha särskilda tillfartsvägar för förflyttning av material och för insamlingsfordon.
Behållaren och platsen ska vara konstruerade och utformade i enlighet med unionslagstiftningen om miljöskydd för att förhindra lukt och risker för mark och grundvatten.
Behållaren ska vara kopplad till ett rör för utsläpp av gaser som måste vara utrustat med lämpliga filter för att förhindra spridning av sjukdomar som kan överföras till människor och djur.
Behållaren ska vara sluten under hydrolysprocessen i minst tre månader på ett sätt som förhindrar att den öppnas av obehöriga.
Driftansvariga ska införa förfaranden för att förhindra att sjukdomar som kan överföras till människor eller djur sprids genom personalens förflyttningar.
Den driftansvariga ska
vidta förebyggande åtgärder mot fåglar, gnagare, insekter och andra skadegörare,
inrätta ett dokumenterat program för bekämpning av skadegörare.
Den driftansvariga ska föra register över
det material som läggs i behållaren,
varje uttag av hydrolyserat material ur behållaren.
Den driftansvariga ska regelbundet tömma behållaren för en kontroll
av att det inte förekommer korrosion,
för att upptäcka och förhindra eventuellt läckage av materialet till marken.
Efter hydrolysen ska material samlas in, användas och bortskaffas i enlighet med artikel 13 a, b, c eller artikel 13 e i i förordning (EG) nr 1069/2009 eller i enlighet med artikel 14 i den förordningen när det gäller kategori 3-material.
Bearbetningen ska ske satsvis.
All annan hantering eller användning av det hydrolyserade materialet, inbegripet spridning på mark, ska vara förbjuden.
BILAGA X
FODERRÅVAROR
KAPITEL I
ALLMÄNNA KRAV FÖR BEARBETNING OCH UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN
Mikrobiologiska krav för framställda produkter
Följande mikrobiologiska krav ska gälla för framställda produkter:
Prover som tagits på slutprodukterna under lagring eller vid uttag från lagren på bearbetningsanläggning ska uppfylla följande krav:
där
n |
= |
antal prover som ska testas, |
m |
= |
gränsvärde för antal bakterier; resultatet anses tillfredsställande om antalet bakterier i samtliga prover inte överstiger m, |
M |
= |
maximivärde för antal bakterier; resultatet anses icke tillfredsställande om antalet bakterier i ett eller flera prover är M eller fler, och |
c |
= |
antal prover i vilka antalet bakterier får ligga på mellan m och M och proverna trots detta kan godtas, förutsatt att antalet bakterier i övriga prover är högst m. |
De mikrobiologiska kraven i detta kapitel ska dock inte gälla för utsmält fett och fiskolja från bearbetningen av animaliska biprodukter, om det bearbetade animaliska proteinet som erhålls vid samma bearbetning provtas för att säkerställa att det uppfyller dessa krav.
KAPITEL II
SÄRSKILDA KRAV FÖR BEARBETAT ANIMALISKT PROTEIN OCH ANDRA FRAMSTÄLLDA PRODUKTER
Avsnitt 1
Särskilda krav för bearbetat animaliskt protein
A. Råvara
1. Endast animaliska biprodukter som är kategori 3-material eller produkter som är framställda av sådana animaliska biprodukter, utom det kategori 3-material som avses i artikel 10 n, o och p i förordning (EG) nr 1069/2009, får användas för framställning av bearbetat animaliskt protein.
2. Bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter som är avsett för framställning av foder för andra produktionsdjur än pälsdjur får endast komma från följande insektsarter:
Svart soldatfluga (Hermetia illucens) och husfluga (Musca domestica).
Vanlig mjölbagge (Tenebrio molitor) och stor majsbagge (Alphitobius diaperinus).
Hussyrsa (Acheta domesticus), bandsyrsa (Gryllodes sigillatus) och jamaicasyrsa (Gryllus assimilis).
B. Bearbetningskrav
1. Bearbetat däggdjursprotein ska ha bearbetats med metod 1 (trycksterilisering) i kapitel III i bilaga IV.
Dock gäller följande:
Grisblod eller fraktioner av grisblod för framställning av blodmjöl får dock i stället ha bearbetats med någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga IV, under förutsättning att man vid bearbetningsmetod 7 har genomfört en värmebehandling under vilken hela materialet upphettats till 80 °C.
Bearbetat däggdjursprotein
får ha bearbetats med någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga IV, under förutsättning att det därefter bortskaffas eller används som bränsle vid förbränning för energiproduktion,
får när det uteslutande är avsett för användning i sällskapsdjursfoder ha bearbetats med någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga IV, under förutsättning att det
2. Bearbetat animaliskt protein från andra djur än däggdjur, utom fiskmjöl, ska ha bearbetats med någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga IV.
3. Fiskmjöl ska ha bearbetats med
någon av metoderna i kapitel III i bilaga IV, eller
någon annan metod som säkerställer att produkten uppfyller de mikrobiologiska kraven för framställda produkter i kapitel I i denna bilaga.
C. Lagring
1. Bearbetat animaliskt protein ska förpackas och lagras i nya eller steriliserade säckar eller lagras i ändamålsenligt utformade bulkbehållare eller i lagerhallar.
Tillräckliga åtgärder ska vidtas för att minimera kondensering i bulkbehållare, transportörer och elevatorer.
2. Produkter på transportörer, i elevatorer och bulkbehållare ska skyddas från kontaminering av misstag.
3. Utrustning som används för hantering av bearbetat animaliskt protein ska hållas ren och torr och den ska vara försedd med ändamålsenliga inspektionspunkter så att hygienförhållandena kan undersökas.
Samtliga lagringsmöjligheter ska tömmas och rengöras med jämna mellanrum i den omfattning som krävs för att förhindra kontaminering.
4. Bearbetat animaliskt protein ska hållas torrt.
Läckage och kondensering i lagringsutrymmen ska undvikas.
Avsnitt 2
Särskilda krav för blodprodukter
A. Råvara
Endast det blod som avses i artikel 10 a och 10 b i i förordning (EG) nr 1069/2009 får användas för framställning av blodprodukter.
B. Bearbetningskrav
Blodprodukter ska ha bearbetats med
någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga IV, eller
någon annan metod som säkerställer att blodprodukten uppfyller de mikrobiologiska kraven för framställda produkter i kapitel I i denna bilaga.
Avsnitt 3
Särskilda krav för utsmält fett, fiskolja och fettderivat från kategori 3-material
A. Råvara
1. Utsmält fett
Endast kategori 3-material, utom det kategori 3-material som avses i artikel 10 n, o och p i förordning (EG) nr 1069/2009, får användas för framställning av utsmält fett.
2. Fiskolja
Endast det kategori 3-material som avses i artikel 10 i, j och l i förordning (EG) nr 1069/2009 och det kategori 3-material från vattenlevande djur som avses i artikel 10 e och f i den förordningen, får användas för framställning av fiskolja.
B. Bearbetningskrav
Om inte fiskoljan eller det utsmälta fettet har framställts i enlighet med avsnitt VIII respektive XII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska det utsmälta fettet framställas genom någon av bearbetningsmetoderna 1–5 eller 7 och fiskolja får framställas
genom bearbetningsmetoderna 1–7 i kapitel III i bilaga IV, eller
i enlighet med någon annan metod som säkerställer att produkten uppfyller de mikrobiologiska kraven för framställda produkter i kapitel I i denna bilaga.
Utsmält fett från idisslare ska renas på ett sådant sätt att den återstående totalhalten olösliga föroreningar inte överstiger 0,15 viktprocent.
Fettderivat från utsmält fett eller fiskolja från kategori 3-material ska framställas i enlighet med någon av bearbetningsmetoderna i kapitel III i bilaga IV.
C. Hygienkrav
Om utsmält fett eller fiskolja förpackas, ska de förpackas i nya behållare eller behållare som rengjorts och desinficerats för att förhindra kontaminering, och alla försiktighetsåtgärder ska vidtas för att förhindra återkontaminering.
Om produkten är avsedd för bulktransport ska rör, pumpar och bulktankar samt eventuella andra bulkcontainrar eller bulkbilar som används i samband med transport av produkterna från tillverkningsanläggningen, antingen direkt till fartyg eller till hamntankar eller direkt till anläggningar vara rena före användningen.
Avsnitt 4
Särskilda krav för mjölk, råmjölk och vissa andra produkter som framställts av mjölk eller råmjölk
A. Råvara
Endast den mjölk som avses i artikel 10 e i förordning (EG) nr 1069/2009, utom slam från centrifugering eller separering, och den mjölk som avses i artikel 10 f och h i förordning (EG) nr 1069/2009, får användas för framställning av mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat.
Råmjölk får endast användas om det härrör från levande djur som inte har visat några tecken på sjukdomar som genom råmjölken kan överföras till människor eller djur.
B. Bearbetningskrav
1. Mjölk ska genomgå minst en av följande behandlingar:
Sterilisering på en nivå som motsvarar minst F0 ( *1 ) = 3.
UHT-behandling ( *2 ) i kombination med något av följande:
En andra fysisk behandling genom
torkning, om det gäller mjölk avsedd som foder kombinerad med ytterligare upphettning till minst 72 °C, eller
sänkning av pH-värdet till under 6 i minst en timme.
Villkoret att mjölk, mjölkbaserade produkter eller mjölkderivat ska ha producerats minst 21 dagar före avsändande och under den perioden får inget fall av mul- och klövsjuka ha påvisats i ursprungsmedlemsstaten.
Dubbel lågpastörisering (HTST) ( *3 ).
Lågpastörisering (HTST) i kombination med något av följande:
En andra fysisk behandling genom
torkning, om det gäller mjölk avsedd som foder kombinerad med ytterligare upphettning till minst 72 °C, eller
sänkning av pH-värdet till under 6,0 i minst en timme.
Villkoret att mjölk, mjölkbaserade produkter eller mjölkderivat ska ha producerats minst 21 dagar före avsändande och under den perioden får inget fall av mul- och klövsjuka ha påvisats i ursprungsmedlemsstaten.
2. Mjölkbaserade produkter och mjölkderivat ska antingen genomgå minst en av behandlingarna i punkt 1 eller framställas av mjölk som behandlats i enlighet med punkt 1.
3. Vassle som ska ges som foder till djur av arter som är mottagliga för mul- och klövsjuka och som framställts av mjölk som behandlats i enlighet med punkt 1 ska
antingen samlas in tidigast 16 timmar efter koagulering och dess pH ska ha uppmätts till under 6,0 före transport till jordbruksföretag med animalieproduktion, eller
ha producerats minst 21 dagar före avsändande och under den perioden har inget fall av mul- och klövsjuka påvisats i ursprungsmedlemsstaten.
4. Utöver kraven i punkterna 1, 2 och 3 ska mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat uppfylla följande krav:
Efter avslutad bearbetning ska alla försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra att produkterna kontamineras.
Slutprodukten ska märkas med uppgift om att den innehåller kategori 3-material och att den inte är avsedd att användas som livsmedel, och den ska
förpackas i nya behållare, eller
transporteras i bulk i behållare eller andra transportmedel som före användningen har rengjorts noggrant och desinficerats.
5. Obehandlad mjölk ska framställas under förhållanden som ger tillräckliga garantier för skyddet av djurhälsan.
6. Råmjölk och råmjölksprodukter ska
erhållas från nötkreatur som hållits på ett jordbruksföretag där alla nötkreatursbesättningar erkänts vara officiellt tuberkulosfria, officiellt brucellosfria och officiellt fria från enzootisk bovin leukos enligt definitionen i artikel 2.2 d, f och j i direktiv 64/432/EEG,
ha producerats minst 21 dagar före avsändande och under den perioden har inget fall av mul- och klövsjuka påvisats i ursprungsmedlemsstaten,
ha genomgått en enda lågpastörisering (HTST) (*3) ,
uppfylla kraven i punkt 4 i denna del.
1. Kraven i punkterna 2 och 3 i denna del ska gälla för bearbetning, användning och lagring av mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat som är kategori 3-material enligt artikel 10 e i förordning (EG) nr 1069/2009, utom slam från centrifugering eller separering, och av mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat enligt artikel 10 f och h i den förordningen, som inte har bearbetats enligt del I i detta avsnitt.
2. Den behöriga myndigheten ska tillåta att de mjölkbearbetningsanläggningar som godkänts eller registrerats i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 levererar mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat för ändamålen i punkt 3 i denna del, under förutsättning att den berörda anläggningen säkerställer produkternas spårbarhet.
3. Mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat får levereras och användas som foderråvara enligt följande:
I den berörda medlemsstaten och i gränsområden där de berörda medlemsstaterna har kommit överens om detta, om det rör sig om framställda produkter, inklusive gränsmjölk, som har kommit i kontakt med obehandlad mjölk och/eller mjölk som pastöriserats enligt kraven för värmebehandling i avsnitt IX kapitel II punkt II.1 a eller b i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, förutsatt att dessa framställda produkter har genomgått någon av följande behandlingar: