1.   Parterna upprättar härmed ett frihandelsområde för varor, tjänster och etablering med tillhörande regler i enlighet med detta avtal.

2.   Målen med detta avtal är att

1.   Om inte annat anges i detta avtal, ska parterna avskaffa sina tullar på ursprungsvaror från den andra parten i enlighet med planerna i bilaga 2-A.

2.   För varje vara ska den bastullsats på vilken de gradvisa sänkningarna ska tillämpas i enlighet med punkt 1 vara den som anges i planerna i bilaga 2-A.

3.   Om en part efter detta avtals ikraftträdande sänker sin mest gynnad nation-tullsats (nedan kallad MGN-tullsats), ska den tullsatsen tillämpas på handel som omfattas av detta avtal, om och så länge som den är lägre än den tullsats som beräknas i enlighet med planen i bilaga 2-A.

4.   Tre år efter detta avtals ikraftträdande ska parterna, på en parts begäran, samråda för att överväga ett påskyndande och en utvidgad omfattning av avskaffandet av tullar på handeln mellan dem. Efter ett sådant samråd ska ett beslut av parterna i handelskommittén om påskyndande eller utvidgad omfattning av avskaffandet av en tull på en vara ersätta den tullsats eller kategori som fastställs i enlighet med planerna i bilaga 2-A för den varan.

1.   Parterna ska förvalta och genomföra tullkvoterna i tillägg 2-A-1 till planerna i bilaga 2-A i enlighet med artikel XIII i Gatt 1994, inbegripet tolkningsanmärkningarna, och avtalet om importlicensförfaranden i bilaga 1A till WTO-avtalet.

2.   Parterna ska se till att

3.   Parterna ska ange de organ som ansvarar för förvaltningen av deras tullkvoter.

4.   Parterna ska göra sitt yttersta för att förvalta sina tullkvoter på ett sätt som gör det möjligt för importörerna att fullt ut utnyttja kvotmängderna.

5.   Ingen av parterna får göra en ansökan om tilldelning av tullkvoter eller användning av tilldelade tullkvoter avhängig av att en vara återexporteras.

6.   På en parts skriftliga begäran ska parterna samråda om en parts förvaltning av sina tullkvoter.

7.   Om inte annat anges i tillägg 2-A-1 till parternas planer i bilaga 2-A, ska parterna göra hela mängden av tullkvoten enligt det tillägget tillgänglig för sökande från och med dagen för detta avtals ikraftträdande under första året, och på årsdagen för detta avtals ikraftträdande varje efterföljande år. Under loppet av varje år ska den importerande partens förvaltningsmyndighet snarast möjligt offentliggöra utnyttjandegrader och kvarstående mängder för varje tullkvot på sin för det ändamålet avsedda, allmänt tillgängliga webbplats.

1.   Parterna bekräftar sina befintliga rättigheter och skyldigheter enligt artikel XVII i Gatt 1994, dess tolkningsanmärkningar och överenskommelsen om tolkningen av artikel XVII i Gatt 1994 i bilaga 1A till WTO-avtalet, som har införlivats i detta avtal och i tillämpliga delar utgör en integrerad del av det.

2.   När en part begär upplysningar av den andra parten om enskilda statliga handelsföretag, deras verksamhetssätt och hur deras verksamhet påverkar den bilaterala handeln, ska den anmodade parten beakta behovet av att säkerställa största möjliga öppenhet, utan att det påverkar tillämpningen av artikel XVII.4 d i Gatt 1994 om konfidentiella uppgifter.

1.   Parterna ska genomföra sina åtaganden i fråga om sektorsspecifika icke-tariffära åtgärder avseende varor i enlighet med åtagandena i bilagorna 2-B–2-E.

2.   Tre år efter detta avtals ikraftträdande ska parterna, på en parts begäran, samråda för att överväga att utvidga omfattningen av sina åtaganden i fråga om sektorsspecifika icke-tariffära åtgärder avseende varor.

1.   Parterna bekräftar att deras befintliga rättigheter och skyldigheter enligt artikel XX i Gatt 1994 med tolkningsanmärkningar, som har införlivats i detta avtal och utgör en integrerad del av det, i tillämpliga delar ska gälla för handel med varor som omfattas av detta avtal.

2.   Parterna är överens om att innan en part vidtar åtgärder enligt artikel XX i och j i Gatt 1994 ska den parten förse den andra parten med alla relevanta upplysningar i syfte att nå en för båda parter godtagbar lösning. Parterna kan komma överens om de medel som är nödvändiga för att avhjälpa svårigheterna. Om ingen överenskommelse har nåtts inom 30 dagar efter lämnandet av sådana upplysningar, får parten vidta åtgärder enligt denna artikel beträffande varan i fråga. När särskilda och kritiska omständigheter som kräver ett omedelbart ingripande medför att upplysningar eller en undersökning i förväg inte är möjliga, får den part som avser att vidta åtgärderna genast tillämpa de försiktighetsåtgärder som är nödvändiga för att hantera situationen och ska i så fall omedelbart underrätta den andra parten om detta.

1.   Den kommitté för varuhandel som inrättas enligt artikel 15.2.1 (Specialiserade kommittéer) ska sammanträda på begäran av en part eller av handelskommittén för att behandla frågor som uppkommer inom ramen för detta kapitel, och den ska bestå av företrädare för parterna.

2.   Kommittén ska bl.a. ha till uppgift att

1.   Parterna är överens om att administrativt samarbete är av största vikt för tillämpning och kontroll av den förmånliga tullbehandling som beviljas enligt detta kapitel och understryker sin beslutsamhet att bekämpa oegentligheter och bedrägeri i samband med tull och tullfrågor.

2.   Om en part på grundval av objektiva uppgifter konstaterar bristande administrativt samarbete och/eller oegentligheter eller bedrägeri, ska tullkommittén på begäran av den parten sammanträda inom 20 dagar efter en sådan begäran för att så snabbt som möjligt finna en lösning. Samråden i tullkommittén ska anses ha samma funktion som samråd enligt artikel 14.3 (Samråd).

1.   Om ursprungsvaror från en part till följd av sänkningen eller avskaffandet av en tull enligt detta avtal importeras till den andra partens territorium i sådana ökade mängder, i absoluta tal eller i förhållande till den inhemska produktionen, och under sådana omständigheter att det vållar eller hotar att vålla allvarlig skada för inhemska producenter av likadana eller direkt konkurrerande varor, får den importerande parten vidta åtgärder enligt punkt 2 i enlighet med villkoren och förfarandena i detta avsnitt.

2.   Den importerande parten får vidta en bilateral skyddsåtgärd som

1.   En part ska skriftligen underrätta den andra parten om inledandet av en sådan undersökning som avses i punkt 2 och samråda med den andra parten så långt i förväg som möjligt innan en bilateral skyddsåtgärd vidtas, i syfte att granska uppgifterna från undersökningen och utbyta synpunkter på åtgärden.

2.   En part får enbart vidta en bilateral skyddsåtgärd efter en undersökning utförd av dess behöriga myndigheter i enlighet med artiklarna 3 och 4.2 c i avtalet om skyddsåtgärder i bilaga 1A till WTO-avtalet (nedan kallat avtalet om skyddsåtgärder), och i detta syfte har artiklarna 3 och 4.2 c i avtalet om skyddsåtgärder införlivats i detta avtal och utgör i tillämpliga delar en integrerad del av det.

3.   Vid en sådan undersökning som avses i punkt 2 ska parten uppfylla kraven i artikel 4.2 a i avtalet om skyddsåtgärder, och i detta syfte har artikel 4.2 a i avtalet om skyddsåtgärder införlivats i detta avtal och utgör i tillämpliga delar en integrerad del av det.

4.   Parterna ska se till att deras behöriga myndigheter slutför en sådan undersökning inom ett år från det att den inleds.

5.   Ingen av parterna får vidta en bilateral skyddsåtgärd

6.   När en part upphäver en bilateral skyddsåtgärd, ska tullsatsen vara den sats som enligt planen i bilaga 2-A (Avskaffande av tullar) skulle ha tillämpats om åtgärden inte hade vidtagits.

1.   En part som vidtar en bilateral skyddsåtgärd ska samråda med den andra parten i syfte att gemensamt enas om lämplig handelsliberaliserande kompensation i form av medgivanden som har väsentligen likvärdiga handelseffekter eller som motsvarar värdet av den ytterligare tull som skyddsåtgärden förväntas orsaka. Parten ska ge tillfälle till sådant samråd senast 30 dagar efter införandet av den bilaterala skyddsåtgärden.

2.   Om samrådet enligt punkt 1 inte leder till någon överenskommelse om handelsliberaliserande kompensation inom 30 dagar från det att samrådet inletts, får den part vars varor omfattas av skyddsåtgärden upphäva tillämpningen av väsentligen likvärdiga medgivanden på den part som vidtagit skyddsåtgärden.

3.   Rätten till upphävande enligt punkt 2 får inte utövas under de första 24 månader under vilka en bilateral skyddsåtgärd tillämpas, förutsatt att skyddsåtgärden överensstämmer med bestämmelserna i detta avtal.

1.   En part får i enlighet med punkterna 2–8 tillämpa en åtgärd i form av en högre importtull på en jordbruksvara med ursprungsstatus som anges i planen i bilaga 3, om den sammanlagda importvolymen av den varan under ett givet år överstiger den tröskelnivå som anges i planen i bilaga 3.

2.   Tullen enligt punkt 1 får inte överskrida den lägsta av följande tullsatser: den gällande MGN-tullsatsen, den MGN-tullsats som tillämpades dagen omedelbart före dagen för detta avtals ikraftträdande eller den tullsats som anges i partens plan i bilaga 3.

3.   De tullar som parterna tillämpar enligt punkt 1 ska fastställas i enlighet med deras respektive planer i bilaga 3.

4.   Ingen av parterna får tillämpa eller bibehålla en skyddsåtgärd på jordbruksområdet enligt denna artikel och för samma vara samtidigt tillämpa eller bibehålla

5.   En part ska tillämpa skyddsåtgärder på jordbruksområdet på ett öppet sätt. Inom 60 dagar efter införandet av en skyddsåtgärd på jordbruksområdet ska den part som tillämpar åtgärden skriftligen underrätta den andra parten om detta och ge den andra parten relevanta uppgifter om åtgärden. På skriftlig begäran av den exporterande parten ska parterna samråda om tillämpningen av åtgärden.

6.   Genomförandet och tillämpningen av denna artikel kan tas upp för diskussion och översyn i den kommitté för varuhandel som avses i artikel 2.16 (Kommittén för varuhandel).

7.   Ingen av parterna får tillämpa eller bibehålla en skyddsåtgärd på jordbruksområdet avseende en jordbruksvara med ursprungsstatus

8.   Eventuella leveranser av varan i fråga som var på väg i enlighet med ett kontrakt som slutits före införandet av tilläggstullen enligt punkterna 1–4 ska undantas från en sådan tilläggstull, förutsatt att de kan räknas in i importvolymen för varan i fråga under nästkommande år som grund för att tillämpa bestämmelserna i punkt 1 det året.

1.   Parterna behåller sina respektive rättigheter och skyldigheter enligt artikel XIX i Gatt 1994 och avtalet om skyddsåtgärder. Om inte annat anges i denna artikel, medför detta avtal inga ytterligare rättigheter eller skyldigheter för parterna i fråga om åtgärder som vidtas i enlighet med artikel XIX i Gatt 1994 och avtalet om skyddsåtgärder.

2.   På begäran av den andra parten och förutsatt att denna har ett väsentligt intresse av det, ska den part som avser att vidta skyddsåtgärder omedelbart lämna en särskild skriftlig underrättelse med alla relevanta upplysningar om inledandet av en skyddsåtgärdsundersökning samt de preliminära och slutgiltiga resultaten av undersökningen.

3.   Vid tillämpning av denna artikel ska en part anses ha ett väsentligt intresse av ovanstående om den tillhör de fem största leverantörerna av de importerade varorna under den senaste treårsperioden, mätt i absolut volym eller värde.

4.   Ingen av parterna får för samma vara samtidigt tillämpa

5.   Ingen av parterna får tillgripa kapitel fjorton (Tvistelösning) för frågor som uppkommer inom ramen för detta avsnitt.

1.   Om inte annat föreskrivs i detta kapitel, behåller parterna sina rättigheter och skyldigheter enligt artikel VI i Gatt 1994, avtalet om tillämpning av artikel VI i Gatt 1994 i bilaga 1A till WTO-avtalet (nedan kallat antidumpningsavtalet) och avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder i bilaga 1A till WTO-avtalet (nedan kallat subventionsavtalet).

2.   Parterna är överens om att antidumpnings- och utjämningstullar bör användas i full överensstämmelse med relevanta WTO-krav och bygga på ett rättvist och öppet system för förfaranden som påverkar varor med ursprung i den andra parten. I detta syfte ska parterna, omedelbart efter ett eventuellt införande av provisoriska åtgärder och under alla omständigheter före det slutgiltiga avgörandet, säkerställa en fullständig och ändamålsenlig redogörelse för alla de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för beslutet att vidta åtgärder, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.5 i antidumpningsavtalet och artikel 12.4 i subventionsavtalet. Redogörelserna ska göras skriftligen, och berörda parter ska ges tillräcklig tid att lämna synpunkter.

3.   För att säkerställa största möjliga effektivitet vid undersökningar avseende antidumpnings- eller utjämningstull, särskilt med hänsyn till en rimlig rätt att höras, ska parterna godta att handlingar som inges i samband med undersökningar avseende antidumpnings- eller utjämningstull är avfattade på engelska. Inget i denna punkt ska hindra Korea från att begära ett skriftligt klargörande på koreanska, om

4.   Förutsatt att detta inte onödigtvis försenar genomförandet av undersökningen ska berörda parter ges möjlighet att höras, så att de kan lämna synpunkter under undersökningarna avseende antidumpnings- eller utjämningstull.

1.   Efter det att en parts behöriga myndigheter har tagit emot en väl underbyggd begäran om antidumpningsåtgärder beträffande import från den andra parten, ska parten senast 15 dagar innan den inleder en undersökning skriftligen underrätta den andra parten om mottagandet av begäran.

2.   Efter det att en parts behöriga myndigheter har tagit emot en väl underbyggd begäran om utjämningsåtgärder beträffande import från den andra parten, ska parten innan den inleder en undersökning skriftligen underrätta den andra parten om att den mottagit begäran och ge sitt samtycke till ett möte med den andra parten för att samråda med dennas behöriga myndigheter om begäran.

1.   En åtgärd som är föremål för en översyn enligt artikel 11 i antidumpningsavtalet ska upphävas om det fastställs att den på nytt konstaterade dumpningsmarginalen förväntas bli lägre än miniminivån i artikel 5.8 i antidumpningsavtalet.

2.   När individuella marginaler fastställs i enlighet med artikel 9.5 i antidumpningsavtalet, ska ingen tull införas för exportörer eller producenter hos den exporterande parten för vilka det på grundval av representativ exportförsäljning konstateras att dumpningsmarginalen är lägre än miniminivån i artikel 5.8 i antidumpningsavtalet.

1.   Den arbetsgrupp för samarbete om handelspolitiska åtgärder som inrättas enligt artikel 15.3.1 (Arbetsgrupper) är ett forum för dialog om samarbete om handelspolitiska åtgärder.

2.   Arbetsgruppen ska ha till uppgift att

3.   Arbetsgruppen ska normalt sammanträda en gång per år, och på begäran av en av parterna kan ytterligare möten anordnas.

1.   Detta kapitel gäller för utarbetande, fastställande och tillämpning av standarder, tekniska föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse, enligt definitionerna i TBT-avtalet, som kan påverka varuhandeln mellan parterna.

2.   Trots vad som sägs i punkt 1 gäller detta kapitel inte för

3.   I detta kapitel ska definitionerna i bilaga 1 till TBT-avtalet gälla.

1.   Parterna ska stärka sitt samarbete på området för standarder, tekniska föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse i syfte att öka den ömsesidiga förståelsen av sina respektive system och underlätta tillträdet till sina respektive marknader. I detta syfte kan de inleda dialoger om reglering på såväl övergripande som sektorsspecifik nivå.

2.   I sitt bilaterala samarbete ska parterna sträva efter att fastställa, utveckla och främja handelsunderlättande initiativ som kan omfatta, men inte är begränsade till, att

3.   På begäran ska en part vederbörligen beakta förslag från den andra parten om samarbete enligt villkoren i detta kapitel.

1.   Parterna är överens om att på bästa sätt utnyttja god regleringspraxis i enlighet med TBT-avtalet. Parterna är i synnerhet överens om att

2.   Parterna ska se till att näringsidkare och andra berörda personer från den andra parten kan delta i formella offentliga samråd om utarbetandet av tekniska föreskrifter på villkor som inte är mindre gynnsamma är dem som gäller för partens egna juridiska eller fysiska personer.

3.   Parterna ska sträva efter att tillämpa tekniska föreskrifter på ett enhetligt och konsekvent sätt inom hela sitt territorium. Om Korea underrättar EU-parten om ett handelsrelaterat problem som tycks bero på skillnader i lagstiftningen i Europeiska unionens medlemsstater vilka Korea anser vara oförenliga med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kommer EU-parten att göra sitt yttersta för att skyndsamt åtgärda problemet.

1.   Parterna bekräftar sina förpliktelser enligt artikel 4.1 i TBT-avtalet att se till att deras standardiserande organ ansluter sig till och följer uppförandekoden för utarbetande, fastställande och tillämpning av standarder i bilaga 3 till TBT-avtalet samt beaktar principerna i Decisions and Recommendations adopted by the Committee since 1 January 1995, G/TBT/1/rev.8, av den 23 maj 2002, avsnitt IX (Decision of the Committee on Principles for the Development of International Standards, Guides and Recommendations with relation to Articles 2, 5 and Annex 3 of the Agreement), som utfärdats av WTO:s kommitté för tekniska handelshinder.

2.   Parterna förpliktar sig att utbyta information om

1.   Parterna är medvetna om att det finns en lång rad mekanismer för att underlätta godtagandet av resultaten av förfaranden för bedömning av överensstämmelse som genomförts på den andra partens territorium, bl.a.

2.   Med särskild hänsyn tagen till dessa överväganden förpliktar sig parterna att

3.   De principer och förfaranden för utarbetande och fastställande av tekniska föreskrifter som fastställs i artikel 4.4 i syfte att undvika onödiga handelshinder och säkerställa öppenhet och icke-diskriminering ska även gälla för obligatoriska förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

1.   Parterna noterar bestämmelsen i punkt 1 i bilaga 1 till TBT-avtalet att en teknisk föreskrift kan omfatta eller enbart behandla märknings- eller etiketteringskrav, och är överens om att de, när deras tekniska föreskrifter omfattar obligatorisk märkning eller etikettering, kommer att följa principerna i artikel 2.2 i TBT-avtalet att tekniska föreskrifter inte ska utarbetas med avsikten eller verkan att skapa onödiga hinder för den internationella handeln och inte vara mer handelsbegränsande än vad som är nödvändigt för att uppnå ett legitimt mål.

2.   I synnerhet är parterna överens om följande när en part kräver obligatorisk märkning eller etikettering av varor:

1.   Partena är eniga om att utse TBT-samordnare och att ge den andra parten lämpliga uppgifter när de byter TBT-samordnare. TBT-samordnarna ska arbeta gemensamt för att underlätta genomförandet av detta kapitel och samarbetet mellan parterna i alla frågor som rör detta kapitel.

2.   Samordnaren ska bl.a. ha till uppgift att

3.   Samordnarna ska kommunicera med varandra på ett överenskommet sätt som är lämpligt för ett effektivt fullgörande av deras uppgifter.

1.   Målet med detta kapitel är att minimera de negativa följderna för handeln av sanitära och fytosanitära åtgärder och samtidigt skydda människors, djurs och växters liv eller hälsa på parternas territorier.

2.   Detta kapitel syftar vidare till att stärka samarbetet mellan parterna i djurskyddsfrågor, med hänsyn till olika faktorer såsom villkoren i parternas animalieproduktion.

1.   En parts allmänna importkrav ska gälla för den andra partens hela territorium.

2.   Ytterligare särskilda importkrav får ställas på den exporterande parten eller delar av denna på grundval av den djurhälso- eller växtskyddsstatus i den exporterande parten eller delar av denna som den importerande parten fastställt i enlighet med riktlinjerna och standarderna i SPS-avtalet, Codex Alimentarius-kommissionen, Världsorganisationen för djurhälsa (nedan kallad OIE) och den internationella växtskyddskonventionen (nedan kallad IPPC).

1.   Partena ska erkänna begreppen områden fria från skadegörare eller sjukdomar och områden med låg förekomst av skadegörare eller sjukdomar i enlighet med standarderna i SPS-avtalet, OIE och IPPC och inrätta ett lämpligt förfarande för erkännande av sådana områden, med hänsyn till relevanta internationella standarder, riktlinjer och rekommendationer.

2.   När sådana områden fastställs, ska parterna beakta faktorer såsom geografiskt läge, ekosystem, epidemiologisk övervakning och sanitära eller fytosanitära kontrollers effektivitet i dessa områden.

3.   Parterna ska etablera ett nära samarbete om fastställande av områden fria från skadegörare eller sjukdomar och områden med låg förekomst av skadegörare eller sjukdomar, i syfte att bygga upp förtroende för respektive parts förfaranden för fastställande av sådana områden. Parterna ska sträva efter att slutföra denna förtroendeskapande verksamhet inom ca två år efter detta avtals ikraftträdande. Det framgångsrika slutförandet av det förtroendeskapande samarbetet ska bekräftas av den kommitté för sanitära och fytosanitära åtgärder som avses i artikel 5.10.

4.   När sådana områden fastställs, ska den importerande parten i princip grunda sitt eget fastställande av djurhälso- eller växtskyddsstatusen i den exporterande parten eller delar av denna på de uppgifter som den exporterande parten lämnat i enlighet med standarderna i SPS-avtalet, OIE och IPPC samt beakta den exporterande partens fastställande. Om en part i detta sammanhang inte godtar den andra partens fastställande, ska den part som inte godtar fastställandet redogöra för skälen till det och vara beredd att inleda samråd.

5.   Den exporterande parten ska lägga fram nödvändiga belägg för att objektivt bevisa för den importerande parten att sådana områden är och sannolikt kommer att förbli områden fria från skadegörare eller sjukdomar respektive områden med låg förekomst av skadegörare eller sjukdomar. För detta ändamål ska den importerande parten på begäran beredas rimligt tillträde för inspektion, testning och andra relevanta förfaranden.

1.   Den kommitté för sanitära och fytosanitära åtgärder som inrättas enligt artikel 15.2.1 (Specialiserade kommittéer) kan

2.   Kommittén ska bestå av företrädare för parterna och ska mötas en gång per år på ett datum som fastställs gemensamt. Även platsen för mötena ska fastställas gemensamt. Dagordningen ska fastställas före mötena. Ordförandeskapet ska innehas växelvis av parterna.

1.   Parterna ska anta och tillämpa förenklade och effektiva krav och förfaranden för tullar och andra handelsrelaterade frågor för att underlätta handeln mellan sig.

2.   I enlighet med punkt 1 ska parterna se till att deras respektive tullmyndigheter, gränsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter tillämpar krav och förfaranden som

1.   Parterna ska se till att deras respektive lagar, andra författningar, allmänna administrativa förfaranden och andra krav, inbegripet avgifter och pålagor, avseende tullar och andra handelsrelaterade frågor är lättillängliga för alla berörda parter via ett officiellt angivet medium och, om möjligt och lämpligt, en officiell webbplats.

2.   Parterna ska utse eller bibehålla ett eller flera informationskontor dit berörda personer kan vända sig om de har frågor om tullar och andra handelsrelaterade ärenden.

3.   Parterna ska samråda med och lämna information till företrädare för näringslivet och andra berörda parter. Sådana samråd och sådan information ska omfatta betydande nya eller ändrade krav och förfaranden, och synpunkter ska kunna lämnas innan dessa antas.

1.   På handlares skriftliga begäran ska parterna genom sina tullmyndigheter ge skriftliga förhandsbesked om tullklassificering, ursprung eller liknande frågor som parterna anser vara relevanta, innan en vara importeras till deras territorium i enlighet med deras lagar och andra författningar.

2.   Med förbehåll för eventuella sekretesskrav i lagar och andra författningar ska vardera parten offentliggöra, t.ex. på Internet, sina förhandsbesked om tullklassificering och liknande frågor som den anser vara relevanta.

3.   I syfte att underlätta handeln ska parterna i sin bilaterala dialog inkludera regelbundna uppdateringar om ändringar i deras respektive lagstiftningar när det gäller de frågor som avses i punkterna 1 och 2.

1.   Parterna ska se till att personer som berörs av deras avgöranden i tullärenden och andra krav och förfaranden för import, export och transitering har möjlighet att få dessa avgöranden omprövade eller att överklaga dem. En part får kräva att ett överklagande först behandlas av samma myndighet, tillsynsmyndigheten för denna eller en rättslig myndighet, innan det prövas av en högre oberoende instans, som kan vara en rättslig myndighet eller en förvaltningsdomstol.

2.   Om överprövningsorganet begär det, får en producent eller exportör lämna uppgifter direkt till den part som gör den administrativa översynen. Den exportör eller producent som lämnar uppgifterna får begära att den part som gör den administrativa översynen ska behandla uppgifterna som konfidentiella i enlighet med sina lagar och andra författningar.

1.   Alla uppgifter som personer eller myndigheter från den ena parten lämnar till myndigheter från den andra parten i enlighet med detta kapitel, inbegripet uppgifter som begärts enligt artikel 6.7, ska behandlas som konfidentiella eller begränsade, beroende på de tillämpliga lagarna och andra författningarna hos respektive part. Uppgifterna ska omfattas av sekretess och åtnjuta det skydd som gäller liknande uppgifter enligt tillämpliga lagar och andra författningar hos den mottagande parten.

2.   Personuppgifter får endast utbytas under förutsättning att den part som mottar uppgifterna åtar sig att tillämpa en skyddsnivå som minst motsvarar den som i det särskilda fallet tillämpas av den part som lämnar uppgifterna. Den person som lämnar uppgifterna får inte ställa strängare krav än dem som gäller inom den egna jurisdiktionen.

3.   De uppgifter som avses i punkt 1 får inte användas av myndigheterna i den mottagande parten för andra syften än för vilka de lämnats, utan uttryckligt tillstånd av den person eller myndighet som lämnat uppgifterna.

4.   Utan uttryckligt tillstånd av den person eller myndighet som lämnat dem, får de uppgifter som avses i punkt 1 inte offentliggöras eller på annat sätt lämnas ut till någon person, förutom om det krävs eller är tillåtet enligt den mottagande partens lagar och andra författningar i samband med rättsliga förfaranden. Den person eller myndighet som lämnat uppgifterna ska, om möjligt i förväg, underrättas om att de kan komma att lämnas ut.

5.   När en myndighet från en part begär uppgifter i enlighet med detta kapitel, ska den underrätta de personer till vilka begäran riktas om att uppgifterna kan komma att lämnas ut i samband med rättsliga förfaranden.

6.   Om inte den person som lämnat uppgifterna samtycker till något annat, ska den begärande parten i förekommande fall vidta alla tillgängliga åtgärder enligt tillämpliga lagar och andra författningar hos den parten för att bevara uppgifternas konfidentialitet och skydda personuppgifter när en tredje part eller andra myndigheter ansöker om att få tillgång till de berörda uppgifterna.

1.   Parterna ska öka sitt samarbete i tullfrågor och därmed sammanhängande frågor.

2.   Parterna åtar sig att utveckla handelsfrämjande åtgärder på tullområdet med beaktande av internationella organisationers arbete på detta område. Detta kan omfatta prövning av nya tullförfaranden.

3.   Parterna bekräftar sitt åtagande att underlätta laglig befordran av varor och ska utbyta sakkunskap om åtgärder för att förbättra tullteknik och tullförfaranden samt om datoriserade system i enlighet med detta avtal.

4.   Parterna ska åta sig att

5.   Parterna är medvetna om att tekniskt samarbete mellan dem är avgörande för att underlätta efterlevnaden av de förpliktelser som fastställs i detta avtal och för att uppnå en hög grad av handelslättnader. Parterna är överens om att genom sina tullförvaltningar utveckla ett program för tekniskt samarbete enligt gemensamt fastställda villkor när det gäller omfattningen av, tidpunkterna för och kostnaden för samarbetsåtgärder inom tullområdet och därmed sammanhängande områden.

6.   Genom sina respektive tullförvaltningar och andra gränsmyndigheter ska parterna se över relevanta internationella initiativ för handelslättnader, bl.a. relevant arbete inom WTO och WCO, för att fastställa områden där ytterligare gemensamma åtgärder skulle underlätta handeln mellan parterna och främja gemensamma multilaterala mål. Parterna ska samarbeta för att när så är möjligt anta gemensamma ståndpunkter i internationella organisationer på området för tullar och handelslättnader, särskilt i WTO och WCO.

7.   Parterna ska bistå varandra vid genomförandet och säkerställandet av efterlevnaden av detta kapitel, protokollet om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete samt sina respektive lagar och andra författningar på tullområdet.

1.   Parterna ska ge varandra administrativt bistånd i tullfrågor i enlighet med bestämmelserna i protokollet om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor.

2.   Ingen av parterna får tillgripa kapitel fjorton (Tvistelösning) i detta avtal för frågor som omfattas av artikel 9.1 i protokollet om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor.

1.   Parterna ska utbyta förteckningar över utsedda kontaktpunkter för frågor som uppkommer inom ramen för detta kapitel och protokollet om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete.

2.   Kontaktpunkterna ska sträva efter genom att genom samråd lösa operativa problem som omfattas av detta kapitel. Om ett problem inte kan lösas av kontaktpunkterna, ska ärendet hänskjutas till den tullkommitté som avses i detta kapitel.

1.   Den tullkommitté som inrättas enligt artikel 15.2.1 (Specialiserade kommittéer) ska sörja för att detta kapitel, protokollet om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete samt protokollet om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor fungerar effektivt samt pröva alla frågor som uppkommer i samband med tillämpningen av dem. För frågor som omfattas av detta avtal ska kommittén rapportera till den handelskommitté som inrättas enligt artikel 15.1.1 (Handelskommitté).

2.   Tullkommittén ska bestå av företrädare för parternas tullmyndigheter och andra behöriga myndigheter med ansvar för frågor som rör tullar och handelslättnader samt för förvaltningen av protokollet om definition av begreppet ursprungsprodukter och om metoder för administrativt samarbete samt protokollet om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor.

3.   Tullkommittén ska själv anta sin arbetsordning och sammanträda en gång per år; parterna ska turas om att anordna sammanträdet.

4.   På begäran av en part ska tullkommittén sammanträda för att diskutera och försöka lösa eventuella meningsskiljaktigheter som kan uppstå mellan parterna i frågor som omfattas av detta kapitel, protokollet om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete samt protokollet om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor, t.ex. handelslättnader, tullklassificering, varors ursprung och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor, särskilt i samband med artiklarna 7 och 8 i protokollet om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor.

5.   Tullkommittén kan utarbeta resolutioner, rekommendationer eller yttranden som den anser vara nödvändiga för att uppnå de gemensamma målen och för att säkerställa att de mekanismer som fastställs i detta kapitel, protokollet om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete samt protokollet om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor fungerar effektivt.

1.   Parterna, som bekräftar sina respektive rättigheter och skyldigheter enligt WTO-avtalet, fastställer härmed de nödvändiga ordningarna för en gradvis och ömsesidig liberalisering av handel med tjänster och etablering samt för samarbete om elektronisk handel.

2.   Inget i detta kapitel ska anses innebära några skyldigheter när det gäller offentlig upphandling.

3.   Detta kapitel ska inte gälla för subventioner eller bidrag som en part ger, inbegripet statsstödda lån, garantier och försäkringar.

4.   I enlighet med detta kapitel behåller parterna rätten att reglera och att införa nya föreskrifter för att uppnå legitima politiska mål.

5.   Detta kapitel ska inte gälla för åtgärder som påverkar fysiska personer som söker tillträde till en parts arbetsmarknad, och inte heller för åtgärder som rör medborgarskap, bosättning eller fast anställning.

6.   Inget i detta kapitel ska hindra en part från att tillämpa åtgärder för att reglera fysiska personers inresa till eller tillfälliga vistelse på dess territorium, inbegripet sådana åtgärder som är nödvändiga för att skydda gränsernas integritet och se till att fysiska personers förflyttning över dessa sker i ordnade former, förutsatt att åtgärderna inte tillämpas på ett sådant sätt att de upphäver eller minskar de förmåner som tillkommer den andra parten enligt villkoren i ett särskilt åtagande i detta kapitel och bilagorna till det (4).

1.   Den kommitté för handel med tjänster, etablering och elektronisk handel som inrättas enligt artikel 15.2.1 (Specialiserade kommittéer) ska bestå av företrädare för parterna. Den främsta företrädaren för en part i kommittén ska vara en tjänsteman vid den av partens myndigheter som ansvarar för genomförandet av detta kapitel.

2.   Kommittén ska

1.   Detta avsnitt gäller för åtgärder som parterna vidtar och som påverkar det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster inom alla tjänstesektorer, med undantag av

2.   Åtgärder som påverkar det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster omfattar åtgärder som påverkar

3.   I detta avsnitt gäller följande definitioner:

1.   I fråga om marknadstillträde genom gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster ska parterna medge tjänster och tjänsteleverantörer från den andra parten en behandling som inte är mindre förmånlig än den som fastställs i de överenskomna villkoren och begränsningarna i de särskilda åtagandena i bilaga 7-A.

2.   Inom sektorer där åtaganden om marknadstillträde gjorts, definieras de åtgärder som en part inte får införa eller bibehålla, vare sig regionalt eller på hela sitt territorium, såvida inte annat anges i bilaga 7-A, enligt följande:

1.   Inom de sektorer för vilka åtaganden om marknadstillträde anges i bilaga 7-A och med iakttagande av de villkor och förbehåll som fastställs där, ska parterna, i fråga om alla åtgärder som påverkar det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster, medge tjänster och tjänsteleverantörer från den andra parten en behandling som inte är mindre förmånlig än den som parterna medger sina egna tjänster och tjänsteleverantörer av samma slag.

2.   En part kan uppfylla kravet i punkt 1 genom att medge tjänster eller tjänsteleverantörer från den andra parten antingen en till formen identisk behandling eller en till formen olik behandling i förhållande till den som parten medger sina egna tjänster och tjänsteleverantörer av samma slag.

3.   En till formen identisk eller en till formen olik behandling ska anses vara mindre förmånlig om den ändrar konkurrensvillkoren till förmån för tjänster eller tjänsteleverantörer från den ena parten i jämförelse med tjänster eller tjänsteleverantörer av samma slag från den andra parten.

4.   Särskilda åtaganden enligt denna artikel ska inte tolkas så att en part måste kompensera för inneboende konkurrensnackdelar som beror på de aktuella tjänsternas eller tjänsteleverantörernas utländska natur.

1.   De sektorer som respektive part liberaliserar enligt detta avsnitt samt de begränsningar av marknadstillträde och nationell behandling som genom förbehåll gäller för tjänster och tjänsteleverantörer från den andra parten i dessa sektorer anges i förteckningarna över åtaganden i bilaga 7-A.

2.   Ingen av parterna får införa nya eller mer diskriminerande åtgärder avseende tjänster eller tjänsteleverantörer från den andra parten i förhållande till den behandling som medges enligt de särskilda åtagandena i enlighet med punkt 1.

1.   I fråga om åtgärder som omfattas av detta avsnitt och som påverkar det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster, ska parterna, om inte annat anges i denna artikel, medge tjänster och tjänsteleverantörer från den andra parten en behandling som inte är mindre förmånlig än den som respektive part medger tjänster och tjänsteleverantörer av samma slag från ett tredjeland inom ramen för ett avtal om ekonomisk integration som undertecknas efter det att detta avtal trätt i kraft.

2.   En behandling som en av parterna medger tjänster och tjänsteleverantörer från en tredje part i enlighet med ett avtal om regional ekonomisk integration ska endast undantas från skyldigheten i punkt 1 om denna behandling medges enligt sektorsspecifika eller horisontella åtaganden för vilka det i avtalet om regional ekonomisk integration föreskrivs väsentligt mer vittgående skyldigheter än dem som görs inom ramen för detta avsnitt (se bilaga 7-B).

3.   Trots vad som sägs i punkt 2 ska de skyldigheter som följer av punkt 1 inte gälla för en behandling som medges

4.   Detta kapitel ska inte tolkas så att det hindrar en part från att tilldela eller medge närliggande länder förmåner för att underlätta utbyte mellan sammanhängande gränsområden av tjänster som både produceras och konsumeras lokalt.

1.   I fråga om marknadstillträde genom etablering ska parterna medge etableringar och investerare från den andra parten en behandling som inte är mindre förmånlig än den som fastställs i de överenskomna villkoren och begränsningarna i de särskilda åtagandena i bilaga 7-A.

2.   Inom sektorer där åtaganden om marknadstillträde gjorts, definieras de åtgärder som en part inte får införa eller bibehålla, vare sig regionalt eller på hela sitt territorium, såvida inte annat anges i bilaga 7-A, enligt följande:

1.   Inom de sektorer som anges i bilaga 7-A och med iakttagande av de villkor och förbehåll som fastställs där, ska parterna, i fråga om alla åtgärder som påverkar etablering, medge etableringar och investerare från den andra parten en behandling som inte är mindre förmånlig än den som parterna medger sina egna etableringar och investerare av samma slag.

2.   En part kan uppfylla kravet i punkt 1 genom att medge etableringar och investerare från den andra parten antingen en till formen identisk behandling eller en till formen olik behandling jämfört med den som parten medger sina egna etableringar och investerare av samma slag.

3.   En till formen identisk eller en till formen olik behandling ska anses vara mindre förmånlig om den ändrar konkurrensvillkoren till förmån för etableringar eller investerare från den ena parten i jämförelse med etableringar eller investerare av samma slag från den andra parten.

4.   Särskilda åtaganden enligt denna artikel ska inte tolkas så att en part måste kompensera för inneboende konkurrensnackdelar som beror på de aktuella etableringarnas eller investerarnas utländska natur.

1.   De sektorer som respektive part liberaliserar enligt detta avsnitt samt de begränsningar av marknadstillträde och nationell behandling som genom förbehåll gäller för etableringar och investerare från den andra parten i dessa sektorer anges i förteckningarna över åtaganden i bilaga 7-A.

2.   Ingen av parterna får införa nya eller mer diskriminerande åtgärder avseende etableringar och investerare från den andra parten i förhållande till den behandling som medges enligt de särskilda åtagandena i enlighet med punkt 1.

1.   I fråga om åtgärder som omfattas av detta avsnitt och som påverkar etablering, ska parterna, om inte annat anges i denna artikel, medge etableringar och investerare från den andra parten en behandling som inte är mindre förmånlig än den som respektive part medger etableringar och investerare av samma slag från ett tredjeland inom ramen för ett avtal om ekonomisk integration som undertecknas efter det att detta avtal trätt i kraft (21).

2.   En behandling som en av parterna medger etableringar och investerare från en tredje part i enlighet med ett avtal om regional ekonomisk integration ska endast undantas från skyldigheten i punkt 1 om denna behandling medges enligt sektorsspecifika eller horisontella åtaganden för vilka det i avtalet om regional ekonomisk integration föreskrivs väsentligt mer vittgående skyldigheter än dem som görs inom ramen för detta avsnitt enligt bilaga 7-B.

3.   Trots vad som sägs i punkt 2 ska de skyldigheter som följer av punkt 1 inte gälla för en behandling som beviljas

4.   Detta kapitel ska inte tolkas så att det hindrar en part från att tilldela eller medge närliggande länder förmåner för att underlätta utbyte mellan sammanhängande gränsområden av tjänster som både produceras och konsumeras lokalt.

1.   I syfte att gradvis liberalisera investeringar ska parterna, i överensstämmelse med sina internationella åtaganden, senast tre år efter detta avtals ikraftträdande och därefter med jämna mellanrum se över regelverket för investeringar (22), investeringsklimatet och investeringsflödet mellan dem.

2.   I samband med den översyn som avses i punkt 1 ska parterna bedöma de eventuella hinder för investeringar som upptäckts, och de ska förhandla om att åtgärda dessa hinder, i syfte att utvidga bestämmelserna i detta kapitel, bl.a. i fråga om allmänna principer för investeringsskydd.

1.   Detta avsnitt gäller för åtgärder som parternas vidtar avseende inresa till och tillfällig vistelse på deras territorium för nyckelpersonal, praktikanter med akademisk examen, säljare av företagstjänster, tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis och oberoende yrkesutövare (se artikel 7.1.5).

2.   I detta avsnitt gäller följande definitioner:

1.   För varje sektor som liberaliseras i enlighet med avsnitt C och med iakttagande av förbehållen i bilaga 7-A ska parterna tillåta att investerare från den andra parten förflyttar fysiska personer från denna part till sin etablering, under förutsättning att de anställda är nyckelpersonal eller praktikanter med akademisk examen enligt definitionerna i artikel 7.17. Inresa och tillfällig vistelse för nyckelpersonal och praktikanter med akademisk examen ska tillåtas för en period på högst tre år för internt förflyttad personal (26), 90 dagar under en tolvmånadersperiod för affärsresenärer (27) och ett år för praktikanter med akademisk examen.

2.   För varje sektor som liberaliseras i enlighet med avsnitt C får en part inte införa eller bibehålla, såvida inte annat anges i bilaga 7-A, åtgärder som utgör begränsningar, genom numeriska kvoter eller krav på prövning av det ekonomiska behovet, av det totala antal fysiska personer som en investerare får förflytta som nyckelpersonal eller praktikanter med akademisk examen inom en viss sektor, eller diskriminerande begränsningar (28).

1.   Parterna bekräftar sina respektive skyldigheter som följer av åtagandena enligt Gats i fråga om inresa och tillfällig vistelse för tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis och oberoende yrkesutövare.

2.   Senast två år efter avslutandet av förhandlingarna enligt artikel XIX i Gats och ministerdeklarationen från WTO:s ministerkonferens, som antogs den 14 november 2001, ska handelskommittén anta ett beslut med en förteckning över åtaganden beträffande tillträdet för tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis och oberoende yrkesutövare från den ena parten till den andra partens territorium. Med hänsyn till resultaten från dessa Gatsförhandlingar ska åtagandena vara ömsesidigt fördelaktiga och handelsmässigt meningsfulla.

1.   Inget i detta kapitel ska hindra en part från att kräva att fysiska personer måste ha de kvalifikationer och/eller den yrkeserfarenhet som krävs för näringsgrenen i fråga på det territorium där tjänsten tillhandahålls.

2.   Parterna ska uppmuntra de relevanta representativa yrkesorganisationerna inom sina respektive territorier att gemensamt utarbeta och lämna rekommendationer om ömsesidigt erkännande till handelskommittén, så att tjänsteleverantörer och investerare inom tjänstesektorer helt eller delvis ska kunna uppfylla de villkor som respektive part ställer när det gäller auktorisation, licensiering, verksamhetsutövning och certifiering av tjänsteleverantörer och investerare inom tjänstesektorer, i synnerhet inom sektorn för professionella tjänster, inbegripet tillfällig licensiering.

3.   När handelskommittén får en sådan rekommendation som avses i punkt 2 ska den inom rimlig tid granska rekommendationen för att avgöra om den är förenlig med detta avtal.

4.   Om en sådan rekommendation som avses i punkt 2 anses förenlig med detta avtal i enlighet med förfarandet i punkt 3 och om parternas relevanta bestämmelser är tillräckligt samstämmiga, ska parterna, i syfte att genomföra rekommendationen, genom sina behöriga myndigheter förhandla fram ett avtal om ömsesidigt erkännande av krav, kvalifikationer, licenser och andra föreskrifter.

5.   Ett sådant avtal ska vara förenligt med de relevanta bestämmelserna i WTO-avtalet, särskilt med artikel VII i Gats.

6.   Den arbetsgrupp för avtal om ömsesidigt erkännande som inrättas enligt artikel 15.3.1 (Arbetsgrupper) ska vara underställd handelskommittén och bestå av företrädare för parterna. I syfte att underlätta de verksamheter som avses i punkt 2 ska arbetsgruppen sammanträda inom ett år efter detta avtals ikraftträdande, såvida inte parterna kommer överens om något annat.

1.   Parterna ska genom de mekanismer som införs enligt kapitel tolv (Öppenhet) skyndsamt tillmötesgå varje begäran från den andra parten om särskilda upplysningar om

2.   Inget i detta avtal ska innebära en skyldighet för en part att tillhandahålla konfidentiella uppgifter vars utlämnande skulle hindra tillämpningen av lagar eller på annat sätt strida mot allmänintresset eller vara till skada för enskilda offentliga eller privata företags legitima kommersiella intressen.

3.   Parternas tillsynsmyndigheter ska offentliggöra kraven på ansökningar om tillhandahållande av tjänster, bl.a. vilken dokumentation som krävs.

4.   På begäran av en sökande ska en parts tillsynsmyndighet upplysa sökanden om hur långt handläggningen av ansökan fortskridit. Om myndigheten behöver ytterligare uppgifter från sökanden ska den underrätta sökanden om detta utan oskäligt dröjsmål.

5.   På begäran av en sökande vars ansökan avslagits ska den tillsynsmyndighet som avslagit ansökan i möjligaste mån underrätta sökanden om skälen till avslaget.

6.   En parts tillsynsmyndighet ska inom 120 dagar fatta ett förvaltningsbeslut om en fullständig ansökan från en investerare eller en leverantör av gränsöverskridande tjänster från den andra parten rörande tillhandahållandet av en tjänst och ska skyndsamt underrätta sökanden om beslutet. En ansökan ska inte anses vara fullständig förrän alla relevanta utfrågningar har hållits och alla nödvändiga uppgifter har lämnats. Om ett beslut inte kan fattas inom 120 dagar, ska tillsynsmyndigheten utan oskäligt dröjsmål underrätta sökanden om detta och sträva efter att fatta beslut inom rimlig tid därefter.

1.   I de fall då auktorisering krävs för tillhandahållande av en tjänst eller för en etablering för vilken ett specifikt åtagande har gjorts, ska en parts behöriga myndigheter inom rimlig tid efter det att ansökan gjorts, förutsatt att ansökan kan anses överensstämma med nationella lagar och andra författningar, underrätta sökanden om sitt beslut. På begäran av sökanden ska partens behöriga myndigheter utan oskäligt dröjsmål lämna information om hur långt handläggningen av ansökan fortskridit.

2.   Parterna ska inrätta eller upprätthålla allmänna domstolar, skiljedomstolar eller förvaltningsdomstolar eller motsvarande förfaranden som på en berörd investerares eller tjänsteleverantörs begäran snabbt kan pröva och vid behov vidta åtgärder i fråga om förvaltningsbeslut som påverkar etablering, gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster eller fysiska personers tillfälliga närvaro för affärsändamål. I de fall där sådana förfaranden inte är oberoende av den myndighet som svarar för förvaltningsbeslutet i fråga, ska parterna garantera att förfarandena verkligen säkerställer en objektiv och opartisk prövning.

3.   I syfte att säkerställa att åtgärder rörande kvalifikationskrav, kvalificeringsförfaranden, tekniska standarder och licensieringskrav inte utgör onödiga hinder för handeln med tjänster, samtidigt som man erkänner rätten att reglera och att införa nya föreskrifter om tillhandahållande av tjänster för att uppnå legitima politiska mål, ska parterna, i enlighet med enskilda sektorers behov, sträva efter att se till att sådana åtgärder

4.   Denna artikel ska vi behov ändras efter samråd mellan parterna för att i detta avtal införliva resultaten från förhandlingarna enligt artikel VI.4 i Gats eller från liknande förhandlingar i andra multilaterala forum där båda parter deltar, så snart de börjar gälla.

1.   Vid liberalisering av handeln med datatjänster i enlighet med avsnitten B–D ansluter sig parterna till överenskommelsen i nedanstående punkter.

2.   CPC (30) 84, som är FN:s kod för att klassificera datatjänster och tillhörande tjänster, omfattar de viktigaste inslagen i tillhandahållandet av alla datatjänster och tillhörande tjänster, bl.a. datorprogram, dvs. den uppsättning instruktioner som behövs för att få datorerna att fungera och att kommunicera (inklusive utveckling och tillämpning av programmen), databehandling och datalagring, liksom tjänster med anknytning därtill, t.ex. konsulttjänster och utbildning av kunders personal. Den tekniska utvecklingen har medfört ett ökat utbud av dessa tjänster som en samling närliggande tjänster som kan omfatta några eller samtliga av dessa huvudsakliga inslag. Exempelvis består tjänster som webbhotell och domänhosting, datautvinningstjänster och gridteknik av en kombination av de viktigaste inslagen för datatjänster.

3.   Oberoende av om de tillhandahålls via ett nät, t.ex. Internet, eller inte, omfattar datatjänster och tillhörande tjänster alla tjänster som består av

4.   Datatjänster och tillhörande tjänster gör det möjligt att tillhandahålla andra tjänster, t.ex. banktjänster, på elektronisk och annan väg. Parterna erkänner att det är viktigt att skilja mellan stödtjänsten, t.ex. webbhotell och programvärdskap, och det innehåll eller den kärntjänst som tillhandahålls elektroniskt, t.ex. banktjänster, och att innehållet eller kärntjänsten i sådana fall inte omfattas av CPC 84.

1.   I detta underavsnitt anges principerna för regelverket avseende de grundläggande telekommunikationstjänster (32), utom radio- och tv-sändningar, som liberaliseras i enlighet med avsnitten B–D i detta kapitel.

2.   I detta underavsnitt gäller följande definitioner:

1.   En tillsynsmyndighet för telekommunikationstjänster ska vara juridiskt fristående från och funktionellt oberoende av leverantörer av telekommunikationstjänster.

2.   Tillsynsmyndigheten ska ha de befogenheter som krävs för att reglera sektorn för telekommunikationstjänster. Tillsynsmyndighetens uppgifter ska vara tydliga och lättillgängliga för allmänheten, särskilt när uppgifterna utförs av fler än ett organ.

3.   Tillsynsmyndighetens beslut och de förfaranden som den tillämpar ska vara opartiska i förhållande till alla aktörer på marknaden.

1.   Tillhandahållande av tjänster ska i möjligaste mån tillåtas i enlighet med ett förenklat förfarande.

2.   En licens kan krävas för att reglera frågor om tilldelning av frekvenser, nummer och ledningsrätter. Villkoren för sådana licenser ska göras tillgängliga för allmänheten.

3.   Om det krävs licens ska

1.   Parterna ska se till att leverantörer av allmänna telekommunikationsnät eller telekommunikationstjänster på respektive territorium ger leverantörer av allmänna telekommunikationsnät eller telekommunikationstjänster från den andra parten möjlighet att förhandla om samtrafik direkt eller indirekt inom samma territorium. Beslut om samtrafik ska i princip fattas enligt överenskommelse efter förhandlingar mellan de berörda företagen.

2.   Tillsynsmyndigheterna ska se till att leverantörer som får information från ett annat företag under förhandlingarna om samtrafik endast använder denna information för det avsedda syftet och alltid respekterar de överlämnade eller lagrade uppgifternas konfidentiella karaktär.

3.   Samtrafik med en betydande leverantör ska säkerställas på varje punkt i nätet där det är tekniskt möjligt. Sådan samtrafik ska erbjudas

4.   Förfarandena för samtrafik med en betydande leverantör ska göras tillgängliga för allmänheten.

5.   Betydande leverantörer ska offentliggöra antingen sina avtal om samtrafik eller sina referensanbud avseende samtrafik (37).

1.   Alla förfaranden för tilldelning och utnyttjande av knappa resurser, inbegripet frekvenser, nummer och ledningsrätter, ska i god tid genomföras på ett objektivt, öppet och icke-diskriminerande sätt.

2.   Den rådande situationen i fråga om tilldelade frekvensband ska offentliggöras, men det krävs inga detaljerade angivelser om vilka frekvenser som tilldelats för särskilda statliga användningsområden.

1.   Parterna har rätt att bestämma vilket slags skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster de önskar bibehålla.

2.   Sådana skyldigheter betraktas inte som konkurrensbegränsande i sig, förutsatt att de administreras på ett öppet, objektivt och icke-diskriminerande sätt. Administrationen av skyldigheterna ska dessutom vara konkurrensneutral och inte vara mer betungande än nödvändigt för det slags samhällsomfattande tjänst som fastställts av respektive part.

1.   Parterna ska se till att

2.   En tjänsteleverantör vars rättsligt skyddade intressen påverkas negativt av ett avgörande eller ett beslut från en tillsynsmyndighet

1.   I detta underavsnitt anges principerna för regelverket avseende alla finansiella tjänster som liberaliseras i enlighet med avsnitten B–D.

2.   I detta underavsnitt gäller följande definitioner:

1.   Parterna får införa eller bibehålla åtgärder av försiktighetsskäl (40), t.ex. för att

2.   Dessa åtgärder ska inte vara mer betungande än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med dem, och om de inte överensstämmer med övriga bestämmelser i detta avtal, får de inte användas som ett sätt att undvika respektive parts åtaganden och skyldigheter enligt dessa bestämmelser.

3.   Inget i detta avtal ska tolkas som en skyldighet för en part att lämna ut information om enskilda kunders affärer och konton eller sådan konfidentiell eller skyddad information som innehas av offentliga institutioner.

4.   Utan att det påverkar andra former av tillsyn av gränsöverskridande handel med finansiella tjänster, kan en part kräva att leverantörer av gränsöverskridande finansiella tjänster från den andra parten och finansiella instrument ska registreras.

1.   Inget i detta kapitel ska tolkas som ett hinder för en part, inbegripet dess offentliga institutioner, att inom sitt territorium med ensamrätt bedriva eller tillhandahålla verksamhet eller tjänster som ingår i lagstadgade sociala trygghets- eller pensionssystem, utom i de fall då denna verksamhet enligt de nationella bestämmelserna får bedrivas av leverantörer av finansiella tjänster i konkurrens med offentliga eller privata institutioner.

2.   Inget i detta avtal ska gälla för verksamhet som bedrivs av en centralbank eller penningpolitisk myndighet eller av någon annan offentlig institution som ett led i penning- eller valutapolitiken.

3.   Inget i detta kapitel ska tolkas som ett hinder för en part, inbegripet dess offentliga institutioner, att inom sitt territorium med ensamrätt bedriva eller tillhandahålla verksamhet eller tjänster för partens och de offentliga institutionernas räkning, eller med partens och de offentliga institutionernas garanti eller med användande av partens eller de offentliga institutionernas egna medel, utom i de fall då denna verksamhet enligt de nationella bestämmelserna får bedrivas av leverantörer av finansiella tjänster i konkurrens med offentliga eller privata institutioner.

1.   Kapitel fjorton (Tvistelösning) ska endast vara tillämpligt på lösning av tvister rörande finansiella tjänster som uppkommer inom ramen för detta kapitel, om inte annat anges i denna artikel.

2.   Handelskommittén ska senast sex månader efter det att detta avtal trätt i kraft sammanställa en förteckning över 15 personer. Vardera parten ska föreslå fem personer, och parterna ska även utse fem personer som inte är medborgare i någon av parterna och som ska fungera som ordförande i skiljenämnden. Dessa personer ska ha sakkunskap eller erfarenhet när det gäller lagstiftning eller praxis inom området finansiella tjänster, vilket kan omfatta tillsyn av leverantörer av finansiella tjänster, och ska följa bilaga 14-C (Uppförandekod för ledamöter av skiljenämnder och för medlare).

3.   När ledamöterna utses med hjälp av lottdragning i enlighet med artiklarna 14.5.3 (Tillsättande av skiljenämnden), 14.9.3 (Rimlig tidsperiod för att efterkomma avgörandet), 14.10.3 (Översyn av åtgärder som har vidtagits för att följa skiljenämndens avgörande), 14.11.4 (Tillfällig kompensation om skiljenämndens avgörande inte följs) och 14.12.3 (Översyn av åtgärder som har vidtagits för att följa avgörandet efter det tillfälliga upphävandet av förpliktelser) samt artikel 6.1, 6.3 och 6.4 (Ersättande) i bilaga 14-B (Arbetsordning för skiljeförfaranden), ska detta ske på grundval av den förteckning som sammanställts enligt punkt 2.

4.   Om en panel finner att en åtgärd strider mot detta avtal och den åtgärd som tvisten gäller påverkar sektorn för finansiella tjänster och någon annan sektor, får den klagande parten, utan hinder av artikel 14.11, upphäva förmåner inom sektorn för finansiella tjänster med en verkan motsvarande åtgärdens verkan inom dess sektor för finansiella tjänster. Om åtgärden enbart påverkar en annan sektor än sektorn för finansiella tjänster, får den klagande parten inte upphäva förmåner inom sektorn för finansiella tjänster.

1.   En part kan godkänna den andra partens åtgärder som vidtagits av försiktighetsskäl när den bestämmer hur de egna åtgärderna rörande finansiella tjänster ska tillämpas. Ett sådant godkännande, vilket kan ske genom harmonisering eller på annat sätt, kan grundas på ett avtal eller arrangemang mellan parterna eller ges ensidigt.

2.   En part som, när detta avtal träder i kraft eller senare, är part i ett sådant avtal eller arrangemang som avses i punkt 1 med en tredje part, ska ge den andra parten tillräckliga möjligheter att förhandla om anslutning till dessa avtal eller arrangemang eller ingå jämförbara avtal eller arrangemang som leder till likvärdiga regleringar och en likvärdig nivå i fråga om tillsyn, tillämpning och, i förekommande fall, förfaranden för utbyte av information mellan parterna i avtalet eller arrangemanget. I de fall en part ensidigt ger sitt godkännande, ska den ge den andra parten tillräckliga möjligheter att visa att dessa omständigheter föreligger.

1.   I detta underavsnitt anges principerna för liberaliseringen av internationella sjötransporttjänster i enlighet med avsnitten B–D.

2.   I detta underavsnitt gäller följande definitioner:

3.   Med hänsyn till den liberalisering som parterna redan uppnått när det gäller internationell sjötransport ska följande gälla:

4.   Vid tillämpningen av dessa principer ska parterna

5.   Parterna ska, i överensstämmelse med villkoren i förteckningen över åtaganden, tillåta leverantörer av internationella sjötransporttjänster från den andra parten att ha en etablering på deras respektive territorium på villkor för etablering och verksamhet som inte är mindre förmånliga än de villkor som parterna medger sina egna tjänsteleverantörer eller tjänsteleverantörer från en tredje part, om de villkoren är förmånligare.

6.   Parterna ska på rimliga och icke-diskriminerande villkor ge leverantörer av internationella sjötransporttjänster från den andra parten tillgång till följande hamntjänster:

1.   Parterna, som erkänner den ekonomiska tillväxt och de möjligheter till handel som den elektroniska handeln medför, vikten av att undvika hinder för dess användning och utveckling samt WTO-avtalets tillämplighet på åtgärder som påverkar elektronisk handel, är överens om att främja utvecklingen av elektronisk handel mellan sig, särskilt genom att samarbeta om de frågor rörande elektronisk handel som uppkommer inom ramen för detta kapitel.

2.   Parterna är överens om att utvecklingen av den elektroniska handeln helt måste uppfylla internationella dataskyddskrav, så att användarna får förtroende för den elektroniska handeln.

3.   Parterna är överens om att inte påföra tullar på leveranser på elektronisk väg (42).

1.   Parterna ska föra en dialog om regleringsfrågor som den elektroniska handeln ger upphov till, t.ex.

2.   Dialogen kan omfatta utbyte av information om parternas respektive lagstiftning om dessa frågor och om genomförandet av denna lagstiftning.

1.   När det gäller transaktioner på kapitalkonton och finansiella konton i bytesbalansen, förbinder sig parterna att inte införa några restriktioner för den fria rörligheten för kapital i samband med direktinvesteringar i enlighet med värdlandets lagstiftning eller investeringar och andra transaktioner som liberaliserats i enlighet med kapitel sju (Handel med tjänster, etablering och elektronisk handel), och inte heller vid likvidation eller repatriering av sådant investerat kapital och eventuell vinst därav.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i detta avtal, ska parterna beträffande transaktioner som inte omfattas av punkt 1 på kapitalkonton och finansiella konton i bytesbalansen, i enlighet med värdlandets lagstiftning, garantera fri rörlighet för kapital för investerare från den andra parten i samband med bland annat

3.   Parterna får inte införa några nya restriktioner för kapitalrörelser mellan personer som är bosatta på parternas respektive territorier, och de får inte göra befintliga regler mer restriktiva; denna bestämmelse ska inte påverka tillämpningen av övriga bestämmelser i detta avtal.

4.   Parterna får samråda i syfte att ytterligare underlätta kapitalrörelser mellan sig för att främja målen i detta avtal.

1.   Om betalningar och kapitalrörelser mellan parterna under exceptionella omständigheter orsakar eller riskerar att orsaka allvarliga svårigheter för penning- eller valutapolitiken (45) i Korea eller en eller flera av Europeiska unionens medlemsstater, får absolut nödvändiga skyddsåtgärder (46) beträffande kapitalrörelser vidtas av de berörda parterna (47) under högst sex månader (48).

2.   Handelskommittén ska omedelbart underrättas om eventuella skyddsåtgärder och snarast möjligt om en tidsplan för åtgärdernas avskaffande.

1.   Parterna bekräftar sina befintliga rättigheter och skyldigheter enligt avtalet om offentlig upphandling i bilaga 4 till WTO-avtalet (nedan kallat GPA 1994) och deras intresse för att ytterliga utvidga möjligheterna till bilateral handel på vardera parts marknad för offentlig upphandling.

2.   Parterna erkänner sitt gemensamma intresse av att främja en internationell liberalisering av marknaderna för offentlig upphandling inom ramen för det regelbaserade internationella handelssystemet. Parterna ska fortsätta att samarbeta i granskningen enligt artikel XXIV:7 i GPA 1994 och i andra lämpliga internationella forum.

3.   Ingenting i detta kapitel är avsett att kunna tolkas som ett avsteg från någondera partens rättigheter eller skyldigheter enligt GPA 1994 eller från ett avtal som ersätter det.

4.   För all upphandling som omfattas av detta kapitel ska parterna tillämpa den preliminärt överenskomna reviderade GPA-texten (49) (nedan kallad det reviderade GPA) med undantag av följande punkter:

5.   Vid tillämpningen av det reviderade GPA enligt punkt 4 avses med

1.   De upphandlingar som omfattas av detta kapitel ska vara alla upphandlingar som omfattas av vardera partens bilagor till GPA 1994 samt alla eventuella anmärkningar till dem, bland annat ändringar eller ersättningar av dem.

2.   I detta avtal ska kontrakt för projekt av typen bygga-driva-och-överlåta (nedan kallade BOT-kontrakt) och koncessioner avseende byggentreprenader, enligt definitionerna i bilaga 9, omfattas av bilaga 9.

1.   Parterna ska se till att på ett tillfredsställande och effektivt sätt implementera de internationella avtal om immateriella rättigheter till vilka de är parter, inklusive avtalet om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter i bilaga 1C till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (nedan kallat Trips-avtalet). Bestämmelserna i detta kapitel ska komplettera och specificera parternas rättigheter och skyldigheter enligt Trips-avtalet.

2.   Vid tillämpningen av detta avtal ska immateriella rättigheter omfatta

3.   Skyddet av immateriella rättigheter inbegriper skydd mot illojal konkurrens enligt artikel 10a i Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten (1967) (nedan kallad Pariskonventionen).

1.   Parterna enas om att utbyta åsikter och information om sina metoder och sin politik som berör tekniköverföring, både inom sina respektive territorier och med tredje länder. Detta ska framför allt omfatta åtgärder för att underlätta informationsflöden, partnerskap mellan företag, licensiering och underleverantörskontrakt. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de nödvändiga villkoren för att skapa en gynnsam miljö för tekniköverföring i värdländerna, t.ex. frågor som utveckling av humankapital och regelverk.

2.   Parterna ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra eller övervaka sådana rutiner för utfärdande av licenser eller sådana villkor som gäller immateriella rättigheter som kan få negativa effekter för den internationella tekniköverföringen och som utgör missbruk av immateriella rättigheter från rättighetshavarnas sida.

1.   Radio- och televisionsföretags rättigheter ska löpa ut minst femtio år efter det att utsändningen först överfördes via tråd eller trådlöst, inbegripet via kabel eller satellit.

2.   Ingendera parten får tillåta återutsändning av televisionssignaler (markbaserade eller via satellit eller kabel) via Internet utan godkännande från eventuella rättighetshavare till signalen eller signalinnehållet (50).

1.   I denna artikel avses med

2.   Parterna ska föreskriva att utövande konstnärer har ensamrätt att medge eller förbjuda trådlös radio- och televisionsutsändning och återgivning för allmänheten av sina framföranden, utom när framförandet i sig självt sker vid en radio- eller televisionsutsändning eller härrör från en upptagning.

3.   Parterna ska föreskriva att utövande konstnärer och framställare av fonogram har rätt till en skälig engångsersättning, när ett fonogram som har utgivits i kommersiellt syfte används i original eller kopia för trådlös utsändning eller eljest för återgivning för allmänheten.

4.   Parterna ska i sin lagstiftning föreskriva att den utövande konstnären eller framställaren av ljudupptagningar eller båda ska avkräva användaren den skäliga engångsersättningen. Parterna kan anta nationell lagstiftning där, i avsaknad av en överenskommelse mellan den utövande konstnären och framställaren av fonogram, villkor fastställs enligt vilka de utövande konstnärerna och fonogramframställarna ska dela den skäliga engångsersättningen.

5.   Parterna ska föreskriva att radio- och televisionsföretagen har ensamrätt att medge eller förbjuda

1.   Parterna ska ge tillfredsställande rättsligt skydd mot kringgående av effektiva tekniska åtgärder som personen i fråga ägnar sig åt, trots att personen i fråga känner till eller rimligen borde känna till, vad som är syftet.

2.   Parterna ska ge tillfredsställande rättsligt skydd mot tillverkning, import, spridning, försäljning, uthyrning, marknadsföring i försäljnings- eller uthyrningssyfte eller innehav i kommersiellt syfte av anordningar, produkter eller komponenter eller tillhandahållande av tjänster som

en effektiv teknisk åtgärd.

3.   I detta avtal avses med teknisk åtgärd varje teknik, anordning eller komponent som har utformats för att vid normalt bruk förhindra eller begränsa handlingar, med avseende på verk eller andra alster, som inte har tillåtits av innehavaren av upphovsrätten eller till upphovsrätten närstående rättigheter enligt vardera partens lagstiftning. Tekniska åtgärder ska anses vara effektiva om användningen av ett skyddat verk eller annat alster kontrolleras av rättsinnehavarna genom en åtkomstkontroll eller skyddsprocess, t.ex. kryptering, kodning eller annan omvandling av verket eller alstret eller en kontrollmekanism för kopiering, som uppfyller skyddsändamålet.

4.   Parterna får föreskriva begränsningar av eller undantag från åtgärder för tillämpning av punkterna 1 och 2 i enlighet med sin lagstiftning och de relevanta internationella avtal som avses i artikel 10.5.

1.   Parterna ska ge tillfredsställande rättsligt skydd mot handlingar som personer utför med vetskap om att detta sker utan tillstånd, såsom att de

om personen i fråga vet, eller rimligen borde veta, att han därigenom orsakar, möjliggör, underlättar eller döljer intrång i upphovsrätten eller till upphovsrätten närstående rättigheter enligt den berörda partens lagstiftning.

2.   I detta avtal avses med information om rättighetsförvaltning all information som lämnas av en rättsinnehavare i syfte att identifiera att verk eller annat alster som avses i detta avtal, upphovsmannen eller annan rättsinnehavare, eller information om villkoren för användning av verket eller alstret liksom eventuella nummer eller koder som innehåller sådana uppgifter.

3.   Punkt 2 ska gälla när någon av dessa uppgifter är kopplad till en kopia av, eller framträder i samband med överföring till allmänheten av ett verk eller annat alster som avses i detta avtal.

1.   Efter att ha granskat Agricultural Products Quality Control Act och dess genomförandebestämmelser i den mån de avser registrering, kontroll och skydd av geografiska beteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel i Korea, har Europeiska unionen kommit fram till att denna lagstiftning uppfyller kriterierna i punkt 6.

2.   Efter att ha granskat rådets förordning (EG) nr 510/2006 och dess genomförandebestämmelser i den mån de avser registrering, kontroll och skydd av geografiska beteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel i Europeiska gemenskapen och rådets förordning (EG) nr 1234/2007 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, har Korea kommit fram till att denna lagstiftning uppfyller kriterierna i punkt 6.

3.   Efter att ha granskat en sammanfattning av specifikationerna av de jordbruksprodukter och livsmedel som motsvarar Koreas geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga 10-A, som Korea registrerat enligt den lagstiftning som avses i punkt 1, åtar sig Europeiska unionen att skydda Koreas geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga 10-A i den utsträckning som fastställs i detta kapitel.

4.   Efter att ha granskat en sammanfattning av specifikationerna av de jordbruksprodukter och livsmedel som motsvarar Europeiska unionens geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga 10-A, som Europeiska unionen har registrerat enligt den lagstiftning som avses i punkt 2, åtar sig Korea att skydda Europeiska unionens geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga 10-A i den utsträckning som fastställs i detta kapitel.

5.   Punkt 3 ska tillämpas på geografiska beteckningar för viner vad gäller de geografiska beteckningar som lagts till enligt artikel 10.24.

6.   Europeiska unionen och Korea är överens om att de element för registrering och kontroll av geografiska beteckningar som avses i punkterna 1 och 2 är följande:

1.   I Korea ska Europeiska unionens geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga 10-B skyddas för de produkter som använder dessa geografiska beteckningar i enlighet med Europeiska unionens relevanta lagstiftning om geografiska beteckningar.

2.   I Europeiska unionen ska Koreas geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga 10-B skyddas för de produkter som använder dessa geografiska beteckningar i enlighet med Koreas relevanta lagstiftning om geografiska beteckningar.

1.   De geografiska beteckningar som avses i artiklarna 10.18 och 10.19 ska skyddas mot

2.   Detta avtal ska inte på något sätt hindra en person att i näringsverksamhet använda sitt namn eller namnet på sin företrädare i rörelsen, utom om användningen av ett sådant namn är ägnad att vilseleda konsumenterna.

3.   Om parternas geografiska beteckningar är homonyma, ska varje beteckning skyddas, förutsatt att den har använts i god tro. Arbetsgruppen för geografiska beteckningar ska fastställa de praktiska villkoren för hur homonyma geografiska beteckningar ska särskiljas från varandra, med beaktande av behovet av att se till att berörda producenter behandlas likvärdigt och att konsumenterna inte vilseleds. Om en geografisk beteckning som skyddas av detta avtal är homonym med en geografisk beteckning för ett tredjeland, ska parterna fastställa de praktiska villkoren för hur homonyma geografiska beteckningar ska särskiljas från varandra, med beaktande av behovet av att se till att berörda producenter behandlas likvärdigt och att konsumenterna inte vilseleds.

4.   Ingenting i detta avtal förpliktar Europeiska unionen eller Korea att skydda en geografisk beteckning som inte är, eller har upphört att vara skyddat i ursprungslandet eller har kommit ur bruk i det landet.

5.   Skyddet av en geografisk beteckning enligt denna artikel påverkar inte fortsatt användning av ett varumärke för vilket en ansökan har lämnats in eller som har registrerats eller etablerats genom användning, om denna möjlighet fastställs i gällande lagstiftning, på en parts territorium före dagen för ansökan om skydd eller erkännande av den geografiska beteckningen, förutsatt att det inte finns några grunder i den berörda partens lagstiftning för att varumärket skulle ogiltigförklaras eller hävas. Datumet för tillämpningen av skyddet eller erkännandet av den geografiska beteckningen fastställs enligt artikel 10.23.2.

1.   Parterna ska avslå eller ogiltigförklara registrering av ett varumärke som motsvarar någon av de situationer som avses i artikel 10.21.1 vad gäller skydd av en geografisk beteckning för likadana produkter, förutsatt att ansökan om registrering av varumärket lämnades in efter ansökningsdatumet för skydd eller erkännande av den geografiska beteckningen på det berörda territoriet.

2.   För tillämpningen av punkt 1 gäller följande:

1.   Europeiska unionen och Korea enas om att lägga till geografiska beteckningar som ska skyddas i bilagorna 10-A och 10-B enligt förfarandet i artikel 10.25.

2.   Europeiska unionen och Korea enas om att utan otillbörligt dröjsmål behandla den andra partens ansökan om att lägga till geografiska beteckningar som ska skyddas i bilagorna.

3.   En beteckning får inte registreras som en geografisk beteckning om den kommer i konflikt med namnet på en växtsort, bland annat en druvsort, eller en djurras och därmed riskerar att vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung.

1.   Den arbetsgrupp för geografiska beteckningar som inrättas enligt artikel 15.3.1 (Arbetsgrupper) ska sammanträda enligt överenskommelse eller på den ena partens begäran för att öka samarbetet mellan parterna och förbättra dialogen om geografiska beteckningar. Arbetsgruppen får utfärda rekommendationer och anta beslut med enhällighet.

2.   Parterna ska turas om att anordna mötena på sina respektive territorier. Arbetsgruppen ska sammanträda vid en tidpunkt, på en plats och på ett sätt som kan inbegripa en videokonferens och som ska fastställas i samförstånd mellan parterna, dock senast 90 dagar från det att begäran ingavs.

3.   Arbetsgruppen får

4.   Arbetsgruppen ska också se till att detta underavsnitt fungerar enligt intentionerna och behandla alla frågor som kan uppstå i samband med dess genomförande och användning. Den ska särskilt ansvara för att

5.   Arbetsgruppen får diskutera frågor av gemensamt intresse som gäller geografiska beteckningar.

1.   Europeiska unionen och Korea ska skydda självständigt skapad formgivning som är ny och nyskapande eller särpräglad (60).

2.   Skyddet ska tillhandahållas genom registrering och ska ge ensamrätt till innehavarna enligt bestämmelserna i detta underavsnitt.

1.   Skyddets varaktighet i parterna ska efter registreringen uppgå till minst femton år.

2.   Skyddets varaktighet i Europeiska unionen och Korea för oregistrerat utseende ska uppgå till minst tre år.

1.   Europeiska unionen och Korea kan besluta om begränsade undantag för formgivningsskydd, förutsatt att sådana undantag inte otillbörligt strider mot ett normalt utnyttjande av skyddad formgivning och inte otillbörligt skadar de legitima intressen som innehavaren av den skyddade formgivningen har, med beaktande av tredje mans legitima intressen.

2.   Skyddet ska inte utsträckas till formgivning som huvudsakligen är av teknisk eller funktionell karaktär.

3.   Formskydd kan inte erhållas för en formgivning som står i strid med allmän ordning eller allmän moral.

1.   Parterna erkänner betydelsen av förklaringen om Trips-avtalet och folkhälsa, som WTO:s ministerkonferens antog den 14 november 2001 (nedan kallad Dohaförklaringen). Vid tolkning och tillämpning av rättigheterna och skyldigheterna i detta underavsnitt har parterna rätt att stödja sig på Dohaförklaringen.

2.   Parterna ska både bidra till tillämpningen av och följa WTO:s allmänna råds beslut av den 30 augusti 2003 om punkt 6 i Dohaförklaringen samt protokollet om ändring av Trips-avtalet, undertecknat i Genève den 6 december 2005.

1.   Parterna erkänner att läkemedel (64) och växtskyddsmedel (65) som skyddas av patent på deras respektive territorier ska genomgå ett administrativt förfarande för godkännande eller registrering innan de får släppas ut på parternas marknader.

2.   Parterna ska, på patenthavarens begäran, föreskriva en förlängning av giltighetstiden för de rättigheter som är knutna till ett patent som kompensation till patenthavaren för en kortare effektiv giltighetstid för patentet på grund av det första godkännandet för utsläppande av produkten på respektive marknader. Giltighetstiden för de rättigheter som är knutna till ett patent får inte förlängas med mer än fem år (66).

1.   Parterna ska garantera att uppgifter som lämnats in för att få ett godkännande för utsläppande av läkemedel på marknaden behandlas konfidentiellt, inte röjs eller används.

2.   I detta syfte ska parterna i sin lagstiftning säkerställa att de uppgifter som avses i artikel 39 i Trips-avtalet avseende säkerhet och effektivitet och som en sökande lämnat in för första gången för att få ett godkännande för försäljning av ett nytt läkemedel på marknaderna i respektive parters territorium, inte används för att bevilja ett annat godkännande för försäljning av ett läkemedel, utom om man kan lägga fram bevis för att innehavaren av godkännandet för försäljning uttryckligen har lämnat sitt medgivande till att dessa uppgifter får användas.

3.   Perioden för uppgiftsskydd ska vara minst fem år från den dag då det första godkännandet för försäljning erhölls för respektive parts territorium.

1.   Parterna ska fastställa krav på säkerhet och effektivitet före godkännande av utsläppande av växtskyddsmedel på deras respektive marknader.

2.   Parterna ska se till att tester, försöksrapporter eller information som en sökande lämnat in för första gången för att få ett godkännande för försäljning av växtskyddsmedel inte används av tredje parter eller berörda myndigheter till förmån för någon annan person som försöker få ett godkännande för försäljning av ett växtskyddsmedel, utom om man kan lägga fram bevis för att den första sökanden uttryckligen har lämnat sitt medgivande till att dessa uppgifter får användas. Detta skydd kallas nedan uppgiftsskydd.

3.   Perioden för uppgiftsskydd ska vara minst tio år från dagen för det första godkännandet för försäljning på respektive parts territorium.

1.   Med förbehåll för sin nationella lagstiftning ska vardera parten respektera, bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald och främja en bredare tillämpning av dessa, med godkännande och deltagande av dem som besitter sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor, samt främja rättvis fördelning av de vinster som uppkommer vid utnyttjandet av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor.

2.   Parterna är överens om att regelbundet utbyta synpunkter och information om relevanta multilaterala diskussioner

3.   Efter det att de relevanta multilaterala diskussioner som avses i punkt 2 avslutats, ska parterna enas om att på begäran av en part se över denna artikel i handelskommittén mot bakgrund av resultatet och slutsatserna av dessa multilaterala diskussioner. Handelskommittén får anta alla beslut som krävs för att ge verkan åt resultatet av översynen.

1.   Parterna bekräftar sina åtaganden enligt Trips-avtalet, särskilt del III i avtalet, och ska se till att följande kompletterande åtgärder, förfaranden och sanktioner är tillgängliga i deras lagstiftning för att göra det möjligt att vidta effektiva åtgärder mot alla former av intrång i de immateriella rättigheter (68) som omfattas av detta avtal.

2.   Åtgärderna, förfarandena och sanktionerna ska

1.   Parterna ska se till att de behöriga rättsliga myndigheterna, redan innan prövningen av sakfrågan inletts och på begäran av en part som har lagt fram skälig bevisning till stöd för sina påståenden att det har skett ett intrång i en immateriell rättighet eller att ett sådant är omedelbart förestående, får besluta om omedelbara och effektiva interimistiska åtgärder för att säkra relevant bevisning om det påstådda intrånget, förutsatt att sekretessbelagd och annan konfidentiell information skyddas.

2.   Parterna får föreskriva att sådana åtgärder kan inbegripa en detaljerad beskrivning av de intrångsgörande varorna, med eller utan uttagande av provexemplar, eller beslag av varorna och, där så är lämpligt, det material och de verktyg som använts för produktionen och/eller distributionen av dessa varor samt tillhörande handlingar. Åtgärderna ska om nödvändigt vidtas utan att motparten hörs, särskilt om ett dröjsmål kan antas medföra irreparabel skada för rättighetshavaren eller om det finns en uppenbar risk för att bevisningen kan komma att förstöras.

1.   Parterna ska se till att de behöriga rättsliga myndigheterna, i samband med en civilrättslig rättegång om intrång i en immateriell rättighet, och som svar på en berättigad och proportionell begäran av käranden, får besluta att information om ursprung och distributionsnät för de intrångsgörande varorna eller tjänsterna ska lämnas av den person som gjort intrånget och/eller annan person som är part eller vittne i tvisten.

2.   Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av andra rättsliga bestämmelser som

1.   Parterna ska se till att de rättsliga myndigheterna på begäran av sökanden får utfärda ett interimistiskt föreläggande i syfte att hindra ett omedelbart förestående intrång i en immateriell rättighet eller tillfälligt förbjuda, vid behov förenat med vite om så föreskrivs i nationell lagstiftning, en fortsättning av det påstådda intrånget eller göra en fortsättning avhängig av att det ställs säkerhet för ersättning till rättighetshavaren. Ett interimistiskt föreläggande får också utfärdas mot en mellanhand (69) vars tjänster utnyttjas av en tredje man för att göra intrång i upphovsrätt, närstående rättigheter, varumärken eller geografiska beteckningar.

2.   Ett interimistiskt beslut får även meddelas i syfte att besluta om beslag av varor som misstänks göra intrång i en immateriell rättighet för att förhindra att de införs eller omsätts på marknaden.

3.   När det gäller intrång som begås i kommersiell skala, ska parterna se till att de behöriga rättsliga myndigheterna, om sökanden påvisar omständigheter som kan äventyra indrivningen av skadestånd, får belägga fast och rörlig egendom som tillhör den person som påstås ha gjort intrånget med kvarstad, inbegripet frysning av dennes bankkonton och andra tillgångar.

1.   Parterna ska se till att de behöriga rättsliga myndigheterna på begäran av sökanden, utan att det påverkar det skadestånd som kan utgå till rättighetshavaren på grund av intrånget och utan att någon form av ersättning utgår, får besluta att varor som har konstaterats göra intrång i en immateriell rättighet ska förstöras eller på annat sätt slutgiltigt avlägsnas från marknaden. Om så är lämpligt, får de behöriga rättsliga myndigheterna även besluta att material och verktyg som huvudsakligen har använts för att skapa eller tillverka dessa varor ska förstöras.

2.   De rättsliga myndigheterna ska förordna om att dessa åtgärder ska bekostas av den person som gjort intrånget, såvida det inte åberopas särskilda skäl mot detta.

3.   Vid prövningen av en begäran om korrigeringsåtgärder ska beaktas dels att de beslutade åtgärderna ska stå i rimlig proportion till intrånget, dels tredje mans intressen.

1.   Parterna ska se till att de behöriga rättsliga myndigheterna, när de har fastställt att ett intrång har begåtts i en immateriell rättighet, får utfärda ett föreläggande mot den person som gjort intrånget med förbud att fortsätta intrånget.

2.   Om så föreskrivs i lagstiftningen, ska föreläggandet, där så är lämpligt, förenas med vite för att säkerställa efterlevnad. Parterna ska även se till att rättsinnehavare har möjlighet att begära ett föreläggande gentemot mellanhänder (70) vars tjänster utnyttjas av en tredje part för att begå intrång i upphovsrätt, närstående rättigheter, varumärken eller geografiska beteckningar.

1.   Parterna ska se till att de rättsliga myndigheterna när de fastställer skadestånd

2.   För de fall då en person som gjort intrång i en immateriell rättighet utan att ha vetat eller utan att rimligen borde ha vetat det, får parterna föreskriva att de rättsliga myndigheterna får förordna om återbetalning av vinst eller betalning av ett skadestånd som kan vara fastställt i förväg.

3.   I civilrättsliga förfaranden får parterna, åtminstone med avseende på verk, fonogram och föreställningar som skyddas av upphovsrätt eller närstående rättigheter, och vid varumärkesförfalskning, fastställa eller bibehålla ett på förhand bestämt skadestånd, som rättighetshavaren ska kunna välja.

1.   Parterna ska, i enlighet med grundsatserna i sin nationella lagstiftning, vidta de åtgärder som kan vara nödvändiga för att juridiska personer ska kunna ställas till ansvar för sådana brott som avses i artikel 10.54.

2.   Detta ansvar ska inte inverka på det straffrättsliga ansvar som de fysiska personer har som har begått brottet.

1.   Vid de brott som avses i artikel 10.54 ska parterna sörja för att de behöriga myndigheterna har befogenhet att besluta om förverkande och/eller förstöring av alla varumärkesförfalskade varor eller upphovsrättsligt piratkopierade varor, av material och verktyg som huvudsakligen har använts för att tillverka sådana varumärkesförfalskade eller upphovsrättsligt piratkopierade varor, och av tillgångar som härrör från, eller som erhållits direkt eller indirekt genom, den intrångsgörande verksamheten.

2.   Parterna ska se till att de varumärkesförfalskade varor eller upphovsrättsligt piratkopierade varor som förverkats enligt denna artikel, om de inte förstörs, avlägsnas från marknaden, under förutsättning att varorna inte är farliga för människors hälsa och säkerhet.

3.   Parterna ska vidare se till att förverkande och förstörelse enligt denna artikel sker utan någon form av ersättning till svaranden.

4.   Parterna får föreskriva att de rättsliga myndigheterna har befogenhet att besluta om förverkande av tillgångar till ett värde som motsvarar värdet på de tillgångar som härrör från, eller som direkt eller indirekt har erhållits genom, den intrångsgörande verksamheten.

1.   Parterna ska se till att en tjänsteleverantör som levererar en informationssamhällestjänst bestående av överföring i ett kommunikationsnät av information som lämnats av tjänstemottagaren, eller tillhandahållande av tillgång till ett kommunikationsnät, inte ska vara ansvarig för den överförda informationen under förutsättning att tjänsteleverantören

2.   Överföringen och tillhandahållandet av sådan tillgång som avses i punkt 1 omfattar automatisk, mellanliggande och tillfällig lagring av den vidarebefordrade informationen, i den mån lagringen enbart görs för att utföra överföringen i kommunikationsnätet och under förutsättning att informationen inte lagras längre än vad som rimligtvis krävs för överföringen.

3.   Denna artikel ska inte påverka möjligheten för en rättslig eller administrativ myndighet att i enlighet med partens rättssystem kräva att tjänsteleverantören upphör med eller förhindrar en överträdelse.

1.   Parterna ska se till att en tjänsteleverantör som levererar en informationssamhällestjänst bestående av överföring av information som tillhandahållits av tjänstemottagaren på ett kommunikationsnät inte ska vara ansvarig för den automatiska, mellanliggande och tillfälliga lagring av informationen som ägt rum enbart för att effektivisera vidare överföring av informationen till andra tjänstemottagare på deras begäran, under förutsättning att tjänsteleverantören

2.   Denna artikel ska inte påverka möjligheten för en rättslig eller administrativ myndighet att i enlighet med parternas respektive rättssystem kräva att tjänsteleverantören upphör med eller förhindrar en överträdelse.

1.   Parterna ska se till att en tjänsteleverantör som levererar en informationssamhällestjänst bestående av lagring av information som tillhandahållits av tjänstemottagaren inte ska vara ansvarig för information som lagrats på begäran av en tjänstemottagare av tjänsten, under förutsättning att tjänsteleverantören

2.   Punkt 1 är inte tillämplig om tjänstemottagaren handlar under tjänsteleverantörens ledning eller överinseende.

3.   Denna artikel ska inte påverka möjligheten för en rättslig eller administrativ myndighet att i enlighet med partens rättssystem kräva att tjänsteleverantören upphör med eller förhindrar en överträdelse, inte heller ska den påverka parternas möjlighet att inrätta förfaranden för att avlägsna information eller göra den oåtkomlig.

1.   Parterna får inte ålägga tjänsteleverantörerna en allmän skyldighet att, i samband med tillhandahållande av sådana tjänster som avses i artiklarna 10.63–10.65, övervaka den information de överför eller lagrar, och inte heller någon allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet.

2.   Parterna kan fastställa skyldigheter för leverantörer av informationssamhällestjänster att omedelbart informera de behöriga myndigheterna om påstådda olagliga verksamheter som utförts eller olaglig information som tillhandahållits av mottagarna av deras tjänster eller att till behöriga myndigheter på deras begäran lämna information som gör det möjligt att identifiera de tjänstemottagare med vilka de ingått lagringsavtal.

1.   Parterna ska, om inte annat följer av detta avsnitt, införa förfaranden (73) som gör det möjligt för en rättighetshavare, som har giltiga skäl att misstänka att import, export, återexport, transitering, omlastning, överföring till en frizon (74), hänförande till ett suspensivt arrangemang (75) eller lagring i tullager av varor som gör intrång i en immateriell rättighet (76) kan komma att äga rum, att lämna in en skriftlig begäran till behöriga administrativa eller rättsliga myndigheter om att tullmyndigheterna ska skjuta upp frigörandet av sådana varor eller hålla kvar dem.

2.   Parterna ska föreskriva att om det vid tullmyndigheternas tjänsteutövande, innan rättighetshavaren har lämnat in en ansökan eller fått den godkänd, framkommer att det finns tillräckliga skäl att misstänka att varorna kränker en immateriell rättighet, får de skjuta upp frigörandet av varorna eller kvarhålla dem så att rättighetshavaren kan lämna in en ansökan om ingripande enligt punkt 1.

3.   Alla rättigheter eller skyldigheter som skapats vid genomförandet av avsnitt 4 del III i Trips-avtalet och som rör importören ska även gälla för exportören eller vid behov innehavaren (77) av varorna.

4.   Korea ska fullt ut genomföra skyldigheterna i punkterna 1 och 2 vad gäller leden c i och c iii i fotnot 27 senast två år från det att detta avtal trätt i kraft.

1.   Parterna är överens om att samarbeta för att stödja genomförandet av åtagandena och skyldigheterna enligt detta kapitel. Samarbetet omfattar, men inte är begränsat till

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 och som ett komplement till den punkten enas Europeiska unionen och Korea om att inleda och bibehålla en effektiv dialog om immateriella rättigheter för att behandla frågor av betydelse för skydd och säkerställande av skydd för de immateriella rättigheter som omfattas av detta kapitel, och även alla andra relevanta frågor.

1.   Parterna erkänner vikten av fri och rättvis konkurrens i sina handelsförbindelser. Parterna åtar sig att tillämpa sina respektive konkurrenslagar i syfte att hindra att de fördelar som härrör från liberaliseringen av varor, tjänster och etablering undanröjs eller elimineras genom konkurrensbegränsande affärsmetoder eller konkurrensbegränsande transaktioner.

2.   Parterna ska på sina respektive territorier bibehålla omfattande konkurrenslagar som effektivt tar itu med begränsande avtal, samordnade förfaranden (78) och missbruk av en dominerande ställning från en eller flera företags sida, och som effektivt kontrollerar företagskoncentrationer mellan företag.

3.   Parterna är eniga om att följande konkurrensbegränsande verksamhet är oförenlig med avtalet, i den mån den kan komma att påverka handeln mellan parterna:

1.   Parterna ska upprätthålla en myndighet eller myndigheter som har ansvar för och är lämpligt utrustade för tillämpningen av konkurrenslagstiftningen i artikel 11.2.

2.   Parterna erkänner vikten av att tillämpa konkurrenslagstiftningen på ett öppet, objektivt och icke-diskriminerande sätt med respekt för principerna för rättvisa förfaranden och berörda parters rätt att höras.

3.   På en parts begäran ska den andra parten till den begärande parten tillhandahålla offentliga uppgifter som rör verksamhet för tillsyn av konkurrenslagstiftningen och lagstiftningen om de skyldigheter som omfattas av detta avsnitt.

1.   Med avseende på offentliga företag och företag med särskilda eller exklusiva rättigheter

i den mån som tillämpningen av dessa principer och konkurrenslagstiftningen inte, rättsligt eller faktiskt, hindrar dem från att utföra de särskilda uppgifter som ålagts dem.

2.   Inget i denna artikel ska tolkas så att det hindrar en part från att upprätta eller bibehålla offentliga företag, och från att ge företag särskilda eller exklusiva rättigheter eller från att bibehålla dessa rättigheter.

1.   Parterna ska se till att statliga handelsmonopol anpassas på sådant sätt att ingen diskriminering (80) med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor föreligger mellan fysiska eller juridiska personer i parterna.

2.   Inget i denna artikel ska tolkas så att det hindrar en part från att upprätta eller bibehålla ett statligt handelsmonopol.

3.   Denna artikel påverkar inte de rättigheter och skyldigheter som fastställs i kapitel nio (Offentlig upphandling).

1.   Parterna erkänner vikten av samarbete och samordning mellan respektive konkurrensmyndigheter för att ytterligare stärka en effektiv tillsyn av konkurrenslagstiftningen och uppfylla målen i detta avtal genom främjande av konkurrens och begränsning av konkurrensbegränsande affärsmetoder eller konkurrensbegränsande transaktioner.

2.   Parterna ska samarbeta vid genomförandet av respektive tillsynspolitik och tillämpningen av sina respektive konkurrenslagstiftningar, bland annat genom tillämpning av samarbete, anmälningar, samråd, utbyte av icke-konfidentiell information enligt Avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Koreas regering om samarbete i fråga om konkurrensbegränsande verksamhet som undertecknades den 23 maj 2009.

1.   Om närmare bestämmelser inte finns i det avtal som avses i artikel 11.6.2, ska en part på den andra partens begäran inleda samråd angående framställningar från den andra parten för att främja ömsesidig förståelse eller för att behandla särskilda frågor i anslutning till detta avsnitt. I sin begäran ska den andra parten, i tillämpliga fall, ange hur frågan kan påverka handeln mellan parterna.

2.   Parterna ska på en parts begäran utan dröjsmål diskutera alla frågor som uppkommer i samband med tolkningen eller tillämpningen av detta avsnitt.

3.   För att underlätta diskussionen av den fråga som är föremål för samrådet ska vardera parten försöka ställa icke-konfidentiella uppgifter till den andra partens förfogande.

1.   subvention: en åtgärd som uppfyller villkoren i artikel 1.1. i subventionsavtalet.

2.   En subvention är specifik om den faller under bestämmelserna i artikel 2 i subventionsavtalet. En subvention ska omfattas av detta avsnitt endast om den är specifik enligt artikel 2 i subventionsavtalet.

1.   Parterna ska sörja för öppenhet vad gäller subventioner. I detta syfte ska parterna årligen underrätta den andra parten om det totala beloppet, typ och sektoriell fördelning av subventioner som är specifika och kan påverka den internationella handeln. Meddelandena ska innehålla information om mål, form, belopp eller budget och, om möjligt, vem som är mottagare av den offentliga subventionen.

2.   Ett sådant meddelande ska anses ha lämnats om det har sänts till den andra parten eller om relevanta uppgifter gjorts tillgängliga på en webbplats senast den 31 december påföljande kalenderår.

3.   På den ena partens begäran ska den andra parten lämna närmare upplysningar om alla subventionssystem, särskilt om enskilda fall av specifika subventioner. Parterna ska utbyta information med beaktande av de begränsningar som följer av tystnadsplikten och skyddet för företagshemligheter.

1.   Bestämmelserna i artiklarna 11.9–11.14 ska gälla för subventioner för varor med undantag av fiskerisubventioner, subventioner för produkter som omfattas av bilaga 1 till jordbruksavtalet och andra subventioner som omfattas av jordbruksavtalet.

2.   Parterna ska sträva efter att utarbeta regler som gäller för subventioner för tjänster med hänsyn till utvecklingen på multilateral nivå och att utbyta information på begäran av en part. Parterna är överens om att ha en första diskussion om subventioner för tjänster inom tre år från det att detta avtal träder i kraft.

1.   Parterna ska se till att allmänt tillämpliga åtgärder som kan ha konsekvenser för någon fråga i detta avtal

2.   Parterna ska

1.   Parterna ska införa eller upprätthålla lämpliga mekanismer för att svara på förfrågningar från berörda parter vad gäller åtgärder med allmän tillämpning som kan ha konsekvenser för frågor som omfattas av detta avtal och som har föreslagits eller trätt i kraft, och hur de ska tillämpas. Förfrågningar kan riktas till informationskontor eller kontaktpunkter som inrättas enligt detta avtal eller till andra mekanismer, beroende på vad som är tillämpligt.

2.   Parterna enas om att sådana svar som föreskrivs i punkt 1 inte är definitiva eller rättsligt bindande, utan att de ges endast upplysningsvis, om inte annat föreskrivs i parternas lagar och andra författningar.

3.   På begäran av en part, ska den andra parten omedelbart lämna information och svara på frågor som gäller en aktuell eller föreslagen åtgärd med allmän tillämpning som den begärande parten anser kan påverka detta avtals funktion, oavsett om den begärande parten tidigare underrättats om åtgärden eller inte.

4.   Parterna ska försöka utse eller inrätta informationskontor eller kontaktpunkter för de berörda personerna i den andra parten med uppgift att effektivt försöka lösa problem som kan följa av tillämpningen av åtgärder med allmän tillämpning. Sådana processer bör vara lättillgängliga, tidsbundna, resultatorienterade och öppna. De ska inte påverkar verkställighets- och överklagandeförfaranden som parterna inleder eller driver. De ska inte heller påverka parternas rättigheter eller skyldigheter enligt kapitel fjorton (Tvistelösning) och bilaga 14-A (Medlingsmekanism för icke-tariffära åtgärder).

1.   Parterna ska inrätta eller upprätthålla domstolar, domstolsliknande rättsinstanser, förvaltningsdomstolar eller motsvarande förfaranden som snabbt kan pröva och vid behov vidta korrigerande åtgärder i frågor som omfattas av detta avtal. Dessa domstolar ska vara opartiska och oberoende av den instans eller myndighet som svarar för den administrativa tillsynen och får inte ha ett väsentligt intresse i ärendets utgång.

2.   Parterna ska säkerställa att parterna i målet i alla sådana domstolar eller förfaranden har rätt till följande:

3.   Parterna ska se till att sådana beslut som kan överklagas eller granskas enligt landets lagstiftning tillämpas eller regleras av den instans eller myndighet som ansvarar för den administrativa åtgärden i fråga.

1.   Parterna är överens om att samarbeta för att främja god kvalitet och effektivitet i lagstiftningen, bland annat genom informationsutbyte och bästa praxis i deras respektive lagstiftningsreformer och konsekvensanalyser av lagstiftningen.

2.   Parterna följer principerna för god förvaltningssed och enas om att samarbeta för att främja dem, bland annat genom informationsutbyte och bästa praxis.

1.   Parterna erinrar om Agenda 21 om miljö och utveckling från 1992, genomförandeplanen från Johannesburg om hållbar utveckling från 2002 och FN:s ekonomiska och sociala råds ministerdeklaration från 2006 och bekräftar sina åtaganden att främja utvecklingen av den internationella handeln på ett sätt som bidrar till målet med hållbar utveckling och arbeta för att se till att detta mål integreras i och avspeglas på alla nivåer i parternas handelsförbindelser.

2.   Parterna erkänner att ekonomisk och social utveckling och miljöskydd är avhängiga av varandra och förstärker insatserna för hållbar utveckling. Parterna framhäver fördelen av samarbete i handelsrelaterade arbetsmarknads- och miljöfrågor som en del av en övergripande strategi för handel och hållbar utveckling.

3.   Parterna erkänner att det inte är deras avsikt att i detta kapitel harmonisera parternas arbetsmarknads- eller miljönormer, utan att avsikten är att förstärka handelsrelationer och samarbete så att det främjar hållbar utveckling inom ramen för punkterna 1 och 2.

1.   Om inte annat anges i detta kapitel, ska detta kapitel gälla åtgärder som parterna antar eller bibehåller och som har konsekvenser för handelsrelaterade aspekter av arbetsmarknads- (84) och miljöfrågor inom ramen för artiklarna 13.1.1 och 13.1.2.

2.   Parterna betonar att miljö- och arbetsmarknadsnormer inte bör användas i handelsprotektionistiskt syfte. Parterna konstaterar att deras komparativa fördel på inget sätt får ifrågasättas.

1.   Parterna erkänner värdet av internationellt samarbete och internationella avtal om sysselsättning och arbetsmarknadsfrågor som det internationella samfundets svar på de ekonomiska, sysselsättningsrelaterade och sociala utmaningar och möjligheter som följer av globaliseringen. De åtar sig att vid behov samråda och samarbeta i handelsrelaterade arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor av gemensamt intresse.

2.   Parterna bekräftar att de sluter upp bakom FN:s ekonomiska och sociala råds ministerdeklaration från 2006 om full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor och erkänner att full och produktiv sysselsättning och anständiga arbetsvillkor för alla är centrala element i en hållbar utveckling för alla länder och ett prioriterat mål för internationellt samarbete och främjande av utvecklingen av internationell handel på ett sätt som leder till full och produktiv sysselsättning och anständiga arbetsvillkor för alla, dvs. män, kvinnor och ungdomar.

3.   Parterna åtar sig, i enlighet med de skyldigheter som följer av medlemskap i ILO och ILO:s förklaring om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och uppföljningen av denna som antogs vid internationella arbetskonferensens åttiosjätte möte 1998, att respektera, främja och i sina lagar och förfaranden införa principerna för de grundläggande rättigheterna, nämligen

Parterna bekräftar sina åtaganden att tillämpa de ILO-konventioner som Korea respektive Europeiska unionens medlemsstater har ratificerat. Parterna kommer att fortsätta sina ansträngningar för att uppnå en ratificering av både de grundläggande ILO-konventionerna och övriga konventioner som ILO klassificerat som uppdaterade.

1.   Parterna erkänner värdet av internationella miljöinsatser och miljöavtal som det internationella samfundets svar på globala och regionala miljöproblem, och de åtar sig att vid behov samråda och samarbeta i förhandlingar om handelsrelaterade miljöfrågor av gemensamt intresse.

2.   Parterna bekräftar på nytt sina åtaganden om effektivt införlivande i sina lagar och förfaranden av multilaterala miljöavtal i vilka de är parter.

3.   Parterna bekräftar sina åtaganden att uppnå slutmålet i FN:s ramkonvention om klimatförändringen och Kyotoprotokollet. De åtar sig att samarbeta vid utarbetandet av framtida internationella ramverk om klimatförändringen enligt handlingsplanen från Bali (85).

1.   Parterna bekräftar att handel bör främja hållbar utveckling i alla dess dimensioner. Parterna erkänner den betydelse som grundläggande arbetsmarknadsnormer och anständiga arbetsvillkor kan ha för ekonomisk effektivitet, innovation och produktivitet. De betonar också värdet av större politisk samstämmighet mellan handelspolitiken å ena sidan och sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken å den andra.

2.   Parterna ska sträva efter att underlätta och främja handel och utländska direktinvesteringar i miljövaror och miljötjänster, bland annat miljöteknik, hållbara och förnybara energikällor, energieffektiva varor och tjänster samt miljömärkta varor, bl.a. genom att ta itu med icke-tariffära handelshinder. Parterna ska sträva efter att underlätta och främja handel med varor som bidrar till hållbar utveckling, bland annat varor som ingår i system för till exempel rättvis och etisk handel och företagens sociala ansvar och åtaganden.

1.   En part får inte underlåta att på ett effektivt sätt efterleva sina miljölagar och arbetsmarknadslagar genom att kontinuerligt eller återkommande handla eller försumma att handla på ett sätt som har konsekvenser för handeln eller investeringar mellan parterna.

2.   En part får inte försvaga eller minska det miljö- eller arbetarskydd som föreskrivs i landets lagar för att främja handel eller investeringar genom att avstå eller på annat sätt bevilja undantag från, eller erbjuda sig att avstå eller bevilja undantag från, landets lagar, andra författningar eller normer på ett sätt som påverkar handeln eller investeringarna mellan parterna.

1.   Parterna ska utse ett kontor inom sin förvaltning som ska tjäna som kontaktpunkt med den andra parten vid tillämpningen av detta kapitel.

2.   Den kommitté för handel och hållbar utveckling som inrättas enligt artikel 15.2.1 (Specialiserade kommittéer) ska bestå av högre tjänstemän från parternas förvaltningar.

3.   Kommittén ska sammanträda inom ett år från det att det här avtalet har trätt i kraft, och därefter vid behov, för att övervaka genomförandet av detta kapitel, bland annat samarbetet enligt bilaga 13.

4.   Parterna ska inrätta en nationell rådgivande grupp/nationella rådgivande grupper för hållbar utveckling (miljö och arbete) som ska ha till uppgift att ge råd i frågor som gäller genomförandet av detta kapitel.

5.   Den nationella rådgivande gruppen/de nationella rådgivande grupperna ska bestå av oberoende representativa organisationer för det civila samhället i en balanserad fördelning mellan miljöintressen, arbetsmarknadsorganisationer och andra berörda parter.

1.   Medlemmarna i parternas nationella rådgivande grupper ska sammanträda vid ett forum för det civila samhället för att föra en dialog om olika aspekter av hållbar utveckling i samband med handelsrelationerna mellan parterna. Forumet för det civila samhället ska sammanträda en gång per år, om parterna inte kommer överens om något annat. Parterna ska genom beslut i kommittén för handel och hållbar utveckling enas om verksamheten i forumet för det civila samhället senast ett år efter det att detta avtal har trätt i kraft.

2.   Den nationella rådgivande gruppen/de nationella rådgivande grupperna ska välja sina företrädare bland sina medlemmar i en balanserad fördelning mellan berörda parter enligt artikel 13.12.5.

3.   Parterna kan lägga fram en uppdatering av tillämpningen av detta kapitel inför forumet för det civila samhället. Synpunkter, åsikter och resultat från forumet för det civila samhället kan lämnas till parterna direkt eller via de nationella rådgivande grupperna.

1.   En part får begära samråd med den andra parten i alla frågor som kan uppkomma inom ramen för detta kapitel, däribland de meddelanden från de nationella rådgivande grupperna som avses i artikel 13.12, genom att sända en skriftlig begäran till den andra partens kontaktpunkt. Samråd ska äga rum genast efter det att en part lämnat en begäran om samråd.

2.   Parterna ska göra sitt yttersta för att nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning i frågan. Parterna ska se till att resolutionen återspeglar ILO:s eller relevanta multilaterala miljöorganisationers eller -organs verksamhet för främjande av ökat samarbete och samstämmighet i arbetet mellan parterna och dessa organisationer. I tillämpliga fall kan parterna enligt överenskommelse dem emellan rådfråga dessa organisationer eller organ.

3.   Om en part anser att en fråga behöver diskuteras närmare, kan den parten, genom att sända en skriftlig begäran till den andra partens kontaktpunkt, begära att kommittén för handel och hållbar utveckling sammankallas för att behandla frågan. Kommittén ska genast sammanträda och försöka komma fram till en lösning i frågan. Kommitténs resolution ska offentliggöras om kommittén inte beslutar något annat.

4.   Kommittén kan rådfråga antingen den ena nationella rådgivande gruppen eller båda, och vardera parten kan på eget initiativ rådfråga sin egen nationella rådgivande grupp. En parts nationella rådgivande grupp får också på eget initiativ lämna meddelanden till parten eller kommittén.

1.   Om parterna inte kommer överens om något annat, får en part, inom 90 dagar från det att begäran om samråd ingivits enligt artikel 13.14.1 begära att en expertpanel sammankallas för att undersöka den fråga som inte har lösts på ett tillfredsställande sätt genom samråd på myndighetsnivå. Parterna kan komma med inlagor till expertpanelen. Expertpanelen kan vid behov begära information och råd av endera parten, den nationella rådgivande gruppen/de nationella rådgivande grupperna eller de internationella organisationer som avses i artikel 13.14. Expertpanelen ska sammankallas inom två månader från det att en part begärt det.

2.   Den expertpanel som utses enligt förfarandena i punkt 3 ska ställa sin sakkunskap till förfogande vid tillämpningen av detta kapitel. Om parterna inte kommer överens om något annat, ska expertpanelen, inom 90 dagar från det att den sista experten utsetts, lägga fram en rapport för parterna. Parterna ska vid tillämpningen av detta kapitel göra sitt yttersta för att ta hänsyn till expertpanelens råd och rekommendationer. Införlivandet av expertpanelens rekommendationer ska övervakas av kommittén för handel och hållbar utveckling. Expertpanelens rapport ska ställas till förfogande för parternas nationella rådgivande grupper. Vad gäller konfidentiell information ska principerna i bilaga 14-B (Arbetsordning för skiljeförfaranden) tillämpas.

3.   När detta avtal träder i kraft, ska parterna komma överens om en förteckning över minst 15 personer med sakkunskap om frågorna i detta kapitel, varav minst fem ska vara icke-medborgare i den part som innehar ordförandeskapet i expertpanelen. Experterna ska vara oberoende och inte ha anknytning till eller ta emot instruktioner från någondera parten eller organisationer som är företrädda i en nationell rådgivande grupp/de nationella rådgivande grupperna. Vardera parten ska utse en expert från förteckningen över experter inom 30 dagar från den dag då begäran om tillsättande av expertpanelen mottogs. Om en part inte kan utse sin expert inom utsatt tid, ska den andra parten från förteckningen över experter utse en medborgare från den part som inte kunnat utse en expert. De två utsedda experterna ska fatta beslut om ordförandeskapet, som inte får vara en medborgare från någondera parten.

1.   Parterna ska sträva efter att lösa alla tvister när det gäller tolkningen och tillämpningen av de bestämmelser som avses i artikel 14.2 genom att inleda samråd i en förtroendefull anda i syfte att gemensamt komma överens om en lösning.

2.   Samråd ska inledas genom att en part sänder en skriftlig begäran till den andra parten. Av begäran ska det framgå vilken åtgärd det rör sig om och vilka bestämmelser i avtalet som parten anser är tillämpliga. En kopia av begäran om samråd ska sändas till handelskommittén.

3.   Samråden ska hållas inom 30 dagar från det att begäran har lämnats och ska, om parterna inte kommer överens om något annat, hållas på den svarande partens territorium. Samråden ska anses ha avslutats inom 30 dagar från det att begäran om samråd lämnades, om inte båda parterna är överens om att fortsätta samrådet. All information som lämnas ut under samrådet ska förbli konfidentiell.

4.   Samråd om brådskande ärenden, bl.a. frågor som gäller lättfördärvliga varor eller säsongvaror (87), ska genomföras inom 15 dagar från den dag då begäran om samråd lämnades och anses vara avslutade senast 15 dagar från det att begäran om samråd lämnades.

5.   Om samråden inte genomförs inom de tidsfrister som fastställs i punkterna 3 och 4, eller om samråden har avslutats men ingen ömsesidigt godtagbar lösning har nåtts, får den klagande parten begära att en skiljenämnd tillsätts i enlighet med artikel 14.4.

1.   Om parterna inte har lyckats lösa tvisten genom samråd, i enlighet med artikel 14.3, får den klagande parten begära att det tillsätts en skiljenämnd.

2.   Begäran om tillsättande av en skiljenämnd ska lämnas in skriftligen till den svarande parten och till handelskommittén. Den klagande parten ska i sin begäran ange den särskilda åtgärd klagomålet gäller och förklara hur denna åtgärd kan anses strida mot de bestämmelser som det hänvisas till i artikel 14.2.

1.   En skiljenämnd ska bestå av tre skiljemän.

2.   Inom tio dagar från det att begäran om tillsättande av en skiljenämnd har ingetts till handelskommittén, ska parterna samråda för att enas om nämndens sammansättning.

3.   Om parterna inte kan enas om skiljenämndens sammansättning inom den tidsfrist som fastställs i punkt 2, kan endera parten begära att ordföranden för handelskommittén eller dennes ställföreträdare utser alla tre ledamöterna genom lottning bland de personer som är upptagna på den förteckning som avses i artikel 14.18 enligt följande: en bland de personer som den klagande parten föreslagit, en bland de personer som den svarande parten föreslagit och en bland de personer som av parterna valts för att fungera som ordförande. Om parterna är eniga om valet av en eller flera av ledamöterna i skiljenämnden, ska de övriga ledamöterna utses genom samma förfarande.

4.   Skiljenämnden ska anses ha tillsatts den dag då de tre skiljemännen utses.

1.   Senast 90 dagar efter det att skiljenämnden tillsattes ska nämnden för parterna lägga fram en interimsrapport som ska innehålla en redogörelse för sakförhållandena, tillämpligheten av de relevanta bestämmelserna samt de viktigaste skälen till nämndens undersökningsresultat och rekommendationer. Om skiljenämnden anser att denna tidsfrist inte kan hållas, ska nämndens ordförande skriftligen meddela detta till parterna och till handelskommittén och ange skälen till förseningen samt det datum då nämnden planerar att ha avslutat sitt arbete. I inget fall får interimsrapporten läggas fram senare än 120 dagar efter den dag då skiljenämnden tillsattes.

2.   Parterna får inom 14 dagar från det att interimsrapporten lagts fram lämna in en skriftlig begäran till skiljenämnden om att den ska ompröva särskilda aspekter i rapporten.

3.   I brådskande fall, inbegripet fall som gäller lättfördärvliga varor eller säsongvaror, ska skiljenämnden göra sitt yttersta för att överlämna sin interimsrapport och parterna får inom de tidsfrister som fastställs i punkterna 1 och 2 lämna in en skriftlig begäran till skiljenämnden om att den ska ompröva särskilda aspekter i rapporten.

4.   Efter att ha övervägt parternas skriftliga synpunkter på interimsrapporten, får skiljenämnden ändra sin rapport och företa ytterligare utredningar som den anser motiverade. Skiljenämndens slutliga avgörande ska innehålla en redogörelse för de argument som förts fram i samband med interimsöversynen.

1.   Skiljenämnden ska överlämna sitt avgörande till parterna och till handelskommittén senast 120 dagar efter den dag då nämnden tillsattes. Om skiljenämnden anser att denna tidsfrist inte kan hållas, ska nämndens ordförande skriftligen meddela detta till parterna och till handelskommittén och ange skälen till förseningen samt det datum då nämnden planerar att meddela sitt avgörande. Under inga omständigheter får avgörandet meddelas senare än 150 dagar efter den dag då skiljenämnden tillsattes.

2.   I brådskande fall, bl.a. fall som gäller lättfördärvliga varor och säsongvaror, ska skiljenämnden göra sitt yttersta för att lämna sitt avgörande inom 60 dagar från den dag då den tillsattes. Under inga omständigheter får avgörandet meddelas senare än 75 dagar efter den dag då nämnden tillsattes. Skiljenämnden får inom tio dagar från den dag då den tillsattes lämna ett preliminärt avgörande i frågan om huruvida den anser att fallet är brådskande.

1.   Den svarande parten ska inom 30 dagar från den dag då skiljenämndens avgörande överlämnades till parterna till den klagande parten och handelskommittén anmäla den tidsperiod som den kommer att behöva för att följa avgörandet.

2.   Om parterna inte kan enas om vilken tidsperiod som är rimlig för att följa skiljenämndens avgörande, ska den klagande parten inom 20 dagar från den svarande partens anmälan enligt punkt 1 skriftligen begära att den ursprungliga skiljenämnden fastställer den rimliga tidsperiodens längd. En sådan begäran ska anmälas till den andra parten och till handelskommittén. Skiljenämnden ska överlämna sitt avgörande till parterna och till handelskommittén senast 20 dagar efter den dag då begäran ingavs.

3.   Om en ledamot i den ursprungliga skiljenämnden inte längre är tillgänglig, ska förfarandena i artikel 14.5 tillämpas. Tidsfristen för att meddela avgörandet ska vara 35 dagar från den dag då den begäran som avses i punkt 2 ingavs.

4.   Den svarande parten ska skriftligen meddela den klagande parten om de åtgärder som har vidtagits för att följa skiljenämndens avgörande minst en månad före den rimliga tidsperioden har löpt ut.

5.   Den rimliga tidsperioden kan förlängas efter överenskommelse mellan parterna.

1.   Den svarande parten ska före utgången av den rimliga tidsperioden till den klagande parten och handelskommittén anmäla vilka åtgärder den har vidtagit för att följa skiljenämndens avgörande.

2.   Om det råder oenighet mellan parterna om huruvida en åtgärd, så som den anmälts enligt punkt 1, har vidtagits eller är förenlig med bestämmelserna som det hänvisas till i artikel 14.2, får den klagande parten skriftligen begära att frågan hänskjuts till den ursprungliga skiljenämnden för avgörande. Den klagande parten ska i sin begäran ange vilken särskild åtgärd klagomålet gäller och förklara varför denna åtgärd kan anses strida mot bestämmelserna som det hänvisas till i artikel 14.2. Skiljenämnden ska meddela sitt avgörande inom 45 dagar från den dag då begäran ingavs.

3.   Om en ledamot i den ursprungliga skiljenämnden inte längre är tillgänglig, ska förfarandena i artikel 14.5 tillämpas. Tidsfristen för att meddela avgörandet ska vara 60 dagar från den dag då den begäran som avses i punkt 2 ingavs.

1.   Om den svarande parten inte anmäler de åtgärder som har vidtagits för att följa skiljenämndens avgörande innan den rimliga tidsperioden har löpt ut, eller om skiljenämnden fastställer att ingen åtgärd vidtagits för att följa avgörandet eller att de åtgärder som anmälts enligt artikel 14.10.1 inte är förenliga med den partens förpliktelser enligt bestämmelserna i artikel 14.2, ska den svarande parten, om den klagande parten begär detta, erbjuda provisorisk kompensation.

2.   Om ingen överenskommelse om kompensation har kunnat träffas inom 30 dagar från utgången av den rimliga tidsperioden eller från skiljenämndens avgörande enligt artikel 14.10 att ingen åtgärd vidtagits för att följa avgörandet eller att den åtgärd som anmälts enligt artikel 14.10.1 är oförenlig med de bestämmelser som avses i artikel 14.2, ska den klagande parten ha rätt att genom anmälan till den svarande parten och till handelskommittén tillfälligt upphäva de förpliktelser som följer av bestämmelserna i artikel 14.2 i en omfattning som motsvarar de upphävda eller minskade förpliktelser som orsakats av den bristande efterlevnaden. I anmälan ska det anges omfattningen av de förpliktelser som den klagande parten avser att upphäva. Den klagande parten får börja tillämpa upphävandet tio dagar efter den dag då anmälan gjordes, såvida inte den svarande parten har begärt skiljeförfarande enligt punkt 4.

3.   Om förpliktelser upphävs eller minskas, kan den klagande parten välja att höja sina tullsatser till samma nivå som gäller för andra WTO-medlemmar på en handelsvolym som fastställs så att handelsvolymen multiplicerad med ökningen av tullsatserna motsvarar värdet på de upphävda eller minskade förpliktelser som orsakats av den bristande efterlevnaden.

4.   Om den svarande parten anser att omfattningen av de upphävda eller minskade förpliktelserna inte motsvarar de upphävda eller minskade förpliktelser som orsakats av den bristande efterlevnaden, får parten inge en skriftlig begäran om att den ursprungliga skiljenämnden ska avgöra frågan. En sådan begäran ska anmälas till den klagande parten och till handelskommittén inom 10 arbetsdagar från utgången av den period som det hänvisas till i punkt 2. Den ursprungliga skiljenämnden ska meddela sitt avgörande till parterna och handelskommittén beträffande nivån på de upphävda skyldigheterna inom 30 dagar från den dag då begäran ingavs. Förpliktelserna får inte upphävas förrän den ursprungliga skiljenämnden har meddelat sitt avgörande, och det tillfälliga upphävandet ska vara förenligt med skiljenämndens avgörande.

5.   Om en ledamot i den ursprungliga skiljenämnden inte längre är tillgänglig, ska förfarandena i artikel 14.5 tillämpas. Tidsfristen för att meddela avgörandet ska vara 45 dagar från den dag då den begäran som avses i punkt 4 ingavs.

6.   Upphävandet av förpliktelserna ska vara tillfälligt och tillämpas endast till dess att den åtgärd som konstaterats strida mot bestämmelserna som det hänvisas till i artikel 14.2 har undanröjts eller ändrats på ett sådant sätt att den blir förenlig med de bestämmelserna i enlighet med artikel 14.12 eller till dess att parterna har enats om en lösning av tvisten.

1.   Den svarande parten ska underrätta den klagande parten och handelskommittén om alla åtgärder som den har vidtagit för att följa skiljenämndens avgörande och om sin begäran om att det tillfälliga upphävandet av förpliktelser som tillämpas av den klagande parten ska upphöra.

2.   Om parterna inte når en överenskommelse om den anmälda åtgärdens förenlighet med bestämmelserna enligt artikel 14.2 inom 30 dagar från det att anmälan ingavs, ska den klagande parten skriftligen begära att frågan hänskjuts till den ursprungliga skiljenämnden för avgörande. En sådan begäran ska anmälas till den svarande parten och till handelskommittén. Skiljenämndens avgörande ska meddelas parterna och handelskommittén senast 45 dagar efter den dag då begäran ingavs. Om skiljenämnden fastställer att en vidtagen åtgärd är förenlig med de bestämmelser som det hänvisas till i artikel 14.2, ska upphävandet av förpliktelser upphöra att tillämpas.

3.   Om en ledamot i den ursprungliga skiljenämnden inte längre är tillgänglig, ska förfarandena i artikel 14.5 tillämpas. Tidsfristen för att meddela avgörandet ska vara 60 dagar från den dag då den begäran som avses i punkt 2 ingavs.

1.   Tvistelösningsförfarandena enligt detta kapitel i denna avdelning ska styras av bilaga 14-B.

2.   Utfrågningarna i skiljenämnden ska vara öppna för allmänheten i enlighet med bilaga 14-B.

1.   Skiljenämnden ska göra sitt yttersta för att fatta beslut enhälligt. Om det inte går att uppnå enhällighet, ska frågan avgöras genom enkel majoritet. Skiljemännens avvikande meningar ska aldrig offentliggöras.

2.   Skiljenämndens avgöranden ska vara bindande för parterna och får inte ge upphov till några rättigheter eller förpliktelser för fysiska eller juridiska personer. Skiljenämnden ska i sitt avgörande redovisa sakförhållandena, de relevanta avtalsbestämmelsernas tillämplighet samt de viktigaste skälen till nämndens undersökningsresultat och slutsatser. Handelskommittén ska offentliggöra skiljenämndens avgöranden i sin helhet, såvida den inte beslutat att inte offentliggöra dem.

1.   Handelskommittén ska senast sex månader efter det att detta avtal trätt i kraft sammanställa en förteckning över 15 personer som är villiga och har möjlighet att tjänstgöra som skiljemän. Parterna ska föreslå fem personer vardera som kan fungera som skiljemän. Parterna ska också välja fem personer som inte är medborgare i någon av parterna och som ska fungera som ordförande för skiljenämnden. Handelskommittén ska se till att det alltid finns 15 personer i förteckningen.

2.   Skiljemännen ska ha specialkunskaper eller erfarenhet inom juridik och internationell handel. De ska vara oberoende, uppträda i egenskap av enskilda individer och inte ta emot instruktioner från någon organisation eller regering vad gäller frågor med anknytning till tvisten, eller ha anknytning till någon av parternas regeringar, samt följa bilaga 14-C.

1.   Tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel om tvistelösning ska inte utgöra något hinder för eventuella åtgärder inom ramen för WTO, inklusive tvistelösningsåtgärder.

2.   Om en part emellertid har inlett ett tvistelösningsförfarande avseende en viss åtgärd, antingen enligt detta kapitel eller enligt WTO-avtalet, får den inte inleda ett tvistelösningsförfarande avseende samma åtgärd i något annat forum förrän det första förfarandet har avslutats. När det gäller en förpliktelse som är densamma enligt detta avtal och enligt WTO-avtalet, får en part inte heller hävda sina rättigheter i båda dessa forum. När ett tvistelösningsförfarande väl har inletts, får parten inte hävda sina rättigheter i det andra forumet när det gäller samma förpliktelse enligt det andra avtalet, såvida inte det valda forumet av skäl som rör förfarandet eller juridisk behörighet misslyckas med att få fram ett undersökningsresultat för de rättigheter som hävdas enligt den förpliktelsen.

3.   För tillämpningen av punkt 2 gäller följande:

4.   Ingenting i detta avtal ska hindra en part från att genomföra ett sådant upphävande av skyldigheter som godkänts av DSB:s tvistelösningsorgan. WTO-avtalet får inte åberopas för att hindra en part från att upphäva sina förpliktelser enligt detta kapitel.

1.   Alla tidsfrister som fastställs i detta kapitel, inklusive skiljenämndens tidsfrister för att meddela sina avgöranden, ska räknas i kalenderdagar från och med dagen efter den dag då den åtgärd eller händelse de avser inträffade.

2.   Alla tidsfrister som anges i detta kapitel får förlängas genom överenskommelse mellan parterna.

1.   Härmed inrättas en handelskommitté (88), bestående av företrädare för EU-parten, och företrädare för Korea.

2.   Handelskommittén ska sammanträda en gång per år, växelvis i Bryssel och i Söul, eller om någon av parterna begär detta. Ordförandeskapet i handelskommittén ska innehas gemensamt av Koreas handelsminister och ledamoten av Europeiska kommissionen med ansvar för handel, eller deras respektive utsedda företrädare. Handelskommittén ska komma överens om sammanträdesschemat och fastställa dagordningen.

3.   Handelskommittén ska

4.   Handelskommittén får

5.   Handelskommittén ska rapportera till gemensamma kommittén om sin egen och de specialiserade kommittéernas, arbetsgruppernas och andra organs verksamhet vid varje regelbundet möte i gemensamma kommittén.

6.   Utan att det påverkar de rättigheter som följer av kapitel fjorton (Tvistelösning) och bilaga 14-A (Medlingsmekanism för icke-tariffära åtgärder) får parterna hänskjuta alla frågor om avtalets tillämpning eller tolkning till handelskommittén.

7.   Om en part överlämnar uppgifter som betraktas som konfidentiella enligt dess lagar och andra författningar till handelskommittén, specialiserade kommittéer, arbetsgrupper och andra organ, ska den andra parten iaktta sekretess beträffande dessa uppgifter.

8.   Parterna erkänner betydelsen av insyn och öppenhet och bekräftar sin respektive praxis för att ta hänsyn till allmänhetens synpunkter så att så många olika perspektiv som möjligt kan integreras vid tillämpningen av detta avtal.

1.   Följande specialiserade kommittéer inrättas härmed under ledning av handelskommittén:

De specialiserade kommittéernas uppdrag och uppgifter fastställs i relevanta kapitel och protokoll i detta avtal.

2.   Handelskommittén kan besluta att inrätta andra specialiserade kommittéer som kan bistå den i dess arbete. Handelskommittén ska fastställa sammansättningen av och uppgifterna och arbetssättet för de specialiserade kommittéer som inrättas enligt denna artikel.

3.   Om inte annat anges i detta avtal, ska de specialiserade kommittéerna vanligtvis sammanträda en gång per år, växelvis i Bryssel och Söul, eller om någon av parterna eller handelskommittén begär detta, och ha en företrädare för Korea och en för Europeiska unionen som ordförande. De specialiserade kommittéerna ska komma överens om sammanträdesschemat och fastställa dagordningen.

4.   De specialiserade kommittéerna ska underrätta handelskommittén om sammanträdesschemat och dagordningen i tillräckligt god tid före sammanträdena. De ska rapportera till handelskommittén om sin verksamhet vid varje reguljärt sammanträde i handelskommittén. Inrättandet eller förekomsten av en specialiserad kommitté ska inte utgöra ett hinder för en part att ta upp en fråga direkt med handelskommittén.

5.   Handelskommittén kan besluta att ändra eller åta sig den uppgift som givits till en specialiserad kommitté eller att upplösa en specialiserad kommitté.

1.   Följande arbetsgrupper inrättas härmed under ledning av handelskommittén:

2.   Handelskommittén kan besluta att inrätta andra arbetsgrupper för särskilda uppgifter eller ämnen. Handelskommittén ska fastställa arbetsgruppernas sammansättning, uppgifter och arbetssätt. Alla reguljära och extra sammanträden mellan parterna som syftar till att behandla frågor som omfattas av detta avtal ska betraktas som arbetsgrupper i den mening som avses i denna artikel.

3.   Om inte något annat anges i detta avtal, ska arbetsgrupperna sammanträda på lämplig nivå när omständigheterna så kräver, eller på begäran av en part eller handelskommittén. De ska ha en företrädare för Korea och en för Europeiska unionen som ordförande. Arbetsgrupperna ska komma överens om sammanträdesschemat och fastställa dagordningen.

4.   Arbetsgrupperna ska underrätta handelskommittén om sammanträdesschemat och dagordningen i tillräckligt god tid före sammanträdena. De ska rapportera till handelskommittén om sin verksamhet vid varje reguljärt sammanträde i handelskommittén. Inrättandet eller förekomsten av en arbetsgrupp ska inte utgöra ett hinder för en part att ta upp en fråga direkt med handelskommittén.

5.   Handelskommittén kan besluta att ändra eller åta sig den uppgift som givits till en arbetsgrupp eller att upplösa en arbetsgrupp.

1.   Handelskommittén ska i syfte att uppnå målen i detta avtal ha befogenhet att fatta beslut i alla frågor i de fall som föreskrivs i detta avtal.

2.   De beslut som fattas ska vara bindande för parterna, som ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra dem. Handelskommittén får vid behov också utfärda rekommendationer.

3.   Handelskommittén ska utarbeta sina beslut och rekommendationer genom överenskommelse mellan parterna.

1.   Parterna kan skriftligen komma överens om att göra ändringar i detta avtal. En ändring ska träda i kraft efter det att parterna till varandra skriftligen intygat att de har uppfyllt och slutfört alla sina respektive tillämpliga rättsliga krav och förfaranden den dag som parterna enats om.

2.   Trots vad som sägs i punkt 1, får handelskommittén besluta att ändra bilagorna, tilläggen, protokollen och anmärkningarna till detta avtal. Parterna får anta beslutet i enlighet med sina respektive tillämpliga rättsliga krav och förfaranden.

1.   När detta avtal träder i kraft ska parterna utse varsin samordnare i syfte att underlätta kontakterna och garantera ett effektivt genomförande av detta avtal. Samordnarna utses utan att detta påverkar det särskilda urvalet av behöriga myndigheter enligt särskilda kapitel i detta avtal.

2.   En parts samordnare ska på den andra partens begäran ange vilket organ eller vilken tjänsteman som ansvarar för frågor som gäller genomförandet av detta avtal samt lämna det stöd som behövs för att underlätta kontakterna med den begärande parten.

3.   En part ska på den andra partens begäran och så långt det enligt partens egna lagstiftning är möjligt lämna upplysningar via sina samordnare till den andra parten och omedelbart besvara alla frågor från den andra parten med anknytning till en befintlig eller föreslagen åtgärd som skulle kunna påverka handeln mellan parterna.

1.   Detta avtal ska gälla skatteåtgärder endast om det är en förutsättning för att bestämmelserna i detta avtal kan tillämpas.

2.   Inget i detta avtal ska påverka parternas rättigheter och skyldigheter enligt skattekonventioner mellan Korea och respektive medlemsstat i Europeiska unionen. Vid bristande överensstämmelse mellan detta avtal och en sådan skattekonvention gäller konventionens bestämmelser. Om det finns en skattekonvention mellan Korea och en medlemsstat i Europeiska unionen, ska de behöriga myndigheterna enligt konventionen bära hela ansvaret för att gemensamt fastställa om det råder bristande överensstämmelse mellan detta avtal och den konventionen.

3.   Ingen bestämmelse i detta avtal får tolkas så att den hindrar parterna från att vid tillämpning av relevanta bestämmelser i sin skattelagstiftning skilja mellan skattebetalare med skilda omständigheter, särskilt vad gäller bosättningsort eller den plats där kapitalet är investerat.

4.   Inget i detta avtal får tolkas så, att det hindrar parterna från att anta eller sätta i kraft åtgärder som syftar till att förhindra att skatt undviks eller kringgås i enlighet med skattebestämmelserna i avtal om undvikande av dubbelbeskattning eller med andra skattearrangemang eller inhemsk skattelagstiftning.

1.   Om en part har allvarliga betalningsbalansproblem eller allvarliga externa finansiella svårigheter, eller om sådana problem eller svårigheter riskerar att uppkomma, får parten införa eller upprätthålla begränsningar för handeln med varor och tjänster och för etablering.

2.   Parterna ska försöka undvika att tillämpa de begränsningar som avses i punkt 1.

De begränsningar som införs eller upprätthålls enligt denna artikel ska vara icke-diskriminerande, tidsbegränsade och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att avhjälpa betalningsbalanssituationen eller den externa finansiella situationen. De måste uppfylla villkoren i WTO-avtalen och i tillämpliga fall vara förenliga med Internationella valutafondens stadga.

3.   Den part som upprätthåller eller inför begränsningar, eller ändrar begränsningarna, ska omedelbart anmäla detta till den andra parten och snarast möjligt redovisa en tidsplan för deras upphävande.

4.   Om begränsningar införs eller upprätthålls, ska samråd omgående äga rum i handelskommittén. Vid detta samråd ska den berörda partens betalningsbalanssituation och de begränsningar som införts eller upprätthållits med stöd av denna artikel bedömas, varvid bland annat följande faktorer ska beaktas:

Vid samrådet ska frågan om huruvida begränsningarna är förenliga med punkterna 3 och 4 tas upp. Alla uppgifter av statistisk natur och andra faktauppgifter från Internationella valutafonden som gäller valutor, valutareserver och betalningsbalans ska godtas, och slutsatserna ska grundas på den internationella valutafondens bedömning av den berörda partens betalningsbalans och externa finansiella situation.

1.   Detta avtal ska godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden.

2.   Detta avtal ska träda i kraft 60 dagar efter den dag då parterna utbyter skriftliga anmälningar om att de uppfyller sina respektive tillämpliga rättsliga krav och har slutfört alla rättsliga förfaranden på den dag som parterna enats om.

3.   Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2, ska parterna tillämpa protokollet om kulturellt samarbete från den första dagen i den tredje månaden efter den dag då Korea deponerat sitt instrument för ratifikation av Unesco-konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som antogs i Paris den 20 oktober 2005 (nedan kallad Unesco-konventionen) hos Unescos sekretariat i Paris, såvida Korea inte deponerat sitt instrument för ratifikation av Unesco-konventionen före det utbyte av anmälningar som avses i punkter 2 eller 5.

4.   Anmälningarna ska göras till Europeiska unionens råds generalsekreterare och till Koreas utrikes- och handelsminister eller dennes efterträdare.

1.   Detta avtal ska ingås på obestämd tid.

2.   En part får säga upp detta avtal genom att skriftligen anmäla det till den andra parten.

3.   Avtalet ska upphöra att gälla sex månader efter dagen för anmälan enligt punkt 2.

1.   Parterna ska vidta alla allmänna eller särskilda åtgärder som krävs för fullgörandet av skyldigheterna enligt detta avtal. De ska se till att de mål som anges i detta avtal uppnås.

2.   En part får omedelbart vidta lämpliga åtgärder i enlighet med folkrättens regler om detta avtal sägs upp på ett sätt som inte överensstämmer med allmänna folkrättsliga regler.

1.   Om inte annat anges, ersätts eller avslutas inte tidigare avtal mellan Europeiska unionens medlemsstater och/eller Europeiska gemenskapen och Korea genom detta avtal.

2.   Detta avtal ska utgöra en integrerad del av de övergripande bilaterala relationer som styrs av ramavtalet. Det utgör ett särskilt avtal vilket ger verkan åt handelsbestämmelserna i den mening som avses i ramavtalet.

3.   Protokollet om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor ersätter tullavtalet vad gäller bestämmelserna om ömsesidigt bistånd mellan administrativa myndigheter.

4.   Parterna är eniga om att inget i detta avtal kräver att de handlar på ett sätt som är oförenligt med deras skyldigheter inom ramen för WTO.

1.   Detta avtal ska omfatta dels de territorier inom vilka fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tillämpas, på de villkor som fastställs i de fördragen, dels Sydkoreas territorium. Hänvisningar till territorium ska i detta avtal tolkas på detta sätt om inte något annat uttryckligen anges.

2.   Vad gäller bestämmelserna om tullbehandling av varor, gäller detta avtal även de områden inom Europeiska unionens tullområde som inte omfattas av punkt 1.