02014A0529(01) — SV — 22.11.2021 — 005.001


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

▼C1

ASSOCIERINGSAVTAL MELLAN

europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan

▼B

(EGT L 161 29.5.2014, s. 3)

Ändrat genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

BESLUT nr 1/2018 AV ASSOCIERINGSKOMMITTÉN EU–UKRAINA I DESS KONSTELLATION FÖR HANDELSFRÅGOR av den 14 maj 2018

  L 175

1

11.7.2018

►M2

BESLUT nr 2/2018 AV ASSOCIERINGSKOMMITTÉN EU–UKRAINA I DESS KONSTELLATION FÖR HANDELSFRÅGOR av den 14 maj 2018

  L 188

17

25.7.2018

►M3

BESLUT nr 1/2018 AV UNDERKOMMITTÉN FÖR TULLFRÅGOR EU–UKRAINA av den 21 november 2018

  L 20

40

23.1.2019

►M4

BESLUT nr 1/2018 AV ASSOCIERINGSRÅDET EU–UKRAINA av den 2 juli 2018

  L 192

36

18.7.2019

►M5

AVTAL genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Ukraina om ändring av de handelsförmåner för kött och köttberedningar av fjäderfä som föreskrivs i associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan

  L 206

3

6.8.2019

►M6

BESLUT nr 1/2019 AV ASSOCIERINGSRÅDET EU–UKRAINA av den 8 juli 2019

  L 248

88

27.9.2019

►M7

BESLUT nr 1/2019 AV UNDERKOMMITTÉN FÖR SANITÄRA OCH FYTOSANITÄRA FRÅGOR EU–UKRAINA av den 18 november 2019

  L 59

31

28.2.2020

►M8

BESLUT nr 1/2021 AV ASSOCIERINGSKOMMITTÉN EU–UKRAINA I DESS KONSTELLATION FÖR HANDELSFRÅGOR av den 22 november 2021

  L 447

23

14.12.2021


Rättat genom:

►C1

Rättelse, EGT L 326, 11.11.2014, s.  5  (2014/529)




▼B

▼C1

ASSOCIERINGSAVTAL MELLAN

europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan

▼B



INGRESS

KONUNGARIKET BELGIEN,

REPUBLIKEN BULGARIEN,

REPUBLIKEN TJECKIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND,

IRLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

REPUBLIKEN KROATIEN,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND,

REPUBLIKEN LITAUEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

UNGERN

REPUBLIKEN MALTA,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN POLEN,

REPUBLIKEN PORTUGAL,

RUMÄNIEN,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna,

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen eller EU,

och

EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN, nedan kallad Euratom,

å ena sidan, och

UKRAINA

å andra sidan,

nedan gemensamt kallade parterna,

SOM BEAKTAR de nära historiska förbindelserna och allt starkare banden mellan parterna samt deras önskan att stärka och bredda förbindelserna på ett målmedvetet och innovativt sätt,

SOM ÄR BESLUTNA att upprätthålla nära och varaktiga förbindelser på grundval av de gemensamma värderingarna respekt för demokratiska principer, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inbegripet rättigheterna för personer som tillhör nationella minoriteter, icke-diskriminering av personer som tillhör minoriteter och respekt för mångfald, mänsklig värdighet och uppslutning bakom principerna om en fri marknadsekonomi, vilket skulle underlätta Ukrainas deltagande i Europas politik,

SOM INSER att Ukraina, som ett europeiskt land, delar historia och värderingar med medlemsstaterna i Europeiska unionen (EU) och är beslutet att främja dessa värderingar,

SOM NOTERAR den vikt som Ukraina fäster vid sin europeiska identitet,

SOM BEAKTAR det starka stödet från allmänheten i Ukraina för landets europeiska val,

SOM BEKRÄFTAR att Europeiska unionen erkänner Ukrainas strävan att närma sig EU och välkomnar dess europeiska val, inbegripet landets åtagande om att bygga upp en djupgående och hållbar demokrati och en marknadsekonomi,

SOM INSER att de gemensamma värderingar som ligger till grund för Europeiska unionen – nämligen demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen – också är väsentliga inslag i detta avtal,

SOM BEKRÄFTAR att Ukrainas politiska associering och ekonomiska integration med Europeiska unionen kommer att bero på framstegen i genomförandet av detta avtal samt på Ukrainas resultat när det gäller att säkerställa respekten för de gemensamma värderingarna, och på framstegen med att uppnå konvergens med EU inom de politiska, ekonomiska och rättsliga områdena,

SOM ÄR BESLUTNA att genomföra alla principer och bestämmelser i Förenta nationernas stadga och alla principer och bestämmelser som antagits inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), särskilt Helsingforsslutakten från 1975 från Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, slutdokumenten från konferenserna i Madrid och Wien från 1991 respektive 1992, Parisstadgan för ett nytt Europa från 1990, Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 och Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1950,

SOM ÖNSKAR stärka den internationella freden och säkerheten samt medverka i en verkningsfull multilateralism och fredlig konfliktlösning, särskilt genom att nära samarbeta i detta syfte inom ramen för Förenta nationerna (FN), OSSE samt Europarådet,

SOM ÄR BESLUTNA att främja oberoende, suveränitet, territoriell integritet och gränsernas okränkbarhet,

SOM ÖNSKAR uppnå en allt större konvergens i ståndpunkterna i bilaterala, regionala och internationella frågor av ömsesidigt intresse, med beaktande av Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp), inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP),

SOM ÄR BESLUTNA att ånyo bekräfta parternas internationella skyldigheter, att bekämpa spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen, och att samarbeta om nedrustning och vapenkontroll,

SOM ÖNSKAR främja reform- och tillnärmningsprocessen i Ukraina, och därigenom bidra till en gradvis ekonomisk integration och fördjupning av den politiska associeringen,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om behovet av att Ukraina genomför de politiska, socioekonomiska, rättsliga och institutionella reformer som krävs för att på ett verkningsfullt sätt genomföra detta avtal och som är beslutna att stödja dessa reformer i Ukraina,

SOM ÖNSKAR uppnå ekonomisk integration, bland annat genom ett djupgående och omfattande frihandelsavtal som en integrerad del av detta avtal, i överensstämmelse med de rättigheter och skyldigheter som följer av parternas medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO), och genom en omfattande tillnärmning av regelverket,

SOM INSER att ett sådant djupgående och omfattande frihandelsavtal, kopplat till den bredare processen av tillnärmning av lagstiftningen, kommer att bidra till en fortsatt ekonomisk integration med Europeiska unionens inre marknad i enlighet med detta avtal,

SOM ÄR BESLUTNA att utveckla ett nytt klimat som befrämjar ekonomiska förbindelser mellan parterna och framför allt utvecklingen av handel och investeringar och en stärkt konkurrens, vilka är faktorer som är avgörande för en omstrukturering och modernisering av ekonomin,

SOM ÄR BESLUTNA att stärka energisamarbetet, på grundval av parternas åtagande om att genomföra fördraget om energigemenskapen,

SOM ÄR BESLUTNA att stärka energitryggheten, underlätta utvecklingen av lämplig infrastruktur och öka marknadsintegrationen och tillnärmningen av regelverket till centrala delar av EU:s regelverk, främja energieffektivitet och användning av förnybara energikällor samt uppnå en hög nivå av kärnsäkerhet,

SOM ÄR BESLUTNA att stärka dialogen – på grundval av grundläggande principer om solidaritet, ömsesidigt förtroende, gemensamt ansvar och partnerskap – och samarbetet om migration, asyl och gränsförvaltning, med ett övergripande tillvägagångssätt som tar hänsyn till laglig migration och till samarbete när det gäller att åtgärda olaglig invandring och människohandel, och som säkerställer ett effektivt genomförande av återtagandeavtalet,

SOM INSER betydelsen av att införa en viseringsfri reseordning för medborgare i Ukraina vid en lämplig tidpunkt, förutsatt att villkor för välhanterad och säker rörlighet är på plats,

SOM ÄR BESLUTNA att bekämpa organiserad brottslighet och penningtvätt, att minska tillgången till och efterfrågan på olaglig narkotika samt att utöka samarbetet i kampen mot terrorism,

SOM ÄR BESLUTNA att stärka samarbetet inom miljöskyddsområdet och att iaktta principerna om hållbar utveckling och en grön ekonomi,

SOM ÖNSKAR stärka de direkta personkontakterna,

SOM ÄR BESLUTNA att främja gränsöverskridande och interregionalt samarbete,

SOM ÄR BESLUTNA att gradvis närma Ukrainas lagstiftning till unionslagstiftningen i enlighet med riktlinjerna i detta avtal och att genomföra den på ett verkningsfullt sätt,

SOM BEAKTAR att detta avtal inte kommer att påverka den framtida utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Ukraina, och lämnar denna utveckling öppen,

SOM BEKRÄFTAR att de bestämmelser i detta avtal som ingår i tillämpningsområdet för avdelning V i tredje delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är bindande för Förenade kungariket och Irland som separata avtalsslutande parter, och inte som en del av Europeiska unionen, såvida inte Europeiska unionen tillsammans med Förenade kungariket och/eller Irland gemensamt meddelar Ukraina att Förenade kungariket eller Irland är bundna av bestämmelserna som en del av Europeiska unionen i enlighet med protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Om Förenade kungariket och/eller Irland upphör att vara bundna/bundet av bestämmelserna som en del av Europeiska unionen i enlighet med artikel 4a i protokoll nr 21 eller i enlighet med artikel 10 i protokoll 36 om övergångsbestämmelser, fogat till fördragen, måste Europeiska unionen tillsammans med Förenade kungariket och/eller Irland omedelbart underrätta Ukraina om varje ändring av deras ställning, varvid de förblir bundna av avtalets bestämmelser som enskilda parter. Samma sak gäller för Danmark i enlighet med protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördragen.

HAR ENATS OM FÖLJANDE.



Artikel 1

Mål

1.  
Härmed upprättas en associering mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan.
2.  

Målen för denna associering är att

a) 

främja ett gradvis närmande mellan parterna på grundval av gemensamma värderingar och nära och prioriterade förbindelser, och stärka Ukrainas associering med EU:s politik och landets deltagande i program och organ,

b) 

tillhandahålla en lämplig ram för en utökad politisk dialog inom alla områden av ömsesidigt intresse,

c) 

främja, bevara och stärka fred och stabilitet regionalt och internationellt i enlighet med principerna i Förenta nationernas stadga och Helsingforsslutakten från 1975 från Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa och med målen i Parisstadgan för ett nytt Europa från 1990,

d) 

skapa betingelser för stärkta ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser som leder till att Ukraina gradvis integreras i EU:s inre marknad, inklusive genom inrättandet av ett djupgående och omfattande frihandelsavtal i enlighet med avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal, och att stödja Ukrainas ansträngningar för att slutföra omställningen till en fungerande marknadsekonomi, bland annat genom att gradvis närma landets lagstiftning till unionslagstiftningen,

e) 

utöka samarbetet på området rättvisa, frihet och säkerhet i syfte att stärka rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter,

f) 

skapa betingelser för ett allt närmare samarbete inom andra områden av ömsesidigt intresse.



AVDELNING I

ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 2

Respekten för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, som bland annat definieras i Helsingforsslutakten från 1975 från Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa och i Parisstadgan för ett nytt Europa från 1990, och andra relevanta instrument för mänskliga rättigheter, bland annat Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt respekten för rättsstatsprincipen ska ligga till grund för parternas inrikes- och utrikespolitik och utgöra grundläggande delar av detta avtal. Främjande av respekten för principerna om suveränitet och territoriell integritet, gränsernas okränkbarhet och oberoende, samt bekämpande av spridning av massförstörelsevapen, därmed sammanhängande material och bärare av sådana vapen utgör också grundläggande delar av detta avtal.

Artikel 3

Parterna erkänner att principerna om en fri marknadsekonomi ligger till grund för deras förbindelser. Rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, korruptionsbekämpning, bekämpning av olika former av gränsöverskridande organiserad brottslighet och terrorism, främjande av hållbar utveckling och verkningsfull multilateralism är av central betydelse för att stärka förbindelserna mellan parterna.



AVDELNING II

POLITISK DIALOG OCH REFORM, POLITISK ASSOCIERING, SAMARBETE OCH KONVERGENS INOM OMRÅDET FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Artikel 4

Målen för den politiska dialogen

1.  
Den politiska dialogen mellan parterna inom alla områden av ömsesidigt intresse ska utvecklas ytterligare och stärkas. Detta kommer att främja en gradvis konvergens i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och syftar till att Ukraina ska ta allt större del i det europeiska säkerhetsområdet.
2.  

Målen för den politiska dialogen ska vara att

a) 

fördjupa den politiska associeringen och öka den politiska och säkerhetspolitiska konvergensen och effektiviteten,

b) 

främja internationell stabilitet och säkerhet på grundval av verkningsfull multilateralism,

c) 

stärka samarbetet och dialogen mellan parterna om internationell säkerhet och krishantering, särskilt för att bemöta globala och regionala utmaningar och betydande hot,

d) 

främja resultatinriktat och praktiskt samarbete mellan parterna för att uppnå fred, säkerhet och stabilitet på den europeiska kontinenten,

e) 

stärka respekten för demokratiska principer, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inbegripet rättigheterna för personer som tillhör nationella minoriteter, icke-diskriminering av personer som tillhör minoriteter och respekt för mångfald, samt att bidra till att befästa inhemska politiska reformer,

f) 

utveckla dialogen och fördjupa samarbetet mellan parterna inom området säkerhet och försvar,

g) 

främja principerna om oberoende, suveränitet, territoriell integritet och gränsernas okränkbarhet.

Artikel 5

Forum för genomförandet av den politiska dialogen

1.  
Parterna ska hålla regelbundna möten för politisk dialog på toppmötesnivå.
2.  
På ministernivå ska den politiska dialogen föras inom det associeringsråd som avses i artikel 460 i detta avtal och, efter överenskommelse, inom ramen för regelbundna möten mellan företrädare för parterna på utrikesministernivå.
3.  

Den politiska dialogen ska också föras i följande format:

a) 

Regelbundna möten på nivån för politiska direktörer, kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik och experter, inbegripet om särskilda regioner och frågor, mellan företrädare för Europeiska unionen, å ena sidan, och företrädare för Ukraina, å andra sidan.

b) 

Sådana förfaranden som i full utsträckning och på lämpligt sätt utnyttjar alla diplomatiska och militära kanaler mellan parterna, däribland lämpliga kontakter i tredje land och inom Förenta nationerna, OSSE och andra internationella forum.

c) 

Regelbundna möten på både nivån för höga tjänstemän och experter från parternas militära institutioner.

d) 

Eventuella andra format, däribland möten på expertnivå, som skulle bidra till att förbättra och befästa denna dialog.

4.  
Andra förfaranden och mekanismer för politisk dialog, däribland extraordinära samråd, ska inrättas av parterna efter överenskommelse.
5.  
En politisk dialog på parlamentarisk nivå ska föras inom ramen för den parlamentariska associeringskommitté som avses i artikel 467 i detta avtal.

Artikel 6

Dialog och samarbete om inhemska reformer

Parterna ska samarbeta för att se till att deras inrikespolitik grundar sig principer som är gemensamma för parterna, särskilt de demokratiska institutionernas stabilitet och effektivitet och rättsstatsprincipen, samt på respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, i synnerhet i enlighet med artikel 14 i detta avtal.

Artikel 7

Utrikes- och säkerhetspolitik

1.  
Parterna ska intensifiera sin dialog och sitt samarbete samt främja en gradvis konvergens inom området för utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), och ska särskilt ta itu med frågor som rör konfliktförebyggande och krishantering, regional stabilitet, nedrustning, icke-spridning, vapenkontroll och vapenexportkontroll samt en utökad dialog inom rymdområdet som gynnar bägge parter. Samarbetet ska bygga på gemensamma värderingar och ömsesidiga intressen och syfta till att öka konvergens och ändamålsenlighet i politiken samt till att främja gemensam politisk planering. I detta syfte ska parterna använda bilaterala, internationella och regionala forum.
2.  
Ukraina, EU och medlemsstaterna bekräftar ånyo sitt åtagande att följa principerna om respekt för oberoende, suveränitet, territoriell integritet och gränsernas okränkbarhet, i enlighet med FN-stadgan och Helsingforsslutakten från 1975 från Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, samt att främja dessa principer i bilaterala och multilaterala förbindelser.
3.  
Parterna ska på ett lämpligt och konsekvent sätt ta itu med hoten mot dessa principer på alla lämpliga nivåer i den politiska dialog som avses i detta avtal, också på ministernivå.

Artikel 8

Internationella brottmålsdomstolen

Parterna ska samarbeta för att främja fred och internationell rättvisa genom att ratificera och genomföra Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen från 1998 och därmed sammanhängande instrument.

Artikel 9

Regional stabilitet

1.  
Parterna ska intensifiera sina gemensamma ansträngningar för att främja stabilitet, säkerhet och demokratisk utveckling i sitt gemensamma grannskap, och särskilt samarbeta för att lösa regionala konflikter på ett fredligt sätt.
2.  
Ansträngningarna ska följa gemensamma principer om att vidmakthålla internationell fred och säkerhet i enlighet med FN-stadgan, Helsingforsslutakten från 1975 från Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa och andra relevanta multilaterala dokument.

Artikel 10

Konfliktförebyggande, krishantering och militärtekniskt samarbete

1.  
Parterna ska stärka det praktiska samarbetet inom områdena konfliktförebyggande och krishantering, särskilt med syftet att Ukraina i större utsträckning ska delta i EU-ledda civila och militära krishanteringsoperationer samt i relevanta övningar och relevant utbildningsverksamhet, inbegripet övningar och utbildningsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).
2.  
Samarbetet inom detta område ska bygga på metoder och arrangemang som överenskommits mellan EU och Ukraina för samråd och samarbete om krishantering.
3.  
Parterna ska utforska de möjligheter som ett militärtekniskt samarbete erbjuder. Ukraina och Europeiska försvarsbyrån ska etablera nära kontakt för att diskutera förbättringar av den militära kapaciteten, inbegripet tekniska frågor.

Artikel 11

Icke-spridning av massförstörelsevapen

1.  
Parterna anser att spridning av massförstörelsevapen, därmed sammanhängande material och bärare av sådana vapen, till såväl statliga som icke-statliga aktörer, utgör ett av de allvarligaste hoten mot internationell stabilitet och säkerhet. Parterna är därför eniga om att samarbeta i och bidra till ansträngningarna att förhindra spridning av massförstörelsevapen, därmed sammanhängande material och bärare av sådana vapen genom att till fullo iaktta och på nationell nivå genomföra sina skyldigheter enligt internationella fördrag och överenskommelser om nedrustning och icke-spridning och andra internationella skyldigheter på området. Parterna är eniga om att denna bestämmelse utgör en väsentlig del av detta avtal.
2.  

Parterna är vidare överens om att samarbeta och bidra till ansträngningarna att förhindra spridning av massförstörelsevapen, därmed sammanhängande material och bärare av sådana vapen genom att

a) 

vidta åtgärder för att, beroende på vad som är lämpligt, underteckna, ratificera eller ansluta sig till alla andra relevanta internationella instrument och till fullo genomföra dem,

b) 

ytterligare förbättra systemet för nationell exportkontroll i syfte att på ett verkningsfullt sätt kontrollera export och transitering av varor som kan användas till massförstörelsevapen, inbegripet kontroll av slutanvändningen av teknik och varor med dubbla användningsområden samt verkningsfulla sanktioner vid överträdelse av exportkontrollen.

3.  
Parterna är överens om att upprätta en regelbunden politisk dialog som ska ledsaga och underbygga dessa delar av avtalet.

Artikel 12

Nedrustning, vapenkontroll, vapenexportkontroll och kamp mot olaglig vapenhandel

Parterna ska vidareutveckla sitt samarbete om nedrustning, också när det gäller minskningen av sina lager av överflödiga handeldvapen och lätta vapen samt när det gäller att ta itu med effekterna på befolkningen och miljön av övergiven och oexploderad ammunition i enlighet med kapitel 6 (Miljö) i avdelning V i detta avtal. Samarbetet om nedrustning ska också inbegripa vapenkontroll, vapenexportkontroll och kamp mot olaglig vapenhandel, vilket omfattar handeldvapen och lätta vapen. Parterna ska främja allmän anslutning till och efterlevnad av relevanta internationella instrument och ska ha som mål att se till att de är verkningsfulla, bland annat genom att genomföra relevanta resolutioner från Förenta nationernas säkerhetsråd.

Artikel 13

Bekämpning av terrorism

Parterna är eniga om att samarbeta på bilateral, regional och internationell nivå för att förebygga och bekämpa terrorism i överensstämmelse med folkrätten, internationella normer för mänskliga rättigheter samt flyktinglagstiftning och humanitär lagstiftning.



AVDELNING III

RÄTTVISA, FRIHET OCH SÄKERHET

Artikel 14

Rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna

I sitt samarbete om rättvisa, frihet och säkerhet ska parterna fästa särskild vikt vid att befästa rättsstatsprincipen och stärka institutioner på alla nivåer inom förvaltning i allmänhet och inom brottsbekämpning och rättskipning i synnerhet. Samarbetet ska särskilt syfta till att stärka rättsväsendet, förbättra dess effektivitet, säkerställa dess oberoende och opartiskhet samt bekämpa korruption. Respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna ska vara vägledande för allt samarbete om rättvisa, frihet och säkerhet.

Artikel 15

Skydd av personuppgifter

Parterna är överens om att samarbeta för att säkerställa en tillfredsställande skyddsnivå för personuppgifter i överensstämmelse med strängast tillämpliga EU-standarder och internationella standarder, inbegripet relevanta instrument från Europarådet. Samarbetet om skyddet av personuppgifter kan bland annat inbegripa utbyte av information och experter.

Artikel 16

Samarbete om migration, asyl och gränsförvaltning

1.  
Parterna bekräftar ånyo vikten av att gemensamt förvalta migrationsströmmarna mellan sina territorier och ska vidareutveckla den omfattande dialogen om alla migrationsrelaterade frågor, inbegripet olaglig migration, laglig migration, människosmuggling och människohandel samt införlivande av migrationsfrågorna i de nationella strategierna för ekonomisk och social utveckling av migranternas ursprungsområden. Dialogen bygger på de grundläggande principerna om solidaritet, ömsesidigt förtroende, gemensamt ansvar och partnerskap.
2.  

I överensstämmelse med den relevanta gällande unionslagstiftningen och nationella lagstiftningen ska samarbetet framför allt inriktas på följande:

a) 

Att åtgärda de grundläggande orsakerna till migration och aktivt sträva efter att utnyttja möjligheterna till samarbete inom detta område med tredjeländer och i internationella forum.

b) 

Att gemensamt upprätta en ändamålsenlig politik för att förebygga olaglig migration, smuggling av migranter och människohandel, inbegripet frågan om hur smugglings- och människohandelsnätverk kan bekämpas och hur offren för denna handel kan skyddas.

c) 

Att upprätta en omfattande dialog om asylfrågor och särskilt om frågor som rör det praktiska genomförandet av FN:s konvention från 1951 om flyktingars rättsliga ställning och protokollet angående flyktingars rättsliga ställning från 1967 samt andra relevanta internationella instrument, samt att säkerställa respekten för principen om ”non-refoulement”.

d) 

Inreseregler samt rättigheter och ställning för personer som beviljats inresa, rättvis behandling och integration av icke-medborgare som lagligen uppehåller sig i landet.

e) 

Vidareutveckling av operativa åtgärder inom området gränsförvaltning.

i) 

Samarbetet om gränsförvaltning kan bland annat inbegripa utbildning, utbyte av bästa praxis inbegripet tekniska aspekter, utbyte av information i enlighet med tillämpliga regler och, vid behov, utbyte av sambandsmän.

ii) 

Parternas ansträngningar inom detta område ska syfta till att på ett verkningsfullt sätt genomföra principen om integrerad gränsförvaltning.

f) 

Att stärka dokumentsäkerheten.

g) 

Att utveckla en ändamålsenlig politik för återvändande, inbegripet dess regionala dimension.

h) 

Att utbyta åsikter om informell sysselsättning för migranter.

Artikel 17

Behandling av arbetstagare

1.  
Om inte annat följer av de lagar, villkor och förfaranden som tillämpas i varje medlemsstat och i EU ska arbetstagare som är medborgare i Ukraina och som är lagligen anställda på en medlemsstats territorium inte diskrimineras på grundval av sin nationalitet i förhållande till medlemsstatens egna medborgare i fråga om anställningsvillkor, löner och avskedande.
2.  
Om inte annat följer av de lagar, villkor och förfaranden som gäller i Ukraina ska Ukraina behandla arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat och som är lagligen anställda på Ukrainas territorium på det sätt som anges i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 18

Arbetstagarnas rörlighet

1.  

Med beaktande av medlemsstaternas arbetsmarknadssituation, om inte annat följer av lagstiftningen och i överensstämmelse med gällande regler i medlemsstaterna och EU om arbetstagares rörlighet

a) 

bör de möjligheter till anställning för ukrainska arbetstagare som medlemsstater erbjuder enligt bilaterala avtal bevaras och om möjligt förbättras,

b) 

ska de andra medlemsstaterna undersöka möjligheten att ingå liknande avtal.

2.  
Associeringsrådet ska undersöka möjligheter till att medge andra mer gynnsamma bestämmelser inom andra områden, inbegripet tillgång till yrkesutbildning, i enlighet med de lagar, villkor och förfaranden som gäller i medlemsstaterna och EU och med hänsyn till arbetsmarknadssituationen i medlemsstaterna och i EU.

Artikel 19

Personers rörlighet

1.  

Parterna ska säkerställa ett fullständigt genomförande av

a) 

avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ukraina av den 18 juni 2007 om återtagande av personer, (genom den gemensamma kommitté för återtagande som inrättas genom dess artikel 15),

b) 

avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ukraina av den 18 juni 2007 om förenklat utfärdande av viseringar, (genom den gemensamma kommitté för förvaltning av avtalet som inrättas genom dess artikel 12).

2.  
Parterna ska också sträva efter att öka medborgarnas rörlighet och göra ytterligare framsteg i viseringsdialogen.
3.  
Parterna ska vidta successiva åtgärder för att i sinom tid inrätta en viseringsfri ordning förutsatt att de villkor om välhanterad och säker rörlighet, som anges i den handlingsplan för liberalisering av viseringsbestämmelserna i två etapper som lades fram vid toppmötet mellan EU och Ukraina den 22 november 2010, är uppfyllda.

Artikel 20

Penningtvätt och finansiering av terrorism

Parterna ska samarbeta för att förebygga och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. I detta syfte ska parterna stärka det bilaterala och internationella samarbetet inom detta område, också på operativ nivå. Parterna ska säkerställa genomförandet av relevanta internationella standarder, särskilt de som fastställts av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) och standarder som motsvarar de som antagits av unionen.

Artikel 21

Samarbete om bekämpning av olaglig narkotika samt om prekursorer och psykotropa ämnen

1.  
Parterna ska samarbeta om frågor som rör olaglig narkotika, på grundval av gemensamt överenskomna principer i enlighet med relevanta internationella konventioner och med beaktande av den politiska förklaringen och den särskilda förklaring om de vägledande principerna för att minska efterfrågan på narkotika som godkändes på Förenta nationernas generalförsamlings tjugonde extra session om narkotika i juni 1998.
2.  
Detta samarbete ska syfta till att bekämpa olaglig narkotika, minska tillgången till, handeln med och efterfrågan på olaglig narkotika, och till att hantera de hälsomässiga och sociala följderna av narkotikamissbruk. Det ska även syfta till att effektivare förebygga avledning av kemiska prekursorer som används för olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen.
3.  
Parterna ska använda de samarbetsmetoder som krävs för att uppnå dessa mål och sörja för en balanserad och integrerad strategi i de aktuella frågorna.

Artikel 22

Kamp mot brottslighet och korruption

1.  
Parterna ska samarbeta för att bekämpa och förebygga brottslighet och annan olaglig verksamhet, organiserad eller inte.
2.  

Detta samarbete ska bland annat motverka

a) 

smuggling av och handel med människor samt eldvapen och olaglig narkotika,

b) 

olaglig handel med varor,

c) 

ekonomisk brottslighet, också inom skatteområdet,

d) 

korruption, inom både den privata och offentliga sektorn,

e) 

förfalskning av handlingar,

f) 

it-brottslighet.

3.  

Parterna ska stärka det bilaterala, regionala och internationella samarbetet inom detta område, inbegripet det samarbete som omfattar Europol. Parterna ska vidareutveckla sitt samarbete om bland annat

a) 

utbyte av bästa praxis, inbegripet utredningstekniker och forskning om brott,

b) 

informationsutbyte i linje med tillämpliga regler,

c) 

kapacitetsuppbyggnad, inbegripet utbildning och vid behov personalutbyte,

d) 

frågor som rör skydd av vittnen och offer.

4.  
Parterna åtar sig att på ett verkningsfullt sätt genomföra Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet från 2000 och dess tre protokoll, Förenta nationernas konvention mot korruption från 2003 och andra relevanta internationella instrument.

Artikel 23

Samarbete för att bekämpa terrorism

1.  
Parterna är överens om att samarbeta för att förebygga och bekämpa terrorism i överensstämmelse med folkrätten, internationell människorättslagstiftning, flyktingrätt och humanitär rätt samt parternas lagar och andra författningar. I synnerhet är parterna överens om att samarbeta på grundval av ett fullständigt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution nr 1373 från 2001, Förenta nationernas globala strategi för terrorismbekämpning från 2006 och andra relevanta FN-instrument samt tillämpliga internationella konventioner och instrument.
2.  

De ska göra detta särskilt genom att utbyta

a) 

information om terroristgrupper och deras stödnätverk,

b) 

erfarenheter och information om tendenser inom terrorism och med avseende på medel och metoder för att bekämpa terrorism, också när det gäller teknik och utbildning, samt

c) 

erfarenheter om förebyggande av terrorism.

Allt informationsutbyte ska äga rum i överensstämmelse med internationell och nationell rätt.

Artikel 24

Rättsligt samarbete

1.  
Parterna är överens om att vidareutveckla det civil- och straffrättsliga samarbetet och därvid fullt ut använda relevanta internationella och bilaterala instrument, på grundval av principerna om rättssäkerhet och rätten till en rättvis rättegång.
2.  
Parterna är överens om att ytterligare underlätta det civilrättsliga samarbetet mellan EU och Ukraina på grundval av tillämpliga multilaterala rättsliga instrument, särskilt konventionerna från Haagkonferensen för internationell privaträtt om internationellt rättsligt samarbete och internationella tvister samt skydd av barn
3.  
I fråga om straffrättsligt samarbete ska parterna sträva efter att stärka ordningarna för ömsesidig rättslig hjälp och utlämning. Detta ska vid behov inbegripa anslutning till och genomförande av Förenta nationernas och Europarådets relevanta internationella instrument, samt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen från 1998 i enlighet med artikel 8 i detta avtal, och närmare samarbete med Eurojust.



AVDELNING IV

HANDEL OCH HANDELSRELATERADE FRÅGOR



KAPITEL 1

Nationell behandling och marknadstillträde för varor



Avsnitt 1

Gemensamma bestämmelser

Artikel 25

Mål

Parterna ska gradvis upprätta ett frihandelsområde under en övergångstid på högst tio år räknat från dagen för detta avtals ikraftträdande ( 1 ), i enlighet med bestämmelserna i detta avtal och i överensstämmelse med artikel XXIV i Allmänna tull- och handelsavtalet från 1994, nedan kallat Gatt 1994.

Artikel 26

Tillämpningsområde och omfattning

1.  
Bestämmelserna i detta kapitel ska gälla för handel med varor ( 2 ) med ursprung i parternas territorier.
2.  
I detta kapitel avses med ursprung i att varan uppfyller ursprungsreglerna i protokoll I till detta avtal (om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete).



Avsnitt 2

Avskaffande av tullar, avgifter och andra pålagor

Artikel 27

Definition av tullar

I detta kapitel avses med tullar varje form av tull eller annan pålaga som påförs vid eller i samband med import eller export av en vara, inbegripet varje form av extraskatt eller extrapålaga som påförs vid eller i samband med sådan import eller export. En tull inbegriper inte

a) 

pålagor som motsvarar en intern skatt som påförs i överensstämmelse med artikel 32 i detta avtal,

b) 

tullar som påförs i överensstämmelse med kapitel 2 (Handelspolitiska skyddsåtgärder) i avdelning IV i detta avtal,

c) 

avgifter och andra pålagor som påförs i enlighet med artikel 33 i detta avtal.

Artikel 28

Klassificering av varor

Klassificeringen av varor i handeln mellan parterna ska vara den som anges i varje parts respektive tulltaxenomenklatur, i överensstämmelse med Harmoniserade systemet i den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering från 1983 (nedan kallat HS) och senare ändringar.

Artikel 29

Avskaffande av importtullar

1.  
Varje part ska sänka eller avskaffa tullar på ursprungsvaror från den andra parten i enlighet med de tulltaxor som fastställs i bilaga I-A till detta avtal (nedan kallade tulltaxor).

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska Ukraina avskaffa importtullarna för begagnade kläder och andra begagnade artiklar som omfattas av nummer 6309 00 00 i den ukrainska tulltaxan enligt villkoren i bilaga I-B till detta avtal.

2.  
För varje vara ska den bastullsats på vilken de gradvisa sänkningarna ska tillämpas i enlighet med punkt 1 i denna artikel vara den som anges i bilaga I till detta avtal.
3.  
Om en part efter dagen för detta avtals ikraftträdande sänker sin mest gynnad nation-tullsats (nedan kallad MGN-tullsats), ska den tullsatsen tillämpas som bastullsats om och så länge som den är lägre än den tullsats som beräknas i enlighet med den partens tulltaxa.
4.  
Fem år efter detta avtals ikraftträdande ska parterna, på en parts begäran, samråda för att överväga ett påskyndande och en utvidgad omfattning av avskaffandet av tullar på handeln mellan dem. Ett beslut av associeringskommittén i konstellationen för handelsfrågor i enlighet med artikel 465 i detta avtal (nedan också kallad handelskommittén) om påskyndande eller avskaffande av en tull på en vara ska ersätta den tullsats eller kategori som fastställs i enlighet med deras tulltaxor för den varan.

Artikel 30

Frysningsklausul

Ingen av parterna får höja en befintlig tull eller införa en ny tull på en vara med ursprung i den andra partens territorium. Detta ska inte utesluta att en part får

a) 

höja en tull till den nivå som fastställs i dess tulltaxa efter en ensidig sänkning, eller

b) 

bibehålla eller höja en tull efter godkännande av Världshandelsorganisationens (nedan kallad WTO) tvistlösningsorgan.

Artikel 31

Exporttullar

1.  
En part får inte införa eller bibehålla några tullar, skatter eller andra åtgärder med motsvarande verkan som påförs vid eller i samband med export av varor till den andra partens territorium.
2.  
Befintliga tullar eller åtgärder med motsvarande verkan som tillämpas av Ukraina enligt förteckningen i bilaga I-C till detta avtal, ska gradvis avvecklas under en övergångsperiod i enlighet med tidsplanen i bilaga I-C till detta avtal. Om Ukrainas tullkodex uppdateras ska åtaganden som gjorts i enlighet med tidsplanen i bilaga I-D till detta avtal fortsätta att gälla på grundval av överensstämmande varubeskrivningar. Ukraina får införa skyddsåtgärder för exporttullar i enlighet med bilaga Annex I-C till detta avtal. Sådana skyddsåtgärder ska upphöra att gälla vid utgången av den period som fastställts för den berörda varan i bilaga I-D till detta avtal.

Artikel 32

Exportsubventioner och åtgärder med motsvarande verkan

1.  
När detta avtal träder i kraft får ingen av parterna bibehålla, införa eller återinföra exportsubventioner eller andra åtgärder med motsvarande verkan på jordbruksprodukter som är avsedda för den andra partens territorium.
2.  
I denna artikel ska exportsubventioner ha den innebörd som anges i artikel 1 e i avtalet om jordbruk i bilaga IA till WTO-avtalet (nedan kallat jordbruksavtalet), inbegripet eventuella ändringar av den artikeln i det jordbruksavtalet.

Artikel 33

Avgifter och andra pålagor

Varje part ska i enlighet med artikel VIII i Gatt 1994 med tolkningsanmärkningar se till att alla slags avgifter och pålagor bortsett från tullar och andra åtgärder enligt artikel 27 i detta avtal som påförs vid eller i samband med import eller export av varor till sitt belopp begränsas till den ungefärliga kostnaden för de tillhandahållna tjänsterna och inte utgör ett indirekt skydd för inhemska varor eller en import- eller exportavgift för skatteändamål.



Avsnitt 3

Icke-tariffära åtgärder

Artikel 34

Nationell behandling

Varje part ska medge nationell behandling för varor från den andra parten i enlighet med artikel III i Gatt 1994 med tolkningsanmärkningar. I detta syfte införlivas artikel III i Gatt 1994 med tolkningsanmärkningar i detta avtal och utgör en integrerad del av det.

Artikel 35

Import- och exportrestriktioner

Ingen av parterna får anta eller bibehålla förbud eller restriktioner eller andra åtgärder med motsvarande verkan vid import av en vara från den andra parten eller vid export eller försäljning för export av en vara avsedd för den andra partens territorium, om inte annat anges i detta avtal eller i enlighet med artikel XI i Gatt 1994 med tolkningsanmärkningar. I detta syfte införlivas artikel XI i Gatt 1994 med tolkningsanmärkningar i detta avtal och utgör en integrerad del av det.



Avsnitt 4

Särskilda bestämmelser beträffande varor

Artikel 36

Allmänna undantag

Inget i detta avtal får tolkas på ett sådant sätt att det hindrar parterna från att anta eller sätta i kraft åtgärder i enlighet med artiklarna XX och XXI i Gatt 1994 med tolkningsanmärkningar, som härmed införlivas i detta avtal och utgör en integrerad del av det.



Avsnitt 5

Administrativt samarbete och samordning med andra länder

Artikel 37

Särskilda bestämmelser om administrativt samarbete

1.  
Parterna är överens om att administrativt samarbete är av största vikt för tillämpning och kontroll av den förmånsbehandling som beviljas enligt detta kapitel och understryker sin beslutsamhet att bekämpa oegentligheter och bedrägeri i tullfrågor i samband med import, export och transitering av varor samt hänförande av varor till alla andra slags tullordningar eller tullförfaranden, inbegripet åtgärder avseende förbud, begränsning och kontroll.
2.  
Om en part på grundval av objektiva dokumenterade uppgifter konstaterar att den andra parten uppvisat bristande administrativt samarbete och/eller underlåtenhet att kontrollera en oegentlighet eller ett bedrägeri som omfattas av detta kapitel, får den berörda parten tillfälligt avbryta den relevanta förmånsbehandlingen av den eller de berörda produkterna i enlighet med denna artikel.
3.  

Vid tillämpningen av denna artikel ska med bristande administrativt samarbete vid utredning av oegentligheter eller bedrägeri på tullområdet avses bland annat

a) 

att skyldigheten att kontrollera den eller de berörda produkternas ursprungsstatus åsidosätts upprepade gånger,

b) 

att utförande av kontroll i efterhand av ursprungsintyg eller meddelande av kontrollresultaten upprepade gånger nekas eller otillbörligen fördröjs, eller

c) 

att beviljandet av tillstånd för att, inom ramen för det administrativa samarbetet, på plats kontrollera äktheten av handlingar eller riktigheten av uppgifter som är av betydelse för beviljandet av den berörda förmånsbehandlingen upprepade gånger nekas eller otillbörligen fördröjs.

Vid tillämpning av denna artikel får det fastställas att oegentligheter eller bedrägeri föreligger bland annat om varuimporten snabbt och utan tillfredsställande förklaring ökar så, att den överstiger den andra partens normala produktionsnivå och exportkapacitet och det finns objektiva uppgifter om oegentligheter eller bedrägeri i detta sammanhang.

4.  

Förmånsbehandlingen får upphävas tillfälligt under följande förutsättningar:

a) 

Den part som på grundval av objektiva uppgifter fastställt bristande administrativt samarbete och/eller en oegentlighet eller ett bedrägeri som härrör från den andra parten ska utan otillbörligt dröjsmål anmäla detta till handelskommittén tillsammans med de objektiva uppgifterna och, på grundval av alla relevanta uppgifter och objektiva fastställanden, inleda samråd i handelskommittén i syfte att finna en för båda parter godtagbar lösning. Under de samråd som avses ovan ska den eller de berörda produkterna omfattas av förmånsbehandling.

b) 

Om parterna har inlett ett sådant samråd i handelskommittén som avses i led a och inte har kunnat enas om en godtagbar lösning inom tre månader efter det första mötet i kommittén, får den berörda parten tillfälligt avbryta förmånsbehandlingen av den eller de berörda produkterna. Åtgärden ska anmälas till handelskommittén utan otillbörligt dröjsmål.

c) 

Ett tillfälligt upphävande av förmånsbehandlingen enligt denna artikel får inte gå utöver vad som krävs för att skydda den berörda partens ekonomiska intressen. Ett tillfälligt upphävande får inte överskrida sex månader. Det tillfälliga upphävandet får dock förlängas. Det tillfälliga upphävandet ska omedelbart efter antagandet anmälas till handelskommittén. Det ska regelbundet tas upp till behandling i handelskommittén, särskilt i syfte att få det upphävt så snart som förutsättningarna för dess tillämpning inte längre föreligger.

5.  
Samtidigt med anmälan till handelskommittén enligt punkt 4 a i denna artikel bör den berörda parten offentliggöra ett meddelande till importörer i de källor där den offentliggör officiell information. Där ska det anges att ett bristande administrativt samarbete och/eller en oegentlighet eller ett bedrägeri har konstaterats för den berörda produkten på grundval av objektiva uppgifter.

Artikel 38

Hantering av administrativa fel

Om de behöriga myndigheterna gör ett misstag vid sin hantering av exportförmånsordningen, särskilt vid tillämpningen av bestämmelserna i protokollet till detta avtal om definition av begreppet ursprungsprodukter och metoder för administrativt samarbete, och misstaget får konsekvenser när det gäller importtullar, får den part som drabbas av dessa konsekvenser begära att handelskommittén undersöker möjligheterna att vidta lämpliga åtgärder för att råda bot på situationen.

Artikel 39

Avtal med andra länder

1.  
Detta avtal ska inte hindra upprätthållande eller upprättande av tullunioner, frihandelsområden eller ordningar för gränstrafik, förutsatt att dessa inte är oförenliga med de handelsordningar som fastställs i avtalet.
2.  
Parterna ska samråda i handelskommittén om avtal om upprättande av tullunioner, frihandelsområden eller ordningar för gränstrafik och, på begäran, även om andra viktiga frågor rörande deras respektive handelspolitik i förhållande till tredje land. Samråden ska i synnerhet hållas om ett tredjeland ansluter sig till Europeiska unionen så att EU-partens och Ukrainas gemensamma intressen enligt detta avtal beaktas.



KAPITEL 2

Handelspolitiska skyddsåtgärder



Avsnitt 1

Allmänna skyddsåtgärder

Artikel 40

Allmänna bestämmelser

1.  
Parterna bekräftar sina rättigheter och skyldigheter enligt artikel XIX i Gatt 1994 och avtalet om skyddsåtgärder i bilaga 1A till WTO-avtalet (nedan kallat avtalet om skyddsåtgärder). EU-parten behåller sina rättigheter och skyldigheter enligt artikel 5 i avtalet om jordbruk i bilaga 1A till WTO-avtalet (nedan kallat jordbruksavtalet), med undantag för handel med jordbruksprodukter som omfattas av förmånsbehandling enligt det här avtalet.
2.  
De preferentiella ursprungsregler som fastställs i kapitel 1 (Nationell behandling och marknadstillträde för varor) i avdelning IV i detta avtal ska inte gälla för detta avsnitt.

Artikel 41

Öppenhet

1.  
Den part som inleder en skyddsåtgärdsundersökning ska underrätta den andra parten om detta genom att sända en officiell underrättelse till den andra parten, om denne har ett väsentligt ekonomiskt intresse.
2.  
Vid tillämpning av denna artikel ska en part anses ha ett väsentligt ekonomiskt intresse om den tillhör de fem största leverantörerna av den importerade produkten under den senaste treårsperioden, mätt i absolut volym eller värde.
3.  
Trots vad som sägs i artikel 40 i detta avtal och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.2 i avtalet om skyddsåtgärder ska den part som inleder en skyddsåtgärdsundersökning och avser att tillämpa skyddsåtgärder, på begäran av den andra parten, omedelbart lämna en särskild skriftlig underrättelse med alla relevanta upplysningar som lett till att skyddsåtgärdsundersökningen inleds och att skyddsåtgärderna tillämpas inbegripet, om relevant, de preliminära och slutgiltiga undersökningsresultaten samt ett erbjudande om möjlighet till samråd.

Artikel 42

Tillämpning av åtgärder

1.  
Om parterna inför skyddsåtgärder ska de sträva efter att införa dem på ett sådant sätt som minst påverkar deras bilaterala handel.
2.  
Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel gäller att om en part anser att de rättsliga kraven för införande av definitiva skyddsåtgärder är uppfyllda, ska den part som avser att tillämpa sådana åtgärder underrätta den andra parten och ge möjlighet att hålla bilaterala samråd. Om ingen tillfredsställande lösning har nåtts inom 30 dagar efter underrättelsen får den importerande parten anta lämpliga åtgärder för att avhjälpa problemet.

Artikel 43

Utvecklingsland

I den mån Ukraina kan betraktas som ett utvecklingsland ( 3 ) vid tillämpningen av artikel 9 i avtalet om skyddsåtgärder, kommer landet inte att omfattas av skyddsåtgärder från EU-partens sida, så länge som villkoren i artikel 9 i avtalet om skyddsåtgärder är uppfyllda.



Avsnitt 2

Skyddsåtgärder beträffande personbilar

Artikel 44

Skyddsåtgärder beträffande personbilar

1.  

Ukraina får tillämpa en skyddsåtgärd i form av högre importtullar på personbilar med ursprung ( 4 ) i EU-parten med tulltaxenummer 8703 (nedan kallad produkten), enligt definitionen i artikel 45 i detta avtal, i enlighet med bestämmelserna i detta avsnitt om vart och ett av följande villkor är uppfyllda:

a) 

Produkten importeras till följd av sänkningen eller avskaffandet av en tull enligt detta avtal till Ukrainas territorium i sådana ökade mängder, i absoluta tal eller i förhållande till den inhemska produktionen och under sådana omständigheter att det vållar allvarlig skada för inhemska producenter av en likadan produkt,

b) 

den sammanlagda importvolymen (i antal enheter) ( 5 ) av produkten ett givet år överskrider det gränsvärde som anges i tidsplanen i bilaga II till detta avtal, och

c) 

den sammanlagda volymen för import av produkten till Ukraina (i antal enheter) ( 6 ) under den senaste tolvmånadersperiod som avslutas tidigast den nästsista månaden innan Ukraina inbjuder EU-parten till samråd i enlighet med punkt 5 i denna artikel, överskrider den tröskelnivå som anges i Ukrainas tidsplan i bilaga II för alla nyregistreringar ( 7 ) av personbilar i Ukraina för samma period.

2.  
Tullen enligt punkt 1 i denna artikel får inte överskrida den lägsta av följande tullsatser: den gällande MGN-tullsatsen, den MGN-tullsats som tillämpades dagen omedelbart före den dag då detta avtal träder i kraft eller den tullsats som anges i Ukrainas tidsplan i bilaga II till detta avtal. Tullen får endast tillämpas under resten av det året i enlighet med bilaga II till detta avtal.
3.  
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i denna artikel ska de tullar som Ukraina tillämpar enligt punkt 1 i denna artikel fastställas i enlighet med tidsplanen i bilaga II till detta avtal.
4.  
Eventuella leveranser av produkten i fråga som var på väg i enlighet med ett kontrakt som trätt i kraft före påförandet av tilläggstullen enligt punkterna 1–3 i denna artikel ska undantas från en sådan tilläggstull. Sådana leveranser ska dock inräknas i importvolymen för produkten i fråga under det nästkommande året så att villkoren enligt punkt 1 i denna artikel för det året kan uppfyllas.
5.  
Ukraina ska vidta varje skyddsåtgärd på ett öppet sätt. I detta syfte ska Ukraina så snart som möjligt skriftligen underrätta EU-parten om sin avsikt att vidta en sådan åtgärd och tillhandahålla alla relevanta uppgifter, bland annat importvolymen (antal enheter) för produkten, den totala importvolymen (i antal enheter) för personbilar av samtliga ursprung samt nyregistreringar av personbilar i Ukraina under den period som avses i punkt 1 i denna artikel. Ukraina ska bjuda in EU-parten till samråd i så god tid i förväg innan åtgärden vidtas som det är praktiskt möjligt för att diskutera dessa upplysningar. Ingen åtgärd får antas under de 30 dagar som följer inbjudan till samråd.
6.  
Ukraina får enbart vidta en skyddsåtgärd efter en undersökning utförd av dess behöriga myndigheter i enlighet med artiklarna 3 och 4.2 c i avtalet om skyddsåtgärder, och i detta syfte införlivas artiklarna 3 och 4.2 c i avtalet om skyddsåtgärder i detta avtal och utgör i tillämpliga delar en integrerad del av det. Av en sådan undersökning måste framgå att produkten till följd av sänkningen eller avskaffandet av en tull enligt detta avtal importeras till Ukrainas territorium i sådana ökade mängder, i absoluta tal eller i förhållande till den inhemska produktionen och under sådana omständigheter att det vållar allvarlig skada för inhemska producenter av en likadan produkt.
7.  
Ukraina ska omedelbart skriftligen underrätta EU-parten om inledandet av en sådan undersökning som avses i punkt 6 i denna artikel.
8.  
Vid en sådan undersökning ska Ukraina uppfylla kraven i artikel 4.2 a och b i avtalet om skyddsåtgärder, och i detta syfte införlivas artikel 4.2 a och b i avtalet om skyddsåtgärder i detta avtal och utgör i tillämpliga delar en integrerad del av det.
9.  
De relevanta faktorerna för fastställande av skada enligt artikel 4.2 a i avtalet om skyddsåtgärder ska bedömas under minst tre på varandra följande tolvmånadersperioder, dvs. under totalt minst tre år.
10.  
Vid undersökningen ska dessutom alla övriga kända faktorer bedömas, utöver den ökade förmånsimporten enligt detta avtal, som samtidigt kan vålla den inhemska industrin skada. Ökad import av en produkt med ursprung i EU-parten ska inte anses vara resultatet av avskaffandet eller sänkningen av en tull, om importen av samma produkt av annat ursprung har ökat i jämförbar utsträckning.
11.  
Ukraina ska skriftligen underrätta EU-parten och alla andra berörda parter om resultaten och de motiverade slutsatserna av undersökningen i god tid före det samråd som avses i punkt 5 i denna artikel så att uppgifterna från undersökningen kan granskas och synpunkter på de föreslagna åtgärderna utbytas under samråden.
12.  
Ukraina ska säkerställa att de statistiska uppgifterna om personbilar som används som bevis för sådana åtgärder är tillförlitliga och korrekta och snabbt görs allmänt tillgängliga. Ukraina ska utan dröjsmål tillhandahålla månatlig statistisk om importvolymen (i antal enheter) för produkten, den totala importvolymen (i antal enheter) för personbilar av samtliga ursprung samt nyregistreringar av personbilar i Ukraina.
13.  
Trots vad som sägs i punkt 1 i denna artikel ska bestämmelserna i punkt 1 a samt punkterna 6–11 i denna artikel inte gälla under övergångsperioden.
14.  
Ukraina får inte vidta skyddsåtgärder enligt detta avsnitt under år ett. Ukraina får inte vidta eller bibehålla några säkerhetsåtgärder enligt detta avsnitt eller fortsätta undersökningar i detta syfte efter år 15.
15.  
Genomförandet och tillämpningen av denna artikel kan tas upp för diskussioner och översyn i handelskommittén.

Artikel 45

Definitioner

I detta avsnitt och i bilaga II till detta avtal gäller följande definitioner:

1.

produkten : endast personbilar med ursprung i EU-parten och som omfattas av tulltaxenummer 8703 i enlighet med de ursprungsregler som fastställs i protokoll I till detta avtal om definition av begreppet ursprungsprodukter och om metoder för administrativt samarbete.

2.

allvarlig skada : allvarlig skada i den mening som avses i artikel 4.1 a i avtalet om skyddsåtgärder. I detta syfte införlivas artikel 4.1 a i detta avtal och utgör i tillämpliga delar en integrerad del av det.

3.

likadan produkt : en produkt som är identisk med, dvs. i alla avseenden likadan som, den berörda produkten, eller, om en sådan produkt inte finns, en annan produkt som har egenskaper som nära påminner om den berörda produktens egenskaper, även om den inte i alla avseenden är likadan.

4.

övergångsperiod : den tioårsperiod som inleds den dag då detta avtal träder i kraft. Övergångsperioden ska förlängas med ytterligare tre år om Ukraina före utgången av år tio har lämnat in en motiverad begäran till den handelskommitté som avses i artikel 465 och handelskommittén har diskuterat den.

5.

år ett : den tolvmånadersperiod som inleds den dag då detta avtal träder i kraft.

6.

år två : den tolvmånadersperiod som inleds den första årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

7.

år tre : den tolvmånadersperiod som inleds den andra årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

8.

år fyra : den tolvmånadersperiod som inleds den tredje årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

9.

år fem : den tolvmånadersperiod som inleds den fjärde årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

10.

år sex : den tolvmånadersperiod som inleds den femte årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

11.

år sju : den tolvmånadersperiod som inleds den sjätte årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

12.

år åtta : den tolvmånadersperiod som inleds den sjunde årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

13.

år nio : den tolvmånadersperiod som inleds den åttonde årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

14.

år tio : den tolvmånadersperiod som inleds den nionde årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

15.

år elva : den tolvmånadersperiod som inleds den tionde årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

16.

år tolv : den tolvmånadersperiod som inleds den elfte årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

17.

år tretton : den tolvmånadersperiod som inleds den tolfte årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

18.

år fjorton : den tolvmånadersperiod som inleds den trettonde årsdagen av detta avtals ikraftträdande.

19.

år femton : den tolvmånadersperiod som inleds den fjortonde årsdagen av detta avtals ikraftträdande.



Avsnitt 3

Icke-kumulation

Artikel 45a

Icke-kumulation

Ingen av parterna får på samma produkt samtidigt tillämpa

a) 

en skyddsåtgärd enligt avsnitt 2 (Skyddsåtgärder beträffande personbilar) i detta kapitel, och

b) 

en åtgärd enligt artikel XIX i Gatt 1994 och avtalet om skyddsåtgärder.



Avsnitt 4

Antidumpnings- och utjämningsåtgärder

Artikel 46

Allmänna bestämmelser

1.  
Parterna bekräftar sina rättigheter och skyldigheter enligt artikel VI i Gatt 1994, avtalet om tillämpning av artikel VI i Gatt 1994 i bilaga 1A till WTO-avtalet (nedan kallat antidumpningsavtalet) och avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder i bilaga 1A till WTO-avtalet (nedan kallat subventionsavtalet).
2.  
De preferentiella ursprungsregler som fastställs i kapitel 1 (Nationell behandling och marknadstillträde för varor) i avdelning IV i detta avtal ska inte gälla för detta avsnitt.

Artikel 47

Öppenhet

1.  
Parterna är överens om att antidumpnings- och utjämningstullar bör användas i full överensstämmelse med kraven i antidumpningsavtalet respektive subventionsavtalet och bygga på ett rättvist och öppet system.
2.  
Efter det att en parts behöriga myndigheter har tagit emot en väl underbyggdantidumpningsansökan beträffande import från den andra parten, ska parten senast 15 dagar innan den inleder en undersökning skriftligen underrätta den andra parten om mottagandet av begäran.
3.  
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.5 i antidumpningsavtalet och 12.4 i subventionsavtalet ska parterna omedelbart efter ett eventuellt införande av provisoriska åtgärder och före det slutgiltiga avgörandet säkerställa en fullständig och ändamålsenlig redogörelse för alla de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för beslutet att vidta åtgärder. Redogörelserna ska göras skriftligen, och berörda parter ska ges tillräcklig tid att lämna synpunkter. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter ska berörda parter ges åtminstone tio dagar för att lämna sina synpunkter.
4.  
Förutsatt att detta inte onödigtvis försenar genomförandet av undersökningen och i enlighet med partens inhemska lagstiftning för undersökningsförfaranden ska varje berörd part ges möjlighet att höras, så att de kan lämna synpunkter under antidumpnings- och antisubventionsundersökningar.

Artikel 48

Beaktande av allmänintresset

En part får inte vidta antidumpnings- eller utjämningsåtgärder i de fall där man, utifrån de uppgifter som erhållits under undersökningens gång, kan dra en klar slutsats att det inte ligger i allmänintresset att vidta sådana åtgärder. Allmänintresset ska fastställas på grundval av en samlad bedömning av alla berörda parters intressen, däribland t.ex. den inhemska industrins, användarnas, konsumenternas och importörernas intressen i den mån de har lämnat in relevanta uppgifter till de undersökande myndigheterna.

Artikel 49

Regel om lägsta tull

Om en part beslutar att införa en preliminär eller slutgiltig antidumpnings- eller utjämningstull, får storleken på denna tull inte överstiga dumpningsmarginalen eller de utjämningsbara subventionerna, men den bör vara lägre än marginalen om en sådan lägre tull är tillräcklig för att avhjälpa skadan för den inhemska industrin.

Artikel 50

Tillämpning av åtgärder och översyner

1.  
Parterna får vidta preliminära antidumpnings- eller utjämningsåtgärder endast om det preliminärt har fastställts att det förekommit dumpning eller subventioner som vållat den inhemska industrin skada.
2.  
Parterna ska innan de inför en slutgiltig antidumpnings- eller utjämningstull undersöka möjligheten till konstruktiva lösningar, med vederbörlig hänsyn till de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall. Utan att det påverkar tillämpningen av relevanta bestämmelser i varje parts inhemska lagstiftning bör parterna prioritera prisåtaganden, i den mån de har tagit emot tillfredsställande erbjudanden från exportörer och godtagandet av dessa erbjudanden anses genomförbart i praktiken.
3.  
Efter att ha mottagit en välgrundad begäran om översyn av gällande antidumpnings- eller utjämningsåtgärder från en exportör ska den part som införde åtgärden snabbt och objektivt granska en sådan begäran och underrätta exportören om resultaten av granskningen så snart som möjligt.



Avsnitt 5

Samråd

Artikel 50a

Samråd

1.  
En part ska erbjuda den andra parten, på dennes begäran, möjligheter till samråd om särskilda frågor som kan uppstå avseende tillämpningen av handelspolitiska åtgärder. Dessa frågor kan gälla, men är inte begränsade till, den metod som använts för att beräkna dumpningsmarginaler, däribland olika justeringar, användningen av statistik, utvecklingen för importen, fastställande av skada och tillämpningen av regeln om lägsta tull.
2.  
Samråden ska äga rum så snart som möjligt och som regel inom 21 dagar efter begäran.
3.  
Samråd enligt detta avsnitt ska hållas utan att det påverkar tillämpningen av och i full överensstämmelse med artiklarna 41 och 47 i detta avtal.



Avsnitt 6

Institutionella bestämmelser

Artikel 51

Dialog om handelspolitiska åtgärder

1.  
Parterna har enats om att inrätta en dialog om handelspolitiska åtgärder på expertnivå som ett forum för samarbete i frågor som rör handelspolitiska åtgärder.
2.  

Dialogen om handelspolitiska åtgärder ska föras i syfte att

a) 

öka en parts kunskap om och förståelse av den andra partens lagar, politik och praxis när det gäller handelspolitiska åtgärder,

b) 

granska genomförandet av detta kapitel,

c) 

förbättra samarbetet mellan parternas myndigheter med ansvar för frågor som rör handelspolitiska åtgärder,

d) 

diskutera utvecklingen på området handelsskydd,

e) 

samarbeta i alla andra frågor som rör handelspolitiska åtgärder.

3.  
Mötena om dialogen om handelspolitiska åtgärder ska hållas ad hoc på begäran av någon av parterna. Dagordningen för varje dialogmöte ska parterna gemensamt fastställa i förväg.



Avsnitt 7

Tvistlösning

Artikel 52

Bestämmelser om tvistlösning

Kapitel 14 (Tvistlösning) i avdelning IV i detta avtal ska inte tillämpas på avsnitten 1, 4, 5, 6 och 7.



KAPITEL 3

Tekniska handelshinder

Artikel 53

Tillämpningsområde och definitioner

1.  
Detta kapitel gäller för utarbetande, fastställande och tillämpning av tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse enligt definitionerna i avtalet om tekniska handelshinder i bilaga 1A till WTO-avtalet (nedan kallat TBT-avtalet), som kan påverka varuhandeln mellan parterna.
2.  
Trots vad som sägs i punkt 1 i denna artikel gäller detta kapitel inte för sanitära och fytosanitära åtgärder enligt definitionerna i bilaga A till avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder i bilaga 1A till WTO-avtalet (nedan kallat SPS-avtalet), eller för inköpsspecifikationer som utarbetats av offentliga myndigheter för dessa myndigheters produktions- eller förbrukningskrav.
3.  
I detta kapitel ska definitionerna i bilaga I till TBT-avtalet gälla.

Artikel 54

Bekräftelse av avtalet om tekniska handelshinder

Parterna bekräftar sina befintliga rättigheter och skyldigheter gentemot varandra enligt TBT-avtalet, som härmed införlivas i detta avtal och utgör en integrerad del av det.

Artikel 55

Tekniskt samarbete

1.  
Parterna ska stärka sitt samarbete på området för tekniska föreskrifter, standarder, metrologi, marknadsövervakning samt förfaranden för ackreditering och bedömning av överensstämmelse i syfte att öka den ömsesidiga förståelsen av sina respektive system och underlätta tillträdet till sina respektive marknader. De kan i detta syfte inleda dialoger om reglering på såväl övergripande som sektorsspecifik nivå.
2.  

I sitt samarbete ska parterna sträva efter att fastställa, utveckla och främja handelsunderlättande initiativ som kan omfatta, men inte är begränsade till, att

a) 

stärka regleringssamarbetet genom bl.a. utbyte av information, erfarenheter och data, vetenskapligt och tekniskt samarbete i syfte att förbättra kvaliteten på deras tekniska föreskrifter, standarder, provning, marknadsövervakning, certifiering och ackreditering och utnyttja regleringsresurserna på ett effektivt sätt,

b) 

främja och uppmuntra samarbete mellan deras respektive offentliga eller privata organ som ansvarar för metrologi, standardisering, provning, marknadsövervakning, certifiering och ackreditering,

c) 

främja uppbyggande av högkvalitativ infrastruktur för standardisering, metrologi, ackreditering, bedömning av överensstämmelse och systemet för marknadsövervakning i Ukraina,

d) 

främja Ukrainas deltagande i verksamheten inom relevanta europeiska organisationer,

e) 

sträva efter att finna lösningar på eventuella handelshinder som uppstår,

f) 

samordna deras ståndpunkter när det gäller internationell handel och reglerande organisationer som WTO och FN:s ekonomiska kommission för Europa (nedan kallad Unece).

Artikel 56

Tillnärmning av tekniska föreskrifter, standarder och bedömning av överensstämmelse

1.  
Ukraina ska vidta nödvändiga åtgärder för att gradvis uppnå överensstämmelse med EU:s tekniska föreskrifter och med EU:s förfaranden för standardisering, metrologi, ackreditering och bedömning av överensstämmelse samt med systemet för marknadsövervakning, och förbinda sig att följa de principer och den praxis som fastställs i relevanta EU-beslut och EU-förordningar ( 8 ).
2.  

I syfte att uppnå de mål som fastställs i punkt 1 ska Ukraina, i överensstämmelse med tidsplanen i bilaga III till detta avtal,

i) 

införliva relevanta delar av EU:s regelverk i sin lagstiftning,

ii) 

genomföra de administrativa och institutionella reformer som är nödvändiga för att tillämpa detta avtal och avtalet om bedömning av överensstämmelse och godtagande av industriprodukter (nedan kallat ACAA-avtal) enligt artikel 57 i detta avtal,

iii) 

se till att ha ett sådant effektivt och öppet administrativt system som krävs för genomförandet av detta kapitel.

3.  
Parterna ska fastställa tidsplanen i bilaga III till detta avtal och följa denna.
4.  
Efter detta avtals ikraftträdande ska Ukraina en gång om året rapportera de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna artikel till EU-parten. Om åtgärder som förtecknas i tidsplanen i bilaga III till detta avtal inte har genomförts inom den tillämpliga tidsfristen ska Ukraina lägga fram en ny tidsplan för slutförandet av dessa åtgärder.
5.  
Ukraina ska avstå från att ändra den övergripande och sektorsspecifika lagstiftning som förtecknas i bilaga III till detta avtal, utom för att successivt anpassa sådan lagstiftning till motsvarande bestämmelser i EU:s regelverk, och upprätthålla denna anpassning.
6.  
Ukraina ska också anmäla alla sådana ändringar av den nationella lagstiftningen till EU-parten.
7.  
Ukraina ska sörja för att dess behöriga nationella organ deltar fullt ut i europeiska och internationella organisationer för standardisering, legal och grundläggande metrologi samt bedömning av överensstämmelse, däribland ackreditering, i enlighet med sina respektive verksamhetsområden och den form av medlemskap som är tillgänglig för dem.
8.  
Ukraina ska successivt införliva de europeiska standarderna (EN) som nationella standarder, däribland de harmoniserade europeiska standarderna, vars frivilliga användning förutsätts överensstämma med den lagstiftning som förtecknas i bilaga III till detta avtal. Samtidigt med införlivandet ska Ukraina dra tillbaka motstridiga nationella standarder, inklusive landets tillämpning av mellanstatliga standarder (GOST/ГОСТ), som utvecklats före 1992. Ukraina ska dessutom successivt uppfylla de övriga villkoren för medlemskap, i enlighet med de tillämpliga kraven för fullvärdiga medlemmar i de europeiska standardiseringsorganisationerna.

Artikel 57

Avtal om bedömning av överensstämmelse och godtagande av industriprodukter

1.  
Parterna är eniga om att till detta avtal foga ett ACAA-avtal i form av ett protokoll som omfattar en eller flera av de sektorer som förtecknas i bilaga III till detta avtal, så snart parterna har enats om att Ukrainas relevanta sektorsspecifika och övergripande lagstiftning, liksom dess institutioner och standarder, är helt anpassade till EU-lagstiftningen.
2.  
I ACAA-avtalet ska föreskrivas att handeln mellan parterna med varor inom de sektorer som omfattas av avtalet ska ske på samma villkor som gäller för handeln med sådana varor mellan Europeiska unionens medlemsstater.
3.  
Efter en kontroll som görs av EU-parten och enighet om graden av anpassning av relevant ukrainsk teknisk lagstiftning, standarder och infrastruktur ska ACAA-avtalet fogas till det här avtalet som ett protokoll genom en överenskommelse mellan parterna i enlighet med förfarandet för ändring av det här avtalet, och omfatta sådana sektorer i förteckningen i bilaga III till detta avtal som kan betraktas som anpassade. Avsikten är att ACAA-avtalet till slut ska ha utvidgats till samtliga sektorer som förtecknas i bilaga III till detta avtal i enlighet med ovannämnda förfarande.
4.  
När samtliga sektorer i förteckningen omfattas av ACAA-avtalet ska parterna genom ömsesidig överenskommelse mellan parterna i enlighet med förfarandet för ändring av detta avtal åta sig att överväga att utvidga dess räckvidd till att omfatta andra industrisektorer.
5.  
Fram till dess att en produkt omfattas av ACAA-avtalet ska den omfattas av parternas relevanta lagstiftning, med beaktande av bestämmelserna i TBT-avtalet.

Artikel 58

Märkning och etikettering

1.  
Utan att det påverkar artiklarna 56 och 57 i detta avtal bekräftar parterna principerna i artikel 2.2 i TBT-avtalet avseende tekniska föreskrifter för etiketterings- eller märkningskrav, enligt vilka sådana krav inte får utarbetas, fastställas eller tillämpas med avsikt eller med verkan att skapa onödiga hinder för den internationella handeln. Därför får sådana etiketterings- eller märkningskrav inte vara mer handelsbegränsande än vad som är nödvändigt för att uppfylla ett legitimt mål med hänsyn till de risker som skulle uppstå om målet inte uppnås.
2.  

Parterna är i synnerhet överens om följande i fråga om obligatorisk märkning eller etikettering:

a) 

Parterna ska sträva efter att minimera sina krav på annan märkning eller etikettering, utom när det krävs för antagande av EU:s regelverk på detta område och för märkning och etikettering för skydd av hälsa, säkerhet eller miljö, eller av andra rimliga samhällspolitiska skäl.

b) 

Parterna får specificera etiketternas eller märkningens form, men får inte kräva godkännande, registrering eller certifiering av etiketter.

c) 

Parterna behåller rätten att kräva att uppgifterna på etiketterna eller märkningen ska vara på ett angivet språk.



KAPITEL 4

Sanitära och fytosanitära åtgärder

Artikel 59

Mål

1.  

Syftet med detta kapitel är att underlätta handeln mellan parterna med råvaror som omfattas av sanitära och fytosanitära åtgärder, och samtidigt skydda människors, djurs och växters liv eller hälsa genom att

a) 

säkerställa fullständig öppenhet när det gäller sanitära och fytosanitära åtgärder som är tillämpliga på handel,

b) 

tillnärma Ukrainas lagstiftning till EU:s lagstiftning,

c) 

erkänna djurhälso- och växtskyddsstatusen hos de respektive parterna och tillämpa principen om regionalisering,

d) 

upprätta en mekanism för erkännande av likvärdighet av sanitära och fytosanitära åtgärder som bibehålls av en part,

e) 

fortsätta arbetet med att genomföra principerna i SPS-avtalet,

f) 

upprätta mekanismer och förfaranden för att underlätta handeln, och

g) 

förbättra kommunikationen och samarbetet mellan parterna när det gäller sanitära och fytosanitära åtgärder.

2.  
Detta kapitel syftar även till att parterna ska nå fram till en gemensam uppfattning om djurskyddskrav.

Artikel 60

Multilaterala skyldigheter

Parterna bekräftar sina rättigheter och skyldigheter enligt SPS-avtalet.

Artikel 61

Tillämpningsområde

Detta kapitel ska gälla för alla sanitära och fytosanitära åtgärder som en part vidtar och som direkt eller indirekt kan påverka handeln mellan parterna, inbegripet de åtgärder som förtecknas i bilaga IV till detta avtal.

Artikel 62

Definitioner

I detta kapitel gäller följande definitioner:

1.

sanitära åtgärder eller fytosanitära åtgärder : åtgärder enligt definitionen i punkt 1 i bilaga A i SPS-avtalet och som omfattas av detta kapitel.

2.

djur : marklevande och vattenlevande djur enligt definitionerna i Terrestrial Animal Health Code eller Aquatic Animal Health Code som upprättats av Världsorganisationen för djurhälsa (nedan kallad OIE).

3.

animaliska produkter : produkter av animaliskt ursprung inbegripet produkter från vattenlevande djur, enligt definitionerna i OIE:s Terrestrial Animal Health Code och Aquatic Animal Health Code.

4.

animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel : animaliska produkter som förtecknas i bilaga IV-A del 2 (II) till detta avtal.

5.

växter :

levande växter och specificerade levande växtdelar, inklusive fröer,

a) 

frukt, i botanisk mening, dock inte konserverad genom djupfrysning,

b) 

grönsaker - dock inte konserverade genom djupfrysning,

c) 

knölar, stamknölar, rotknölar, jordstammar,

d) 

snittblommor,

e) 

grenar med bladverk,

f) 

avskurna träd med bladverk,

g) 

vävnadskulturer av växter,

h) 

blad, bladverk,

i) 

levande pollen, och

j) 

okuleringsris, sticklingar, ympris.

6.

växtprodukter : produkter från växter som är obearbetade eller som genomgått en enkel bearbetning, såvida de inte är växter enligt bilaga IV-A del 3 till detta avtal.

7.

frön : frön i botanisk mening avsedda för plantering.

8.

skadegörare : varje art, underart eller biotyp av växt, djur eller patogen smittkälla som kan vara skadlig för växter eller växtprodukter.

9.

skyddad zon : för EU-partens vidkommande en zon i den mening som avses i artikel 2.1 h i rådets direktiv 2000/29 av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (nedan kallat direktiv 2000/29(EG) eller i sådana bestämmelser som ersätter detta.

10.

djursjukdom : en kliniskt eller patologiskt konstaterad infektion hos ett djur.

11.

sjukdomar inom vattenbruk : en klinisk eller icke-klinisk infektion med en eller flera av de etiologiska smittämnen som anges i OIE:s Aquatic Animal Health Code.

12.

infektion hos djur : den situation där ett djur är värd för ett smittämne med eller utan kliniska eller patologiska belägg för en infektion.

13.

djurskyddskrav : krav för djurskydd som utvecklas och tillämpas av parterna och, i tillämpliga fall, i överensstämmelse med OIE:s normer och som omfattas av det här avtalets tillämpningsområde.

14.

skälig sanitär och fytosanitär skyddsnivå : skälig sanitär och fytosanitär skyddsnivå enligt definitionen i punkt 5 i bilaga A till SPS-avtalet.

15.

region : vad djurhälsa beträffar, zon eller region enligt definitionen i OIE:s Terrestrial Animal Health Code och för vattenbruk enligt definitionen i OIE:s International Aquatic and Animal Health Code och med den tolkningen när det gäller EU-partens territorium, att EU-parten ska erkännas som en enhet.

16.

skadegörarfritt område : ett område som konstaterats vara fritt från en särskild skadegörare på grundval av vetenskapliga belägg och där, i tillämpliga fall, detta tillstånd upprätthålls officiellt.

17.

regionalisering : begreppet regionalisering som det beskrivs i artikel 6 i SPS-avtalet.

18.

sändning : en mängd animaliska produkter av samma typ, som omfattas av samma intyg eller dokument, transporteras med samma transportmedel, avsänds av en enda avsändare och har sitt ursprung i samma exporterande land eller samma del av ett sådant land. En sändning kan bestå av ett eller flera partier.

19.

sändning av växter eller växtprodukter : en mängd växter, växtprodukter och/eller andra artiklar som flyttas från ett land till ett annat och som, när ett sådant är nödvändigt, omfattas av ett enda sundhetsintyg (en sändning får bestå av en eller flera varor eller partier).

20.

parti : ett antal enheter av en och samma vara som karakteriseras av att de har samma sammansättning och ursprung och utgör en del av en sändning.

21.

likvärdighet vid handel (nedan kallad likvärdighet) : den situation då den importerande parten ska acceptera den exporterande partens sanitära eller fytosanitära åtgärder som likvärdiga, även om dessa åtgärder skiljer sig från dess egna, om den exporterande parten objektivt kan visa för den importerande parten att dess åtgärder når upp till den importerande medlemmens skäliga sanitära eller fytosanitära skyddsnivå.

22.

sektor : produktions- eller handelsstruktur för en produkt eller en kategori av produkter i en av parterna.

23.

delsektor : en väldefinierad och kontrollerad del av en sektor.

24.

varor : djur och växter eller kategorier av sådana, eller specifika produkter och andra föremål som förflyttas i handelssyfte eller i andra syften, inbegripet de som avses i punkterna 2–7.

25.

särskilt importtillstånd : ett formellt förhandstillstånd av en behörig myndighet i den importerande parten utställt till en enskild importör som ett villkor för import av en enstaka sändning eller flera sändningar av en vara från den exporterande parten inom ramen för detta avtal.

26.

arbetsdagar : veckodagar utom söndagar, lördagar och allmänna helgdagar i någon av parterna.

27.

inspektion : undersökning av varje aspekt av foder, livsmedel, djurhälsa och djurskydd för att kontrollera efterlevnaden av de rättsliga kraven i foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna avseende djurhälsa och djurskydd.

28.

växtskyddskontroll : officiell okulär undersökning av växter, växtprodukter eller andra reglerade föremål för att fastställa eventuell förekomst av skadegörare och/eller fastställa överensstämmelse med de fytosanitära bestämmelserna.

29.

kontroll : kontroll av om specificerade krav har uppfyllts, genom undersökning och bedömning av sakligt underlag.

Artikel 63

Behöriga myndigheter

Parterna ska underrätta varandra om struktur, organisation och uppdelning av befogenheter mellan sina behöriga myndigheter vid det första mötet i den underkommitté för sanitära och fytosanitära frågor (nedan kallad SPS-underkommittén) som avses i artikel 74. Parterna ska underrätta varandra om varje ändring som gäller dessa behöriga myndigheter, inbegripet kontaktpunkter.

Artikel 64

Tillnärmning av regelverket

1.  
Ukraina ska närma sin lagstiftning på det sanitära och fytosanitära området samt sin djurskyddslagstiftning till EU-lagstiftningen i enlighet med bilaga V till detta avtal.
2.  
Parterna ska samarbete i fråga om tillnärmning av lagstiftningen och kapacitetsuppbyggnad.
3.  
SPS-underkommittén ska regelbundet övervaka genomförandet av tillnärmningsprocessen, enligt bilaga V till detta avtal, i syfte att tillhandahålla nödvändiga rekommendationer om tillnärmningsåtgärder.
4.  
Senast tre månader efter detta avtals ikraftträdande ska Ukraina till SPS-underkommittén lämna in en övergripande strategi för genomförandet av detta kapitel, med en uppdelning i prioriterade områden med anknytning till åtgärder, enligt bilagorna IV-A, IV-B och IV-C till detta avtal, som underlättar handeln med en viss vara eller varugrupp. Strategin ska fungera som referensdokument för genomförandet av detta kapitel och ska bifogas bilaga V till detta avtal ( 9 ).

Artikel 65

Erkännande i handelssyfte av djurhälso- och skadegörarstatus och regionala villkor

A.   Erkännande av status för djursjukdomar, infektioner hos djur eller skadegörare

1.  

I fråga om djursjukdomar och infektioner hos djur (inbegripet zoonoser) ska följande gälla:

a) 

Den importerande parten ska i handelssyfte erkänna djurhälsostatusen hos den exporterande parten eller dess regioner som den konstateras av den exporterande parten i enlighet med del A i bilaga VII till detta avtal, när det gäller de djursjukdomar som anges i bilaga VI-A till detta avtal.

b) 

När en part anser att den har en speciell status för en särskild djursjukdom på sitt territorium eller i en region som avviker från dem som förtecknas i bilaga IV-A till detta avtal, kan denna part begära erkännande av denna status enligt de kriterier som anges i del C i bilaga VII till detta avtal. Den importerande parten får begära garantier vad beträffar import av levande djur och animaliska produkter som står i överensstämmelse med den status parterna kommit överens om.

c) 

Statusen för territorier eller regioner eller statusen i en sektor eller delsektor i parterna vad beträffar prevalens eller incidens av en annan djursjukdom än de som förtecknas i bilaga IV-A till detta avtal, eller infektioner hos djur, och/eller därmed sammanhängande risk, beroende på vad som är tillämpligt, som den definieras av OIE, erkänns av parterna som grundval för handeln dem emellan. Den importerande parten kan vid import av levande djur eller animaliska produkter begära garantier som är avpassade till den definierade statusen enligt OIE:s rekommendationer, beroende på vad som är lämpligt.

d) 

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 67, 69 och 73 i detta avtal och om inte den importerande parten reser uttrycklig invändning och begär stöd- eller tilläggsupplysningar eller samråd och/eller kontroll, ska varje part utan onödigt dröjsmål vidta de lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder som behövs för handeln enligt leden a, b och c i denna punkt.

2.  

I fråga om skadegörare ska följande gälla:

a) 

Parterna ska i handelssyfte erkänna varandras status när det gäller de skadegörare som anges i bilaga VI-B till detta avtal.

b) 

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 67, 69 och 73 i detta avtal och om inte den importerande parten reser uttrycklig invändning och begär stöd- eller tilläggsupplysningar eller samråd och/eller kontroll, ska varje part utan onödigt dröjsmål vidta de lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder som behövs för handeln enligt led a i denna punkt.

B.   Erkännande av regionalisering/zonindelning, skadegörarfria områden och skyddade zoner

3.  
Parterna erkänner begreppet regionalisering och skadegörarfria områden enligt FAO/den internationella växtskyddskonventionen från 1997 och FAO:s internationella standarder för fytosanitära åtgärder, liksom begreppet skyddade zoner enligt direktiv 2000/29/EG, och är överens om att tillämpa dessa i handeln sig emellan.
4.  
Parterna är överens om att beslut om regionalisering för de djur- och fisksjukdomar som förtecknas i bilaga IV-A och för de skadegörare som förtecknas i bilaga VI-B till detta avtal ska fattas enligt bestämmelserna i delarna A och B i bilaga VII till detta avtal.
5.  
a) 

Vad beträffar djursjukdomar och i enlighet med artikel 67 till detta avtal ska den exporterande part som söker erkännande av sitt beslut om regionalisering hos den importerande parten anmäla sina åtgärder med fullständiga förklaringar och underlag vad gäller bedömningar och beslut. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 68 i detta avtal och om inte den importerande parten reser uttrycklig invändning och begär tilläggsupplysningar eller samråd och/eller kontroll inom 15 arbetsdagar efter det att anmälan mottagits ska det anmälda beslutet om regionalisering anses godtaget.

b) 

De samråd som avses i led a i denna punkt ska äga rum enligt artikel 68.3 i detta avtal. Den importerande parten ska bedöma tilläggsupplysningarna inom 15 arbetsdagar från det att de mottagits. Den kontroll som avses i a ska utföras enligt artikel 71 i detta avtal och inom 25 arbetsdagar från det att begäran om kontroll mottagits.

6.  
a) 

Vad skadegörare beträffar ska varje part försäkra sig om att det vid handel med växter, växtprodukter och andra föremål tas hänsyn, beroende på vad som är lämpligt, till statusen för skadegörare i ett område som erkänns som en skyddad zon eller som ett skadegörarfritt område av den andra parten. Den part som söker erkännande av ett skadegörarfritt område hos den andra parten ska anmäla sina åtgärder och, på begäran, tillhandahålla fullständiga förklaringar och underlag för upprättandet och bibehållandet av detta, med ledning av relevanta internationella standarder för fytosanitära åtgärder som parterna bedömer lämpliga. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 73 i detta avtal och om inte en importerande part reser uttrycklig invändning och begär tilläggsupplysningar eller samråd och/eller kontroll inom tre månader efter det att anmälan mottagits ska det anmälda beslutet om regionalisering avseende ett skadegörarfritt område anses godtaget.

b) 

De samråd som avses i led a ska äga rum enligt artikel 68.3 i detta avtal. Den importerande parten ska bedöma tilläggsupplysningarna inom tre månader från det att de mottagits. Den kontroll som avses i led a ska utföras enligt artikel 71 i detta avtal och inom tolv månader från det att begäran om kontroll mottagits, under hänsynstagande till skadegörarens biologi och den berörda grödan.

7.  
När de förfaranden som beskrivs i punkterna 4–6 slutförts och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 73 i detta avtal ska varje part utan onödigt dröjsmål vidta de lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder som behövs för att handel ska kunna drivas på denna grund.

C.   Delområdesindelning

Parterna förbinder sig att fortsätta diskussionerna i syfte att genomföra den princip om delområdesindelning som avses i bilaga XIV till detta avtal.

Artikel 66

Fastställande av likvärdighet

1.  

Likvärdighet kan erkännas med avseende på

a) 

en enstaka åtgärd, eller

b) 

en grupp åtgärder, eller

c) 

ett system som tillämpas på en sektor, en delsektor, en vara eller en varugrupp.

2.  
När likvärdighet fastställs ska parterna följa det förfarande som anges i punkt 3 i denna artikel. Detta förfarande ska inbegripa påvisande av objektiva belägg för likvärdighet från den exporterande partens sida och objektiv bedömning av dessa belägg från den importerande partens sida. Detta kan omfatta en inspektion eller kontroll.
3.  
På den exporterande partens begäran rörande erkännande av likvärdighet enligt punkt 1 i denna artikel ska parterna, utan dröjsmål och senast tre månader efter det att en sådan begäran mottagits av den importerande parten, inleda samrådsförfarandet som ska inbegripa de steg som anges i bilaga IX till detta avtal. Om den exporterande parten emellertid gör ett antal framställningar ska parterna på begäran av den importerande parten inom den SPS-underkommitté som avses i artikel 74 i detta avtal komma överens om en tidsfrist för att inleda och genomföra det förfarande som avses i den här punkten.
4.  
Om en tillnärmning av lagstiftningen uppnåtts till följd av den övervakning som avses i artikel 64.3 i detta avtal, ska detta anses utgöra en begäran från Ukraina om att inleda förfarandet för erkännande av likvärdighet av relevanta åtgärder enligt punkt 3 i denna artikel.
5.  
Såvida inte annat överenskommits ska den importerande parten ha avslutat det fastställande av likvärdighet som avses i punkt 3 i denna artikel inom 360 dagar efter att från den exporterande parten ha mottagit begäran med belägg för likvärdigheten, utom för säsonggrödor när det kan vara motiverat att fördröja bedömningen för att möjliggöra kontroll under en lämplig del av en grödas växtperiod.
6.  
Den importerande parten ska fastställa likvärdigheten när det gäller växter, växtprodukter och andra föremål i enlighet med relevanta internationella standarder för fytosanitära åtgärder.
7.  

Den importerande parten får permanent eller tillfälligt upphäva likvärdighet på basis av förändringar som den ena parten gjort av åtgärder som påverkar likvärdigheten, under förutsättning att förfarandena nedan följs:

a) 

Enligt artikel 67.2 i detta avtal ska den exporterande parten underrätta den importerande parten om varje förslag till förändring av åtgärder för vilka likvärdighet av åtgärder har erkänts och om de troliga verkningarna av de föreslagna åtgärderna på den likvärdighet som erkänts. Inom 30 dagar efter mottagandet av denna underrättelse ska den importerande parten underrätta den exporterande parten om likvärdighet fortsättningsvis kommer att erkännas eller inte på grundval av de föreslagna åtgärderna.

b) 

Enligt artikel 67.2 i detta avtal ska den importerande parten underrätta den exporterande parten om varje förslag till förändring av åtgärder som erkännande om likvärdighet baserats på och om de troliga verkningarna av de föreslagna åtgärderna på den likvärdighet som har erkänts. För den händelse att den importerande parten inte fortsätter att erkänna likvärdighet, kan parterna komma överens om villkor för att på nytt inleda det förfarande som avses i punkt 3 i denna artikel på grundval av de föreslagna åtgärderna.

8.  
Erkännande eller tillfälligt eller permanent upphävande av likvärdighet ska helt och hållet vara beroende av den importerande parten och dess åtgärder enligt dess lagstiftning och dess administrativa ram. Den parten ska förse den exporterande parten med de fullständiga förklaringar och underlag som legat till grund för bedömningar och beslut som omfattas av denna artikel. I händelse av icke-erkännande eller tillfälligt eller permanent upphävande av likvärdighet ska den importerande parten för den exporterande parten ange på vilka villkor som förfarandet enligt punkt 3 kan inledas.
9.  
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 73 i detta avtal får den importerande parten inte permanent eller tillfälligt upphäva likvärdigheten innan någon av parternas föreslagna nya åtgärder trätt i kraft.
10.  
Om den importerande parten formellt erkänner likvärdigheten på grundval av samrådsförfarandet enligt bilaga IX till detta avtal, ska SPS-underkommittén i enlighet med förfarandet i artikel 74.2 i detta avtal avge en förklaring om likvärdighet i handeln mellan parterna. Beslutet ska även omfatta färre fysiska kontroller vid gränserna, förenklade intyg och förfaranden för ”för-listning” för anläggningar beroende på vad som är lämpligt.

Likvärdighetsstatusen ska förtecknas i bilaga IX till detta avtal.

11.  
När en tillnärmning av lagstiftningen har skett kommer fastställandet av likvärdighet att ske på grundval av denna.

Artikel 67

Öppenhet och utbyte av information

1.  
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 68 i detta avtal ska parterna samarbeta för att öka den ömsesidiga förståelsen av varandras officiella kontrollstruktur och kontrollmekanismer som ansvarar för tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder och deras resultat. Detta kan uppnås bland annat genom rapporter om internationella revisioner när dessa offentliggörs och genom informationsutbyte mellan parterna om resultaten av dessa revisioner eller annan information beroende på vad som är lämpligt.
2.  
Inom ramen för den tillnärmning av lagstiftningen som avses i artikel 64 eller det fastställande av likvärdighet som avses i artikel 66 i detta avtal ska parterna hålla varandra underrättade om ändringar som antas när det gäller lagstiftning och andra förfaranden på de berörda områdena.
3.  
I detta sammanhang ska EU-parten i god tid underrätta Ukraina om ändringar av EU-partens lagstiftning för att Ukraina ska kunna överväga ändringar av sin egen lagstiftning i enlighet med dessa.

Parterna bör samarbeta på den nivå som är nödvändig för att underlätta överlämnande av lagstiftningshandlingar på begäran av någon av parterna.

I detta syfte ska varje part informera den andra parten om sina kontaktpunkter. Parterna ska också underrätta varandra om alla eventuella ändringar av dessa uppgifter.

Artikel 68

Anmälan, samråd och underlättande av kommunikation

1.  

Varje part ska inom två arbetsdagar skriftligen till den andra parten anmäla alla allvarliga eller betydande risker för människors, djurs eller växters hälsa, inklusive alla akut nödvändiga födoämneskontroller eller situationer där det finns en klart identifierad risk för allvarliga hälsoeffekter som hänger samman med förtäring av animaliska produkter eller växtprodukter, och i synnerhet

a) 

alla åtgärder som påverkar de regionaliseringsbeslut som avses i artikel 65 i detta avtal,

b) 

förekomst eller utveckling av varje djursjukdom som förtecknas i bilaga VI-A eller av reglerade skadegörare i förteckningen i bilaga VI-B till detta avtal,

c) 

rön av epidemiologisk betydelse eller betydande associerade risker när det gäller djursjukdomar och skadegörare som inte förtecknas i bilaga VI-A och VI-B till detta avtal eller som är nya djursjukdomar eller skadegörare, och

d) 

varje ytterligare åtgärd, utöver de grundläggande krav som gäller för parternas respektive åtgärder, som vidtas för att bekämpa eller utrota djursjukdomar eller skadegörare eller för att skydda folkhälsan eller växters hälsa samt alla ändringar av sjukdomsförebyggande program, inbegripet vaccinationsprogram.

2.  
a) 

En skriftlig anmälan ska göras till de kontaktpunkter som avses i artikel 67.3 i detta avtal.

b) 

Med skriftlig anmälan avses en anmälan per post, fax eller e-post. Anmälningar ska endast skickas mellan de kontaktpunkter som avses i artikel 67.3 i detta avtal.

3.  
Om en part är allvarligt oroad över en risk i fråga om folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd, ska samråd om situationen på begäran av parten hållas snarast och under alla omständigheter senast inom 15 arbetsdagar. Varje part ska i sådana situationer sträva efter att ställa all den information till förfogande som behövs för att undvika störningar i handeln och för att nå en ömsesidigt godtagbar lösning som är förenlig med skydd av folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd.
4.  
På begäran av en part ska samråd om djurskydd äga rum så snart som möjligt och, under alla omständigheter, senast inom 20 arbetsdagar från anmälan. Varje part ska i sådana situationer sträva efter att tillhandahålla alla begärda upplysningar.
5  
På begäran av en part ska det samråd som avses punkterna 3 och 4 i denna artikel hållas som video- eller telefonkonferens. Den part som begärt samråd ska svara för att det förs protokoll vid samrådet som formellt ska godkännas av parterna. För detta godkännande ska artikel 67.3 i detta avtal tillämpas.
6.  
Ett system för snabb varning och en mekanism för tidig varning som tillämpas av båda parter för alla veterinära eller fytosanitära nödsituationer kommer att införas i ett senare skede när Ukraina har infört den lagstiftning som krävs på detta område och skapat förutsättningar för att systemen fungerar på plats.

Artikel 69

Handelsvillkor

1.  

Allmänna importvillkor

a) 

Parterna är överens om att tillämpa allmänna importvillkor för alla varor som omfattas av bilaga IV-A och i punkt 2 i bilaga IV-C till detta avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av de beslut som fattats enligt artikel 65 i detta avtal ska den importerande partens importvillkor tillämpas för den exporterande partens hela territorium. När detta avtal träder i kraft ska den importerande parten enligt artikel 67 i detta avtal underrätta den exporterande parten om sina sanitära och fytosanitära importkrav på varor som avses i bilaga IV-A och i punkt 2 bilaga IV-C till detta avtal. Dessa upplysningar ska i förekommande fall inbegripa förlagor till officiella intyg eller deklarationer eller kommersiella dokument, som föreskrivs av den importerande parten.

b) 
i) 

En anmälan från en part om ändringar eller föreslagna ändringar i de villkor som avses i punkt 1 i denna artikel ska överensstämma med bestämmelserna i SPS-avtalet och senare beslut om sådan anmälan. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 73 i detta avtal ska den importerande parten ta hänsyn till tiden för transport mellan de två parterna vid fastställandet av datum för ikraftträdande av de ändrade villkor som avses i punkt 1 a.

ii) 

Om den importerande parten inte följer dessa krav på anmälan ska den fortsätta att godta det intyg som garanterar de tidigare gällande villkoren upp till 30 dagar efter det att de förändrade importvillkoren trätt i kraft.

2.  

Importvillkor efter erkännande av likvärdighet

a) 

Inom 90 dagar efter att beslutet om erkännande om likvärdighet antogs ska parterna vidta alla de lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder som är nödvändiga för att sätta i kraft detta erkännande och på basis av detta ge möjlighet till handel mellan parterna med de varor som avses i bilaga IV-A och i punkt 2 i bilaga IV-C till detta avtal inom sektorer och delsektorer i förekommande fall, för vilka den exporterande partens alla sanitära och fytosanitära åtgärder erkänns som likvärdiga av den importerande parten. För dessa varor får förlagan till det officiella intyg eller dokument som den importerande parten kräver i det skedet ersättas med ett intyg som utformas enligt bilaga XII.B till detta avtal.

b) 

För varor inom sektorer och delsektorer i förekommande fall för vilka några men inte alla åtgärder erkänns som likvärdiga ska handeln fortsätta att bedrivas enligt de villkor som avses i punkt 1 a. På begäran av den exporterande parten ska punkt 5 i denna artikel tillämpas.

3.  
Från och med dagen för detta avtals ikraftträdande ska de varor som avses i bilaga IV-A och i punkt 2 bilaga IV-C till detta avtal inte vara beroende av importtillstånd.

Om avtalet träder i kraft före den 31 december 2013 ska detta inte inverka på stödet till övergripande institutionsuppbyggnad.

4.  
För villkor som inverkar på handel med de varor som anges i punkt 1 a ska parterna på begäran av den exporterande parten inleda samråd i SPS-underkommittén enligt artikel 74 i detta avtal för att komma överens om alternativa villkor eller tilläggsvillkor för import från den importerande partens sida. Sådana alternativa villkor eller tilläggsvillkor för import får i förekommande fall baseras på åtgärder från den exporterande partens sida som erkänns som likvärdiga av den importerande parten. Om överenskommelse nås ska den importerande parten inom 90 dagar från SPS-underkommitténs beslut vidta de lagstiftningsåtgärder och/eller administrativa åtgärder som är nödvändiga för att möjliggöra import på denna grund.
5.  

Förteckning över anläggningar, villkorat godkännande:

a) 

Vid import av de animaliska produkter som anges i del 2 i bilaga IV-A till detta avtal ska den importerande parten på begäran av den exporterande parten åtföljd av lämpliga garantier provisoriskt godkänna bearbetningsanläggningar som anges i punkt 2.1 i bilaga VIII till detta avtal och som är belägna på den exporterande partens territorium, utan föregående kontrollbesök vid enskilda anläggningar. Sådana godkännanden ska vara förenliga med de villkor och bestämmelser som anges i bilaga VIII till detta avtal. Om inga tilläggsupplysningar begärs ska den importerande parten vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder och/eller administrativa åtgärder för att möjliggöra import på denna grund inom 30 arbetsdagar från den importerande partens mottagande av begäran och lämpliga garantier.

Den första förteckningen över anläggningar ska godkännas enligt förfarandet i bilaga VIII till detta avtal.

b) 

Vid import av de animaliska produkter som avses i punkt 2 a ska den exporterande parten underrätta den importerande parten om sin förteckning över anläggningar som uppfyller den importerande partens villkor.

6.  
På begäran av en part ska den andra parten tillhandahålla nödvändiga förklaringar och underlag vad gäller de bedömningar och beslut som omfattas av denna artikel.

Artikel 70

Certifieringsförfarande

1.  
För certifieringsförfaranden och utfärdande av intyg och officiella dokument är parterna överens om de principer som anges i bilaga XII till detta avtal.
2.  
Den SPS-underkommitté som avses i artikel 74 i detta avtal får besluta om regler för elektronisk certifiering, upphävande eller ersättning av intyg.
3.  
Inom ramen för tillnärmad lagstiftning enligt artikel 64 i detta avtal kommer parterna att komma överens om gemensamma förlagor till intyg i förekommande fall.

Artikel 71

Kontroll

1.  

För att upprätthålla förtroendet för det praktiska genomförandet av bestämmelserna i detta kapitel ska varje part ha rätt

a) 

kontrollera hela eller delar av den andra partens myndigheters kontrollprogram eller, i tillämpliga fall, andra åtgärder i enlighet med riktlinjerna i bilaga X till detta avtal; kostnaderna för sådan kontroll ska bäras av den part som utför kontrollen,

b) 

från och med den dag som parterna fastställer på begäran få information om den andra partens kontrollprogram eller delar av detta samt rapporter om resultaten av de kontroller som utförts inom ramen för det programmet,

c) 

för laboratorietester av varor enligt bilaga IV-A och i punkt 2 bilaga IV-C till detta avtal, på begäran och i tillämpliga fall delta i det periodiska interkomparativa testprogrammet för särskilda tester som anordnas av den andra partens referenslaboratorium. Kostnaderna för detta deltagande ska bäras av den deltagande parten.

2.  
Parterna får delge tredje part resultaten av kontrollerna enligt punkt 1 a i denna artikel och offentliggöra resultaten om detta krävs enligt tillämpliga bestämmelser i någondera parten. Sekretessbestämmelser som är tillämpliga i endera parten ska respekteras vid delgivande och/eller offentliggörande av resultaten, i tillämpliga fall.
3.  
Den SPS-underkommitté som avses i artikel 74 i detta avtal får genom beslut ändra bilaga X till detta avtal med beaktande av relevant arbete som utförs av internationella organisationer.
4.  
Resultaten av kontrollen får bidra till att den ena eller båda parterna vidtar åtgärder enligt artiklarna 64, 66 och 72 i detta avtal.

Artikel 72

Gränskontroller vid import och inspektionsavgifter

1.  
Parterna är överens om att gränskontroller vid import som genomförs av den importerande parten av sändningar från den exporterande parten ska iaktta principerna i del A i bilaga XI till detta avtal. Resultaten av dessa kontroller får bidra till den kontroll som avses i artikel 71 i detta avtal.
2.  
Frekvensen av de fysiska gränskontrollerna vid import som ska utföras av varje part anges i del B i bilaga XI till detta avtal. En part får inom sitt behörighetsområde ändra dessa frekvenser enligt sin interna lagstiftning som ett resultat av framsteg som gjorts enligt artiklarna 64, 66 och 69 i detta avtal, eller som ett resultat av kontroller, samråd eller andra åtgärder som föreskrivs i detta avtal. Den SPS-underkommitté som avses i artikel 74 i detta avtal ska genom beslut ändra del B i bilaga XI till detta avtal i enlighet med detta.
3.  
Inspektionsavgifter får bara täcka den behöriga myndighetens kostnader för att utföra gränskontrollerna vid import. Dessa avgifter ska beräknas på samma grundval som de avgifter som tas ut för inspektion av liknande inhemska produkter.
4.  
Den importerande parten ska på begäran av den exporterande parten informera denna om varje ändring, inklusive skälen för dessa ändringar, som berör åtgärder med inverkan på importkontroller och inspektionsavgifter och om alla ändringar av betydelse i det administrativa genomförandet av sådana kontroller.
5.  
Från och med den dag som fastställs av den SPS-underkommitté som avses i artikel 74 i detta avtal får parterna komma överens om villkoren för att godkänna varandras kontroller enligt artikel 71.1 b, med avsikten att anpassa och, i tillämpliga fall, ömsesidigt minska frekvensen av de fysiska gränskontrollerna vid import för de varor som avses i artikel 69.2 i detta avtal.

Från och med denna dag får parterna ömsesidigt godkänna varandras kontroller för vissa varor och följaktligen minska eller ersätta gränskontrollerna för dessa varor.

6.  
Villkoren för godkännandet av anpassningen av gränskontrollerna vid import ska inkluderas i bilaga XI till detta avtal enligt det förfarande som avses i artikel 74.6 i detta avtal.

Artikel 73

Skyddsåtgärder

1.  
För den händelse att den importerande parten vidtar åtgärder inom det egna territoriet för att kontrollera företeelser som kan utgöra allvarliga hot mot eller risker för folkhälsa, djurhälsa och växtskydd ska den exporterande parten, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i denna artikel, vidta likvärdiga åtgärder för att förhindra att hotet eller risken införs på den importerande partens territorium.
2.  
På grundval av allvarlig fara för folkhälsa, djurhälsa eller växters hälsa får den importerande parten vidta de provisoriska åtgärder som är nödvändiga för att skydda folkhälsan, djurhälsan eller växters hälsa. För sändningar under transport mellan parterna ska den importerande parten överväga den lämpligaste och mest proportionerliga lösningen för att undvika onödiga störningar i handeln.
3.  
Den part som antar åtgärder enligt punkt 2 i denna artikel ska informera den andra parten senast en arbetsdag efter den dag då åtgärderna antogs. På begäran av någon av parterna och enligt artikel 68.3 i detta avtal ska parterna samråda om situationen inom 15 arbetsdagar efter anmälan. Parterna ska ta vederbörlig hänsyn till den information de får genom sådana samråd, och sträva efter att undvika onödiga störningar i handeln genom att i tillämpliga fall beakta resultatet av samråden enligt artikel 68.3 i detta avtal.

Artikel 74

Underkommittén för sanitära och fytosanitära frågor

1.  
Härmed inrättas en underkommitté för sanitära och fytosanitära frågor (SPS). SPS-underkommittén ska sammanträda inom tre månader efter detta avtals ikraftträdande, därefter på begäran av någon av parterna eller minst en gång per år. Om parterna är överens om detta kan sammanträdena hållas som video- eller telefonkonferens. SPS-underkommittén får också behandla frågor per korrespondens mellan sammanträdena.
2.  

SPS-underkommittén ska ha följande uppgifter:

a) 

Övervaka genomförandet av detta kapitel, granska alla frågor som har anknytning till detta kapitel och behandla alla ärenden som kommer upp vid den praktiska tillämpningen av kapitlet.

b) 

Se över bilagorna till detta kapitel, särskilt mot bakgrund av framsteg som gjorts under de samråd och förfaranden som föreskrivs enligt detta kapitel.

c) 

Mot bakgrund av den översyn som föreskrivs i led b i denna punkt eller i övrigt i detta kapitel genom beslut ändra bilagorna IV–XIV till detta avtal.

d) 

Mot bakgrund av den översyn som föreskrivs i led b i denna punkt avge yttranden eller rekommendationer till andra organ enligt de institutionella, allmänna och slutliga bestämmelserna i detta avtal.

3.  
Parterna är överens om att inrätta tekniska arbetsgrupper, när så är lämpligt, bestående av företrädare för parterna på expertnivå, som ska kartlägga och behandla tekniska och vetenskapliga problem som uppstår i samband med tillämpningen av detta kapitel. När behov uppstår av ytterligare sakkunskap kan parterna tillsätta tillfälliga grupper, inbegripet vetenskapliga grupper. Sammansättningen av sådana tillfälliga grupper behöver inte begränsas till företrädare för parterna.
4.  
SPS-underkommittén ska regelbundet rapportera till den handelskommitté som inrättas genom artikel 465 i detta avtal om sin verksamhet och om de beslut som fattas inom dess behörighetsområde.
5.  
SPS-underkommittén ska anta sin arbetsordning vid sitt första sammanträde.
6.  
Alla beslut, rekommendationer, rapporter eller andra åtgärder som vidtas av SPS-underkommittén eller av en grupp som inrättats av SPS-underkommittén och som rör importtillstånd, informationsutbyte, öppenhet, erkännande av regionalisering, likvärdighet och alternativa åtgärder, samt eventuella övriga åtgärder som omfattas av punkterna 2 och 3, ska antas i samförstånd av parterna.



KAPITEL 5

Tullar och förenklade handelsprocedurer

Artikel 75

Mål

Parterna erkänner vikten av frågor som rör tullar och handelslättnader inom den växande bilaterala handeln. Parterna är överens om att stärka samarbetet inom detta område för att säkerställa att den relevanta lagstiftningen och de relevanta förfaranden liksom de behöriga myndigheternas administrativa kapacitet som princip uppfyller målen om effektiv kontroll och stöder underlättande av laglig handel.

Parterna erkänner att största vikt ska ägnas legitima mål om allmän ordning, inbegripet förenklade handelsprocedurer, säkerhet och bedrägeribekämpning och en balanserad strategi för dessa frågor.

Artikel 76

Lagstiftning och förfaranden

1.  

Parterna är överens om att deras respektive handels- och tullagstiftning som princip ska vara stabil och övergripande och att bestämmelser och förfaranden ska vara proportionella, öppna, förutsebara, icke-diskriminerande, opartiska och tillämpas enhetligt och ändamålsenligt och ska bland annat

a) 

skydda och underlätta laglig handel genom effektiv tillsyn och efterlevnad av kraven i lagstiftningen,

b) 

undvika onödiga eller diskriminerande belastningar på ekonomiska aktörer, förhindra bedrägeri och ge ytterligare underlättande åtgärder för ekonomiska aktörer som uppvisar en hög grad av efterlevnad,

c) 

tillämpa ett administrativt enhetsdokument för tulldeklarationer,

d) 

leda till effektivare, öppnare och enklare tullförfaranden och tullpraxis vid gränserna,

e) 

tillämpa moderna tullmetoder, t.ex. riskbedömning, kontroller efter klarering och metoder för företagsrevision i syfte att förenkla och underlätta införsel och frigörande av varor,

f) 

syfta till att minska kostnaderna och öka förutsebarheten för ekonomiska aktörer, däribland små och medelstora företag,

g) 

sörja för att krav och förfaranden vid import, export och transitering av varor tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt, utan att detta påverkar tillämpningen av objektiva riskbedömningskriterier,

h) 

tillämpa internationella instrument på tull- och handelsområdet, bland annat de som utarbetats av Världstullorganisationen, nedan kallad WCO, (ramverket av standarder för att säkra och underlätta världshandeln från 2005, Istanbulkonventionen om temporär import från 1990, HS-konventionen från 1983), WTO (t.ex. om tullvärdeberäkning), FN (TIR-konventionen från 1975, 1982 års konvention om harmonisering av gränskontroller av varor) samt EU-riktlinjer såsom riktlinjerna för tullarbetet,

i) 

vidta nödvändiga åtgärder för att återspegla och tillämpa bestämmelserna i den reviderade Kyotokonventionen om förenkling och harmonisering av tullförfaranden från 1973,

j) 

föreskriva bindande förhandsbesked om varors klassificering enligt tulltaxan och ursprungsregler; parterna ska se till att ett sådant besked får återkallas eller upphävas först efter underrättelse till den berörda aktören, och att återkallandet eller upphävandet inte får ha retroaktiv verkan, utom om oriktiga eller ofullständiga uppgifter legat till grund för beskedet,

k) 

införa och tillämpa förenklade förfaranden för godkända näringsidkare enligt objektiva och icke-diskriminerande kriterier,

l) 

fastställa regler som säkerställer att påföljder vid överträdelser av tullbestämmelser eller förfarandekrav är proportionella och icke-diskriminerande och att tillämpningen av dem inte ger upphov till omotiverade och obefogade dröjsmål,

m) 

tillämpa öppna, icke-diskriminerande och proportionella licensbestämmelser för tullombud.

2.  

I syfte att förbättra arbetsmetoderna och säkerställa icke-diskriminering, öppenhet, effektivitet, integritet och ansvarighet i verksamheten ska parterna göra följande:

a) 

Vidta ytterligare åtgärder för att minska mängden samt förenkla och standardisera uppgifter och dokumentation som tullen och andra organ kräver.

b) 

När så är möjligt, förenkla krav och formaliteter när det gäller snabbt frigörande och snabb klarering av varor.

c) 

Tillhandahålla effektiva, snabba och icke-diskriminerande förfaranden som garanterar en möjlighet att överklaga tullens och andra organs administrativa åtgärder, avgöranden och beslut som inverkar på varor som uppvisas för tullen. Sådana förfarandena ska vara lättillgängliga, även för små och medelstora företag, och eventuella avgifter ska vara rimliga och stå i proportion till kostnaderna för överklagandena. Parterna ska även vidta åtgärder för att i fall då ett ifrågasatt beslut överklagas säkerställa att varorna i normalfallet frigörs och att betalningen av tullbeloppet får skjutas upp, med förbehåll för säkerhetsåtgärder som bedöms nödvändiga. Vid behov bör detta ske mot att en garanti, t.ex. en säkerhet eller en deposition, ställs.

d) 

Se till att de högsta integritetsstandarder upprätthålls, särskilt vid gränsen, genom tillämpning av åtgärder som återspeglar principerna i de relevanta internationella konventionerna och instrumenten på detta område, i synnerhet WCO:s reviderade Arushadeklaration (2003) och EU:s riktlinjer för tulletik (2007).

3.  

Parterna är överens om att avskaffa

a) 

alla krav på att anlita tullombud,

b) 

alla krav på kontroller före sändning eller kontroll av destination.

4.  

Transiteringsbestämmelser

a) 

I detta avtal ska de bestämmelser och definitioner för transitering som fastställs i WTO:s bestämmelser (artikel V i Gatt 1994, och därtill hörande bestämmelser, bland annat alla förtydliganden och förbättringar till följd av Doharundans förhandlingar om förenklade handelsprocedurer) gälla. Dessa bestämmelser ska också tillämpas när transiteringen av varor börjar eller slutar i någon av parternas territorium (inlandstransit).

b) 

Parterna ska sträva efter gradvis ökade möjligheter till sammankoppling mellan sina respektive system för tulltransitering, med sikte på Ukrainas framtida deltagande i det gemensamma transiteringssystem som framgår av konventionen av den 20 maj 1987 om ett gemensamt transiteringsförfarande.

c) 

Parterna ska se till att alla berörda myndigheter och organ inom deras territorier samarbetar och samordnar sina insatser för att underlätta transittrafik och främja samarbetet över gränserna. Parterna ska också främja samarbetet mellan myndigheter och den privata sektorn i fråga om transitering.

Artikel 77

Förbindelser med näringslivet

Parterna är överens om följande:

a) 

Att se till att all lagstiftning och alla förfaranden samt motiveringen till dem är öppna och görs allmänt tillgängliga, i möjligaste mån på elektronisk väg. En mekanism för samråd bör införas och tiden från det att nya eller ändrade bestämmelser offentliggörs till dess att de träder i kraft bör vara rimlig.

b) 

Att det behövs regelbundna samråd, och att samråden sker i rätt tid, med företrädare för näringslivet om förslag till lagstiftning och förfaranden som rör tull- och handelsfrågor. Varje part ska för detta ändamål inrätta mekanismer för lämpliga och regelbundna samråd mellan myndigheter och näringsliv.

c) 

Att göra relevant information av administrativ karaktär allmänt tillgänglig, t.ex. olika organs krav och införselförfaranden, öppettider och rutiner för tullkontor i hamnar och vid gränsövergångsställen samt kontaktpunkter dit man kan vända sig med förfrågningar.

d) 

Att verka för samarbete mellan ekonomiska aktörer och berörda myndigheter genom användning av objektiva och allmänt tillgängliga förfaranden, t.ex. samförståndsavtal som bygger på dem som offentliggörs av WCO.

e) 

Att se till att deras respektive tullkrav och tullförfaranden och relaterade krav och förfaranden fortsätter att tillgodose näringslivets legitima behov, följer bästa praxis och fortsätter att begränsa handeln så lite som möjligt.

Artikel 78

Avgifter

Parterna ska förbjuda administrativa avgifter med motsvarande verkan som tullar och avgifter på import och export.

För alla slags avgifter och pålagor som påförs av varje parts tullmyndigheter, däribland avgifter och pålagor för arbetsuppgifter som genomförs av en annan instans för tullmyndighetens räkning, vid eller i samband med import eller export och utan att det påverkar tillämpningen av de relevanta artiklarna i kapitel 1 (Nationell behandling och marknadstillträde för varor) avdelning IV i detta avtal är parterna överens om att:

a) 

Avgifter och pålagor endast får tas ut för tjänster som tillhandahålls utanför fastställda öppettider och på andra platser än de som avses i tullbestämmelserna på begäran av deklaranten i samband med den berörda importen eller exporten eller för formaliteter som krävs för sådan import eller export.

b) 

Avgifter och pålagor inte får överstiga kostnaden för den tillhandahållna tjänsten.

c) 

Avgifter och pålagor inte får beräknas utifrån värdet på importen eller exporten.

d) 

Information om avgifter och pålagor ska offentliggöras. Det ska av informationen framgå vilka skälen är till avgiften eller pålagan för den tillhandahållna tjänsten, vilken myndighet som är ansvarig, vilka avgifter och pålagor som kommer att tillämpas samt när och hur de ska betalas.

Informationen om avgifter och pålagor ska offentliggöras via ett officiellt angivet medium och, om möjligt och lämpligt, på en officiell webbplats.

e) 

Nya eller ändrade avgifter och pålagor inte får tas ut förrän information om dessa har offentliggjorts och gjorts lättillgänglig.

Artikel 79

Tullvärdeberäkning

1.  
Avtalet om tillämpning av artikel VII i Gatt 1994 i bilaga 1A till WTO-avtalet, inbegripet alla senare ändringar därav, ska gälla för tullvärdeberäkningen av varor i handel mellan parterna. Bestämmelserna i det avtalet införlivas med detta avtal och utgör en integrerad del av det. Minimitullvärden ska inte användas.
2.  
Parterna ska samarbeta i avsikt att uppnå en gemensam syn på frågor som rör beräkning av tullvärde.

Artikel 80

Tullsamarbete

Parterna ska stärka sitt samarbete för att säkerställa att målen i detta kapitel uppfylls varvid det ska råda en rimlig balans mellan förenkling och underlättande åtgärder å ena sidan och effektiv kontroll och säkerhet å andra sidan. Parterna ska i detta syfte, när så är lämpligt, använda EU:s riktlinjer för tullarbetet som ett verktyg för att fastställa riktmärken.

För att säkerställa att bestämmelserna i detta kapitel följs ska parterna bland annat göra följande:

a) 

Utbyta information om tullagstiftning och tullförfaranden.

b) 

Utarbeta gemensamma initiativ i fråga om import-, export- och transiteringsförfaranden och samarbeta för att se till att näringslivet ges god service.

c) 

Samarbeta om automatisering av tullförfaranden och andra handelsförfaranden.

d) 

Utbyta, när så är lämpligt, relevant information och relevanta data förutsatt att känsliga uppgifters konfidentialitet och skyddet av personuppgifter iakttas.

e) 

Utbyta information och/eller inleda samråd i syfte att, när så är möjligt, fastställa gemensamma ståndpunkter i internationella organisationer som arbetar med tullfrågor, t.ex. WTO, WCO, FN, FN:s konferens om handel och utveckling samt FN:s ekonomiska kommission för Europa.

f) 

Samarbeta i fråga om planering och genomförande av tekniskt bistånd, särskilt i syfte att underlätta reformer på områdena tull och förenklade handelsprocedurer i enlighet med de relevanta bestämmelserna i detta avtal.

g) 

Utbyta bästa praxis för tullinsatser, med särskilt fokus på säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, framför allt vad gäller varumärkesförfalskade produkter.

h) 

Främja samordningen mellan alla gränsmyndigheter, både internt och över gränserna, för att underlätta gränsöverskridande processer och skärpa kontrollerna, och överväga gemensamma gränskontroller där så är möjligt och lämpligt.

i) 

Ömsesidigt erkänna, där så är relevant och lämpligt, godkända näringsidkare och tullkontroller. Omfattningen av detta samarbete, genomförandet och praktiska arrangemang ska beslutas av den underkommittén för tullfrågor som föreskrivs i artikel 83 i detta avtal.

Artikel 81

Ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

Trots vad som sägs i artikel 80 i detta avtal ska parternas förvaltningar ge varandra administrativt bistånd i tullfrågor i enlighet med bestämmelserna i protokoll II till detta avtal om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor.

Artikel 82

Tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad

Parterna ska samarbeta i syfte att tillhandahålla tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad för genomförandet av reformer på områdena förenklade handelsprocedurer och tull.

Artikel 83

Underkommittén för tullfrågor

Härmed inrättas en underkommitté för tullfrågor. Den ska rapportera om sin verksamhet till associeringskommittén i den konstellation som anges i artikel 465.4 i detta avtal. I underkommitténs uppgifter ska ingå att hålla regelbundna samråd och övervaka genomförandet och förvaltningen av detta kapitel, t.ex. i frågor som tullsamarbete, gränsöverskridande tullsamarbete och tullförvaltning, tekniskt stöd, ursprungsregler och förenklade handelsprocedurer liksom ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor.

Underkommittén för tullfrågor ska bland annat

a) 

se till att detta kapitel och protokollen 1 och 2 till detta avtal fungerar korrekt,

b) 

besluta om åtgärder och praktiska arrangemang för genomförandet av detta kapitel och protokollen 1 och 2 till detta avtal, däribland för utbyte av information och data, ömsesidigt erkännande av tullkontroller och program för handelspartnerskap samt ömsesidiga förmåner,

c) 

utbyta synpunkter om alla frågor av gemensamt intresse, inbegripet framtida åtgärder och resurser för dessa,

d) 

utfärda rekommendationer när så är lämpligt, och

e) 

anta sin arbetsordning.

Artikel 84

Tillnärmning av tullagstiftning

En gradvis tillnärmning till EU:s tullagstiftning enligt EU:s standarder och internationella standarder ska genomföras i enlighet med bilaga XV till detta avtal.



KAPITEL 6

Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel



Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 85

Mål, tillämpningsområde och omfattning

1.  
Parterna, som bekräftar sina respektive rättigheter och skyldigheter enligt WTO-avtalet, fastställer härmed de nödvändiga ordningarna för en gradvis och ömsesidig liberalisering av etablering och handel med tjänster samt för samarbete om elektronisk handel.
2.  
Offentlig upphandling behandlas i kapitel 8 (Offentlig upphandling) i avdelning IV i detta avtal och inget i detta kapitel ska tolkas på ett sådant sätt att det kan anses innebära några skyldigheter när det gäller offentlig upphandling.
3.  
Subventioner behandlas i kapitel 10 (Konkurrens) i avdelning IV i detta avtal och bestämmelserna i detta kapitel ska inte gälla för subventioner som parterna beviljar.
4.  
Varje part ska behålla rätten att reglera och att införa nya föreskrifter för att uppnå legitima politiska mål, förutsatt att de överensstämmer med detta avtal.
5.  
Detta kapitel ska inte gälla för åtgärder som påverkar fysiska personer som söker tillträde till en parts arbetsmarknad, och inte heller för åtgärder som rör medborgarskap, bosättning eller fast anställning.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om fri rörlighet för personer i avdelning III (Rättvisa, frihet och säkerhet) i detta avtal, ska inget i detta kapitel hindra en part från att tillämpa åtgärder för att reglera fysiska personers inresa till eller tillfälliga vistelse på dess territorium, inbegripet sådana åtgärder som är nödvändiga för att skydda fysiska personers integritet och för att se till att deras förflyttning över gränserna sker under ordnade former, förutsatt att åtgärderna inte tillämpas på ett sådant sätt att de upphäver eller minskar de förmåner som tillkommer en part enligt villkoren i detta kapitel ( 10 ).

Artikel 86

Definitioner

I detta kapitel gäller följande definitioner:

1. 

åtgärd: en parts åtgärder, i form av lagar, andra författningar, regler, förfaranden, beslut och administrativa handlingar eller i någon annan form.

2. 

åtgärder vidtagna eller upprätthållna av en part: åtgärder som genomförs av

a) 

centrala, regionala eller lokala politiska beslutsförsamlingar och myndigheter, och

b) 

icke-statliga organ vid utövandet av befogenheter som centrala, regionala eller lokala politiska beslutsförsamlingar eller myndigheter har delegerat till dem.

3. 

fysisk person från en part: en medborgare i en av Europeiska unionens medlemsstater eller i Ukraina i enlighet med respektive lands lagstiftning.

4. 

juridisk person: ett rättssubjekt som bildats i laga ordning eller på annat sätt organiserats enligt gällande lag, antingen för vinständamål eller i annat syfte, och antingen privatägt eller i statens ägo, inbegripet bolag, stiftelser, handelsbolag, samriskföretag, enskilda näringsidkare eller föreningar.

5. 

juridisk person från EU-parten respektive juridisk person från Ukraina:

en juridisk person som bildats i enlighet med lagstiftningen i en av Europeiska unionens medlemsstater eller i Ukraina och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet på det territorium där fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpligt eller på Ukrainas territorium.

Om denna juridiska person endast har sitt säte eller huvudkontor på det territorium där fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpligt eller på Ukrainas territorium, ska den inte anses vara en juridisk person från EU-parten eller en juridisk person från Ukraina, annat än om dess verksamhet har en verklig och bestående anknytning till EU-partens eller Ukrainas ekonomi.

6. 

Trots vad som sägs i föregående stycke ska rederier som är etablerade utanför EU-parten eller Ukraina och som kontrolleras av medborgare i en av Europeiska unionens medlemsstater eller i Ukraina omfattas av detta avtal, om deras fartyg är registrerade i enlighet med lagstiftningen i den EU-medlemsstaten respektive i Ukraina och seglar under en EU-medlemsstats eller Ukrainas flagg.

7. 

dotterbolag till en juridisk person från en part: en juridisk person som i praktiken kontrolleras av en annan juridisk person från den parten ( 11 ).

8. 

filial till en juridisk person: en affärsverksamhet som inte är en juridisk person och

a) 

som förefaller vara permanent, som t.ex. en del av moderbolaget,

b) 

som har en ledning, och

c) 

som är materiellt så utrustad att den kan stå i affärsförbindelse med tredje parter på så sätt att sådana tredje parter, trots vetskapen om att det eventuellt uppkommer ett rättsligt förhållande med moderbolaget, vars huvudkontor finns i utlandet, inte behöver vända sig direkt till moderbolaget utan kan vända sig till filialen.

9. 

etablering:

a) 

vad gäller juridiska personer från EU-parten eller från Ukraina, rätten att inleda och bedriva en näringsverksamhet genom att etablera, inbegripet förvärv av, en juridisk person och/eller skapa en filial eller ett representationskontor i Ukraina eller i EU-parten,

b) 

vad gäller fysiska personer, rätten för fysiska personer från EU-parten eller från Ukraina att starta och bedriva näringsverksamhet som egenföretagare och att etablera företag, särskilt bolag, som de faktiskt kontrollerar.

10. 

investerare: varje fysisk eller juridisk person från en part som ämnar bedriva eller bedriver en näringsverksamhet genom en etablering.

11. 

näringsverksamhet: all verksamhet inom industri, handel och hantverk och inom de fria yrkena, med undantag av verksamhet som bedrivs i samband med utövandet av statliga befogenheter.

12. 

verksamhet: utövandet av näringsverksamhet.

13. 

tjänster: varje tjänst inom vilken sektor som helst utom tjänster som tillhandahålls i samband med utövandet av statliga befogenheter.

14. 

tjänster och annan verksamhet som tillhandahålls respektive bedrivs i samband med utövandet av statliga befogenheter: tjänster eller verksamhet som inte tillhandahålls respektive bedrivs vare sig i kommersiellt syfte eller i konkurrens med en eller flera näringsidkare.

15. 

gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster: tillhandahållande av en tjänst

a) 

från en parts territorium till den andra partens territorium,

b) 

på den ena partens territorium till en tjänstekonsument från den andra parten.

16. 

tjänsteleverantör från en part: en fysisk eller juridisk person från en part som ämnar tillhandahålla eller tillhandahåller en tjänst, inbegripet genom etablering.

17. 

nyckelpersonal: fysiska personer som är anställda av en juridisk person, som inte är en ideell organisation, från en part och som ansvarar för att inrätta en etablering eller som ser till att styrningen, förvaltningen och driften av en etablering fungerar som den ska.

Nyckelpersonal omfattar affärsresenärer som ansvarar för att inrätta en etablering och intern förflyttning av personal.

a) 

affärsresenärer: fysiska personer i ledande ställning som ansvarar för att inrätta en etablering. De gör inga direkta transaktioner med allmänheten och får inte någon ersättning från någon källa inom värdparten.

b) 

internt förflyttad personal: fysiska personer som har varit anställda hos eller delägare (dock inte majoritetsandelsägare) i en juridisk person från en part under minst ett år och som tillfälligt förflyttas till en etablering på den andra partens territorium. De fysiska personerna i fråga ska vara något av följande:

i) 

Chefer

Personal i ledande ställning i en juridisk person, som företrädesvis leder dess förvaltning och som huvudsakligen står under allmänt överinseende av och får instruktioner från styrelsen eller bolagets andelsägare eller motsvarande, och som bland annat

— 
leder etableringen eller en avdelning eller underavdelning av den,
— 
övervakar och kontrollerar det arbete som utförs av annan tillsyns- eller ledningspersonal eller personal med särskilda fackkunskaper,
— 
har behörighet att personligen anställa och avskeda personal eller tillstyrka anställning och avskedande av personal eller vidta andra personalåtgärder.
ii) 

Specialister

Personer som är anställda av en juridisk person och som har ovanliga kunskaper som är av väsentlig betydelse för etableringens produktion, forskningsutrustning, metoder eller förvaltning. Vid bedömningen av sådana kunskaper beaktas inte endast organisationsspecifik kunskap utan även om personen har en hög kvalifikationsnivå för en typ av arbete eller en bransch som kräver särskilt tekniskt kunnande, inbegripet en officiellt godkänd yrkestillhörighet.

18. 

praktikanter med akademisk examen: fysiska personer från en part som har varit anställda hos en juridisk person från denna part under minst ett år, som har en universitetsexamen och som tillfälligt förflyttas till en etablering på den andra partens territorium för karriärutvecklingsändamål eller för att få utbildning i affärsteknik eller affärsmetoder ( 12 ).

19. 

säljare av företagstjänster: fysiska personer som företräder en tjänsteleverantör från en part och som söker rätt till inresa och tillfällig vistelse på den andra partens territorium för att förhandla om försäljning av tjänster eller ingå avtal om att sälja tjänster för den tjänsteleverantörens räkning. De arbetar inte med direktförsäljning till allmänheten och får inte någon ersättning från någon källa inom värdparten.

20. 

tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis: fysiska personer som är anställda av en juridisk person från en part som inte har någon etablering på den andra partens territorium, och som i god tro har tecknat ett kontrakt ( 13 ) för att tillhandahålla tjänster med en slutkonsument i den sistnämnda parten, vilket kräver att de anställda tillfälligt uppehåller sig i den parten för att fullgöra kontraktet om tillhandahållande av tjänster.

21. 

oberoende yrkesutövare: fysiska personer som medverkar vid tillhandahållandet av en tjänst, som är etablerade som egenföretagare på en parts territorium, som inte har någon etablering på den andra partens territorium och som i god tro har tecknat ett kontrakt (13)  för att tillhandahålla tjänster med en slutkonsument i den sistnämnda parten, vilket kräver att de tillfälligt uppehåller sig där för att fullgöra kontraktet om tillhandahållande av tjänster.



Avsnitt 2

Etablering

Artikel 87

Tillämpningsområde

Detta avsnitt ska tillämpas på åtgärder vidtagna eller upprätthållna av en part och som påverkar etablering ( 14 ) när det gäller all näringsverksamhet, med undantag av

a) 

utvinning, framställning och bearbetning ( 15 ) av kärnmaterial,

b) 

tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel,

c) 

audiovisuella tjänster,

d) 

nationellt sjöfartscabotage ( 16 ), och

e) 

nationella och internationella luftfartstjänster ( 17 ), såväl reguljär som icke-reguljär luftfart, och tjänster i direkt anslutning till utövandet av trafikrättigheter, med undantag av

i) 

reparation och underhåll av flygplan, varvid flygplanet tas ur bruk,

ii) 

försäljning och marknadsföring av lufttransporttjänster,

iii) 

tjänster som rör datoriserade bokningssystem (nedan kallade CRS-tjänster),

iv) 

marktjänster,

v) 

flygplatstjänster.

Artikel 88

Nationell behandling och behandling som mest gynnad nation

1.  

Om inte annat följer av de förbehåll som anges i bilaga XVI-D till detta avtal ska Ukraina från och med detta avtals ikraftträdande

i) 

vad gäller etablering av dotterbolag, filialer och representationskontor medge juridiska personer från EU-parten en behandling som inte är mindre förmånlig än den som Ukraina medger sina egna juridiska personer, filialer och representationskontor eller ett tredjelands juridiska personer, filialer och representationskontor, beroende på vilken som är mest gynnsam,

ii) 

vad gäller den verksamhet som bedrivs i Ukraina av dotterbolag, filialer och representationskontor till juridiska personer från EU-parten, medge dessa så snart de är etablerade, en behandling som inte är mindre förmånlig än den som Ukraina medger sina egna juridiska personer, filialer och representationskontor eller ett tredjelands juridiska personer, filialer och representationskontor, beroende på vilken som är mest gynnsam ( 18 ).

2.  

Om inte annat följer av de förbehåll som anges i bilaga XVI-A till detta avtal ska EU-parten från och med detta avtals ikraftträdande

i) 

vad gäller etablering av dotterbolag, filialer och representationskontor medge juridiska personer från Ukraina en behandling som inte är mindre förmånlig än den som EU-parten medger sina egna juridiska personer, filialer och representationskontor eller ett tredjelands juridiska personer, filialer och representationskontor, beroende på vilken som är mest gynnsam,

ii) 

vad gäller den verksamhet som bedrivs i EU-parten av dotterbolag, filialer och representationskontor till juridiska personer från Ukraina, medge dessa så snart de är etablerade, en behandling som inte är mindre förmånlig än den som EU-parten medger sina egna juridiska personer, filialer och representationskontor eller ett tredjelands juridiska personer, filialer och representationskontor, beroende på vilken som är mest gynnsam ( 19 ).

3.  
Om inte annat följer av de förbehåll som anges i bilagorna XVI-A och XVI-D till detta avtal ska parterna inte införa några nya regler eller åtgärder som medför att juridiska personer från EU-parten respektive Ukraina diskrimineras på den andra partens territorium i förhållande till den andra partens juridiska personer när det gäller etablering och den verksamhet som bedrivs efter etableringen.

Artikel 89

Översyn

1.  
I syfte att gradvis liberalisera etableringsvillkoren ska parterna, i överensstämmelse med sina åtaganden enligt internationella avtal, regelbundet se över etableringsregelverket ( 20 ) och etableringsklimatet.
2.  
I samband med den översyn som avses i punkt 1 i denna artikel ska parterna bedöma de eventuella hinder för etablering som upptäckts, och de ska förhandla för att åtgärda dessa hinder, i syfte att utvidga bestämmelserna i detta kapitel och för att införa bestämmelser om investeringsskydd och förfaranden för tvistlösning mellan investerare och stat.

Artikel 90

Andra avtal

Inget i detta kapitel ska tolkas som någon begränsning av rätten för parternas investerare att åtnjuta en förmånligare behandling som föreskrivs i något befintligt eller framtida internationellt avtal rörande investeringar som en av Europeiska unionens medlemsstater eller Ukraina är part i.

Artikel 91

Behandling av filialer och representationskontor

1.  
Bestämmelserna i artikel 88 i detta avtal utesluter inte att en part tillämpar särskilda regler för etablering och verksamhet på sitt territorium när det gäller filialer och representationskontor till juridiska personer från den andra parten som inte inrättats i enlighet med lagstiftningen på den första partens territorium, om reglerna är berättigade med hänsyn till rättsliga eller tekniska skillnader i förhållande till filialer och representationskontor som inrättats i enlighet med lagstiftningen på den första partens territorium, eller, om det rör sig om finansiella tjänster, av försiktighetsskäl.
2.  
Skillnaden i behandling får inte gå utöver vad som är nödvändigt till följd av sådana rättsliga eller tekniska skillnader eller, när det gäller finansiella tjänster, av försiktighetsskäl.



Avsnitt 3

Gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster

Artikel 92

Tillämpningsområde

Detta avsnitt gäller för åtgärder som parterna vidtar och som påverkar det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster inom alla tjänstesektorer, med undantag för

a) 

audiovisuella tjänster ( 21 ),

b) 

nationellt sjöfartscabotage ( 22 ), och

c) 

nationella och internationella luftfartstjänster ( 23 ), såväl reguljär som icke-reguljär luftfart, och tjänster i direkt anslutning till utövandet av trafikrättigheter, med undantag av

i) 

reparation och underhåll av flygplan, varvid flygplanet tas ur bruk,

ii) 

försäljning och marknadsföring av lufttransporttjänster,

iii) 

CRS-tjänster,

iv) 

marktjänster,

v) 

flygplatstjänster.

Artikel 93

Marknadstillträde

1.  
I fråga om marknadstillträde genom gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster ska parterna medge tjänster och tjänsteleverantörer från den andra parten en behandling som inte är mindre förmånlig än den som fastställs i de särskilda åtagandena i bilagorna XVI-B och XVI-E till detta avtal.
2.  

Inom sektorer där åtaganden om marknadstillträde gjorts, definieras de åtgärder som en part inte får upprätthålla eller vidta, vare sig regionalt eller på hela sitt territorium, såvida inte annat anges i bilagorna XVI-B och XVI-E till detta avtal, enligt följande:

a) 

Begränsningar av antalet tjänsteleverantörer genom numeriska kvoter, monopol eller tjänsteleverantörer med ensamrätt eller genom krav på prövning av det ekonomiska behovet.

b) 

Begränsningar av det totala värdet av tjänstetransaktioner eller av tillgångar genom numeriska kvoter eller krav på prövning av det ekonomiska behovet.

c) 

Begränsningar av det totala antalet tjänster som tillhandahålls eller av den totala kvantiteten tjänsteproduktion, uttryckt i angivna numeriska enheter genom kvoter eller krav på prövning av det ekonomiska behovet.

Artikel 94

Nationell behandling

1.  
Inom de sektorer för vilka åtaganden om marknadstillträde anges i bilagorna XVI-B och XVI-E till detta avtal och med iakttagande av de villkor och förbehåll som fastställs där, ska varje part, i fråga om alla åtgärder som påverkar det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster, medge tjänster och tjänsteleverantörer från den andra parten en behandling som inte är mindre förmånlig än den som parten medger sina egna tjänster och tjänsteleverantörer av samma slag.
2.  
En part kan uppfylla kravet i punkt 1 i denna artikel genom att medge tjänster eller tjänsteleverantörer från den andra parten antingen en till formen identisk behandling eller en till formen olik behandling i förhållande till den som parten medger sina egna tjänster och tjänsteleverantörer av samma slag.
3.  
En till formen identisk eller en till formen olik behandling ska anses vara mindre förmånlig om den ändrar konkurrensvillkoren till förmån för tjänster eller tjänsteleverantörer från parten i jämförelse med tjänster eller tjänsteleverantörer av samma slag från den andra parten.
4.  
Särskilda åtaganden enligt denna artikel ska inte tolkas som att en part måste kompensera för inneboende konkurrensnackdelar som beror på de aktuella tjänsternas eller tjänsteleverantörernas utländska natur.

Artikel 95

Förteckning över åtaganden

1.  
De sektorer som respektive part liberaliserar enligt detta kapitel samt de begränsningar av marknadstillträde och nationell behandling som genom förbehåll gäller för tjänster och tjänsteleverantörer från den andra parten i dessa sektorer anges i förteckningarna över åtaganden i bilagorna XVI-B och XVI-E till detta avtal.
2.  
Utan att det påverkar parternas rättigheter och skyldigheter som följer av eller kan komma att följa av Europarådets konvention om gränsöverskridande television från 1989 och den europeiska konventionen om samproduktion av filmverk från 1992, ska förteckningarna över åtaganden i bilagorna XVI-B och XVI-E till detta avtal inte omfatta åtaganden om audiovisuella tjänster.

Artikel 96

Översyn

I syfte att åstadkomma en gradvis liberalisering av det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster mellan parterna ska handelskommittén regelbundet se över de förteckningar över åtaganden som avses i artikel 95 i detta avtal. Vid dessa översyner ska hänsyn tas till hur långt framskriden processen med införlivande, genomförande och kontroll av efterlevnaden har kommit när det gäller den del av EU:s regelverk som behandlas i bilaga XVII till detta avtal samt till vilka effekter detta fått för avskaffandet av de kvarvarande hindren för det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster mellan parterna.



Avsnitt 4

Tillfällig närvaro av fysiska personer för affärsändamål

Artikel 97

Tillämpningsområde

Detta avsnitt gäller för åtgärder som parternas vidtar avseende inresa till och tillfällig vistelse ( 24 ) på deras territorium för de kategorier av fysiska personer som tillhandahåller tjänster som definieras i punkterna 17–21 i artikel 86 i detta avtal.

Artikel 98

Nyckelpersonal

1.  
En juridisk person från EU-parten eller en juridisk person från Ukraina ska ha rätt att, i enlighet med gällande lagstiftning i etableringslandet, på Ukrainas respektive EU-partens territorium anställa, eller genom ett av sina dotterbolag, filialer eller representationskontor låta anställa, arbetstagare som är medborgare i Europeiska unionens medlemsstater respektive Ukraina, under förutsättning att dessa arbetstagare är nyckelpersonal enligt definitionen i artikel 86 i detta avtal och att de uteslutande är anställda av den juridiska personen, dotterbolagen, filialerna eller representationskontoren i fråga. Uppehålls- och arbetstillståndet för dessa anställda får endast omfatta tiden för anställningen. Dessa anställdas inresa och tillfälliga vistelse får inte överskrida en period av tre år.
2.  
Inresa till och tillfällig vistelse på EU-partens eller Ukrainas territorium ska vara tillåten för fysiska personer från Ukraina respektive EU-parten, under förutsättning att de företräder en juridisk person och är affärsresenärer i den mening som avses i artikel 86.17 a i detta avtal. Trots vad som sägs i punkt 1 i denna artikel får inresa och tillfällig vistelse för affärsresenärer uppgå till högst 90 dagar under en tolvmånadersperiod.

Artikel 99

Praktikanter med akademisk examen

En juridisk person från EU-parten eller en juridisk person från Ukraina ska ha rätt att, i enlighet med gällande lagstiftning i etableringslandet, på Ukrainas eller EU-partens territorium anställa, eller genom ett av sina dotterbolag, filialer eller representationskontor låta anställa, praktikanter med akademisk examen som är medborgare i Europeiska unionens medlemsstater respektive Ukraina, under förutsättning att dessa är anställda uteslutande av den juridiska personen, dotterbolagen, filialerna eller representationskontoren i fråga. Inresan och den tillfällig vistelsen för dessa praktikanter med akademisk examen får inte överskrida en period av ett år.

Artikel 100

Säljare av företagstjänster

Varje part ska tillåta inresa och tillfällig vistelse för säljare av företagstjänster för en period av högst 90 dagar under en tolvmånadersperiod.

Artikel 101

Tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis

1.  
Parterna bekräftar sina respektive skyldigheter som följer av åtagandena enligt Allmänna tjänstehandelsavtalet från 1994 (nedan kallat Gats) i fråga om inresa och tillfällig vistelse för tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis.
2.  

För varje sektor som anges nedan ska parterna tillåta att tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis från den andra parten tillhandahåller tjänster på deras territorium, enligt de villkor som anges i punkt 3 i denna artikel och i bilagorna XVI-C och XVI-F till detta avtal om förbehåll för tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis och oberoende yrkesutövare.

a) 

Juridiska tjänster.

b) 

Redovisnings- och bokföringstjänster.

c) 

Skatterådgivning.

d) 

Arkitekttjänster, stadsplanering och landskapsarkitektur.

e) 

Ingenjörstjänster, integrerade byggtekniska tjänster.

f) 

Databehandlingstjänster och därmed sammanhängande tjänster.

g) 

Forskning och utveckling.

h) 

Reklam.

i) 

Organisationsrådgivning.

j) 

Tjänster i samband med organisationsrådgivning.

k) 

Tjänster avseende teknisk provning och analys.

l) 

Vetenskapliga och tekniska konsulttjänster.

m) 

Underhåll och reparation av utrustning i samband med garantiserviceavtal efter försäljning eller uthyrning.

n) 

Översättningstjänster.

o) 

Markundersökning.

p) 

Miljötjänster.

q) 

Resebyråer och researrangörer.

r) 

Underhållningstjänster.

3.  

Parternas åtaganden omfattas av följande villkor:

a) 

De fysiska personerna måste medverka vid tillhandahållandet av en tjänst på tillfällig basis i egenskap av anställda hos en juridisk person som har tecknat ett tjänstekontrakt för en period av högst tolv månader.

b) 

De fysiska personer som reser in till den andra parten måste ha erbjudit sådana tjänster i egenskap av anställd hos den juridiska person som tillhandahåller tjänsterna under minst det år som föregår inlämnandet av ansökan om inresa till den andra parten. Dessutom måste den fysiska personen vid inlämnandet av ansökan om inresa till den andra parten ha minst tre års yrkeserfarenhet ( 25 ) från den näringsgren som kontraktet avser.

c) 

De fysiska personer som reser in till den andra parten måste ha

i) 

en universitetsexamen eller ett bevis över kvalifikationer som styrker motsvarande kunskaper ( 26 ), och

ii) 

yrkeskvalifikationer när detta krävs för att bedriva en verksamhet enligt de lagar, författningar och andra rättsliga krav som gäller hos den part där tjänsten tillhandahålls.

d) 

Den fysiska personen ska inte erhålla någon annan ersättning för tillhandahållandet av tjänsterna på den andra partens territorium än den ersättning som betalas av den juridiska person som den fysiska personen är anställd hos.

e) 

Den fysiska personens inresa och tillfälliga vistelse i den berörda parten får inte överskrida sammanlagt sex månader, eller för Luxemburg 25 veckor, under någon tolvmånadersperiod eller under kontraktets giltighetstid, beroende på vilken som är kortast.

f) 

Tillträde enligt bestämmelserna i denna artikel gäller enbart den tjänst som omfattas av kontraktet och medför ingen rätt att använda yrkestiteln i den part där tjänsten tillhandahålls.

g) 

Antalet personer som omfattas av tjänstekontraktet ska inte vara större än vad som krävs för att fullgöra kontraktet, vilket kan beslutas med stöd av lagar, författningar och andra rättsliga krav i den part där tjänsten tillhandahålls.

h) 

Andra diskriminerande begränsningar, t.ex. av antalet fysiska personer genom prövning av det ekonomiska behovet, som anges i bilagorna XVI-C och XVI-F till detta avtal om förbehåll för tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis och oberoende yrkesutövare.

Artikel 102

Oberoende yrkesutövare

1.  
Parterna bekräftar sina respektive skyldigheter som följer av åtagandena enligt Gats i fråga om inresa och tillfällig vistelse för oberoende yrkesutövare.
2.  

För varje sektor som anges nedan ska parterna tillåta att oberoende yrkesutövare från den andra parten tillhandahåller tjänster på deras territorium, enligt de villkor som anges i punkt 3 i denna artikel och i bilagorna XVI-C och XVI-F till detta avtal om förbehåll för tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis och oberoende yrkesutövare.

a) 

Juridiska tjänster.

b) 

Arkitekttjänster, stadsplanering och landskapsarkitektur.

c) 

Ingenjörstjänster, integrerade byggtekniska tjänster.

d) 

Databehandlingstjänster och därmed sammanhängande tjänster.

e) 

Organisationsrådgivning och tjänster i samband med organisationsrådgivning.

f) 

Översättningstjänster.

3.  

Parternas åtaganden omfattas av följande villkor:

a) 

De fysiska personerna måste medverka vid tillhandahållandet av en tjänst på tillfällig basis i egenskap av egenföretagare etablerade i den andra parten och måste ha tecknat ett tjänstekontrakt för en period av högst tolv månader.

b) 

De fysiska personer som reser in till den andra parten måste vid inlämnandet av ansökan om inresa till den andra parten ha minst sex års yrkeserfarenhet från den näringsgren som kontraktet avser.

c) 

De fysiska personer som reser in till den andra parten måste ha

i) 

en universitetsexamen eller ett bevis över kvalifikationer som styrker motsvarande kunskaper ( 27 ), och

ii) 

yrkeskvalifikationer när detta krävs för att bedriva en verksamhet enligt de lagar, författningar och andra krav som gäller hos den part där tjänsten tillhandahålls.

d) 

Den fysiska personens inresa och tillfälliga vistelse i den berörda parten får inte överskrida sammanlagt sex månader, eller för Luxemburg 25 veckor, under någon tolvmånadersperiod eller under kontraktets giltighetstid, beroende på vilken som är kortast.

e) 

Tillträde enligt bestämmelserna i denna artikel gäller enbart den tjänst som omfattas av kontraktet och medför ingen rätt att använda yrkestiteln i den part där tjänsten tillhandahålls.

f) 

Andra diskriminerande begränsningar, t.ex. av antalet fysiska personer genom prövning av det ekonomiska behovet, som anges i bilagorna XVI-C och XVI-F till detta avtal om förbehåll för tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster på kontraktsbasis och oberoende yrkesutövare.



Avsnitt 5

Regelverk



Underavsnitt 1

Nationella regleringar

Artikel 103

Tillämpningsområde och definitioner

1.  

Nedan anges de regler som är tillämpliga på de åtgärder avseende licensiering som parterna vidtar och som har inverkan på

a) 

det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster,

b) 

juridiska och fysiska personers etablering på deras territorium, i enlighet med definitionerna i artikel 86 i detta avtal, eller

c) 

den tillfälliga vistelsen på deras territorium för de kategorier av fysiska personer som definieras i artikel 86.17–86.21 i detta avtal.

2.  
Når det gäller gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster ska dessa regler endast tillämpas på de sektorer där parterna gjort särskilda åtaganden och i den utsträckning som dessa särskilda åtaganden är tillämpliga. När det gäller etablering ska dessa regler inte tillämpas på sektorer i den utsträckning som det finns ett förbehåll enligt bilagorna XVI-A och XVI-D till detta avtal. När det gäller fysiska personers tillfälliga vistelse ska dessa regler inte tillämpas på sektorer som omfattas av ett förbehåll enligt bilagorna XVI-C och XVI-F till detta avtal.
3.  
Dessa regler är inte tillämpliga på åtgärder i den utsträckning som dessa utgör en inskränkning som omfattas av en tidsplan i enlighet med artiklarna 88, 93 och 94 i detta avtal.
4.  

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

a)

licensiering : en process som innebär att en tjänsteleverantör eller investerare måste vidta åtgärder för att från en behörig myndighet erhålla ett beslut rörande auktorisation för tillhandahållande av en tjänst, även i form av etablering, eller rörande auktorisation för etablering av annan näringsverksamhet än tillhandahållande av tjänster, vilket även inbegriper beslut om ändring och förlängning av auktorisation av detta slag.

b)

behörig myndighet : alla centrala, regionala och lokala myndigheter och organ samt icke-statliga organ som utövar befogenheter som delegerats till dem av en central, regional eller lokal myndighet eller organ, som har rätt att fatta beslut om licensiering.

c)

licensieringsförfarande : de förfaranden som ska följas vid licensiering.

Artikel 104

Licensieringsvillkor

1.  
Licensieringen ska grundas på kriterier som hindrar de behöriga myndigheterna från att göra en godtycklig bedömning.
2.  

De kriterier som avses i punkt 1 i denna artikel ska vara

a) 

proportionella i förhållande till legitima mål om allmän ordning,

b) 

tydliga och entydiga,

c) 

objektiva,

d) 

fastställda på förhand,

e) 

offentliggjorda i förväg,

f) 

öppna för insyn och tillgängliga.

3.  
Licensen ska utfärdas så snart ärendet har granskats och det har fastställts att villkoren för att få licensen är uppfyllda.
4.  
Artikel 286 i detta avtal är tillämplig på bestämmelserna i detta kapitel.
5.  
Om antalet licenser för en viss verksamhet är begränsat på grund av knappa naturresurser eller begränsad teknisk kapacitet, ska parterna göra ett urval mellan de sökande med hjälp av ett förfarande som garanterar fullständig opartiskhet och öppenhet, inbegripet särskilt kravet på tillräcklig information om att förfarandet inletts, pågår och avslutats.
6.  
Om inte annat följer av bestämmelserna i denna artikel får parterna när de fastställer reglerna för sina urvalsförfaranden ta hänsyn till legitima mål om allmän ordning som t.ex. hälsa, säkerhet, miljöskydd och bevarande av kulturarvet.

Artikel 105

Licensieringsförfaranden

1.  
Licensieringsförfarandena och formaliteterna ska vara tydliga, offentliggöras i förväg och vara utformade så att de garanterar de sökande att deras ansökan behandlas objektivt och opartiskt.
2.  
Licensieringsförfarandena och formaliteterna ska vara så enkla som möjligt och får inte i onödan försvåra eller försena tillhandahållandet av tjänsten. Alla avgifter för licensieringen ( 28 ) som kan uppstå för den sökande till följd av ansökan ska vara rimliga och stå i proportion till licensieringsförfarandet i fråga.
3.  
Licensieringsförfarandena och formaliteterna ska vara utformade så att de garanterar de sökande att deras ansökan behandlas inom en rimlig tidsfrist, vilken ska offentliggöras i förväg. Denna tidsfrist ska inte börja löpa förrän alla handlingar inkommit till de behöriga myndigheterna. Om det är motiverat på grund av ärendets komplexa karaktär, får den behöriga myndigheten förlänga tidsfristen med en rimlig tidsperiod. Förlängningen och dess varaktighet ska vederbörligen motiveras och meddelas sökanden innan den ursprungliga tidsfristen har löpt ut.
4.  
Om ansökan är ofullständig ska den sökande så snart som möjligt underrättas om att ytterligare handlingar behöver sändas in. I detta fall kan den behöriga myndigheten besluta att den tidsfrist som avses i punkt 3 i denna artikel ska upphöra att löpa fram till dess att den har mottagit alla handlingar som krävs.
5.  
Om en ansökan om licensiering avslås ska den sökande underrättas utan dröjsmål. Den allmänna principen är att en sökande, som så begär, ska underrättas om skälen till avslaget och om tidsfristen för överklagande av beslutet om avslag.



Underavsnitt 2

Bestämmelser med allmän tillämpning

Artikel 106

Ömsesidigt erkännande

1.  
Inget i detta kapitel ska hindra en part från att kräva att fysiska personer måste ha de kvalifikationer och/eller den yrkeserfarenhet som krävs för näringsgrenen i fråga på det territorium där tjänsten tillhandahålls.
2.  
Parterna ska uppmuntra de relevanta företrädande yrkesorganisationerna inom sina respektive territorier att lämna rekommendationer om ömsesidigt erkännande till handelskommittén för att investerare och tjänsteleverantörer helt eller delvis ska kunna uppfylla de krav som varje part ställer för auktorisation, licensiering, verksamhet och certifiering av investerare och tjänsteleverantörer, särskilt sådana som tillhandahåller yrkesmässiga tjänster.
3.  
När handelskommittén får en sådan rekommendation som avses i punkt 2 i denna artikel ska den inom rimlig tid granska rekommendationen för att avgöra om den är förenlig med detta avtal.
4.  
Om en rekommendation som avses i punkt 2 i denna artikel anses förenlig med detta avtal i enlighet med förfarandet i punkt 3 i denna artikel, och om parternas relevanta bestämmelser är tillräckligt samstämmiga ska parterna, i syfte att tillämpa rekommendationen, genom sina behöriga myndigheter förhandla fram ett avtal om ömsesidigt erkännande av krav, kvalifikationer, licenser och andra föreskrifter.
5.  
Ett sådant avtal ska vara förenligt med de relevanta bestämmelserna i WTO-avtalet och särskilt med artikel VII i Gats.

Artikel 107

Öppenhet och utlämnande av konfidentiella uppgifter

1.  
Varje part ska omgående besvara den andra partens alla framställningar om särskilda upplysningar om någon av dess allmänt tillämpliga åtgärder eller internationella överenskommelser som hänför sig till eller berör detta kapitel. Varje part ska även inrätta ett eller flera informationsställen för att på begäran lämna särskilda upplysningar till den andra partens investerare och tillhandahållare av tjänster i alla sådana frågor. Parterna ska underrätta varandra om sina informationsställen inom tre månader efter detta avtals ikraftträdande. Informationsställena behöver inte vara depositarier för lagar och andra författningar.
2.  
Inget i detta avtal ska innebära en skyldighet för en part att tillhandahålla konfidentiella uppgifter vars utlämnande skulle hindra tillämpningen av lagar eller på annat sätt strida mot allmänintresset eller vara till skada för enskilda offentliga eller privata företags legitima kommersiella intressen.



Underavsnitt 3

Datatjänster

Artikel 108

Överenskommelse om datatjänster

1.  
I den mån som handel med datatjänster liberaliseras i enlighet med avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel och med hänsyn tagen till att datatjänster och tillhörande tjänster gör det möjligt att tillhandahålla andra tjänster både på elektronisk och annan väg, ska parterna skilja på stödtjänsten och det innehåll eller den kärntjänst som tillhandahålls elektroniskt så att innehållet eller kärntjänsten inte klassificeras som datatjänster och tillhörande tjänster enligt definitionen i punkt 2 i denna artikel.
2.  
Med datatjänster och tillhörande tjänster förstås de tjänster som omfattas av FN:s kod CPC 84, inbegripet både grundläggande tjänster och funktioner samt kombinationer av grundläggande tjänster, oberoende av om de tillhandahålls via ett nät, t.ex. internet.

Grundläggande tjänster omfattar alla tjänster som består av

a) 

rådgivning, strategi, analys, planering, behovsspecifikation, formgivning, utveckling, installation, tillämpning, integrering, provning, avlusning, uppdatering, stöd, tekniskt bistånd eller förvaltning av eller för datorer eller datorsystem, eller

b) 

datorprogram, dvs. den uppsättning instruktioner som behövs för att få datorerna att fungera och att kommunicera (själva), samt rådgivning, strategi, analys, planering, behovsspecifikation, formgivning, utveckling, installation, tillämpning, integrering, provning, avlusning, uppdatering, anpassning, underhåll, stöd, tekniskt bistånd och förvaltning eller användning av eller för datorprogram, eller

c) 

databehandling, datalagring, datavärdskap och databastjänster, eller

d) 

underhåll och reparation av kontorsmaskiner och kontorsutrustning, inbegripet datorer, eller

e) 

utbildning av kunders personal i fråga om datorprogram, datorer eller datorsystem, som inte ingår någon annanstans.



Underavsnitt 4

Post- och budtjänster

Artikel 109

Tillämpningsområde och definitioner

1.  
I detta underavsnitt anges principerna för regelverket avseende alla post- och budtjänster som liberaliseras i enlighet med avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel.
2.  

I detta underavsnitt och i avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel avses med

a)

licens : ett tillstånd som en enskild leverantör beviljats av en tillsynsmyndighet och som krävs innan en viss tjänst börjar tillhandahållas,

b)

samhällsomfattande tjänster : permanent tillhandahållande av en posttjänst av en viss angiven kvalitet överallt på en parts territorium till rimliga priser för alla användare.

Artikel 110

Förebyggande av konkurrensbegränsande metoder inom post- och budbranschen

Parterna ska upprätthålla och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att leverantörer som på egen hand eller tillsammans i väsentlig grad kan påverka villkoren för deltagande (med avseende på pris och utbud) på den aktuella marknaden för post- och budtjänster genom att använda sin ställning på marknaden, börjar tillämpa eller fortsätter att tillämpa konkurrensbegränsande metoder.

Artikel 111

Samhällsomfattande tjänster

Varje part ska ha rätt att definiera vilken skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster som den önskar upprätthålla. Sådana skyldigheter kommer inte i sig att anses motverka konkurrens förutsatt att de administreras på ett öppet, icke-diskriminerande och konkurrensneutralt sätt och inte är mer betungande än nödvändigt för det slags samhällsomfattande tjänst som fastställts av parten.

Artikel 112

Licenser

1.  
Tre år efter detta avtals ikraftträdande får en licens endast krävas för tjänster som omfattas av de samhällsomfattande tjänsterna.
2.  

Om det krävs licens ska följande offentliggöras:

a) 

Samtliga kriterier för licensen samt uppgift om hur lång tid det normalt tar att behandla en licensansökan.

b) 

Villkoren för licenser.

3.  
Den sökande ska ha rätt att på begäran få reda på varför ansökan om en licens avslagits, och varje part ska fastställa ett förfarande som ger möjlighet att överklaga genom ett oberoende organ. Ett sådant förfarande ska vara öppet och icke-diskriminerande och bygga på objektiva kriterier.

Artikel 113

Tillsynsorganens oberoende

Tillsynsorganen ska vara juridiskt fristående från, och inte vara ansvariga inför någon leverantör av post- och budtjänster. Tillsynsorganens beslut och de förfaranden som de tillämpar ska vara opartiska i förhållande till alla aktörerna på marknaden.

Artikel 114

Tillnärmning av regelverket

1.  
Parterna inser vikten av att närma Ukrainas gällande lagstiftning till Europeiska unionens lagstiftning. Ukraina ska se till att landets befintliga och framtida lagstiftning gradvis görs förenlig med EU:s regelverk.
2.  
Denna tillnärmning ska inledas från och med dagen för undertecknandet av detta avtal och gradvis utvidgas till att omfatta alla de delar av EU:s regelverk som anges i bilaga XVII till detta avtal.



Underavsnitt 5

Elektronisk kommunikation

Artikel 115

Tillämpningsområde och definitioner

1.  
I detta underavsnitt anges principerna för regelverket avseende alla elektroniska kommunikationstjänster, utom radio- och tv-sändningar, som liberaliserats i enlighet med avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel.
2.  

I detta underavsnitt och i avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel gäller följande definitioner:

a)

elektroniska kommunikationstjänster : alla tjänster som består i överföring och mottagande av signaler på elektromagnetisk väg och som normalt utförs mot betalning, utom radio- och tv-sändningar, men inte näringsverksamhet som består av tillhandahållande av innehåll som kräver telekommunikationstjänster för överföring. Radio- och tv-sändningar definieras som den oavbrutna överföringskedja som krävs för utsändning av televisions- och radioprogramsignaler till allmänheten men omfattar inte återutsändningslänkar mellan operatörerna.

b)

allmänt kommunikationsnät : elektroniskt kommunikationsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster.

c)

elektroniskt kommunikationsnät : system för överföring och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt andra resurser som medger överföring av signaler via tråd, via radio, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier, däribland satellitnät, fasta nät (kretskopplade och paketkopplade, inbegripet internet) och markbundna mobilnät och elnätsystem i den utsträckning dessa används för signalöverföring, rundradionät samt kabel-tv-nät, oberoende av vilken typ av information som överförs.

d)

tillsynsmyndighet : inom sektorn för elektronisk kommunikation, det eller de organ som ansvarar för reglering och tillsyn av elektronisk kommunikation enligt detta kapitel.

e)

betydande inflytande på marknaden : en tjänsteleverantör ska anses ha ett betydande inflytande på marknaden om den, antingen enskilt eller tillsammans med andra, har en ställning som är likvärdig med dominans, dvs. en ställning av sådan ekonomisk styrka att den i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna.

f)

samtrafik : den fysiska och/eller logiska sammankopplingen av allmänna kommunikationsnät som används av samma eller en annan tjänsteleverantör för att göra det möjligt för en tjänsteleverantörs användare att kommunicera med samma eller en annan tjänsteleverantörs användare eller få tillgång till tjänster som erbjuds av en annan tjänsteleverantör. Tjänsterna kan tillhandahållas av de berörda parterna eller andra parter som har tillträde till nätet. Samtrafik är en särskild typ av tillträde som genomförs mellan operatörer av allmänna nät.

g)

samhällsomfattande tjänster : en uppsättning tjänster av en viss angiven kvantitet som görs tillgängliga för alla användare på en parts territorium oberoende av geografiskt läge och till ett rimligt pris. Varje part beslutar om räckvidden och genomförandet av sina samhällsomfattande tjänster.

h)

tillträde : faciliteter och/eller tjänster som görs tillgängliga för en annan tjänsteleverantör på fastställda villkor, med eller utan ensamrätt, i syfte att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster. Bland annat omfattas följande: tillträde till nätelement samt tillhörande faciliteter, vilket kan inbegripa anslutning av utrustning på fast eller icke-fast väg (detta inbegriper i synnerhet tillträde till accessnätet och till faciliteter och tjänster som är nödvändiga för att tillhandahålla tjänster över accessnät); tillträde till fysisk infrastruktur inbegripet byggnader, kabelrör och master; tillträde till relevanta programvarusystem inbegripet driftstödssystem; tillträde till nummeromvandling eller system som erbjuder likvärdiga funktioner; tillträde till fasta nät och mobilnät, i synnerhet för roaming; tillträde till system med villkorad tillgång för digitala televisionstjänster och tillträde till virtuella nättjänster.

i)

slutanvändare : en användare som inte tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster.

j)

accessnät : den fysiska förbindelse som förbinder nätanslutningspunkten i en abonnents lokaler med korskopplingen eller likvärdig facilitet i det fasta allmänna kommunikationsnätet.

Artikel 116

Tillsynsmyndighet

1.  
Parterna ska säkerställa att tillsynsmyndigheterna för elektroniska kommunikationstjänster är juridiskt fristående från och funktionellt oberoende av alla leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster. Om en part behåller äganderätten till eller kontrollen över en leverantör som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller tjänster ska denna part säkerställa att en faktisk organisatorisk åtskillnad görs mellan regleringsverksamheten och sådan verksamhet som har samband med ägande eller kontroll.
2.  
Parterna ska säkerställa att tillsynsmyndigheterna har de befogenheter som krävs för att reglera sektorn. Tillsynsmyndigheternas uppgifter ska offentliggöras på ett för allmänheten tydligt och lättillgängligt sätt, särskilt när uppgifterna utförs av fler än ett organ.
3.  
Parterna ska säkerställa att tillsynsorganens beslut och förfaranden är opartiska i förhållande till alla aktörer på marknaden.
4.  
Tillsynsmyndigheterna ska ha befogenhet att genomföra analyser av den vägledande förteckningen över de relevanta produkt- och tjänstemarknaderna som anges i bilagorna ( 29 ) till detta avtal. När en tillsynsmyndighet i enlighet med artikel 118 i detta avtal måste fatta beslut om att införa, bibehålla, ändra eller upphäva skyldigheter ska den på grundval av en marknadsanalys fastställa om den relevanta marknaden är tillräckligt konkurrensutsatt.
5.  
Om tillsynsmyndigheten fastställer att en relevant marknad inte är tillräckligt konkurrensutsatt ska den identifiera och ange de tjänsteleverantörer som har ett betydande inflytande på marknaden i fråga och om så är lämpligt införa, bibehålla eller ändra de specifika regleringsmässiga skyldigheter som anges i artikel 118 i detta avtal. Om tillsynsmyndigheten kommer fram till slutsatsen att marknaden är tillräckligt konkurrensutsatt, ska den inte införa eller bibehålla någon av de specifika regleringsskyldigheter som anges i artikel 118 i detta avtal.
6.  
Parterna ska säkerställa att en leverantör som påverkas av en tillsynsmyndighets beslut ska ha rätt att överklaga beslutet till en instans som är oberoende av de i beslutet inblandade parterna. Parterna ska säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till ärendet i sak. I väntan på utgången av ett sådant överklagande ska tillsynsmyndighetens beslut fortsätta att gälla, såvida inte överklagandeinstansen beslutar annorlunda. Om instansen i fråga inte har domstolskaraktär, ska den alltid lämna en skriftlig motivering till sitt beslut, som dessutom ska granskas av en opartisk och oberoende rättslig myndighet. Beslut som fattats av överklagandeinstanser ska verkställas.
7.  
I de fall tillsynsmyndigheterna avser att vidta åtgärder som har samband med någon av bestämmelserna i detta underavsnitt samt en betydande inverkan på den relevanta marknaden ska parterna säkerställa att tillsynsmyndigheterna ger de berörda parterna tillfälle att lämna synpunkter på utkastet till åtgärd inom en rimlig tidsfrist. Tillsynsmyndigheterna ska offentliggöra sina samrådsförfaranden. Resultaten av ett samrådsförfarande ska offentliggöras, utom då det gäller sekretessbelagd information.
8.  
Parterna ska säkerställa att tjänsteleverantörer som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster tillhandahåller all den information, även ekonomisk information, som är nödvändig för att tillsynsmyndigheterna ska kunna säkerställa att bestämmelserna i detta underavsnitt, och i de beslut som fattas i enlighet med detta underavsnitt, följs. Tjänsteleverantörerna ska på begäran lämna sådana uppgifter utan dröjsmål, inom de tidsramar och på den detaljnivå som tillsynsmyndigheten anger. Den information som tillsynsmyndigheten begär ska stå i proportion till genomförandet av uppgiften. Tillsynsmyndigheten ska motivera sin begäran om information.

Artikel 117

Tillstånd att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster

1.  
Parterna ska säkerställa att det för tillstånd att tillhandahålla tjänster i görligaste mån endast krävs en anmälan och/eller en registrering.
2.  
Parterna ska säkerställa att en licens kan krävas för att reglera frågor om tilldelning av nummer och frekvenser. Villkoren för sådana licenser ska göras tillgängliga för allmänheten.
3.  

Parterna ska säkerställa att följande uppfylls i de fall det krävs en licens:

a) 

Samtliga villkor för licensen samt uppgift om den tid, som ska vara rimlig, som det normalt tar att behandla en licensansökan ska göras tillgängliga för allmänheten.

b) 

Skälen för avslag av en licensansökan ska på begäran skriftligen delges den sökande.

c) 

Den som ansöker om licens ska kunna överklaga beslutet om det inte finns tillräckliga skäl för avslaget.

d) 

De licensavgifter ( 30 ) som en part tar ut inte överskrida de normala administrativa kostnaderna för förvaltning, kontroll och upprätthållande av de gällande licenserna. Licensavgifter för användning av spektrum eller nummerresurser omfattas inte av kraven i denna punkt.

Artikel 118

Tillträde och samtrafik

1.  
Parterna ska säkerställa att alla tjänsteleverantörer som har tillstånd att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster har rättighet och skyldighet att förhandla om samtrafik med andra leverantörer av allmänna elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Beslut om samtrafik ska i princip fattas enligt överenskommelse efter kommersiella förhandlingar mellan de berörda juridiska personerna.
2.  
Parterna ska säkerställa att tjänsteleverantörer som får information från en annan tjänsteleverantör under förhandlingarna om samtrafik endast använder denna information för det avsedda syftet och alltid respekterar de överlämnade eller lagrade uppgifternas konfidentiella karaktär.
3.  

Parterna ska säkerställa att när det i enlighet med artikel 116 i detta avtal fastställs att en relevant marknad, inbegripet de som anges i bilagorna till detta avtal, inte är tillräckligt konkurrensutsatt, så ska tillsynsmyndigheten ha befogenhet att för den tjänsteleverantör som anges ha ett betydande inflytande på marknaden införa en eller flera av följande skyldigheter när det gäller samtrafik och/eller tillträde:

a) 

Skyldigheter avseende icke-diskriminering ska säkerställa att operatören under likvärdiga omständigheter tillämpar likvärdiga villkor för andra tjänsteleverantörer som tillhandahåller likvärdiga tjänster, samt att de tjänster och den information som operatören erbjuder andra, tillhandahålls på samma villkor och med samma kvalitet som gäller för dess egna tjänster eller för dess dotterbolags eller samarbetspartners tjänster.

b) 

Skyldighet för ett vertikalt integrerat företag att tillämpa en öppen prissättning för grossistpriset till andra operatörer och för sina internpriser, i det fall det finns krav på icke-diskriminering eller på att förhindra oskälig korssubventionering. Tillsynsmyndigheten får ange vilket format och vilken redovisningsmetod som ska användas.

c) 

Skyldighet att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av specifika nätdelar och tillhörande faciliteter, inklusive tillträde till accessnätet, bl.a. i situationer då tillsynsmyndigheten anser att ett nekat tillträde eller orimliga villkor med liknande verkan skulle hindra uppkomsten av en hållbar konkurrensutsatt marknad på slutkundens nivå eller att det inte skulle ligga i slutanvändarnas intresse.

d) 

Skyldighet att erbjuda specificerade tjänster för andra operatörer och som tredje part kan återförsälja, att bevilja öppet tillträde till tekniska gränssnitt, protokoll och annan nyckelteknik som är nödvändig för samverkan mellan tjänster eller virtuella nättjänster, att erbjuda samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt utnyttjande av faciliteter, som t.ex. kabelrör, byggnader eller master, att erbjuda specificerade tjänster som krävs för att säkerställa samverkan mellan tjänster ända fram till slutanvändarna, t.ex. faciliteter för intelligenta nättjänster, att erbjuda tillträde till driftstödssystem eller liknande programsystem som krävs för att säkerställa sund konkurrens när det gäller tillhandahållande av tjänster, att förbinda nät eller nätfaciliteter.

Tillsynsmyndigheterna får förena de skyldigheter som anges i leden c och d i denna punkt med villkor som gäller rättvis behandling, rimlighet och läglighet.

e) 

Skyldigheter som rör kostnadstäckning och priskontroller, inbegripet skyldighet att tillämpa kostnadsorienterad prissättning och kostnadsredovisningssystem, för tillhandahållande av vissa specifika typer av samtrafik och/eller tillträde, om en marknadsanalys visar att en brist på effektiv konkurrens innebär att den berörda operatören kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna.

Tillsynsmyndigheterna ska ta hänsyn till den investering som gjorts av operatören och medge denne en rimlig avkastning av den adekvata kapitalinvesteringen.

f) 

Skyldighet att offentliggöra de specifika skyldigheter som tillsynsmyndigheten har ålagt en tjänsteleverantör med angivande av den specifika produkten/tjänsten och de specifika geografiska marknaderna. Aktuell information, såvida den inte är konfidentiell och inte omfattar affärshemligheter, görs tillgänglig för allmänheten i en form som garanterar att alla berörda parter lätt kan få tillgång till den.

g) 

Skyldigheter avseende insyn där operatörer åläggs att offentliggöra specificerade uppgifter och i synnerhet, när en operatör omfattas av skyldigheter avseende icke-diskriminering, får tillsynsmyndigheten ålägga operatören att offentliggöra ett referenserbjudande som ska vara tillräckligt specificerat för att säkerställa att tjänsteleverantörerna inte åläggs att betala för faciliteter som inte är nödvändiga för den begärda tjänsten med en beskrivning av de berörda erbjudanden som redovisas uppdelade på olika komponenter i enlighet med marknadens behov, samt därmed förbundna villkor, inbegripet prissättning.

4.  
Parterna ska se till att en tjänsteleverantör som ansöker om samtrafik med en tjänsteleverantör som anges ha ett betydande inflytande på marknaden får, antingen när som helst eller inom en rimlig tidsfrist som ska ha tillkännagetts, vända sig till ett oberoende nationellt organ, som kan vara en sådan tillsynsmyndighet som avses i artikel 115.2 d i detta avtal, för tvistlösning i frågor som gäller villkor och bestämmelser för samtrafik och/eller tillträde.

Artikel 119

Knappa resurser

1.  
Parterna ska se till att alla förfaranden för tilldelning och utnyttjande av knappa resurser, inbegripet frekvenser, nummer och ledningsrätter, i god tid genomförs på ett objektivt, proportionellt, öppet och icke-diskriminerande sätt. Den rådande situationen i fråga om tilldelade frekvensband ska offentliggöras, men det krävs inga detaljerade angivelser om vilka frekvenser som tilldelats för särskilda statliga användningsområden.
2.  
Parterna ska sörja för en ändamålsenlig förvaltning av radiofrekvenser för telekommunikationstjänster inom sina territorier för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av spektrumet. Om efterfrågan på specifika frekvenser överstiger tillgången ska lämpliga och öppna förfaranden användas vid tilldelningen av dessa frekvenser i syfte att optimera deras användning och underlätta utvecklingen av konkurrens.
3.  
Parterna ska se till att tillsynsmyndigheten anförtros tilldelningen av nationella nummerresurser och förvaltningen av nationella nummerplaner.
4.  
Om offentliga eller lokala myndigheter behåller ägandet eller kontrollen av de tjänsteleverantörer som driver offentliga kommunikationsnät och/eller kommunikationstjänster måste en faktisk strukturell åtskillnad göras mellan den funktion som ansvarar för beviljande av ledningsrätter och verksamhet med anknytning till ägande eller kontroll.

Artikel 120

Samhällsomfattande tjänster

1.  
Varje part har rätt att bestämma vilket slags skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster de önskar bibehålla.
2.  
Sådana skyldigheter betraktas inte som konkurrensbegränsande i sig, förutsatt att de administreras på ett öppet, objektivt och icke-diskriminerande sätt. Administrationen av skyldigheterna ska dessutom vara konkurrensneutral och inte vara mer betungande än nödvändigt för det slags samhällsomfattande tjänst som respektive part fastställt.
3.  
Parterna ska se till att alla tjänsteleverantörer är berättigade att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster och ingen tjänsteleverantör ska uteslutas på förhand. Leverantörerna ska utses med hjälp av en effektiv, öppen, objektiv och icke-diskriminerande metod. Vid behov ska parterna bedöma om tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster är oskäligt betungande för den eller de organisationer som utsetts att tillhandahålla de samhällsomfattande tjänsterna. Om det är motiverat på grundval av en sådan beräkning, och med hänsyn till de eventuella marknadsfördelarna för en organisation som erbjuder samhällsomfattande tjänster, ska tillsynsmyndigheterna avgöra om det behövs ett system för att ge ersättning åt berörda tjänsteleverantörer eller för att fördela nettokostnaden för åtaganden att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster.
4.  

Parterna ska säkerställa att

a) 

användarna har tillgång till abonnentförteckningar ( 31 ), i tryckt eller elektronisk form eller bådadera, och att de uppdateras regelbundet, minst en gång per år,

b) 

organisationer som tillhandahåller de tjänster som avses i a tillämpar principen om icke-diskriminering när de behandlar uppgifter som de fått från andra organisationer.

Artikel 121

Gränsöverskridande tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster

Parterna ska inte anta eller bibehålla några åtgärder som begränsar det gränsöverskridande tillhandahållandet av elektroniska kommunikationstjänster.

Artikel 122

Sekretess

Varje part ska säkerställa konfidentiell behandling av uppgifter inom elektronisk kommunikation och därmed förbundna trafikuppgifter genom ett allmänt nät för elektronisk kommunikation och allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster, utan att begränsa handeln med tjänster.

Artikel 123

Tvister mellan tjänsteleverantörer

1.  
Om det uppstår en tvist mellan tjänsteleverantörer av elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster i samband med de rättigheter och skyldigheter som avses i detta kapitel ska parterna säkerställa att den berörda tillsynsmyndigheten på begäran av någon av parterna avger ett bindande beslut så att tvisten ska kunna lösas på kortast möjliga tid och i alla händelser inom fyra månader.
2.  
Tillsynsmyndighetens beslut ska offentliggöras, varvid eventuella affärshemligheter ska respekteras. De berörda parterna ska ges en fullständig redogörelse för de skäl som beslutet grundar sig på.
3.  
Om tvisten gäller gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster ska de berörda tillsynsmyndigheterna göra en samlad insats för att lösa tvisten.

Artikel 124

Tillnärmning av regelverket

1.  
Parterna inser vikten av att närma Ukrainas gällande lagstiftning till Europeiska unionens lagstiftning. Ukraina ska se till att landets befintliga och framtida lagstiftning gradvis görs förenlig med EU:s regelverk.
2.  
Tillnärmningen ska inledas dagen för undertecknandet av detta avtal och gradvis utvidgas till att omfatta alla de delar av EU:s regelverk som anges i bilaga XVII till detta avtal.



Underavsnitt 6

Finansiella tjänster

Artikel 125

Tillämpningsområde och definitioner

1.  
I detta underavsnitt anges principerna för regelverket avseende alla finansiella tjänster som liberaliserats i enlighet med avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel.
2.  

I detta underavsnitt och i avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel avses med

a)

finansiell tjänst :

varje tjänst av finansiell natur som erbjuds av en leverantör av finansiella tjänster från en part. Finansiella tjänster innefattar följande verksamheter:

i) 

Försäkrings- och försäkringsrelaterade tjänster

1. 

Direkt försäkring (innefattande koassurans):

a) 

Livförsäkring.

b) 

Icke liv.

2. 

Återförsäkring och retrocession.

3. 

Försäkringsförmedling, såsom mäkleri och agenturverksamhet.

4. 

Försäkringsrelaterade tjänster, såsom konsult-, aktuarie-, riskprövnings- och skaderegleringstjänster.

ii) 

Banktjänster och andra finansiella tjänster (med undantag av försäkringstjänster):

1. 

Mottagande av insättningar och andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten.

2. 

Utlåning av alla slag, inbegripet konsumentkrediter, hypotekslån, factoring och finansiering av affärstransaktioner.

3. 

Finansiell leasing.

4. 

Alla betalnings- och penningförmedlingstjänster, inbegripet kredit-, betal- och bankkort, resecheckar och bankväxlar.

5. 

Garantier och åtaganden.

6. 

Handel för egen eller annans räkning, på en börs, genom direkthandel eller på annat sätt, med

a) 

penningmarknadsinstrument (bl.a. checkar, växlar och bankcertifikat),

b) 

utländsk valuta,

c) 

derivatinstrument som omfattar men inte är begränsade till terminer och optioner,

d) 

valuta- och ränteinstrument, innefattande sådana produkter som swappar och framtida räntesäkringsavtal,

e) 

överlåtbara värdepapper,

f) 

andra överlåtbara instrument och ekonomiska tillgångar, inbegripet guld- och silvertackor.

7. 

Medverkan vid emissioner av alla slags värdepapper, däribland emissionsgarantier och placering såsom mellanhand (offentligt eller privat) och serviceverksamhet i samband med sådana emissioner.

8. 

Penningmäkleri.

9. 

Förvaltning av tillgångar, såsom medels- eller portföljförvaltning, alla former av fondförvaltning, pensionsfondsförvaltning samt förvarings- och notariattjänster.

10. 

Clearing- och avräkningstjänster rörande alla finansiella tillgångar, inbegripet värdepapper, derivatinstrument och andra överlåtbara instrument.

11. 

Tillhandahållande och överföring av finansiell information och bearbetning av finansiella data och tillhörande programvara.

12. 

Rådgivnings- och förmedlingstjänster och andra till finansiella tjänster relaterade tjänster avseende all verksamhet enligt punkterna 1–11, inbegripet kreditupplysning och kreditanalys, tillhandahållande av investeringsunderlag, investeringsrådgivning samt rådgivning om företagsförvärv, omstrukturering av företag och affärsstrategi.

b)

leverantör av finansiella tjänster : en fysisk eller juridisk person från en part som avser att tillhandahålla eller som tillhandahåller finansiella tjänster. Begreppet leverantör av finansiella tjänster innefattar dock inte offentliga institutioner.

c)

offentlig institution :

1. 

en regering, en centralbank eller en penningpolitisk myndighet i en part, eller en institution som ägs eller kontrolleras av en part och som huvudsakligen har offentliga uppgifter eller bedriver verksamhet för offentliga ändamål, med undantag av institutioner som huvudsakligen arbetar med att tillhandahålla finansiella tjänster på kommersiella villkor, eller

2. 

ett privat institut som utför uppgifter som vanligen utförs av en centralbank eller en penningpolitisk myndighet, när det utför dessa uppgifter.

d)

ny finansiell tjänst : tjänst av finansiell natur, inbegripet tjänster med anknytning till befintliga och nya produkter eller till det sätt på vilket en produkt tillhandahålls, som inte tillhandahålls av någon leverantör av finansiella tjänster på den ena partens territorium men däremot tillhandahålls på den andra partens territorium.

Artikel 126

Försiktighetsklausul

1.  

Varje part får införa eller bibehålla åtgärder av försiktighetsskäl, t.ex. för att

a) 

skydda investerare, insättare, försäkringstagare eller personer vars egendom förvaltas av en leverantör av finansiella tjänster,

b) 

säkra integriteten och stabiliteten i en parts finansiella system.

2.  
Dessa åtgärder ska inte vara mer betungande än vad som är nödvändigt för att deras syfte ska kunna uppnås, och får inte innebära en diskriminering av tillhandahållare av finansiella tjänster från den andra parten i förhållande till partens egna tillhandahållare av finansiella tjänster av samma slag.
3.  
Inget i detta avtal ska tolkas som en skyldighet för en part att lämna ut information om enskilda kunders affärer och konton eller sådan konfidentiell eller skyddad information som innehas av offentliga institutioner.
4.  
Utan att det påverkar andra former av tillsyn av gränsöverskridande handel med finansiella tjänster, kan en part kräva att leverantörer av gränsöverskridande finansiella tjänster från den andra parten och finansiella instrument ska registreras.

Artikel 127

Effektiv och öppen reglering

1.  

Varje part ska göra sitt bästa för att i förväg underrätta alla berörda personer om åtgärder med allmän tillämpning som parten avser att vidta, så att dessa personer får tillfälle att framföra synpunkter på åtgärderna. Underrättelse om sådana åtgärder ska lämnas

a) 

genom offentligt tillkännagivande eller

b) 

i annan skriftlig eller elektronisk form.

2.  
Varje part ska för alla berörda personer göra tillgängliga sina krav rörande ansökningar om tillhandahållande av finansiella tjänster.

På begäran av en sökande ska den berörda parten upplysa sökanden om hur långt handläggningen av ansökan fortskridit. Om den berörda parten behöver ytterligare uppgifter från sökanden ska den underrätta sökanden om detta utan oskäligt dröjsmål.

Varje part ska göra sitt bästa för att se till att internationellt överenskomna standarder för reglering och tillsyn inom sektorn för finansiella tjänster och för bekämpning av skatteundandragande och skatteflykt genomförs och tillämpas på deras territorier. Sådana internationellt överenskomna standarder är bl.a. Baselkommitténs grundläggande principer för en effektiv banktillsyn, IAIS (Internationella organisationen för försäkringstillsynsmyndigheter) grundläggande principer för försäkring, Ioscos (Internationella organisationen för värdepapperstillsyn) mål och principer för värdepapperstillsyn, OECD:s avtal om utbyte av information i skattefrågor, G20:s uttalande om öppenhet och informationsutbyte i skatteärenden samt de 40 rekommendationerna om penningtvätt och de nio särskilda rekommendationerna om finansiering av terrorism från FATF (arbetsgruppen för finansiella åtgärder).

Parterna ska också beakta de tio nyckelprinciper för informationsutbyte (Ten Key Principles for Information Exchange) som utfärdats av G7-ländernas finansministrar och ska vidta alla åtgärder som krävs för att försöka tillämpa dem i sina bilaterala kontakter.

Artikel 128

Nya finansiella tjänster

Varje part ska tillåta leverantörer av finansiella tjänster från den andra parten som är etablerade på den partens territorium att tillhandahålla nya finansiella tjänster liknande de tjänster som parten enligt inhemsk lag skulle tillåta sina egna leverantörer av finansiella tjänster att tillhandahålla under liknande omständigheter. En part får fastställa i vilken rättslig form tjänsten får tillhandahållas och får ställa krav på tillstånd för tillhandahållande av tjänsten. Om ett sådant tillstånd krävs ska beslut fattas inom rimlig tid, och tillstånd får då vägras endast av skäl som anges i artikel 126 i detta avtal.

Artikel 129

Databehandling

1.  
Varje part ska tillåta leverantörer av finansiella tjänster från den andra parten att i bearbetningssyfte överföra uppgifter i elektronisk eller annan form till eller från dess territorium, om bearbetningen är en förutsättning för den normala affärsverksamheten för dessa leverantörer av finansiella tjänster.
2.  
Varje part ska anta tillräckliga garantier för skydd av privatlivet samt enskildas grundläggande fri- och rättigheter, särskilt när det gäller överföring av personuppgifter.

Artikel 130

Särskilda undantag

1.  
Inget i detta kapitel ska tolkas som ett hinder för en part, inbegripet dess offentliga institutioner, att inom sitt territorium med ensamrätt bedriva verksamhet eller tillhandahålla tjänster som ingår i ett allmänt pensionsprogram eller ett lagstadgat socialförsäkringssystem, utom i de fall då denna verksamhet enligt partens nationella bestämmelser får bedrivas av leverantörer av finansiella tjänster i konkurrens med offentliga eller privata institutioner.
2.  
Inget i detta avtal gäller för verksamhet som bedrivs av en centralbank eller penningpolitisk myndighet eller av någon annan offentlig institution som ett led i penning- eller valutapolitiken.
3.  
Inget i detta kapitel ska tolkas som ett hinder för en part, inbegripet partens offentliga institutioner, att inom sitt territorium med ensamrätt bedriva verksamhet eller tillhandahålla tjänster för sin egen, eller för sina offentliga institutioners, räkning eller med egen garanti eller med användning av sina egna finansiella resurser.

Artikel 131

Självreglerande organisationer

När en part kräver medlemskap eller deltagande i, eller tillgång till, självreglerande organ, börser eller marknader för värdepapper eller terminer, clearingorgan eller andra organisationer eller sammanslutningar för att leverantörer av finansiella tjänster från den andra parten ska kunna tillhandahålla finansiella tjänster på lika villkor med partens leverantörer av finansiella tjänster, eller när parten direkt eller indirekt medger sådana enheter privilegier eller fördelar vid tillhandahållandet av finansiella tjänster, ska parten se till att skyldigheterna enligt artiklarna 88 och 94 i detta avtal iakttas.

Artikel 132

Clearing- och betalningssystem

Enligt de villkor som medger nationell behandling ska varje part ge leverantörer av finansiella tjänster från den andra parten som är etablerade på dess territorium tillgång till betalnings- och clearingsystem som drivs av offentliga institutioner och till officiella kredit- och refinansieringstjänster som är tillgängliga i samband med normal affärsverksamhet. Denna artikel syftar inte till att ge tillgång till partens möjligheter när det gäller långivare i sista instans.

Artikel 133

Tillnärmning av regelverket

1.  
Parterna inser vikten av att närma Ukrainas gällande lagstiftning till Europeiska unionens lagstiftning. Ukraina ska se till att landets befintliga och framtida lagstiftning gradvis görs förenlig med EU:s regelverk.
2.  
Tillnärmningen ska inledas dagen för undertecknandet av detta avtal och gradvis utvidgas till att omfatta alla de delar av EU:s regelverk som anges i bilaga XVII till detta avtal.



Underavsnitt 7

Transporttjänster

Artikel 134

Tillämpningsområde

I detta underavsnitt anges principerna för liberaliseringen av transporttjänster i enlighet med avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel.

Artikel 135

Internationell sjötransport

1.  
Detta avtal gäller för internationell sjötransport mellan hamnar i Ukraina och Europeiska unionens medlemsstater samt mellan hamnar i Europeiska unionens medlemsstater. Det gäller också för handel mellan hamnar i Ukraina och tredjeländer samt mellan hamnar i Europeiska unionens medlemsstater och tredjeländer.
2.  
Avtalet ska inte gälla för inhemsk sjötransport mellan hamnar i Ukraina eller mellan hamnar i enskilda medlemsstater i Europeiska unionen. Trots vad som sägs i föregående mening ska förflyttning av utrustning, t.ex. tomma containrar, som inte transporteras som gods mot betalning mellan hamnar i Ukraina eller mellan hamnar i enskilda medlemsstater i Europeiska unionen betraktas som en del av internationell sjötransport.
3.  

I detta underavsnitt och i avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel gäller följande definitioner:

a)

internationella sjötransporter : omfattar transporter från dörr till dörr och multimodala godstransporter, som omfattas av ett enda transportdokument, i vilka ett av transportsätten är sjötransport, och inbegriper för detta ändamål direkt tecknande av avtal med tillhandahållare av andra transportsätt.

b)

godshantering i samband med sjöfart :

verksamhet som bedrivs av stuveriföretag, inbegripet terminaloperatörer, men inte hamnarbetares verksamhet som sådan, när dessa organiseras oberoende av stuveriföretagen eller terminaloperatörerna. I den verksamhet som omfattas ingår organisation och övervakning av

i) 

lastning och lossning av gods,

ii) 

surrning/avsurrning av last,

iii) 

mottagande/leverans och förvaring av gods före transporten eller efter lossningen.

c)

tullklareringstjänster (eller tullombudstjänster) : verksamhet som består i att för en annan parts räkning utföra tullformaliteter i samband med import, export eller genomgående transport, oavsett om denna tjänst är tjänstleverantörens huvudsakliga verksamhet eller ett vanligt komplement till den huvudsakliga verksamheten.

d)

containerterminaler och depåtjänster : verksamhet som består i lagerhållning av containrar i hamnområden eller inne i landet i syfte att fylla/tömma, reparera och tillhandahålla dem för transport.

e)

agent- och mäklartjänster :

verksamhet som utgörs av att i ett visst geografiskt område, som agent, företräda ett eller flera linjerederiers eller rederiers företagsintressen, i syfte att

i) 

marknadsföra och sälja sjötransporttjänster och därmed förbundna tjänster, från lämnande av offerter till fakturering, utfärdande av konossement för företagens räkning, upphandling och vidareförsäljning av nödvändiga stödtjänster, förberedelse av dokumentation samt tillhandahållande av företagsinformation,

ii) 

representera företagen när det gäller organisationen av fartygets hamnanlöp eller övertagandet av last vid behov.

f)

fraktspeditionstjänster : verksamhet som utgörs av att organisera och övervaka sändningar för avlastarens räkning, genom upphandling av transport och stödtjänster, utarbetande av dokumentation och tillhandahållande av företagsinformation.

g)

matartjänster : för- och vidaretransport av internationella laster, särskilt containerlaster, till sjöss, mellan hamnar belägna i en av parterna.

4.  
Varje part ska medge fartyg som seglar under den andra partens flag eller som drivs av tjänsteleverantörer från den andra parten en behandling som inte är mindre förmånlig än den som medges de egna fartygen, eller fartyg från tredjeländer, beroende på vilken behandling som är förmånligast, vad gäller bl.a. tillträde till hamnar, användning av hamnarnas infrastruktur och tjänster, och användning av tjänster i anslutning till sjötransporter ( 32 ), samt relaterade avgifter, tullfaciliteter och tilldelning av kajplatser och möjligheter till lastning och lossning.
5.  
Parterna ska på affärsmässig och icke-diskriminerande grund effektivt tillämpa principen om oinskränkt tillträde till den internationella sjöfartsmarknaden och sjöfartshandeln.
6.  

När parterna tillämpar principerna i punkterna 4 och 5 i denna artikel ska de, efter detta avtals ikraftträdande,

a) 

inte införa bestämmelser om lastdelning i framtida avtal med tredjeländer om sjöfartstjänster – inbegripet sjöfart med torra och flytande bulkvaror samt linjesjöfart – och avsluta lastdelningsbestämmelser om sådana finns i tidigare avtal, och

b) 

avskaffa eller avstå från att genomföra administrativa, tekniska eller andra åtgärder som skulle kunna utgöra en indirekt begränsning och ha diskriminerande verkan på den andra partens medborgare eller företag vid tillhandahållande av tjänster i internationell sjötransport.

7.  

Varje part ska tillåta leverantörer av internationella sjötransporttjänster från den andra parten att ha anläggningar på sitt territorium på sådana villkor som, vad gäller etablering och verksamhet, inte är mindre förmånliga än de villkor som parten medger sina egna tjänsteleverantörer eller de villkor som parten medger tjänsteleverantörer från ett tredjeland, beroende på vilka villkor som är förmånligast. I enlighet med bestämmelserna i avsnitt 2 i detta kapitel ska varje part, när det gäller verksamheten vid sådana anläggningar, tillåta att tjänsteleverantörer från den andra parten, i enlighet med dess lagar och andra författningar, bedriver ekonomisk verksamhet som omfattar men inte är begränsad till följande:

a) 

Offentliggörande, marknadsföring och försäljning av sjötransporttjänster och därmed förbundna tjänster, från lämnande av offerter till fakturering, för egen räkning eller som ombud för andra leverantörer av internationella sjötransporttjänster, genom direkta kundkontakter.

b) 

Tillhandahållande av affärsupplysningar på alla sätt, däribland datoriserade informationssystem och elektroniskt datautbyte (om inte annat sägs i eventuella icke-diskriminerande restriktioner då det gäller telekommunikation),

c) 

Upprättande av transport- och tullhandlingar och andra dokument som rör de transporterade godsens ursprung och beskaffenhet.

d) 

Organiserande av fartygets hamnanlöp eller omhändertagande av last för egen räkning eller som ombud för andra leverantörer av internationella sjötransporttjänster.

e) 

Etablering av affärsöverenskommelser med vilken lokalt etablerad skeppsklarerare som helst, däribland delägarskap i bolagets aktiekapital och anställning av personal, rekryterad lokalt eller från utlandet, om inte annat sägs i relevanta bestämmelser i detta avtal.

f) 

Upphandling och användning för egen eller för kunders räkning (och för vidareförsäljning till kunder) av transporttjänster med alla transportsätt, bland annat på inre vattenvägar, på väg eller järnväg samt kringtjänster för alla transportsätt, som är nödvändiga för att tillhandahålla en integrerad transporttjänst.

g) 

Ägande av den utrustning som är nödvändig för att bedriva ekonomisk verksamhet.

8.  
Varje part ska på rimliga och icke-diskriminerande villkor ge leverantörer av internationella sjötransporttjänster från den andra parten tillgång till följande hamntjänster: lotsning, bogsering, proviantering, påfyllning av bränsle och vatten, sophämtning och ballastavfallshämtning, hamnkaptenens tjänster, navigationshjälpmedel, landbaserade operativa tjänster som är nödvändiga för sjöfart, däribland kommunikationer, vatten- och elförsörjning, reparationsmöjligheter för nödsituationer samt ankrings-, kajplats- och förtöjningstjänster.
9.  
Varje part ska tillåta leverantörer av internationella sjötransporttjänster från den andra parten att tillhandahålla internationella sjötransporttjänster som omfattar en transportsträcka på den andra partens inre vattenvägar.
10.  
Varje part ska tillåta leverantörer av internationella sjötransporttjänster från den andra parten att, på icke-diskriminerande grund och på villkor som avtalats mellan de berörda företagen, utnyttja matartjänster mellan Ukrainas hamnar eller mellan hamnar i enskilda medlemsstater i Europeiska unionen som tillhandahålls av de leverantörer av sjötransporttjänster som är registrerade i den förstnämnda parten.
11.  
Detta avtal ska inte påverka tillämpningen av de sjöfartsavtal som ingåtts mellan Ukraina och Europeiska unionens medlemsstater när det gäller frågor som faller utanför detta avtals tillämpningsområde. Om detta avtal är mindre förmånligt när det gäller vissa frågor än befintliga avtal mellan enskilda medlemsstater i Europeiska unionen och Ukraina, ska de förmånligare bestämmelserna ha företräde utan att det påverkar EU-partens skyldigheter och med hänsyn till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Bestämmelserna i detta avtal ersätter bestämmelserna i tidigare bilaterala avtal som ingåtts mellan Europeiska unionens medlemsstater och Ukraina, om de sistnämnda bestämmelserna är antingen oförenliga med de förstnämnda, med undantag för den situation som avses i föregående mening, eller identiska med dem. De bestämmelser i befintliga bilaterala avtal som inte omfattas av detta avtal ska fortsätta att gälla.

Artikel 136

Transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar

1.  
För att sörja för en samordnad utveckling och en gradvis liberalisering av transporterna mellan parterna, anpassad till båda parters handelsbehov, ska parterna reglera villkoren för ömsesidigt marknadstillträde när det gäller transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar genom eventuella framtida särskilda avtal för transport på väg, järnväg och inre vattenvägar.
2.  
Innan de avtal som avses i punkt 1 i denna artikel har slutits får parterna inte göra villkoren för ömsesidigt marknadstillträde mer restriktiva mellan parterna jämfört med den rådande situationen dagen före dagen för detta avtals ikraftträdande.
3.  
De bestämmelser i befintliga bilaterala avtal som inte omfattas av de framtida möjliga avtal som avses i punkt 1 i denna artikel ska fortsätta att gälla.

Artikel 137

Lufttransport

1.  
För att sörja för en samordnad utveckling och en gradvis liberalisering av transporterna mellan parterna, anpassad till båda parters handelsbehov, bör parterna reglera villkoren för ömsesidigt marknadstillträde inom lufttransport i enlighet med avtalet mellan EU och Ukraina om ett gemensamt luftrum (nedan kallat CAA).
2.  
Innan CAA ingås får parterna inte vidta några åtgärder som är mer restriktiva eller diskriminerande jämfört med den rådande situationen före den dag då det här avtalet träder i kraft.

Artikel 138

Tillnärmning av regelverket

Ukraina ska anpassa sin lagstiftning, inklusive administrativa, tekniska och andra regler, till EU-partens vid varje tidpunkt gällande lagstiftning för internationell sjötransport, om detta tjänar till att uppnå målen liberalisering, ömsesidigt tillträde till parternas marknader samt rörlighet för passagerare och varor. Denna tillnärmning ska inledas dagen för undertecknandet av detta avtal och gradvis utvidgas till att omfatta alla de delar av EU:s regelverk som anges i bilaga XVII till detta avtal.



Avsnitt 6

Elektronisk handel

Artikel 139

Mål och principer

1.  
Parterna erkänner att den elektroniska handeln ökar möjligheterna till handel inom många sektorer och är överens om att främja utvecklingen av elektronisk handel mellan sig, särskilt genom att samarbeta om de frågor som uppstår i samband med elektronisk handel enligt bestämmelserna i detta kapitel.
2.  
Parterna är överens om att utvecklingen av den elektroniska handeln helt måste uppfylla högsta internationella dataskyddskrav, så att användarna får förtroende för den elektroniska handeln.
3.  
Parterna är överens om att elektroniska överföringar ska betraktas som tillhandahållande av tjänster, i den mening som avses i avsnitt 3 (Gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster) i detta kapitel, som ska vara tullfria.

Artikel 140

Rättsliga aspekter på elektronisk handel

1.  

Parterna ska föra en dialog om rättsliga frågor som den elektroniska handeln ger upphov till, t.ex.

a) 

erkännande av certifikat för elektroniska signaturer som utfärdats till allmänheten och underlättande av certifieringstjänster över gränserna,

b) 

tjänstelevererande mellanhänders ansvar vid överföring eller lagring av uppgifter,

c) 

behandling av obeställda elektroniska kommersiella meddelanden,

d) 

konsumentskydd vid elektronisk handel,

e) 

övriga frågor som är relevanta för utvecklingen av den elektroniska handeln.

2.  
Sådant samarbete kan ta formen av utbyte av information om parternas respektive lagstiftning om dessa frågor och om genomförandet av denna lagstiftning.



Avsnitt 7

Undantag

Artikel 141

Allmänna undantag

1  
Utan att det påverkar de allmänna undantagen i artikel 472 i detta avtal omfattas bestämmelserna i detta kapitel och i bilagorna XVI-A, XVI-B, XVI-C, XVI-D, XVI-E, XVI-F och XVII till detta avtal av undantagen i denna artikel.
2.  

Med iakttagande av kravet att sådana åtgärder inte tillämpas på ett sätt som skulle innebära ett medel för godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan länder där likartade förhållanden råder, eller en förtäckt inskränkning av etableringsfriheten eller det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster, ska inget i detta kapitel tolkas som ett hinder för någon av parterna att anta eller genomföra följande åtgärder:

a) 

Åtgärder som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten eller moralen eller för att upprätthålla allmän ordning.

b) 

Åtgärder som är nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa.

c) 

Åtgärder som avser bevarandet av uttömliga naturtillgångar, om åtgärderna tillämpas i samband med begränsningar beträffande inhemska investerare eller beträffande inhemskt tillhandahållande eller inhemsk konsumtion av tjänster.

d) 

Åtgärder som är nödvändiga för att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde.

e) 

Åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa efterlevnaden av lagar och andra författningar som inte är oförenliga med bestämmelserna i detta kapitel, inbegripet sådana som hänför sig till

i) 

förhindrandet av bedrägliga eller olagliga förfaranden eller åtgärder vid ett bristande fullgörande av avtalsförpliktelser,

ii) 

skyddet av enskildas privatliv i samband med bearbetning och spridning av personuppgifter samt skyddet av sekretess för enskildas register och konton,

iii) 

säkerhet.

f) 

Åtgärder som är oförenliga med artiklarna 88.1 och 94 i detta avtal, förutsatt att olikheten i behandling syftar till att säkerställa en effektiv eller skälig beskattning eller uppbörd av direkta skatter med avseende på näringsverksamhet, investerare eller tjänsteleverantörer från den andra parten ( 33 ).

3.  
Bestämmelserna i detta kapitel och i bilagorna XVI-A, XVI-B, XVI-C, XVI-D, XVI-E, XVI-F och XVII till detta avtal ska inte tillämpas på parternas respektive sociala trygghetssystem eller verksamhet på en parts territorium som, om än bara tillfälligt, har anknytning till myndighetsutövning.

Artikel 142

Skatteåtgärder

Den behandling som mest gynnad nation som ges i enlighet med detta kapitel ska inte gälla för den behandling för skatteändamål som parterna beviljar eller i framtiden kommer att bevilja på grundval av avtal mellan parterna för att undvika dubbelbeskattning.

Artikel 143

Undantag i säkerhetssyfte

1.  

Inget i detta avtal ska tolkas på följande sätt:

a) 

Som en skyldighet för en part att lämna upplysningar, som om de röjs ställer väsentliga säkerhetsintressen på spel.

b) 

Som ett hinder för en part att vidta åtgärder som den anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen, där sådana åtgärder

i) 

rör tillverkning av eller handel med vapen, ammunition eller krigsmateriel,

ii) 

avser ekonomisk verksamhet som utövas direkt eller indirekt för att försörja en militär inrättning,

iii) 

avser klyvbara ämnen eller fusionsämnen eller ämnen ur vilka sådana ämnen kan framställas, eller

iv) 

vidtas i krigstid eller i andra kritiska lägen i de internationella relationerna.

c) 

Som ett hinder för en part att vidta åtgärder för att fullgöra de förpliktelser som parten åtagit sig i syfte att bevara internationell fred och säkerhet.



KAPITEL 7

Löpande betalningar och kapitalrörelser

Artikel 144

Löpande betalningar

Parterna förbinder sig att inte införa några restriktioner och ska, i fritt konvertibel valuta och i enlighet med bestämmelserna i artikel VIII i stadgan för Internationella valutafonden, tillåta alla betalningar och överföringar på betalningsbalansens bytesbalans mellan parterna.

Artikel 145

Kapitalrörelser

1.  
När det gäller transaktioner på betalningsbalansens kapitalbalans och finansiella balans ska parterna från och med detta avtals ikraftträdande säkerställa fri rörlighet för kapital i samband med direktinvesteringar ( 34 ) som görs i enlighet med värdlandets lagstiftning, investeringar som görs i enlighet med kapitel 6 (Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel) i avdelning IV i detta avtal samt i samband med omvandling till likvida medel eller repatriering av sådant investerat kapital och eventuell vinst därav.
2.  

När det gäller övriga transaktioner på betalningsbalansens kapitalbalans och finansiella balans ska parterna från och med dagen för detta avtals ikraftträdande och utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i avtalet säkerställa

a) 

fri rörlighet för kapital i samband med krediter vid affärstransaktioner eller tillhandahållande av tjänster där en person som är bosatt på en parts territorium deltar,

b) 

fri rörlighet för kapital i samband med portföljinvesteringar som görs av investerare i den andra parten samt finansiella lån och krediter från dessa.

3.  
Ukraina förbinder sig att slutföra liberaliseringen av transaktioner på betalningsbalansens kapitalbalans och finansiella balans, motsvarande liberaliseringen i EU-parten, innan inremarknadsbehandling beviljas på området finansiella tjänster i enlighet med artikel 4.3 i bilaga XVII till detta avtal. En positiv bedömning av Ukrainas lagstiftning om kapitalrörelser, dess genomförande och fortsatt kontroll av efterlevnaden i enlighet med principerna i artikel 4.3 i bilaga XVII till detta avtal är en nödvändig förutsättning för att handelskommittén ska kunna bevilja inremarknadsbehandling med avseende på finansiella tjänster.
4.  
Parterna får inte införa några nya restriktioner för kapitalrörelser och löpande betalningar mellan personer som är bosatta på EU-partens och Ukrainas respektive territorier, och de får inte göra befintliga regler mer restriktiva; denna bestämmelse ska inte påverka tillämpningen av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 146

Skyddsåtgärder

Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i detta avtal, får de berörda parterna, om betalningar eller kapitalrörelser mellan parterna under exceptionella omständigheter orsakar eller hotar att orsaka allvarliga svårigheter för bedrivandet av valuta- eller penningpolitik ( 35 ) i en eller flera av Europeiska unionens medlemsstater eller i Ukraina, vidta skyddsåtgärder beträffande kapitalrörelser mellan EU-parten och Ukraina för en period av högst sex månader, om sådana åtgärder är absolut nödvändiga. Den part som vidtar skyddsåtgärder ska underrätta den andra parten om eventuella skyddsåtgärder och snarast möjligt lägga fram en tidsplan för åtgärdernas avskaffande.

Artikel 147

Underlättande och ytterligare bestämmelser om liberalisering

1.  
Parterna ska samråda i syfte att underlätta kapitalrörelser sig emellan för att främja målen i detta avtal.
2.  
Under de fyra första åren efter dagen för detta avtals ikraftträdande ska parterna vidta åtgärder för att skapa de nödvändiga förutsättningarna för en gradvis utvidgad tillämpning av EU-partens regler om fri rörlighet för kapital.
3.  
Handelskommittén ska granska de åtgärder som vidtagits och besluta om villkoren för ytterligare liberalisering före utgången av det femte året efter dagen för detta avtals ikraftträdande.



KAPITEL 8

Offentlig upphandling

Artikel 148

Mål

Parterna erkänner att öppna, icke-diskriminerande och konkurrensutsatta upphandlingsförfaranden som medger insyn bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling, och de fastställer som mål ett faktiskt, ömsesidigt och gradvist öppnande av sina respektive upphandlingsmarknader.

I detta kapitel föreskrivs ömsesidigt tillträde respektive upphandlingsmarknader på grundval av principen om nationell behandling på nationell, regional och lokal nivå för offentliga upphandlingar och koncessioner såväl inom den traditionella sektorn som inom den allmännyttiga sektorn. Det föreskrivs en gradvis tillnärmning av Ukrainas lagstiftning om offentlig upphandling till EU:s regelverk om offentlig upphandling, som ska åtföljas av en institutionell reform och inrättandet av ett effektivt system för offentlig upphandling som bygger på principerna för offentlig upphandling i EU-parten och de termer och definitioner som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (nedan kallat direktiv 2004/18/EG) och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet) (nedan kallat direktiv 2004/17/EG).

Artikel 149

Tillämpningsområde

1.  
Detta kapitel gäller för kontrakt för byggentreprenader, varor eller tjänster inom både den offentliga och den allmännyttiga sektorn samt byggentreprenad- och tjänstekoncessioner.
2.  
Detta kapitel gäller för alla upphandlande myndigheter och alla upphandlande enheter som uppfyller definitionerna i EU:s regelverk för offentlig upphandling (båda nedan kallade upphandlande enheter). Det omfattar också offentligrättsliga organ och offentliga företag på det allmännyttiga området t.ex. statsägda företag som genomför relevant verksamhet och privata företag som verkar på grundval av särskilda eller exklusiva rättigheter på det allmännyttiga området.
3.  
Detta kapitel gäller för kontrakt som överstiger tröskelvärdena i bilaga XXI-P:

Beräkningen av det uppskattade värdet på ett offentligt kontrakt ska grunda sig på det totala beloppet exklusive mervärdesskatt. Vid tillämpningen av dessa tröskelvärden ska Ukraina beräkna och räkna om dessa värden till sin nationella valuta på grundval av Ukrainas centralbanks växelkurs.

Dessa tröskelvärden ska revideras regelbundet vartannat år med början det första jämna året efter avtalets ikraftträdande, på grundval av den genomsnittliga dagskursen för euro, uttryckt i särskilda dragningsrätter, under de 24 månader som slutar den sista dagen i augusti omedelbart före den revidering som börjar gälla den 1 januari. Om det behövs ska de reviderade tröskelvärdena avrundas nedåt till närmaste tusental euro. Revideringen av tröskelvärdena ska godkännas av handelskommittén i enlighet med det förfarande som anges i avdelning VII (Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser) i detta avtal.

Artikel 150

Institutionell bakgrund

1.  
Parterna ska inrätta eller bibehålla en lämplig institutionell ram och de mekanismer som är nödvändiga för att systemet för offentlig upphandling ska fungera väl och relevanta principer tillämpas.
2.  

Inom ramen för den institutionella reformen ska Ukraina framför allt utse följande:

a) 

Ett centralt verkställande organ som ansvarar för den ekonomiska politiken och som ska sörja för en samstämmig politik på alla områden med anknytning till offentlig upphandling. Detta organ ska underlätta och samordna genomförandet av detta kapitel och leda processen för tillnärmning av lagstiftningen.

b) 

Ett opartiskt och oberoende organ som prövar de beslut som fattas av upphandlande myndigheter eller enheter vid tilldelning av kontrakt. I detta sammanhang avses med oberoende att organet ska vara en offentlig myndighet som är skild från alla upphandlande enheter och ekonomiska aktörer. Det ska finnas möjlighet för rättslig prövning av de beslut som fattas av detta organ.

3.  
Parterna ska säkerställa att de beslut som fattas av de myndigheter som ansvarar för prövningen av klagomål verkställs.

Artikel 151

Grundläggande principer för tilldelning av kontrakt

1.  
Senast sex månader efter ikraftträdandet av detta avtal ska parterna ha börjat tillämpa en rad grundläggande principer för tilldelning av alla avtal enligt punkterna 2–15 i denna artikel. Dessa grundläggande principer följer direkt av reglerna och principerna för offentlig upphandling enligt EU:s regelverk för offentlig upphandling, däribland principerna om icke-diskriminering, likabehandling, öppenhet och proportionalitet.

Offentliggörande

2.  

Parterna ska säkerställa att alla planerade upphandlingar offentliggörs i ett lämpligt medium i en omfattning som är tillräcklig för att

a) 

öppna marknaden för konkurrens och

b) 

ge alla intresserade ekonomiska aktörer möjlighet att få tillfredsställande tillgång till information om den planerade upphandlingen före tilldelningen av kontrakt och att anmäla sitt intresse för att tilldelas upphandlingen.

3.  
Offentliggörandet ska vara anpassat till det ekonomiska intresset av ett kontrakt för de ekonomiska aktörerna.
4.  
Offentliggörandet ska minst innehålla de väsentliga uppgifterna om det kontrakt som ska tilldelas, de kvalitativa urvalskriterierna, metoden för tilldelning av kontrakt, tilldelningskriterier och alla annan information som de ekonomiska aktörerna rimligtvis behöver för att fatta beslut om huruvida de ska anmäla sitt intresse för att tilldelas upphandlingen.

Tilldelning av kontrakt

5.  
Alla kontrakt ska tilldelas genom öppna och opartiska upphandlingsförfaranden som förhindrar korruption. Denna opartiskhet ska säkerställas särskilt genom en icke-diskriminerande beskrivning av föremålet för upphandlingen, möjlighet för alla ekonomiska aktörer att delta på lika villkor, lämpliga tidsfrister och ett objektivt tillvägagångssätt.
6.  
De upphandlande enheterna ska när de beskriver de byggentreprenader, varor eller tjänster som ska upphandlas använda mer allmänna beskrivningar av utförande och funktioner samt internationella, europeiska eller nationella standarder.
7.  
Beskrivningen av vad som krävs när det gäller en byggentreprenad, en vara eller en tjänst bör inte innehålla uppgifter om tillverkning, ursprung eller särskilt framställningsförfarande, och inte heller hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller tillverkning såvida detta inte motiveras av föremålet för upphandlingen och åtföljs av orden ”eller likvärdigt”. I första hand ska mer allmänna beskrivningar av utförande och funktioner användas.
8.  
De upphandlande enheterna får inte införa villkor som leder till direkt eller indirekt diskriminering mot den andra partens ekonomiska aktörer, t.ex. krav på att de ekonomiska aktörer som är intresserade av kontraktet måste vara etablerade i samma land, region eller territorium som den upphandlande enheten.

Trots vad som sägs ovan, kan den som tilldelas kontraktet åläggas att inrätta viss infrastruktur på den plats där uppdraget ska utföras, om detta är befogat på grund av speciella omständigheter vid upphandlingen.

9.  
Tidsfristerna för intresseanmälan och inlämning av anbud ska vara tillräckligt långa för att ekonomiska aktörer från den andra parten ska kunna göra en tillfredsställande bedömning och utarbeta ett anbud.
10.  
Alla deltagare måste kunna få kännedom i förväg om de regler som gäller för förfarandet samt urvals- och tilldelningskriterier. Dessa regler måste tillämpas på samma sätt på alla deltagare.
11.  

De upphandlande enheterna får begränsa antalet sökande som inbjuds att lämna anbud förutsatt att

a) 

detta görs på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, och

b) 

urvalet görs endast på grundval av objektiva faktorer som sökandenas erfarenhet i den sektor det gäller, företagets storlek och infrastruktur eller deras tekniska och yrkesmässiga kompetens.

Om ett begränsat antal sökande inbjuds att lämna anbud bör hänsyn tas till behovet att säkerställa tillfredsställande konkurrens.

12.  
De upphandlande enheterna får använda sig av förhandlade förfaranden endast i definierade undantagsfall när ett sådant förfarande inte de facto snedvrider konkurrensen.
13.  
De upphandlande enheterna får använda sig av kvalifikationssystem endast på villkor att förteckningen över kvalificerade aktörer upprättas genom ett väl offentliggjort, transparent och öppet förfarande. Kontrakt som omfattas av sådana system ska dessutom tilldelas på ett icke-diskriminerande sätt.
14.  
Parterna ska säkerställa att tilldelningen av kontrakt sker på ett öppet sätt till den sökande som har lämnat in det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller anbudet med det lägsta priset, på grundval av anbudskriterier och förfaranderegler som fastställts och meddelats i förväg. De slutgiltiga besluten ska meddelas samtliga sökande utan dröjsmål. En sökande som inte tilldelats något kontrakt ska på begäran få så detaljerad information om skälen till detta att beslutet kan prövas.

Rättsligt skydd

15.  
Parterna ska säkerställa att alla som har eller har haft intresse av att tilldelas ett särskilt kontrakt och som har skadats eller riskerar att skadas av en påstådd överträdelse har rätt till verkningsfullt opartiskt rättsligt skydd mot alla beslut från den upphandlande enheten som har samband med tilldelningen av det kontraktet. De beslut som fattas under loppet av och vid slutförandet av ett sådant prövningsförfarande ska offentliggöras på ett sådant sätt att samtliga berörda ekonomiska aktörer informeras om besluten.

Artikel 152

Planering av tillnärmning av lagstiftning

1.  
Innan tillnärmningen av lagstiftningen inleds ska Ukraina till handelskommittén överlämna en övergripande färdplan för genomförandet av detta kapitel med tidsplaner och delmål som bör omfatta alla reformer som rör tillnärmning av lagstiftningen och kapacitetsuppbyggnad. Denna färdplan ska överensstämma med de faser och tidsplaner som anges i bilaga XXI-A till detta avtal.
2.  
Färdplanen ska omfatta samtliga aspekter av reformerna och den allmänna rättsliga ramen för genomförandet av offentlig upphandling, i synnerhet tillnärmning av lagstiftningen för offentliga kontrakt, kontrakt inom den allmännyttiga sektorn, koncessioner avseende byggentreprenader och prövningsförfaranden samt förstärkning av den administrativa kapaciteten på alla nivåer, inbegripet överprövningsorgan och tillsynsmekanismer
3.  
Efter ett positivt yttrande från handelskommittén ska färdplanen betraktas som ett referensdokument för genomförandet av detta kapitel. Europeiska unionen kommer att göra sitt yttersta för att hjälpa Ukraina att genomföra färdplanen.

Artikel 153

Tillnärmning av lagstiftningen

1.  
Ukraina ska bemöda sig om att se till att dess nuvarande och framtida lagstiftning om offentlig upphandling gradvis görs förenlig med EU:s regelverk för offentlig upphandling.
2.  
Tillnärmningen av lagstiftningen ska genomföras i på varandra följande faser enligt bilaga XXI-A och bilagorna XXI-B–XXI-E, XXI-G, XXI-H samt XXI-J till detta avtal. I bilagorna XXI-F och XXI-I till detta avtal anges de icke-obligatoriska delar som inte behöver införlivas, och i bilagorna XXI-K–XXI-N de delar av EU:s regelverk som inte omfattas av tillnärmningen av lagstiftningen. Vid denna process ska relevant rättspraxis vid Europeiska unionens domstol beaktas liksom de genomförandeåtgärder som Europeiska kommissionen vidtagit samt, om detta blir nödvändigt, alla ändringar av EU:s regelverk som sker under tiden. Genomförandet av varje enskild etapp ska utvärderas av handelskommittén och, efter ett positivt yttrande från kommittén, kopplas samman med det ömsesidiga beviljandet av marknadstillträde enligt bilaga XXI-A till detta avtal. Europeiska kommissionen ska utan dröjsmål underrätta Ukraina om alla ändringar av EU:s regelverk. Den ska ge råd och tekniskt stöd till genomförandet av sådana ändringar.
3.  
Parterna är eniga om att handelskommittén inte ska gå vidare till utvärderingen av den påföljande etappen förrän åtgärderna för att genomföra den föregående etappen har slutförts och godkänts i enlighet med punkt 2 i denna artikel.
4.  
Parterna ska säkerställa att de aspekter och områden av offentlig upphandling som inte omfattas av denna artikel följer principerna om öppenhet, icke-diskriminering och likabehandling enligt artikel 151 i detta avtal.

Artikel 154

Marknadstillträde

1.  
Parterna är eniga om att det effektiva och ömsesidiga öppnandet av deras respektive marknader ska ske gradvis och samtidigt. Under processen för att tillnärma lagstiftningen ska omfattningen av det marknadstillträde som ömsesidigt beviljas vara kopplad till framstegen i denna process i enlighet med bilaga XXI-A till detta avtal.
2.  
Beslut om att gå vidare till nästa etapp av öppning av marknaderna ska ske på grundval av en bedömning av kvaliteten på den lagstiftning som antagits och dess pratiska tillämpning. Handelskommittén ska regelbundet göra sådana bedömningar.
3.  
I den mån en part har öppnat sin marknad för offentlig upphandling i enlighet med bilaga XXI-A till detta avtal ska EU-parten ge ukrainska företag tillträde till sina upphandlingsförfaranden – oavsett om dessa är etablerade i EU-parten eller inte – enligt EU:s regler för offentlig upphandling på villkor som inte är mindre gynnsamma än de villkor som gäller för EU-partens företag. Ukraina ska ge EU-partens företag tillträde till sina upphandlingsförfaranden – oavsett de är etablerade i Ukraina eller inte – i enlighet med sina nationella regler för upphandling på villkor som inte är mindre gynnsamma än de villkor som gäller för ukrainska företag.
4.  
När den sista etappen av processen av tillnärmning av lagstiftningen genomförts ska parterna undersöka möjligheten att ömsesidigt ge marknadstillträde till upphandlingar även under de tröskelvärden som anges i artikel 149.3 i detta avtal.
5.  
Finland har meddelat ett förbehåll i fråga om Åland.

Artikel 155

Information

1.  
Parterna ska se till att upphandlande enheter och ekonomiska aktörer är välunderrättade om förfarandena för offentlig upphandling, bland annat genom att offentliggöra all relevant lagstiftning och alla administrativa avgöranden.
2.  
Parterna ska sörja för en effektiv spridning av information om kontraktsmöjligheter.

Artikel 156

Samarbete

1.  
Parterna ska stärka sitt samarbete genom utbyte av erfarenheter och information om bästa praxis och regelverk.
2.  
EU-parten ska underlätta genomförandet av detta kapitel, däribland genom tekniskt stöd när så är lämpligt. I överensstämmelse med bestämmelserna om finansiellt samarbete i avdelning VI (Finansiellt samarbete med bestämmelser om bedrägeribekämpning) i detta avtal ska särskilda beslut om finansiellt stöd fattas genom EU:s relevanta finansieringsmekanismer och finansieringsinstrument.
3.  
En vägledande förteckning över samarbetsfrågor finns i bilaga XXI-O till detta avtal.



KAPITEL 9

Immateriella rättigheter



Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 157

Mål

Målen med detta kapitel är att

a) 

underlätta produktion och marknadsföring av innovativa och kreativa produkter i parterna, och

b) 

få till stånd ett fullgott och effektivt skydd av immateriella rättigheter och se till att lagstiftningen på detta område efterlevs.

Artikel 158

Skyldigheternas art och omfattning

1.  
Parterna ska säkerställa ett fullgott och effektivt genomförande av de internationella avtal om immateriella rättigheter i vilka de är parter, däribland avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter i bilaga 1C till WTO-avtalet (nedan kallat Tripsavtalet). Bestämmelserna i detta kapitel ska komplettera och ytterligare specificera parternas rättigheter och skyldigheter enligt Tripsavtalet och andra internationella avtal om immateriella rättigheter.
2.  
I detta avtal avses med immateriella rättigheter upphovsrätt, inbegripet upphovsrätt till datorprogram och databaser och närstående rättigheter, patenträttigheter inbegripet rätten till patent för biotekniska uppfinningar, varumärken, handelsnamn i den mån dessa skyddas som exklusiva rättigheter i berörd nationell lagstiftning, mönster, kretsmönster (topografier) i integrerade kretsar, geografiska beteckningar inbegripet ursprungsbeteckningar, källangivelser, växtsorter, skydd av företagshemligheter samt skydd mot otillbörlig konkurrens enligt artikel 10a i Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten (1967) (nedan kallad Pariskonventionen).

Artikel 159

Tekniköverföring

1.  
Parterna är överens om att utbyta synpunkter och information om sina metoder och sin politik som påverkar tekniköverföring, både för tillämpning nationellt och internationellt. Detta ska framför allt omfatta åtgärder för att underlätta informationsflöden, partnerskap mellan företag samt licensiering och underleverantörskontrakt på frivillig basis. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de nödvändiga villkoren för att skapa en gynnsam miljö för tekniköverföring i värdländerna, t.ex. frågor som relevanta regelverk och utveckling av humankapital.
2.  
Parterna ska säkerställa att de rättmätiga intressena för innehavare av immateriella rättigheter skyddas.

Artikel 160

Konsumtion

Parterna ska fritt kunna inrätta sina egna ordningar för konsumtion av immateriella rättigheter, med beaktande av bestämmelserna i Tripsavtalet.



Avsnitt 2

Standarder för immateriella rättigheter



Underavsnitt 1

Upphovsrätt och närstående rättigheter

Artikel 161

Skydd

Parterna ska efterleva

a) 

artiklarna 1–22 i Internationella konventionen om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram samt radioföretag (1961) (nedan kallad Romkonventionen),

b) 

artiklarna 1–18 i Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (1886, senast ändrad 1979) (nedan kallad Bernkonventionen),

c) 

artiklarna 1–14 i Wipos fördrag om upphovsrätt (Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten) (1996) (nedan kallat WCT), och

d) 

artiklarna 1–23 i Wipos fördrag om framföranden och fonogram (1996).

Artikel 162

Upphovsrättens varaktighet

1.  
Upphovsrätten till ett litterärt eller konstnärligt verk enligt artikel 2 i Bernkonventionen ska löpa under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans eller hennes död, oavsett vilken dag som verket lagligen gjordes tillgängligt för allmänheten.
2.  
I fråga om verk med gemensamt upphovsmannaskap ska den skyddstid som avses i punkt 1 beräknas från den sist avlidne upphovsmannens dödsdag.
3.  
I fråga om anonyma eller pseudonyma verk ska skyddstiden vara 70 år efter det att verket lagligen gjordes tillgängligt för allmänheten. Om den pseudonym som upphovsmannen antagit inte medger något tvivel om hans eller hennes identitet eller om upphovsmannen avslöjar sin identitet under den tid som avses i första meningen, ska dock den skyddstid som fastställs i punkt 1 tillämpas.
4.  
Om ett verk utges i band, delar, häften, nummer eller avsnitt och skyddstiden beräknas från den dag då verket lagligen gjordes tillgängligt för allmänheten, ska en separat skyddstid gälla för varje sådan del.
5.  
Skyddet ska upphöra för verk för vilka skyddstiden inte beräknas från upphovsmannens eller upphovsmännens död och som inte lagligen gjorts tillgängliga för allmänheten inom 70 år efter det att de skapades.

Artikel 163

Varaktigheten för skydd för filmverk och audiovisuella verk

1.  
Huvudregissören till ett filmverk eller audiovisuellt verk ska anses som dess upphovsman eller en av dess upphovsmän. Parterna kan föreskriva att andra ska anses som medupphovsmän.
2.  
Skyddstiden för filmverk eller audiovisuella verk ska löpa ut tidigast 70 år efter den tidpunkt då den sist avlidne i en grupp fastställda personer dör, oavsett om dessa personer anses som medupphovsmän eller inte. Denna grupp bör åtminstone omfatta huvudregissören, filmmanusets författare, författaren till dialogen och kompositören till den musik som särskilt skapats för att användas i filmverket eller det audiovisuella verket.

Artikel 164

Närstående rättigheters varaktighet

1.  
Utövande konstnärers rättigheter ska löpa ut tidigast 50 år efter dagen för framförandet. Om en upptagning av framförandet ges ut lagligen eller lagligen offentliggörs under denna tid, ska rättigheterna dock löpa ut tidigast 50 år från den dag då verket först gavs ut eller offentliggjordes, beroende på vilken dag som infaller först.
2.  
Fonogramframställares rättigheter ska löpa ut tidigast 50 år efter det att upptagningen gjordes. Om fonogrammet har publicerats lagligt under den perioden ska dock dessa rättigheter löpa ut tidigast 50 år från dagen för den första lagliga publiceringen. Om ingen laglig publicering har ägt rum under den period som anges i första meningen och om fonogrammet har lagligen överförts till allmänheten under denna period ska rättigheterna upphöra 50 år efter den dag då den första lagliga överföringen gjordes till allmänheten.
3.  
De rättigheter som tillkommer producenter av den första upptagningen av en film ska löpa ut tidigast 50 år efter upptagningen. Om filmen ges ut lagligen eller lagligen offentliggörs under denna period ska rättigheterna dock löpa ut tidigast 50 år efter den dag då verket först gavs ut eller offentliggjordes, beroende på vilken dag som infaller först. Uttrycket ”film” ska avse ett cinematografiskt eller audiovisuellt verk eller rörliga bilder, med eller utan ljud.
4.  
Televisions- och radioföretags rättigheter ska löpa ut tidigast 50 år efter det att utsändningen först överfördes via tråd eller trådlöst, inbegripet via kabel eller satellit.

Artikel 165

Skydd för inte tidigare utgivna verk

En person som efter det upphovsrättsliga skyddets utgång för första gången lagligen ger ut eller lagligen offentliggör ett inte tidigare utgivet verk ska ha rätt till ett skydd motsvarande upphovsmannens ekonomiska rättigheter. Skyddstiden för sådana rättigheter ska vara 25 år från den dag då verket först lagligen gavs ut eller lagligen offentliggjordes.

Artikel 166

Kritiska och vetenskapliga publikationer

Parterna får även skydda kritiska och vetenskapliga utgåvor av verk som inte längre skyddas av upphovsrätt. Skyddstiden för sådana rättigheter ska vara högst 30 år från den dag då verket först lagligen gavs ut.

Artikel 167

Skydd för fotografier

Fotografier som är originella på så sätt att de är upphovsmannens egna intellektuella skapelse ska skyddas enligt artikel 162 i detta avtal. Parterna får fastställa skydd för andra fotografier.

Artikel 168

Samarbete i fråga om kollektiv förvaltning av rättigheter

Parterna medger behovet av att fastställa ordningar mellan parternas respektive upphovsrättsorganisationer för att ömsesidigt förbättra tillgången till och överföringen av innehåll mellan parternas territorier och säkerställa ömsesidigt överförande av royalties för användning av parternas verk eller andra upphovsrättsskyddade alster. Parterna erkänner att det är nödvändigt att deras respektive upphovsrättsorganisationer uppnår en hög rationaliseringsnivå och hög nivå av öppenhet i genomförandet av sina uppgifter.

Artikel 169

Upptagningsrätt

1.  
I denna artikel avses med upptagning konkretisering av ljud och bilder eller av symboler för ljud och bilder ur vilken detta ljud eller dessa bilder kan uppfattas, mångfaldigas eller överföras genom en anordning.
2.  
Parterna ska föreskriva att utövande konstnärer har ensamrätt att medge eller förbjuda upptagning av sina framföranden.
3.  
Parterna ska föreskriva att radio- eller televisionsföretag har ensamrätt att medge eller förbjuda upptagning av sina utsändningar, när dessa sker över tråd eller trådlöst, inbegripet sändning genom kabel eller satellit.
4.  
En kabeldistributör ska inte ha de rättigheter som avses i punkt 2 när den enbart genom kabel vidaresänder ett radio- eller televisionsföretags utsändningar.

Artikel 170

Radio- och televisionsutsändning och återgivning för allmänheten

1.  

I denna artikel gäller följande definitioner:

a)

radio- och televisionsutsändning : trådlös utsändning av ljud eller av bilder och ljud eller av symboler för sådana för mottagning av allmänheten, sådan utsändning per satellit, och, där hjälpmedel för avkodning tillhandahålls allmänheten av den utsändande organisationen eller med dess samtycke, utsändning av kodade signaler,

b)

återgivning för allmänheten : utsändning till allmänheten, genom något annat medel än radio- och televisionsutsändning, av ljud från ett framförande eller ljud eller symboler för ljud upptagna på fonogram. I punkt 3 avses med återgivning för allmänheten även att göra ljud eller symboler för ljud på fonogram hörbara för allmänheten.

2.  
Parterna ska föreskriva att utövande konstnärer har ensamrätt att medge eller förbjuda trådlös radio- och televisionsutsändning och återgivning för allmänheten av sina framföranden, utom när framförandet i sig självt sker vid en radio- eller televisionsutsändning eller härrör från en upptagning.
3.  
Parterna ska föreskriva att utövande konstnärer och framställare av fonogram har rätt till en skälig ersättning, när ett fonogram som har utgivits i kommersiellt syfte används i original eller kopia för trådlös utsändning eller för annan återgivning för allmänheten, och säkerställa att denna ersättning fördelas mellan de berörda utövande konstnärerna och fonogramframställarna. Parterna kan i avsaknad av en överenskommelse mellan de utövande konstnärerna och fonogramframställarna fastställa villkoren för fördelningen av denna ersättning mellan dem.
4.  
Parterna ska föreskriva att radio- och televisionsföretagen har ensamrätt att medge eller förbjuda trådlös återutsändning av sina utsändningar liksom återgivning för allmänheten av sina utsändningar om sådan återgivning sker på platser till vilka allmänheten har tillträde mot erläggande av inträdesavgift.

Artikel 171

Spridningsrätt

1.  
Parterna ska ge upphovsmän en ensamrätt att tillåta eller förbjuda all slags spridning till allmänheten, genom försäljning eller på annat sätt, av originalet av deras verk eller av kopior av detta.
2.  

Parterna ska föreskriva en ensamrätt att genom försäljning eller på annat sätt göra exemplar av de alster som nämns i led a–d i denna punkt, eller kopior därav, tillgängliga för allmänheten för nedan nämnda rättighetshavare:

a) 

Utövande konstnärer, vad gäller upptagningar av deras framföranden.

b) 

Fonogramframställare, vad gäller deras fonogram.

c) 

Producenter av den första upptagningen av filmer, vad gäller original och andra exemplar av deras filmer.

d) 

Radio- och televisionsföretag, vad gäller upptagningar av deras utsändningar så som dessa anges i artikel 169.3 i detta avtal.

Artikel 172

Inskränkningar

1.  

Parterna får föreskriva inskränkningar i de rättigheter som avses i artiklarna 169, 170 och 171 i detta avtal vad gäller

a) 

enskilt bruk,

b) 

bruk av korta avsnitt vid redogörelse för dagshändelser,

c) 

radio- eller televisionsföretags efemära upptagning som görs med företagets egen utrustning och för bruk vid dess egna utsändningar,

d) 

bruk uteslutande i undervisnings- eller vetenskapligt forskningssyfte.

2.  
Trots det vad sägs i punkt 1 får parterna föreskriva samma slags inskränkningar i skyddet för utövande konstnärer, fonogramframställare, radio- och televisionsföretag och producenter av den första upptagningen av filmer, som de föreskriver när det gäller skyddet för upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk. Tvångslicenser får dock föreskrivas endast i den mån de är förenliga med Romkonventionen.
3.  
De inskränkningar som fastställs i punkterna 1 och 2 i denna artikel får endast tillämpas i vissa särskilda fall som inte strider mot det normala utnyttjandet av alstret och inte oskäligt inkräktar på rättighetshavarens legitima intressen.

Artikel 173

Rätten till mångfaldigande

Parterna ska föreskriva en ensamrätt att tillåta eller förbjuda direkt eller indirekt, tillfälligt eller permanent, mångfaldigande, oavsett metod och form, helt eller delvis

a) 

för upphovsmän: av deras verk,

b) 

för utövande konstnärer: av upptagningar av deras framföranden,

c) 

för fonogramframställare: av deras fonogram,

d) 

för producenterna av de första upptagningarna av filmer: av original och kopior av deras filmer,

e) 

för radio- och televisionsföretag: av upptagningar av deras utsändningar, trådöverförda såväl som luftburna, inklusive kabel- och satellitsändningar.

Artikel 174

Rätten till överföring av verk till allmänheten och rätten att göra andra alster tillgängliga för allmänheten

1.  
Parterna ska ge upphovsmän en ensamrätt att tillåta eller förbjuda varje överföring till allmänheten av deras verk, på trådbunden eller trådlös väg, inbegripet att verken görs tillgängliga för allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till dessa verk från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.
2.  

Parterna ska ge ensamrätt att tillåta eller förbjuda tillgängliggörandet av verk för allmänheten, på trådbunden eller trådlös väg, på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till dem från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer,

a) 

för utövande konstnärer: av upptagningar av deras framföranden,

b) 

för fonogramframställare: av deras fonogram,

c) 

för producenterna av de första upptagningarna av filmer: av originalet och kopior av deras filmer,

d) 

för radio- och televisionsföretag: av upptagningar av deras sändningar, trådöverförda såväl som luftburna, inklusive kabel- och satellitsändningar.

3.  
Båda parter är överens om att de rättigheter som avses i punkterna 1 och 2 inte ska anses vara konsumerade genom någon form av överföring till allmänheten eller genom att de görs tillgängliga för allmänheten i enlighet med denna artikel.

Artikel 175

Undantag och inskränkningar

1.  

Parterna ska säkerställa att tillfälliga former av mångfaldigande enligt artikel 173 i detta avtal som är flyktiga eller utgör ett inkluderande av underordnad betydelse och som utgör en integrerad och väsentlig del i en teknisk process och vars enda syfte är att möjliggöra

a) 

överföring i ett nät mellan tredje parter via en mellanhand eller

b) 

laglig användning

av ett verk eller annat alster och som inte har någon självständig ekonomisk betydelse, ska undantas från den rätt till mångfaldigande som avses i artikel 173.

2.  
Om parterna föreskriver undantag eller inskränkning från rätten att mångfaldiga enligt artikel 173 får de också föreskriva undantag eller inskränkning från spridningsrätten enligt artikel 171.1 i detta avtal i den utsträckning som är motiverad med hänsyn till syftet med det tillåtna mångfaldigandet.
3.  
Parterna får föreskriva undantag och inskränkningar från de rättigheter som fastställs i artikel 173 i detta avtal endast i vissa särskilda fall som inte strider mot normalt utnyttjande av verket eller annat alster och inte oskäligt inkräktar på rättighetshavarnas legitima intressen.

Artikel 176

Skydd av tekniska åtgärder

1.  
Parterna ska ge tillfredsställande rättsligt skydd mot kringgående av effektiva tekniska åtgärder om personen som utför kringgåendet känner till eller har skälig anledning att känna till att han eller hon utför en sådan handling.
2.  

Parterna ska ge tillfredsställande rättsligt skydd mot tillverkning, import, spridning, försäljning, uthyrning, marknadsföring i försäljnings- eller uthyrningssyfte eller innehav i kommersiellt syfte av anordningar, produkter eller komponenter eller tillhandahållande av tjänster som

a) 

marknadsförs eller utannonseras i syfte att kringgå, eller

b) 

endast har ett begränsat kommersiellt intresse eller användningsområde av betydande art utöver att kringgå, eller

c) 

huvudsakligen är utformade, konstruerade, anpassade eller framtagna i syfte att möjliggöra eller underlätta kringgående av en effektiv teknisk åtgärd.

3.  
I detta avsnitt avses med teknisk åtgärd varje teknik, anordning eller komponent som har utformats för att vid normalt bruk förhindra eller begränsa handlingar, med avseende på verk eller andra alster, som inte har tillåtits av innehavaren av en upphovsrätt eller av upphovsrätten närstående rättigheter enligt varje parts lagstiftning. Tekniska åtgärder ska anses vara ”effektiva” om användningen av ett skyddat verk eller annat alster kontrolleras av rättighetshavarna genom en åtkomstkontroll- eller skyddsprocess, t.ex. kryptering, kodning eller annan omvandling av verket eller alstret eller en kontrollmekanism för kopiering, om processen uppfyller skyddsändamålet.
4.  
Om parterna föreskriver inskränkningar av rättigheterna enligt artiklarna 172 och 175 i detta avtal får de också säkerställa att rättighetshavarna gör det möjligt för en person, som har rätt att utnyttja ett undantag eller en inskränkning, att utnyttja sådana undantag eller inskränkningar i den mån som behövs för att sådana undantag eller inskränkningar ska kunna utnyttjas, om denna person har laglig tillgång till det skyddade verket eller alstret i fråga.
5.  
Bestämmelserna i artikel 175.1 och 175.2 i detta avtal ska inte tillämpas på verk eller andra alster som gjorts tillgängliga för allmänheten i enlighet med överenskomna avtalsvillkor på ett sätt som gör att enskilda kan få tillgång till dem från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.

Artikel 177

Skydd av information om rättighetsförvaltning

1.  

Parterna ska ge tillfredsställande rättsligt skydd mot följande handlingar som utförs av personer med vetskap om att detta sker utan tillstånd, såsom att de

a) 

avlägsnar eller ändrar elektronisk information om rättighetsförvaltning, eller

b) 

vad gäller verk eller andra alster, som är skyddade enligt detta avtal och från vilka information om rättighetsförvaltning har avlägsnats eller ändrats utan tillstånd, sprider, importerar i spridningssyfte, sänder ut i radio eller television, överför till eller gör dessa verk eller alster tillgängliga för allmänheten

om personen i fråga vet, eller rimligen borde veta, att han därigenom orsakar, möjliggör, underlättar eller döljer intrång i en upphovsrätt eller till upphovsrätten närstående rättigheter enligt den berörda partens lagstiftning.

2.  
I detta avtal avses med information om rättighetsförvaltning all information som lämnas av en rättighetshavare i syfte att identifiera att verk eller annat alster som avses i underavsnitt, upphovsmannen eller annan rättighetshavare, eller information om villkoren för användning av verket eller alstret liksom eventuella nummer eller koder som uttrycker sådan information.

Det första stycket ska gälla när någon av dessa uppgifter är kopplad till en kopia av, eller framträder i samband med överföring till allmänheten av ett verk eller annat alster som avses i underavsnitt 1.

Artikel 178

Rättighetshavare och alster för uthyrnings- och utlåningsrättigheter

1.  

Parterna bör föreskriva ensamrätt att medge eller förbjuda uthyrning och utlåning för

a) 

upphovsmannen, vad gäller original och andra exemplar av hans eller hennes verk,

b) 

den utövande konstnären, vad gäller upptagningar av hans eller hennes framförande,

c) 

fonogramframställaren, vad gäller hans eller hennes fonogram,

d) 

producenten av den första upptagningen av en film, vad gäller original och andra exemplar av filmen.

2.  
Dessa bestämmelser ska inte omfatta uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende byggnader och alster av brukskonst.
3.  
Parterna får föreskriva undantag från den ensamrätt vad gäller offentlig utlåning som anges i punkt 1, förutsatt att åtminstone upphovsmän får ersättning för utlåningen. Parterna ska ha frihet att bestämma ersättningens storlek med hänsyn till sina kulturfrämjande syften.
4.  
När parterna inte tillämpar den ensamrätt till utlåning som avses i denna artikel i fråga om fonogram, filmer och datorprogram, ska de införa en rätt till ersättning, åtminstone för upphovsmännen.
5.  
Parterna får undanta vissa kategorier av inrättningar från skyldigheten att betala ersättning enligt punkterna 3 och 4.

Artikel 179

Oeftergivlig rätt till skälig ersättning

1.  
När en upphovsman eller utövande konstnär har överlåtit eller upplåtit sin uthyrningsrätt avseende ett fonogram eller ett original eller annat exemplar av en film till en fonogramframställare eller en filmproducent, behåller upphovsmannen eller den utövande konstnären rätten att erhålla skälig ersättning för uthyrningen.
2.  
Upphovsmannen eller den utövande konstnären kan inte avstå från sin rätt till skälig ersättning.
3.  
Förvaltningen av rätten till skälig ersättning får uppdras åt insamlingsorganisationer som företräder upphovsmännen eller de utövande konstnärerna.
4.  
Parterna får införa regler om och i vilken utsträckning det får föreskrivas att rätten att uppbära skälig ersättning ska förvaltas av insamlingsorganisationer och om från vem ersättningen kan utkrävas eller inkasseras.

Artikel 180

Skydd för datorprogram

1.  
Parterna ska ge datorprogram upphovsrättsligt skydd som litterära verk enligt Bernkonventionen. Vid tillämpningen av denna bestämmelse omfattar termen datorprogram dessas förberedande designmaterial.
2.  
Skydd enligt detta avtal ska gälla ett datorprograms alla uttrycksformer. Idéer och principer som ligger bakom de olika detaljerna i ett datorprogram, även de som ligger bakom dess gränssnitt, är inte upphovsrättsligt skyddade enligt detta avtal.
3.  
Ett datorprogram ska skyddas om det är originellt i den meningen att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Inga andra bedömningsgrunder ska tillämpas vid fastställandet av om det ska komma i åtnjutande av skydd.

Artikel 181

Upphovsmannaskap till datorprogram

1.  
Upphovsmannen till ett datorprogram ska vara den fysiska person eller grupp av fysiska personer som har skapat programmet eller, när en parts lagstiftning medger det, den juridiska person som enligt den lagstiftningen anses vara rättighetshavare.
2.  
Om ett datorprogram har skapats gemensamt av en grupp fysiska personer ska dessa personer äga ensamrätten gemensamt.
3.  
När en parts lagstiftning erkänner gemensamma verk, ska den person som enligt partens lagstiftning bedöms ha skapat verket anses vara dess upphovsman.
4.  
Om ett datorprogram har skapats av en arbetstagare som ett led i dennes arbetsuppgifter eller efter arbetsgivarens anvisningar, ska arbetsgivaren ensam vara berättigad att utöva alla ekonomiska rättigheter till det program som skapats på detta sätt, om inte annat har föreskrivits genom avtal.

Artikel 182

Särskilda ensamrätter i fråga om datorprogram

Om inte annat följer av artiklarna 183 och 184 ska rättighetshavarens ensamrätt enligt artikel 181 innefatta rätten att utföra eller ge tillstånd till följande:

a) 

Varaktig eller tillfällig, delvis eller fullständig återgivning av ett datorprogram på vilket sätt och i vilken form som helst. I den mån som laddning, visning, körning, överföring eller lagring av det berörda datorprogrammet nödvändiggör sådan återgivning av ett datorprogram krävs rättighetshavarens tillstånd.

b) 

Översättning, anpassning, sammanställning och varje annan ändring av ett datorprogram samt återgivning av därav följande resultat, dock utan att inskränka de rättigheter som tillhör den person som ändrar programmet.

c) 

Alla former av spridning till allmänheten, inbegripet uthyrning, av datorprogrammets original eller kopior av detta.

Artikel 183

Undantag från de särskilda ensamrätterna i fråga om datorprogram

1.  
I avsaknad av särskilda avtalsbestämmelser ska de åtgärder som anges i artikel 182 a och b i detta avtal inte kräva rättighetshavarens tillstånd, om de krävs för att den som lagligen förvärvat datorprogrammet ska kunna använda programmet i överensstämmelse med dess avsedda ändamål, inbegripet rättelse av fel.
2.  
En person som har rätt att använda ett datorprogram får inte genom avtal hindras från att göra en säkerhetskopia av detta om denna är nödvändig för den aktuella användningen.
3.  
Den person som har rätt att använda en kopia av ett datorprogram ska utan rättighetshavarens tillstånd ha rätt att iaktta, undersöka eller prova programmets funktion i syfte att utröna de idéer och principer som ligger bakom programmets olika detaljer, under förutsättning att personen gör detta vid sådan laddning, visning, körning, överföring eller lagring av programmet som denne har rätt att utföra.

Artikel 184

Dekompilering

1.  

Rättighetshavarens tillstånd ska inte krävas när återgivning av koden eller översättning av kodens form enligt artikel 182 a och b är oundgänglig för att erhålla den information som är nödvändig för att uppnå samverkansförmågan mellan ett självständigt skapat datorprogram och andra program, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) 

Åtgärderna utförs av licenstagaren eller av annan person som har rätt att använda en kopia av programmet, eller för deras räkning av en person som har rätt därtill.

b) 

Den information som är nödvändig för att uppnå samverkansförmågan, har inte tidigare varit lätt åtkomlig för de personer som anges i led a i denna punkt.

c) 

Åtgärderna är begränsade till att gälla de delar av originalprogrammet som är nödvändiga för att uppnå samverkansförmågan.

2.  

Bestämmelserna i punkt 1 ska inte medge att den information som erhållits

a) 

används för andra ändamål än att uppnå det självständigt skapade datorprogrammets samverkansförmåga,

b) 

överlämnas till andra personer, utom när detta är nödvändigt för det självständigt skapade datorprogrammets samverkansförmåga, eller

c) 

används för utveckling, tillverkning eller marknadsföring av ett datorprogram som i väsentliga delar liknar det berörda programmets uttrycksform, eller används för andra åtgärder som medför intrång i upphovsrätten.

3.  
I överensstämmelse med bestämmelserna i Bernkonventionen får denna artikel inte tolkas så att den tillämpas på sätt som otillbörligt skadar rättighetshavarens legitima intressen eller står i konflikt med ett normalt utnyttjande av datorprogrammet.

Artikel 185

Skydd av databaser

1.  
I detta avtal avses med databas en samling av verk, data eller andra självständiga element som sammanställts på ett systematiskt och metodiskt sätt och som var för sig är tillgängliga genom elektroniska medier eller på något annat sätt.
2.  
Skydd enligt detta avtal ska inte tillämpas på sådana datorprogram som används då en databas som är tillgänglig genom elektroniska medier tillverkas eller används.

Artikel 186

Skyddsföremål

1.  
I enlighet med underavsnitt 1 ska databaser som på grund av innehållets urval eller sammanställning utgör upphovsmannens egen intellektuella skapelse omfattas av upphovsrättsligt skydd. Inga andra kriterier ska tillämpas för att besluta om skydd ska ges.
2.  
Databasers upphovsrättsliga skydd i enlighet med underavsnitt 1 täcker inte deras innehåll och påverkar inte tillämpningen av de rättigheter som har sagda innehåll som föremål.

Artikel 187

Upphovsmannaskap till databaser

1.  
Upphovsmannen till en databas ska vara den fysiska person eller grupp av fysiska personer som har skapat databasen eller, när parternas lagstiftning medger detta, den juridiska person som enligt lagstiftningen anses vara rättsinnehavare.
2.  
Om en parts lagstiftning godtar gemensamma verk, ska den person som innehar upphovsrätten också inneha de ekonomiska rättigheterna.
3.  
Om en grupp fysiska personer gemensamt skapat en databas ska dessa personer gemensamt inneha ensamrätterna.

Artikel 188

Särskilda ensamrätter i fråga om databaser

Till den del en databas kan utgöra föremål för ett upphovsrättsligt skydd ska databasens upphovsman åtnjuta ensamrätt att själv utföra eller tillåta följande:

a) 

Tillfälligt eller permanent mångfaldigande, oavsett metod och form, helt eller delvis.

b) 

Översättning, anpassning, sammanställning och varje annan ändring.

c) 

Alla former av spridning till allmänheten av databasen eller kopior av denna.

d) 

All återgivning, förevisande eller framförande för allmänheten.

e) 

Mångfaldigande, spridning, återgivning, förevisande eller framförande för allmänheten av resultaten av de handlingar som avses i led b.

Artikel 189

Undantag från de särskilda ensamrätterna i fråga om databaser

1.  
Den behörige användaren av en databas eller en kopia av denna får utan särskilt tillstånd av databasens upphovsman förfoga över verket i enlighet med artikel 188 i detta avtal, om förfogandet är nödvändigt för tillgång till innehållet i databasen eller för ett normalt utnyttjande av den. Om den behörige användaren har tillstånd att använda endast en del av databasen, gäller denna bestämmelse endast denna del.
2.  

Parterna har rätt att bestämma om inskränkningar av de rättigheter som avses i artikel 188 i följande fall:

a) 

Vid mångfaldigande för enskilt bruk av en icke-elektronisk databas.

b) 

Vid bruk uteslutande för undervisningsändamål eller vetenskaplig forskning, alltid under förbehåll att källan anges, och i den utsträckning som berättigas av det eftersträvade icke-kommersiella syftet.

c) 

Vid användning i den allmänna säkerhetens intresse eller för ett administrativt eller rättsligt förfarande.

d) 

Utan hinder av a, b och c, vid andra undantag från upphovsrätten som traditionellt tillåts enligt varje parts lagstiftning.

3.  
I överensstämmelse med Bernkonventionen får denna artikel inte tolkas så att den tillämpas på sätt som otillbörligt skadar rättighetshavarens legitima intressen eller står i konflikt med ett normalt utnyttjande av databasen.

Artikel 190

Följerätt

1.  
Till förmån för upphovsmannen till ett originalkonstverk ska parterna införa en följerätt som definieras som en oförytterlig rätt som upphovsmannen inte kan avstå från, inte ens på förhand, och som innebär rätt till ersättning som är grundad på försäljningspriset vid all vidareförsäljning av verket efter upphovsmannens första överlåtelse.
2.  
Den rätt som avses i punkt 1 ska gälla vid all vidareförsäljning vid vilken yrkesmässigt verksamma på konstmarknaden deltar, såsom säljare, köpare eller förmedlare, till exempel auktionskammare, konstgallerier och alla konsthandlare i övrigt.
3.  
Parterna får i enlighet med sin respektive lagstiftning föreskriva att den rätt som avses i punkt 1 inte ska gälla vidareförsäljning när säljaren har förvärvat konstverket direkt av upphovsmannen mindre än tre år före vidareförsäljningen och då vidareförsäljningspriset inte överstiger ett visst lägsta belopp.
4.  
Ersättningen ska betalas av säljaren. Parterna får föreskriva att en annan av de fysiska eller juridiska personer som avses i punkt 2 än säljaren, ska vara ensam ansvarig för betalningen av ersättningen, eller dela det ansvaret med säljaren.

Artikel 191

Satellitsändningar

Varje part ska ge upphovsmän en ensamrätt att medge återgivning för allmänheten via satellit av upphovsrättsligt skyddade verk.

Artikel 192

Vidaresändning via kabel

Varje part ska säkerställa att gällande upphovsrätt och närstående rättigheter tillämpas när program från den andra parten vidaresänds via kabel inom deras territorium och att sådan vidaresändning äger rum på grundval av individuella eller kollektiva avtal mellan upphovsrättsinnehavare, innehavare av närstående rättigheter och kabeloperatörer.



Underavsnitt 2

Varumärken

Artikel 193

Registreringsförfarande

1.  
EU-parten och Ukraina ska sörja för att det inrättas ett system för varumärkesregistrering där alla beslut om avslag av en ansökan om registrering av ett varumärke som fattas av den behöriga varumärkesmyndigheten är vederbörligen motiverade. Skälen till avslag ska lämnas skriftligen till sökanden som ska ha möjlighet att begära omprövning av avslaget och att överklaga det slutgiltiga avslaget till rättsliga myndigheter. EU-parten och Ukraina ska även införa möjligheten att invända mot varumärkesansökningar. Sådana invändningsförfaranden ska vara kontradiktoriska. EU-parten och Ukraina ska tillhandahålla en allmänt tillgänglig elektronisk databas över varumärkesansökningar och varumärkesregistreringar.
2.  

Parterna ska redovisa registreringshinder eller ogiltighetsgrunder för en varumärkesregistrering. Följande tecken och varumärken får inte registreras och om registrering har skett ska de kunna ogiltigförklaras:

a) 

Tecken som inte kan utgöra ett varumärke.

b) 

Varumärken som saknar särskiljningsförmåga.

c) 

Varumärken som endast består av tecken eller upplysningar vilka i handeln visar varornas eller tjänsternas art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung, tiden för deras framställande eller andra egenskaper hos varorna eller tjänsterna.

d) 

Varumärken som består av endast tecken eller upplysningar vilka i det dagliga språkbruket eller enligt branschens vedertagna handelsbruk kommit att bli en sedvanlig beteckning för varan eller tjänsten.

e) 

Tecken som endast består av

i) 

en form som följer av varans art,

ii) 

en form på en vara som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat, eller

iii) 

en form som ger varan ett betydande värde.

f) 

Varumärken som strider mot allmän ordning eller mot allmänna moralbegrepp.

g) 

Varumärken som är ägnade att vilseleda allmänheten t.ex. med avseende på varans eller tjänstens art, kvalitet eller geografiska ursprung.

h) 

Varumärken som inte har godkänts av behöriga myndigheter och som ska vägras registrering eller ogiltigförklaras i enlighet med artikel 6b i Pariskonventionen.

3.  

Parterna ska redovisa registreringshinder eller ogiltighetsgrunder med avseende på konflikter med äldre rättigheter. Ett varumärke ska inte registreras eller ska, om det är registrerat, kunna ogiltigförklaras

a) 

om det är identiskt med ett äldre varumärke och de varor eller tjänster som varumärket har ansökts eller registrerats för är identiska med de varor eller tjänster för vilka det äldre varumärket är skyddat,

b) 

om det på grund av sin identitet eller likhet med det äldre varumärket och identiteten eller likheten mellan de varor eller tjänster som täcks av varumärkena föreligger en risk att allmänheten förväxlar dem, inbegripet risken för att varumärket associeras med det äldre varumärket.

4.  
Parterna får även redovisa andra registreringshinder eller ogiltighetsgrunder med avseende på konflikter med äldre rättigheter.

Artikel 194

Välkända varumärken

Parterna ska samarbeta för att se till att välkända varumärken i enlighet med artikel 6a i Pariskonventionen och artikel 16.2 och 16.3 i Tripsavtalet omfattas av ett effektivt skydd.

Artikel 195

Rättigheter som är knutna till ett varumärke

Det registrerade varumärket ger innehavaren en ensamrätt. Innehavaren har rätt att förhindra tredje man, som inte har hans eller hennes tillstånd, att i näringsverksamhet använda

a) 

tecken som är identiska med varumärket med avseende på de varor och tjänster som är identiska med dem för vilka varumärket är registrerat,

b) 

tecken som på grund av sin identitet eller likhet med varumärket och identiteten eller likheten hos de varor och tjänster som täcks av varumärket och tecknet kan leda till förväxling hos allmänheten, inbegripet risken för association mellan tecknet och varumärket.

Artikel 196

Undantag till rättigheter knutna till ett varumärke

1.  
Parterna ska föreskriva en skälig användning av beskrivande ord, däribland geografiska beteckningar, som ett begränsat undantag till de rättigheter som är knutna till ett varumärke, förutsatt att sådana begränsade undantag beaktar varumärkesinnehavarens och tredje parters legitima intressen. Parterna får på samma villkor föreskriva andra begränsade undantag.
2.  

Ett varumärke ger inte innehavaren rätt att förhindra tredje man att i näringsverksamhet använda

a) 

sitt eget namn eller adress,

b) 

uppgifter om varornas eller tjänsternas art, kvalitet, kvantitet, avsedda ändamål, värde, geografiska ursprung, tidpunkten för framställandet eller andra egenskaper hos varorna eller tjänsterna,

c) 

varumärket om det är nödvändigt för att ange en varas eller en tjänsts avsedda ändamål, särskilt som tillbehör eller reservdelar, förutsatt att tredje man handlar i enlighet med god affärssed.

3.  
Ett varumärke ger inte innehavaren rätt att förbjuda tredje man att i näringsverksamhet använda en äldre rättighet som endast gäller i ett avgränsat geografiskt område om rättigheten erkänns av den ifrågavarande partens lagstiftning samt används inom gränserna för det territorium i vilket den är erkänd.

Artikel 197

Bruk av varumärken

1.  
Om innehavaren av varumärket inte inom fem år efter det att registreringsförfarandet avslutats har gjort verkligt bruk av varumärket för de varor eller tjänster för vilka det registrerats i det relevanta territoriet, eller om sådant bruk inte skett under fem år i följd, ska varumärket bli föremål för de sanktioner som föreskrivs i detta underavsnitt, under förutsättning att det inte finns giltiga skäl till att varumärket inte använts.
2.  

Även följande utgör bruk enligt punkt 1:

a) 

Användning av varumärket i en form som skiljer sig i detaljer vilka inte förändrar märkets särskiljande egenskaper så som det registrerats.

b) 

Anbringandet av varumärket på varor eller deras emballage endast för exportändamål.

3.  
Varje användning av ett varumärke med tillstånd av innehavaren eller som utövas av en person som är behörig att använda kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke ska anses utgöra bruk av innehavaren enligt punkt 1.

Artikel 198

Grunder för upphävande

1.  
Parterna ska föreskriva att ett varumärke ska kunna upphävas om det inom en sammanhängande femårsperiod utan giltiga skäl inte har tagits i verkligt bruk i det relevanta territoriet för de varor eller tjänster för vilka det registrerats; ingen kan emellertid kräva att varumärket ska upphävas om varumärket har tagits i verkligt bruk eller dess bruk återupptagits under tiden mellan utgången av femårsperioden och ansökan om upphävande. Om bruket av varumärket påbörjas eller återupptas inom en tremånadersperiod före ansökan om upphävande, och denna tremånadersperiod inleds tidigast vid utgången av den sammanhängande femårsperiod under vilken märket inte använts, ska emellertid användningen lämnas utan avseende om förberedelserna för att inleda eller återuppta den vidtogs först efter det att innehavaren fick kännedom om att en ansökan om upphävande kunde komma att göras.
2.  

Ett varumärke ska också kunna bli föremål för upphävande om det, efter den dag då det registrerades,

a) 

som ett resultat av innehavarens verksamhet eller passivitet, har blivit en allmän beteckning i handeln för en vara eller tjänst för vilket det är registrerat,

b) 

som ett resultat av det bruk innehavaren gjort av varumärket eller den användning till vilken innehavaren gett sitt tillstånd med avseende på varorna eller tjänsterna för vilka det är registrerat, kan komma att vilseleda allmänheten, särskilt vad gäller varornas eller tjänsternas art, kvalitet eller geografiska ursprung.

Artikel 199

Registreringshinder, grunder för upphävande eller ogiltighetsförklaring

I de fall då registreringshinder eller grunder för upphävande eller ogiltighetsförklaring föreligger endast för en del av de varor eller tjänster för vilka varumärket har ansökts eller registrerats, ska avslaget av ansökan om att registrera, upphäva eller ogiltigförklara varumärket endast avse dessa varor eller tjänster.

Artikel 200

Skyddstid

Skyddets varaktighet i EU-parten och i Ukraina ska uppgå till minst tio år räknat från den dag då ansökan om registrering gjordes. Rättighetshavaren kan få skyddstiden förlängd med ytterligare en tioårsperiod.



Underavsnitt 3

Geografiska beteckningar

Artikel 201

Underavsnittets tillämpningsområde

1.  
Detta underavsnitt gäller för erkännande och skydd av geografiska beteckningar som har sitt ursprung i parternas territorier.
2.  
En parts geografiska beteckningar som ska skyddas av den andra parten ska endast omfattas av detta avtal om de omfattas av den lagstiftning som avses i artikel 202 i detta avtal.

Artikel 202

Fastställda geografiska beteckningar

1.  
Efter att ha granskat den ukrainska lagstiftning som förtecknas i del A i bilaga XXII-A till detta avtal har EU-parten kommit fram till att dessa lagar uppfyller kriterierna i del B i bilaga XXII-A till detta avtal.
2.  
Efter att ha granskat EU-partens lagstiftning som förtecknas i del A i bilaga XXII-A till detta avtal har Ukraina parten kommit fram till att dessa lagar uppfyller kriterierna i del B i bilaga XXII-A till detta avtal.
3.  
Efter att ha genomfört ett invändningsförfarande i enlighet med kriterierna i bilaga XXII-B till detta avtal och efter att ha granskat de geografiska beteckningar för de jordbruksprodukter och livsmedel som anges för EU-parten i bilaga XXII-C till detta avtal och de viner, aromatiserade viner och spritdrycker som anges för EU-parten i bilaga XXII-D till detta avtal, vilka har registrerats av EU-parten i enlighet med den lagstiftning som avses i punkt 2, ska Ukraina skydda dessa geografiska beteckningar i enlighet med den skyddsnivå som fastställs i detta underavsnitt.
4.  
Efter att ha genomfört ett invändningsförfarande i enlighet med kriterierna i bilaga XXII-B till detta avtal och efter att ha granskat de geografiska beteckningar för de viner, aromatiserade viner och spritdrycker som anges för Ukraina i bilaga XXII-D till detta avtal, vilka har registrerats av Ukraina i enlighet med den lagstiftning som avses i punkt 1, ska EU-parten skydda dessa geografiska beteckningar i enlighet med den skyddsnivå som fastställs i detta underavsnitt.

Artikel 203

Tillägg av nya geografiska beteckningar

1  
Parterna är överens om att det ska vara möjligt att i bilagorna XXII-C och XXII-D till detta avtal lägga till nya geografiska beteckningar som ska skyddas; detta ska ske i enlighet med förfarandet i artikel 211.3 i detta avtal efter det att ett invändningsförfarande och en granskning av de geografiska beteckningarna enligt artikel 202.3 och 202.4 i detta avtal har genomförts med ett för båda parter tillfredsställande resultat.
2.  
En part ska inte vara skyldig att som geografisk beteckning skydda ett namn som kommer i konflikt med namnet på en växtsort eller en djurras och därmed riskerar att vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung.

Artikel 204

Omfattningen av skyddet för geografiska beteckningar

1.  

De geografiska beteckningar som förtecknas i bilagorna XXII-C och XXII-D till detta avtal, inbegripet de som läggs till i enlighet med artikel 203 i detta avtal, ska skyddas mot följande:

a) 

Varje direkt eller indirekt kommersiellt bruk av ett skyddat namn för produkter som är jämförbara men som inte uppfyller kraven i produktspecifikationen för det skyddade namnet, eller i den mån detta bruk innebär att en geografisk betecknings anseende utnyttjas.

b) 

Varje obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även när produktens verkliga ursprung anges eller det skyddade namnet har översatts, transkriberats eller åtföljs av uttryck som ”stil”, ”typ”, ”metod”, ”sådan som tillverkas i”, ”imitation”, ”smak”, ”liknande” eller dylikt.

c) 

Varje annan osann eller vilseledande uppgift om ursprung, härkomst, beskaffenhet eller väsentliga egenskaper hos produkten på dennas inre eller yttre förpackning, i reklammaterial eller dokument, liksom förpackning av produkten i en behållare som är ägnad att inge en oriktig föreställning om produktens verkliga ursprung.

d) 

Varje annan form av agerande som kan vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung.

2.  
Skyddade geografiska beteckningar får inte bli generiska i parternas territorier.
3.  
När det förekommer geografiska beteckningar som är helt eller delvis homonyma ska skydd beviljas varje enskild beteckning under förutsättning att beteckningen har använts i god tro och med visad hänsyn till lokalt och traditionellt bruk samt till den reella risken för förväxling. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 i Tripsavtalet ska parterna ömsesidigt fastställa de praktiska villkor under vilka sådana homonyma geografiska beteckningar ska särskiljas från varandra, med beaktande av behovet av att se till att berörda producenter behandlas lika och att konsumenterna inte vilseleds. Ett homonymt namn som missleder konsumenten att tro att en produkt kommer från ett annat område får inte registreras, även om namnet är korrekt med avseende på det område eller den region eller plats där den aktuella produkten har sitt verkliga ursprung.
4.  
Om en part i samband med förhandlingar med ett tredjeland har för avsikt att skydda en geografisk beteckning med ursprung i det landet och namnet i fråga är homonymt med en geografisk beteckning med ursprung i den andra parten, ska den sistnämnda parten informeras och ges tillfälle att lämna synpunkter innan namnet blir skyddat.
5.  
Ingenting i detta avtal ska förpliktiga en part att skydda en till den andra parten hörande geografisk beteckning som inte är eller som upphör att vara skyddad i det land där den har sitt ursprung. Parterna ska underrätta varandra om en geografisk beteckning upphör att vara skyddad i sitt ursprungsland. En sådan underrättelse ska ske i enlighet med artikel 211.3 i detta avtal.
6.  
Ingenting i detta avtal får på något sätt hindra en person att i näringsverksamhet använda sitt namn eller namnet på sin företrädare i rörelsen, utom om användningen av ett sådant namn är ägnad att vilseleda konsumenterna.

Artikel 205

Rätt att använda geografiska beteckningar

1.  
Kommersiell användning av ett namn som skyddas enligt detta avtal för jordbruksprodukter, livsmedel, viner, aromatiserade viner eller spritdrycker som överensstämmer med motsvarande produktspecifikation är öppen för alla enheter.
2.  
När en geografisk beteckning blivit skyddad enligt detta avtal ska det för användningen av det skyddade namnet inte krävas någon registrering av användarna eller några ytterligare avgifter.

Artikel 206

Förhållande till varumärken

1.  
Parterna ska neka registrering av eller ogiltigförklara ett varumärke som motsvarar något av de fall som avses i artikel 204.1 i detta avtal vad gäller en skyddad geografisk beteckning för likadana produkter, om ansökan om registrering av varumärket lämnades in efter ansökningsdatumet för registrering av den geografiska beteckningen på det berörda territoriet.
2.  
För geografiska beteckningar enligt artikel 202 i detta avtal ska dagen för ansökan om registrering vara dagen för detta avtals ikraftträdande.
3.  
För geografiska beteckningar enligt artikel 203 i detta avtal ska dagen för ansökan om registrering vara den dag då begäran om skydd av en geografisk beteckning översändes till den andra parten.
4.  
Parterna ska inte vara skyldiga att skydda en geografisk beteckning i enlighet med artikel 203 i detta avtal när skyddet, mot bakgrund av ett varumärkes anseende eller goda rykte, riskerar att vilseleda konsumenterna om produktens rätta identitet.
5.  
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 i denna artikel ska parterna skydda geografiska beteckningar även när det finns ett tidigare varumärke. Med ett tidigare varumärke avses ett varumärke vars användning motsvarar något av de fall som avses i artikel 204.1 i detta avtal, och som varit föremål för en ansökan, registrerats eller förvärvats genom användning, förutsatt att detta är möjligt enligt berörd lagstiftning, på en av parternas territorium före den dag då ansökan om skydd av den geografiska beteckningen lämnades in till den andra parten inom ramen för detta avtal. Sådana varumärken får fortsätta att användas och förnyas trots skyddet av den geografiska beteckningen, under förutsättning att parternas varumärkeslagstiftning inte innehåller någon grund för att ogiltigförklara eller återkalla det aktuella varumärket.

Artikel 207

Säkerställande av skydd

Parterna ska säkerställa det skydd som föreskrivs i artiklarna 204–206 i detta avtal genom att deras myndigheter vidtar lämpliga åtgärder, inbegripet vid tullgränserna. De ska även säkerställa ett sådant skydd på begäran av en berörd part.

Artikel 208

Tillfälliga åtgärder

1  
Produkter som framställts och märkts i enlighet med nationell lagstiftning före detta avtals ikraftträdande men som inte uppfyller kraven i detta avtal får fortsätta att säljas till dess att lagren är uttömda.
2.  
Produkter som framställts och märkts i enlighet med inhemsk lagstiftning med de geografiska beteckningar som förtecknas i punkterna 3 och 4 efter detta avtals ikraftträdande och före utgången av de perioder som anges i punkterna 3 och 4, men som inte uppfyller kraven i detta avtal, får fortsätta att säljas på den parts territorium där produkten har sitt ursprung, till dess att lagren är uttömda.
3.  

Under en övergångsperiod på tio år räknat från detta avtals ikraftträdande får skyddet i enlighet med detta avtal för följande geografiska beteckningar tillhörande EU-parten inte hindra dessa från att användas för att beteckna och presentera vissa jämförbara produkter med ursprung i Ukraina:

a) 

Champagne.

b) 

Cognac.

c) 

Madeira.

d) 

Porto.

e) 

Jerez /Xérès/ Sherry.

f) 

Calvados.

g) 

Grappa.

h) 

Anis Português.

i) 

Armagnac.

j) 

Marsala.

k) 

Malaga.

l) 

Tokaj.

4.  

Under en övergångsperiod på sju år räknat från detta avtals ikraftträdande får skyddet, i enlighet med detta avtal, för följande geografiska beteckningar tillhörande EU-parten inte hindra dessa från att användas för att beteckna och presentera vissa jämförbara produkter med ursprung i Ukraina:

a) 

Parmigiano Reggiano.

b) 

Roquefort.

c) 

Feta.

Artikel 209

Allmänna regler

1.  
Import, export och saluföring av alla produkter som avses i artiklarna 202 och 203 ska ske i enlighet med de lagar och andra författningar som är tillämpliga på den parts territorium där produkterna släpps ut på marknaden.
2.  
Alla frågor som uppstår med hänsyn till produktspecifikationerna för registrerade geografiska beteckningar ska behandlas i den underkommitté för geografiska beteckningar som inrättas enligt artikel 211 i detta avtal.
3.  
Registreringen av geografiska beteckningar som skyddas enligt detta avtal kan endast upphävas av den part där produkten har sitt ursprung.
4.  
En produktspecifikation enligt detta underavsnitt ska vara den som godkänts av myndigheterna i den part på vars territorium produkten har sitt ursprung, inklusive eventuella likaledes godkända ändringar.

Artikel 210

Samarbete och öppenhet

1.  
Parterna ska antingen direkt eller via den underkommitté för geografiska beteckningar som inrättas enligt artikel 211 i detta avtal upprätthålla kontakt i alla frågor som rör genomförandet av detta avtal samt dess funktion. I synnerhet får en part begära information från den andra parten rörande produktspecifikationer och ändringar av dessa, samt om kontaktpunkter för kontrollbestämmelser.
2.  
Varje part får offentliggöra produktspecifikationerna eller en sammanfattning av dessa samt uppgifter om kontaktpunkter för kontrollbestämmelser avseende den andra partens geografiska beteckningar som skyddas med stöd av detta avtal.

Artikel 211

Underkommitté för geografiska beteckningar

1.  
Härmed inrättas en underkommitté för geografiska beteckningar (GI-underkommittén). Den ska rapportera om sin verksamhet till associeringskommittén i den konstellation som anges i artikel 465.4 i detta avtal. GI-underkommittén för geografiska beteckningar ska bestå av företrädare för EU och Ukraina och ha till uppgift att övervaka avtalets utveckling och att fördjupa samarbetet och dialogen om geografiska beteckningar.
2.  
GI-underkommittén för geografiska beteckningar ska anta sina beslut i samförstånd. Den ska själv fastställa sin arbetsordning. Den ska på endera partens begäran sammanträda senast 90 dagar efter begäran, omväxlande i Europeiska unionen och Ukraina, på en tid och plats och under förhållanden, inbegripet videokonferens, som ska avtalas gemensamt av parterna.
3.  

GI-underkommittén för geografiska beteckningar ska se till att detta underavsnitt fungerar på ett korrekt sätt och får pröva alla frågor som kan uppkomma i samband med dess genomförande och tillämpning. Den ska särskilt ansvara för följande:

a) 

Ändringar av del A i bilaga XXII-A till detta avtal, avseende hänvisningar till den lagstiftning som är tillämplig i parterna.

b) 

Ändringar av del B i bilaga XXII-A till detta avtal, avseende kriterierna för registrering och kontroll av geografiska beteckningar.

c) 

Ändringar av bilaga XXII-B till detta avtal, avseende de kriterier som ska ingå i invändningsförfarandet.

d) 

Ändringar av bilagorna XXII-C och XXII-D till detta avtal avseende geografiska beteckningar.

e) 

Utbyte av information om lagstiftnings- och policyutveckling vad avser geografiska beteckningar och om alla andra frågor av gemensamt intresse på området geografiska beteckningar.

f) 

Utbyte av information om geografiska beteckningar med sikte på att skydda dem i enlighet med detta avtal.



Underavsnitt 4

Formgivning

Artikel 212

Definitioner

I detta avtal avses med

a)

formgivning : en produkts eller en produktdels utseende som beror av detaljer som finns på själva produkten och/eller i produktens ornament och som särskilt kan vara linjer, konturer, färger, form, ytstruktur och/eller material,

b)

produkt : alla industriellt eller hantverksmässigt framställda föremål, inklusive bland annat delar som ska hopmonteras till en sammansatt produkt, förpackningar, utstyrsel, grafiska symboler och typografiska typsnitt, dock med undantag av datorprogram,

c)

sammansatt produkt : en produkt som är hopsatt av flera utbytbara beståndsdelar så att produkten kan tas isär och åter hopfogas.

Artikel 213

Skyddskrav

1.  
EU-parten och Ukraina ska skydda självständigt skapad formgivning som är ny och särpräglad.
2.  

En formgivning av eller som ingår i en produkt som utgör en beståndsdel i en sammansatt produkt ska endast betraktas som ny och särpräglad i den mån

a) 

beståndsdelen, när den har infogats i den sammansatta produkten, förblir synlig vid normal användning av denna, och

b) 

sådana synliga detaljer i beståndsdelen i sig uppfyller kraven på nyhet och särprägel.

3.  

En formgivning ska betraktas som ny om ingen identisk formgivning har gjorts tillgänglig för allmänheten

a) 

när det gäller oregistrerade formgivningar, före den dag då den formgivning för vilken skydd begärs, för första gången gjordes tillgänglig för allmänheten,

b) 

när det gäller registrerade formgivningar, före den dag då en ansökan om registrering lämnades in avseende den formgivning för vilken skydd begärs eller, om prioritet åberopas, före den dag från vilken prioritet räknas.

Formgivningar ska betraktas som identiska om deras utseende endast skiljer sig åt på oväsentliga punkter.

4.  

En formgivning ska anses ha särprägel om det helhetsintryck som en kunnig användare får av formgivningen, skiljer sig från det helhetsintryck en sådan användare får av alla andra formgivningar som har gjorts tillgängliga för allmänheten

a) 

när det gäller oregistrerade formgivningar, före den dag då den formgivning för vilken skydd begärs, för första gången gjordes tillgänglig för allmänheten,

b) 

när det gäller registrerade formgivningar, före den dag då en ansökan om registrering lämnades in avseende den formgivning för vilken skydd begärs eller, om prioritet åberopas, före den dag från vilken prioritet räknas.

Vid prövning av en formgivnings särprägel ska den grad av frihet formgivaren har haft vid utvecklingen av formgivningen beaktas.

5.  
Skyddet ska tillhandahållas genom registrering och ge innehavarna ensamrätt enligt bestämmelserna i denna artikel. Oregistrerade formgivningar som har gjorts tillgängliga för allmänheten ska medföra samma ensamrätt, dock endast om den bestridda användningen är ett resultat av att den skyddade formgivningen efterbildats.
6.  
En formgivning ska anses ha gjorts tillgänglig för allmänheten om den har offentliggjorts i samband med registrering eller på annat sätt, eller förevisats, använts i yrkesmässig verksamhet eller blivit känd på annat sätt, utom i fall då dessa omständigheter inte rimligen kunde ha blivit kända genom normal yrkesmässig verksamhet i kretsar inom den berörda sektorn på det territorium där skydd åberopas före den dag då en ansökan om registrering lämnades in eller, om prioritet åberopas, före den dag från vilken prioritet räknas. När det gäller skydd för en oregistrerad formgivning gäller att en formgivning ska anses ha gjorts tillgänglig för allmänheten om den har offentliggjorts, förevisats, använts i yrkesmässig verksamhet eller blivit känd på annat sätt, så att dessa omständigheter rimligen kunde ha blivit kända vid normal yrkesmässig verksamhet i kretsar inom den berörda sektorn på det territorium där skydd åberopas.

En formgivning ska emellertid inte anses ha gjorts tillgänglig för allmänheten endast på grund av att den visats för någon annan efter en uttalad eller tyst överenskommelse om konfidentialitet.

7.  

Allmänhetens kännedom om formgivningen ska inte inverka på tillämpningen av punkterna 3 och 4 i denna artikel i sådana fall då en formgivning för vilken skydd begärs genom en registrerad formgivning har gjorts tillgänglig för allmänheten

a) 

genom formgivaren, den till vilken rätten har övergått eller någon annan till följd av uppgifter som tillhandahållits eller åtgärder som vidtagits av formgivaren eller den till vilken rätten har övergått, och

b) 

under en period av tolv månader före den dag då en ansökan om registrering lämnades in eller, om prioritet åberopas, före den dag från vilken prioritet räknas.

8.  
Punkt 7 i denna artikel ska också tillämpas om en formgivning har gjorts tillgänglig för allmänheten till följd av missbruk i förhållande till formgivaren eller den till vilken rätten har övergått.

Artikel 214

Skyddstid

1.  
Skyddets varaktighet i EU-parten och Ukraina ska efter registreringen uppgå till minst fem år. Rättighetshavaren kan få skyddstiden förlängd med en eller flera femårsperioder upp till sammanlagt 25 år räknat från den dag då ansökan lämnades in.
2.  
För oregistrerade formgivningar ska skyddstiden i EU-parten och Ukraina uppgå till minst tre år från den dag då formgivningen gjordes tillgänglig för allmänheten inom en av parternas territorium.

Artikel 215

Ogiltigförklaring eller vägrad registrering

1.  

EU-parten och Ukraina får föreskriva att en formgivning vägras registrering eller ogiltigförklaras efter registrering av sakskäl endast i följande fall:

a) 

Formgivningen överensstämmer inte med definitionen i artikel 212 a i detta avtal.

b) 

Den uppfyller inte kraven i artiklarna 213 och 217 (punkterna 3, 4 och 5) i detta avtal.

c) 

Rättighetshavaren har enligt ett domstolsbeslut inte rätt till formgivningen.

d) 

Formgivningen strider mot en tidigare formgivning som gjorts tillgänglig för allmänheten efter den dag då ansökan om registrering lämnades in eller, om prioritet åberopas, den dag från vilken formgivningens prioritet räknas, och som är skyddad från en dag före den nämnda dagen genom en registrerad formgivning eller en ansökan om en formgivning.

e) 

Ett särskiljande kännetecken används i en senare formgivning, och den lagstiftning i den berörda parten som är tillämplig på detta kännetecken ger kännetecknets rättighetshavare rätt att förbjuda en sådan användning.

f) 

Formgivningen innebär en otillåten användning av ett verk som skyddas enligt den berörda partens upphovsrättslagstiftning.

g) 

Formgivningen innebär en felaktig användning av någon av de symboler som förtecknas i artikel 6b i Pariskonventionen eller av märken, emblem och vapen som inte omfattas av den artikeln och som är av särskilt allmänt intresse på en parts territorium.

Denna punkt ska inte påverka parternas rätt att fastställa formella krav för ansökningar gällande formgivning.

2.  
En part får som ett alternativ till ogiltigförklarande föreskriva att en formgivning, som kan ogiltigförklaras av de skäl som anges i punkt 1 i denna artikel, får begränsas i sin användning.

Artikel 216

Rättigheter

Innehavaren av en skyddad formgivning ska åtminstone ha ensamrätt att använda den och att hindra tredje man från att utan hans eller hennes samtycke använda den, särskilt att tillverka, bjuda ut, släppa ut på marknaden, importera, exportera eller använda en produkt som formgivningen ingår i eller används för eller att lagerhålla en sådan produkt för sådana ändamål.

Artikel 217

Undantag

1.  

De rättigheter som är knutna till formskydd vid registreringen får inte utövas vad gäller

a) 

handlingar som utförs privat och i icke-kommersiellt syfte,

b) 

handlingar som utförs i experimentsyfte,

c) 

handlingar som innebär återgivning i syfte att citera eller undervisa, förutsatt att sådana handlingar är förenliga med god affärssed och inte omotiverat skadar normalt utnyttjande av formgivningen samt på villkor att källan anges.

2.  

Vidare får de rättigheter som är knutna till ett formskydd vid registreringen inte utövas vad gäller

a) 

utrustning på fartyg och luftfartyg som är registrerade i ett annat land, när dessa tillfälligt kommer in på den berörda partens territorium,

b) 

import till den berörda parten av reservdelar och tillbehör för reparation av sådana fartyg,

c) 

reparation av sådana fartyg.

3.  
Formskydd kan inte erhållas för sådana detaljer i en produkts utseende som uteslutande är betingade av teknisk funktion.
4.  
Formskydd kan inte erhållas för sådana detaljer i en produkts utseende som måste återges exakt till formen och dimensionerna för att den produkt som formgivningen ingår i eller används för ska gå att mekaniskt ansluta till eller placera i, kring eller mot en annan produkt så att båda produkterna fyller sin funktion.
5.  
Formskydd kan inte erhållas för en formgivning som strider mot allmän ordning eller mot allmänna moralbegrepp.

Artikel 218

Förhållande till upphovsrätt

En formgivning som är skyddad genom ett formskydd som registrerats i en part i enlighet med detta underavsnitt ska också vara berättigad till skydd enligt den partens upphovsrättslagstiftning från och med den dag då formgivningen skapades eller på något sätt fastställdes. Det tillkommer varje part att avgöra i vilken utsträckning och på vilka villkor sådant skydd ska ges, samt även vilken verkshöjd som ska krävas.



Underavsnitt 5

Patent

Artikel 219

Patent och folkhälsa

1.  
Parterna erkänner betydelsen av förklaringen om Tripsavtalet och folkhälsa, som WTO:s ministerkonferens antog den 14 november 2001 (nedan kallad Dohaförklaringen). Parterna ska vid tolkning och tillämpning av rättigheterna och skyldigheterna enligt detta kapitel följa Dohaförklaringen.
2.  
Parterna ska bidra till tillämpningen av och följa WTO:s allmänna råds beslut av den 30 augusti 2003 om punkt 6 i Dohaförklaringen.

Artikel 220

Tilläggsskydd

1.  
Parterna medger att läkemedel och växtskyddsmedel som skyddas av patent på deras respektive territorier får genomgå ett administrativt godkännandeförfarande innan de släpps ut på deras marknader. De medger att den tidsrymd som förflyter mellan det att en patentansökan görs och det att det första godkännandet lämnas för att saluföra produkten på deras respektive marknader, enligt vad som fastställts i detta syfte i relevant lagstiftning, kan förkorta den period då produkten åtnjuter faktiskt patentskydd.
2.  
Parterna ska föreskriva att läkemedel eller växtskyddsmedel som skyddas av patent och som har genomgått ett administrativt godkännandeförfarande ska skyddas under ytterligare en period, som är lika med den tidsrymd som avses i punkt 1, minskad med fem år.
3.  
När det gäller läkemedel som omfattats av pediatriska studier, och resultaten av studierna kommer till uttryck i produktinformationen, ska parterna föreskriva en ytterligare förlängning på sex månader av den period under vilken produkten är skyddad enligt punkt 2 i denna artikel.

Artikel 221

Skydd för biotekniska uppfinningar

1.  
Parterna ska skydda biotekniska uppfinningar i sin nationella patenträtt. De ska, om nödvändigt, anpassa sin nationella patenträtt så att hänsyn tas till bestämmelserna i detta avtal. Denna artikel påverkar inte parternas skyldigheter som härrör från internationella konventioner, i synnerhet från Tripsavtalet och konventionen om biologisk mångfald från 1992.
2.  

I detta underavsnitt avses med

a)

biologiskt material : material som innehåller genetisk information och som kan reproducera sig självt eller reproduceras i ett biologiskt system,

b)

mikrobiologiskt förfaringssätt : varje förfaringssätt som använder sig av, utförs på eller framställer ett mikrobiologiskt material.

3.  
Vid tillämpningen av detta avtal ska uppfinningar som är nya, som har uppfinningshöjd och som kan användas industriellt, vara patenterbara även om de avser en produkt som består av eller innehåller biologiskt material eller ett förfarande genom vilket biologiskt material framställs, bearbetas eller används.

Biologiskt material, som isoleras från sin naturliga miljö eller framställs genom ett tekniskt förfaringssätt, kan vara föremål för en uppfinning även om det redan förekom i naturen.

En isolerad beståndsdel av människokroppen eller en på annat sätt genom ett tekniskt förfaringssätt framställd beståndsdel, inbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om denna beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel. Den industriella användningen av en gensekvens eller delsekvens av en gen ska tydligt framgå av patentansökan.

4.  

Följande är icke patenterbart:

a) 

Växtsorter och djurraser.

b) 

Väsentligen biologiska förfaringssätt för framställning av växter eller djur.

c) 

Människokroppen i sina olika bildnings- och utvecklingsstadier, liksom enbart upptäckten av en av dess beståndsdelar, inbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen.

Uppfinningar, som avser växter eller djur, är patenterbara om uppfinningens genomförbarhet inte är tekniskt begränsad till en viss växtsort eller djurras. Led b i denna punkt påverkar inte patenterbarheten hos uppfinningar, vilkas föremål är ett mikrobiologiskt förfaringssätt eller ett annat tekniskt förfaringssätt eller en genom sådana förfaringssätt framställd produkt.

5.  

Uppfinningar, vilkas kommersiella utnyttjande skulle stå i strid med allmän ordning eller allmän moral, är uteslutna från patenterbarhet; utnyttjande ska dock inte betraktas som stridande mot allmän ordning eller allmän moral endast på den grund att det är förbjudet genom en bestämmelse i lag eller annan författning. Särskilt följande ska anses icke patenterbart:

a) 

Förfaringssätt för kloning av mänskliga varelser.

b) 

Förfaringssätt för ändring i den genetiska identiteten hos mänskliga könsceller.

c) 

Användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål.

d) 

Sådana förfaringssätt för ändring i den genetiska identiteten hos djur som kan förorsaka dem lidande, utan att det medför några påtagliga medicinska fördelar för människor eller djur samt djur som framställs genom sådana förfaringssätt.

6.  
Det skydd ett patent ger för ett biologiskt material, som på grund av en uppfinning har bestämda egenskaper, omfattar allt biologiskt material som erhålls ur det biologiska materialet genom reproduktion eller mångfaldigande i identisk eller differentierad form och som har samma egenskaper.
7.  
Det skydd ett patent ger för ett förfaringssätt som gör det möjligt att framställa ett biologiskt material, som på grund av en uppfinning har bestämda egenskaper, omfattar det biologiska material som direkt framställs genom detta förfaringssätt och allt annat biologiskt material som genom reproduktion eller mångfaldigande i identisk eller differentierad form framställs från det direkt framställda biologiska materialet och som har samma egenskaper.
8.  
Det skydd ett patent ger för en produkt som innehåller eller består av genetisk information omfattar, med förbehåll för artikel 4 c i denna artikel, allt material i vilket produkten införlivas och i vilket den genetiska informationen innefattas och utövar sin funktion.
9.  
Det skydd som avses i punkterna 7 och 8 i denna artikel omfattar inte biologiskt material som framställs genom reproduktion eller mångfaldigande av sådant biologiskt material som av patenthavaren, eller med hans eller hennes samtycke, släpps ut på marknaden på en parts territorium, när reproduktionen eller mångfaldigandet är ett nödvändigt led i den användning för vilken det biologiska materialet har släppts ut på marknaden, förutsatt att det framställda materialet inte senare används för annan reproduktion eller annat mångfaldigande.
10.  
Genom undantag från punkterna 7 och 8 i denna artikel innebär försäljning eller all annan saluföring av vegetabiliskt reproduktionsmaterial av patenthavaren, eller med hans eller hennes samtycke, till en jordbrukare för att utnyttjas i jordbruket, att denne har rätt att själv använda sin skörd för reproduktion eller mångfaldigande i det egna jordbruket. Omfattningen av och villkoren för detta undantag ska svara mot dem som föreskrivs i parternas nationella lagar och författningar och nationell praxis för växtförädlarrätt.

Genom undantag från punkterna 7 och 8 i denna artikel innebär försäljning eller annan saluföring av avelsboskap eller annat animaliskt reproduktionsmaterial av patenthavaren, eller med hans eller hennes samtycke, till en jordbrukare att denne har rätt att använda den skyddade boskapen för jordbruksändamål. Denna rätt omfattar att jordbrukaren får förfoga över djuret eller annat animaliskt reproduktionsmaterial för sin jordbruksverksamhet, men inte för försäljning inom ramen för eller i syfte att bedriva kommersiell reproduktionsverksamhet. Omfattningen av och villkoren för undantaget ovan ska regleras i nationella lagar och författningar och nationell praxis.

11.  

Parterna ska föreskriva ömsesidig tvångslicens i följande fall:

a) 

En förädlare, som inte kan erhålla eller utnyttja en växtförädlarrätt utan att göra intrång i ett tidigare meddelat patent, får ansöka om tvångslicens att utan ensamrätt utnyttja den uppfinning som skyddas av patentet, mot lämplig avgift, såvitt en sådan licens är nödvändig för att den växtsort som ska skyddas ska kunna utnyttjas. Parterna ska föreskriva att patenthavaren, när en sådan licens meddelas, på skäliga villkor har rätt till en ömsesidig licens att använda den skyddade sorten.

b) 

En innehavare av ett patent på en bioteknisk uppfinning, som inte kan utnyttja denna utan att göra intrång i en tidigare beviljad växtförädlarrätt, får ansöka om tvångslicens att utan ensamrätt utnyttja den växtsort som skyddas av rättigheten, mot lämplig avgift. Parterna ska föreskriva att innehavaren av växtförädlarrätten, när en sådan licens meddelas, på skäliga villkor har rätt till en ömsesidig licens att använda den skyddade uppfinningen.

12.  

De som ansöker om sådana licenser som avses i punkt 11 i denna artikel ska visa att

a) 

de utan framgång har vänt sig till patenthavaren eller innehavaren av växtförädlarrätten, för att erhålla ett licensavtal,

b) 

växtsorten eller uppfinningen utgör ett viktigt teknisk framsteg av betydande ekonomiskt intresse i förhållande till den patentskyddade uppfinningen eller den skyddade växtsorten.

Artikel 222

Skydd av uppgifter som lämnas i syfte att erhålla godkännande för att släppa ut ett läkemedel på marknaden

1.  
Parterna ska tillämpa ett övergripande system för att garantera att uppgifter som lämnas in för att erhålla ett godkännande för utsläppande av läkemedel på marknaden behandlas konfidentiellt, inte röjs eller används.
2.  
När en part begär att testdata eller studier rörande ett läkemedels säkerhet och effektivitet ska lämnas in innan en sådan produkt godkänns för saluföring får parten därför inte, under en period av minst fem år från dagen för det första godkännandet i den parten, tillåta andra sökande att sälja samma produkt eller en liknande produkt på grundval av det godkännande som beviljats den sökande som hade lämnat in testdata eller studier, såvida inte denne har gett sitt samtycke. Under en sådan period ska de testdata eller studier som lämnades in för det första godkännandet inte användas till förmån för senare sökande som försöker få ett godkännande för saluföring av ett läkemedel, utom om den förste sökande har gett sitt samtycke.
3.  
Ukraina ska åta sig att anpassa sin lagstiftning rörande uppgiftsskydd för läkemedel till EU:s lagstiftning till en tidpunkt som beslutas av handelskommittén.

Artikel 223

Uppgiftsskydd för växtskyddsmedel

1.  
Parterna ska fastställa krav på säkerhet och effektivitet före godkännande av utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden.
2.  
Parterna ska erkänna en tillfällig rättighet till ägaren av en test- eller studierapport som lämnas in för första gången för att erhålla ett godkännande för saluföring av ett växtskyddsmedel. Under en sådan period ska test- eller studierapporten inte användas till förmån för någon annan person som försöker få ett godkännande för saluföring av ett växtskyddsmedel, om inte den förste ägaren uttryckligen gett sitt samtycke. Denna rätt kallas nedan uppgiftsskydd.
3.  
Parterna ska fastställa de villkor som test- eller studierapporten ska uppfylla.
4.  
Perioden för uppgiftsskydd ska vara minst tio år från dagen för det första godkännandet i den part som berörs. Parterna får besluta om en förlängning av perioden för uppgiftsskydd för växtskyddsmedel med låg risk. I ett sådant fall får perioden förlängas till 13 år.
5.  
Parterna får besluta att dessa perioder ska förlängas för varje förlängning av godkännanden för mindre användningsområden ( 36 ). I ett sådant fall får den sammanlagda uppgiftsskyddsperioden under inga förhållanden överstiga 13 år, eller för växtskyddsmedel med låg risk, 15 år.
6.  
En test eller en studie ska också omfattas av skydd om den behövdes för att förnya eller ompröva ett produktgodkännande. I dessa fall ska uppgiftsskyddsperioden vara 30 månader.
7.  
Regler för att förhindra att samma tester utförs flera gånger på ryggradsdjur ska fastställas av parterna. En sökande som avser att utföra tester och studier på ryggradsdjur ska vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera att dessa tester och studier inte redan har utförts eller påbörjats.
8.  
En ny sökande och innehavaren eller innehavarna av de relevanta produktgodkännandena ska på alla sätt säkerställa att de utbyter information om tester och studier på ryggradsdjur. Kostnaderna för detta utbyte ska bestämmas på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt. En ny sökande är bara skyldig att stå för en del av kostnaderna för den information han är skyldig att lämna för att uppfylla kraven för produktgodkännande.
9.  
Om den nye sökanden och innehavaren eller innehavarna av relevanta produktgodkännanden för växtskyddsmedel inte kan nå en uppgörelse om att utbyta rapporter om tester eller studier på ryggradsdjur ska den nye sökanden informera parten.
10.  
Om en uppgörelse inte kan nås får detta inte hindra den berörda parten från att använda rapporter om tester och studier på ryggradsdjur i samband med den nya sökandens ansökan.
11.  
Innehavaren eller innehavarna av det relevanta godkännandet har rätt att kräva av den nye sökanden att denne står för en rimlig del av innehavarens eller innehavarnas kostnader. Den berörda parten får hänvisa de berörda parterna till att lösa frågan genom ett formellt och bindande skiljeförfarande som genomförs enligt den nationella lagstiftningen.



Underavsnitt 6

Kretsmönster i halvledarprodukter

Artikel 224

Definitioner

I detta underavsnitt avses med

a)

halvledarprodukt :

slut- eller mellanledet av en produkt som

består av en materialstruktur i vilken ingår ett lager halvledande material, och har ett eller flera andra lager bestående av ledande, isolerande eller halvledande material och där lagren är placerade i enlighet med ett förutbestämt tredimensionellt mönster, samt är avsedd att ensam eller tillsammans med andra funktioner utföra en elektronisk funktion,

b)

en halvledarprodukts kretsmönster :

en rad sammanhörande bilder som, oavsett hur de är fixerade eller kodade,

utgör det tredimensionella mönstret av de lager som en halvledarprodukt består av, och där varje bild i raden representerar hela eller en del av mönstret i en halvledarprodukts yta vid vilken tillverkningsfas som helst.

c)

kommersiellt utnyttjande : försäljning, uthyrning, leasing eller andra kommersiella distributionsmetoder eller erbjudande om dessa. I artikel 227 i detta avtal ska emellertid kommersiellt utnyttjande inte omfatta utnyttjande i förtroliga sammanhang om det inte förekommer någon ytterligare distribution till tredje part.

Artikel 225

Skyddskrav

1.  
Parterna ska skydda kretsmönstren i halvledarprodukter genom lagstiftning som ger ensamrätter i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.
2.  
Parterna ska fastställa skydd för en halvledarprodukts kretsmönster i den utsträckning det uppfyller villkoren att dels vara resultatet av sin upphovsmans egen intellektuella insats, dels inte vara allmänt förekommande inom halvledarindustrin. I de fall då en halvledarprodukts kretsmönster består av delar som är allmänt förekommande inom halvledarindustrin ska det skyddas endast i den utsträckning kombinationen av delarna, betraktad som helhet, uppfyller de ovannämnda villkoren.

Artikel 226

Ensamrätter

1.  

Den ensamrätt som avses i artikel 225.1 i detta avtal ska omfatta rätten att medge eller förbjuda följande handlingar:

a) 

mångfaldigande av ett kretsmönster i den utsträckning det är skyddat enligt artikel 225.2 i detta avtal,

b) 

kommersiellt utnyttjande eller import för detta ändamål av ett kretsmönster eller en halvledarprodukt som har tillverkats med utnyttjande av kretsmönster.

2.  
Den ensamrätt som avses i punkt 1 a i denna artikel ska inte gälla mångfaldigande i syfte att analysera, utvärdera eller undervisa om själva kretsmönstret eller de begrepp, processer, system eller den teknik som det innehåller.
3  
Den ensamrätt som avses i punkt 1 i denna artikel ska inte utsträckas till en handling avseende ett kretsmönster som uppfyller kraven i artikel 225.2 i detta avtal, skapat på grundval av analys och utvärdering av ett annat kretsmönster i överensstämmelse med punkt 2 i denna artikel.
4.  
Ensamrätten att medge eller förbjuda de handlingar som nämns i punkt 1 b i denna artikel ska inte gälla en sådan handling som utförs efter det att kretsmönstret eller halvledarprodukten lagligen har släppts ut på marknaden.

Artikel 227

Skyddstid

Ensamrätten ska gälla i minst 10 år från den tidpunkt då kretsmönstret först utnyttjades kommersiellt i någon del av världen eller, i det fall registrering är ett villkor för att ensamrätten ska uppstå eller fortsätta att gälla, 10 år efter den tidigaste av följande tidpunkter:

a) 

utgången av det kalenderår under vilket kretsmönstret först utnyttjades kommersiellt i någon del av världen,

b) 

utgången av det kalenderår under vilket en giltig ansökan om registrering ingavs.



Underavsnitt 7

Andra bestämmelser

Artikel 228

Växtsorter

Parterna ska samarbeta för att främja och stärka skyddet av växtförädlarrätten i enlighet med den internationella konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter från 1961, reviderad i Genève den 10 november 1972, den 23 oktober 1978 och den 19 mars 1991, däribland det icke-obligatoriska undantaget från förädlarrätten enligt artikel 15.2 i konventionen.

Artikel 229

Genetiska resurser, traditionell kunskap och folklore

1.  
Med förbehåll för sin inhemska lagstiftning ska parterna respektera, bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, och främja en bredare tillämpning av dessa, med godkännande och deltagande av dem som besitter sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor, samt främja rättvis fördelning av de vinster som uppkommer vid utnyttjandet av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor.
2.  
Parterna erkänner vikten av att, i enlighet med nationell lagstiftning, vidta lämpliga åtgärder för att bevara traditionell kunskap och är överens om att fortsätta att arbeta för att utveckla internationellt erkända sui generis-modeller för det rättsliga skyddet av traditionell kunskap.
3.  
Parterna är överens om att bestämmelserna om immateriella rättigheter i detta underavsnitt och konventionen om biologisk mångfald ska tillämpas på ett ömsesidigt stödjande sätt.
4.  
Parterna är överens om att regelbundet utbyta synpunkter och information om relevanta multilaterala diskussioner.



Avsnitt 3

Säkerställande av skydd för immateriella rättigheter

Artikel 230

Allmänna skyldigheter

1.  
Parterna bekräftar sina åtaganden enligt Tripsavtalet, särskilt del III, och ska föreskriva följande nödvändiga kompletterande åtgärder, förfaranden och sanktioner för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter ( 37 ). Åtgärderna, förfarandena och sanktionerna ska vara rättvisa och skäliga, inte onödigt komplicerade eller kostsamma och inte medföra oskäliga tidsfrister eller omotiverade dröjsmål.
2.  
Åtgärderna och sanktionerna ska även vara effektiva, proportionella och avskräckande och tillämpas så att hinder för lagenlig handel inte uppkommer och så att missbruk inte sker.

Artikel 231

Berättigade sökande

1.  

Parterna ska tillerkänna följande personer och organ rätten att ansöka om tillämpning av de åtgärder, förfaranden och sanktioner som avses i detta avsnitt och i del III i Tripsavtalet:

a) 

Innehavare av immateriella rättigheter, i överensstämmelse med bestämmelserna i tillämplig lagstiftning.

b) 

Alla andra personer som får utnyttja dessa rättigheter, i synnerhet licenstagare, i den mån detta tillåts i och överensstämmer med bestämmelserna i tillämplig lag.

c) 

Organ som tillvaratar branschintressen och som regelmässigt anses ha rätt att företräda innehavare av immateriella rättigheter, i den mån detta tillåts i och överensstämmer med bestämmelserna i tillämplig lag.

2.  
Parterna får tillerkänna organ som förvaltar kollektiva immateriella rättigheter och som regelmässigt anses ha rätt att företräda innehavare av immateriella rättigheter rätten att ansöka om tillämpning av de åtgärder, förfaranden och sanktioner som avses i detta avsnitt och i del III i Tripsavtalet, i den mån detta tillåts i och överensstämmer med bestämmelserna i tillämplig lagstiftning.



Underavsnitt 1

Civilrättsliga åtgärder, förfaranden och sanktioner

Artikel 232

Presumtion om innehav av upphovsrätt eller närstående rättighet

Parterna erkänner att följande gäller vid tillämpningen av de åtgärder, förfaranden och sanktioner som föreskrivs i detta avtal:

a) 

För att upphovsmannen till ett litterärt eller konstnärligt verk, om inte motsatsen bevisas, ska anses som sådan och följaktligen ha rätt att föra talan om intrång, ska det vara tillräckligt att den personens namn på sedvanligt sätt finns angivet på verket.

b) 

Bestämmelsen i led a i denna artikel ska efter nödvändiga ändringar också tillämpas på innehavare av upphovsrätten närstående rättigheter i fråga om deras skyddade alster.

Artikel 233

Bevisning

1.  
Parternas rättsliga myndigheter ska ha befogenhet att, när en part har lagt fram skälig bevisning som är tillräcklig för att visa grund för talan och har angett bevisning till stöd för sin talan som motparten förfogar över, besluta att motparten ska lägga fram bevisningen, förutsatt att sekretessbelagd och annan konfidentiell information skyddas.
2.  
Under samma förutsättningar ska parterna, när det gäller intrång i de immateriella rättigheterna som begås i kommersiell skala, vidta nödvändiga åtgärder för att göra det möjligt för de behöriga rättsliga myndigheterna att, där så är lämpligt och på begäran, besluta att bank-, finans- eller affärshandlingar som motparten förfogar över ska läggas fram, förutsatt att sekretessbelagd och annan konfidentiell information skyddas.

Artikel 234

Åtgärder för att skydda bevisning

1.  
Parterna ska se till att de behöriga rättsliga myndigheterna, redan innan prövningen av sakfrågan inletts och på begäran av en part som har lagt fram skälig bevisning till stöd för sina påståenden att ett immaterialrättsintrång har begåtts eller är omedelbart förestående, får besluta om omedelbara och effektiva interimistiska åtgärder för att säkra relevant bevisning om det påstådda intrånget, förutsatt att konfidentiell information skyddas. Sådana åtgärder kan inbegripa en detaljerad beskrivning, med eller utan provexemplar, eller beslag av de påstådda intrångsgörande varorna och, där så är lämpligt, det material och de verktyg som använts för tillverkningen och/eller distributionen av dessa varor samt tillhörande handlingar. Åtgärderna ska om nödvändigt vidtas utan att motparten hörs, särskilt om ett dröjsmål kan antas medföra irreparabel skada för rättighetshavaren eller om det finns en uppenbar risk för att bevisningen kan komma att förstöras.
2.  
Parterna ska se till att åtgärder för att skydda bevisning upphävs eller upphör att gälla, på begäran av svaranden och utan att det påverkar möjligheten att kräva skadestånd, om inte sökanden inom skälig tid väcker talan om saken vid den behöriga rättsliga myndigheten.

Artikel 235

Rätt till information

1.  

Parterna ska se till att de behöriga rättsliga myndigheterna, i samband med en rättegång om immaterialrättsintrång och som svar på en berättigad och proportionell begäran av käranden, får besluta att information om ursprung och distributionsnät för de intrångsgörande varorna eller tjänsterna ska lämnas av intrångsgöraren och/eller annan person som

a) 

har befunnits förfoga över de intrångsgörande varorna i kommersiell skala,

b) 

har befunnits använda de intrångsgörande tjänsterna i kommersiell skala,

c) 

har befunnits i kommersiell skala tillhandahålla tjänster som använts i intrångsgörande verksamhet,

eller

d) 

har pekats ut av en person som avses i led a, b eller c i denna punkt såsom delaktig i produktion, tillverkning eller distribution av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna.

2.  

Informationen i punkt 1 i denna artikel ska, beroende på vad som lämpligt, omfatta

a) 

namn och adress till producenter, tillverkare, distributörer, leverantörer och andra som tidigare innehaft respektive använt varorna eller tjänsterna, samt tilltänkta grossister och detaljister,

b) 

uppgifter om hur mycket som producerats, tillverkats, levererats, mottagits eller beställts samt om erhållet pris på varorna eller tjänsterna.

3.  

Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska inte påverka tillämpningen av andra lagbestämmelser som

a) 

ger rättighetshavarens rätt till ytterligare information,

b) 

reglerar hur information som lämnas enligt denna artikel får användas i civilrättsliga eller straffrättsliga förfaranden,

c) 

reglerar ansvar för missbruk av rätten till information,

d) 

gör det möjligt att vägra lämna sådan information som skulle tvinga en person som avses i punkt 1 i denna artikel att medge egen eller nära anhörigs medverkan i ett immaterialrättsintrång, eller

e) 

reglerar sekretesskydd för informationskällor eller behandling av personuppgifter.

Artikel 236

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder

1.  
Parterna ska se till att de rättsliga myndigheterna på begäran av sökanden får utfärda ett interimistiskt föreläggande i syfte att hindra ett omedelbart förestående immaterialrättsintrång eller tillfälligt förbjuda, vid behov förenat med vite om så föreskrivs i nationell lagstiftning, en fortsättning av det påstådda intrånget eller göra en fortsättning avhängig av att det ställs säkerhet för ersättning till rättighetshavaren. Ett interimistiskt föreläggande får också utfärdas på samma villkor mot en mellanhand vars tjänster utnyttjas av tredje man för att göra intrång i en immateriell rättighet.
2.  
Ett interimistiskt föreläggande får även utfärdas i syfte att besluta om beslag eller överlämnande av varor som misstänks göra intrång i en immateriell rättighet för att förhindra att de införs eller omsätts på marknaden.
3.  
När det gäller intrång som begås i kommersiell skala, ska parterna se till att de rättsliga myndigheterna, om sökanden påvisar omständigheter som kan äventyra indrivningen av skadestånd, får belägga fast och rörlig egendom som tillhör den person som påstås ha gjort intrånget med kvarstad, inbegripet frysning av dennes bankkonton och andra tillgångar. I detta syfte får de behöriga myndigheterna besluta att bank-, finans- eller affärshandlingar ska lämnas ut, eller om lämplig tillgång till relevant information.
4.  
Parterna ska se till att de interimistiska åtgärder som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel där så är lämpligt får vidtas utan att motparten hörs, särskilt om ett dröjsmål skulle leda till irreparabel skada för rättighetshavaren. I sådana fall ska parterna senast underrättas om detta omedelbart efter det att åtgärderna har verkställts. En omprövning, innefattande en rätt att bli hörd, ska ske på svarandens begäran, så att det inom rimlig tid efter underrättelsen om åtgärderna kan beslutas huruvida dessa ska ändras, upphävas eller fastställas.
5.  
Parterna ska se till att de interimistiska åtgärder som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel upphävs eller upphör att gälla, på begäran av svaranden, om sökanden inte inom skälig tid väcker talan om saken vid den behöriga rättsliga myndigheten.
6.  
Om de interimistiska åtgärderna upphävs eller upphör på grund av en handling eller underlåtenhet från sökandens sida, eller om det i efterhand konstateras att det inte förelåg något intrång eller hot om intrång i en immateriell rättighet, ska de rättsliga myndigheterna ha befogenhet att på begäran av svaranden förordna om att sökanden ska betala lämplig ersättning till svaranden för skada som har orsakats av dessa åtgärder.

Artikel 237

Korrigeringsåtgärder

1.  
Parterna ska se till att de behöriga rättsliga myndigheterna på begäran av sökanden, utan att det påverkar det skadestånd som kan utgå till rättighetshavaren på grund av intrånget och utan att någon form av ersättning utgår, får besluta att varor som har konstaterats göra intrång i en immateriell rättighet ska återkallas från marknaden, slutgiltigt avlägsnas från marknaden eller förstöras. Om så är lämpligt, får de behöriga rättsliga myndigheterna även besluta att material och verktyg som huvudsakligen har använts för att skapa eller tillverka dessa varor ska förstöras.
2.  
De rättsliga myndigheterna ska förordna om att dessa åtgärder ska bekostas av intrångsgöraren, såvida det inte åberopas särskilda skäl mot detta.

Artikel 238

Förelägganden

Parterna ska se till att de behöriga rättsliga myndigheterna, när de har fastställt att ett intrång har begåtts i en immateriell rättighet, får utfärda ett föreläggande mot den person som gjort intrånget med förbud att fortsätta intrånget. Om så föreskrivs i nationell lagstiftning, ska föreläggandet, där så är lämpligt, förenas med vite för att säkerställa efterlevnad. Parterna ska även se till att rättighetshavare har möjlighet att begära ett föreläggande mot mellanhänder vars tjänster utnyttjas av tredje man för att göra intrång i en immateriell rättighet.

Artikel 239

Alternativa åtgärder

Parterna får föreskriva att de behöriga rättsliga myndigheterna, när detta är lämpligt och på begäran av den person som kan bli föremål för sådana åtgärder som föreskrivs i artikel 237 och/eller artikel 238 i detta avtal, får besluta att ekonomisk ersättning istället för de åtgärder som föreskrivs i artikel 237 och/eller artikel 238 i detta avtal, ska utgå till den skadelidande parten, om personen i fråga varken har handlat uppsåtligt eller oaktsamt, om ett verkställande av åtgärderna i fråga skulle orsaka denne oproportionerligt stor skada och om ekonomisk ersättning till den skadelidande parten framstår som rimligt tillfredsställande.

Artikel 240

Skadestånd

1.  

Parterna ska se till att de rättsliga myndigheterna när de fastställer skadestånd

a) 

beaktar alla relevanta omständigheter, såsom de negativa ekonomiska konsekvenserna, däribland utebliven vinst, för den skadelidande parten, den otillbörliga vinst som intrångsgöraren har gjort och, där så är lämpligt, omständigheter av annan än rent ekonomisk karaktär, såsom ideell skada som rättighetshavaren har förorsakats genom intrånget, eller

b) 

som ett alternativ till led a i denna punkt, där så är lämpligt, får fastställa skadeståndet till ett engångsbelopp på grundval av sådana faktorer som åtminstone det belopp som skulle ha betalats i royalty eller avgift om intrångsgöraren hade begärt tillstånd att nyttja den immateriella rättigheten i fråga.

2.  
I de fall då intrångsgöraren har gjort intrång i immateriella rättigheter utan att ha vetat eller utan att ha rimlig grund till att veta det, får parterna föreskriva att de rättsliga myndigheterna får förordna om återbetalning till den skadelidande parten av vinst eller betalning av ett skadestånd som kan vara fastställt i förväg.

Artikel 241

Kostnader för förfarandet

Parterna ska se till att rimliga och proportionerliga kostnader för förfarandet och andra kostnader som har åsamkats den vinnande parten, som allmän regel ersätts av den förlorande parten om detta inte skulle strida mot principen om rättvisa.

Artikel 242

Offentliggörande av domstolsavgöranden

Parterna ska se till att de rättsliga myndigheterna i rättsliga förfaranden rörande immaterialrättsintrång på begäran av sökanden och på intrångsgörarens bekostnad får förordna om lämpliga åtgärder för att sprida information om avgörandet, t.ex. att avgörandet ska anslås och offentliggöras helt eller delvis. Parterna får även föreskriva ytterligare lämpliga åtgärder för offentliggörande som är anpassade till de särskilda förhållandena, inbegripet väl synlig annonsering.

Artikel 243

Administrativa förfaranden

Om civilrättsliga sanktioner kan föreläggas till följd av administrativa förfaranden grundade på vad som framkommit i saken, ska dessa förfaranden i allt väsentligt vara förenliga med de principer som fastställs i de relevanta bestämmelserna i detta underavsnitt.



Underavsnitt 2

Tjänstelevererande mellanhänders ansvar

Artikel 244

Användning av mellanhänders tjänster

Båda parter erkänner att tredje man kan komma att använda mellanhänders tjänster för intrångsrelaterad verksamhet. För att säkerställa fri rörlighet för informationstjänster och samtidigt säkerställa skydd för immateriella rättigheter i en digital miljö, ska varje part föreskriva de åtgärder som framgår av detta underavsnitt för tjänstelevererande mellanhänder. Detta underavsnitt är endast tillämpligt på ansvar som kan vara en följd av intrång på det immaterialrättsliga området, framför allt upphovsrätt ( 38 ).

Artikel 245

Tjänstelevererande mellanhänders ansvar: enbart vidarefordran (”mere conduit”)

1.  

Parterna ska se till att en tjänsteleverantör som levererar en informationssamhällestjänst bestående av överföring i ett kommunikationsnät av information som lämnats av tjänstemottagaren, eller tillhandahållande av tillgång till ett kommunikationsnät, inte ska vara ansvarig för den överförda informationen under förutsättning att tjänsteleverantören

a) 

inte initierar överföringen,

b) 

inte väljer ut mottagaren av den överförda informationen, och

c) 

inte väljer ut eller ändrar den information som överförs.

2  
Överföringen och tillhandahållande av sådan tillgång som avses i punkt 1 i denna artikel omfattar automatisk, mellanliggande och tillfällig lagring av den vidarebefordrade informationen, i den mån lagringen enbart görs för att utföra överföringen i kommunikationsnätet och under förutsättning att informationen inte lagras längre än vad som rimligtvis krävs för sådan överföring.
3  
Denna artikel ska inte påverka möjligheten för en domstol eller administrativ myndighet att i enlighet med parternas rättssystem kräva att tjänsteleverantören upphör med eller förhindrar en överträdelse.

Artikel 246

Tjänstelevererande mellanhänders ansvar: cachning

1.  

Parterna ska se till att en tjänsteleverantör som levererar en informationssamhällestjänst bestående av överföring i ett kommunikationsnät av information som lämnats av tjänstemottagaren inte ska vara ansvarig för den automatiska, mellanliggande och tillfälliga lagring av informationen som ägt rum enbart för att effektivisera vidare överföring av informationen till andra tjänstemottagare på deras begäran, under förutsättning att

a) 

tjänsteleverantören inte ändrar informationen,

b) 

tjänsteleverantören uppfyller villkoren för tillgång till informationen,

c) 

tjänsteleverantören följer regler för uppdatering av informationen, vilka fastställts på ett sätt som är allmänt vedertaget och använt inom branschen,

d) 

tjänsteleverantören inte ingriper i den lagliga användningen av den teknik som är allmänt vedertagen och som används inom branschen för att få fram data om hur informationen används, och

e) 

tjänsteleverantören handlar utan dröjsmål för att avlägsna den information han har lagrat eller göra den oåtkomlig så snart han fått kännedom om att den information som ursprungligen överfördes har avlägsnats från nätet eller gjorts oåtkomlig, eller att en domstol eller administrativ myndighet har bestämt att den ska avlägsnas eller göras oåtkomlig.

2.  
Denna artikel ska inte påverka möjligheten för en domstol eller administrativ myndighet att i enlighet med parternas rättssystem kräva att tjänsteleverantören upphör med eller förhindrar en överträdelse.

Artikel 247

Tjänstelevererande mellanhänders ansvar: värdtjänster

1.  

Parterna ska se till att en tjänsteleverantör som levererar en informationssamhällestjänst bestående av lagring av information som tillhandahållits av en tjänstemottagare inte ska vara ansvarig för information som lagrats på begäran av tjänstemottagaren, under förutsättning att

a) 

tjänsteleverantören inte hade kännedom om förekomsten av olaglig verksamhet eller olaglig information och, beträffande skadeståndsanspråk, inte var medveten om fakta eller omständigheter som gjort den olagliga verksamheten eller den olagliga informationen uppenbar, eller

b) 

tjänsteleverantören så snart han fått sådan kännedom eller blivit medveten om detta handlat utan dröjsmål för att avlägsna informationen eller göra den oåtkomlig.

2.  
Punkt 1 i denna artikel är inte tillämplig om tjänstemottagaren handlar under tjänsteleverantörens ledning eller överinseende.
3.  
Denna artikel ska inte påverka möjligheten för en domstol eller administrativ myndighet att i enlighet med parternas rättssystem kräva att tjänsteleverantören upphör med eller förhindrar en överträdelse, inte heller ska den påverka parternas möjlighet att inrätta förfaranden för att avlägsna information eller göra den oåtkomlig.

Artikel 248

Avsaknad av allmän övervakningsskyldighet

1.  
Parterna får inte ålägga leverantörer av tjänster som omfattas av artiklarna 245, 246 och 247 i detta avtal en allmän skyldighet att övervaka den information de överför eller lagrar, och inte heller någon allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet.
2.  
Parterna kan fastställa skyldigheter för leverantörer av informationssamhällets tjänster att omedelbart informera de behöriga myndigheterna om påstådda olagliga verksamheter som utförts eller olaglig information som tillhandahållits av mottagarna av deras tjänster eller att till behöriga myndigheter på deras begäran lämna information som gör det möjligt att identifiera de mottagare av deras tjänster med vilka de ingått lagringsavtal.

Artikel 249

Övergångsperiod

Ukraina ska till fullo uppfylla skyldigheterna enligt detta underavsnitt inom 18 månader från detta avtals ikraftträdande.



Underavsnitt 3

Andra bestämmelser

Artikel 250

Gränsåtgärder

1.  

I denna bestämmelse avses med varor som gör intrång i immateriella rättigheter

a) 

varumärkesförfalskade varor:

i) 

varor, inbegripet emballage, som utan tillstånd har försetts med ett varumärke som är identiskt med det giltigt registrerade varumärket för varor av samma slag eller som i väsentliga drag inte kan skiljas från ett sådant varumärke och som därigenom gör intrång i varumärkesinnehavarens rättigheter,

ii) 

varje varumärkessymbol (logotyp, etikett, klistermärke, broschyr, bruksanvisning eller garantihandling), även om den föreligger separat, under samma omständigheter som för de varor som avses i led i,

iii) 

emballagematerial som är försett med varumärken för varumärkesförfalskade varor och som föreligger separat, under samma omständigheter som för de varor som avses i led i,

b) 

pirattillverkade varor: varor som är eller innehåller kopior som tillverkats utan medgivande från innehavaren av upphovsrätten eller närstående rättigheter eller av formskyddet, oavsett om upphovsrätten, den närstående rättigheten eller formskyddet registrerats enligt nationell lagstiftning eller inte, eller från en person med vederbörligt tillstånd av rättighetshavaren i tillverkningslandet,

c) 

varor som enligt lagstiftningen hos den part där ansökan om tullmyndigheternas ingripande lämnas in gör intrång i

i) 

ett patent,

ii) 

ett tilläggsskydd,

iii) 

en växtförädlarrätt,

iv) 

en formgivning,

v) 

en geografisk beteckning.

2.  
Parterna ska, om inte annat följer av detta underavsnitt, införa förfaranden ( 39 ) som gör det möjligt för en rättighetshavare, som har giltiga skäl att misstänka att varor som gör intrång i en immateriell rättighet kan komma att importeras, exporteras, återexporteras, införas till eller utföras ur tullområdet, hänföras till ett suspensivt arrangemang eller överföras till en frizon eller ett frilager, att lämna in en skriftlig ansökan till de behöriga administrativa eller rättsliga myndigheterna om att tullmyndigheterna ska skjuta upp övergången till fri omsättning av sådana varor eller kvarhålla dem.
3.  
Parterna ska föreskriva att om tullmyndigheterna i sin tjänsteutövning, och innan rättighetshavaren lämnat in en ansökan eller fått den godkänd, har tillräckliga skäl att misstänka att varor gör intrång i en immateriell rättighet, får de skjuta upp frigörandet av varorna eller kvarhålla dem så att rättighetshavaren kan lämna in en ansökan om ingripande enligt föregående punkt.
4.  
De rättigheter eller skyldigheter som fastställs i del III avsnitt 4 i Tripsavtalet som rör importören ska även gälla för exportören eller innehavaren av varorna.
5.  
Parterna ska samarbeta i syfte att tillhandahålla tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad för genomförandet av denna artikel.
6.  
Ukraina ska till fullo uppfylla skyldigheten enligt denna artikel inom tre år från detta avtals ikraftträdande.

Artikel 251

Uppförandekoder och kriminaltekniskt samarbete

Parterna ska uppmuntra

a) 

branschorganisationer eller branschsammanslutningar att utarbeta uppförandekoder som ska bidra till att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter,

b) 

att utkast till uppförandekoder lämnas till parternas behöriga myndigheter tillsammans med eventuella utvärderingar av tillämpningen av dessa uppförandekoder.

Artikel 252

Samarbete

1.  
Parterna är överens om att samarbeta för att stödja genomförandet av åtagandena och skyldigheterna enligt detta kapitel.
2.  

Om inte annat följer av bestämmelserna i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) samt i överensstämmelse med bestämmelserna i avdelning VI (Finansiellt samarbete, med bestämmelser om bedrägeribekämpning) i detta avtal ska samarbetsområdena omfatta men inte begränsas till följande:

a) 

Informationsutbyte om den rättsliga ramen för immateriella rättigheter samt relevanta bestämmelser om skydd och säkerställande av skydd; utbyte av erfarenheter i EU-parten och Ukraina om framsteg på lagstiftningsområdet.

b) 

Utbyte av erfarenheter i EU-parten och Ukraina om säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter.

c) 

Utbyte av erfarenheter i EU-parten och Ukraina om genomförandet på central och underordnad nivå av tull och polis samt administrativa och rättsliga organ; samordning, även med andra länder, för att hindra export av förfalskade varor.

d) 

Kapacitetsuppbyggnad; personalutbyte och utbildning av personal.

e) 

Främjande och spridning av information om immateriella rättigheter, bland annat i näringslivet och det civila samhället; ökad medvetenhet hos konsumenter och rättighetshavare.

f) 

Stärkt institutionellt samarbete, t.ex. mellan myndigheter för immateriella rättigheter.

g) 

Aktivt främjande av information och utbildning för allmänheten om strategier för immateriella rättigheter: utarbetande av ändamålsenliga strategier för att hitta de viktigaste målgrupperna och inrättande av kommunikationsprogram för att öka medvetenheten hos konsumenter och media om effekterna av kränkningar av immateriella rättigheter, bland annat riskerna för hälsa och säkerhet och kopplingen till den organiserade brottsligheten.

3.  
Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 i denna artikel och som ett komplement till dessa punkter är parterna överens om att upprätthålla en effektiv dialog om immateriella rättigheter, som ska rapporteras till handelskommittén, för att behandla relevanta frågor för skydd och säkerställande av immateriella rättigheter som omfattas av detta kapitel, och även alla andra relevanta frågor.



KAPITEL 10

Konkurrens



Avsnitt 1

Antitrustfrågor och koncentrationer

Artikel 253

Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

1. 

konkurrensmyndighet:

a) 

när det gäller EU-parten, Europeiska kommissionen, och

b) 

när det gäller Ukraina, Ukrainas antimonopolkommitté.

2. 

konkurrenslagstiftning:

a) 

när det gäller EU-parten, artiklarna 101, 102 och 106 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari om kontroll av företagskoncentrationer (EU:s koncentrationsförordning) samt tillämpningsförordningar till och ändringar av dessa,

b) 

när det gäller Ukraina, lag nr 2210-III av den 11 januari 2001 (med ändringar) samt tillämpningsförordningar till och ändringar av denna. Om en bestämmelse i lag nr 2210-III skulle strida mot en annan väsentlig bestämmelse om konkurrens ska Ukraina se till att den förstnämnda bestämmelsen har företräde i de avseenden konflikten gäller, samt

c) 

alla eventuella ändringar av ovannämnda instrument efter detta avtals ikraftträdande.

3. 

Termer som används i detta avsnitt förklaras närmare i bilaga XXIII.

Artikel 254

Principer

Parterna erkänner vikten av fri och icke snedvriden konkurrens i sina handelsförbindelser. Parterna medger att konkurrensbegränsande affärsmetoder och transaktioner kan störa marknaderna och i regel motverkar fördelarna med handelsliberaliseringen. De är därför överens om att följande metoder och transaktioner, som specificeras i deras respektive konkurrenslagstiftning, är oförenliga med detta avtal, i den mån de kan påverka handeln mellan parterna:

a) 

Avtal, samordnade förfaranden och beslut av företagssammanslutningar, som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa, snedvrida eller avsevärt minska konkurrensen inom en parts territorium.

b) 

Ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning inom en parts territorium.

c) 

Företagskoncentrationer som leder till monopolisering eller en avsevärd begränsning av konkurrensen inom en parts territorium.

Artikel 255

Genomförande

1.  
EU-parten och Ukraina ska bibehålla konkurrenslagstiftning som effektivt tar itu med de metoder och transaktioner som avses i artikel 254 a, b och c.
2.  
Parterna ska bibehålla konkurrensmyndigheter som ansvarar, och är lämpligt utrustade, för att på ett effektivt sätt se till att den konkurrenslagstiftning som fastställs i punkt 1 i denna artikel genomförs.
3.  

Parterna erkänner vikten av att tillämpa sin respektive konkurrenslagstiftning på ett öppet, lämpligt och icke-diskriminerande sätt med respekt för principerna för rättvisa förfaranden och rätten till försvar. Varje part ska framför allt se till

a) 

att en konkurrensmyndighet i någon av parterna, innan den fastställer en sanktion eller rättslig åtgärd för en fysisk eller juridisk person för kränkning av konkurrenslagstiftningen, erbjuder denna person rätten att höras och att inom en rimlig tidsfrist, som ska fastställas i parternas respektive konkurrenslagstiftning, lägga fram bevisning efter det att myndigheten har meddelat den fysiska eller juridiska personen i fråga sina preliminära slutsatser om huruvida kränkning ägt rum, och

b) 

att en domstol eller en annan rättslig instans som inrättats enligt den partens lagstiftning fastställer eller, på den berörda personens begäran, prövar en sådan sanktion eller rättslig åtgärd.

4.  
På en parts begäran ska varje part till den andra parten tillhandahålla offentliga uppgifter som rör verksamhet för tillsyn av dess konkurrenslagstiftning och lagstiftningen om de skyldigheter som omfattas av detta avsnitt.
5.  
Konkurrensmyndigheten ska anta och offentliggöra ett dokument där de principer förklaras som ska tillämpas vid fastställandet av ekonomiska sanktioner för kränkning av konkurrenslagstiftningen.
6.  
Konkurrensmyndigheten ska anta och offentliggöra ett dokument där de principer förklaras som ska tillämpas vid bedömningen av horisontella koncentrationer.

Artikel 256

Tillnärmning av lagstiftning och tillsynsåtgärder

Ukraina ska närma sin konkurrenslagstiftning och sina tillsynsåtgärder till de delar av EU-regelverket som anges nedan:

1. 

Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget

Tidsplan: Artikel 30 i förordningen ska genomföras inom 10 år efter detta avtals ikraftträdande.

2. 

Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EU:s koncentrationsförordning).

Tidsplan: Artiklarna 1, 5.1 och 5.2 i förordningen ska genomföras inom tre år efter detta avtals ikraftträdande.

Artikel 20 ska genomföras inom tre år efter detta avtals ikraftträdande.

3. 

Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden.

Tidsplan: Artiklarna 1, 2, 3, 4, 6, 7 och 8 i förordningen ska genomföras inom tre år efter detta avtals ikraftträdande.

4. 

Kommissionens förordning (EG) nr 772/2004 av den 27 april 2004 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av avtal om tekniköverföring.

Tidsplan: Artiklarna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 i förordningen ska genomföras inom tre år efter detta avtals ikraftträdande.

Artikel 257

Offentliga företag och företag med särskilda eller exklusiva rättigheter

1.  

Med avseende på offentliga företag och företag med särskilda eller exklusiva rättigheter ska

a) 

ingendera parten anta eller bibehålla åtgärder som strider mot principerna i artiklarna 254 och 258.1 i detta avtal, och

b) 

parterna se till att dessa företag omfattas av konkurrenslagstiftningen i artikel 253.2 i detta avtal

i den mån som tillämpningen av ovannämnda principer och lagstiftning på konkurrensområdet inte, rättsligt eller faktiskt, hindrar företagen i fråga från att utföra de särskilda uppgifter som ålagts dem.

2.  
Inget i det föregående stycket ska tolkas så att det hindrar en part från att upprätta eller bibehålla offentliga företag, och från att ge företag särskilda eller exklusiva rättigheter eller bibehålla dessa rättigheter.

Artikel 258

Statliga monopol

1.  
Varje part ska anpassa statliga handelsmonopol inom fem år från detta avtals ikraftträdande på sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor föreligger mellan fysiska eller juridiska personer i parterna.
2.  
Inget i denna artikel ska påverka parternas rättigheter och skyldigheter enligt kapitel 8 (offentlig upphandling) i avdelning IV i detta avtal.
3.  
Inget i punkt 1 ska tolkas som ett hinder för en part från att upprätta eller bibehålla ett statligt handelsmonopol.

Artikel 259

Informationsutbyte och tillsynssamarbete

1.  
Parterna erkänner vikten av samarbete och samordning mellan sina respektive konkurrensmyndigheter för att ytterligare stärka en effektiv tillsyn av konkurrenslagstiftningen och uppfylla målen i detta avtal genom främjande av konkurrens och begränsning av konkurrensbegränsande affärsmetoder eller konkurrensbegränsande transaktioner.
2.  
I detta syfte får konkurrensmyndigheten i en part meddela den andra partens konkurrensmyndighet att den vill samarbeta i frågor som rör tillsyn. Denna samordning ska inte hindra parterna från att fatta självständiga beslut.
3.  
Parternas konkurrensmyndigheter får i syfte att underlätta en effektiv tillämpning av parternas respektive konkurrenslagstiftning utbyta information, bland annat om lagstiftning och tillsynsverksamhet, inom de gränser som fastställs i parternas respektive lagstiftning och med hänsyn till deras väsentliga intressen.

Artikel 260

Samråd

1.  
Varje part ska, på den andra partens begäran, inleda samråd angående framställningar från den andra parten för att främja ömsesidig förståelse eller för att behandla särskilda frågor i anslutning till detta avsnitt. Den begärande parten ska ange hur frågan påverkar handeln mellan parterna.
2.  
Parterna ska på endera partens begäran utan dröjsmål diskutera alla frågor som uppkommer i samband med tolkningen eller tillämpningen av detta avsnitt.
3.  
För att underlätta diskussionen av den fråga som är föremål för samrådet ska varje part sträva efter att ställa icke-konfidentiella uppgifter till den andra partens förfogande, inom de gränser som fastställs i parternas respektive lagstiftning och med hänsyn till deras väsentliga intressen.

Artikel 261

Ingendera parten får tillgripa tvistlösningsförfarandet enligt kapitel 14 (Tvistlösning) i avdelning IV i detta avtal för frågor som uppkommer inom ramen för detta avsnitt, med undantag av artikel 256 i detta avtal.



Avsnitt 2

Statligt stöd

Artikel 262

Allmänna principer

1.  
Allt stöd som ges av Ukraina eller Europeiska unionens medlemsstater med hjälp av statliga medel som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion är oförenligt med en korrekt tillämpning av detta avtal, i den mån det kan påverka handeln mellan parterna.
2.  

Följande är dock förenligt med en korrekt tillämpning av detta avtal:

a) 

Stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, under förutsättning att stödet ges utan diskriminering med avseende på varornas ursprung.

b) 

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser.

3.  

Dessutom kan följande anses förenligt med en korrekt tillämpning av detta avtal:

a) 

Stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning.

b) 

Stöd för att främja genomförandet av ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse ( 40 ) eller för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin i en av Europeiska unionens medlemsstater eller Ukraina.

c) 

Stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning som strider mot parternas intressen.

d) 

Stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet, om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren i negativ riktning som strider mot parternas intressen.

e) 

Stöd för att uppnå mål som är tillåtna enligt EU:s övergripande gruppundantagsförordningar och regler om övergripande och sektorsinriktat statligt stöd, som beviljas i enlighet med villkoren i dessa.

f) 

Stöd till investeringar för att uppfylla de bindande normerna enligt de EU-direktiv som förtecknas i bilaga XXIX till kapitel 6 (Miljö) i avdelning V i detta avtal, inom den genomförandeperiod som föreskrivs i dessa, och som omfattar anpassning av anläggningar och utrustning för att möta de nya kraven, kan godkännas upp till en maximal nivå på 40 procent av de stödberättigande kostnaderna.

4.  
Företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller som har karaktären av fiskala monopol ska vara underkastade reglerna i detta avsnitt, i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. Utvecklingen av handeln får inte påverkas i en omfattning som strider mot parternas intresse.

Termer som används i detta avsnitt förklaras närmare i bilaga XXIII.

Artikel 263

Öppenhet

1.  
Varje part ska sörja för öppenhet vad gäller statligt stöd. I detta syfte ska varje part årligen underrätta den andra parten om det totala beloppet för samt typerna och den sektoriella fördelningen av statligt stöd som kan påverka handeln mellan parterna. Underrättelserna ska innehålla information om mål, form, belopp eller budget, beviljande myndighet och, om möjligt, vem som är mottagare av stödet. Vid tillämpningen av denna artikel behöver underrättelse inte lämnas om belopp under tröskelvärdet på 200 000  EUR per företag under tre år. En sådan underrättelse ska anses ha lämnats om det har sänts till den andra parten eller om relevanta uppgifter gjorts tillgängliga på en allmänt tillgänglig webbplats senast den 31 december påföljande kalenderår.
2.  
På den ena partens begäran ska den andra parten lämna närmare upplysningar om alla ordningar för statligt stöd, särskilt om enskilda fall av statligt stöd som påverkar handeln mellan parterna. Parterna ska utbyta dessa upplysningar med beaktande av de begränsningar som följer av tystnadsplikten och skyddet för företagshemligheter.
3.  

Parterna ska se till att finansiella förbindelser mellan offentliga myndigheter och offentliga företag redovisas öppet, så att det klart framgår

a) 

vilka allmänna medel som offentliga myndigheter direkt eller indirekt tillfört de berörda offentliga företagen (till exempel via andra offentliga företag eller finansinstitut),

b) 

på vilket sätt dessa allmänna medel använts.

4.  

Parterna ska dessutom se till att den finansiella och organisatoriska strukturen i varje företag som beviljats särskilda eller exklusiva rättigheter av Ukraina eller Europeiska unionens medlemsstater eller som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och som får ersättning i någon form för att tillhandahålla sådana tjänster, avspeglas korrekt i den separata redovisningen så att följande klart framgår:

a) 

De kostnader och intäkter som härrör från alla varor eller tjänster, för vilka ett företag har beviljats särskilda eller exklusiva rättigheter, eller alla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, som ett företag har anförtrotts att tillhandahålla, samt varje annan enskild vara eller tjänst som ingår i företagets verksamhet.

b) 

Fullständiga uppgifter om de metoder som tillämpats på konteringen och fördelningen av kostnaderna och intäkterna på de olika verksamheterna. Dessa metoder ska grundas på redovisningsprinciper om orsakssamband, objektivitet, öppenhet och jämförbarhet enligt internationellt erkända redovisningsmetoder som ABC (activity based costing) och bygga på uppgifter som genomgått revision.

5.  
Varje part ska se till att bestämmelserna i denna artikel tillämpas inom fem år efter detta avtals ikraftträdande.

Artikel 264

Tolkning

Parterna är överens om att tillämpa artiklarna 262, 263.3 eller 263.4 i detta avtal och som tolkningsskälla använda de kriterier som följer av tillämpningen av artiklarna 106, 107 och 93 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, bland annat relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol och relevant sekundärlagstiftning, samt relevanta ramar, riktlinjer och andra administrativa avgöranden som gäller i Europeiska unionen.

Artikel 265

Förhållande till WTO

Dessa bestämmelser påverkar inte parternas rätt att vidta handelspolitiska åtgärder eller andra lämpliga åtgärder mot en subvention eller att inleda ett tvistlösningsförfarande i enlighet med relevanta WTO-bestämmelser.

Artikel 266

Tillämpningsområde

Bestämmelserna i detta avsnitt ska tillämpas på varor och på de tjänster som förtecknas i bilaga XVI till kapitel 6 (Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel) i avdelning IV i detta avtal, i enlighet med det gemensamt fattade beslutet om marknadstillträde, med undantag av subventioner för produkter som omfattas av bilaga 1 till WTO-avtalet om jordbruk och andra subventioner som omfattas av det avtalet.

Artikel 267

Inhemskt system för kontroll av statligt stöd

För att skyldigheterna enligt artiklarna 262–266 i detta avtal ska uppfyllas gäller följande:

1. 

Ukraina ska i synnerhet anta nationell lagstiftning om statligt stöd och inom tre år från dagen för detta avtals ikraftträdande inrätta en operativt oberoende myndighet med befogenhet att till fullo tillämpa artikel 262 i detta avtal. Myndigheten ska bland annat ha befogenhet att tillåta statliga stödordningar och enskilda fall av stöd i överensstämmelse med de kriterier som avses i artiklarna 262 och 264 i detta avtal och att beordra att statligt stöd som beviljats olagligen återkrävs. Allt nytt stöd som beviljas i Ukraina måste vara förenligt med bestämmelserna i artiklarna 262 och 264 i detta avtal inom ett år från dagen för inrättandet av myndigheten.

2. 

Ukraina ska inom fem år från dagen för detta avtals ikraftträdande upprätta en heltäckande förteckning över stödordningar som införts före inrättandet av den myndighet som avses i punkt 1 och anpassa dessa stödordningar till de kriterier som avses i artiklarna 262 och 264 i detta avtal inom en period av högst sju år från detta avtals ikraftträdande.

3. 
a) 

För tillämpningen av artikel 262 i detta avtal är parterna överens om att offentligt stöd som beviljas av Ukraina under de första fem åren efter detta avtals ikraftträdande ska bedömas med beaktande av att Ukraina ska betraktas som ett område som är jämställbart med de områden i Europeiska unionen som beskrivs i artikel 107.3 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

b) 

Inom fyra år från detta avtals ikraftträdande ska Ukraina till Europeiska kommissionen lämna uppgifter om landets BNP per capita harmoniserade på NUTS II-nivå. Den myndighet som avses i punkt 1 i denna artikel och Europeiska kommissionen ska därefter tillsammans bedöma om regionerna i Ukraina är stödberättigade och vilken maximal stödnivå som får tillämpas i dem för att sedan upprätta en regionalstödskarta på grundval av EU:s riktlinjer.



KAPITEL 11

Handelsrelaterad energi

Artikel 268

Definitioner

I detta kapitel, och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i kapitel 5 (Tullar och handelslättnader) i avdelning IV i detta avtal, gäller följande definitioner:

1.

energiprodukter : naturgas (HS-nummer 27.11), elektrisk energi (HS-nummer 27.16) och råolja (HS-nummer: 27.09),

2.

fast infrastruktur : alla överförings- eller distributionsnät, anläggningar för kondenserad naturgas (LNG-anläggningar) och lagringsanläggningar enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el (nedan kallat direktiv 2003/54/EG) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (nedan kallat direktiv 2003/55/EG),

3.

transitering : transitering, enligt beskrivningen i kapitel 5 (Tullar och förenklade handelsprocedurer) i avdelning IV i detta avtal, av energiprodukter genom fast infrastruktur eller oljeledningar,

4.

transport : överföring och distribution enligt definitionerna i direktiven 2003/54/EG och 2003/55/EG, samt transport eller överföring av olja genom rörledningar,

5.

otillåtet utnyttjande : all verksamhet som består i att olagligt utnyttja energiprodukter från fast infrastruktur.

Artikel 269

Inhemska reglerade priser

1.  
Priset för leverans av gas och el till industriella förbrukare ska uteslutande avgöras av tillgång och efterfrågan.
2.  
Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får parterna i det allmänna ekonomiska intresset ( 41 ) införa ett åläggande för företag som gäller priset för leverans av gas och el (nedan kallat reglerat pris).
3.  
Parterna ska se till att detta åläggande är klart definierat, öppet, proportionellt, icke-diskriminerande, kontrollerbart och tidsbegränsat. Vid tillämpningen av detta åläggande ska parterna också garantera att andra företag kan nå ut till konsumenterna på lika villkor.
4.  
Om det pris för vilket gas och el säljs på hemmamarknaden är reglerat, ska den berörda parten se till att metoden för att beräkna det reglerade priset offentliggörs innan det reglerade priset börjar gälla.

Artikel 270

Förbud mot dubbel prissättning

1.  
Utan att det påverkar möjligheten att införa inhemska reglerade priser i överensstämmelse med artikel 269.2 och 269.3 i detta avtal får ingen av parterna och ingen av parternas tillsynsmyndigheter anta eller behålla åtgärder som leder till att priset vid export av energiprodukter till den andra parten är högre än det pris som tas ut för sådana produkter när de är avsedda för inhemsk konsumtion.
2.  
Den exporterande parten ska på begäran av den andra parten tillhandahålla bevisning för att olika priser för samma energiprodukter vid försäljning på den inhemska marknaden respektive på export inte är följden av en åtgärd som är förbjuden enligt punkt 1 i denna artikel.

Artikel 271

Tullar och kvantitativa restriktioner

1.  
Tullar och kvantitativa restriktioner för import och export av energiprodukter och alla åtgärder med motsvarande verkan ska vara förbjudna mellan parterna. Detta förbud ska tillämpas även på tullar av skattemässig karaktär.
2.  
Punkt 1 ska inte utgöra hinder för kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan som är motiverade med hänsyn till allmän ordning eller allmän säkerhet, eller intresset att skydda människor och djurs hälsa och liv, att bevara växter eller att skydda industriell eller kommersiell äganderätt. Sådana restriktioner eller åtgärder får dock inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan parterna.

Artikel 272

Transitering

Parterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att underlätta transitering, i enlighet med principen om fri transitering samt med artikel V.2, V.4 och V.5 i Gatt 1994 och artikel 7.1 och 7.3 i energistadgefördraget från 1994, som införlivas med detta avtal och utgör en integrerad del av det.

Artikel 273

Transport

När det gäller transport av el och gas, särskilt tredje parts tillgång till fast infrastruktur, ska parterna anpassa sin lagstiftning, enligt bilaga XXVII till detta avtal och fördraget om energigemenskapen från 2005, i syfte att se till att priserna, som ska offentliggöras innan de börjar gälla, förfarandena för tilldelning av kapacitet och alla andra förutsättningar är objektiva, rimliga och öppna och parterna får inte diskriminera på grundval av ursprung, ägande eller destination för elen eller gasen.

Artikel 274

Infrastruktursamarbete

Parterna ska sträva efter att underlätta användningen av infrastruktur för överföring av gas och av gaslagringsanläggningar och samråda eller samordna med varandra, beroende på vad som är lämpligt, när det gäller infrastrukturutveckling. Parterna ska samarbeta i frågor med anknytning till handel med naturgas, hållbarhet och försörjningstrygghet.

I syfte att ytterligare integrera marknaderna för energiprodukter ska varje part ta hänsyn till den andra partens energinät och kapacitet vid utarbetande av policydokument som gäller scenarier för utbud och efterfrågan, sammanlänkningar, energistrategier och planer för infrastrukturutveckling.

Artikel 275

Otillåtet utnyttjande av energiprodukter

Varje part ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att förbjuda och åtgärda otillåtet utnyttjande av energiprodukter som transiteras eller transporteras genom deras områden.

Artikel 276

Avbrott

1.  

Varje part ska se till att de systemansvariga för överföringssystemet vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att

a) 

minimera risken för att transiteringen eller transporten oavsiktligt avbryts, minskas eller stoppas,

b) 

utan dröjsmål se till att den transitering eller transport som oavsiktligt avbrutits, minskat eller upphört åter fungerar normalt.

2.  
En part genom vars territorium energiprodukter transiteras eller transporteras får inte, om en tvist uppstår i en fråga som gäller parterna eller en eller flera enheter som omfattas av den ena partens kontroll eller jurisdiktion, avbryta eller minska, tillåta en enhet som står under dess kontroll eller jurisdiktion, däribland ett statligt handelsföretag, att avbryta eller minska, eller kräva att en enhet under dess jurisdiktion ska avbryta eller minska pågående transport eller transitering av energiprodukter, utom då detta särskilt föreskrivs i ett kontrakt eller annat avtal som reglerar sådan transitering eller transport, innan ett tvistlösningsförfarande enligt kontraktet i fråga slutförts.
3.  
Parterna är överens om att en part inte ska hållas ansvarig för ett avbrott eller en neddragning enligt denna artikel om den parten inte har möjlighet att leverera, transitera eller transportera energiprodukter på grund av handlingar som kan tillskrivas ett tredje land eller en enhet under ett tredje lands kontroll eller jurisdiktion.

Artikel 277

Tillsynsmyndighet för el och gas

1.  
En tillsynsmyndighet ska vara juridiskt fristående från och funktionellt oberoende av offentliga eller privata enheter, och ha de befogenheter som krävs för att säkerställa effektiv konkurrens och en väl fungerande marknad.
2.  
Tillsynsmyndighetens beslut och de förfaranden som den tillämpar ska vara opartiska i förhållande till alla aktörer på marknaden.
3.  
En aktör som påverkas av en regleringsmyndighets beslut ska ha rätt att överklaga beslutet till ett överklagandeorgan som är oberoende av de berörda parterna. Om organet i fråga inte har domstolskaraktär, ska den alltid lämna en skriftlig motivering till sitt beslut, som dessutom ska granskas av en opartisk och oberoende rättslig myndighet. Beslut som fattats av överklagandeorgan ska verkställas.

Artikel 278

Förhållande till fördraget om energigemenskapen

1.  
Om bestämmelserna i detta avsnitt skulle strida mot bestämmelserna i fördraget om energigemenskapen från 2005 eller de bestämmelser i EU-lagstiftningen som är tillämpliga enligt fördraget om energigemenskapen från 2005, ska bestämmelserna i fördraget om energigemenskapen från 2005 eller de bestämmelser i EU-lagstiftningen som är tillämpliga enligt fördraget om energigemenskapen från 2005 ha företräde i de avseenden som konflikten gäller.
2.  
Vid genomförandet av detta avsnitt ska företräde ges till antagande av lagstiftning eller andra akter som är förenliga med fördraget om energigemenskapen från 2005 eller som bygger på den lagstiftning som är tillämplig på denna sektor i EU. Vid en eventuell tvist som rör detta avsnitt, ska lagstiftning eller andra akter som uppfyller dessa kriterier antas vara förenliga med detta avsnitt. Vid bedömningen av om lagstiftning eller andra akter uppfyller dessa kriterier ska alla relevanta beslut som fattats enligt artikel 91 i fördraget om energigemenskapen från 2005 beaktas.
3.  
Ingen av parterna får använda bestämmelserna om tvistlösning i detta avtal för att åberopa ett åsidosättande av bestämmelserna i fördraget om energigemenskapen.

Artikel 279

Tillträde till och utövande av prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten

1.  
Varje part ( 42 ) har i enlighet med internationell rätt, bland annat Förenta staternas havsrättskonvention från 1982, full suveränitet över kolväteresurserna på sitt territorium och i sina arkipelagiska och territoriella vatten samt suveräna rättigheter när det gäller att undersöka och utnyttja kolväteresurser i sin exklusiva ekonomiska zon och på kontinentalsockeln.
2.  
Varje part förbehåller sig rätten att fastställa de områden inom sitt territorium samt i sitt arkipelagiska och territoriella vatten, sin exklusiva ekonomiska zon samt kontinentalsockel, som ska göras tillgängliga för utövandet av prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten.
3.  
När ett område görs tillgängligt för utövandet av dessa verksamheter ska varje part se till att enheterna behandlas lika vad gäller tillgången till och utövandet av dessa verksamheter.
4.  
Varje part får kräva att en enhet, som har beviljats tillstånd för utövande av prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten, betalar ett ekonomiskt bidrag eller ett bidrag i form av kolväten. De närmare bestämmelserna för sådana bidrag ska fastställas på ett sätt så att de inte stör enheternas förvaltning och beslutsfattande.

Artikel 280

Licensiering och licensieringsvillkor

1.  
Parterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att licenser, genom vilka en enhet har rätt att för egen räkning och på egen risk utöva prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten i ett geografiskt område, beviljas enligt ett offentliggjort förfarande och inbjuda eventuella intresserade sökande att lämna in ansökningar genom ett tillkännagivande.
2.  
Tillkännagivandet ska innehålla uppgifter om typ av licens, aktuellt geografiskt område eller del därav, samt den föreslagna dagen eller tidsfristen för beviljande av licensen.
3.  
Artiklarna 104 och 105 i detta avtal ska gälla för licenseringsvillkoren och licensieringsförfarandet.



KAPITEL 12

Öppenhet

Artikel 281

Definitioner

I detta kapitel gäller följande definitioner:

1.

Åtgärd med allmän tillämpning : lagar, förordningar, rättsliga avgöranden, förfaranden och administrativa avgöranden med allmän tillämpning samt andra allmänna eller abstrakta rättsakter, tolkningar eller andra krav som kan ha konsekvenser för frågor som omfattas av detta avtal. Det omfattar inte ett avgörande som gäller en enskild person.

2.

Berörd person : en fysisk eller juridisk person som kan omfattas av alla rättigheter eller skyldigheter enligt åtgärder med allmän tillämpning i den mening som avses i artikel 282 i detta avtal.

Artikel 282

Syfte och tillämpningsområde

1.  
Parterna ska, medvetna om den betydelse som deras respektive regelverk kan ha för handeln mellan dem, fastställa och upprätthålla ett effektivt och förutsägbart regelverk för ekonomiska aktörer som bedriver affärsverksamhet på deras territorium, särskilt små företag, samtidigt som hänsyn tas till kraven på rättssäkerhet och proportionalitet.
2.  
Parterna bekräftar än en gång sina åtaganden inom ramen för WTO-avtalet, och fastställer härmed förtydliganden och förbättrade system för öppenhet, samråd och bättre förvaltning vad gäller åtgärder med allmän tillämpning, i den mån de har konsekvenser för frågor som omfattas av detta avtal.

Artikel 283

Offentliggörande

1.  

Varje part ska se till att åtgärder med allmän tillämpning

a) 

omedelbart offentliggörs eller på annat sätt görs lättillgängliga för berörda personer på ett icke-diskriminerande sätt, via ett officiellt angivet medium och, om möjligt och lämpligt, elektroniskt, på ett sätt som gör det möjligt för berörda personer och den andra parten att sätta sig in i dem,

b) 

innehåller en förklaring av målet för och motiveringen till sådana åtgärder, och

c) 

medger tillräcklig tid mellan offentliggörandet av sådana åtgärder och deras ikraftträdande, utom då detta inte är möjligt på grund av en nödsituation.

2.  

Varje part ska

a) 

sträva efter att i förväg offentliggöra alla förslag till antagande eller ändring av en åtgärd med allmän tillämpning, inbegripet en förklaring av målet för och motiveringen till förslaget,

b) 

ge berörda personer tillfälle att framföra synpunkter på en sådan föreslagen åtgärd, och i så god tid att de berörda personerna hinner lämna sådana synpunkter, och

c) 

sträva efter att ta hänsyn till de synpunkter som mottas från berörda personer på den föreslagna åtgärden.

Artikel 284

Förfrågningar och kontaktpunkter

1.  
Varje part ska upprätthålla eller inrätta lämpliga mekanismer för att svara på förfrågningar från berörda personer vad gäller åtgärder med allmän tillämpning som har föreslagits eller trätt i kraft, och hur de ska tillämpas rent allmänt.

Framför allt ska varje part utse en kontaktpunkt för att underlätta kommunikationen mellan parterna i alla frågor som omfattas av detta avtal. På begäran av endera parten ska kontaktpunkten ange vilket organ eller vilken tjänsteman som ansvarar för den sak frågan gäller samt lämna det stöd som behövs för att underlätta kommunikationen med den begärande parten.

Förfrågningar kan behandlas via sådana mekanismer som inrättas inom ramen för detta avtal.

2.  
Parterna erkänner att ett svar enligt punkt 1 i denna artikel inte måste vara definitivt eller rättsligt bindande, utan endast ges upplysningsvis, om inte annat föreskrivs i parternas nationella lagar och andra författningar.
3.  
På begäran av den andra parten ska en part omedelbart lämna information och svara på frågor som gäller en aktuell eller föreslagen åtgärd med allmän tillämpning som den begärande parten anser kan påverka genomförandet av detta avtal, oavsett om den begärande parten tidigare underrättats om åtgärden eller inte.
4.  
Varje part ska behålla eller inrätta lämpliga mekanismer för berörda personer med uppgift att effektivt försöka lösa problem för berörda personer i den andra parten som kan uppstå vid tillämpningen av åtgärder med allmän tillämpning och administrativa förfaranden enligt artikel 285 i detta avtal. Sådana mekanismer bör vara lättillgängliga, tidsbundna, resultatorienterade och öppna. De ska inte påverka överklagande- eller prövningsförfaranden som parterna inför eller bibehåller. De ska inte heller påverka parternas rättigheter och skyldigheter enligt kapitel 14 (Tvistlösning) och kapitel 15 (Medling) i avdelning IV i detta avtal.

Artikel 285

Administrativa förfaranden

Varje part ska på ett enhetligt, opartiskt och skäligt sätt förvalta alla åtgärder med allmän tillämpning som avses i artikel 281 i detta avtal. I detta syfte ska varje part, när sådana åtgärder i specifika fall tillämpas på enskilda personer, varor, tjänster eller etableringar i den andra parten

a) 

i enlighet med partens förfaranden, sträva efter att ge de personer i den andra parten som direkt berörs av ett förfarande rimligt varsel när förfarandet inleds, inklusive en beskrivning av förfarandets art, en redogörelse för den rättsliga grunden för inledandet av förfarandet och en allmän beskrivning av tvistefrågorna,

b) 

bereda sådana berörda personer skälig möjlighet att lägga fram fakta och argument till stöd för sin ståndpunkt innan en slutgiltig administrativ åtgärd vidtas, om tiden, förfarandets art och allmänintresset tillåter det, och

c) 

se till att förfarandena grundar sig på och överensstämmer med den inhemska lagstiftningen.

Artikel 286

Överprövning och överklagande

1.  
Varje part ska inrätta eller bibehålla domstolar eller andra oberoende rättsliga instanser, däribland, i förekommande fall, domstolsliknande instanser eller förvaltningsdomstolar, eller förfaranden för snabb överprövning och, vid behov, korrigering av administrativa åtgärder i frågor som omfattas av detta avtal. Dessa domstolar, instanser eller förfaranden ska vara opartiska och oberoende av det organ eller den myndighet som svarar för den administrativa tillsynen och får inte ha ett väsentligt intresse i ärendets utgång.
2.  

Varje part ska säkerställa att parterna i målet i alla sådana domstolar, instanser eller förfaranden har rätt till

a) 

en rimlig möjlighet att stödja eller försvara sin ståndpunkt, och

b) 

ett beslut som bygger på bevisning och inlämnade handlingar eller, när så krävs i partens lagstiftning, handlingar som den administrativa myndigheten sammanställt.

3.  
Med förbehåll för överklagande eller ytterligare överprövning i enlighet med dess inhemska lagstiftning ska varje part se till att det organ eller den myndighet som ansvarar för den administrativa åtgärden i fråga genomför beslutet och rättar sig efter det i sin praxis.

Artikel 287

Lagstiftningens kvalitet och effektivitet samt god förvaltningssed

1.  
Parterna är överens om att samarbeta för att främja god kvalitet och effektivitet i lagstiftningen, bland annat genom utbyte av information och bästa praxis rörande sina respektive lagstiftningsreformer och konsekvensutredningar.
2.  
Parterna följer principerna för god förvaltningssed och är överens om att samarbeta för att främja dem, bland annat genom utbyte av information och bästa praxis.

Artikel 288

Icke-diskriminering

Varje part ska när det gäller berörda personer i den andra parten tillämpa standarder för öppenhet som inte är mindre gynnsamma än de som gäller för partens egna berörda personer.



KAPITEL 13

Handel och hållbar utveckling

Artikel 289

Bakgrund och mål

1.  
Parterna erinrar om Agenda 21 om miljö och utveckling från 1992, genomförandeplanen från Johannesburg om hållbar utveckling från 2002 och de internationellt överenskomna politiska agendorna inom sysselsättningsområdet och det socialpolitiska området, särskilt Internationella arbetsorganisationens (nedan kallad ILO) agenda för anständigt arbete och FN:s ekonomiska och sociala råds ministerdeklaration från 2006 om full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor. Parterna bekräftar sitt åtagande att främja utvecklingen av den internationella handeln på ett sätt som bidrar till målet om hållbar utveckling och att se till att detta mål integreras i och avspeglas på alla nivåer i deras handelsförbindelser.
2.  
För detta ändamål erkänner parterna vikten av att ta full hänsyn till sina respektive befolkningars och kommande generationers bästa på det ekonomiska, sociala och miljömässiga planet och ska i detta syfte se till att politiken för ekonomisk utveckling, miljöpolitik och socialpolitik stöder varandra.

Artikel 290

Rätt att reglera

1.  
Eftersom parterna erkänner varje parts rätt att fastställa och reglera sina egna inhemska nivåer för miljö- och arbetarskydd liksom strategier och prioriteringar för hållbar utveckling i enlighet med relevanta internationellt erkända principer och avtal, och att anta eller ändra egen lagstiftning i enlighet med detta, ska parterna se till att deras lagstiftning föreskriver höga nivåer för miljö- och arbetarskydd och sträva efter att fortsätta att förbättra sådan lagstiftning.
2.  
Ukraina ska, som ett sätt att uppnå målen enligt denna artikel, närma sina lagar och andra författningar samt administrativ praxis till EU:s regelverk.

Artikel 291

Multilaterala arbetsnormer och avtal

1.  
Parterna erkänner att full och produktiv sysselsättning och arbete under anständiga villkor för alla är centrala element för handeln i ett globalt sammanhang. Parterna bekräftar sina åtaganden att främja utvecklingen av handeln på ett sätt som leder till full och produktiv sysselsättning och arbete under anständiga villkor för alla, dvs. män, kvinnor och unga.
2.  

Parterna ska i sin lagstiftning och praxis främja och tillämpa internationellt erkända grundläggande arbetsnormer, bland annat

a) 

föreningsfrihet och erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar,

b) 

avskaffande av alla former av tvångsarbete eller obligatoriskt arbete,

c) 

faktiskt avskaffande av barnarbete, och

d) 

avskaffande av diskriminering vid anställning och yrkesutövning.

3.  
Parterna bekräftar sitt åtagande att i praktiken genomföra de grundläggande och prioriterade ILO-konventioner som de har ratificerat och ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet från 1998. Parterna ska också överväga att ratificera och genomföra andra ILO-konventioner som ILO har klassificerat som uppdaterade.
4.  
Parterna betonar att arbetsnormer inte bör användas i handelsprotektionistiskt syfte. Parterna konstaterar att deras komparativa fördel på inget sätt får ifrågasättas.

Artikel 292

Multilaterala miljöavtal

1.  
Parterna erkänner värdet av internationell miljöförvaltning och internationella miljöavtal som det internationella samfundets svar på globala eller regionala miljöproblem.
2.  
Parterna bekräftar sitt åtagande att i sin lagstiftning och praxis faktiskt genomföra de multilaterala miljöavtal i vilka de är parter.
3.  
Inget i detta avtal ska begränsa parternas rätt att anta eller bibehålla åtgärder för att genomföra multilaterala miljöavtal i vilka de är parter. Sådana åtgärder får inte tillämpas på ett sätt som skulle utgöra ett medel för godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan parterna eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln.
4.  
Parterna ska se till att miljöpolitiken bygger på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren ska betala.
5.  
Parterna ska samarbeta för att främja ett varsamt och rationellt utnyttjande av naturresurserna i enlighet med målet om hållbar utveckling i syfte att stärka kopplingarna mellan parternas politik och praxis på handels- och miljöområdet.

Artikel 293

Handel som främjar hållbar utveckling

1.  
Parterna bekräftar att handeln bör främja hållbar utveckling i alla dess dimensioner. Parterna erkänner den betydelse som grundläggande arbetsnormer och arbete under anständiga villkor kan ha för ekonomisk effektivitet, innovation och produktivitet, och betonar värdet av större samstämmighet mellan handelspolitiken å ena sidan och sysselsättnings- och socialpolitiken å den andra.
2.  
Parterna ska sträva efter att underlätta och främja handel och utländska direktinvesteringar i miljövaror, miljötjänster och miljöteknik, hållbar förnybar energi och energieffektiva varor och tjänster samt miljömärkta varor, bl.a. genom att ta itu med icke-tariffära handelshinder.
3.  
Parterna ska sträva efter att underlätta och främja handel med varor som bidrar till hållbar utveckling, bland annat varor som omfattas av ordningar för till exempel rättvis och etisk handel och ordningar som iakttar principerna om företagens sociala ansvar och redovisningsskyldighet.

Artikel 294

Handel med skogsprodukter

I syfte att främja en hållbar förvaltning av skogsresurserna förbinder sig parterna att samarbeta för att förbättra efterlevnaden av skogslagstiftningen samt förvaltningen inom skogssektorn och främja laglig och hållbar handel med skogsprodukter.

Artikel 295

Handel med fiskeriprodukter

Med hänsyn till vikten av att säkerställa ansvarsfull och hållbar förvaltning av fiskbestånd och främja god förvaltning när det gäller handel förbinder sig parterna att samarbeta genom att

a) 

vidta effektiva åtgärder för att övervaka och kontrollera fiskbestånd och andra akvatiska resurser,

b) 

säkerställa full förenlighet med tillämpliga åtgärder för bevarande och kontroll som antagits av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och samarbeta med och inom dessa organisationer på så bred basis som möjligt, och

c) 

införa bland annat handelsåtgärder för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

Artikel 296

Upprätthållande av skyddsnivåer

1.  
En part får inte underlåta att effektivt genomdriva sin miljö- och arbetslagstiftning genom att kontinuerligt eller återkommande agera eller avstå från att agera på ett sätt som har konsekvenser för handeln eller investeringarna mellan parterna.
2.  
En part får inte försvaga eller sänka det miljö- eller arbetarskydd som föreskrivs i dess lagar för att främja handel eller investeringar genom att åsidosätta eller på annat sätt göra undantag från, eller erbjuda sig att åsidosätta eller göra undantag från, landets lagar, andra författningar eller normer på ett sätt som påverkar handeln eller investeringarna mellan parterna.

Artikel 297

Vetenskaplig information

Parterna erkänner vikten av att vid utformning, antagande och genomförande av åtgärder som syftar till att skydda miljön, folkhälsan och sociala förhållanden och som påverkar handeln mellan parterna, ta hänsyn till vetenskaplig och teknisk information, relevanta internationella normer, riktlinjer eller rekommendationer.

Artikel 298

Översyn av hållbarhetseffekter

Parterna förbinder sig att se över, övervaka och bedöma effekterna av genomförandet av denna avdelning på hållbar utveckling genom sina respektive förfaranden och institutioner för medinflytande, liksom dem som inrättas genom detta avtal, till exempel genom handelsrelaterade bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling.

Artikel 299

Det civila samhällets institutioner

1.  
Varje part ska utse och sammankalla en ny eller befintlig rådgivande grupp för hållbar utveckling som ska ha till uppgift att ge råd i frågor som gäller genomförandet av detta kapitel.
2.  
Den rådgivande gruppen ska bestå av oberoende representativa organisationer för det civila samhället som på ett balanserat sätt företräder arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, icke-statliga organisationer och andra berörda parter.
3.  
Medlemmarna i varje parts rådgivande grupp ska mötas i ett öppet forum för det civila samhället för att föra en dialog om olika aspekter av hållbar utveckling i handelsförbindelserna mellan parterna. Forumet för det civila samhället ska sammanträda en gång per år, om parterna inte kommer överens om något annat. Parterna ska komma överens om verksamheten i forumet för det civila samhället senast ett år efter detta avtals ikraftträdande.
4.  
Den dialog som förs i forumet för det civila samhället ska inte påverka den roll som plattformen för det civila samhället, som inrättas genom artikel 469 i detta avtal, har för utbyte av åsikter om genomförandet av detta avtal.
5.  
Parterna ska informera forumet för det civila samhället om framsteg i genomförandet av detta kapitel. Åsikter, yttranden eller förslag från forumet för det civila samhället kan lämnas till parterna direkt eller via de rådgivande grupperna.

Artikel 300

Institutionell mekanism och övervakningsmekanism

1.  
Härmed inrättas en underkommitté för handel och hållbar utveckling. Den ska rapportera om sin verksamhet till associeringskommittén i den konstellation som anges i artikel 465.4 i detta avtal. Underkommittén för handel och hållbar utveckling ska bestå av högre tjänstemän från parternas förvaltningar. Den ska övervaka genomförandet av detta kapitel, bland annat resultaten av uppföljningar och konsekvensbedömningar, och i konstruktiv anda diskutera problem som uppstår vid tillämpningen av detta kapitel. Den ska själv anta sin arbetsordning. Den ska sammanträda inom ett år från detta avtals ikraftträdande och därefter åtminstone en gång per år.
2.  
Varje part ska utse en kontaktpunkt inom sin förvaltning för att underlätta kommunikationen mellan parterna i alla frågor som omfattas av detta kapitel.
3.  
Parterna får övervaka framstegen med att genomföra och verkställa de åtgärder som omfattas av detta kapitel. En part får begära att den andra parten lämnar specifik och utförlig information om resultaten av genomförandet av detta kapitel.
4.  
En part får begära samråd med den andra parten i alla frågor som uppkommer inom ramen för detta kapitel genom att sända en skriftlig begäran till den andra partens kontaktpunkt. Parterna är överens om att på begäran av endera parten snarast inleda samråd via lämpliga kanaler.
5.  
Parterna ska göra sitt yttersta för att nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning i ärendet och får be om råd, information eller bistånd från personer eller organ som de bedömer vara lämpliga för att fullständigt utreda det aktuella ärendet. Parterna ska ta hänsyn till verksamheten inom ILO eller relevanta multilaterala miljöorganisationer eller miljöorgan i vilka de är medlemmar.
6.  
Om parterna inte lyckas lösa problemet genom samråd får en part begära att underkommittén för handel och hållbar utveckling sammankallas för att behandla frågan, genom att sända en skriftlig begäran till den andra partens kontaktpunkt. Underkommittén för handel och hållbar utveckling ska sammanträda snarast och sträva efter att komma fram till en lösning i frågan, bland annat, när så är lämpligt, genom att samråda med statliga eller icke-statliga experter. Den lösning som underkommittén för handel och hållbar utveckling kommer fram till ska offentliggöras om underkommittén inte beslutar något annat.
7.  
För alla frågor som uppkommer inom ramen för detta kapitel ska parterna endast kunna tillgripa de förfaranden som föreskrivs i artiklarna 300 och 301 i detta avtal.

Artikel 301

Expertgrupp

1.  
Om parterna inte kommer överens om något annat får en part, efter 90 dagar från det att begäran om samråd ingavs, i enlighet med artikel 300.4 i detta avtal begära att en expertgrupp sammankallas för att undersöka den fråga som inte har lösts på ett tillfredsställande sätt genom samråd på myndighetsnivå. Inom 30 dagar efter det att en part begärt att expertgruppen ska sammankallas får underkommittén för handel och hållbar utveckling, på begäran av endera parten, sammankallas för att diskutera frågan. Parterna får lämna inlagor till expertgruppen. Expertgruppen får begära information och råd från endera parten, den eller de rådgivande grupperna eller internationella organisationer. Expertgruppen ska sammankallas inom 60 dagar från det att en part begärt detta.
2.  
Den expertgrupp som utses enligt förfarandena i punkt 3 i denna artikel ska ställa sin sakkunskap till förfogande vid genomförandet av detta kapitel. Om parterna inte kommer överens om något annat, ska expertgruppen, inom 90 dagar från det att den sista experten utsetts, lägga fram en rapport för parterna. Parterna ska göra sitt yttersta för att ta hänsyn till expertgruppens råd och rekommendationer om genomförandet av detta kapitel. Genomförandet av expertgruppens rekommendationer ska övervakas av underkommittén för handel och hållbar utveckling. Expertgruppens rapport ska ställas till förfogande för parternas rådgivande grupp eller rådgivande grupper. När det gäller konfidentiell information och arbetsordning ska principerna i bilaga XXIV till kapitel 14 (Tvistlösning) i avdelning IV till detta avtal gälla.
3.  
När detta avtal träder i kraft ska parterna komma överens om en förteckning över minst 15 personer med sakkunskap om de frågor som omfattas av detta kapitel, varav minst fem ska vara personer som inte är medborgare i den part som innehar ordförandeskapet i expertgruppen. Experterna ska vara oberoende och inte ha anknytning till eller ta emot instruktioner från någondera parten eller organisationer som är företrädda i den eller de rådgivande grupperna. Varje part ska utse en expert från förteckningen över experter inom 50 dagar från den dag då begäran från en part om inrättandet av expertgruppen mottogs. Om en part inte utser sin expert inom utsatt tid, ska den andra parten från förteckningen över experter utse en medborgare från den part som inte kunnat utse en expert. De två utsedda experterna ska fatta beslut om ordföranden, som ska väljas från förteckningen över experter som inte är medborgare i någon av parterna.

Artikel 302

Samarbete om handel och hållbar utveckling

Parterna ska samarbeta om handelsrelaterade aspekter av arbetsmarknadspolitik och miljöpolitik i syfte att uppnå målen i detta avtal.



KAPITEL 14 ( 43 )

Tvistlösning

Artikel 303

Mål

Syftet med detta kapitel är att i god tro förebygga och lösa eventuella tvister mellan parterna vad gäller tillämpningen av de bestämmelser i detta avtal som avses i artikel 304 i detta avtal och att i möjligaste mån finna en ömsesidigt godtagbar lösning ( 44 ).

Artikel 304

Tillämpningsområde

Bestämmelserna i detta avsnitt ska gälla för alla tvister om tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna i avdelning IV i detta avtal, om inte annat uttryckligen anges.

Artikel 305

Samråd

1.  
Parterna ska sträva efter att lösa alla tvister om tolkningen och tillämpningen av de bestämmelser i detta avtal som avses i artikel 304 i detta avtal genom att inleda samråd i god tro i syfte att nå en ömsesidigt godtagbar lösning.
2.  
Samråd ska inledas genom att en part sänder en skriftlig begäran till den andra parten med kopia till handelskommittén; av begäran ska framgå vilken åtgärd det rör sig om och vilka av de bestämmelser i detta avtal som avses i artikel 304 i detta avtal som parten anser tillämpliga.
3.  
Samråden ska hållas inom 30 dagar från den dag då begäran om samråd mottogs och ska, om parterna inte kommer överens om något annat, hållas på den svarande partens territorium. Samråden ska anses vara avslutade inom 30 dagar från den dag då begäran om samråd mottogs, såvida inte båda parterna är överens om att fortsätta samråden. All konfidentiell information som lämnas ut under samråden ska förbli konfidentiell.
4.  
Samråd om brådskande ärenden, bland annat ärenden som gäller lättfördärvliga varor eller säsongsvaror, ska hållas inom 15 dagar från den dag då begäran om samråd ingavs och anses vara avslutade 15 dagar från det att begäran om samråd ingavs.
5.  
När samråden gäller transporten av energiprodukter genom nät och en part anser att lösningen av tvisten brådskar på grund av att transporten av naturgas, olja eller el mellan Ukraina och EU-parten helt eller delvis har avbrutits, ska samråd hållas inom tre dagar från den dag då begäran om samråd ingavs och anses avslutade tre dagar efter den dag då begäran om samråd ingavs, såvida inte båda parterna är överens om att fortsätta samråden. All konfidentiell information som lämnas ut under samråden ska förbli konfidentiell.
6.  
Om samråden inte genomförs inom de tidsfrister som fastställs i punkterna 3 eller 4 i denna artikel, eller om samråden har avslutats men ingen ömsesidigt godtagbar lösning har nåtts, får den klagande parten begära att en skiljenämnd tillsätts i enlighet med artikel 306 i detta avtal.



Avsnitt 1

Skiljeförfarande

Artikel 306

Inledande av skiljeförfarande

1.  
Om parterna inte lyckas lösa tvisten genom samråd i enlighet med artikel 305 i detta avtal får den klagande parten begära att det tillsätts en skiljenämnd.
2.  
Begäran om tillsättande av en skiljenämnd ska lämnas in skriftligen till den svarande parten och till handelskommittén. Den klagande parten ska i sin begäran ange den särskilda åtgärd som klagomålet gäller och ge en kort sammanfattning av den rättsliga grunden för klagomålet, som tydligt klargör problemställningen. Om den klagande parten begär att en skiljenämnd tillsätts med annat mandat än vad som är normalt, ska den skriftliga begäran innehålla den föreslagna texten till det särskilda mandatet.
3.  

Om parterna inte kommer överens om något annat inom fem dagar från det att skiljenämnden tillsatts ska skiljenämndens mandat vara

”att undersöka den fråga som avses i begäran om tillsättandet av skiljenämnden, avgöra om den berörda åtgärden är förenlig med de bestämmelser som avses i artikel 304 i detta avtal och meddela sitt avgörande i enlighet med artikel 310 i detta avtal.”

Artikel 307

Skiljenämndens sammansättning

1.  
En skiljenämnd ska bestå av tre skiljemän.
2.  
Inom 10 dagar efter det att begäran om tillsättande av en skiljenämnd har ingetts till handelskommittén, ska parterna samråda för att enas om nämndens sammansättning.
3.  
Om parterna inte kan enas om skiljenämndens sammansättning inom den tidsfrist som fastställs i punkt 2 i denna artikel, kan endera parten begära att ordföranden för handelskommittén eller dennes ställföreträdare utser alla tre ledamöterna genom lottning bland de personer som är upptagna på den tillämpliga förteckning som upprättats enligt artikel 323 i detta avtal, varav en bland de personer som den klagande parten föreslagit, en bland de personer som den svarande parten föreslagit och en bland de personer som av parterna valts för att fungera som ordförande.
4.  

Om parterna är överens om valet av en eller flera av ledamöterna i skiljenämnden, ska den eller de övriga ledamöterna utses genom samma förfarande enligt följande:

a) 

Om parterna är överens om valet av två av ledamöterna i skiljenämnden ska den återstående ledamoten väljas bland de personer som av parterna valts för att fungera som ordförande.

b) 

Om parterna är eniga om valet av en av ledamöterna i skiljenämnden ska den ena av de återstående ledamöterna väljas bland de personer som den klagande parten föreslagit och den andra bland de personer som den svarande parten föreslagit.

5.  
Ordföranden i handelskommittén eller dennes ställföreträdare ska därefter utse skiljemännen inom fem dagar efter det att begäran enligt punkt 3 ingetts. En företrädare för varje part har rätt att vara närvarande när skiljemännen utses.
6.  
Skiljenämnden ska anses ha tillsatts den dag då urvalsförfarandet slutförts.
7.  
Om någon av de förteckningar som avses i artikel 323 i detta avtal inte har upprättats vid den tidpunkt då en begäran enligt punkt 3 i denna artikel inges, ska de tre skiljemännen utses genom lottning bland de personer som formellt har föreslagits av den ena eller båda parterna.
8.  
Om en tvist uppkommer rörande kapitel 11 (Handelsrelaterad energi) i avdelning IV i detta avtal som av en part anses brådskande på grund av att transporten av naturgas, olja eller el mellan Ukraina och EU-parten helt eller delvis har avbrutits eller riskerar att avbrytas, ska punkt 3 i denna artikel tillämpas utan tillämpning av punkt 2 i denna artikel, och den period som anges i punkt 5 i denna artikel ska vara två dagar.

Artikel 308

Interimsrapport från nämnden

1.  
Senast 90 dagar efter den dag då skiljenämnden tillsattes ska nämnden för parterna lägga fram en interimsrapport som ska innehålla en redogörelse för sakförhållandena, tillämpligheten av de relevanta bestämmelserna samt de viktigaste skälen till nämndens undersökningsresultat och rekommendationer. Om skiljenämnden anser att denna tidsfrist inte kan hållas, ska nämndens ordförande skriftligen meddela parterna och handelskommittén detta och ange skälen till förseningen samt det datum då nämnden planerar lägga fram sin interimsrapport. Under inga omständigheter bör interimsrapporten läggas fram senare än 120 dagar efter den dag då skiljenämnden tillsattes.
2.  
Parterna får inom 14 dagar från det att interimsrapporten lagts fram lämna in en skriftlig begäran till skiljenämnden om att den ska ompröva särskilda aspekter i rapporten.
3.  
I brådskande fall, inbegripet fall som gäller lättfördärvliga varor eller säsongsvaror, ska skiljenämnden göra sitt yttersta för att lägga fram sin interimsrapport inom halva den tidsfrist som anges i punkt 1 i denna artikel, och parterna får lämna in en skriftlig begäran till skiljenämnden om att den ska ompröva särskilda aspekter i rapporten inom halva den tidsfrist som anges i punkt 2 i denna artikel.
4.  
Om en tvist uppkommer rörande kapitel 11 (Handelsrelaterad energi) i avdelning IV i detta avtal som av en av parterna anses brådskande på grund av att transporten av naturgas, olja eller el mellan Ukraina och EU-parten helt eller delvis har avbrutits eller riskerar att avbrytas, ska interimsrapporten läggas fram efter 20 dagar och varje begäran enligt punkt 2 ska lämnas in inom fem dagar efter det att den skriftliga rapporten lagts fram. Skiljenämnden får också besluta att inte lägga fram någon interimsrapport.
5.  
Efter att ha övervägt parternas skriftliga synpunkter på interimsrapporten, får skiljenämnden ändra sin rapport och företa ytterligare utredningar som den anser motiverade. Skiljenämndens slutliga avgörande ska innehålla en redogörelse för de argument som förts fram i samband med interimsöversynen.

Artikel 309

Förlikning vid brådskande energitvister

1.  
Om en tvist uppkommer rörande kapitel 11 (Handelsrelaterad energi) i avdelning IV i detta avtal som av en part anses brådskande på grund av att transporten av naturgas, olja eller el mellan Ukraina och EU-parten helt eller delvis har avbrutits eller riskerar att avbrytas, får en part begära att ordföranden i skiljenämnden ska fungera som förlikningsman i alla frågor i samband med tvisten genom att lämna in en begäran till nämnden.
2.  
Förlikningsmannen ska försöka finna en gemensamt överenskommen lösning på tvisten eller en överenskommelse om ett förfarande för att nå en sådan lösning. Om förlikningsmannen inte lyckas få till stånd en sådan överenskommelse inom 15 dagar efter sin utnämning ska han rekommendera en lösning på tvisten eller ett förfarande för att nå en sådan lösning, och han ska besluta vilka villkor och bestämmelser som ska gälla från och med en bestämd dag som han eller hon ska fastställa fram till dess att tvisten är löst.
3.  
Parterna och de enheter som står under parternas kontroll eller jurisdiktion ska under tre månader efter förlikningsmannens beslut eller till dess att tvisten lösts, om detta sker tidigare, följa rekommendationerna om de villkor och bestämmelser som ska gälla enligt punkt 2 i denna artikel.
4.  
Förlikningsmannen ska respektera uppförandekoden för skiljemän.

Artikel 310

Skiljenämndens avgörande

1.  
Skiljenämnden ska meddela parterna och handelskommittén sitt avgörande inom 120 dagar efter den dag då nämnden tillsattes. Om skiljenämnden anser att denna tidsfrist inte kan hållas, ska nämndens ordförande skriftligen meddela parterna och handelskommittén detta och ange skälen till förseningen samt den dag då nämnden planerar att ha avslutat sitt arbete. Under inga omständigheter får avgörandet meddelas senare än 150 dagar efter den dag då nämnden tillsattes.
2.  
I brådskande fall, inbegripet fall som gäller lättfördärvliga varor och säsongsvaror, ska skiljenämnden göra sitt yttersta för att lämna sitt avgörande inom 60 dagar från den dag då nämnden tillsattes. Under inga omständigheter får avgörandet meddelas senare än 75 dagar från den dag då nämnden tillsattes. Skiljenämnden får, inom 10 dagar från den dag då den tillsattes, lämna ett preliminärt avgörande om huruvida den anser att fallet är brådskande.
3.  
Om en tvist uppkommer rörande kapitel 11 (Handelsrelaterad energi) i avdelning IV i detta avtal, som av en part anses brådskande på grund av att transporten av naturgas, olja eller el mellan Ukraina och EU-parten helt eller delvis har avbrutits eller riskerar att avbrytas, ska skiljenämnden meddela sitt avgörande inom 40 dagar från dagen för dess inrättande.



Avsnitt 2

Efterlevnad

Artikel 311

Åtgärder för att följa skiljenämndens avgörande

Varje part ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa skiljenämndens avgörande, och parterna ska sträva efter att nå enighet om hur lång tid som krävs för att följa avgörandet.

Artikel 312

Rimlig tidsperiod för att följa skiljenämndens avgörande

1.  
Den svarande parten ska senast 30 dagar efter den dag då skiljenämndens avgörande meddelades parterna, till den klagande parten och handelskommittén anmäla den tidsperiod (nedan kallad rimlig tidsperiod) som den anser att den kommer att behöva för att följa avgörandet.
2.  
Om parterna inte kan enas om vilken tidsperiod som är rimlig för att följa skiljenämndens avgörande, ska den klagande parten inom 20 dagar från den anmälan som avses i punkt 1 i denna artikel skriftligen begära att den ursprungliga skiljenämnden fastställer den rimliga tidsperiodens längd. En sådan begäran ska samtidigt anmälas till den andra parten och till handelskommittén. Skiljenämnden ska meddela parterna och handelskommittén sitt avgörande inom 20 dagar från den dag då begäran ingavs.
3.  
Om den ursprungliga skiljenämnden, eller några av dess ledamöter, inte kan sammankallas, ska förfarandena i artikel 307 i detta avtal tillämpas. Tidsfristen för att meddela avgörandet ska vara 35 dagar från den dag då den begäran som avses i punkt 2 i denna artikel ingavs.
4.  
Den svarande parten ska skriftligen meddela den klagande parten om vilka framsteg den har gjort med att följa skiljenämndens avgörande minst en månad innan den rimliga tidsperioden löper ut.
5.  
Den rimliga tidsperioden kan förlängas genom överenskommelse mellan parterna.

Artikel 313

Översyn av åtgärder som har vidtagits för att följa skiljenämndens avgörande

1.  
Den svarande parten ska före utgången av den rimliga tidsperioden till den klagande parten och handelskommittén anmäla vilka åtgärder den har vidtagit för att följa skiljenämndens avgörande.
2.  
Om det råder oenighet mellan parterna om huruvida en åtgärd som anmälts enligt punkt 1 har vidtagits eller är förenlig med avtalet, får den klagande parten skriftligen begära att frågan hänskjuts till den ursprungliga skiljenämnden för avgörande. I en sådan begäran ska det anges vilken särskild åtgärd det gäller och de bestämmelser i avtalet med vilka den klagande parten anser åtgärden vara oförenlig, på ett sådant sätt att den rättsliga grunden för klagomålet tydligt framgår. Skiljenämnden ska meddela sitt avgörande inom 45 dagar från det att begäran ingavs.
3.  
Om den ursprungliga skiljenämnden eller några av dess ledamöter inte kan sammankallas ska förfarandena i artikel 307 i detta avtal tillämpas. Tidsfristen för att meddela avgörandet ska vara 60 dagar från den dag då den begäran som avses i punkt 2 i denna artikel ingavs.

Artikel 314

Åtgärder vid brådskande energitvister

1.  
Om en tvist uppkommer rörande kapitel 11 (Handelsrelaterad energi) i avdelning IV i detta avtal, som av en part anses brådskande på grund av att transporten av naturgas, olja eller el mellan Ukraina och EU-parten helt eller delvis har avbrutits eller riskerar att avbrytas, ska följande särskilda bestämmelser om åtgärder gälla.
2.  
Genom undantag från artiklarna 311, 312 och 313 i detta avtal får den klagande parten tillfälligt upphäva de skyldigheter som följer av detta avtal i en omfattning som motsvarar det upphävande eller den minskning av förmåner som orsakats av att en part inte följt skiljenämndens avgörande inom 15 dagar efter att det meddelats. Detta tillfälliga upphävande får börja gälla omedelbart. Ett sådant tillfälligt upphävande får bibehållas i högst tre månader, såvida den svarande parten inte har följt skiljenämndens rapport.
3.  
Om den svarande parten bestrider underlåtenhet att följa skiljenämndens avgörande eller omfattningen av det tillfälliga upphävandet på grund av denna underlåtenhet, får den inleda ett förfarande enligt artiklarna 315 och 316 vilket ska handläggas snabbt. Den klagande parten ska inte anmodas att återta eller anpassa det tillfälliga upphävandet förrän skiljenämnden har fattat beslut i ärendet, och får bibehålla det tillfälliga upphävandet i avvaktan på att förfarandena avslutas.

Artikel 315

Tillfälliga åtgärder om skiljenämndens avgörande inte följs

1.  
Om den svarande parten inte anmäler de åtgärder som har vidtagits för att följa skiljenämndens avgörande innan den rimliga tidsperioden har löpt ut, eller om skiljenämnden fastställer att de åtgärder som anmälts enligt artikel 313.1 i detta avtal inte är förenliga med den partens skyldigheter enligt de bestämmelser i detta avtal som avses i artikel 304, ska den svarande parten, om den klagande parten begär detta, erbjuda provisorisk kompensation.
2.  
Om ingen överenskommelse om kompensation har kunnat nås inom 30 dagar från utgången av den rimliga tidsfristen eller från skiljenämndens avgörande enligt artikel 313 i detta avtal om att en åtgärd som vidtagits för att följa avgörandet är oförenlig med de bestämmelser i detta avtal som avses i artikel 304, ska den klagande parten ha rätt att efter anmälan till den svarande parten och till handelskommittén upphäva skyldigheter som följer av bestämmelser i kapitlet om frihandelsområdet i en omfattning som motsvarar det upphävande eller den minskning av förmåner som orsakats av den bristande efterlevnaden. Den klagande parten får börja tillämpa upphävandet närsomhelst tio dagar efter den dag då anmälan gjordes, såvida inte den svarande parten har begärt skiljeförfarande enligt punkt 4 i denna artikel.
3.  
I samband med det tillfälliga upphävandet av skyldigheter kan den klagande parten välja att höja sina tullsatser till samma nivå som gäller för andra WTO-medlemmar på en handelsvolym som ska fastställas så att handelsvolymen multiplicerad med ökningen av tullsatserna motsvarar värdet på det upphävande eller den minskning av förmåner som orsakats av den bristande efterlevnaden.
4.  
Om den svarande parten anser att omfattningen av det tillfälliga upphävandet av skyldigheterna inte motsvarar det upphävande eller den minskning av förmåner som orsakats av den bristande efterlevnaden, får den inge en skriftlig begäran om att den ursprungliga skiljenämnden ska avgöra frågan. En sådan begäran ska anmälas till den klagande parten och till handelskommittén före utgången av den period på tio dagar som avses i punkt 2 i denna artikel. Skiljenämnden ska meddela parterna och handelskommittén sitt avgörande beträffande omfattningen av det tillfälliga upphävandet av skyldigheter inom 30 dagar från den dag då begäran ingavs. Skyldigheter får inte upphävas förrän skiljenämnden har meddelat sitt avgörande, och upphävandet ska vara förenligt med nämndens avgörande.
5.  
Om den ursprungliga skiljenämnden, eller några av dess ledamöter, inte kan sammankallas, ska förfarandena i artikel 307 i detta avtal tillämpas. I sådana fall ska tidsfristen för att meddela avgörandet vara 45 dagar från den dag då den begäran som avses i punkt 4 i denna artikel ingavs.
6.  
Upphävandet av förpliktelserna ska vara tillfälligt och får tillämpas endast till dess att den åtgärd som konstaterats vara oförenlig med de bestämmelser i detta avtal som avses i artikel 304 har upphävts eller ändrats på ett sådant sätt att den blir förenlig med de bestämmelser i avtalet som avses i artikel 304, i enlighet med artikel 316, eller till dess att parterna har enats om en lösning av tvisten.

Artikel 316

Översyn av åtgärder som har vidtagits för att följa skiljenämndens avgörande efter det tillfälliga upphävandet av skyldigheter

1.  
Den svarande parten ska till den klagande parten och till handelskommittén anmäla alla åtgärder som den har vidtagit för att följa skiljenämndens avgörande samt sin begäran om att det upphävande av förpliktelser som tillämpas av den klagande parten ska upphöra.
2.  
Om parterna inte når en överenskommelse om huruvida den anmälda åtgärden gör att den svarande parten kan anses uppfylla de bestämmelser i detta avtal som avses i artikel 304 i detta avtal inom 30 dagar från den dag då anmälan ingavs, ska den klagande parten skriftligen begära att frågan hänskjuts till den ursprungliga skiljenämnden för avgörande. En sådan begäran ska anmälas till den svarande parten och till handelskommittén samtidigt. Skiljenämndens avgörande ska meddelas parterna och handelskommittén inom 45 dagar från den dag då begäran ingavs. Om skiljenämnden fastställer att den svarande parten nu uppfyller bestämmelserna i detta avtal, eller om den klagande parten, inom 45 dagar från den dag då anmälan enligt punkt 1 i denna artikel ingavs, inte begär att frågan hänskjuts till den ursprungliga skiljenämnden för avgörande, ska det tillfälliga upphävandet av skyldigheterna upphöra inom 15 dagar från skiljenämndens avgörande eller från utgången av perioden på 45 dagar.
3.  
Om den ursprungliga skiljenämnden, eller några av dess ledamöter, inte kan sammankallas, ska förfarandena i artikel 307 i detta avtal tillämpas. Tidsfristen för att meddela avgörandet ska i det fallet vara 60 dagar från den dag då den begäran som avses i punkt 2 i denna artikel ingavs.



Avsnitt 3

Gemensamma bestämmelser

Artikel 317

Ömsesidigt godtagbar lösning

Parterna får när som helst komma överens om en ömsesidigt godtagbar lösning på tvister som omfattas av detta kapitel. De ska gemensamt anmäla en sådan lösning till handelskommittén och, i tillämpliga fall, skiljenämndens ordförande. Om lösningen måste godkännas enligt relevanta inhemska förfaranden i någon av parterna ska detta krav anges i anmälan, och skiljedomsförfarandet tillfälligt avbrytas. Om det inte krävs något sådant godkännande, eller vid anmälan av att de inhemska godkännandeförfarandena slutförts, ska skiljedomsförfarandet vara avslutat.

Artikel 318

Arbetsordning

1.  
Tvistlösningsförfaranden enligt detta kapitel ska styras av arbetsordningen i bilaga XXIV till detta avtal.
2.  
Utfrågningarna i skiljenämnden ska vara öppna för allmänheten i enlighet med arbetsordningen i bilaga XXIV till detta avtal.

Artikel 319

Upplysningar samt råd i sakfrågor

På begäran av en part eller på eget initiativ får skiljenämnden inhämta upplysningar för förfarandet i skiljenämnden från alla källor som den finner lämpliga, däribland från parterna i tvisten. Nämnden ska också ha rätt att begära relevanta expertutlåtanden om den finner det lämpligt. Alla upplysningar som inhämtas på detta sätt ska delges båda parter, som ska kunna lämna synpunkter. Berörda fysiska eller juridiska personer som är etablerade på parternas territorium har rätt att i egenskap av sakkunniga (amicus curiae) informera nämnden i enlighet med arbetsordningen i bilaga XXIV till detta avtal.

Artikel 320

Tolkningsregler

En skiljenämnd ska tolka de bestämmelser som avses i artikel 304 i detta avtal i enlighet med sedvanliga folkrättsliga tolkningsregler, inklusive de regler som fastställs i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. Om en skyldighet enligt detta avtal är identisk med en skyldighet enligt WTO-avtalet, ska skiljenämnden anta en tolkning som är förenlig med relevanta tolkningar i avgöranden från WTO:s tvistlösningsorgan. Skiljenämndens avgöranden kan inte utvidga eller begränsa de rättigheter och skyldigheter som följer av detta avtal.

Artikel 321

Skiljenämndens beslut och avgöranden

1.  
Skiljenämnden ska göra sitt yttersta för att fatta beslut i samförstånd. Om det inte går att uppnå enhällighet, ska frågan avgöras genom enkel majoritet. Skiljemännens avvikande meningar får dock aldrig offentliggöras.
2.  
Skiljenämndens avgöranden ska vara bindande för parterna och får inte ge upphov till några rättigheter eller skyldigheter för fysiska eller juridiska personer. Skiljenämnden ska i sitt avgörande redovisa sakförhållandena, tillämpligheten av de relevanta bestämmelserna i avtalet samt de viktigaste skälen till nämndens undersökningsresultat och slutsatser. Handelskommittén ska offentliggöra skiljenämndens avgöranden i sin helhet, såvida den inte beslutat att inte offentliggöra dem.

Artikel 322

Tvistlösning beträffande tillnärmning av regelverket

1.  
De förfaranden som fastställs i denna artikel ska tillämpas på tvister om tolkningen och tillämpningen av bestämmelser i detta avtal som rör tillnärmning av regelverket enligt kapitel 3 (Tekniska handelshinder), kapitel 4 (Sanitära och fytosanitära åtgärder), kapitel 5 (Tullar och förenklade handelsprocedurer), kapitel 6 (Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel), kapitel 8 (Offentlig upphandling) eller kapitel 10 (Konkurrens), eller som på annat sätt ålägger en part en skyldighet som fastställs med hänvisning till en bestämmelse i EU:s lagstiftning.
2.  
När det i en tvist uppstår en fråga om tolkningen av en sådan bestämmelse i EU:s lagstiftning som avses i punkt 1 ska skiljenämnden inte besluta i frågan utan begära att frågan hänskjuts till Europeiska unionens domstol för avgörande. I sådana fall ska de tidsfrister som gäller för skiljenämndens avgöranden skjutas upp till dess att Europiska unionens domstol har meddelat sitt avgörande. Domstolens avgörande ska vara bindande för skiljenämnden.



Avsnitt 4

Allmänna bestämmelser

Artikel 323

Skiljemän

1.  
Handelskommittén ska senast sex månader efter detta avtals ikraftträdande sammanställa en förteckning över 15 personer som är villiga och har möjlighet att tjänstgöra som skiljemän. Varje part ska föreslå fem personer till skiljemän. De båda parterna ska också utse fem personer som inte är medborgare i någon av parterna och som ska fungera som ordförande för skiljenämnden. Handelskommittén ska se till att det alltid finns 15 personer i förteckningen.
2.  
Förteckningen enligt punkt 1 i denna artikel ska ligga till grund för skiljenämndernas sammansättning i enlighet med artikel 307 i detta avtal. Den ska omfatta skiljemän med specialkunskaper eller erfarenhet inom juridik och internationell handel.
3.  
De som utses till skiljemän i en skiljenämnd ska vara ska vara oberoende, uppträda i egenskap av enskilda individer och inte ta emot instruktioner från någon organisation eller regering eller ha anknytning till någon av parternas regeringar, samt följa uppförandekoden i bilaga XXV till detta avtal.

Artikel 324

Förhållande till skyldigheter enligt WTO

1.  
Tillämpningen av bestämmelserna om tvistlösning i detta kapitel ska inte utgöra något hinder för eventuella åtgärder inom ramen för WTO, inklusive tvistlösningsåtgärder.
2.  
Om en part har inlett ett tvistlösningsförfarande avseende en viss åtgärd, antingen i enlighet med artikel 306.1 i detta avtal eller i enlighet med WTO-avtalet, får den emellertid inte inleda ett tvistlösningsförfarande avseende samma åtgärd i det andra forumet förrän det första förfarandet har avslutats. När det gäller en skyldighet som är densamma enligt detta avtal och enligt WTO-avtalet, får en part inte heller hävda sina rättigheter i båda dessa forum. När ett tvistlösningsförfarande väl har inletts i ett sådant fall får parten inte hävda sina rättigheter i det andra forumet när det gäller samma skyldighet enligt det andra avtalet, såvida inte det valda forumet, av skäl som rör förfarandet eller juridisk behörighet, misslyckas med att få fram ett undersökningsresultat för de rättigheter som hävdas enligt den skyldigheten.
3.  

För tillämpningen av punkt 2 gäller följande:

a) 

Tvistlösningsförfaranden enligt WTO-avtalet anses ha inletts genom att en part begär att en panel ska tillsättas enligt artikel 6 i WTO-överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning i bilaga 2 i WTO-avtalet, och anses ha avslutats när tvistlösningsorganet antar panelens rapport eller, i vissa fall, överprövningsorganets rapport, enligt artiklarna 16 och 17.4 i WTO-överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning.

b) 

Tvistlösningsförfaranden enligt detta kapitel anses ha inletts genom att en part begär att en skiljenämnd ska tillsättas enligt artikel 306.1 i detta avtal och anses ha avslutats när skiljenämnden har meddelat parterna och handelskommittén sitt avgörande.

4.  
Ingenting i detta kapitel ska hindra en part från att genomföra ett upphävande av skyldigheter som godkänts av tvistlösningsorganet. WTO-avtalet får inte åberopas för att hindra en part från att upphäva skyldigheter enligt detta kapitel.

Artikel 325

Tidsfrister

1.  
Alla tidsfrister som fastställs i detta kapitel, inklusive skiljenämndens tidsfrister för att meddela sina avgöranden, ska räknas i kalenderdagar från och med dagen efter den dag då den åtgärd eller den händelse de avser inträffade.
2.  
Alla tidsfrister som anges i detta kapitel får förlängas genom överenskommelse mellan parterna.

Artikel 326

Ändring av kapitlet

Handelskommittén får besluta att ändra detta kapitel, arbetsordningen för skiljeförfaranden i bilaga XXIV till detta avtal och uppförandekoden för ledamöter i skiljenämnder och för medlare i bilaga XXV till detta avtal.



KAPITEL 15

Medlingsmekanism

Artikel 327

Syfte och tillämpningsområde

1.  
Syftet med detta kapitel är att underlätta att finna en ömsesidigt godtagbar lösning genom ett heltäckande och snabbt förfarande med bistånd av en medlare.
2.  
Detta kapitel ska tillämpas på alla åtgärder som omfattas av kapitel 1 i avdelning IV (Nationell behandling och marknadstillträde för varor) i detta avtal och som har en negativ inverkan på handeln mellan parterna.
3.  
Detta kapitel ska inte tillämpas på åtgärder som omfattas av kapitel 6 (Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel), kapitel 7 (Löpande betalningar och kapitalrörelser), kapitel 8 (Offentlig upphandling), kapitel 9 (Immateriella rättigheter) and kapitel 13 (Handel och hållbar utveckling) i detta avtal. Handelskommittén får, efter noggrant övervägande, besluta att denna mekanism ska tillämpas på någon eller några av dessa sektorer.



Avsnitt 1

Förfarande enligt medlingsmekanismen

Artikel 328

Begäran om upplysningar

1.  
Innan medlingsförfarandet inleds får en part när som helst begära upplysningar om en åtgärd som har en negativ inverkan på handeln eller på investeringarna mellan parterna. Den part som mottar en sådan begäran ska inom 20 dagar från mottagandet av begäran lämna ett svar med sina synpunkter på upplysningarna i begäran. När så är möjligt ska begäran och svar vara skriftliga.
2.  
Om den svarande parten anser att det är omöjligt att svara inom 20 dagar ska den meddela den begärande parten skälen till förseningen tillsammans med en bedömning om när den tidigast kan lämna sitt svar.

Artikel 329

Inledande av förfarandet

1.  

En part får när som helst begära att parterna ska inleda ett medlingsförfarande. En sådan begäran ska sändas skriftligen till den andra parten. Begäran ska vara så detaljerad att den tydligt redogör för den begärande partens ärende och

a) 

ange den särskilda åtgärd som berörs,

b) 

innehålla en redogörelse för de påstådda negativa effekter som den begärande parten anser att åtgärden har, eller kommer att ha, på handeln eller investeringarna mellan parterna, och

c) 

förklara på vilket sätt den begärande parten anser att dessa effekter har ett samband med åtgärden.

2.  
Den part till vilken en sådan begäran riktas ska välvilligt beakta denna och skriftligen godta eller avslå begäran inom tio dagar från mottagandet.

Artikel 330

Val av medlare

1.  
När medlingsförfarandet har inletts ska parterna sträva efter att komma överens om en medlare senast 15 dagar efter mottagandet av svaret på begäran.
2.  
Om parterna inte kan komma överens om en medlare inom den fastställda tidsfristen, får endera parten begära att ordföranden för handelskommittén eller dennes ställföreträdare utser medlaren genom lottning bland personerna i den förteckning som upprättats enligt artikel 323 i detta avtal. Företrädare för båda parterna i tvisten ska i god tid i förväg inbjudas att närvara vid lottningen. Lottningen ska under alla omständigheter genomföras med den eller de parter som är närvarande.
3.  
Ordföranden i handelskommittén eller dennes ställföreträdare ska därefter utse medlaren inom fem arbetsdagar efter begäran från endera parten enligt punkt 2.
4.  
Om den förteckning som avses i artikel 323 i detta avtal inte har upprättats vid den tidpunkt då en begäran enligt punkt 2 i denna artikel inges, ska medlaren utses genom lottning bland de personer som formellt har föreslagits av den ena eller båda parterna.
5.  
Parterna kan komma överens om att medlaren ska vara medborgare i en av parterna.
6.  
Medlaren ska på ett opartiskt och öppet sätt bistå parterna när det gäller att bringa klarhet i åtgärden och dess eventuella effekter på handeln, och att nå en överenskommelse. Uppförandekoden i bilaga XXV till detta avtal ska tillämpas på medlare i enlighet med vad som föreskrivs i koden. Punkterna 3–7 (anmälningar) och 41–46 (översättning och beräkning av tidsfrister) i arbetsordningen i bilaga XXIV till detta avtal ska också tillämpas.

Artikel 331

Regler för medlingsförfarandet

1.  
Inom 10 dagar efter det att medlaren utsetts ska den part som begärt medlingsförfarandet skriftligen lägga fram en detaljerad problembeskrivning för medlaren och den andra parten, särskilt om hur åtgärden i fråga fungerar och dess inverkan på handeln. Inom 20 dagar efter den dag då denna beskrivning läggs fram får den andra parten skriftligen lämna sina synpunkter på problembeskrivningen. Parterna får i sin problembeskrivning eller i sina synpunkter ta med alla uppgifter som de bedömer vara relevanta.
2.  
Medlaren får besluta om det lämpligaste tillvägagångssättet för att bringa klarhet i den aktuella åtgärden och om dess eventuella effekter på handeln. Medlaren får särskilt organisera möten mellan parterna, samråda med parterna gemensamt eller enskilt, söka bistånd från eller rådfråga relevanta experter och berörda parter samt tillhandahålla allt ytterligare stöd som parterna begär. Medlaren ska dock samråda med parterna innan han eller hon söker bistånd från eller samråder med relevanta experter och berörda aktörer.
3.  
Medlaren kan ge råd och föreslå en lösning att ta ställning till för parterna, som kan godta eller förkasta denna eller komma överens om en annan lösning. Medlaren får dock inte ge råd eller synpunkter på om den aktuella åtgärden är förenlig med detta avtal.
4.  
Förfarandet ska äga rum på den parts territorium till vilken begäran riktas, eller efter överenskommelse på annan plats eller på annat sätt.
5.  
Parterna ska sträva efter att nå en ömsesidigt godtagbar lösning inom 60 dagar från det att medlaren utsetts. I avvaktan på en slutlig överenskommelse får parterna överväga eventuella tillfälliga lösningar, särskilt om åtgärden gäller lättfördärvliga varor.
6.  
Lösningen får antas genom ett beslut av handelskommittén. Varje part får för en sådan lösning sätta som krav att alla nödvändiga interna förfaranden ska ha slutförts. Ömsesidigt godtagbara lösningar ska göras tillgängliga för allmänheten. Den version som offentliggörs får dock inte innehålla uppgifter som en part har angett som konfidentiella.
7.  

Förfarandet avslutas

a) 

genom att parterna antar en ömsesidigt godtagbar lösning, den dag då lösningen antas,

b) 

genom en skriftlig förklaring från medlaren, efter samråd med parterna, om att ytterligare medlingsarbete inte är meningsfullt,

c) 

genom en skriftlig förklaring från en part efter det att parterna har undersökt ömsesidigt godtagbara lösningar under medlingsförfarandet och efter att ha övervägt eventuella råd och lösningsförslag från medlaren, eller

d) 

när som helst under förfarandet genom överenskommelse mellan parterna.



Avsnitt 2

Genomförande

Artikel 332

Genomförande av en ömsesidigt godtagbar lösning

1.  
När parterna har kommit överens om en lösning ska varje part vidta de åtgärder som behövs för att genomföra den ömsesidigt godtagbara lösningen inom den överenskomna tidsfristen.
2.  
Den genomförande parten ska skriftligen underrätta den andra parten om alla steg eller åtgärder som vidtagits för att genomföra den ömsesidigt godtagbara lösningen.
3.  

På begäran av parterna ska medlaren utarbeta ett utkast till en skriftlig rapport med en kort sammanfattning av

a) 

den åtgärd som är föremål för dessa förfaranden,

b) 

tillämpade förfaranden samt

c) 

den eventuella ömsesidigt godtagbara lösning som blivit slutresultatet av förfarandena, inbegripet eventuella tillfälliga lösningar.

Medlaren ska ge parterna 15 dagar på sig att lämna synpunkter på utkastet till rapport. Efter att ha övervägt de synpunkter som parterna lämnats inom tidsfristen ska medlaren inom 15 dagar lämna en skriftlig slutrapport till parterna. Denna rapport får inte innehålla någon tolkning av detta avtal.



Avsnitt 3

Allmänna bestämmelser

Artikel 333

Förhållande till tvistlösning

1.  

Förfarandet enligt denna medlingsmekanism är inte avsett att ligga till grund för tvistlösningsförfaranden inom ramen för detta eller något annat avtal. I sådana tvistlösningsförfaranden får en part inte stödja sig på eller lägga fram som bevisning och en nämnd eller panel får inte beakta

a) 

den andra partens ståndpunkter under medlingsförfarandet,

b) 

det faktum att den andra parten har meddelat att den är beredd att godta en lösning rörande den åtgärd som medlingen gäller, eller

c) 

råd eller förslag från medlaren.

2.  
Medlingsmekanismen påverkar inte parternas rättigheter och skyldigheter enligt bestämmelserna om tvistlösning.
3.  
Om inte parterna kommer överens om något annat, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 331.6 i detta avtal ska alla steg i förfarandet, inbegripet alla råd eller förslag till lösningar, vara konfidentiella. En part får dock offentliggöra att medling äger rum.

Artikel 334

Tidsfrister

Tidsfristerna i detta kapitel får ändras genom överenskommelse mellan de parter som deltar i förfarandena.

Artikel 335

Kostnader

1.  
Varje parten ska stå för sina egna utgifter för deltagandet i medlingsförfarandet.
2.  
Parterna ska dela de utgifter som rör organisatoriska aspekter lika, bland annat arvode och kostnadsersättning till medlaren, medlarens eventuella assistenter samt, om parterna inte kan enas om ett gemensamt språk, kostnader i samband med översättning. Medlarens arvode ska överensstämma med det som föreskrivs för ordföranden i en skiljenämnd enligt punkt 8 i bilaga XXIV till detta avtal.

Artikel 336

Översyn

Fem år efter dagen för detta avtals ikraftträdande ska parterna samråda med varandra om behovet av att ändra medlingsmekanismen mot bakgrund av den erfarenhet som vunnits och utvecklingen av motsvarande mekanism inom WTO.



AVDELNING V

EKONOMISKT SAMARBETE OCH SEKTORSSAMARBETE



KAPITEL 1

Energisamarbete inbegripet kärnenergifrågor

Artikel 337

1.  
Parterna är överens om att fortsätta och intensifiera sitt nuvarande samarbete om energifrågor i syfte att öka energitryggheten, konkurrenskraften och hållbarheten, som är avgörande för främjandet av ekonomisk tillväxt, och att göra framsteg på vägen mot marknadsintegration, inklusive genom gradvis tillnärmning inom energisektorn och genom deltagande i det regionala energisamarbetet. I regleringssamarbetet ska hänsyn tas till behovet av att se till att relevanta skyldigheter avseende allmännyttiga tjänster fullgörs, inbegripet åtgärder för att informera kunder om och skydda dem från ohederliga försäljningsmetoder, samt att konsumenterna, också de mest utsatta medborgarna, har tillgång till energi till överkomliga priser.
2.  
Samarbetet ska grunda sig på ett övergripande partnerskap och vägledas av principerna om gemensamt intresse, ömsesidighet, öppenhet och förutsägbarhet, i överensstämmelse med marknadsekonomin, energistadgefördraget från 1994, samförståndsavtalet om energisamarbete och andra multilaterala och därmed sammanhängande bilaterala avtal.

Artikel 338

Det ömsesidiga samarbetet ska bland annat omfatta följande områden:

a) 

Genomförande av energistrategier och energipolitik och utveckling/utarbetande av prognoser och scenarier, samt förbättring av registreringssystemet för statistik inom energisektorn på grundval av snabbt och punktligt utbyte av information om energibalanser och energiflöden, i överensstämmelse med internationell praxis, samt infrastrukturutveckling.

b) 

Inrättande av ändamålsenliga mekanismer för att hantera potentiella energikriser i solidarisk anda.

c) 

Modernisering och förbättring av befintlig energiinfrastruktur av gemensamt intresse, inbegripet kapaciteten att generera energi och energinätens integritet och säkerhet, och en gradvis integration av Ukrainas elnät i EU:s elnät, samt fullständig upprustning av infrastrukturen för transitering av energi och installation av gränsöverskridande mätsystem vid Ukrainas yttre gränser, och inrättande av ny energiinfrastruktur av gemensamt intresse i syfte att diversifiera energikällorna, leverantörerna, transportvägarna och transportmetoderna på ett ekonomiskt och miljömässigt sunt sätt.

d) 

Utveckling av konkurrenskraftiga, öppna och icke-diskriminerande energimarknader i överensstämmelse med EU:s regler och standarder genom reformer av regelverket.

e) 

Samarbete inom ramen för fördraget om upprättande av en energigemenskap från 2005.

f) 

Ökad och stärkt långsiktig stabilitet och säkerhet i fråga om handel, transitering, prospektering, utvinning, raffinering, produktion, lagring, transport, överföring, distribution och saluföring av energi, eller försäljning av energimaterial och energiprodukter på ömsesidigt fördelaktiga och icke-diskriminerande grunder, i överensstämmelse med internationella regler, särskilt energistadgefördraget från 1994, WTO-avtalet och detta avtal.

g) 

Framsteg mot ett attraktivt och stabilt investeringsklimat genom att ta itu med institutionella, rättsliga, skattemässiga och andra villkor och genom att uppmuntra ömsesidiga investeringar inom energiområdet på icke-diskriminerande grunder.

h) 

Effektivt samarbete med Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och andra internationella finansiella organisationer och instrument till stöd för energisamarbetet mellan parterna.

i) 

Främjande av energieffektivitet och energibesparingar, inbegripet genom utarbetande av politik för energieffektivitet samt rättsliga ramar och regelverk, i syfte att åstadkomma stora förbättringar som motsvarar EU:s standarder, inbegripet effektiv generering, produktion, transport, distribution och användning av energi, och som är förenliga med marknadsmekanismernas funktion, samt effektiv energianvändning i apparater, belysning och byggnader.

j) 

Utveckling av och stöd till förnybar energi på ett ekonomiskt och miljömässigt sunt sätt, samt till alternativa bränslen, inbegripet hållbar produktion av biobränslen och samarbete om regleringsfrågor, certifiering och standardisering samt om teknisk och kommersiell utveckling.

k) 

Främjande av mekanismen för gemensamt genomförande inom ramen för Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar från 1997 för att minska utsläppen av växthusgaser genom energieffektivitet och projekt för förnybar energi.

l) 

Vetenskaplig och tekniskt samarbete och informationsutbyte för utveckling och förbättring av teknik inom produktion, transport, leverans och slutanvändning av energi, varvid särskild uppmärksamhet ägnas åt energieffektiv och miljövänlig teknik, inbegripet avskiljning och lagring av koldioxid samt effektiv och ren kolteknik, i överensstämmelse med vedertagna principer som bland annat anges i avtalet om tekniskt och vetenskapligt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Ukraina.

m) 

Samarbete inom ramen för europeiska och internationella standardiseringsorgan inom energiområdet.

Artikel 339

Parterna ska utbyta information och erfarenheter, samt ge relevant stöd till processen för reformer av regelverket, vilket inbegriper omstrukturering av kolsektorn (energikol, kokskol och brunkol) för att öka dess konkurrenskraft, förbättra säkerheten i gruvorna och arbetarskyddet samt minska dess inverkan på miljön, samtidigt som man beaktar de regionala och sociala konsekvenserna. För att öka effektiviteten, konkurrenskraften och hållbarheten måste omstruktureringsprocessen omfatta kolets hela värdekedja, dvs. från prospektering via produktion och bearbetning till omvandling och hantering av rester från bearbetning och förbränning av kol. Denna strategi inbegriper återvinning och användning av metanutsläpp från kolgruvor, samt från olje- och gasverksamhet, deponier och jordbrukssektorn, bland annat i enlighet med det globala metaninitiativet som parterna är partner i.

Artikel 340

Härmed upprättar parterna en mekanism för tidig varning i enlighet med bilaga XXVI till kapitel 1 (Energisamarbete inbegripet kärnenergifrågor) i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.

Artikel 341

Den gradvisa tillnärmningen ska fortskrida i överensstämmelse med en tidsplan som anges i bilaga XXVII till detta avtal.

Artikel 342

1.  
Samarbetet inom den civila kärnenergisektorn ska bedrivas genom att specifika avtal som parterna ingått eller ska ingå inom detta område genomförs, i enlighet med de respektive befogenheterna och behörigheterna för EU och dess medlemsstater, eller för Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och dess medlemsstater, och i enlighet med varje parts rättsliga förfaranden.
2.  
Samarbetet ska säkerställa en hög nivå av kärnsäkerhet, ren och fredlig användning av kärnenergi, och ska omfatta all verksamhet inom det civila kärnenergiområdet och alla steg i bränslecykeln, inbegripet produktion av och handel med kärnmaterial, säkerhetsaspekterna på kärnenergi samt olycksberedskap, samt hälsorelaterade frågor, miljöfrågor och icke-spridning. Mot denna bakgrund ska samarbetet också inbegripa en vidareutveckling av strategier och rättsliga ramar och regelverk som grundar sig på EU:s lagstiftning och praxis, samt på Internationella atomenergiorganets (IAEA) standarder. Parterna ska främja civil vetenskaplig forskning inom kärnsäkerhetsområdet, inbegripet gemensam forsknings- och utvecklingsverksamhet samt utbildning och rörlighet för forskare.
3.  

Samarbetet ska gälla de problem som har uppstått till följd av Tjernobylkatastrofen, samt avvecklingen av kärnkraftverket i Tjernobyl, särskilt

a) 

planen för inkapsling som syftar till att omvandla den befintliga förstörda enhet 4 (föremålet för inkapslingen) till ett miljösäkert system,

b) 

hantering av förbrukat kärnbränsle,

c) 

sanering av landområdena,

d) 

hantering av radioaktivt avfall,

e) 

miljöövervakning,

f) 

andra områden som parterna gemensamt kan komma överens om, såsom medicinska, vetenskapliga, ekonomiska, regleringsmässiga, sociala och administrativa aspekter på ansträngningarna att begränsa katastrofens effekter.



KAPITEL 2

Makroekonomiskt samarbete

Artikel 343

EU och Ukraina ska underlätta den ekonomiska reformprocessen genom att samarbeta för att förbättra förståelsen för grunddragen i deras respektive ekonomier och för hur den ekonomiska politiken utformas och genomförs i marknadsekonomier. Ukraina ska sträva efter att upprätta en fungerande marknadsekonomi och att gradvis närma sin politik till EU:s politik, i överensstämmelse med de vägledande principerna om makroekonomisk stabilitet, sunda offentliga finanser och en hållbar betalningsbalans.

Artikel 344

I syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 343 i detta avtal ska parterna samarbeta för att

a) 

utbyta information om makroekonomiska resultat och prognoser och om utvecklingsstrategier,

b) 

tillsammans analysera ekonomiska frågor av gemensamt intresse, bland annat ekonomisk-politiska åtgärder och instrumenten för att genomföra dem, såsom metoder för ekonomiska prognoser och utarbetande av strategiska policydokument, i syfte att stärka Ukrainas utformning av politiken i enlighet med EU:s principer och praxis,

c) 

utbyta expertis inom det makroekonomiska området,

d) 

samarbetet också ska inbegripa informationsutbyte om den ekonomiska och monetära unionens (EMU) principer och funktionssätt.

Artikel 345

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 2 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 3

Förvaltning av de offentliga finanserna: budgetpolitik, intern kontroll och extern revision

Artikel 346

Samarbetet på området förvaltning av de offentliga finanserna ska syfta till att sörja för utvecklingen av budgetpolitiken och sunda system för intern kontroll och extern revision av den offentliga sektorn, på grundval av internationella standarder, och som är förenliga med de grundläggande principerna om redovisningsskyldighet, öppenhet, ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet.

Artikel 347

Parterna ska utbyta information, erfarenheter, bästa praxis och vidta andra åtgärder, särskilt när det gäller följande:

1. 

Inom budgetområdet:

a) 

Utveckling av prognos- eller planeringssystem för budgeten på medellång sikt.

b) 

Förbättring av programinriktade strategier i budgetprocessen och analys av effektiviteten och ändamålsenligheten i genomförandet av budgetprogrammen.

c) 

Förbättring av informations- och erfarenhetsutbytet om planeringen och genomförandet av budgeten och om statsskulden.

2. 

Inom området för extern revision:

— 
Genomförandet av Internationella organisationen för högre revisionsorgans (Intosai) standarder och metoder samt utbyte av EU:s bästa praxis inom området extern kontroll och revision av de offentliga finanserna, varvid särskild uppmärksamhet ägnas åt självständigheten hos parternas berörda organ.
3. 

Inom området för intern finansiell kontroll inom den offentliga sektorn:

— 
Vidareutveckling av systemet för intern finansiell kontroll inom den offentliga sektorn genom harmonisering med internationellt överenskomna standarder (Institute of Internal Auditors (IIA), Internationella revisorsförbundet (Ifac), Intosai) och metoder, samt EU:s bästa praxis för intern kontroll och intern revision i statliga organ.
4. 

Inom området för bedrägeribekämpning:

— 
Förbättring av metoderna för att bekämpa och förebygga bedrägerier och korruption inom det område som omfattas av kapitel 3 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal, inbegripet samarbete mellan berörda förvaltningsorgan.

Artikel 348

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 3 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 4

Beskattning

Artikel 349

Parterna ska samarbeta för att stärka den goda samhällsstyrningen på skatteområdet, i syfte att ytterligare förbättra de ekonomiska förbindelserna, handeln, investeringarna och den sunda konkurrensen.

Artikel 350

Med avseende på artikel 349 i detta avtal erkänner parterna principerna om god samhällsstyrning inom skatteområdet, dvs. principerna om öppenhet, informationsutbyte och lojal skattekonkurrens, och förbinder sig att genomföra dem, i enlighet med medlemsstaternas åtagande på EU-nivå. Utan att detta ska påverka EU:s eller medlemsstaternas befogenheter ska parterna därför förbättra det internationella samarbetet på skatteområdet, underlätta rättmätig skatteuppbörd och utarbeta åtgärder för att effektivt genomföra ovannämnda principer.

Artikel 351

Parterna ska också öka och stärka sitt samarbete i syfte att förbättra och utveckla Ukrainas skattesystem och skatteförvaltning, vilket inbegriper en förbättring av uppbörds- och kontrollkapaciteten, med särskild inriktning på förfaranden för återbetalning av mervärdesskatt (moms), för att undvika ackumulering av betalningseftersläpningar, säkerställa en effektiv skatteuppbörd och stärka kampen mot skattebedrägerier och skatteflykt. Parterna ska sträva efter att utöka samarbetet och utbyta erfarenheter i fråga om bekämpning av skattebedrägerier, särskilt karusellbedrägerier.

Artikel 352

Parterna ska utveckla sitt samarbete och harmonisera sin politik när det gäller att motverka och bekämpa bedrägerier och smuggling av punktskattepliktiga varor. Samarbetet ska bland annat omfatta en gradvis tillnärmning av punktskattesatserna på tobaksprodukter, så långt som detta är möjligt med tanke på de restriktioner som det regionala sammanhanget ger upphov till, bland annat genom en dialog på regional nivå och i enlighet med Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll från 2003. I detta syfte ska parterna sträva efter att stärka sitt samarbete inom det regionala sammanhanget.

Artikel 353

Den gradvisa tillnärmningen till den beskattningsstruktur som fastställs i EU:s regelverk ska genomföras i enlighet med bilaga XXVIII till detta avtal.

Artikel 354

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 4 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 5

Statistik

Artikel 355

Parterna ska utveckla och intensifiera sitt samarbete i statistikfrågor och därigenom bidra till att man uppnår det långsiktiga målet att få fram lämpliga, internationellt jämförbara och tillförlitliga statistikuppgifter. Ett hållbart, effektivt och fackmässigt oberoende nationellt statistiksystem förväntas frambringa information som är relevant för medborgare, företag och beslutsfattare i Ukraina och EU och göra det möjligt för dem att fatta välgrundade beslut. Det nationella statistiksystemet bör respektera FN:s grundläggande principer för officiell statistik, med beaktande av EU:s regelverk på statistikområdet som inbegriper riktlinjerna för europeisk statistik, i syfte att harmonisera det nationella statistiksystemet med europeiska normer och standarder. Regelverket på statistikområdet fastställs i kompendiet över statistikkrav som uppdateras varje år och som parterna anser vara fogat till detta avtal (Bilaga XXIX).

Artikel 356

Samarbetet ska inriktas på att

a) 

ytterligare stärka det nationella statistiksystemets kapacitet, med inriktning på en sund rättslig grund, en lämplig strategi för spridning av uppgifter och metadata samt användarvänlighet,

b) 

gradvis närma Ukrainas statistiksystem till det europeiska statistiksystemet,

c) 

finjustera tillhandahållandet av uppgifter till EU, med hänsyn till tillämpningen av relevanta internationella och europeiska metoder, inbegripet klassificering,

d) 

stärka de inhemska statistikernas yrkesmässiga kapacitet och förvaltningskapacitet för att underlätta tillämpningen av EU:s statistiska standarder och bidra till utvecklingen av Ukrainas statistiksystem,

e) 

utbyta erfarenheter mellan parterna om utveckling av statistikkunnandet,

f) 

främja offensiv kvalitetsutveckling av alla statistikframställningsprocesser och av all spridning av statistik.

Artikel 357

Parterna ska samarbeta inom ramen för det europeiska statistiksystemet, där Eurostat är EU:s statistikmyndighet. Samarbetet ska bland annat inriktas på följande områden:

a) 

Befolkningsstatistik, inbegripet folkräkningar.

b) 

Jordbruksstatistik, inbegripet jordbruksinventeringar och miljöstatistik.

c) 

Företagsstatistik, inbegripet företagsregister och användning av administrativa källor för statistiska syften.

d) 

Energi, inbegripet energibalanser.

e) 

Nationalräkenskaper.

f) 

Utrikeshandelsstatistik.

g) 

Regional statistik.

h) 

Offensiv kvalitetsutveckling av alla statistikframställningsprocesser och av all spridning av statistik.

Artikel 358

Parterna ska bland annat utbyta information och expertis, och ska utveckla sitt samarbete, med hänsyn till de erfarenheter som redan förvärvats när det gäller att reformera statistiksystemet inom ramen för olika biståndsprogram. Ansträngningarna ska inriktas på en fortsatt gradvis tillnärmning till EU:s regelverk på statistikområdet på grundval av den nationella strategin för utveckling av Ukrainas statistiksystem, samtidigt som hänsyn tas till utvecklingen av det europeiska statistiksystemet. Tonvikten i processen för framställning av statistiska uppgifter ska ligga på vidareutveckling av urvalsundersökningarna, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att minska belastningen på uppgiftslämnarna. Uppgifterna ska vara relevanta för utformningen och övervakningen av politiken på alla centrala områden av det sociala och ekonomiska livet.

Artikel 359

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 5 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal. I möjligaste mån ska den verksamhet som genomförs inom det europeiska statistiksystemet vara öppen för Ukraina enligt de normala reglerna för tredjeländers deltagande.



KAPITEL 6

Miljö

Artikel 360

Parterna ska utveckla och stärka sitt samarbete om miljöfrågor och därigenom bidra till det långsiktiga målet hållbar utveckling och en grön ekonomi. Det förväntas att ett stärkt miljöskydd kommer att gynna medborgarna och företagen i Ukraina och i EU, också genom förbättrad folkhälsa, bevarade naturresurser, ökad ekonomisk och miljömässig effektivitet, integration av miljöfrågorna i andra politikområden samt ökad produktion som ett resultat av modern teknik. Samarbetet ska bedrivas med parternas bästa för ögonen på grundval av jämlikhet och ömsesidig nytta, samtidigt som hänsyn tas till det ömsesidiga beroendet mellan parterna inom området för miljöskydd och därmed sammanhängande multilaterala avtal.

Artikel 361

Samarbetet ska syfta till att bevara, skydda, förbättra och återställa miljöns kvalitet, skydda människors hälsa, utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt och främja internationella åtgärder för att ta itu med regionala och globala miljöproblem, bland annat inom följande områden:

a) 

Klimatförändringar.

b) 

Miljöförvaltning och horisontella frågor, däribland allmän och yrkesinriktad utbildning, samt tillgång till miljöinformation och beslutsprocesser.

c) 

Luftkvalitet.

d) 

Förvaltning av vattenkvalitet och vattenresurser, inbegripet den marina miljön.

e) 

Avfallshantering och resursförvaltning;

f) 

Naturskydd, inbegripet bevarande och skydd av den biologiska mångfalden och ett varierat landskap (eco-networks).

g) 

Industriella föroreningar och industriella risker.

h) 

Kemikalier.

i) 

Genetiskt modifierade organismer, också inom jordbruket.

j) 

Buller.

k) 

Civilskydd, inbegripet risker kopplade till naturfenomen eller till människans verksamhet.

l) 

Stadsmiljön.

m) 

Miljöavgifter.

Artikel 362

1.  

Parterna ska bland annat

a) 

utbyta information och sakkunskap,

b) 

genomföra gemensam forskningsverksamhet och informationsutbyte om renare teknik,

c) 

planera för hanteringen av katastrofer och andra nödsituationer,

d) 

genomföra gemensam verksamhet på regional och internationell nivå, också avseende multilaterala miljöavtal som parterna ratificerat och vid behov gemensam verksamhet inom ramen för relevanta organ.

2.  
Parterna ska ägna särskild uppmärksamhet åt gränsöverskridande frågor.

Artikel 363

Det gradvisa närmandet av Ukrainas lagstiftning till EU:s lagstiftning och politik inom miljöområdet ska fortskrida i enlighet med bilaga XXX till detta avtal.

Artikel 364

Samarbetet inom sektorn för civilskydd ska bedrivas genom att specifika avtal mellan parterna inom detta område genomförs, i enlighet med de respektive befogenheterna och behörigheterna för EU och dess medlemsstater och i enlighet med varje parts rättsliga förfaranden. Syftet med samarbetet ska bland annat ha vara att

a) 

underlätta det ömsesidiga biståndet vid nödsituationer,

b) 

på dygnet runt-basis utbyta varningar i ett tidigt skede och uppdaterad information om gränsöverskridande nödsituationer, inbegripet ansökningar och erbjudanden om bistånd,

c) 

bedöma katastrofers inverkan på miljön,

d) 

bjuda in experter till särskilda tekniska seminarier och symposier om civilskyddsfrågor,

e) 

efter en bedömning från fall till fall bjuda in observatörer till särskilda övningar och kurser som anordnas av EU och/eller Ukraina,

f) 

stärka det befintliga samarbetet om det effektivaste sättet att använda den tillgängliga civilskyddskapaciteten.

Artikel 365

Samarbetet ska bland annat ha följande mål:

a) 

Utveckling av en övergripande miljöstrategi som omfattar planerade institutionella reformer (med tidsplaner) för att se till att miljölagstiftningen genomförs och verkställs; fördelning av befogenheter för miljöförvaltningen på nationell, regional och lokal nivå; förfaranden för beslutsfattande och genomförande av beslut; förfaranden för att främja integration av miljöfrågor i andra politikområden; fastställande av de nödvändiga personalresurserna och ekonomiska resurserna samt en översynsmekanism.

b) 

Utveckling av sektorsstrategier om luftkvalitet; förvaltning av vattenkvalitet och vattenresurser, inbegripet den marina miljön; avfallshantering och resursförvaltning; naturskydd; industriella föroreningar och industriella risker samt kemikalier, inbegripet klart definierade tidsplaner och delmål för genomförandet, administrativa ansvarsområden samt finansieringsstrategier för investeringar i infrastruktur och teknik.

c) 

Utarbetande och genomförande av en klimatförändringsstrategi, särskilt enligt förteckningen i bilaga XXXI till detta avtal.

Artikel 366

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 6 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 7

Transporter

Artikel 367

Parterna ska

a) 

utöka och stärka sitt transportsamarbete för att bidra till utvecklingen av hållbara transportsystem,

b) 

främja effektiva och säkra transporter samt intermodalitet och interoperabilitet mellan transportsystemen,

c) 

sträva efter att förbättra de viktigaste transportförbindelserna mellan sina territorier.

Artikel 368

1.  
Samarbetet mellan parterna ska syfta till att underlätta omstruktureringen och moderniseringen av Ukrainas transportsektor och en gradvis tillnärmning till driftsstandarder och driftsstrategier som är jämförbara med de som tillämpas i EU, särskilt genom att genomföra de åtgärder som anges i bilaga XXXII till detta avtal, utan att det påverkar de skyldigheter som följer av särskilda transportavtal som ingåtts mellan parterna. Genomförandet av ovannämnda åtgärder ska inte strida mot parternas rättigheter och skyldigheter enligt internationella avtal som de är parter i, eller deras deltagande i internationella organisationer.
2.  
Samarbetet ska också syfta till att förbättra rörligheten för passagerare och varor, underlätta transportflödena mellan Ukraina, EU och tredjeländer i regionen genom att avskaffa administrativa, tekniska, gränsöverskridande och andra hinder, förbättra transportnäten och uppgradera infrastrukturen, särskilt på de huvudtransportleder som förbinder parterna. Samarbetet ska inbegripa åtgärder för att underlätta gränspassager.
3.  

Samarbetet ska inbegripa informationsutbyte och gemensam verksamhet

— 
på regional nivå, särskilt med hänsyn till och genom att införliva framsteg som gjorts inom ramen för olika typer av regionalt transportsamarbete, t.ex. transportpanelen för det östliga partnerskapet, transportkorridoren Europa–Kaukasien–Asien (Traceca), Bakuprocessen och andra transportinitiativ,
— 
på internationell nivå, också med beaktande av internationella transportorganisationer och internationella avtal och konventioner som parterna ratificerat, inom ramen för EU:s olika transportorgan.

Artikel 369

Samarbetet ska bland annat omfatta följande områden:

a) 

Utveckling av en hållbar nationell transportpolitik som omfattar alla transportsätt, särskilt för att säkerställa effektiva och säkra transportsystem och stödja integrationen av transportaspekter i andra politikområden.

b) 

Utveckling av sektorsstrategier mot bakgrund av den nationella transportpolitiken (bland annat rättsliga krav på uppgradering av teknisk utrustning och transportmedel för att uppfylla högsta internationella normer) för transport på inre vattenvägar och väg-, järnvägs-, flyg- och sjötransport samt intermodalitet, bland annat tidtabeller och delmål för genomförandet, administrativa ansvarsområden och finansieringsplaner.

c) 

Utveckling av det multimodala transportnätet som är förbundet med det transeuropeiska transportnätet och förbättring av infrastrukturpolitiken för att bättre identifiera och utvärdera infrastrukturprojekt inom de olika transportsätten. Utveckling av finansieringsstrategier med tyngdpunkt på underhåll, kapacitetsflaskhalsar och de delar som saknas i infrastrukturen samt aktivering och främjande av den privata sektorns deltagande i transportprojekt i enlighet med bilaga XXXIII till detta avtal.

d) 

Anslutning till relevanta internationella transportorganisationer och transportavtal, bland annat förfaranden för att säkerställa ett strikt genomförande och effektivt verkställande av internationella transportavtal och transportkonventioner.

e) 

Vetenskapligt och tekniskt samarbete och informationsutbyte för att utveckla och förbättra teknik, t.ex. intelligenta transportsystem.

f) 

Främjande av användningen av intelligenta transportsystem och informationsteknik vid förvaltning och drift av alla transportsätt samt stöd till intermodalitet och samarbete vid användningen av rymdsystem och kommersiella tillämpningar som underlättar transport.

Artikel 370

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 7 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 8

Rymdforskning

Artikel 371

1.  

Parterna ska främja ett ömsesidigt fördelaktigt samarbete om civil rymdforskning och rymdtillämpningar, särskilt inom följande områden:

a) 

Globala satellitbaserade navigationssystem.

b) 

Jordobservation och global övervakning.

c) 

Rymdvetenskap och rymdutforskning.

d) 

Tillämpad rymdteknik, bland annat uppskjutnings- och framdrivningsteknik.

2.  
Parterna ska uppmuntra och främja erfarenhetsutbyte om rymdpolitik, rymdförvaltning och rättsliga aspekter, samt om industriell omstrukturering och kommersiellt utnyttjande av rymdteknik.

Artikel 372

1.  
Inom ramen för samarbetet ska parterna utbyta information om varandras politik och program och om möjligheter till samarbete och gemensamma projekt, däribland medverkan av ukrainska enheter i temaområdena för rymdforskning och transporter i EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020.
2.  
Parterna ska uppmuntra och stödja forskarutbyte och inrättandet av relevanta nätverk.
3.  
Samarbetet ska också omfatta erfarenhetsutbyte om förvaltning av rymdforskning och vetenskapliga institutioner, samt utveckling av gynnsamma forskningsbetingelser och tillämpningen av ny teknik och ett tillfredsställande skydd av relevanta immateriella, industriella och kommersiella äganderätter.

Artikel 373

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 8 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal, bland annat vid behov samordning och samarbete med Europeiska rymdorganisationen om dessa och andra relevanta frågor.



KAPITEL 9

Vetenskapligt och tekniskt samarbete

Artikel 374

Parterna ska utveckla och stärka sitt vetenskapliga och tekniska samarbete både för att bidra till den vetenskapliga utvecklingen i sig och för att stärka sin vetenskapliga potential för att kunna bidra till att bemöta nationella och globala utmaningar. Parterna ska sträva efter att bidra till framstegen när det gäller att förvärva vetenskaplig och teknisk kunskap som rör hållbar ekonomisk utveckling, genom att stärka sin forskningskapacitet och mänskliga potential. Samlandet och utbytet av vetenskaplig kunskap kommer att bidra till parternas konkurrenskraft genom att deras ekonomier bättre kan generera och ta tillvara kunskap för att saluföra nya produkter och tjänster. Parterna ska också utveckla sin vetenskapliga potential för att fullgöra sina globala skyldigheter och åtaganden inom områden såsom hälsorelaterade frågor, miljöskydd, inbegripet klimatförändringar, och andra globala utmaningar.

Artikel 375

1.  
Samarbetet ska ta hänsyn till den nuvarande formella ram för samarbetet som inrättats genom avtalet om tekniskt och vetenskapligt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Ukraina, samt till Ukrainas mål om ett gradvis närmande till EU:s politik och lagstiftning om vetenskap och teknik.
2.  
Samarbetet mellan parterna ska syfta till att underlätta Ukrainas medverkan i det europeiska forskningsområdet.
3.  
Samarbetet ska bistå Ukraina i arbetet med att reformera och omorganisera landets system för styrning av vetenskaplig forskning och dess forskningsinstitutioner (bl.a. stärkande av dess kapacitet för forskning och teknisk utveckling) för att stödja utvecklingen av en konkurrenskraftig ekonomi och ett kunskapssamhälle.

Artikel 376

Samarbetet ska särskilt ske genom

a) 

informationsutbyte om parternas respektive vetenskaps- och teknikpolitik,

b) 

deltagande i EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020,

c) 

gemensamt genomförande av vetenskapliga program och forskningsverksamheter,

d) 

gemensam forsknings- och utvecklingsverksamhet avsedd att uppmuntra vetenskaplig utveckling och överföring av teknik och kunnande,

e) 

utbildning inom program för rörlighet för forskare och specialister,

f) 

anordnande av gemensamma evenemang och åtgärder för vetenskaplig och teknisk utveckling,

g) 

genomförande av åtgärder som syftar till att utveckla en miljö som är befordrande för forskning och tillämpning av ny teknik samt tillfredsställande skydd av immateriell äganderätt till forskningsresultat,

h) 

ökat samarbete på regional och internationell nivå, särskilt i Svartahavsområdet och i multilaterala organisationer, t.ex. Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och G8-gruppen (G8), samt inom ramen för multilaterala avtal såsom Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) från 1992,

i) 

utbyte av expertkunskaper om administration av forskningsinstitutioner och vetenskapliga institutioner med syftet att öka dessas kapacitet för att leda och delta i vetenskapliga forskningsprojekt.

Artikel 377

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 9 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 10

Industri- och näringslivspolitik

Artikel 378

Parterna ska utveckla och stärka sitt samarbete om industri- och näringslivspolitik och därigenom förbättra företagsklimatet för alla ekonomiska aktörer, men med särskild tonvikt på små och medelstora företag. Det utökade samarbetet ska förbättra den administrativa ramen och regelverket för företag från både Ukraina och EU som är verksamma i Ukraina och i EU, och bör grundas på EU:s industripolitik och politik för små och medelstora företag, med hänsyn till internationellt erkända principer och metoder inom detta område.

Artikel 379

I syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 378 i detta avtal ska parterna samarbeta för att

a) 

genomföra strategier för utveckling av små och medelstora företag på grundval av principerna i den europeiska stadgan för småföretag, och övervaka genomförandet genom årliga rapporter och dialog; samarbetet ska också inriktas på mikro- och hantverksföretag som är extremt viktiga för både EU:s och Ukrainas ekonomi,

b) 

skapa bättre ramvillkor genom utbyte av information och bästa praxis, och därigenom bidra till större konkurrenskraft; samarbetet ska inbegripa hantering av strukturförändringar (omstrukturering) samt miljö- och energifrågor, t.ex. energieffektivitet och renare produktion,

c) 

förenkla och rationalisera reglerna och regleringspraxis, med särskild inriktning på utbyte av god praxis när det gäller regleringsmetoder, däribland EU:s principer,

d) 

uppmuntra utvecklingen av en innovationspolitik genom utbyte av information och god praxis avseende kommersiellt utnyttjande av forskning och utveckling (inbegripet instrument för att stödja teknikbaserade nystartade företag), klusterutveckling och tillgång till finansiering,

e) 

uppmuntra fler kontakter mellan företag i EU och Ukraina och mellan dessa företag och myndigheterna i Ukraina och i EU,

f) 

stödja inrättandet av exportfrämjande verksamhet i Ukraina,

g) 

underlätta moderniseringen och omstruktureringen av industrin i såväl Ukraina som EU inom vissa sektorer.

Artikel 380

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 10 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal. Detta ska inbegripa företrädare för näringslivet i EU och Ukraina.



KAPITEL 11

Gruvindustri och metaller

Artikel 381

Parterna ska utveckla och stärka sitt samarbete i förhållande till gruv- och metallindustrin i syfte att främja ömsesidig förståelse, förbättrat företagsklimat, informationsutbyte och samarbete om frågor som inte rör energi, framför allt i samband med brytning av malm och industrimineral. Samarbetet påverkar inte tillämpningen av de bestämmelser om kol som avses i artikel 339 i detta avtal.

Artikel 382

I syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 381 i detta avtal ska parterna samarbeta för att

a) 

utbyta information om utgångsläget för sina gruv- och metallindustrier,

b) 

utbyta information om utsikterna för gruv- och metallindustrin i EU och Ukraina när det gäller konsumtion, produktion och marknadsprognoser,

c) 

utbyta information om åtgärder som parterna vidtar för att underlätta omstruktureringen inom dessa sektorer,

d) 

utbyta information och bästa praxis när det gäller hållbar utveckling av gruv- och metallindustrin i Ukraina och i EU.



KAPITEL 12

Finansiella tjänster

Artikel 383

Parterna inser att det krävs en ändamålsenlig uppsättning regler och metoder inom området finansiella tjänster för att inrätta en fungerande marknadsekonomi och främja handeln sig emellan, och är överens om att samarbeta inom området finansiella tjänster i syfte att

a) 

stödja processen för anpassning av regleringen av finansiella tjänster till behoven i en öppen marknadsekonomi,

b) 

säkerställa ett ändamålsenligt och tillfredsställande skydd av investerare och andra konsumenter av finansiella tjänster,

c) 

säkerställa det globala finansiella systemets stabilitet och integritet,

d) 

främja samarbete mellan olika aktörer i det finansiella systemet, bland annat tillsyns- och kontrollmyndigheter,

e) 

säkerställa en oberoende och ändamålsenlig tillsyn.

Artikel 384

1.  
Parterna ska uppmuntra samarbetet mellan relevanta tillsyns- och kontrollmyndigheter, vilket omfattar informationsutbyte, utbyte av expertkunskaper om finansmarknader och andra sådana åtgärder.
2.  
Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt utvecklingen av sådana myndigheters administrativa kapacitet, bland annat genom personalutbyte och gemensam fortbildning.

Artikel 385

Parterna ska främja ett gradvis närmande till erkända internationella standarder för reglering och tillsyn inom området finansiella tjänster. Relevanta delar av EU:s regelverk inom området finansiella tjänster omfattas av kapitel 6 (Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel) i avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal.

Artikel 386

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 12 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 13

Bolagsrätt, företagsstyrning, redovisning och revision

Artikel 387

1.  

Parterna inser vikten av en ändamålsenlig uppsättning regler och metoder inom områdena bolagsrätt och företagsstyrning, samt inom redovisning och revision, för att inrätta en fungerande marknadsekonomi och främja handel och är därför överens om att samarbeta om

a) 

skydd för aktieägare, borgenärer och andra berörda parter i enlighet med EU:s regler inom detta område, enligt förteckningen i bilaga XXXIV till detta avtal,

b) 

införande av relevanta internationella standarder på nationell nivå och ett gradvis närmande till EU:s lagstiftning inom området redovisning och revision, enligt förteckningen i bilaga XXXV till detta avtal,

c) 

vidareutveckling av politiken för företagsstyrning i enlighet med internationella standarder, samt ett gradvis närmande till EU:s regler och rekommendationer inom detta område, enligt förteckningen i bilaga XXXVI till detta avtal.

2.  
Parterna ska sträva efter att utbyta information och expertkunskaper om såväl befintliga system som relevanta nya utvecklingstendenser inom detta område. Parterna ska också sträva efter att förbättra informationsutbytet mellan Ukrainas nationella register och företagsregistren i EU-medlemsstaterna.

Artikel 388

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 13 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 14

Informationssamhället

Artikel 389

Parterna ska öka samarbetet om utvecklingen av informationssamhället till förmån för allmänhet och företag genom att göra informations- och kommunikationstekniken (IKT) görs allmänt tillgänglig och genom en högre kvalitet på tjänsterna till överkomliga priser. Samarbetet ska också underlätta tillträdet till marknaderna för elektroniska kommunikationstjänster samt uppmuntra konkurrensen och investeringarna inom sektorn.

Artikel 390

Samarbetet ska syfta till att genomföra de nationella strategierna för informationssamhället, utveckla ett övergripande regelverk för elektronisk kommunikation och öka Ukrainas deltagande i EU:s forskningsverksamhet inom IKT-området.

Artikel 391

Samarbetet ska omfatta följande områden:

a) 

Främjande av bredbandsåtkomst, förbättrad nätsäkerhet och mer utbredd användning av IKT av allmänhet, företag och förvaltningar genom utveckling av lokalt innehåll för internet och införande av onlinetjänster, särskilt e-handel, e-förvaltning, e-hälsa och e-lärande.

b) 

Samordning av politiken för elektronisk kommunikation för en optimal användning av radiospektrumet och interoperabiliteten mellan näten i Ukraina och EU.

c) 

Stärkande av oberoendet och den administrativa kapaciteten för den nationella tillsynsmyndigheten inom kommunikationsområdet för att säkerställa dess förmåga att vidta lämpliga regleringsåtgärder och verkställa sina egna beslut och alla tillämpliga regler, samt att garantera sund konkurrens på marknaderna. Den nationella tillsynsmyndigheten inom kommunikationsområdet bör samarbeta med konkurrensmyndigheten om övervakningen av dessa marknader.

d) 

Främjande av gemensamma forskningsprojekt inom området informations- och kommunikationsteknik i EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020.

Artikel 392

Parterna ska utbyta information, bästa praxis och erfarenheter, vidta gemensamma åtgärder för att utveckla ett övergripande regelverk och se till att marknaderna för elektronisk kommunikation fungerar väl och att konkurrensen på dessa marknader inte snedvrids.

Artikel 393

Parterna ska främja samarbete mellan Ukrainas nationella tillsynsmyndighet inom kommunikationsområdet och de nationella tillsynsmyndigheterna i EU.

Artikel 394

1.  
Parterna ska främja ett gradvis närmande till EU:s lagstiftning och regelverk inom området informationssamhället och elektronisk kommunikation.
2.  
Relevanta bestämmelser samt EU:s regelverk om informationssamhället och elektronisk kommunikation omfattas av tillägg XVII-3 (Tillämpliga regler för teletjänster) till kapitel 6 (Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel) i avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal.

Artikel 395

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 14 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 15

Audiovisuell politik

Artikel 396

1.  
Parterna ska samarbeta för att främja den audiovisuella industrin i Europa och uppmuntra till samproduktion på film- och televisionsområdet.
2.  
Samarbetet ska bland annat inbegripa fortbildning för journalister och andra yrkesverksamma inom såväl tryckta och elektroniska medier, samt stöd till media (offentliga och privata) i syfte att stärka deras oberoende, professionalism och förbindelser med andra europeiska medier i överensstämmelse med europeiska normer, bland annat Europarådets normer.

Artikel 397

Det gradvisa närmandet till EU:s lagstiftning och regelverk samt internationella instrument för politiken på det audiovisuella området ska särskilt genomföras såsom anges i bilaga XXXVII till detta avtal.

Artikel 398

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 15 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 16

Turism

Artikel 399

Parterna ska samarbeta inom turismområdet för att utveckla en mer konkurrenskraftig turistnäring, som en drivkraft för ekonomisk tillväxt och egenmakt, sysselsättning och utbyte med utlandet.

Artikel 400

1.  

Samarbetet på bilateral, regional och europeisk nivå skulle bygga på följande principer:

a) 

Respekt för de lokala samhällenas integritet och intressen, särskilt i landsbygdsområden.

b) 

Kulturarvets betydelse.

c) 

Ett positivt samspel mellan turism och bevarande av miljön.

2.  
Relevanta bestämmelser om researrangörer finns i kapitel 6 (Etablering, handel med tjänster och elektronisk handel) i avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal. Relevanta bestämmelser om rörlighet för personer omfattas av artikel 19 i detta avtal.

Artikel 401

Samarbetet ska inriktas på följande aspekter:

a) 

Utbyte av information, bästa praxis och erfarenheter samt överföring av kunnande, inbegripet om innovativ teknik.

b) 

Inrättande av strategiska partnerskap mellan offentliga och privata intressen och de lokala samhällenas intressen för att säkra en hållbar utveckling av turismen.

c) 

Främjande och utveckling av turistprodukter och marknader, infrastruktur, mänskliga resurser och institutionella strukturer.

d) 

Utveckling och genomförande av effektiv politik och effektiva strategier, inbegripet lämpliga rättsliga, administrativa och finansiella aspekter.

e) 

Utbildning och kapacitetsuppbyggnad inom turismområdet i syfte att förbättra tjänsternas kvalitet.

f) 

Utveckling och främjande av lokalt förankrad turism.

Artikel 402

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 16 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 17

Jordbruk och landsbygdsutveckling

Artikel 403

Parterna ska samarbeta för att främja jordbruk och landsbygdsutveckling, särskilt genom gradvis tillnärmning av politik och lagstiftning.

Artikel 404

Samarbetet mellan parterna inom området jordbruk och landsbygdsutveckling ska bland annat omfatta följande områden:

a) 

Underlättande av den ömsesidiga förståelsen av politiken för jordbruk och landsbygdsutveckling.

b) 

Stärkande av den administrativa kapaciteten på central och lokal nivå för planering, utvärdering och genomförande av politiken.

c) 

Främjande av modern och hållbar jordbruksproduktion som respekterar miljön och djurskyddet, inbegripet ökad användning av ekologiska produktionsmetoder och användning av bioteknik, bland annat genom genomförande av bästa praxis inom dessa områden.

d) 

Utbyte av kunskap och bästa praxis när det gäller politik för landsbygdsutveckling för att främja landsbygdssamhällenas välstånd.

e) 

Förbättring av jordbrukssektorns konkurrenskraft och av marknadernas effektivitet och öppenhet samt av investeringsvillkoren.

f) 

Kunskapsspridning genom utbildnings- och informationsevenemang.

g) 

Stimulering av innovation genom forskning och främjande av rådgivningsverksamhet för lantbruket.

h) 

Ökad harmonisering av frågor som behandlas i internationella organisationer.

i) 

Utbyte av bästa praxis när det gäller stödmekanismer för jordbrukspolitik och landsbygdsområden.

j) 

Främjande av politiken för jordbruksprodukters kvalitet inom områdena produktstandarder, produktionskrav och kvalitetssystem.

Artikel 405

Inom ramen för ovannämnda samarbete ska parterna, utan att det påverkar tillämpningen av avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal, stödja ett gradvis närmande till EU:s relevanta lagstiftning och regleringsnormer, särskilt den lagstiftning och de normer som förtecknas i bilaga XXXVIII till detta avtal.

Artikel 406

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 17 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 18

Fiskeri- och havspolitik



Avsnitt 1

Fiskeripolitik

Artikel 407

1.  
Parterna ska samarbeta om frågor inom fiskerisektorn som kan ge ömsesidiga fördelar och är av gemensamt intresse, bland annat bevarande och förvaltning av levande akvatiska resurser, inspektion och kontroll, datainsamling samt bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.
2.  
Samarbetet ska respektera parternas internationella skyldigheter när det gäller förvaltning och bevarande av levande akvatiska resurser.

Artikel 408

Parterna ska vidta gemensamma åtgärder, utbyta information och stödja varandra för att främja

(a) 

goda styrelseformer och bästa praxis inom fiskeriförvaltning för att se till att fiskbestånden bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, utifrån en ekosystembaserad strategi,

(b) 

ansvarsfullt fiske och ansvarsfull fiskeriförvaltning som är förenliga med principerna om hållbar utveckling, för att bevara fiskbestånden och ekosystemen i ett gott tillstånd,

(c) 

samarbete genom regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

Artikel 409

Med hänvisning till artikel 408 i detta avtal och med hänsyn till bästa möjliga vetenskapliga underlag ska parterna intensifiera sitt samarbete och samordningen av sin verksamhet inom området förvaltning och bevarande av levande akvatiska resurser i Svarta havet. Parterna ska främja ett bredare internationellt samarbete i Svartahavsområdet i syfte att utveckla förbindelserna inom en lämplig regional fiskeriförvaltningsorganisation.

Artikel 410

Parterna ska stödja initiativ, såsom ömsesidigt utbyte av erfarenheter och tillhandahållande av stöd, som syftar till att säkerställa genomförandet av en hållbar fiskeripolitik på grundval av de prioriterade områdena i EU:s regelverk inom detta område, bland annat följande:

a) 

Förvaltning av levande akvatiska resurser, fiskeansträngningar och tekniska åtgärder.

b) 

Inspektion och kontroll av fiskeverksamhet, med användning av nödvändig övervakningsutrustning, däribland ett kontrollsystem för fartyg, samt utveckling av motsvarande administrativa och rättsliga strukturer som gör det möjligt att vidta lämpliga åtgärder.

c) 

Harmoniserad insamling av uppgifter om fångster, landningar och flottor samt biologiska och ekonomiska uppgifter.

d) 

Förvaltning av fiskekapaciteten, inbegripet ett fungerande register över fiskeflottan.

e) 

Förbättring av marknadernas effektivitet, särskilt genom främjande av producentorganisationer och information till konsumenter samt genom saluföringsnormer och spårbarhet.

f) 

Utveckling av en strukturpolitik för fiskerisektorn, med särskild tonvikt på hållbar utveckling av kustsamhällen.



Avsnitt 2

Havspolitik

Artikel 411

Med hänsyn till sitt samarbete inom fiskeri-, transport- och miljöpolitiken och andra havsrelaterade politikområden ska parterna också utveckla samarbetet om en integrerad havspolitik, särskilt när det gäller att

a) 

främja ett integrerat synsätt på havsfrågor, goda styrelseformer och utbyte av bästa praxis vid användning av marina områden,

b) 

inrätta en ram för att göra avvägningar mellan konkurrerande mänskliga verksamheter och hantera deras inverkan på den marina miljön genom att främja fysisk planering i kust- och havsområden som ett verktyg för förbättrat beslutsfattande,

c) 

främja hållbar utveckling av kustområden och sjöfartsindustrin som en motor för ekonomisk tillväxt och sysselsättning, inbegripet genom utbyte av bästa praxis,

d) 

främja strategiska allianser mellan sjöfartsindustrin, sjöfartstjänster och vetenskapliga institutioner som är specialiserade på havs- och sjöfartsforskning, bland annat inrättande av sektorsövergripande sjöfartskluster,

e) 

arbeta för att förbättra åtgärderna för sjöfartssäkerhet och sjöfartsskydd och för att stärka den gränsöverskridande och sektorsövergripande övervakningen till havs för att hantera de ökande risker som följer av intensiv sjöfart, driftsutsläpp från fartyg, sjöolyckor och olaglig verksamhet till sjöss på grundval av erfarenheterna från samordnings- och informationscentret i Burgas,

f) 

inrätta en regelbunden dialog och främja olika nätverk mellan sjöfartsaktörer.

Artikel 412

Samarbetet ska inbegripa

a) 

utbyte av information, bästa praxis och erfarenheter samt överföring av sjöfartskunnande, inbegripet om innovativ teknik inom sjöfartssektorerna,

b) 

utbyte av information och bästa praxis om finansieringsalternativ för projekt, bland annat offentlig-privata partnerskap,

c) 

utökat samarbete mellan parterna i relevanta internationella forum för maritima frågor.



Avsnitt 3

Regelbunden dialog om fiskeri- och havspolitik

Artikel 413

En regelbunden dialog ska äga rum mellan parterna om de frågor som omfattas av avsnitten 1 och 2 i kapitel 18 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 19

Donau

Artikel 414

Med tanke på Donaubäckenets gränsöverskridande karaktär och dess historiska betydelse i samhällena utmed floden, ska parterna

a) 

på ett striktare sätt genomföra de internationella åtaganden som EU:s medlemsstater och Ukraina gjort inom områdena navigering, fiske och skydd av miljön, särskilt av akvatiska ekosystem, inbegripet bevarande av levande akvatiska resurser, för att uppnå god ekologisk status, samt inom andra relevanta områden av mänsklig verksamhet,

b) 

vid behov stödja initiativ för att utveckla bilaterala och multilaterala avtal och arrangemang, i syfte att uppmuntra hållbar utveckling, med särskild hänsyn till den traditionella livsstilen i samhällena utmed floden och utövandet av ekonomisk verksamhet genom integrerad användning av Donaubäckenet.



KAPITEL 20

Konsumentskydd

Artikel 415

Parterna ska samarbeta för att sörja för en hög nivå på konsumentskyddet och för att deras konsumentskyddssystem ska bli förenliga.

Artikel 416

För att uppnå dessa mål ska samarbetet bland annat omfatta följande:

a) 

Främjande av informationsutbyte om konsumentskyddssystem.

b) 

Tillhandahållande av sakkunskap om den kapacitet hos rättsväsendet och den tekniska kapacitet som behövs för att genomföra lagstiftning och system för marknadsövervakning.

c) 

Förbättring av informationen till konsumenterna.

d) 

Utbildning av tjänstemän inom förvaltningen och personer som företräder konsumentintressen.

e) 

Uppmuntra utvecklingen av oberoende konsumentorganisationer och kontakter mellan företrädare för konsumenter.

Artikel 417

Ukraina ska gradvis närma sin lagstiftning till EU:s regelverk i enlighet med bilaga XXXIX till detta avtal, och samtidigt undvika handelshinder.

Artikel 418

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 20 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 21

Samarbete om sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter

Artikel 419

Med hänsyn till kapitel 13 (Handel och hållbar utveckling) i avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal ska parterna stärka sin dialog och sitt samarbete om främjandet av agendan för anständigt arbete, sysselsättningspolitiken, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, dialogen mellan arbetsmarknadens parter, socialt skydd, social delaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering.

Artikel 420

Samarbetet inom det område som omfattas av artikel 419 i detta avtal ska syfta till att uppnå följande mål:

a) 

Att förbättra människornas livskvalitet.

b) 

Att bemöta gemensamma utmaningar, såsom globaliseringen och demografiska förändringar.

c) 

Att sträva efter fler och bättre arbetstillfällen med anständiga arbetsvillkor.

d) 

Att främja social rättvisa och samtidigt reformera arbetsmarknaderna.

e) 

Att främja arbetsmarknadsvillkor där flexibilitet kombineras med säkerhet.

f) 

Att främja aktiva arbetsmarknadsåtgärder och effektivisera arbetsförmedlingarna så att arbetsmarknadens behov tillgodoses på ett bättre sätt.

g) 

Att arbeta för mer inkluderande arbetsmarknader där missgynnade personer integreras.

h) 

Att minska den informella ekonomin genom att omvandla svart arbete.

i) 

Att höja skyddsnivån när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, bland annat genom utbildning och fortbildning om hälso- och säkerhetsfrågor, främjande av förebyggande åtgärder, förebyggande av allvarliga olycksrisker, hantering av giftiga kemikalier och utbyte av god praxis och forskning inom detta område.

j) 

Att förbättra det sociala skyddet och modernisera de sociala trygghetssystemen i fråga om kvalitet, tillgänglighet och finansiell hållbarhet.

k) 

Att minska fattigdomen och stärka den sociala sammanhållningen.

l) 

Att sträva efter jämställdhet och säkerställa lika möjligheter för kvinnor och män inom sysselsättning, allmän och yrkesinriktad utbildning, ekonomi och samhälle samt beslutsfattande.

m) 

Att bekämpa all slags diskriminering.

n) 

Att stärka kapaciteten hos arbetsmarknadens parter och främja dialogen mellan dem.

Artikel 421

Parterna ska uppmuntra alla berörda parter, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer, att delta i Ukrainas politiska reformer och i samarbetet mellan parterna inom ramen för detta avtal.

Artikel 422

Parterna ska främja företagens sociala ansvar och redovisningsskyldighet och uppmuntra ansvarsfulla affärsmetoder, t.ex. de som stöds genom FN:s initiativ Global Compact från 2000, Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik från 1977, i dess ändrade lydelse från 2006, samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag från 1976, i dess ändrade lydelse från 2000.

Artikel 423

Parterna ska sträva efter att utöka samarbetet om frågor som rör sysselsättning och socialpolitik i alla berörda regionala, multilaterala och internationella forum och organisationer.

Artikel 424

Ukraina ska sörja för ett gradvis närmande till EU:s lagstiftning, normer och metoder inom området sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter, i enlighet med bilaga XL till detta avtal.

Artikel 425

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 21 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 22

Folkhälsa

Artikel 426

Parterna ska utveckla sitt samarbete inom folkhälsoområdet för att höja nivån på folkhälsan och skyddet av människors hälsa som en förutsättning för hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.

Artikel 427

1.  

Samarbetet ska särskilt omfatta följande områden:

a) 

Stärkande av det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet och dess kapacitet i Ukraina, särskilt genom genomförande av reformer, vidareutveckling av primärvården och utbildning av personal.

b) 

Förebyggande och kontroll av överförbara sjukdomar, såsom hiv/aids och tuberkulos, ökad beredskap för utbrott av högpatogena sjukdomar och genomförande av internationella hälsoreglementet.

c) 

Förebyggande och kontroll av icke-överförbara sjukdomar, genom utbyte av information och bästa praxis, främjande av en hälsosam livsstil, åtgärder avseende viktiga bestämningsfaktorer för hälsa och hälsoproblem, t.ex. mödrars och barns hälsa, psykisk hälsa samt beroende av alkohol, narkotika och tobak, inbegripet genomförande av ramkonventionen om tobakskontroll från 2003.

d) 

Kvalitet och säkerhet när det gäller ämnen av mänskligt ursprung, t.ex. blod, vävnader och celler.

e) 

Information och kunskap om hälsa, bland annat om strategin ”hälsa inom alla politikområden”.

2.  
I detta syfte ska parterna utbyta uppgifter och bästa praxis samt genomföra annan gemensam verksamhet, bland annat via strategin ”hälsa inom alla politikområden” och genom att gradvis integrera Ukraina i de europeiska nätverken inom folkhälsoområdet.

Artikel 428

Ukraina ska gradvis närma sin lagstiftning och praxis till principerna i EU:s regelverk, särskilt när det gäller överförbara sjukdomar, blod, vävnader och celler samt tobak. En förteckning över valda delar av EU:s regelverk ingår i bilaga XLI till detta avtal.

Artikel 429

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 22 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 23

Allmän och yrkesinriktad utbildning samt ungdomsfrågor

Artikel 430

Samtidigt som parterna till fullo respekterar sitt ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation och kulturella och språkliga mångfald, ska de främja samarbete inom området för allmän och yrkesinriktad utbildning samt ungdomsfrågor i syfte att öka den ömsesidiga förståelsen, främja interkulturell dialog och öka kunskapen om varandras kulturer.

Artikel 431

Parterna ska åta sig att intensifiera samarbetet inom den högre utbildningen, särskilt i syfte att

a) 

reformera och modernisera systemen för högre utbildning,

b) 

främja konvergensen inom den högre utbildningen i enlighet med Bolognaprocessen,

c) 

förbättra kvaliteten på och relevansen hos den högre utbildningen,

d) 

stärka samarbetet mellan de högre utbildningsanstalterna,

e) 

bygga upp de högre utbildningsanstalternas kapacitet,

f) 

öka rörligheten för studerande och lärare; uppmärksamhet kommer att ägnas åt samarbetet inom utbildningsområdet för att underlätta tillträdet till högre utbildning.

Artikel 432

Parterna ska sträva efter att öka utbytet av information och sakkunskap för att uppmuntra närmare samarbete inom yrkesutbildningsområdet, särskilt i syfte att

a) 

utarbeta system för yrkesutbildning, och vidareutbildning under hela arbetslivet, som ett svar på den föränderliga arbetsmarknadens behov,

b) 

upprätta en nationell ram för att förbättra tydligheten i och erkännandet av kvalifikationer och kompetens, när så är möjligt på grundval av erfarenheter från EU.

Artikel 433

Parterna ska undersöka möjligheten att utveckla sitt samarbete inom andra områden, såsom sekundärutbildning, distansundervisning och livslångt lärande.

Artikel 434

Parterna är överens om att uppmuntra närmare samarbete och erfarenhetsutbyte inom området ungdomspolitik och icke-formell utbildning för ungdomar, i syfte att

a) 

underlätta ungdomarnas integration i samhället genom att uppmuntra deras aktiva medborgarskap och initiativförmåga,

b) 

hjälpa ungdomar att förvärva kunskap, färdigheter och kompetens utanför utbildningssystemen, inbegripet genom frivilligarbete, och erkänna värdet av sådana erfarenheter,

c) 

uppmuntra samarbete med tredjeländer,

d) 

främja samarbete mellan ungdomsorganisationer i Ukraina och i EU och dess medlemsstater,

e) 

främja en hälsosam livsstil, särskilt för ungdomar.

Artikel 435

Parterna ska i sitt samarbete ta hänsyn till bestämmelserna i de rekommendationer som förtecknas i bilaga XLII till detta avtal.

Artikel 436

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 23 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 24

Kultur

Artikel 437

Parterna ska åta sig att främja kulturellt samarbete, för att stärka den ömsesidiga förståelsen och främja kulturutbyten, och öka rörligheten för konst och konstnärer från EU och Ukraina.

Artikel 438

Parterna ska uppmuntra interkulturell dialog mellan enskilda och organisationer som företräder organiserade institutioner i det civila samhället och kulturinstitutioner i EU och i Ukraina.

Artikel 439

Parterna ska samarbeta nära i relevanta internationella forum, däribland Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) och Europarådet, bland annat för att utveckla den kulturella mångfalden samt bevara och tillvarata det kulturella och historiska arvet.

Artikel 440

Parterna ska sträva efter att utveckla en regelbunden politisk dialog om kultur för att främja kulturnäringens utveckling i EU och i Ukraina. I detta syfte ska parterna på ett korrekt sätt genomföra Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar från 2005.



KAPITEL 25

Samarbete inom området idrott och fysisk aktivitet

Artikel 441

1.  
Parterna ska samarbeta inom området idrott och fysisk aktivitet för att bidra till att utveckla en hälsosam livsstil inom alla åldersgrupper, främja idrottens sociala funktioner och fostrande värderingar samt bekämpa hoten mot idrotten, t.ex. dopning, uppgjorda matcher, rasism och våld.
2.  

Samarbetet ska särskilt inbegripa utbyte av information och god praxis inom följande områden:

a) 

Främjande av fysisk aktivitet och idrott genom utbildningssystemet, i samarbete med offentliga institutioner och icke-statliga organisationer.

b) 

Deltagande i idrott och fysisk aktivitet som ett sätt att bidra till en hälsosam livsstil och allmänt välbefinnande.

c) 

Utveckling av nationella system för kompetens och kvalifikationer inom idrottssektorn.

d) 

Integration av missgynnade grupper genom idrott.

e) 

Kamp mot dopning.

f) 

Kamp mot uppgjorda matcher.

g) 

Säkerhet vid större internationella idrottsevenemang.

Artikel 442

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 25 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 26

Samarbete med det civila samhället

Artikel 443

Parterna ska främja samarbete med det civila samhället, vilket ska sträva efter att uppnå följande mål:

a) 

stärka kontakterna och uppmuntra ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte mellan alla sektorer i det civila samhället i EU:s medlemsstater och Ukraina,

b) 

involvera det civila samhällets organisationer i genomförandet av detta avtal, inbegripet dess övervakning, och i utvecklingen av de bilaterala förbindelserna mellan EU och Ukraina,

c) 

sörja för ökad kunskap om och förståelse av Ukraina, inbegripet landets historia och kultur, i EU:s medlemsstater,

d) 

sörja för ökad kunskap och förståelse av Europeiska unionen i Ukraina, inbegripet de värderingar som unionen bygger på, dess funktionssätt och politik.

Artikel 444

Parterna ska främja dialog och samarbete mellan berörda parter i det civila samhället från bägge sidor som en integrerad del av förbindelserna mellan EU och Ukraina, genom att

a) 

stärka kontakterna och det ömsesidiga erfarenhetsutbytet mellan det civila samhällets organisationer i EU:s medlemsstater och Ukraina, särskilt genom yrkesinriktade seminarier, fortbildning etc.,

b) 

underlätta institutionsuppbyggnaden och befästandet av det civila samhällets organisationer, bland annat genom opinionsbildning, informellt nätverksarbete, besök, workshoppar etc.,

c) 

göra det möjligt för Ukrainas företrädare att bekanta sig med samrådsprocesser och dialog mellan arbetsmarknadens parter och det civila samhället i EU, för att integrera det civila samhället i den politiska processen i Ukraina.

Artikel 445

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 26 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 27

Gränsöverskridande och regionalt samarbete

Artikel 446

Parterna ska främja ömsesidig förståelse och bilateralt samarbete inom det regionalpolitiska området, om metoder för att utforma och genomföra regionalpolitik, inbegripet flernivåstyrning och partnerskap, med särskild tonvikt på utveckling av missgynnade områden och territoriellt samarbete, och härigenom inrätta kommunikationskanaler och öka informationsutbytet mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, socio-ekonomiska aktörer och det civila samhället.

Artikel 447

Parterna ska stödja och stärka lokala och regionala myndigheters medverkan i gränsöverskridande och regionalt samarbete samt därmed sammanhängande förvaltningsstrukturer i syfte att stärka samarbetet genom inrättande av en möjliggörande rättslig ram, i syfte att vidmakthålla och utveckla kapacitetsfrämjande åtgärder samt i syfte att främja ett stärkande av gränsöverskridande och regionala ekonomiska nätverk och företagsnätverk.

Artikel 448

Parterna ska sträva efter att utveckla gränsöverskridande och regionala aspekter, bland annat när det gäller transport, energi, kommunikationsnät, kultur, utbildning, turism, hälsa och andra områden som omfattas av detta avtal och som har betydelse för gränsöverskridande och regionalt samarbete. Parterna ska särskilt uppmuntra utvecklingen av gränsöverskridande samarbete när det gäller att modernisera, utrusta och samordna larmtjänster.

Artikel 449

En regelbunden dialog ska äga rum om de frågor som omfattas av kapitel 27 i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.



KAPITEL 28

Deltagande i europeiska unionens organ och program

Artikel 450

Ukraina ska ges möjlighet att delta i EU-organ som är relevanta för genomförandet av detta avtal och andra EU-organ, om detta är tillåtet enligt förordningarna om organens inrättande, och i enlighet med dessa förordningar. Ukraina ska ingå separata avtal med EU för att göra det möjligt för landet att delta i varje sådant organ och fastställa storleken på dess ekonomiska bidrag.

Artikel 451

Ukraina ska ha rätt att delta i alla unionens pågående och framtida program som är öppna för Ukrainas deltagande i enlighet med de relevanta bestämmelserna om antagande av dessa program. Ukrainas deltagande i unionens program ska ske i överensstämmelse med bestämmelserna i det bifogade protokoll III om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Ukraina om allmänna principer för Ukrainas deltagande i unionsprogram från 2010.

Artikel 452

EU ska underrätta Ukraina om nya EU-organ och nya unionsprogram inrättas, samt om ändringar när det gäller deltagandet i unionsprogram och organ, enligt artiklarna 450 och 451 i detta avtal.



AVDELNING VI

FINANSIELLT SAMARBETE MED BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Artikel 453

Ukraina ska erhålla ekonomiskt stöd genom EU:s berörda finansieringsmekanismer och finansieringsinstrument. Det ekonomiska stödet ska bidra till att uppnå målen för detta avtal och ska tillhandahållas i enlighet med följande artiklar i detta avtal.

Artikel 454

Huvudprinciperna för det ekonomiska stödet ska vara de som anges i förordningarna för EU:s berörda finansieringsinstrument.

Artikel 455

De prioriterade områden som parterna har enats om för EU:s ekonomiska bistånd ska anges i relevanta vägledande program som avspeglar de överenskomna politiska prioriteringarna. De vägledande stödbelopp som fastställs i dessa vägledande program ska ta hänsyn till Ukrainas behov, sektoriella kapacitet och framsteg med reformerna.

Artikel 456

För att på bästa sätt använda de tillgängliga resurserna ska parterna sträva efter att EU-stödet ska genomföras i nära samarbete och samordning med andra givarländer, givarorganisationer och internationella finansinstitut, och i enlighet med internationella principer om biståndseffektivitet.

Artikel 457

Den rättsliga, administrativa och tekniska grunden för det ekonomiska stödet ska fastställas inom ramen för relevanta avtal mellan parterna.

Artikel 458

Associeringsrådet ska underrättas om framstegen när det gäller det ekonomiska stödet och om genomförandet av detta, samt om stödets inverkan på uppnåendet av målen för detta avtal. I detta syfte ska parternas berörda organ på permanent och ömsesidig basis tillhandahålla lämplig information avseende övervakning och utvärdering.

Artikel 459

1.  
Parterna ska genomföra stödet i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning och ska samarbeta för att skydda EU:s och Ukrainas ekonomiska intressen i enlighet med bilaga XLIII till detta avtal. Parterna ska vidta verkningsfulla åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet, bl.a. genom ömsesidigt administrativt bistånd och ömsesidig rättslig hjälp på de områden som omfattas av detta avtal.
2.  
I detta syfte ska Ukraina också gradvis tillnärma sin lagstiftning i enlighet med de bestämmelser som anges i bilaga XLIV till detta avtal.
3.  
Bilaga XLIII till detta avtal ska vara tillämplig på eventuella ytterligare avtal eller finansieringsinstrument som ingås av parterna, och eventuella andra EU-finansieringsinstrument som Ukraina kan vara associerat med, utan att det påverkar tillämpningen av andra ytterligare bestämmelser som rör revisioner, kontroller på plats, inspektioner, kontroller och åtgärder mot bedrägerier, bland annat de som vidtas av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten.



AVDELNING VII

INSTITUTIONELLA OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER SAMT SLUTBESTÄMMELSER



KAPITEL 1

Institutionell ram

Artikel 460

1.  
Den politiska och strategiska dialogen på högsta nivå mellan parterna ska ske i form av toppmöten. Toppmötena ska i princip äga rum en gång per år. Toppmötena ska ge övergripande riktlinjer för genomförandet av detta avtal och vara ett tillfälle att diskutera eventuella bilaterala eller internationella frågor av ömsesidigt intresse.
2.  
På ministernivå ska regelbunden politisk och strategisk dialog föras inom det associeringsråd som inrättas genom artikel 461 i detta avtal och, efter överenskommelse, inom ramen för regelbundna möten mellan företrädare för parterna.

Artikel 461

1.  
Härmed inrättas ett associeringsråd. Det ska övervaka och kontrollera tillämpningen och genomförandet av detta avtal samt periodiskt se över hur detta avtal fungerar mot bakgrund av dess mål.
2.  
Associeringsrådet ska regelbundet sammanträda på ministernivå, åtminstone en gång per år, och när omständigheterna så kräver. Associeringsrådet ska sammanträda i alla nödvändiga konstellationer, efter överenskommelse.
3.  
Förutom att övervaka och kontrollera tillämpningen och genomförandet av detta avtal ska associeringsrådet undersöka alla viktiga frågor som uppstår inom ramen för detta avtal och övriga bilaterala och internationella frågor av ömsesidigt intresse.

Artikel 462

1.  
Associeringsrådet ska bestå av medlemmar av Europeiska unionens råd och ledamöter av Europeiska kommissionen, å ena sidan, och ledamöter av den ukrainska regeringen, å andra sidan.
2.  
Associeringsrådet ska självt fastställa sin arbetsordning.
3.  
Ordförandeskapet i associeringsrådet ska växelvis innehas av en företrädare för unionen och en företrädare för Ukraina.
4.  
Vid behov och efter överenskommelse ska andra organ delta som observatörer i associeringsrådets arbete.

Artikel 463

1.  
För att målen i detta avtal ska uppnås ska associeringsrådet ha befogenhet att fatta beslut inom avtalets tillämpningsområde i de fall som föreskrivs i avtalet. Besluten ska vara bindande för parterna och dessa ska vidta lämpliga åtgärder, om nödvändigt också åtgärder i särskilda organ som inrättats inom ramen för detta avtal, för att genomföra de beslut som fattats. Associeringsrådet får även avge rekommendationer. Det ska anta sina beslut och rekommendationer genom överenskommelse mellan parterna, efter det att de respektive interna förfarandena har slutförts.
2.  
I enlighet med det mål om ett gradvis närmande av Ukrainas lagstiftning till unionslagstiftningen som uppställts i detta avtal kommer associeringsrådet att vara ett forum för utbyte av information om Europeiska unionens och Ukrainas rättsakter, såväl sådana som håller på att utarbetas som sådana som är i kraft, och om åtgärder för genomförande, verkställande och efterlevnad.
3.  
I detta syfte får associeringsrådet uppdatera eller ändra bilagorna till detta avtal, med beaktande av utvecklingen hos EU-lagstiftningen och de tillämpliga standarder som fastställts i internationella instrument som parterna anser vara relevanta, utan att detta påverkar eventuella särskilda bestämmelser i avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal.

Artikel 464

1.  
Härmed inrättas en associeringskommitté. Den ska biträda associeringsrådet vid fullgörandet av dess uppgifter. Denna bestämmelse påverkar inte ansvarsområdena för de olika forumen för genomförandet av den politiska dialogen i enlighet med artikel 5 i detta avtal.
2.  
Associeringskommittén ska bestå av företrädare för båda parterna, i princip på högre tjänstemannanivå.
3.  
Ordförandeskapet i associeringskommittén ska växelvis innehas av en företrädare för unionen och en företrädare för Ukraina.

Artikel 465

1.  
Associeringsrådet ska i sin arbetsordning fastställa associeringskommitténs uppgifter och funktionssätt, varvid kommittén bland annat ska ansvara för att förbereda associeringsrådets möten. Associeringskommittén ska sammanträda minst en gång per år.
2.  
Associeringsrådet får delegera vilken som helst av sina befogenheter till associeringskommittén, inklusive befogenheten att fatta bindande beslut.
3.  
Associeringskommittén ska ha befogenhet att anta beslut i de fall som anges i detta avtal och inom områden där associeringsrådet har delegerat befogenheter till den. Dessa beslut ska vara bindande för parterna, som ska vidta lämpliga åtgärder för att genomföra dem. Associeringskommittén ska anta sina beslut i samförstånd mellan parterna.
4.  
Associeringskommittén ska sammanträda i en särskild konstellation för att hantera alla frågor som har samband med avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal. Associeringskommittén ska sammanträda i denna konstellation minst en gång per år.

Artikel 466

1.  
Associeringskommittén ska bistås av de underkommittéer som inrättats inom ramen för detta avtal.
2.  
Associeringsrådet får besluta att inrätta särskilda kommittéer eller organ inom särskilda områden som är nödvändiga för genomförandet av detta avtal, och ska fastställa sådana organs sammansättning, uppgifter och funktionssätt. Dessutom får sådana kommittéer och organ föra diskussioner om frågor som de anser vara relevanta utan att det påverkar någon av de särskilda bestämmelserna i avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal.
3.  
Associeringskommittén får också inrätta underkommittéer som ska bedöma de framsteg som gjorts i de regelbundna dialoger som avses i avdelning V (Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete) i detta avtal.
4.  
Underkommittéerna ska ha befogenhet att fatta beslut i de fall som anges i detta avtal. De ska regelbundet och efter behov rapportera om sin verksamhet till associeringskommittén.
5.  
De underkommittéer som inrättats inom ramen för avdelning IV i detta avtal ska underrätta associeringskommittén i den konstellation för handelsfrågor som anges i artikel 465.4 i detta avtal om datumet och dagordningen för sina sammanträden i tillräckligt god tid före sammanträdena. De ska rapportera om sin verksamhet vid varje reguljärt sammanträde i associeringskommittén i dess konstellation för handelsfrågor i enlighet med artikel 465.4 i detta avtal.
6.  
Förekomsten av en eller flera underkommittéer ska inte utgöra ett hinder för någon av parterna att ta upp en fråga direkt med den associeringskommitté som inrättats i enlighet med artikel 464 i detta avtal, också i dess konstellation för handelsfrågor.

Artikel 467

1.  
Härmed inrättas en parlamentarisk associeringskommitté. Den ska vara ett forum för ledamöter av Europaparlamentet och Ukrainas Verchovna Rada där de kan mötas och utbyta åsikter. Den ska sammanträda med de intervaller som den själv bestämmer.
2.  
Den parlamentariska associeringskommittén ska bestå av ledamöter av Europaparlamentet, å ena sidan, och ledamöter av Ukrainas Verchovna Rada, å andra sidan.
3.  
Den parlamentariska associeringskommittén ska själv fastställa sin arbetsordning.
4.  
Ordförandeskapet i den parlamentariska associeringskommittén ska innehas växelvis av en företrädare för Europaparlamentet och en företrädare för Ukrainas Verchovna Rada, i enlighet med de bestämmelser som fastställs i kommitténs arbetsordning.

Artikel 468

1.  
Den parlamentariska associeringskommittén får begära relevanta upplysningar om avtalets genomförande från associeringsrådet som då ska tillhandahålla de begärda upplysningarna.
2.  
Den parlamentariska associeringskommittén ska informeras om associeringsrådets beslut och rekommendationer.
3.  
Den parlamentariska associeringskommittén får utfärda rekommendationer till associeringsrådet.
4.  
Den parlamentariska associeringskommittén får inrätta underkommittéer.

Artikel 469

1.  
Parterna ska också främja regelbundna möten med företrädare för sina civila samhällen, i syfte att hålla dem informerade om och inhämta deras synpunkter när det gäller genomförandet av detta avtal.
2.  
Härmed inrättas en plattform för det civila samhället. Den ska bestå av ledamöter av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK), å ena sidan, och företrädare för det civila samhället i Ukraina, å andra sidan, och vara ett forum där de kan mötas och utbyta åsikter. Plattformen för det civila samhället ska sammanträda med de intervaller som den själv bestämmer.
3.  
Plattformen för det civila samhället ska själv fastställa sin arbetsordning.
4.  
Ordförandeskapet i plattformen för det civila samhället ska växelvis innehas av en företrädare för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och företrädare för det civila samhället i Ukraina, i enlighet med de bestämmelser som fastställs i plattformens arbetsordning.

Artikel 470

1.  
Plattformen för det civila samhället ska informeras om associeringsrådets beslut och rekommendationer.
2.  
Plattformen för det civila samhället får utfärda rekommendationer till associeringsrådet.
3.  
Associeringskommittén och den parlamentariska associeringskommittén ska anordna regelbundna kontakter med företrädare för plattformen för det civila samhället för att inhämta deras åsikter om hur målen för detta avtal ska kunna uppnåtts.



KAPITEL 2

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 471

Tillgång till domstolar och administrativa organ

Inom ramen för detta avtal åtar sig varje part att se till att fysiska och juridiska personer från den andra parten, utan diskriminering i förhållande till de egna medborgarna, har tillgång till dess behöriga domstolar och administrativa organ för att kunna försvara sina personliga rättigheter och sin äganderätt.

Artikel 472

Åtgärder i samband med väsentliga säkerhetsintressen

Inget i detta avtal ska hindra en part från att vidta åtgärder som

a) 

den anser nödvändiga för att hindra att uppgifter som kan skada dess väsentliga säkerhetsintressen utlämnas,

b) 

rör produktion av eller handel med vapen, ammunition eller krigsmateriel eller rör forskning, utveckling eller produktion som är oumbärlig för försvarsändamål, förutsatt att åtgärderna inte försämrar konkurrensvillkoren för produkter som inte är avsedda för särskilda militära ändamål,

c) 

den anser väsentliga för sin egen säkerhet i händelse av allvarliga inre störningar som påverkar upprätthållandet av lag och ordning, under krig eller allvarlig internationell spänning som utgör ett krigshot, eller för fullgörandet av skyldigheter som den har påtagit sig i syfte att upprätthålla fred och internationell säkerhet.

Artikel 473

Icke-diskriminering

1.  

På de områden som omfattas av detta avtal och utan att det påverkar tillämpningen av någon specialbestämmelse i detta

a) 

får de förfaranden som Ukraina tillämpar med avseende på unionen eller dess medlemsstater inte ge upphov till att medlemsstaterna, deras medborgare eller företag diskrimineras,

b) 

får de förfaranden som unionen eller dess medlemsstater tillämpar med avseende på Ukraina inte ge upphov till att ukrainska medborgare eller företag diskrimineras.

2.  
Punkt 1 ska inte påverka parternas rätt att tillämpa relevanta bestämmelser i sin skattelagstiftning på skattebetalare som har olika bostadsort.

Artikel 474

Gradvis tillnärmning

I överensstämmelse med målen för detta avtal såsom de fastställs i artikel 1 ska Ukraina gradvis närma sin lagstiftning till EU-lagstiftningen i enlighet med bilagorna I–XLIV till detta avtal, på grundval av de åtaganden som anges i avdelningarna IV, V och VI i detta avtal, och i enlighet med bestämmelserna i dessa bilagor. Denna bestämmelse ska inte påverka tillämpningen av eventuella särskilda principer och skyldigheter avseende tillnärmning av regelverket enligt avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal.

Artikel 475

Övervakning

1.  
Med övervakning avses en fortlöpande bedömning av framstegen med att genomföra och verkställa de åtgärder som omfattas av detta avtal.
2.  
Övervakningen ska inbegripa bedömningar av den ukrainska lagstiftningens närmande till EU-lagstiftningen i enlighet med detta avtal, inbegripet aspekter av genomförandet och verkställandet. Dessa bedömningar kan genomföras individuellt eller, efter överenskommelse, gemensamt av parterna. För att underlätta bedömningsprocessen ska Ukraina rapportera till EU om framstegen när det gäller tillnärmningen, när så är lämpligt före utgången av de övergångsperioder som anges i detta avtal vad gäller EU-rättsakterna. Vid rapporteringen och bedömningen, också när det gäller fastställandet av metoder för bedömningarna och hur ofta dessa ska göras, ska hänsyn tas till särskilda förfaranden som fastställts i detta avtal eller i beslut av de institutionella organ som inrättats enligt detta avtal.
3.  
Övervakningen får inbegripa kontroller på plats, med medverkan av EU:s institutioner, organ och byråer, icke-statliga organ, tillsynsmyndigheter, oberoende experter och andra vid behov.
4.  
Resultaten av övervakningen, inbegripet bedömningarna av tillnärmningen enligt punkt 2 i denna artikel, ska diskuteras i alla relevanta organ som inrättats enligt detta avtal. Sådana organ får efter enhällig överenskommelse anta gemensamma rekommendationer, som ska föreläggas associeringsrådet.
5.  
Om parterna är överens om att de nödvändiga åtgärder som omfattas av avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal har genomförts och håller på att verkställas, ska associeringsrådet, i enlighet med de befogenheter som det tilldelats genom artikel 463 i detta avtal, enas om ytterligare öppning av marknaderna enligt definitionen i avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal.
6.  
En gemensam rekommendation enligt punkt 4 i denna artikel som föreläggs associeringsrådet, eller avsaknad av enighet om en sådan rekommendation, ska inte vara föremål för tvistlösning enligt definitionen i avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal. Ett beslut som fattas av det berörda institutionella organet, eller avsaknad av ett sådant beslut, ska inte vara föremål för tvistlösning enligt definitionen i avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal.

Artikel 476

Fullgörande av skyldigheter

1.  
Parterna ska vidta alla generella eller särskilda åtgärder som krävs för att de ska fullgöra sina skyldigheter enligt detta avtal. De ska se till att de mål som uppställs i detta avtal uppnås.
2.  
Parterna är överens om att, på begäran av någondera parten, snarast via lämpliga kanaler diskutera varje fråga om avtalets tolkning, genomförande eller tillämpning i god tro och andra relevanta aspekter av förbindelserna mellan sig.
3.  
Varje part ska till associeringsrådet hänskjuta eventuella tvister i samband med tolkningen, genomförandet eller tillämpningen i god tro av detta avtal i enlighet med artikel 477 i detta avtal. Associeringsrådet får bilägga en tvist genom ett bindande beslut.

Artikel 477

Tvistlösning

1.  
Vid tvister mellan parterna om avtalets tolkning, genomförande eller tillämpning i god tro ska endera parten inge en formell begäran till den andra parten och associeringsrådet om att den fråga tvisten gäller ska lösas. Genom undantag ska tvister som rör tolkningen, genomförandet eller tillämpningen i god tro av avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal uteslutande regleras av kapitel 14 (Tvistlösning) i avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal.
2.  
Parterna ska sträva efter att lösa tvisten genom att inleda samråd i god tro i associeringsrådet och övriga relevanta organ enligt artiklarna 461, 465 och 466 i detta avtal, i syfte att så snart som möjligt nå en för båda parterna godtagbar lösning.
3.  
Parterna ska förse associeringsrådet och övriga relevanta organ med alla upplysningar som krävs för att grundligt undersöka situationen.
4.  
Så länge som en tvist inte är löst ska den diskuteras vid varje sammanträde i associeringsrådet. En tvist ska anses vara löst när associeringsrådet har fattat ett bindande beslut om att lösa frågan i enlighet med artikel 476.3 i detta avtal eller när det har förklarat att tvisten är slut. Samråd om en tvist kan också genomföras vid vilket som helst av de sammanträden som hålls av associeringskommittén eller något annat relevant organ som avses i artiklarna 461, 465 och 466 i detta avtal, efter överenskommelse mellan parterna eller på begäran av någon av parterna. Samråd får också äga rum i skriftlig form.
5.  
All information som lämnas ut under samrådet ska betraktas som konfidentiell.

Artikel 478

Lämpliga åtgärder om skyldigheter inte fullgörs

1.  
En part får vidta lämpliga åtgärder om den berörda frågan inte har lösts inom tre månader efter dagen för anmälan av en formell begäran om tvistlösning enligt artikel 477 i detta avtal och om den klagande parten fortfarande anser att den andra parten inte har fullgjort en skyldighet enligt detta avtal. Kravet på en samrådsperiod på tre månader ska inte gälla för de undantagsfall som anges i punkt 3 i denna artikel.
2.  
Vid valet av lämpliga åtgärder ska i första hand sådana åtgärder väljas som stör avtalets funktion så lite som möjligt. Utom i de fall som beskrivs i punkt 3 i denna artikel får sådana åtgärder inte inbegripa det tillfälliga upphävandet av någon av de rättigheter eller skyldigheter som föreskrivs enligt bestämmelser i detta avtal och som nämns i avdelning IV (Handel och handelsrelaterade frågor) i detta avtal. Dessa åtgärder ska omedelbart anmälas till associeringsrådet och vara föremål för samråd i enlighet med artikel 476.2 i detta avtal och för tvistlösning i enlighet med artiklarna 476.3 och 477 i detta avtal.
3.  

De undantag som avses i punkterna 1 och 2 ovan ska avse

a) 

en uppsägning av avtalet, vilken inte sanktioneras av allmänna folkrättsliga regler, eller

b) 

en överträdelse från den andra partens sida av någon av de väsentliga delar i avtalet som anges i artikel 2 i detta avtal.

Artikel 479

Förhållande till andra avtal

1.  
Härmed upphävs avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, som undertecknades i Luxemburg den 14 juni 1994 och trädde i kraft den 1 mars 1998 samt dess protokoll.
2.  
Detta associeringsavtal ersätter förutnämnda avtal. Hänvisningar till det upphävda avtalet i alla andra avtal mellan parterna ska anses som hänvisningar till det här avtalet.
3.  
Detta avtal ska inte påverka de rättigheter som enskilda och marknadsaktörer garanteras genom befintliga avtal mellan en eller flera medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, förrän likvärdiga rättigheter för dessa har uppnåtts enligt detta avtal.
4.  
Befintliga avtal på de särskilda samarbetsområden som omfattas av det här avtalet ska anses utgöra en del av de samlade bilaterala förbindelserna enligt det här avtalet och en del av en gemensam institutionell ram.
5.  
Parterna får komplettera detta avtal genom att ingå särskilda avtal på de områden som faller inom ramen för avtalet. Sådana särskilda avtal ska utgöra en integrerad del av de samlade bilaterala förbindelserna enligt det här avtalet och en del av en gemensam institutionell ram.
6.  
Utan att det påverkar tillämpningen av de relevanta bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får varken detta avtal eller någon åtgärd som vidtas inom ramen för detta avtal påverka medlemsstaternas befogenheter att genomföra bilateralt samarbete med Ukraina eller att, i förekommande fall, ingå nya samarbetsavtal med Ukraina.

Artikel 480

Bilagor och protokoll

Bilagorna och protokollen till detta avtal utgör en integrerad del av detta.

Artikel 481

Varaktighet

1.  
Detta avtal ingås på obestämd tid. Parterna ska genomföra en övergripande översyn av uppnåendet av målen enligt detta avtal inom fem år efter dess ikraftträdande och vid varje annan tidpunkt efter överenskommelse mellan parterna.
2.  
Vardera parten får säga upp avtalet genom en anmälan till den andra parten. Avtalet ska upphöra att gälla sex månader efter dagen för mottagande av en sådan anmälan.

Artikel 482

Definition av parterna

I detta avtal avses med parter unionen eller dess medlemsstater, eller unionen och dess medlemsstater, i enlighet med deras respektive befogenheter enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan. När så är lämpligt avses Euratom, i enlighet med dess befogenheter enligt Euratomfördraget.

Artikel 483

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen är tillämpliga och i enlighet med de villkor som fastställs i dessa fördrag och, å andra sidan, på Ukrainas territorium.

Artikel 484

Depositarie för avtalet

Generalsekretariatet för Europeiska unionens råd ska vara depositarie för detta avtal.

Artikel 485

Giltiga texter

Detta avtal är upprättat på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och ukrainska, vilka alla texter är lika giltiga.

Artikel 486

Ikraftträdande och provisorisk tillämpning

1.  
Parterna ska ratificera eller godkänna detta avtal i enlighet med sina egna förfaranden. Ratificerings- eller godkännandeinstrumenten ska deponeras hos generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd.
2.  
Detta avtal träder i kraft den första dagen i den andra månaden som följer på den dag då det sista ratificerings- eller godkännandeinstrumentet har deponerats.
3.  
Utan hinder av vad som sägs i punkt 2 är unionen och Ukraina överens om att provisoriskt tillämpa de delar av detta avtal som unionen fastställt, i enlighet med punkt 4 i denna artikel och i enlighet med deras respektive tillämpliga interna förfaranden och lagstiftning.
4.  

Den provisoriska tillämpningen får verkan från och med den första dagen i den andra månad som följer på dagen för depositariens mottagande av följande:

— 
Unionens anmälan om att de förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål har slutförts med angivande av vilka delar av avtalet som ska tillämpas provisoriskt.
— 
Ukrainas ratificeringsinstrument som deponerats i enlighet med landets förfaranden och tillämplig lagstiftning.
5.  
I de relevanta bestämmelserna i detta avtal, inbegripet dess respektive bilagor och protokoll, ska alla hänvisningar i sådana bestämmelser till ”dagen för detta avtals ikraftträdande” anses vara hänvisningar till ”den dag från vilken detta avtal tillämpas provisoriskt” i enlighet med punkt 3.
6.  
Under den period då avtalet tillämpas provisoriskt ska de bestämmelser i det avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, som undertecknades i Luxemburg den 14 juni 1994 och trädde i kraft den 1 mars 1998, som inte omfattas av den provisoriska tillämpningen av detta avtal, fortsätta att gälla.
7.  
Vardera parten får genom skriftlig anmälan meddela depositarien sin avsikt att avbryta den provisoriska tillämpningen av detta avtal. Upphävandet av den provisoriska tillämpningen får verkan sex månader efter depositariens mottagande av anmälan.

Съставено в Брюксел на двадесет и първи март две хиляди и четиринадесета година.

Hecho en Bruselas, el veintiuno de marzo de dos mil catorce.

V Bruselu dne dvacátého prvního března dva tisíce čtrnáct.

Udfærdiget i Bruxelles den enogtyvende marts to tusind og fjorten.

Geschehen zu Brüssel am einundzwanzigsten März zweitausendvierzehn.

Kahe tuhande neljateistkümnenda aasta märtsikuu kahekümne esimesel päeval Brüsselis.

'Εγινε στις Βρυξέλλες, στις είκοσι μία Μαρτίου δύο χιλιάδες δεκατέσσερα.

Done at Brussels on the twenty first day of March in the year two thousand and fourteen.

Fait à Bruxelles, le vingt et un mars deux mille quatorze.

Sastavljeno u Bruxellesu dvadeset prvog ožujka dvije tisuće četrnaeste.

Fatto a Bruxelles, addì ventuno marzo duemilaquattordici.

Briselē, divi tūkstoši četrpadsmitā gada divdesmit pirmajā martā.

Priimta du tūkstančiai keturioliktų metų kovo dvidešimt pirmą dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-tizennegyedik év március havának huszonegyedik napján.

Magħmul fi Brussell, fil-wieħed u għoxrin jum ta’ Marzu tas-sena elfejn u erbatax.

Gedaan te Brussel, de eenentwintigste maart tweeduizend veertien.

Sporządzono w Brukseli dnia dwudziestego pierwszego marca roku dwa tysiące czternastego.

Feito em Bruxelas, em vinte e um de março de dois mil e catorze.

Întocmit la Bruxelles la douăzeci și unu martie două mii paisprezece.

V Bruseli dvadsiateho prvého marca dvetisícštrnásť.

V Bruslju, dne enaindvajsetega marca leta dva tisoč štirinajst.

Tehty Brysselissä kahdentenakymmenentenäensimmäisenä päivänä maaliskuuta vuonna kaksituhattaneljätoista.

Som skedde i Bryssel den tjugoförsta mars tjugohundrafjorton.

Учинено у м. Брюссель двадцять першого березня двi тисячi чотирнадцятого року.

Подписано по отношение на преамбюла, член 1 и дялове I, II и VII на Споразумението.

Firmado por lo que se refiere al preámbulo, el artículo 1 y los títulos I, II y VII del Acuerdo.

Podepsána preambule, článek 1, hlavy I, II a VII dohody.

Undertegnet for så vidt angår præamblen, artikel 1 og afsnit I, II og VII i aftalen.

Unterzeichnet in Bezug auf die Präambel, den Artikel 1 sowie die Titel I, II und VII des Abkommens.

Alla kirjutatud lepingu preambuli, artikli 1 ning I, II ja VII jaotise osas.

Υπεγράφη όσον αφορά το προοίμιο, το άρθρο 1 και τους τίτλους Ι, ΙΙ και VII της Συμφωνίας.

Signed as regards the Preamble, Article 1 and Titles I, II, and VII of the Agreement.

Signé en ce qui concerne le préambule, l'article 1 et les titres I, II et VII de l'accord.

Potpisano što se tiče preambule, članka 1. i glavâ I., II. i VII. Sporazuma.

Firmato per quanto riguarda il preambolo, l'articolo 1 e i titoli I, II e VII dell'accordo.

Parakstīts attiecībā uz nolīguma preambulu, 1. pantu un I, II un VII sadaļu.

Pasirašyta, kiek tai susiję su Susitarimo preambule, 1 straipsniu ir I, II ir VII antraštinėmis dalimis.

A megállapodás a preambulum, az 1. cikk és az I., II. és VII. cím tekintetében aláírva.

Iffirmat fir-rigward tal-Preambolu, l-Artikolu 1 u t-Titoli I, II, u VII tal-Ftehim.

Ondertekend wat betreft de preambule, artikel 1 en de titels I, II en VII van de Overeenkomst.

Podpisano w odniesieniu do preambuły, artykułu 1 oraz tytułu I, II i VII układu.

Assinado no que se refere ao Preâmbulo, ao artigo 1o e aos Títulos I, II e VII do Acordo.

Semnat în ceea ce privește preambulul, articolul 1 și titlurile I, II și VII din acord.

Podpísané, pokiaľ ide o preambulu, článok 1 a hlavy I, II a VII dohody.

Podpisano, kar zadeva preambulo, člen 1 ter naslove I, II in VII Sporazuma.

Allekirjoitettu sopimuksen johdanto-osan, 1 artiklan sekä I, II ja VII osaston osalta.

Undertecknat i fråga om ingressen, artikel 1 och avdelningarna I, II och VII i avtalet.

Пiдписано стосовно Преамбули, Статтi 1 та Роздiлiв I, II i VII Угоди.

Voor het Koninkrijk België

Pour le Royaume de Belgique

Für das Königreich Belgien

signatory

Deze handtekening verbindt eveneens de Vlaamse Gemeenschap, de Franse Gemeenschap, de Duitstalige Gemeenschap, het Vlaamse Gewest, het Waalse Gewest en het Brussels Hoofdstedelijk Gewest.

Cette signature engage également la Communauté française, la Communauté flamande, la Communauté germanophone, la Région wallonne, la Région flamande et la Région de Bruxelles-Capitale.

Diese Unterschrift bindet zugleich die Deutschsprachige Gemeinschaft, die Flämische Gemeinschaft, die Französische Gemeinschaft, die Wallonische Region, die Flämische Region und die Region Brüssel-Hauptstadt.

За Република България