7.7.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 175/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/1151
av den 1 juni 2017
om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (1), särskilt artiklarna 8 och 14.3,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (ramdirektiv) (2), särskilt artikel 39.2, och
av följande skäl:
(1) |
I kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 om tillämpning och ändring av förordning (EG) nr 715/2007 (3) föreskrivs att lätta fordon ska provas enligt den nya europeiska körcykeln (NEDC). |
(2) |
Baserat på den fortlöpande översyn av relevanta förfaranden, provningscykler och provningsresultat som föreskrivs i artikel 14.3 i förordning (EG) nr 715/2007 framgår det att uppgifter om bränsleförbrukning och CO2-utsläpp från provning av fordon enligt NEDC inte längre är tillräckliga och inte längre avspeglar de verkliga utsläppen. |
(3) |
Mot denna bakgrund är det lämpligt att föreskriva ett nytt provningsförfarande genom att införa det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (WLTP) i unionslagstiftningen. |
(4) |
WLTP utvecklades av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) och antogs som Uneces globala tekniska föreskrifter nr 15 av världsforumet för harmonisering av föreskrifter om fordon (WP29) i mars 2014. |
(5) |
Utöver mer realistiska uppgifter om bränsleförbrukning och CO2-utsläpp för konsumenter och lagstiftningsändamål skapar WLTP också en global ram för provning av fordon, vilket leder till en större internationell harmonisering av provningskraven. |
(6) |
WLTP tillhandahåller en fullständig beskrivning av en provningscykel för fordonets utsläpp av CO2 och föroreningar som omfattas av lagstiftningen under standardiserade omgivningsförhållanden. I syfte att anpassa WLTP till EU:s system för typgodkännande är det nödvändigt att komplettera det genom att ytterligare förbättra kraven på insyn beträffande tekniska parametrar som kommer att göra det möjligt för oberoende parter att reproducera resultaten från typgodkännandeprovningarna och minska flexibiliteten i provningarna. |
(7) |
I detta förslag fastställs också ett reviderat förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse av fordon. Eftersom förändringskoefficienten för kontroll av produktionsöverensstämmelse enligt punkt 4.2.4.1 i bilaga I under de nya bestämmelserna sannolikt oftare kommer att fastställas genom en särskild provning av tillverkaren i stället för genom användande av ett standardvärde, måste respektive provningsförfarande så småningom ses över. |
(8) |
I och med WLTP fastställs en ny provningscykel och ett nytt förfarande för utsläppsmätning, medan andra skyldigheter, t.ex. sådana som rör hållbarheten av utsläppsbegränsande anordningar, överensstämmelsen för fordon i drift eller konsumentinformation om CO2-utsläpp och bränsleförbrukning, i huvudsak är desamma som de som fastställs i förordning (EG) nr 692/2008. |
(9) |
För att göra det möjligt för godkännandemyndigheter och tillverkare att införa de förfaranden som krävs för att uppfylla kraven i denna förordning, och i så stor utsträckning som möjligt följa den fastställda tidtabellen för tillämpningen av utsläppskraven, bör den tillämpas på nya typgodkännanden från och med den 1 september 2017 när det gäller fordon av kategorierna M1, M2 och klass I av kategori N1 och från och med den 1 september 2018 när det gäller fordon av klasserna II och III av kategori N1 och av kategori N2 och för nya fordon från och med den 1 september 2018 när det gäller fordon av kategorierna M1, M2 och klass I av kategori N1 och från och med den 1 september 2019 när det gäller fordon av klasserna II och III av kategori N1 och av kategori N2. |
(10) |
Eftersom syftet med denna förordning är att införa WLTP i EU-lagstiftningen bör tidsplanen och övergångsbestämmelserna för införandet av förfarandet för provning av utsläpp vid verklig körning förbli oförändrade i förhållande till dem som tidigare angetts i kommissionens förordningar (EU) 2016/427 (4) och (EU) 2016/646 (5). |
(11) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs bestämmelser för genomförande av förordning (EG) nr 715/2007.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. fordonstyp med avseende på utsläpp och reparations- och underhållsinformation : grupp av fordon som
a) |
inte skiljer sig åt med avseende på de kriterier som utgör en interpoleringsfamilj enligt definitionen i punkt 5.6 i bilaga XXI, |
b) |
omfattas av ett enda CO2-interpoleringsområde enligt definitionen i punkt 1.2.3.2 i underbilaga 6 till bilaga XXI, |
c) |
inte skiljer sig åt med avseende på sådana egenskaper som har en icke försumbar inverkan på avgasutsläpp, såsom, men inte begränsat till,
|
2. EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp och reparations- och underhållsinformation : EG-typgodkännande av de fordon som ingår i en ”fordonstyp med avseende på utsläpp och reparations- och underhållsinformation” med avseende på deras avgasutsläpp, vevhusutsläpp, avdunstningsutsläpp, bränsleförbrukning och tillgång till fordonets OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon.
3. vägmätare : del av vägmätarutrustningen som för föraren visar den sammanlagda sträcka som fordonet registrerat sedan det togs i bruk.
4. starthjälp : anordning som underlättar start av motorn utan att öka bränsleinblandningen, t. ex. genom glödstift eller ändrad insprutningstidpunkt.
5. slagvolym : endera av följande:
a) |
För kolvmotorer: motorns nominella slagvolym. |
b) |
För rotationskolvmotorer (Wankelmotorer): motorns dubbla nominella slagvolym. |
6. periodiskt regenererande system : avgasutsläppsbegränsande anordning (t.ex. katalysator, partikelfälla) som kräver en periodisk regenereringsprocess efter mindre än 4 000 km normal körning.
7. ersättande utsläppsbegränsande originalanordning : utsläppsbegränsande anordning eller uppsättning utsläppsbegränsande anordningar vars typ anges i tillägg 4 till bilaga I till den här förordningen men som säljs som separata tekniska enheter av den som innehar typgodkännandet för fordonet.
8. typ av utsläppsbegränsande anordning : katalysatorer och partikelfilter som inte skiljer sig åt i följande väsentliga avseenden:
a) |
Antal substrat, struktur och material. |
b) |
Varje substrats typ av aktivitet. |
c) |
Volym, förhållande mellan frontytan och längden på substraten. |
d) |
Innehåll av katalysatormaterial. |
e) |
Förhållandet mellan olika katalysatormaterial. |
f) |
Celltäthet. |
g) |
Dimensioner och form. |
h) |
Termiskt skydd. |
9. enbränslefordon : fordon som är konstruerat för att huvudsakligen drivas med en typ av bränsle.
10. gasdrivet enbränslefordon : enbränslefordon som är konstruerat för att huvudsakligen drivas med motorgas, naturgas/biometan eller vätgas men som också kan ha ett system för drift med bensin för nödlägen eller endast vid start och där bensintanken inte rymmer mer än 15 liter bensin.
11. tvåbränslefordon : fordon med två separata bränslelagringssystem som kan drivas en del av tiden med två olika bränslen och som är konstruerat för att drivas med endast ett bränsle i taget.
12. gasdrivet tvåbränslefordon : tvåbränslefordon som kan drivas med bensin och även med antingen motorgas, naturgas/biometan eller vätgas.
13. flexbränslefordon : fordon med ett bränslelagringssystem som kan drivas med olika blandningar av två eller flera bränslen.
14. etanoldrivet flexbränslefordon : flexbränslefordon som kan drivas med bensin eller med en blandning av bensin och etanol i ett förhållande på upp till 85 % etanolblandning (E85).
15. biodieseldrivet flexbränslefordon : flexbränslefordon som kan drivas med mineralisk diesel eller med en blandning av mineralisk diesel och biodiesel.
16. hybridelfordon (HEV) : hybridfordon där en av omvandlarna av framdrivningsenergin utgörs av en elmaskin.
17. korrekt underhållet och använt : för ett provfordon, att fordonet uppfyller de kriterier för att godta ett valt fordon som fastställs i avsnitt 2 i tillägg 3 till Uneceföreskrifter nr 83 (6).
18. utsläppsbegränsande system : i sammanhang med OBD-systemet den elektroniska motorstyrningskontrollen och varje utsläppsrelaterad komponent i avgas- eller avdunstningssystemet som förser kontrollen med indata eller som tar emot utdata från kontrollen.
19. felindikator : lampa eller ljudsignal som gör fordonets förare uppmärksam på att en utsläppsrelaterad komponent som är knuten till OBD-systemet eller själva OBD-systemet inte fungerar.
20. fel : att en utsläppsrelaterad komponent eller ett system inte fungerar så att utsläpp som överskrider gränsvärdena i avsnitt 2.3 i bilaga XI kunde ha uppstått, eller att OBD-systemet inte uppfyller de grundläggande övervakningskraven enligt bilaga XI.
21. sekundär luft : luft som förs in i avgassystemet med hjälp av en pump eller insugningsventil eller någon annan anordning för att bidra till oxideringen av kolväten och koldioxid i avgasflödet.
22. körcykel : i samband med OBD-system, en sekvens bestående av motorns start, ett körningsmoment under vilket en eventuellt fel kan upptäckas samt avstängning av motorn.
23. tillgång till information : tillhandahållande av all OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet som krävs för inspektion, diagnos, service eller reparation av fordonet.
24. brist : i samband med OBD-system, att upp till två skilda övervakade komponenter eller system tillfälligt eller ständigt uppvisar en driftskarakteristik som menligt påverkar den annars effektiva OBD-övervakningen av dessa komponenter eller system eller inte uppfyller alla övriga detaljerade OBD-krav.
25. försämrad ersättande utsläppsbegränsande anordning : utsläppsbegränsande anordning enligt definitionen i artikel 3.11 i förordning (EG) nr 715/2007 som har åldrats eller på konstgjord väg försämrats i sådan utsträckning att den uppfyller kraven i avsnitt 1 i tillägg 1 till bilaga XI till Uneces föreskrifter nr 83.
26. OBD-information från fordon : information knuten till ett system för omborddiagnos rörande alla elektroniska system i fordonet.
27. reagens : medel, utom bränsle, som förvaras ombord på fordonet och som tillförs systemet för avgasefterbehandling när en signal sänds från avgasreningssystemet.
28. vikt i körklart skick : vikten på fordonet med dess bränsletankar fyllda till minst 90 %, inklusive förarens vikt, liksom vikten av bränsle och vätskor, monterat med standardutrustning i enlighet med tillverkarens specifikationer och, när dessa är monterade, vikten på karosseri, hytt, koppling och reservhjul samt verktyg.
29. feltändning i motorn : utebliven förbränning i cylindern på en gnisttändningsmotor beroende på avsaknad av gnista, feldosering av bränsle, otillräcklig kompression eller någon annan orsak.
30. kallstartssystem eller -anordning : system som tillfälligt ökar bränslehalten i motorns luft/bränsleblandning och därigenom underlättar motorstart.
31. kraftuttagsenhet : motordrivet uttag för drift av extra utrustning som är monterad på fordonet.
32. tillverkare av fordon i små serier : fordonstillverkare vars globala årsproduktion är mindre än 10 000 enheter.
33. elektriskt framdrivningssystem : system som består av en eller flera anordningar för lagring av elenergi, en eller flera anordningar för konditionering av eleffekt och en eller flera elmaskiner som omvandlar lagrad elenergi till den mekaniska energi som avges vid hjulen för fordonets framdrivning.
34. fordon med endast eldrift (PEV) : fordon försett med ett framdrivningssystem som innehåller enbart elmaskiner som omvandlare av framdrivningsenergi och enbart uppladdningsbara system för lagring av elenergi som lagringssystem för framdrivningsenergi.
35. bränslecell : energiomvandlare som omvandlar kemisk energi till elenergi eller vice versa.
36. bränslecellsfordon (FCV) : fordon försett med ett framdrivningssystem som innehåller enbart bränsleceller och elmaskiner som framdrivningsenergiomvandlare.
37. nettoeffekt : effekt som erhålls på en provbänk i slutet av vevaxeln eller dess motsvarighet vid motsvarande motorvarvtal med hjälpaggregat vid provning i enlighet med bilaga XX (Mätning av nettoeffekt och högsta motoreffekt under 30 minuter vid elektrisk kraftöverföring), och som uppmäts under de atmosfäriska förhållanden som gäller för referensändamål.
38. nominell motoreffekt (Prated): högsta motoreffekt i kW i enlighet med kraven i bilaga XX till den här förordningen.
39. högsta motoreffekt under 30 minuter : den högsta nettoeffekten för en elektrisk kraftöverföring med likspänning enligt punkt 5.3.2 i Uneceföreskrifter nr 85 (7).
40. kallstart : i fråga om prestanda under drift för OBD-övervakare, kylvätsketemperatur eller motsvarande temperatur vid motorstart på högst 35 °C och högst 7 °C högre än omgivningstemperaturen (om tillgängligt).
41. utsläpp vid verklig körning (RDE) : utsläpp från ett fordon under normala användningsförhållanden.
42. ombordsystem för utsläppsmätning (Pems) : ett ombordsystem för utsläppsmätning som uppfyller kraven i tillägg 1 till bilaga IIIA.
43. grundstrategi för avgasrening (BES) : en avgasreningsstrategi som är aktiv under fordonets hela driftsområde avseende varvtal och belastning, såvida inte en hjälpstrategi för avgasrening är aktiverad.
44. hjälpstrategi för avgasrening (AES) : en avgasreningsstrategi som aktiveras och ersätter eller ändrar grundstrategin för avgasrening i ett särskilt syfte och under särskilda miljö- eller driftsförhållanden, och som bara är i funktion så länge som dessa förehållanden föreligger.
45. bränslelagringssystem : anordningar för lagring av bränsle som inbegriper bränsletank, påfyllningsrör, tanklock och bränslepump.
46. permeabilitetsfaktor (PF) : kolväteutsläpp enligt permeabiliteten i bränslelagringssystemet.
47. enskiktstank : bränsletank av material i ett skikt.
48. flerskiktstank : bränsletank med minst två olika skiktade material, varav det ena är ogenomträngligt för kolväten, inbegripet etanol.
Artikel 3
Krav för typgodkännande
1. För att erhålla EG-typgodkännande med avseende på utsläpp och reparations- och underhållsinformation ska tillverkaren visa att fordonen uppfyller kraven i denna förordning när de provas i enlighet med de provningsförfaranden som anges i bilagorna IIIA–VIII, XI, XIV, XVI, XX och XXI. Tillverkaren ska också se till att referensbränslena överensstämmer med de specifikationer som anges i bilaga IX.
2. Fordonen ska genomgå de provningar som anges i figur I.2.4 i bilaga I.
3. Som alternativ till kraven i bilagorna II, V–VIII, XI, XVI och XXI får tillverkare av fordon i små serier ansöka om EG-typgodkännande av en fordonstyp som har godkänts av en myndighet i ett tredjeland på grundval av de rättsakter som förtecknas i avsnitt 2.1 i bilaga I.
Utsläppsprovningarna för trafikduglighet i bilaga IV, provningarna av bränsleförbrukning och CO2-utsläpp i bilaga XXI och kraven på tillgång till fordonets OBD-information och reparations- och underhållsinformation i bilaga XIV ska krävas för erhållande av EG-typgodkännande med avseende på utsläpp och reparations- och underhållsinformation enligt denna punkt.
Godkännandemyndigheten ska underrätta kommissionen om omständigheterna kring varje typgodkännande som beviljas enligt denna punkt.
4. Särskilda krav för inloppen till bränsletankar och säkerheten hos elektroniska system anges i avsnitten 2.2 och 2.3 i bilaga I.
5. Tillverkaren ska vidta tekniska åtgärder för att se till att avgasutsläpp och utsläpp på grund av avdunstning begränsas effektivt i enlighet med denna förordning under fordonets normala livslängd och under normala användningsförhållanden.
Detta ska inbegripa att säkerställa att de slangar med fogar och anslutningar som ingår i utsläppskontrollsystemen är konstruerade på ett sätt som överensstämmer med originalkonstruktionens syfte.
6. Tillverkaren ska säkerställa att utsläppsprovningsresultaten under de angivna provningsförhållandena i denna förordning uppfyller gränsvärdena.
7. För de typ 1-provningar som anges i bilaga XXI ska fordon som drivs med motorgas eller naturgas/biometan provas i en provning av typ I för variationer i motorgasens eller naturgasens/biometanens sammansättning, enligt bilaga XII. Fordon som kan drivas med antingen bensin eller motorgas eller naturgas/biometan ska provas med båda bränslena, varvid provningar med motorgas eller naturgas/biometan ska utföras för variationer i motorgasens eller naturgasens/biometanens sammansättning enligt bilaga XII.
Utan hänsyn till kravet i föregående stycke ska fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt bränsle, men där bensinsystemet endast monterats för nödlägen eller start och där bensintanken inte rymmer mer än 15 l bensin, för provning av typ I anses som fordon som endast kan drivas med ett gasformigt bränsle.
8. För provning av typ 2 enligt tillägg 1 till bilaga IV ska största tillåtna kolmonoxidhalt i avgaserna vid motorns normala tomgångsvarvtal vara den som fordonstillverkaren anger. Den högsta kolmonoxidhalten får dock inte överstiga 0,3 volymprocent.
Vid högt tomgångsvarvtal får kolmonoxidhalten inte överskrida 0,2 volymprocent, där motorvarvtalet är minst 2 000 min–1 och lambda är 1 ± 0,03 eller i överensstämmelse med tillverkarens specifikationer.
9. Tillverkaren ska säkerställa att motorns ventilationssystem, för provning av typ 3 enligt bilaga V, inte möjliggör utsläpp av vevhusgaser i atmosfären.
10. Provningen av typ 6 för mätning av utsläpp vid låga temperaturer enligt bilaga VIII ska inte tillämpas på dieselfordon.
När tillverkarna ansöker om typgodkännande ska de dock förse godkännandemyndigheten med underlag som visar att NOx-efterbehandlingsanordningen uppnår en tillräckligt hög temperatur för effektiv drift inom 400 s efter en kallstart vid -7 °C enligt provningen av typ 6.
Dessutom ska tillverkaren förse godkännandemyndigheten med information om avgasåterföringssystemets (EGR) driftstrategi, inbegripet dess drift vid låga temperaturer.
Denna information ska även innehålla en redogörelse för eventuell inverkan på utsläppen.
Godkännandemyndigheten får inte bevilja typgodkännande om den information som lämnats är otillräcklig för att visa att efterbehandlingsanordningen faktiskt uppnår en tillräckligt hög temperatur för effektiv drift inom föreskriven tid.
På kommissionens begäran ska godkännandemyndigheten lämna information om vilka prestanda NOx-efterbehandlingsanordningar och EGR-system uppvisar vid låga temperaturer.
11. Tillverkaren ska säkerställa att utsläppen från ett fordon som är typgodkänt i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007, fastställda i enlighet med kraven i bilaga IIIA och utsläppta under en RDE-provning som utförts i enlighet med den bilagan, inte överstiger de värden som där anges, under hela den normala livslängden för fordonet.
Typgodkännande i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 får endast utfärdas om fordonet utgör en del av en validerad Pemsprovningsfamilj enligt tillägg 7 till bilaga IIIA.
Artikel 4
Krav för typgodkännande avseende OBD-system
1. Tillverkaren ska säkerställa att alla fordon är försedda med ett OBD-system.
2. OBD-systemet ska vara utformat och konstruerat samt monterat i fordonet så att det kan identifiera olika slags försämringar eller fel under fordonets hela livslängd.
3. OBD-systemet ska uppfylla kraven i denna förordning under normala användningsförhållanden.
4. När OBD-systemet provas med en defekt komponent i enlighet med tillägg 1 till bilaga XI ska dess felindikator aktiveras.
OBD-systemets felindikator får också aktiveras under denna provning vid utsläppsnivåer under de OBD-gränsvärden som anges i avsnitt 2.3 i bilaga XI.
5. Tillverkaren ska säkerställa att OBD-systemet uppfyller kraven för prestanda under drift i avsnitt 3 i tillägg 1 till bilaga XI till denna förordning under alla rimligen förutsägbara körförhållanden.
6. Uppgifter rörande prestanda under drift som ska lagras och rapporteras av ett fordons OBD-system enligt bestämmelserna i avsnitt 7.6 i tillägg 1 till bilaga XI till Uneceföreskrifter nr 83 ska av tillverkaren hållas enkelt tillgängliga för nationella myndigheter och oberoende aktörer utan kryptering.
Artikel 5
Ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp och reparations- och underhållsinformation
1. Tillverkaren ska till godkännandemyndigheten lämna ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp och reparations- och underhållsinformation.
2. Den ansökan som avses i punkt 1 ska utformas i enlighet med mallen för informationsdokument i tillägg 3 till bilaga I.
3. Dessutom ska tillverkaren tillhandahålla följande information:
a) |
När det gäller fordon som har motorer med gnisttändning, en försäkran från tillverkaren om den minsta andel feltändningar av det totala antalet tändningar som skulle medföra att utsläppen överstiger de gränsvärden som anges i avsnitt 2.3 i bilaga XI, om denna andel feltändningar förekom från början av en typ I-provning som valts för visning enligt bilaga XI till denna förordning eller skulle kunna leda till att en eller flera avgaskatalysatorer överhettas och irreversibel skada vållas. |
b) |
Detaljerade skriftliga upplysningar med en fullständig beskrivning av OBD-systemets funktionella driftsegenskaper, inbegripet en förteckning över alla relevanta delar av fordonets utsläppsreglerande system som övervakas med OBD-systemet. |
c) |
En beskrivning av den felindikator som OBD-systemet utnyttjar för att informera fordonets förare om förekomsten av ett fel. |
d) |
En försäkran från tillverkaren om att OBD-systemet uppfyller bestämmelserna i avsnitt 3 i tillägg 1 till bilaga XI beträffande prestanda under drift vid alla rimligt förutsägbara körförhållanden. |
e) |
En plan som beskriver detaljerade tekniska kriterier och motivering för att öka täljaren och nämnaren för varje övervakare som ska uppfylla kraven i punkterna 7.2 och 7.3 i tillägg 1 till bilaga XI till Uneceföreskrifter nr 83, liksom för att avaktivera täljare, nämnare och den allmänna nämnaren under de förhållanden som anges i punkt 7.7 i tillägg 1 till bilaga XI till Uneceföreskrifter nr 83. |
f) |
En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av den dator som ansvarar för utsläppskontroll och den vägmätare som registrerar tillryggalagda körsträckor enligt kraven i bilagorna XI och XVI. |
g) |
Om tillämpligt, de närmare uppgifter om fordonsfamiljen som avses i tillägg 2 till bilaga 11 till Uneceföreskrifter nr 83. |
h) |
I förekommande fall kopior av andra typgodkännanden, tillsammans med de uppgifter som är relevanta för att utvidga godkännanden och fastställa försämringsfaktorer. |
4. När det gäller punkt 3 d ska tillverkaren använda mallen för tillverkarens intyg om OBD-systemets överensstämmelse med kraven på prestanda under drift i enlighet med tillägg 7 till bilaga I.
5. När det gäller punkt 3 e ska den godkännandemyndighet som beviljar godkännandet på begäran göra de upplysningar som avses i den punkten tillgängliga för godkännandemyndigheterna eller kommissionen.
6. När det gäller punkterna 3 d och e får godkännandemyndigheterna inte godkänna ett fordon om de upplysningar som tillverkaren lämnat inte är lämpliga för uppfyllande av kraven i avsnitt 3 i tillägg 1 till bilaga XI.
Punkterna 7.2, 7.3 och 7.7 i tillägg 1 till bilaga XI till Uneceföreskrifter nr 83 ska tillämpas under alla rimligen förutsebara körförhållanden.
Vid bedömningen av huruvida kraven i dessa punkter är uppfyllda ska godkännandemyndigheterna ta hänsyn till teknikens utvecklingsnivå.
7. När det gäller punkt 3 f ska de åtgärder som vidtas för att förhindra manipulation och ändring av den dator som ansvarar för utsläppskontroll inbegripa en möjlighet till uppdatering med hjälp av ett av tillverkaren godkänt program eller kalibrering.
8. När det gäller de provningar som anges i figur I.2.4 i bilaga I ska tillverkaren till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna lämna ett fordon som är representativt för den typ som ska godkännas.
9. Ansökan om typgodkännande av enbränslefordon, tvåbränslefordon och flexbränslefordon ska uppfylla de ytterligare krav som anges i avsnitten 1.1 och 1.2 i bilaga I.
10. Ändringar av ett systems, en komponents eller en separat teknisk enhets konstruktion efter typgodkännandet ska inte automatiskt leda till att typgodkännandet förlorar sin giltighet, om inte de ursprungliga egenskaperna eller tekniska parametrarna ändras så att motorns eller det utsläppsbegränsade systemets funktion påverkas.
11. Tillverkaren ska också tillhandahålla ett utvidgat dokumentationsmaterial med följande information:
a) |
Information om driften av alla hjälp- och grundstrategier för avgasrening, inklusive en beskrivning av de parametrar som ändras av varje hjälpstrategi och de randvillkor under vilka hjälpstrategin är aktiv samt en indikation om vilken hjälp- eller grundstrategi som troligen är aktiv under förhållandena vid de provningsförfaranden som anges i denna förordning. |
b) |
En beskrivning av bränslekontrollsystemets princip, tidsstrategier och omkopplingspunkter under alla driftsformer. |
c) |
En beskrivning av det eventuella avstannande läge som avses i punkt 4.2.1.8.5 i underbilaga 4 till bilaga XXI, och en beskrivning av fordonets eventuella dynamometersdriftläge som avses i punkt 1.2.4. i underbilaga 6 till bilaga XXI. |
12. Det utvidgade dokumentationsmaterial som avses i punkt 11 a och b ska hållas strikt konfidentiellt. Det får förvaras av godkännandemyndigheten eller, efter godkännandemyndighetens gottfinnande, behållas av tillverkaren. Om tillverkaren behåller dokumentationsmaterialet ska det identifieras och dateras av godkännandemyndigheten när det granskats och godkänts. Godkännandemyndigheten ska kunna inspektera dokumentationsmaterialet när godkännandet ges eller när som helst under godkännandets giltighet.
Artikel 6
Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp och reparations- och underhållsinformation
1. Om de tillämpliga kraven är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med numreringssystemet i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG ska den tredje delen av typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 6 till bilaga I till denna förordning.
En godkännandemyndighet får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.
2. Med avvikelse från punkt 1 får på tillverkarens begäran ett fordon med OBD-system godtas för typgodkännande med avseende på utsläpp och reparations- och underhållsinformation, även om systemet innehåller en eller flera brister så att de särskilda kraven i bilaga XI inte är helt uppfyllda, under förutsättning att de särskilda administrativa bestämmelserna i avsnitt 3 i den bilagan följs.
Godkännandemyndigheten ska anmäla ett beslut att bevilja ett sådant typgodkännande till alla godkännandemyndigheter i övriga medlemsstater, i enlighet med kraven i artikel 8 i direktiv 2007/46/EG.
3. När godkännandemyndigheten beviljar EG-typgodkännande enligt punkt 1 ska den utfärda ett EG-typgodkännandeintyg i överensstämmelse med mallen i tillägg 4 till bilaga I.
Artikel 7
Ändringar av typgodkännanden
Artiklarna 13, 14 och 16 i direktiv 2007/46/EG ska tillämpas på alla ändringar av typgodkännanden som beviljats i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007.
På tillverkarens begäran ska de bestämmelser som avses i avsnitt 3 i bilaga I tillämpas enbart på fordon av samma typ utan att ytterligare provning krävs.
Artikel 8
Produktionsöverensstämmelse
1. Åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelse ska vidtas i enlighet med bestämmelserna i artikel 12 i direktiv 2007/46/EG.
Dessutom ska de bestämmelser som anges i avsnitt 4 i bilaga I till denna förordning och den relevanta statistiska metoden i tilläggen 1 och 2 till den bilagan tillämpas.
2. Produktionsöverensstämmelse ska kontrolleras på grundval av beskrivningen i typgodkännandeintyget i tillägg 4 till bilaga I till denna förordning.
Artikel 9
Överensstämmelse i drift
1. Åtgärder för att garantera överensstämmelse i drift för fordon som typgodkänts enligt den här förordningen ska göras i enlighet med bilaga X till direktiv 2007/46/EG och bilaga II till den här förordningen.
2. Åtgärderna för överensstämmelse i drift ska vara ändamålsenliga för att bekräfta att de utsläppsbegränsande anordningarna fungerar under fordonets normala livslängd under normala användningsförhållanden, enligt vad som anges i bilaga II till denna förordning.
3. Åtgärderna för överensstämmelse i drift ska kontrolleras under en period på högst 5 år eller upp till 100 000 km, beroende på vilket som inträffar först.
4. Tillverkaren ska inte vara skyldig att genomföra en kontroll av överensstämmelsen hos fordon i drift om antalet sålda fordon inte gör det möjligt att erhålla tillräckligt många provexemplar. Därför ska ingen revision krävas om årsförsäljningen av den fordonstypen är mindre än 5 000 i hela unionen.
Tillverkaren av sådana små serier av fordon ska dock till godkännandemyndigheten lämna en rapport om alla utsläppsrelaterade garanti- och reparationsanspråk och OBD-fel i enlighet med punkt 9.2 i Uneceföreskrifter nr 83. Dessutom får typgodkännandemyndigheten begära att sådana fordonstyper provas i enlighet med tillägg 3 till Uneceföreskrifter nr 83.
5. När det gäller fordon som typgodkänts enligt denna förordning ska, om godkännandemyndigheten inte är tillfredsställd med resultaten av provningarna i enlighet med de kriterier som anges i tillägg 4 till Uneceföreskrifter nr 83, de åtgärder för överensstämmelse som avses i artikel 30.1 i och bilaga X till direktiv 2007/46/EG utsträckas till att även omfatta fordon i drift som hör till samma fordonstyp och som löper risk att drabbas av samma brister i enlighet med avsnitt 6 i tillägg 3 till Uneceföreskrifter nr 83.
Den plan för överensstämmelseåtgärder som tillverkaren lägger fram i enlighet med avsnitt 6.1 i tillägg 3 till Uneceföreskrifter nr 83 ska bli föremål för godkännandemyndighetens godkännande. Tillverkaren är ansvarig för att den godkända planen för åtgärderna genomförs.
Godkännandemyndigheten ska meddela samtliga medlemsstater sitt beslut inom 30 dagar. Medlemsstaterna får begära att samma plan för åtgärder för överensstämmelse tillämpas på samtliga fordon av samma typ som är registrerade inom deras territorium.
6. Om en godkännandemyndighet har fastställt att en fordonstyp inte uppfyller de tillämpliga kraven i tillägg 3 till Uneceföreskrifter nr 83 ska den utan dröjsmål meddela detta till den medlemsstat som beviljade det ursprungliga typgodkännandet i överensstämmelse med kraven i artikel 30.3 i direktiv 2007/46/EG.
Efter det meddelandet och i enlighet med artikel 30.6 i direktiv 2007/46/EG ska den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet meddela tillverkaren att en fordonstyp inte uppfyller kraven i dessa bestämmelser samt att tillverkaren förväntas vidta vissa åtgärder. Tillverkaren ska för den myndigheten, inom två månader efter denna underrättelse, lägga fram en åtgärdsplan för att avhjälpa bristerna, vilken till innehållet bör motsvara kraven i avsnitten 6.1–6.8 i tillägg 3 till Uneceföreskrifter nr 83. Den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet ska inom två månader samråda med tillverkaren för att uppnå samförstånd om en åtgärdsplan och om genomförandet av denna plan. Om den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet fastställer att ingen överenskommelse kan nås, ska förfarandet i artikel 30.3 och 30.4 i direktiv 2007/46/EG inledas.
Artikel 10
Utsläppsbegränsande anordningar
1. Tillverkaren ska säkerställa att ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras på EG-typgodkända fordon som omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 715/2007 är EG-typgodkända som separata tekniska enheter i den mening som avses i artikel 10.2 i direktiv 2007/46/EG och i enlighet med artiklarna 12 och 13 i och bilaga XIII till denna förordning.
Katalysatorer och partikelfilter ska betraktas som utsläppsbegränsande anordningar vid tillämpningen av denna förordning.
De tillämpliga kraven ska anses vara uppfyllda om samtliga följande villkor är uppfyllda:
a) |
Kraven i artikel 13 är uppfyllda. |
b) |
De ersättande utsläppsbegränsande anordningarna har godkänts i enlighet med Uneceföreskrifter nr 103 (8). |
I det fall som avses i tredje stycket ska artikel 14 också tillämpas.
2. Ersättande utsläppsbegränsande anordningar i original av en typ som omfattas av punkt 2.3 i addendumet till tillägg 4 till bilaga I och som är avsedda för montering i ett fordon till vilket det relevanta typgodkännandeintyget hänvisar, behöver inte uppfylla kraven i bilaga XIII, förutsatt att de uppfyller kraven i punkterna 2.1 och 2.2 i den bilagan.
3. Tillverkaren ska säkerställa att den utsläppsbegränsande anordningen i original är försedd med identifikationsmärkning.
4. Den identifikationsmärkning som avses i punkt 3 ska omfatta följande:
a) |
Fordonstillverkarens eller motortillverkarens namn eller varumärke. |
b) |
Fabrikat och artikelnummer som identifierar den utsläppsbegränsande anordningen i original i enlighet med den information som avses i punkt 3.2.12.2 i tillägg 3 till bilaga I. |
Artikel 11
Ansökan om EG-typgodkännande av en typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning som en separat teknisk enhet
1. Tillverkaren ska till godkännandemyndigheten lämna in en ansökan om EG-typgodkännande av en ersättande utsläppsbegränsande anordning som en separat teknisk enhet.
Ansökan ska utformas i enlighet med mallen för informationsdokument i tillägg 1 till bilaga XIII.
2. Förutom de krav som anges i punkt 1 ska tillverkaren till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningen lämna följande:
a) |
Ett eller flera fordon av en typ som godkänts enligt denna förordning och som har utrustats med en ny utsläppsbegränsande anordning i original. |
b) |
Ett exemplar av typen av ersättande utsläppsbegränsande anordning. |
c) |
Ytterligare ett exemplar av typen av ersättande utsläppsbegränsande anordning, om anordningen är avsedd att monteras i ett fordon som är utrustat med ett OBD-system. |
3. När det gäller punkt 2 a ska provfordonen väljas av sökanden med den tekniska tjänstens medgivande.
Provfordonen ska uppfylla kraven i avsnitt 3.2 i bilaga 4a till Uneceföreskrifter nr 83.
Provfordonen ska uppfylla samtliga följande krav:
a) |
De får inte ha några defekter i sina utsläppsbegränsande system. |
b) |
Kraftigt slitna eller felfungerande utsläppsrelaterade originaldelar ska repareras eller bytas ut. |
c) |
Provfordonen ska vara riktigt avstämda och inställda enligt tillverkarens specifikationer innan utsläppsprovningen genomförs. |
4. När det gäller punkt 2 b och c ska provexemplaret ha en tydligt läsbar och outplånlig märkning med sökandens handelsnamn eller varumärke och handelsbeteckningen.
5. När det gäller punkt 2 c ska provexemplaret ha försämrats i enlighet med artikel 2.25.
Artikel 12
Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av en ersättande utsläppsbegränsande anordning som en separat teknisk enhet
1. Om de tillämpliga kraven är uppfyllda ska typgodkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande för en ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med numreringssystemet i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.
Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning samma nummer.
Samma typgodkännandenummer får omfatta användningen av typen av ersättande utsläppsbegränsande anordning i ett antal olika fordonstyper.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg som upprättas i enlighet med mallen i tillägg 2 till bilaga XIII.
3. Om den som ansöker om typgodkännande kan visa för godkännandemyndigheten eller den tekniska tjänsten att den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är av en typ som anges i avsnitt 2.3 i addendumet till tillägg 4 till bilaga I, är det inte nödvändigt att kontrollera att kraven i avsnitt 4 i bilaga XIII är uppfyllda för att ett typgodkännande ska kunna beviljas.
Artikel 13
Tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordonet
1. Tillverkarna ska införa nödvändiga arrangemang och förfaranden i enlighet med artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XIV till den här förordningen för att se till att fordonets OBD-information och reparations- och underhållsinformation är enkelt tillgänglig.
2. Godkännandemyndigheterna får endast bevilja typgodkännande efter det att de från tillverkaren tagit emot ett intyg om tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet.
3. Intyget om tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet ska utgöra bevis på att artikel 6.7 i förordning (EG) nr 715/2007 har följts.
4. Intyget om tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet ska upprättas i enlighet med mallen i tillägg 1 till bilaga XIV.
5. Om OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet inte är tillgänglig eller inte överensstämmer med artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XIV till den här förordningen när ansökan om typgodkännande lämnas in, ska tillverkaren lämna den informationen senast sex månader efter dagen för typgodkännande.
6. Skyldigheten att lämna information inom den period som anges i punkt 5 ska endast tillämpas om fordonet släpps ut på marknaden efter typgodkännandet.
Om fordon släpps ut på marknaden mer än sex månader efter typgodkännandet ska informationen tillhandahållas den dag då fordonet släpps ut på marknaden.
7. Godkännandemyndigheten får förutsätta att tillverkaren har infört tillfredsställande arrangemang och förfaranden för tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet, på grundval av ett ifyllt intyg om tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet, förutsatt att inga klagomål har lämnats och att tillverkaren lämnar denna information inom den tid som anges i punkt 5.
8. Utöver de krav på tillgång till OBD-information som anges i avsnitt 4 i bilaga XI ska tillverkaren hålla följande information tillgänglig för berörda parter:
a) |
Information som krävs för att utveckla ersättningskomponenter som är kritiska för OBD-systemets korrekta funktion. |
b) |
Information som krävs för utveckling av generiska diagnosverktyg. |
Vid tillämpningen av led a får utveckling av ersättningskomponenter inte begränsas av avsaknad av väsentlig information, tekniska krav rörande felindikationsstrategier om OBD-gränsvärden överskrids eller om OBD-systemet inte kan fullgöra de grundläggande OBD-övervakningskraven enligt denna förordning, särskilda ändringar i hur OBD-informationen hanteras för att behandla fordonsdrift på bensin respektive på gas separat samt typgodkännande av gasdrivna fordon som innehåller ett begränsat antal mindre brister.
Vid tillämpningen av led b ska, i de fall där tillverkarna använder diagnos- och provverktyg i enlighet med standarderna ISO 22900, Modular Vehicle Communication Interface (MVCI), och ISO 22901, Open Diagnostic Data Exchange (ODX), i sina franchisenät, ODX-filer göras tillgängliga för oberoende aktörer via tillverkarens webbplats.
9. Forumet för tillgång till fordonsinformation (nedan kallat forumet).
Forumet ska överväga huruvida tillgång till information påverkar framstegen med att minska fordonsstölder och ska lägga fram rekommendationer för förbättringar av krav som rör tillgång till information. Särskilt ska forumet ge kommissionen råd om införandet av ett förfarande enligt vilket ackrediterade organisationer godkänner och auktoriserar oberoende aktörer för att dessa ska få tillgång till information om fordonssäkerhet.
Kommissionen får besluta att sekretessbelägga forumets överläggningar och resultat.
Artikel 14
Efterlevnad av kraven på tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet
1. En godkännandemyndighet får när som helst, på eget initiativ, efter ett klagomål eller på grundval av en teknisk tjänsts bedömning, kontrollera om en tillverkare följer bestämmelserna i förordning (EG) nr 715/2007, den här förordningen och villkoren i intyget om tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet.
2. Om en godkännandemyndighet finner att tillverkaren underlåtit att fullgöra sina skyldigheter rörande tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet, ska den godkännandemyndighet som beviljade det aktuella typgodkännandet vidta lämpliga åtgärder för att komma till rätta med situationen.
3. De åtgärder som avses i punkt 2 får omfatta återkallande eller tillfälligt upphävande av typgodkännandet, böter eller andra åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2007.
4. Godkännandemyndigheten ska genomföra en kontroll att tillverkaren fullgör sina skyldigheter rörande tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordonet, om en oberoende aktör eller en branschorganisation som representerar oberoende aktörer lämnar in ett klagomål till godkännandemyndigheten.
5. Vid kontrollen får godkännandemyndigheten be en teknisk tjänst eller någon annan oberoende expert att bedöma huruvida dessa skyldigheter har fullgjorts.
Artikel 15
Övergångsbestämmelser
1. Till och med den 31 augusti 2017 när det gäller fordon av kategorierna M1, M2 och fordon av kategori N1, klass I, och till och med den 31 augusti 2018 när det gäller fordon av kategori N1, klasserna II och III, och fordon av kategori N2 får tillverkare begära att typgodkännande beviljas i enlighet med den här förordningen. Om en sådan begäran inte görs ska förordning (EG) nr 692/2008 tillämpas.
2. Med verkan från och med den 1 september 2017 när det gäller fordon av kategorierna M1, M2 och fordon av kategori N1, klass I, och från och med den 1 september 2018 när det gäller fordon av kategori N1, klasserna II och III, och fordon av kategori N2 ska de nationella myndigheterna, av skäl som hänför sig till utsläpp eller bränsleförbrukning, vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande av nya fordonstyper som inte uppfyller kraven i denna förordning.
3. Med verkan från och med den 1 september 2018 när det gäller fordon av kategorierna M1, M2 och fordon av kategori N1, klass I, och från och med den 1 september 2019 när det gäller fordon av kategori N1, klasserna II och III, och fordon av kategori N2 ska de nationella myndigheterna, av skäl som hänför sig till utsläpp eller bränsleförbrukning, när det gäller nya fordon som inte uppfyller kraven i denna förordning betrakta intyg om överensstämmelse som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 26 i direktiv 2007/46/EG, och ska förbjuda registrering, försäljning och ibruktagande av sådana fordon.
4. Fram till tre år efter de datum som anges i artikel 10.4 i förordning (EG) nr 715/2007 vad gäller nya fordonstyper och fyra år efter de datum som anges i artikel 10.5 i den förordningen vad gäller nya fordon ska följande bestämmelser gälla:
a) |
Kraven i punkt 2.1 i bilaga IIIA ska inte tillämpas. |
b) |
Kraven i bilaga IIIA förutom punkt 2.1, inbegripet kraven när det gäller de RDE-provningar som ska utföras och de data som ska registreras och göras tillgängliga, ska endast tillämpas vid nya typgodkännanden som beviljats i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 från och med den 27 juli 2017. |
c) |
Kraven i bilaga IIIA ska inte tillämpas på typgodkännanden som beviljas tillverkare av fordon i små serier. |
d) |
Om kraven i tilläggen 5 och 6 till bilaga IIIA endast är uppfyllda för en av de två metoder för datautvärdering som beskrivs i de tilläggen ska en ytterligare RDE-provning utföras. Om kraven återigen är uppfyllda endast för en metod ska analysen av fullständighet och normalitet registreras för båda metoderna och den beräkning som föreskrivs i punkt 9.3 i bilaga IIIA får begränsas till den metod som leder till att kraven på fullständighet och normalitet uppfylls. Data från både RDE-provningen och analysen av fullständighet och normalitet ska registreras och göras tillgängliga för en undersökning av skillnaden mellan resultaten av de två metoderna för datautvärdering. |
e) |
Effekten vid hjulen på provfordonet ska bestämmas antingen genom mätning av vridmomentet i hjulnavet eller från CO2-massflödet med hjälp av Velines i enlighet med punkt 4 i tillägg 6 till bilaga IIIA. |
5. Fram till 8 år efter de datum som anges i artikel 10.4 i förordning (EG) nr 715/2007 ska
a) |
typ1/I-provningar som genomförts och avslutats i enlighet med förordning (EG) nr 692/2008 fram till 3 år efter de datum som anges i artikel 10.4 i förordning (EG) nr 715/2007 vara giltiga för att uppfylla kraven i bilaga VII och/eller tillägg 1 till bilaga XI till den här förordningen, |
b) |
förfaranden som utförs i enlighet med avsnitt 3.13 i bilaga III till förordning (EG) nr 692/2008 fram till 3 år efter de datum som anges i artikel 10.4 i förordning (EG) nr 715/2007 godkännas av godkännandemyndigheten för att uppfylla kraven i punkt 1.1 andra stycket i tillägg 1 till underbilaga 6 till bilaga XXI till den här förordningen. |
6. I syfte att säkerställa en rättvis behandling av befintliga typgodkännanden ska kommissionen undersöka följderna av kapitel V i direktiv 2007/46/EG för tillämpningen av denna förordning.
Artikel 16
Ändringar av direktiv 2007/46/EG
Direktiv 2007/46/EG ska ändras i enlighet med bilaga XVIII till denna förordning.
Artikel 17
Ändringar av förordning (EG) nr 692/2008
Förordning (EG) nr 692/2008 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 6.1 ska ersättas med följande: ”1. Om de tillämpliga kraven är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med numreringssystemet i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 6 till bilaga I till denna förordning. En godkännandemyndighet får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer. Kraven i förordning (EG) nr 715/2007 ska anses vara uppfyllda om samtliga följande villkor är uppfyllda:
|
2. |
Följande artikel ska läggas till som artikel 16a: ”Artikel 16a Övergångsbestämmelser Med verkan från den 1 september 2017 när det gäller fordon av kategorierna M1, M2 och fordon av kategori N1, klass I, och från den 1 september 2018 när det gäller fordon av kategori N1, klasserna II och III, och fordon av kategori N2 ska denna förordning endast tillämpas för att bedöma följande krav för fordon som typgodkänts enligt denna förordning före de datumen:
Denna förordning ska också gälla för tillämpningen av det korrelationsförfarande som anges i kommissionens genomförandeförordningar (EU) 2017/1152 (*1) och (EU) 2017/1153 (*2). (*1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1152 av den 2 juni 2017 om fastställande av en metod för bestämning av de nödvändiga korrelationsparametrarna för att återspegla ändringen av det föreskrivna provningsförfarandet med avseende på lätta nyttofordon och om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 293/2012 (se sidan 644 i detta nummer av EUT)." (*2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1153 av den 2 juni 2017 om fastställande av en metod för bestämning av de nödvändiga korrelationsparametrarna för att återspegla ändringen av det föreskrivna provningsförfarandet och om ändring av förordning (EU) nr 1014/2010 (se sidan 679 i detta nummer av EUT).”" |
3. |
Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga XVII till denna förordning. |
Artikel 18
Ändringar av kommissionens förordning (EU) nr 1230/2012 (9)
I förordning (EU) nr 1230/2012 ska artikel 2.5 ersättas med följande:
”5. tilläggsutrustningens vikt : den högsta vikten av de kombinationer av utrustning som kan monteras på fordonet i tillägg till standardutrustningen, i enlighet med tillverkarens specifikationer.”
Artikel 19
Upphävande
Förordning (EG) nr 692/2008 ska upphöra att gälla den 1 januari 2022.
Artikel 20
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 1 juni 2017.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 171, 29.6.2007, s. 1.
(2) EUT L 263, 9.10.2007, s. 1.
(3) Kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 av den 18 juli 2008 om genomförande och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 199, 28.7.2008, s. 1).
(4) Kommissionens förordning (EU) 2016/427 av den 10 mars 2016 om ändring av förordning (EG) nr 692/2008 vad gäller utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 6) (EUT L 82, 31.3.2016, s. 1).
(5) Kommissionens förordning (EU) 2016/646 av den 20 april 2016 om ändring av förordning (EG) nr 692/2008 vad gäller utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 6) (EUT L 109, 26.4.2016, s. 1).
(6) Föreskrifter nr 83 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av fordon med avseende på utsläppande av föroreningar enligt kraven för motorbränsle [2015/1038] (EUT L 172, 3.7.2015, s. 1).
(7) EUT L 323, 7.11.2014, s. 52.
(8) Föreskrifter nr 103 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av ersättningskatalysatorer för motordrivna fordon (EUT L 158, 19.6.2007, s. 106).
(9) Kommissionens förordning (EU) nr 1230/2012 av den 12 december 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 avseende krav för typgodkännande av vikter och mått för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (EUT L 353, 21.12.2012, s. 31).
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
BILAGA I |
Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande |
Tillägg 1 |
Kontroll av produktionsöverensstämmelse för typ 1-provning – statistisk metod |
Tillägg 2 |
Beräkningar för produktionsöverensstämmelse för elfordon |
Tillägg 3 |
Mall för informationsdokument |
Tillägg 4 |
Mall för EG-typgodkännandeintyg |
Tillägg 5 |
Information om fordonets OBD-system |
Tillägg 6 |
Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg |
Tillägg 7 |
Tillverkarens intyg om överensstämmelse med krav på OBD-prestanda i drift |
Tillägg 8a |
Mall för provningsrapport för typ 1-provning (inklusive ATCT) med minimirapporteringskrav |
Bilaga för CO2MPASS-rapportering |
|
Tillägg 8b |
Mall för provningsrapport för vägmotståndsprovning med minimirapporteringskrav |
Tillägg 8c |
Mall för provningsformulär |
BILAGA II |
Överensstämmelse i drift |
Tillägg 1 |
Kontroll av överensstämmelse i drift |
Tillägg 2 |
Statistiskt förfarande för avgasutsläpp vid provning av överensstämmelse i drift |
Tillägg 3 |
Ansvar för överensstämmelse i drift |
BILAGA IIIA |
Utsläpp vid verklig körning (RDE) |
BILAGA IV |
Utsläppsuppgifter som krävs vid typgodkännande för trafikduglighet |
Tillägg 1 |
Mätning av kolmonoxidutsläpp vid tomgångsvarvtal (typ 2-provning) |
Tillägg 2 |
Mätning av röktäthet |
BILAGA V |
Kontroll av vevhusgasutsläpp (typ 3-provning) |
BILAGA VI |
Bestämning av avdunstningsutsläpp (typ 4-provning) |
BILAGA VII |
Kontroll av de utsläppsbegränsande anordningarnas hållbarhet (typ 5-provning) |
Tillägg 1 |
Standardcykel i provbänk (Standard Bench Cycle, SBC) |
Tillägg 2 |
Standarddieselcykel i provbänk (Standard Diesel Bench Cycle, SDBC) |
Tillägg 3 |
Standardcykel på väg (Standard Road Cycle, SRC) |
BILAGA VIII |
Kontroll av genomsnittliga avgasutsläpp vid låga omgivningstemperaturer (typ 6-provning) |
BILAGA IX |
Specifikationer för referensbränslen |
BILAGA X |
Ej tilldelad |
BILAGA XI |
Omborddiagnos (OBD-system) för motorfordon |
Tillägg 1 |
Funktionella aspekter av OBD-system |
Tillägg 2 |
Fordonsfamiljens väsentliga egenskaper |
BILAGA XII |
Typgodkännande av fordon utrustade med miljöinnovationer och bestämning av CO2-utsläpp från och bränsleförbrukning för fordon av kategori N1 som lämnats in för etappvis typgodkännande |
BILAGA XIII |
EG-typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar som separat teknisk enhet |
Tillägg 1 |
Mall för informationsdokument |
Tillägg 2 |
Mall för EG-typgodkännandeintyg |
Tillägg 3 |
Exempel på EG-typgodkännandemärken |
BILAGA XIV |
Tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordonet |
Tillägg 1 |
Intyg |
BILAGA XV |
Ej tilldelad |
BILAGA XVI |
Krav för fordon som använder reagens i systemet för efterbehandling av avgaser |
BILAGA XVII |
Ändringar av förordning (EG) nr 692/2008 |
BILAGA XVIII |
Ändringar av direktiv 2007/46/EG |
BILAGA XIX |
Ändringar av förordning (EU) nr 1230/2012 |
BILAGA XX |
Mätning av nettomotoreffekt |
BILAGA XXI |
Förfaranden för typ 1-utsläppsprovning |
BILAGA I
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE
1. KOMPLETTERANDE KRAV FÖR BEVILJANDE AV EG-TYPGODKÄNNANDE
1.1 Kompletterande krav för gasdrivna en- och tvåbränslefordon
1.1.1 |
De kompletterande kraven för beviljande av typgodkännande av gasdrivna en- och tvåbränslefordon ska vara de som anges i avsnitten 1, 2 och 3 och tilläggen 1 och 2 till bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 83, med de undantag som anges nedan. |
1.1.2 |
Hänvisningen i punkterna 3.1.2 och 3.1.4 i bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 83 till referensbränslen i bilaga 10a ska betraktas som en hänvisning till de berörda specifikationerna för referensbränslen i avsnitt A i bilaga IX till denna förordning. |
1.2 Kompletterande krav för flexbränslefordon
De kompletterande kraven för beviljande av typgodkännande av flexbränslefordon ska vara de som anges i punkt 4.9 i Uneces föreskrifter nr 83.
2. KOMPLETTERANDE TEKNISKA KRAV OCH PROVNINGAR
2.1 Tillverkare av fordon i små serier
2.1.1 |
Förteckning över rättsakter som avses i artikel 3.3.
|
2.2 Inlopp till bränsletankar
2.2.1 |
Kraven på inlopp till bränsletankar ska vara de som anges i punkterna 5.4.1 och 5.4.2 i bilaga XXI och i punkt 2.2.2. |
2.2.2 |
Åtgärder ska vidtas för att förebygga alltför stora avdunstningsutsläpp och bränslespill som orsakas av att tanklocket saknas. Detta får uppnås på något av följande sätt:
|
2.3 Bestämmelser om säkerhet för elektroniska system
2.3.1 |
Bestämmelserna om säkerhet för elektroniska system ska vara de som anges i punkt 5.5 i bilaga XXI och i punkterna 2.3.2 och 2.3.3. |
2.3.2 |
För mekaniska bränsleinsprutningspumpar som monterats i en kompressionständningsmotor ska tillverkarna vidta lämpliga åtgärder för att skydda inställningen för maximal bränsletillförsel från manipulering då fordonet är i drift. |
2.3.3 |
Tillverkarna ska på ett effektivt sätt avskräcka omprogrammering av vägmätarställningar i nätet ombord, i alla styrenheter för framdrivningssystemet samt i sändaren för fjärrdatautbyte i förekommande fall. Tillverkarna ska inkludera systematiska strategier mot manipulation och skrivskydda funktioner för att skydda vägmätarställningens integritet. Godkännandemyndigheten ska godkänna metoder som ger en tillräcklig skyddsnivå mot manipulering. |
2.4 Tillämpliga provningar
2.4.1 |
I figur I.2.4 visas de provningar som krävs för typgodkännande av ett fordon. De specifika provningsförfarandena beskrivs i bilagorna II, IIIA, IV, V, VI, VII, VIII, XI, XVI, XX och XXI.
Figur I.2.4 Tillämplighet av provningskrav för typgodkännande och utökningar
|
3. UTÖKNINGAR AV TYPGODKÄNNANDEN
3.1 Utökningar för avgasutsläpp (typ 1- och typ 2-provningar)
3.1.1 Typgodkännandet ska utökas till att omfatta fordon som uppfyller kriterierna i artikel 2.1.
3.1.2 Fordon med periodiskt regenererande system
För Ki-provningar som utförts enligt tillägg 1 till underbilaga VI till bilaga XXI (WLTP) ska typgodkännandet utökas till att omfatta fordon som uppfyller kriterierna i punkt 5.9 i bilaga XXI.
För Ki-provningar som utförts enligt bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83 (NEDC) ska typgodkännandet utökas till att omfatta fordon enligt kraven i avsnitt 3.1.4 i bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008.
3.2 Utökningar för avdunstningsutsläpp (typ 4-provning)
3.2.1 |
Typgodkännandet ska utökas till fordon som är utrustade med ett begränsande system för avdunstningsutsläpp som uppfyller följande villkor:
|
3.2.2 |
Typgodkännandet ska utökas till fordon med
|
3.3 Utökningar för de utsläppsbegränsande anordningarnas hållbarhet (typ 5-provning)
3.3.1 Typgodkännandet ska utökas till olika fordonstyper förutsatt att fordonets, motorns eller det utsläppsbegränsande systemets nedanstående parametrar är identiska eller ligger inom angivna toleranser:
3.3.1.1 Fordon:
|
Tröghetskategori: två tröghetskategorier omedelbart över och alla kategorier under. |
|
Totalt vägmotstånd vid 80 km/h: + 5 % över och alla värden under. |
3.3.1.2 Motor
a) |
motorns cylindervolym (± 15 %), |
b) |
antal ventiler och ventilstyrning, |
c) |
bränslesystem, |
d) |
typ av kylsystem, |
e) |
förbränningsprocess. |
3.3.1.3 Parametrar för det föroreningsbegränsande systemet
a) |
Katalysatorer och partikelfilter:
|
b) |
Luftinsprutning:
|
c) |
Avgasåterföring (EGR):
|
3.3.1.4 Hållbarhetsprovningen får genomföras med användning av ett fordon vars karossutformning, växellåda (automatisk eller manuell) och hjul- eller däcksstorlek avviker från den fordonstyp för vilken typgodkännande söks.
3.4 Utökningar för omborddiagnos
3.4.1 |
Typgodkännandet ska utökas till olika fordon med identiska motorer och utsläppsbegränsande system enligt definitionen i tillägg 2 till bilaga XI. Typgodkännandet ska utökas utan beaktande av följande fordonsegenskaper:
|
3.5 Utökningar för provning vid låg temperatur (typ 6-provning)
3.5.1 Fordon med olika referensvikter
3.5.1.1 |
Typgodkännandet får endast utökas till fordon vilkas referensvikt är sådan att den ekvivalenta tröghet som ska användas är de närmaste två större eller varje mindre. |
3.5.1.2 |
För fordon av kategori N får godkännandet endast utökas till fordon med en lägre referensvikt, om utsläppen från det redan godkända fordonet ligger inom de föreskrivna gränsvärdena för det fordon som ansökan om utökning av godkännandet avser. |
3.5.2 Fordon med olika totala utväxlingsförhållanden
3.5.2.1 |
Typgodkännandet får utökas till fordon med olika utväxlingsförhållanden endast om vissa villkor är uppfyllda. |
3.5.2.2 |
För att avgöra huruvida typgodkännandet kan utökas ska för var och en av de utväxlingsförhållanden som används i typ 6-provningen förhållandet
bestämmas, där, vid ett motorvarvtal av 1 000 min–1, V1 är den godkända fordonstypens hastighet och V2 är hastigheten för den fordonstyp för vilken utökning av godkännandet begärs. |
3.5.2.3 |
Om E ≤ 8 % för varje utväxlingsförhållande ska utökningen beviljas utan att typ 6-provningen behöver upprepas. |
3.5.2.4 |
Om E > 8 % för minst ett utväxlingsförhållande och E ≤ 13 % för varje utväxlingsförhållande ska typ 6-provningen upprepas. Provningarna får utföras i ett laboratorium som tillverkaren väljer, förutsatt att den tekniska tjänsten medger detta. Provningsrapporten ska sändas till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna. |
3.5.3 Fordon med olika referensvikter och utväxlingsförhållanden
Typgodkännandet ska utökas till fordon med olika referensvikter och utväxlingsförhållanden förutsatt att samtliga villkor i punkterna 3.5.1 och 3.5.2 är uppfyllda.
4. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
4.1 Inledning
4.1.1 |
Varje fordon som tillverkas i enlighet med ett typgodkännande enligt denna förordning ska tillverkas så att det överensstämmer med kraven för typgodkännande i denna förordning. Tillverkaren ska införa lämpliga rutiner och dokumenterade kontrollplaner och med bestämda mellanrum som anges i denna förordning utföra nödvändiga provningar av utsläpp och OBD-system för att kontrollera fortsatt överensstämmelse med den godkända typen. Godkännandemyndigheten ska kontrollera och godkänna tillverkarens rutiner och kontrollplaner och utföra kontroller och genomföra provningar av utsläpp och OBD-system med bestämda mellanrum, som anges i denna förordning, i tillverkarens lokaler, inklusive tillverknings- och provningsanläggningar, som en del av de kontroller för produktionsöverenstämmelse och fortsatt överensstämmelse som beskrivs i bilaga X i direktiv 2007/46/EG. |
4.1.2 |
Tillverkaren ska kontrollera produktionsöverensstämmelsen genom provning av utsläpp av förorenande ämnen (som anges i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007) koldioxid (tillsammans med mätning av förbrukning av elenergi), vevhusgaser och avdunstningsutsläpp samt OBD-systemet. Kontrollen ska därför omfatta provningar av typerna 1, 3 och 4 samt OBD-provningen, enligt beskrivningen i avsnitt 2.4 i denna bilaga och i de tillämpliga bilagor som anges där. De särskilda förfarandena för produktionsöverensstämmelse anges i avsnitten 4.2–4.7 och tilläggen 1 och 2. |
4.1.3 |
När det gäller tillverkarens kontroll av produktionsöverensstämmelse avses med familj CO2-interpoleringsfamilj för provningar av typerna 1 och 3 och inkluderar för typ 4-provningen de utökningar som beskrivs i punkt 3.2 i denna bilaga och för OBD-provningarna OBD-familjen med de utökningar som beskrivs i punkt 3.3 i denna bilaga. |
4.1.4 |
Frekvensen för tillverkarens produktkontroll ska grunda sig på en riskbedömning som överensstämmer med den internationella standarden ISO 31000:2009 – Riskhantering – Principer och riktlinjer, och åtminstone för typ 1 ha en minsta frekvens av en kontroll per 5 000 tillverkade fordon per familj eller en gång per år, beroende på vilket som inträffar först. |
4.1.5 |
Den godkännandemyndighet som har beviljat typgodkännandet får när som helst kontrollera de metoder för produktionsöverensstämmelse som används på varje tillverkningsanläggning.
Vid tillämpningen av denna förordning ska godkännandemyndigheten utföra kontroller av tillverkarens rutiner och dokumenterade kontrollplaner i tillverkarens lokaler på grundval av en riskbedömning som överensstämmer med den internationella standarden ISO 31000:2009 – Riskhantering – Principer och riktlinjer och, i samtliga fall, minst en gång per år. Om godkännandemyndigheten inte är nöjd med tillverkarens kontrollförfarande ska direkt fysisk provning utföras på serietillverkade fordon enligt beskrivningen i avsnitten 4.2–4.9. |
4.1.6 |
Den normala frekvensen för kontroller med fysisk provning av godkännandemyndigheten ska grundas på resultaten av tillverkarens kontrollförfarande enligt en riskbedömningsmetod och i samtliga fall med en minsta frekvens av en kontrollprovning per tre år. Godkännandemyndigheten ska utföra dessa fysiska provningar av utsläpp och OBD-provningar på serietillverkade fordon enligt beskrivningen i avsnitten 4.2–4.9.
Om tillverkaren utför de fysiska provningarna ska godkännandemyndigheten bevittna provningarna på tillverkarens anläggning. |
4.1.7 |
Godkännandemyndigheten ska rapportera resultaten av alla kontroller och fysiska provningar som utförts för att kontrollera överensstämmelsen hos tillverkarna och bevara dessa i minst 10 år. Dessa rapporter bör vara tillgängliga för andra typgodkännandemyndigheter och Europeiska kommissionen på begäran. |
4.1.8 |
Vid bristande överensstämmelse ska artikel 30 i direktiv 2007/46/EG tillämpas. |
4.2 Kontroll av fordonets överensstämmelse vid typ 1-provning
4.2.1 Typ 1-provningen ska utföras på ett serietillverkat fordon som är godkänd som ingående i den CO2-interpoleringsfamilj som anges i typgodkännandeintyget. Överensstämmelse för föroreningar ska kontrolleras mot de gränsvärden som anges i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007. När det gäller koldioxidutsläpp ska gränsvärdet vara det värde som angetts av tillverkaren för det utvalda fordonet i enlighet med den interpoleringsmetod som anges i underbilaga 7 till bilaga XXI. Interpoleringsberäkningen ska verifieras av godkännandemyndigheten.
4.2.2 Ett urval av tre fordon ska slumpvis tas ur familjen. Efter godkännandemyndighetens urval får tillverkaren inte göra någon ändring på de valda fordonen.
4.2.2.1 Urvalet får endast omfatta fullbordade serietillverkade fordon som har körts högst 80 km och dessa fordon ska hänvisas till som noll-km-fordon vid kontroll av överensstämmelse med typ 1-provning. Fordonet ska provas enligt tillämplig WLTP-provningscykel enligt bilaga XXI till denna förordning utan hinder av kraven på upprepningar av provningar eller km för fordon. Provningsresultaten ska vara värdena efter det att alla korrigeringar enligt denna förordning tillämpas.
4.2.3 Den statistiska metoden för att beräkna provningskriterierna beskrivs i tillägg 1.
Produktionen av en familj ska anses inte överensstämma när ett beslut om underkännande fattats för en eller flera föroreningar och koldioxidvärden enligt provningskriterierna i tillägg 1.
Produktionen av en familj ska anses överensstämma när ett beslut om godkännande fattats för samtliga föroreningar och koldioxidvärden enligt provningskriterierna i tillägg 1.
När ett beslut om godkännande fattats för en förorening får det beslutet inte ändras genom någon ytterligare provning för att fatta beslut om andra föroreningar och koldioxidvärden.
Om ett godkännande inte uppnås för samtliga föroreningar och koldioxidvärden ska en provning utföras på ett annat fordon, upp till högst 16 fordon, och det förfarande som beskrivs i tillägg 1 för godkännande eller underkännande ska upprepas (se figur I.4.2).
Figur I.4.2
Provning av tre fordon
Beräkning av provningsstatistiken
Uppfyller provningsstatistiken enligt tillägg 1 kriterierna för att underkänna familjen avseende minst en förorening/koldioxid?
JA
Familjen underkänns
NEJ
NEJ
Uppfyller provningsstatistiken enligt tillägg 1 kriterierna för att godkänna familjen avseende minst en förorening/koldioxid?
JA
Ett beslut om godkännande fattas för en eller flera föroreningar/koldioxid
Kan beslut om godkännande fattas för alla föroreningar/koldioxid?
JA
Familjen godkänns
NEJ
Provning av ytterligare fordon, till ett antal av högst 16 provade fordon
4.2.4 På tillverkarens begäran och efter medgivande av godkännandemyndigheten, får provningar utföras på ett fordon i familjen med högst 15 000 km för att fastställa uppmätta utvecklingskoefficienter EvC för föroreningar/koldioxid för varje familj. Inkörningen ska utföras av tillverkaren, som inte får göra några ändringar på dessa fordon.
4.2.4.1 I syfte att fastställa en uppmätt utvecklingskoefficient med ett inkört fordon ska följande förfarande tillämpas:
a) |
Föroreningarna/koldioxiden ska mätas vid en körsträcka på högst 80 km och vid x km på det först provade fordonet. |
b) |
Föroreningarnas/koldioxidens utvecklingskoefficient (EvC) mellan 80 och x km ska beräknas enligt följande: |
c) |
De andra fordonen i interpoleringsfamiljen får inte vara inkörda, men deras utsläpp/elenergiförbrukning/koldioxid vid noll km ska multipliceras med det först inkörda fordonets utvecklingskoefficient. I så fall ska följande värden användas för provning enligt tillägg 1:
|
4.2.4.2 Alla dessa provningar ska utföras med ett marknadsbränsle. På tillverkarens begäran får dock de referensbränslen som beskrivs i bilaga IX användas.
4.2.4.3 Vid kontroll av produktionsöverensstämmelse avseende koldioxid får fordonstillverkaren, som alternativ till förfarandet i avsnitt 4.2.4.1, använda en fast utvecklingskoefficient (EvC) på 0,98 och multiplicera alla koldioxidvärden uppmätta vid noll km med denna koefficient.
4.2.5 Provningar av produktionsöverensstämmelse för fordon som drivs med motorgas eller naturgas/biometan får utföras med ett marknadsbränsle med ett förhållande C3/C4 inom spannet för förhållandet hos referensbränslena för motorgas eller som motsvarar det för bränslen med högt eller lågt värmevärde för naturgas/biometan. I samtliga fall ska en bränsleanalys framläggas för godkännandemyndigheten.
4.2.6 Fordon utrustade med miljöinnovationer
4.2.6.1 |
Om en fordonstyp är utrustad med en eller flera miljöinnovationer i den mening som avses i artikel 12 i förordning (EG) nr 443/2009 för fordon av kategori M1 eller artikel 12 i förordning (EU) nr 510/2011 för fordon av kategori N1 ska produktionsöverensstämmelsen avseende miljöinnovationerna visas genom kontroll av förekomsten av de korrekta berörda miljöinnovationerna. |
4.3 Fordon med endast eldrift
4.3.1 Åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelsen med avseende på elförbrukning ska kontrolleras på grundval av typgodkännandeintyget i tillägg 4 till denna bilaga.
4.3.2 Kontroll av elförbrukning för produktionsöverensstämmelse
4.3.2.1 |
Under förfarandet för produktionsöverensstämmelse ska avbrottskriteriet för typ 1-provningsförfarandet enligt punkt 3.4.4.1.3 i underbilaga 8 till bilaga XXI till denna förordning (förfarande med på varandra följande cykler) och punkt 3.4.4.2.3 i underbilaga 8 till bilaga XXI till denna förordning (förkortat provningsförfarande) ersättas med följande:
Avbrottskriteriet för förfarandet för produktionsöverensstämmelse ska uppnås när den första tillämpliga WLTP-provningscykeln avslutats. |
4.3.2.2 |
Under denna första tillämpliga WLTP-provningscykeln, ska likströmsenergin från det uppladdningsbara elenergilagringssystemet mätas enligt den metod som beskrivs i tillägg 3 till underbilaga 8 till bilaga XXI till denna förordning och divideras med den körda sträckan under den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
4.3.2.3 |
Det värde som fastställs enligt punkt 4.3.2.2 ska jämföras med det värde som fastställs enligt punkt 1.2 i tillägg 2. |
4.3.2.4 |
Överensstämmelse med kraven på elenergiförbrukning ska kontrolleras med hjälp av de statistiska förfarandena i avsnitt 4.2 och tillägg 1. Vid denna kontroll av överensstämmelse ska begreppen föroreningar/koldioxid ersättas med elenergiförbrukning. |
4.4 Externt laddbara hybridelfordon
4.4.1 Åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelsen med avseende på koldioxidmassutsläpp och elförbrukning för externt laddbara hybridelfordon ska kontrolleras på grundval av beskrivningen i det typgodkännandeintyg som fastställs i tillägg 4 till denna bilaga.
4.4.2 Kontroll av koldioxidmassutsläpp för produktionsöverensstämmelse
4.4.2.1 |
Fordonet ska provas enligt den laddningsbevarande typ 1-provning som beskrivs i punkt 3.2.5 i underbilaga 8 till bilaga XXI till denna förordning. |
4.4.2.2 |
Under denna provning ska det laddningsbevarande koldioxidmassutsläppet fastställas enligt tabell A8/5 i underbilaga 8 till bilaga XXI till denna förordning och jämföras med det laddningsbevarande koldioxidmassutsläppet enligt punkt 2.3 i tillägg 2. |
4.4.2.3 |
Överensstämmelse med kraven på koldioxidutsläpp ska kontrolleras med hjälp av de statistiska förfarandena i avsnitt 4.2 och tillägg 1. |
4.4.3 Kontroll av elförbrukning för produktionsöverensstämmelse
4.4.3.1 |
Under förfarandet för produktionsöverensstämmelse ska avslutningen av det laddningstömmande typ 1-provningsförfarandet enligt punkt 3.2.4.4 i underbilaga 8 till bilaga XXI till denna förordning ersättas med följande:
Avslutningen av det det laddningstömmande typ 1-provningsförfarandet under förfarandet för produktionsöverensstämmelse ska uppnås när den första tillämpliga WLTP-provningscykeln avslutats. |
4.4.3.2 |
Under denna första tillämpliga WLTP-provningscykel, ska likströmsenergin från det uppladdningsbara elenergilagringssystemet mätas enligt den metod som beskrivs i tillägg 3 till underbilaga 8 till bilaga XXI till denna förordning och delas med den körda sträckan under den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
4.4.3.3 |
Det värde som fastställs enligt punkt 4.5.3.2 i denna förordning ska jämföras med det värde som fastställs enligt punkt 2.4 i tillägg 2. |
4.4.1.4 |
Överensstämmelse med kraven på elenergiförbrukning ska kontrolleras med hjälp av de statistiska förfarandena i avsnitt 4.2 och tillägg 1. Vid denna kontroll av överensstämmelse ska begreppen föroreningar/koldioxid ersättas med elenergiförbrukning. |
4.5 Kontroll av fordonets överensstämmelse vid typ 3-provning
4.5.1 |
Om en kontroll av typ 3-provningen ska göras, ska den utföras i enlighet med följande krav:
|
4.6 Kontroll av fordonets överensstämmelse vid typ 4-provning
4.6.1 |
Om en kontroll av typ 4-provningen ska göras, ska den utföras i enlighet med följande krav:
|
4.7 Kontroll av fordonets överensstämmelse med avseende på omborddiagnos (OBD)
4.7.1 |
Om en kontroll av omborddiagnossystemets prestanda ska göras, ska den utföras i enlighet med följande krav:
|
Tillägg 1
Kontroll av produktionsöverensstämmelse för typ 1-provning – statistisk metod
1. |
I detta tillägg beskrivs det förfarande som ska användas för att kontrollera kraven för produktionsöverensstämmelse vid provning av typ 1 för föroreningar/koldioxid, inklusive krav på överenstämmelse för fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon. |
2. |
Mätningar av de föroreningar som anges i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007 och av koldioxidutsläppen ska utföras på minst tre fordon, och antalet ska successivt ökas tills ett beslut om godkännande eller icke-godkännande kan fattas.
Från antalet N provningar: x1, x2, … xN, ska medelvärdet Xtests och variansen VAR bestämmas utifrån samtliga N mätningar:
och
|
3. |
För varje antal provningar kan ett av följande tre beslut (se leden i–iii) uppnås för föroreningar baserade på gränsvärdet L för varje förorening, med medelvärdet av samtliga N provningar: Xtests
, provningsresultatens varians VAR och antalet provningar N:
När det gäller mätningar av föroreningar fastställs faktorn A till 1,05 för att beakta bristande noggrannhet i mätningarna. |
4. |
För koldioxid och elenergiförbrukning ska de normaliserade värdena användas:
När det gäller koldioxid och elenergiförbrukning fastställs faktorn A till 1,01 och värdet för L till 1. När det gäller koldioxid och elenergiförbrukning har kriterierna därför förenklats till följande:
Värdena för A för föroreningar, elenergiförbrukning och koldioxid ska ses över och kan komma att ändras beroende på tillgängliga fakta. Av denna anledning måste typgodkännandemyndigheterna förse kommissionen med alla relevanta uppgifter under åtminstone den inledande perioden på fem år. |
Tillägg 2
Beräkningar för produktionsöverensstämmelse för elfordon
1. Beräkningar för produktionsöverensstämmelse för fordon med endast eldrift
1.1 Interpolering av elförbrukning hos enskilda fordon med endast eldrift
där:
ECDC–ind,COP |
är elförbrukningen hos ett enskilt fordon för produktionsöverensstämmelse, Wh/km |
ECDC–L,COP |
är elförbrukningen hos fordonet L för produktionsöverensstämmelse, Wh/km |
ECDC–H,COP |
är elförbrukningen hos fordonet H för produktionsöverensstämmelse, Wh/km |
Kind |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
1.2 Elförbrukning hos fordon med endast eldrift
Följande värde ska deklareras och användas för att kontrollera produktionsöverensstämmelsen med avseende på elförbrukningen:
där:
ECDC,COP |
är elförbrukningen baserad på urladdningen av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet under den första tillämpliga WLTC-provningscykeln för kontroll under provningsförfarandet för produktionsöverensstämmelse |
ECDC,CD,first WLTC |
är elförbrukningen baserad på urladdningen av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet under den första tillämpliga WLTC-provningscykeln enligt punkt 4.3 i underbilaga 8 till bilaga XXI, i Wh/km |
AFEC |
är den justeringsfaktor som kompenserar skillnaden mellan det angivna värdet för laddningstömmande förbrukning av elenergi efter att ha genomfört typ 1-provningsförfarandet under godkännandet och det uppmätta provningsresultat som fastställts under förfarandet för produktionsöverensstämmelse |
och
där
ECWLTC,declared |
är den angivna elförbrukningen för fordon med endast eldrift enligt punkt 1.1.2.3 i underbilaga 6 till bilaga XXI och |
ECWLTC |
är den uppmätta elförbrukningen enligt punkt 4.3.4.2 i underbilaga 8 till bilaga XXI. |
2. Beräkningar för produktionsöverensstämmelse för externt laddbara hybridelfordon
2.1 Enskilda laddningsbevarande koldioxidmassutsläpp från externt laddbara hybridelfordon för produktionsöverensstämmelse
där
MCO2–ind,CS,COP |
är det laddningsbevarande koldioxidmassutsläppet från ett enskilt fordon för produktionsöverensstämmelse, g/km |
MCO2–L,CS,COP |
är det laddningsbevarande koldioxidmassutsläppet från fordonet L för produktionsöverensstämmelse, g/km |
MCO2–H,CS,COP |
är det laddningsbevarande koldioxidmassutsläppet från fordonet H för produktionsöverensstämmelse, g/km, och |
Kind |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
2.2 Den enskilda laddningstömmande elförbrukningen hos externt laddbara hybridelfordon för produktionsöverensstämmelse
där
ECDC–ind,CD,COP |
är den laddningstömmande elförbrukningen hos ett enskilt fordon för produktionsöverensstämmelse, Wh/km |
ECDC–L,CD,COP |
är den laddningstömmande elförbrukningen hos fordonet L för produktionsöverensstämmelse, Wh/km |
ECDC–H,CD,COP |
är den laddningstömmande elförbrukningen hos fordonet H för produktionsöverensstämmelse, Wh/km, och |
Kind |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
2.3 Värdet för det laddningsbevarande koldioxidmassutsläppet för produktionsöverensstämmelse
Följande värde ska deklareras och användas för att kontrollera produktionsöverensstämmelsen med avseende på det laddningsbevarande koldioxidmassutsläppet:
där
MCO2,CS,COP |
är värdet för det laddningsbevarande koldioxidmassutsläppet vid den laddningsbevarande typ 1-provningen för kontroll under förfarandet för produktionsöverensstämmelse |
MCO2,CS |
är det laddningsbevarande koldioxidmassutsläppet vid den laddningsbevarande typ 1-provningen enligt punkt 4.1.1 i bilaga XXI, g/km |
AFCO2,CS |
är den justeringsfaktor som kompenserar skillnaden mellan det angivna värdet efter att ha genomfört typ 1-provningsförfarandet under godkännandet och det uppmätta provningsresultat som fastställts under förfarandet för produktionsöverensstämmelse |
och
där
MCO2,CS,c,declared |
är det angivna laddningsbevarande koldioxidmassutsläppet vid den laddningsbevarande typ 1-provningen enligt steg 7 i tabell A8/5 i underbilaga 8 till bilaga XXI och |
MCO2,CS,c,6 |
är det uppmätta laddningsbevarande koldioxidmassutsläppet vid den laddningsbevarande typ 1-provningen enligt steg 6 i tabell A8/5 i underbilaga 8 till bilaga XXI. |
2.4 Laddningstömmande elförbrukningen för produktionsöverensstämmelse
Följande värde ska deklareras och användas för att kontrollera produktionsöverensstämmelsen med avseende på laddningstömmande elförbrukningen:
där
ECDC,CD,COP |
är den laddningstömmande elförbrukningen baserad på urladdningen av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet under den första tillämpliga WLTC-provningscykeln under den laddningstömmande typ 1-provningen för kontroll under provningsförfarandet för produktionsöverensstämmelse |
ECDC,CD,first WLTC |
är den laddningstömmande elförbrukningen baserad på urladdningen av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet under den första tillämpliga WLTC-provningscykeln under den laddningstömmande typ 1-provningen enligt punkt 4.3 i underbilaga 8 till bilaga XXI, i Wh/km |
AFEC,AC,CD |
är den justeringsfaktor för den laddningstömmande elförbrukningen som kompenserar skillnaden mellan det angivna värdet efter att ha genomfört typ 1-provningsförfarandet under godkännandet och det uppmätta provningsresultat som fastställts under förfarandet för produktionsöverensstämmelse |
och
där
ECAC,CD,declared |
är den angivna laddningstömmande elförbrukningen vid den laddningstömmande typ 1-provningen enligt punkt 1.1.2.3 i underbilaga 6 till bilaga XXI och |
ECAC,CD |
är den uppmätta laddningstömmande elförbrukningen vid den laddningstömmande typ 1-provningen enligt punkt 4.3.1 i underbilaga 8 till bilaga XXI. |
Tillägg 3
MALL
INFORMATIONSDOKUMENT nr …
RÖRANDE EG-TYPGODKÄNNANDE AV ETT FORDON MED AVSEENDE PÅ UTSLÄPP OCH TILLGÅNG TILL INFORMATION OM REPARATION OCH UNDERHÅLL AV FORDON
Följande upplysningar ska, där så är tillämpligt, lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Alla ritningar ska lämnas i lämplig skala med tillräcklig detaljgrad i formatet A4 eller vikt till formatet A4. Eventuella fotografier ska vara tillräckligt detaljerade.
Om systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna har elektroniska kontroller, ska information om deras prestanda tillhandahållas.
0. |
ALLMÄNT |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
0.1 |
Fabrikat (tillverkarens handelsnamn): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
0.2 |
Typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
0.2.1 |
Eventuella handelsbeteckningar … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
0.4 |
Fordonskategori (c) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
0.8 |
Namn och adress för monteringsanläggningar … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
0.9 |
Namn och adress för tillverkarens eventuella ombud … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. |
ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1.1 |
Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon/komponent/separat teknisk enhet (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1.3.3 |
Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. |
VIKTER OCH MÅTT (f) (g) (7) (i kg och mm) (Hänvisa till ritning i tillämpliga fall) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2.6 |
Vikt i körklart skick (h)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2.8 |
Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt enligt tillverkarens uppgifter (i) (3): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. |
FRAMDRIVNINGSENERGIOMVANDLARE (k) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.1 |
Tillverkare av framdrivningsenergiomvandlarna … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.1.1 |
Tillverkarens kod (som märkt på framdrivningsenergiomvandlaren eller andra identifieringsmetoder)… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2 |
Förbränningsmotor |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.1 |
Arbetsprincip: gnisttändning/kompressionständning/dubbelbränsle (1) Cykel: fyrtakt/tvåtakt/rotation (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.2 |
Antal cylindrar och cylinderarrangemang … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.2.1 |
Cylinderdiameter (1): … mm |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.2.2 |
Slaglängd (1): … mm |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.2.3 |
Tändningsföljd … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.3 |
Slagvolym (m): … cm3 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.4 |
Volymkompressionsförhållande (2) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.5 |
Ritningar av förbränningskammare, kolvtopp och, för motorer med gnisttändning, kolvringar … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.6 |
Normalt tomgångsvarvtal (2): … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.6.1 |
Förhöjt tomgångsvarvtal (2): … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.8 |
Motorns nominella effekt (n) … kW, vid… min–1 (enligt tillverkaren) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.9 |
Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkarens uppgift… min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.1.10 |
Maximalt nettovridmoment (n): … Nm, vid… min–1 (enligt tillverkaren) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.2 |
Bränsle |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.2.1 |
Lätta fordon: Diesel/bensin/motorgas/naturgas eller biometan/etanol (E85)/biodiesel/väte/H2NG (1) (6) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.2.1.1 |
RON, blyfri: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.2.4 |
Fordonets bränsletyp: enbränsle, tvåbränsle, flexbränsle (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.2.5 |
Största mängd biobränsle som kan godtas i bränslet (av tillverkaren angivet värde): … volymprocent |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4 |
Bränslematning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.1 |
Med förgasare: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2 |
Genom bränsleinsprutning (endast kompressionständning eller dubbelbränsle): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.1 |
Systembeskrivning (common rail/enhetsinsprutare/fördelarpump osv.)… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.2 |
Arbetsprincip: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.3 |
Insprutningspump/matningspump |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.3.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.3.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.3.3 |
Maximal insprutad bränslemängd (1) (2) …mm3/takt eller cykel vid ett motorvarvtal av…min–1, alternativt karakteristikdiagram… (Om systemet har laddtrycksreglering, uppge karakteristisk bränsleförsörjning och laddtryck i förhållande till motorvarvtalet) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.4 |
Motorvarvtalsbegränsning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.4.2.1 |
Varvtal då begränsningen inleds vid belastning: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.4.2.2 |
Högsta varvtal vid obelastad motor: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.6 |
Insprutare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.6.1 |
Fabrikat… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.6.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.8. |
Hjälpstartanordning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.8.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.8.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.8.3 |
Systembeskrivning … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9 |
Elektroniskt styrd insprutning: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9.2 |
Typer |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9.3 |
Beskrivning av systemet … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9.3.1 |
Styrenhetens (ECU) fabrikat och typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9.3.1.1 |
Styrenhetens programvaruversion … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9.3.2 |
Bränsleregulatorns fabrikat och typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9.3.3 |
Luftflödesgivare, fabrikat och typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9.3.4 |
Bränslefördelarens fabrikat och typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9.3.5 |
Spjällhus, fabrikat och typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9.3.6 |
Vattentemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9.3.7 |
Vattentemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.2.9.3.8 |
Vattentryckgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3 |
Med bränsleinsprutning (endast för gnisttändning): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.1 |
Funktionssätt: inloppsrör (enpunkts-/flerpunkts-/direktinsprutning (1) /annan (ange vilken) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.2 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.3 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.4 |
Systembeskrivning (för system utan kontinuerlig insprutning ska motsvarande uppgifter anges) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.4.1 |
Styrenhetens (ECU) fabrikat och typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.4.1.1 |
Styrenhetens programvaruversion … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.4.3 |
Luftflödesgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.4.8 |
Spjällhusets fabrikat och typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.4.9 |
Vattentemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.4.10 |
Vattentemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.4.11 |
Lufttryckgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.5 |
Insprutare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.5.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.5.2 |
Typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.7 |
Kallstartsystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.7.1 |
Driftssätt … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.3.7.2 |
Funktionsgränser/funktionsinställningar (1) (2) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.4 |
Matningspump |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.4.1 |
Tryck (2) … kPa eller karakteristikdiagram (2)… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.4.2 |
Fabrikat… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.4.4.3 |
Typer… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.5 |
Elsystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.5.1 |
Märkspänning: … V, positiv/negativ jord (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.5.2 |
Generator |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.5.2.1 |
Typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.5.2.2 |
Nominell uteffekt: … VA |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.6 |
Tändningssystem (endast för motorer med gnisttändning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.6.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.6.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.6.3 |
Funktionssätt … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.6.6 |
Tändstift |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.6.6.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.6.6.2 |
Typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.6.6.3 |
Gnistgap: … mm |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.6.7 |
Tändspolar |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.6.7.1 |
Fabrikat… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.6.7.2 |
Typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7 |
Kylsystem: vätska/luft (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.1 |
Nominell inställning för motorns temperaturkontrollmekanism … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.2 |
Vätska |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.2.1 |
Typ av vätska … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.2.2 |
Cirkulationspumpar: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.2.3 |
Egenskaper: …eller |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.2.3.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.2.3.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.2.4 |
Utväxlingsförhållanden … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.2.5 |
Beskrivning av fläkten och dess drivmekanism … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.3 |
Luft |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.3.1 |
Fläkt: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.3.2 |
Egenskaper …eller |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.3.2.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.3.2.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.7.3.3 |
Utväxlingsförhållanden … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8 |
Insugningssystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.1 |
Överladdare: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.1.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.1.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.1.3 |
Systembeskrivning (t.ex. maximalt laddtryck: … kPa, eventuell övertrycksventil)… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.2 |
Laddluftkylare: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.2.1 |
Typ: luft-luft/luft-vatten (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.3 |
Insugningsundertryck vid nominellt motorvarvtal och en belastning av 100 % (endast kompressionständningsmotorer) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.4 |
Beskrivning och ritningar av insugningsrör med tillbehör (blandningskammare, uppvärmningsanordning, ytterligare luftintag osv.) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.4.1 |
Beskrivning av insugningsrör (bifoga ritningar och/eller foton) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.4.2 |
Luftfilter, ritningar … eller |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.4.2.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.4.2.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.4.3 |
Inloppsljuddämpare, ritningar … eller |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.4.3.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.8.4.3.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.9 |
Avgassystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.9.1 |
Beskrivning och/eller ritning av avgasgrenröret … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.9.2 |
Beskrivning och/eller ritning av avgassystemet … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.9.3 |
Högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och en belastning av 100 % (endast kompressionständningsmotorer): … kPa |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.10 |
Minsta tvärsnittsarea för in- och utsugningskanaler … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.11 |
Ventilinställning eller motsvarande uppgifter |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.11.1 |
Ventilernas största lyftning, öppnings- och stängningsvinklar eller uppgifter om inställning för alternativa fördelningssystem i förhållande till dödpunkter. För system med variabla ventiltider, minimi- och maximitid… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.11.2 |
Referens- och/eller inställningsområden (1) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12 |
Åtgärder mot luftföroreningar |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.1 |
Anordning för återföring av vevhusgaser (beskrivning och ritningar) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2 |
Utsläppsbegränsande anordningar (som inte omfattas av någon annan rubrik) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1 |
Katalysator |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.1 |
Antal katalysatorer och element (ange information nedan för varje enskilt enhet) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.2 |
Katalysatorernas dimensioner, form och volym … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.3 |
Typ av katalys … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.4 |
Totalt ädelmetallinnehåll … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.5 |
Relativ koncentration … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.6 |
Substrat (struktur och material) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.7 |
Celltäthet … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.8 |
Typ av katalysatorhölje … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.9 |
Placering av katalysatorer (plats och referensavstånd i avgassystemet) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.10 |
Värmesköld: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.11 |
Intervall för normal drifttemperatur …°C |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.12 |
Katalysatorns fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.1.13 |
Delens identifikationsnummer… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2 |
Givare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.1 |
Syregivare: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.1.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.1.2 |
Placering … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.1.3 |
Reglerområde … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.1.4 |
Typ eller funktionssätt … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.1.5 |
Delens identifikationsnummer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.2 |
NOx-givare: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.2.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.2.2 |
Typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.2.3 |
Placering |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.3 |
Partikelgivare: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.3.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.3.2 |
Typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.2.3.3 |
Placering … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.3 |
Luftinsprutning: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.3.1 |
Typ (pulserande luft, luftpump osv.) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.4 |
Avgasåterföring (EGR): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.4.1 |
Egenskaper (fabrikat, typ, flöde, högtryck/lågtryck/samlade tryck osv.) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.4.2 |
Vattenkylt system (ska anges för varje EGR-system t.ex. lågt tryck/högt tryck/samlat tryck): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.5 |
System för begränsningar av avdunstningsutsläpp (endast för bensin- och etanolmotorer): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.5.1 |
Detaljerad beskrivning av anordningarna … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.5.2 |
Ritning över systemet för begränsningar av avdunstningsutsläpp … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.5.3 |
Ritning över kolbehållaren.… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.5.4 |
Massa torrt kol: … g |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.5.5 |
Schematisk ritning över bränsletanken med uppgifter om kapacitet och material (endast för bensin- och etanolmotorer)… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.5.6 |
Beskrivning och skiss över värmeskölden mellan tanken och avgassystemet… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.6 |
Partikelfälla: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.6.1 |
Partikelfällans dimensioner, form och volym … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.6.2 |
Partikelfällans konstruktion … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.6.3 |
Placering (referensavstånd i avgasledningen) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.6.4 |
Partikelfällans fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.6.5 |
Delens identifikationsnummer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7 |
OBD-system: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.1 |
Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikatorn … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.2 |
Förteckning över alla komponenter som övervakas av OBD-systemet och deras syften… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.3 |
Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt) för |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.3.1 |
Gnisttändningsmotorer |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.3.1.1 |
Katalysatorövervakning … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.3.1.2 |
Upptäckt av feltändning … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.3.1.3 |
Övervakning av syregivare … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.3.1.4 |
Andra komponenter som övervakas av OBD-systemet… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.3.2 |
Motorer med kompressionständning.… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.3.2.1 |
Katalysatorövervakning … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.3.2.2 |
Övervakning av partikelfällan … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.3.2.3 |
Övervakning av det elektroniska bränsleinsprutningssystemet … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.3.2.5 |
Andra komponenter som övervakas av OBD-systemet … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.4 |
Kriterier för aktivering av felindikatorn (fast antal körcykler eller statistisk metod)… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.5 |
Förteckning över alla OBD-utkoder och format som används (med en förklaring av samtliga) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.6 |
Följande ytterligare uppgifter ska lämnas av fordonstillverkaren för att det ska vara möjligt att tillverka ersättnings- eller servicedelar samt diagnosverktyg och provningsutrustning som är OBD-kompatibla. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.6.1 |
En beskrivning av typ och antal konditioneringscykler som använts vid det ursprungliga typgodkännandet av fordonet. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.6.2 |
En beskrivning av typ av OBD-demonstrationscykel som använts vid det ursprungliga typgodkännandet av fordonet för den komponent som övervakas av OBD-systemet. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.6.3 |
Ett uttömmande dokument som beskriver alla avkända komponenter samt strategin för feldetektering och aktivering av felindikatorn (fast antal körcykler eller statistisk metod), inklusive en förteckning över relevanta sekundära avkänningsparametrar för varje komponent som övervakas med OBD-systemet. En förteckning över OBD-systemets utkoder och format (med en förklaring av var och en) som har samband med enskilda utsläppsrelaterade komponenter i framdrivningssystemet och enskilda icke-utsläppsrelaterade komponenter, där övervakningen av komponenten används för att avgöra om felindikeringen ska aktiveras, inklusive en uttömmande förklaring av de uppgifter som ges i service $05 Test ID $21 till FF och de uppgifter som ges i service $06. När det gäller fordonstyper som använder en kommunikationslänk i enlighet med ISO 15765-4 ’Road vehicles – Diagnostics on Controller Area Network (CAN) – Part 4: Requirements for emissions-related systems’, ska en uttömmande beskrivning av de uppgifter som ges i service $06 Test ID $00 till FF tillhandahållas för varje ID-stödd OBD-övervakare. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.6.4 |
De uppgifter som krävs ovan får anges genom att fylla i en tabell enligt nedan. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.7.6.4.1 |
Lätta fordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Komponent Felkod Övervakningsstrategi Feldetekteringskriterier Kriterier för aktivering av felindikatorn Sekundära parametrar Förkonditionering Demonstrationsprovning Katalysator P0420 Signaler från syregivare 1 och 2 Skillnad mellan signalerna från syregivare 1 och 2 3:e cykeln Motorvarvtal, belastning, A/F-läge, katalysatortemperatur Två cykler av typ I Typ I |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.8 |
Andra system … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.8.2 |
Förarmotiveringssystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.8.2.3 |
Typ av motiveringssystem: ingen motoromstart efter nedräkning/ingen start efter bränslepåfyllning/tankningsspärr/prestandabegränsning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.8.2.4 |
Beskrivning av motiveringssystemet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.8.2.5 |
Motsvarande fordonets genomsnittliga räckvidd med full bränsletank: … Km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.10 |
Periodiskt regenererande system (ange nedanstående uppgifter för varje enskild enhet) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.10.1 |
Beskrivning och/eller ritning av regenereringsmetoden eller regenereringssystemet … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.10.2 |
Antalet körcykler av typ 1, eller motsvarande motorcykler i provningsbänk, mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar under samma förhållanden som under provning av typ 1 (avståndet D i figur A6.App1/1 i tillägg 1 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 eller figur A13/1 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83, enligt vad som är tillämpligt)… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.10.2.1 |
Tillämplig cykel av typ 1 (ange det tillämpliga förfarandet: bilaga XXI, underbilaga 4 eller Uneces föreskrifter nr 83) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.10.3 |
Beskrivning av den metod som används för att fastställa antalet cykler mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.10.4 |
Parametrar för att bestämma den belastningsnivå som krävs innan regenerering inträffar (temperatur, tryck osv.)… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.10.5 |
Beskrivning av den metod som används för att belasta systemet under det provningsförfarande som beskrivs i punkt 3.1 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83 … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11 |
Katalysatorsystem som använder förbrukningsbart reagens (ange uppgifterna nedan för varje separat enhet): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.1 |
Typ och koncentration av det reagens som behövs för katalysen … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.2 |
Normalintervall för reagensets temperatur under drift … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.3 |
Internationell standard … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.4 |
Reagenspåfyllningens frekvens: kontinuerligt/vid service (om tillämpligt): |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.5 |
Reagensindikator (beskrivning och placering) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.6 |
Reagensbehållare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.6.1 |
Kapacitet … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.6.2 |
Värmesystem: ja/nej |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.6.2.1 |
Beskrivning eller ritning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.7 |
Styrenhet för reagensen: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.7.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.7.2 |
Typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.12.2.11.8 |
Reagensinsprutare (fabrikat, typ och placering) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.13 |
Röktäthet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.13.1 |
Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning)… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.14 |
Närmare upplysningar om eventuella anordningar som påverkar bränsleekonomin (som inte omfattas av andra rubriker). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.15 |
Motorgasbränsletillförselsystem: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.15.1 |
Typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 661/2009 (EUT L 200, 31.7.2009, s. 1) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.15.2 |
Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning vid tillförsel av motorgas |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.15.2.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.15.2.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.15.2.3 |
Utsläppsrelaterade inställningsalternativ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.15.3 |
Ytterligare dokumentation |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.15.3.1 |
Beskrivning av katalysatorskydd vid övergång från bensin till motorgas, och vice versa… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.15.3.2 |
Systemutformning (elanslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.15.3.3 |
Ritning av symbolen … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.16 |
Naturgasbränsletillförselsystem: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.16.1 |
Typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 661/2009 … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.16.2 |
Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för naturgastillförsel |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.16.2.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.16.2.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.16.2.3 |
Utsläppsrelaterade inställningsalternativ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.16.3 |
Ytterligare dokumentation |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.16.3.1 |
Beskrivning av katalysatorskyddet vid övergång från bensin till naturgas, och vice versa… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.16.3.2 |
Systemutformning (elanslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.16.3.3 |
Ritning av symbolen … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.18 |
Vätgastillförselsystem: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.18.1 |
EG-typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 79/2009… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.18.2 |
Den elektroniska motorstyrningens kontrollenhet för tillförsel av vätgas |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.18.2.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.18.2.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.18.2.3 |
Utsläppsrelaterade inställningsalternativ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.18.3 |
Ytterligare dokumentation |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.18.3.1 |
Beskrivning av katalysatorskyddet vid övergång från bensin till vätgas, och vice versa … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.18.3.2 |
Systemutformning (elanslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.18.3.3 |
Ritning av symbolen … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.19.4 |
Ytterligare dokumentation |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.19.4.1 |
Beskrivning av katalysatorskyddet vid övergång från bensin till H2NG, och vice versa … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.19.4.2 |
Systemutformning (elanslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.19.4.3 |
Ritning av symbolen … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.20 |
Värmelagringsinformation |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.20.1 |
Aktiv värmelagringsanordning: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.20.1.1 |
Entalpi: … (J) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.20.2 |
Isoleringsmaterial |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.20.2.1 |
Isoleringsmaterial … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.20.2.2 |
Isoleringsvolym … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.20.2.3 |
Isoleringsvikt … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.20.2.4 |
Isoleringens placering … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.3 |
Elmaskin |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.3.1 |
Typ (lindning, magnetisering) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.3.1.2 |
Driftspänning: … V |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4 |
Kombinationer av framdrivningsenergiomvandlare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.1 |
Hybridelfordon: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.2 |
Kategori av hybridelfordon: externt laddbart/ej externt laddbart (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.3 |
Strömställare för driftläge: med/utan (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.3.1 |
Valbara lägen |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.3.1.1 |
Endast eldrift: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.3.1.2 |
Endast bränsleförbrukande: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.3.1.3 |
Hybridlägen: ja/nej (1) (om ja, kort beskrivning) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.4 |
Beskrivning av energilagringsanordningen (uppladdningsbart energilagringssystem, kondensator, svänghjul/generator) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.4.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.4.2 |
Typer… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.4.3 |
Identifieringsnummer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.4.4 |
Slag av elektrokemisk koppling … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.4.5 |
Energi… (för uppladdningsbart energilagringssystem: spänning och kapacitet Ah i 2 h, för kondensator: J…) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.4.6 |
Laddare: ombord/extern/utan (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.5 |
Elmaskin (varje typ av elmaskin beskrivs separat) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.5.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.5.2 |
Typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.5.3 |
Primär användning: drivmotor/generator (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.5.3.1 |
Vid användning som drivmotor: enkel-/flermotorssystem (antal) (1) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.5.4 |
Största effekt: … kW |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.5.5 |
Funktionssätt |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.5.5.5.1 |
Likström/växelström/antal faser … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.5.5.2 |
Separat/seriell/kombinerad excitering (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.5.5.3 |
Synkron/asynkron (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.6 |
Styrenhet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.6.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.6.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.6.3 |
Identifieringsnummer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.7 |
Effektregulator |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.7.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.7.2 |
Typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.7.3 |
Identifieringsnummer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.9 |
Tillverkarens rekommendation för förkonditionering … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5 |
Tillverkarens angivna värden för bestämning av koldioxidutsläpp/bränsleförbrukning/elförbrukning /elektrisk räckvidd och uppgifter om miljöinnovationer (om tillämpligt) (o) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7 |
Tillverkarens angivna värden |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1 |
Parametrar för provningsfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.1 |
Fordon Hög |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.1.1 |
Energibehov under cykel (J) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.1.2 |
Vägmotståndskoefficienter |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.1.2.1 |
f0, N … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.1.2.2 |
f1, N/(km/h) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.1.2.3 |
f2, N/(km/h)2 … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.2.1 |
Energibehov under cykel (J) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.2.2 |
Vägmotståndskoefficienter |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.2.2.1 |
f0, N … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.2.2.2 |
f1, N/(km/h) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.2.2.3 |
f2, N/(km/h)2 … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.3 |
Fordon Medel (i tillämpliga fall) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.3.1 |
Energibehov under cykel (J) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.3.2 |
Vägmotståndskoefficienter |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.3.2.1 |
f0, N … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.3.2.2 |
f1, N/(km/h) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.1.3.2.3 |
f2, N/(km/h)2 … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.2 |
Kombinerade koldioxidmassutsläpp |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.2.1 |
Koldioxidmassutsläpp för förbränningsmotor |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.2.1.1 |
Fordon Hög: … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.2.1.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.2.2 |
Laddningsbevarande koldioxidmassutsläpp för externt laddbara hybridelfordon och icke-externt laddbara hybridelfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.2.2.1 |
Fordon Hög: … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.2.2.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.2.2.3 |
Fordon Medel (i tillämpliga fall): … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.2.3 |
Laddningstömmande koldioxidmassutsläpp för externt laddbara hybridelfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.2.3.1 |
Fordon Hög: … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.2.3.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.2.3.3 |
Fordon Medel (i tillämpliga fall): …g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.3 |
Elektrisk räckvidd för elfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.3.1 |
Räckvidd vid endast eldrift för fordon med endast eldrift |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.3.1.1 |
Fordon Hög: … Km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.3.1.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … Km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.3.2 |
Helt elektrisk räckvidd för externt laddbara hybridelfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.3.2.1 |
Fordon Hög: … Km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.3.2.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … Km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.3.2.3 |
Fordon Medel (i tillämpliga fall): … Km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.4 |
Laddningsbevarande bränsleförbrukning (FCCS) för bränslecells- och vätgasfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.4.1 |
Fordon Hög: … kg/100 km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.4.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … kg/100 km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.4.3 |
Fordon Medel (i tillämpliga fall): … kg/100 km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.5 |
Elförbrukning för elfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.5.1 |
Kombinerad elförbrukning (ECWLTC) för fordon med endast eldrift |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.5.1.1 |
Fordon Hög: … Wh/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.5.1.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … Wh/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.5.2 |
Användningsfaktorviktad laddningstömmande elförbrukning ECAC,CD (kombinerad) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.5.2.1 |
Fordon Hög: … Wh/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.5.2.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … Wh/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.7.5.2.3 |
Fordon Medel (i tillämpliga fall): … Wh/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.8 |
Fordon utrustat med en miljöinnovation i den mening som avses i artikel 12 i förordning (EG) nr 443/2009 för fordon av kategori M1 eller artikel 12 i förordning (EU) nr 510/2011 för fordon av kategori N1: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.8.1 |
Typ/variant/version av jämförelsefordonet i den mening som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 725/2011 för fordon av kategori M1 eller artikel 5 av förordning (EU) nr 427/2014 för fordon av kategori N1 (om tillämpligt) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.8.2 |
Samverkan mellan olika miljöinnovationer: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.5.8.3 |
Uppgifter om utsläpp vid användning av miljöinnovationer (upprepa tabellen för varje provat referensbränsle) (w1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Beslut om godkännande av miljöinnovationen (w2) Miljöinnovationens kod (w3) 1. Koldioxidutsläpp från jämförelsefordonet (g/km) 2. Koldioxidutsläpp från fordonet med miljöinnovation (g/km) 3. Jämförelsefordonets koldioxidutsläpp under en provcykel av typ 1 (w4) 4. Miljöinnovationsfordonets koldioxidutsläpp under en provcykel av typ 1 5. Användningsfaktor (UF), dvs. andelen i tid som tekniken används under normala driftsförhållanden Minskning av koldioxidutsläpp ((1 – 2) – (3 – 4))*5 xxxx/201x Summa minskning av koldioxidutsläpp (g/km) (w5) (w) Miljöinnovationer. (w1) Utöka tabellen vid behov med en rad för varje miljöinnovation. (w2) Nummer på kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen. (w3) Tilldelas i kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen. (w4) Om med typgodkännandemyndighetens godkännande en modelleringsmetod tillämpas istället för en provcykel av typ 1 ska detta värde vara det som ges av modelleringsmetoden. (w5) Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.6 |
Tillåtna temperaturer enligt tillverkaren |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.6.1 |
Kylsystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.6.1.1 |
Vätskekylning Högsta temperatur vid utlopp: … K |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.6.1.2 |
Luftkylning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.6.1.2.1 |
Referenspunkt … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.6.1.2.2 |
Högsta temperatur vid referenspunkten: … K |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.6.2 |
Högsta utloppstemperatur hos intagets laddluftkylare: … K |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.6.3 |
Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasrören som befinner sig vid avgasgrenrörets eller turboladdarens utloppsfläns: … K |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.6.4 |
Bränsletemperatur Minimum: … K — maximum: … K Vid insprutningspumpens inlopp i fråga om dieselmotorer, vid tryckregulatorns slutsteg i fråga om gasdrivna motorer. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.6.5 |
Smörjmedelstemperatur Minimum: … K — maximum: … K |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8 |
Smörjsystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8.1 |
Beskrivning av systemet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8.1.1 |
Smörjmedelsreservoarens läge … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8.1.2 |
Matningssystem (med pump/insprutning i insuget/blandning med bränsle etc.) (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8.2 |
Smörjmedelspump |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8.2.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8.2.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8.3 |
Blandning med bränsle |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8.3.1 |
Andel … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8.4 |
Oljekylning: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8.4.1 |
Ritningar …eller |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8.4.1.1 |
Fabrikat … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.8.4.1.2 |
Typer … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4. |
KRAFTÖVERFÖRING(p) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.3 |
Motorsvänghjulets tröghetsmoment … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.3.1 |
Ytterligare tröghetsmoment utan växel ilagd … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.4 |
Koppling |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.4.1 |
Typ … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.4.2 |
Maximal vridmomentsomvandling … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.5 |
Växellåda |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.5.1 |
Typ (manuell/automat/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling)) (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.5.1.1 |
Dominerande läge: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.5.1.2 |
Bästa läge (om ett dominerande läge finns) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.5.1.3 |
Sämsta läge (om ett dominerande läge finns) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.5.1.4 |
Nominellt vridmoment… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.5.1.5 |
Antal kopplingar… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.6 |
Utväxlingsförhållanden |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Växel Intern utväxling (förhållande mellan motorns varvtal och växellådans utgående axels varvtal) Slutlig utväxling (förhållandet mellan varvtalet på växellådans utgående axel och de drivande hjulens varvtal) Totala utväxlingsförhållanden Maximivärde för CVT 1 2 3 … Minimivärde för CVT Backväxel |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.7 |
Fordonets högsta konstruktiva hastighet (km/h) (q) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6. |
HJULUPPHÄNGNING |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6.6 |
Däck och hjul |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6.6.1 |
Däck/hjulkombinationer |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6.6.1.1 |
Axlar |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6.6.1.1.1 |
Axel 1 … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6.6.1.1.1.1 |
Däckdimensionsbeteckning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6.6.1.1.2 |
Axel 2 … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6.6.1.1.2.1 |
Däckdimensionsbeteckning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
etc. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6.6.2 |
Rullningsradiernas över och nedre gränser |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6.6.2.1 |
Axel 1 … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6.6.2.2 |
Axel 2 … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6.6.3 |
Däcktryck enligt tillverkarens rekommendationer: … kPa |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
9. |
KAROSSERI |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
9.1 |
Karosserityp angiven med koderna enligt definitionen i avsnitt C i bilaga II till direktiv 2007/46/EG… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
9.10.3 |
Säten |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
9.10.3.1 |
Antal sittplatser (s) … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
16. |
TILLGÅNG TILL REPARATIONS- OCH UNDERHÅLLSINFORMATION OM FORDONET |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
16.1 |
Adress till den huvudsakliga webbplatsen med tillgång till information om reparation och underhåll av fordon… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
16.1.1 |
Datum då den blir tillgänglig (senast sex månader efter typgodkännandet)… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
16.2 |
Villkor och förutsättningar för tillgång till webbplatsen … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
16.3 |
Format i vilket informationen om reparation och underhåll av fordon lämnas via webbplatsen… |
Tillägg till informationsdokumentet
UPPGIFTER OM PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN
1. Smörjmedel
1.1 Motorsmörjmedel
1.1.1 |
Fabrikat … |
1.1.2 |
Typ … |
1.2 Smörjmedel, växellåda
1.2.1 |
Fabrikat … |
1.2.2 |
Typ …
(om smörjmedel och bränsle blandas, ange andel olja i blandningen) |
2. Vägmotståndsuppgifter
2.1 Typ av växellåda (manuell/automatisk/CVT)
VL (om sådan finns) |
VH |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
Tillägg 4
MALL FÖR EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG
(Maximiformat: A4 (210 × 297 mm))
EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG
Myndighetens stämpel
Meddelande om
— |
EG-typgodkännande (1), |
— |
utökning av EG-typgodkännande (1), |
— |
ej beviljat EG-typgodkännande (1), |
— |
återkallat EG-typgodkännande (1), |
— |
av en typ av system/typ av fordon med avseende på ett system (1) enligt förordning (EG) nr 715/2007 (2) och förordning (EG) 2017/1151 (3) |
EG-typgodkännandenummer …
Skäl till utökningen …
AVSNITT I
0.1 |
Fabrikat (tillverkarens handelsnamn) … |
0.2 |
Typ … |
0.2.1 |
Eventuella handelsbeteckningar … |
0.3 |
Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på fordonet (4) |
0.3.1 |
Märkningens placering … |
0.4 |
Fordonskategori (5) |
0.5 |
Tillverkarens namn och adress … |
0.8 |
Namn och adress för monteringsanläggningar … |
0.9 |
Namn på och adress till tillverkarens ombud …. |
AVSNITT II – ska upprepas för varje interpoleringsfamilj, enligt definitionen i punkt 5.6 i bilaga XXI
0. |
Identifierare av interpoleringsfamiljen enligt definitionen i punkt 5.0 i bilaga XXI |
1. |
Ytterligare information (i tillämpliga fall): (se addendum) |
2. |
Teknisk tjänst som ansvarar för att utföra provningarna … |
3. |
Typ 1-provningsrapportens datum … |
4. |
Typ 1-provningsrapportens nummer … |
5. |
Anmärkningar (i förekommande fall): (se addendum) |
6. |
Ort … |
7. |
Datum … |
8. |
Underskrift … |
Bilagor: |
Informationspaket (6). |
Addendum till EG-typgodkännandeintyg nr …
om typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp och tillgång till information om reparation och underhåll av fordonet i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007
Korshänvisningar till uppgifterna i provningsrapporten eller informationsdokument bör undvikas vid ifyllandet av typgodkännandeintyget.
0. IDENTIFIERARE AV INTERPOLERINGSFAMILJEN ENLIGT DEFINITIONEN I PUNKT 5.0 I BILAGA XXI
1. KOMPLETTERANDE INFORMATION
1.1 |
Fordonets vikt i körklart skick … |
1.2 |
Maximivikt … |
1.3 |
Referensvikt … |
1.4 |
Antal säten … |
1.6 |
Typ av karosseri |
1.6.1 |
för M1, M2: sedan, halvkombi, stationsvagn, kupé, cabriolet, fordon avsett för flera ändamål (1) |
1.6.2 |
för N1, N2: lastbil, skåpbil (1) |
1.7 |
Drivhjul: främre/bakre/fyrhjulsdrift (1) |
1.8 |
Fordon med endast eldrift: ja/nej (1) |
1.9 |
Hybridelfordon: ja/nej (1) |
1.9.1 |
Kategori av hybridelfordon: externt laddbart/ej externt laddbart/bränslecell (1) |
1.9.2 |
Omkopplare för driftläge: med/utan (1) |
1.10 |
Identifikation av motorn |
1.10.1 |
Motorvolym |
1.10.2 |
Bränsletillförselsystem: direkt insprutning/indirekt insprutning (1) |
1.10.3 |
Bränsle som rekommenderas av tillverkaren |
1.10.4.1 |
Största effekt: kW vid min–1 |
1.10.4.2 |
Högsta vridmoment: Nm vid min–1 |
1.10.5 |
Överladdare: ja/nej (1) |
1.10.6 |
Tändsystem: kompressionständning/gnisttändning (1) |
1.11 |
Framdrivningssystem (för fordon med endast eldrift eller hybridelfordon) (1) |
1.11.1 |
Maximal nettoeffekt: … kW, vid: … till … min–1 |
1.11.2 |
Högsta motoreffekt under 30 minuter: … kW |
1.11.3 |
Maximalt nettovridmoment: … Nm, vid… min–1 |
1.12 |
Drivbatteri (för fordon med endast eldrift eller hybridelfordon) |
1.12.1 |
Nominell spänning: …… V |
1.12.2 |
Kapacitet (2 h urladdning): Ah |
1.13 |
Kraftöverföring: …, … |
1.13.1 |
Typ av växellåda: manuell/automatisk/variabel transmission (1) |
1.13.2 |
Antal utväxlingsförhållanden |
1.13.3 |
Totala utväxlingsförhållanden (inkl. däckens rullomkrets med belastning): (fordonshastighet (km/h)) / (motorvarvtal (1 000 (min–1))
|
1.13.4 |
Slutligt utväxlingsförhållande |
1.14 |
Däck …, …, …
Typ: radial/bias/… (2) Dimensioner … Rullningsomkrets med belastning Rullningsomkrets för de däck som använts vid provningen av typ 1 |
2. PROVNINGSRESULTAT
2.1 Provningsresultat: utsläpp från avgasrör
Klassificering av utsläpp: Euro 6
Resultat från provning av typ 1, där så är tillämpligt
Typgodkännandenummer, om annat än huvudfordon (1) …
Provning 1
Typ 1, resultat |
CO (mg/km) |
THC (mg/km) |
NMHC (mg/km) |
NOx (mg/km) |
THC + NOx (mg/km) |
PM (mg/km) |
PN (#.1011/km) |
Uppmätt (8) (9) |
|
|
|
|
|
|
|
Ki * (8) (10) |
|
|
|
|
(11) |
|
|
Ki + (8) (10) |
|
|
|
|
(11) |
|
|
Medelvärde beräknat med Ki (M.Ki eller M+Ki) (9) |
|
|
|
|
(12) |
|
|
DF (+) (8) (10) |
|
|
|
|
|
|
|
DF (*) (8) (10) |
|
|
|
|
|
|
|
Slutligt medelvärde beräknat med Ki och DF (13) |
|
|
|
|
|
|
|
Gränsvärde |
|
|
|
|
|
|
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Upprepa tabellen för provning 1 med de andra provningsresultaten.
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Upprepa tabellen för provning 1 med de tredje provningsresultaten.
Upprepa provning 1, provning 2 (om tillämpligt) och provning 3 (om tillämpligt) för Fordon Låg (i tillämpliga fall) och Fordon Medel (i tillämpliga fall).
Information om regenereringsstrategin
D |
= |
antalet driftcykler mellan två cykler då regenereringsfaser inträffar … |
d |
= |
antalet driftcykler som krävs för regenerering: … |
Tillämplig cykel av typ 1 (bilaga XXI, underbilaga 4 eller Uneces föreskrifter nr 83) (3): …
ATCT-provning
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Kombinerad |
ATCT (14 °C) MCO2,Treg |
|
Typ 1 (23 °C) MCO2,23 ° |
|
Korrektionsfaktor för familjen (FCF) |
|
Skillnaden mellan kylvätskans sluttemperatur och den genomsnittliga temperaturen i stabiliseringsområdet under de senaste 3 timmarna ΔT_ATCT (°C) …
Den minsta stabiliseringstiden tsoak_ATCT (s): …
Temperaturgivarens placering …
Typ 2 (inklusive uppgifter som krävs för provning av trafikvärdighet)
Provning |
CO-värde (% vol) |
Lambda (7) |
Motorvarvtal (min–1) |
Motoroljetemperatur (°C) |
Tomgångsprovning vid lågt varvtal |
|
Ej tillämpligt |
|
|
Tomgångsprovning vid högt varvtal |
|
|
|
|
Typ 3 …
Typ 4 … g/provning
Typ 5:
— |
Hållbarhetsprovning: provning av hela fordonet/åldrandeprovning i bänk/ingen (1) |
— |
Försämringsfaktor DF: beräknad/fast (1) |
— |
Angivna värden … |
— |
Tillämplig typ 1-cykel (bilaga XXI, underbilaga 4 eller Uneces föreskrifter nr 83) (3) … |
Typ 6 |
CO (g/km) |
THC (g/km) |
Uppmätt värde |
|
|
2.1.1 |
För tvåbränslefordon ska tabellen för provning av typ 1 upprepas för varje bränsle. För flexbränslefordon när provningen av typ 1 ska utföras på varje bränsle enligt figur I.2.4 i bilaga I och för fordon som drivs med motorgas eller naturgas/biometan (antingen enbränsle eller tvåbränsle) ska tabellen upprepas för varje referensgas som används vid provningen, och en ytterligare tabell ska visa de sämsta uppmätta resultaten. I enlighet med avsnitt 3.1.4 i bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 83 ska det om tillämpligt anges om resultaten är uppmätta eller beräknade. |
2.1.2 |
Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikatorn … |
2.1.3 |
Förteckning över alla komponenter som övervakas av OBD-systemet och deras funktion … |
2.1.4 |
Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt) för … |
2.1.4.1 |
Upptäckt av feltändning (4): … |
2.1.4.2 |
Övervakning av katalysator (4) … |
2.1.4.3 |
Övervakning av syregivare (4) … |
2.1.4.4 |
Andra komponenter som övervakas av OBD-systemet (4) … |
2.1.4.5 |
Övervakning av katalysator (5): … |
2.1.4.6 |
Övervakning av partikelfälla (5) … |
2.1.4.7 |
Övervakning av det elektroniska bränslesystemets aktuator (5) … |
2.1.4.8 |
Andra komponenter som övervakas av OBD-systemet … |
2.1.5 |
Kriterier för aktivering av felindikatorn (fast antal körcykler eller statistisk metod) … |
2.1.6 |
Förteckning över alla OBD-utkoder och format som används (med en förklaring av samtliga) … |
2.2 Ej tilldelad
2.3 Katalysatorer: ja/nej (1)
2.3.1 |
Originalkatalysatorer provade med avseende på alla relevanta krav i denna förordning: ja/nej (1) |
2.4 Resultat av röktäthetsprovning (1)
2.4.1 Vid konstanta varvtal: Se den tekniska tjänstens provningsrapport nr …
2.4.2 Provningar med fri acceleration
2.4.2.1 |
Uppmätt värde på absorptionskoefficient: … m–1 |
2.4.2.2 |
Korrigerat värde på absorptionskoefficient: … m–1 |
2.4.2.3 |
Absorptionskoefficientsymbolens placering på fordonet: … |
2.5 Provningsresultat för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
2.5.1 Fordon med förbränningsmotor eller icke externt laddbart hybridelfordon
2.5.1.1 Fordon Hög
2.5.1.1.1 Energibehov under cykel … J
2.5.1.1.2 Vägmotståndskoefficienter
2.5.1.1.2.1 |
f0, N … |
2.5.1.1.2.2 |
f1, N/(km/h) … |
2.5.1.1.2.3 |
f2, N/(km/h)2 … |
2.5.1.1.3 Koldioxidmassutsläpp (ange värden för varje provat referensbränsle, för faserna de uppmätta värdena, för kombinationen se punkterna 1.1.2.3.8 och 1.1.2.3.9 i underbilaga 6 till bilaga XXI)
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Provning |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
MCO2,p,5 / MCO2,c,5 |
1 |
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
MCO2,p,H / MCO2,c,H |
|
|
|
|
|
2.5.1.1.4 Bränsleförbrukning (ange värden för varje provat referensbränsle, för faserna de uppmätta värdena, för kombinationen se punkterna 1.1.2.3.8 och 1.1.2.3.9 i underbilaga 6 till bilaga XXI)
Bränsleförbrukning (l/100 km) eller m3/100 km eller kg/100 km1 |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
Slutliga värden FCp,H / FCc,H |
|
|
|
|
|
2.5.1.2 Fordon Låg (i tillämpliga fall)
2.5.1.2.1 Energibehov under cykel … J
2.5.1.2.2 Vägmotståndskoefficienter
2.5.1.2.2.1 |
f0, N … |
2.5.1.2.2.2 |
f1, N/(km/h) … |
2.5.1.2.2.3 |
f2, N/(km/h)2 … |
2.5.1.2.2 Koldioxidmassutsläpp (ange värden för varje provat referensbränsle, för faserna de uppmätta värdena, för kombinationen se punkterna 1.1.2.3.8 och 1.1.2.3.9 i underbilaga 6 till bilaga XXI)
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Provning |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
MCO2,p,5 / MCO2,c,5 |
1 |
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
MCO2,p,L / MCO2,c,L |
|
|
|
|
|
2.5.1.2.3 Bränsleförbrukning (ange värden för varje provat referensbränsle, för faserna de uppmätta värdena, för kombinationen se punkterna 1.1.2.3.8 och 1.1.2.3.9 i underbilaga 6 till bilaga XXI)
Bränsleförbrukning (l/100 km) eller m3/100 km eller kg/100 km1 |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
Slutliga värden FCp,H / FCc,H |
|
|
|
|
|
2.5.1.3 För fordon som endast drivs med förbränningsmotor och som är försedda med periodiskt regenererade system enligt definitionen i artikel 2.6 i denna förordning ska provningsresultaten justeras med faktorn Ki i enlighet med tillägg 1 till underbilagag 6 till bilaga XXI.
2.5.1.3.1 Information om regenereringsstrategi för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
D |
= |
antalet driftcykler mellan två cykler då regenereringsfaser inträffar … |
d |
= |
antalet driftcykler som krävs för regenerering: … |
- Tillämplig typ 1-cykel (bilaga XXI, underbilaga 4 eller Uneces föreskrifter nr 83) (3) …
|
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
Ki (additiv/multiplikativ)1 Värden för CO2 och bränsleförbrukning (10) |
|
|
|
|
|
2.5.2 Fordon med endast eldrift (1)
2.5.2.1 Elenergiförbrukning (angivet värde)
2.5.2.1.1 |
Elenergiförbrukning:
|
2.5.2.1.2 |
Total tid utanför toleransen för cykelns utförande: … s |
2.5.2.2 Räckvidd för endast eldrift (PER)
PER (km) |
Provning |
Stad |
Kombinerad |
Uppmätt räckvidd för endast eldrift |
1 |
|
|
2 |
|
|
|
3 |
|
|
|
Angivet värde |
— |
|
2.5.3 Externt laddbart hybridelfordon
2.5.3.1 Laddningsbevarande koldioxidmassutsläpp
Fordon Hög
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Provning |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
MCO2,p,5 / MCO2,c,5 |
1 |
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
MCO2,p,H / MCO2,c,H |
|
|
|
|
|
Fordon Låg (i tillämpliga fall)
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Provning |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
MCO2,p,5 / MCO2,c,5 |
1 |
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
MCO2,p,L / MCO2,c,L |
|
|
|
|
|
Fordon Medel (i tillämpliga fall)
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Provning |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
MCO2,p,5 / MCO2,c,5 |
1 |
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
MCO2,p,M / MCO2,c,M |
|
|
|
|
|
2.5.3.2 Laddningstömmande koldioxidmassutsläpp
Fordon Hög
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Provning |
Kombinerad |
MCO2,CD |
1 |
|
2 |
|
|
3 |
|
|
MCO2,CD,H |
|
Fordon Låg (i tillämpliga fall)
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Provning |
Kombinerad |
MCO2,CD |
1 |
|
2 |
|
|
3 |
|
|
MCO2,CD,L |
|
Fordon Medel (i tillämpliga fall)
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Provning |
Kombinerad |
MCO2,CD |
1 |
|
2 |
|
|
3 |
|
|
MCO2,CD,M |
|
2.5.3.3 Koldioxidmassutsläpp (viktade, kombinerade) (6):
|
Fordon Hög: MCO2,weighted … g/km |
|
Fordon Låg (i tillämpliga fall): MCO2,weighted … g/km |
|
Fordon Medel (i tillämpliga fall): MCO2,weighted … g/km |
2.5.3.4 Laddningsbevarande bränsleförbrukning
Fordon Hög
Bränsleförbrukning (l/100 km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
Slutliga värden FCp,H / FCc,H |
|
|
|
|
|
Fordon Låg (i tillämpliga fall)
Bränsleförbrukning (l/100 km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
Slutliga värden FCp,H / FCc,H |
|
|
|
|
|
Fordon Medel (i tillämpliga fall)
Bränsleförbrukning (l/100 km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
Slutliga värden FCp,M / FCc,M |
|
|
|
|
|
2.5.3.5 Laddningstömmande bränsleförbrukning
Fordon Hög
Bränsleförbrukning (l/100km) |
Provning |
Kombinerad |
FCCD |
1 |
|
2 |
|
|
3 |
|
|
FCCD,H |
|
Fordon Låg (i tillämpliga fall)
Bränsleförbrukning (l/100km) |
Provning |
Kombinerad |
FCCD |
1 |
|
2 |
|
|
3 |
|
|
FCCD,L |
|
Fordon Medel (i tillämpliga fall)
Bränsleförbrukning (l/100km) |
Provning |
Kombinerad |
FCCD |
1 |
|
2 |
|
|
3 |
|
|
FCCD,M |
|
2.5.3.6 Bränsleförbrukning (viktad, kombinerad) (6):
|
Fordon Hög: FCweighted … l/100 km |
|
Fordon Låg (i tillämpliga fall): FCweighted … l/100 km |
|
Fordon Medel (i tillämpliga fall): FCweighted … l/100 km |
2.5.3.7 Räckvidder
2.5.3.7.1 Helt elektrisk räckvidd (AER)
AER (km) |
Provning |
Stad |
Kombinerad |
AER-värden |
1 |
|
|
2 |
|
|
|
3 |
|
|
|
Slutliga värden AER |
|
|
2.5.3.7.2 Likvärdig helt elektrisk räckvidd (EAER)
EAER (km) |
Stad |
Kombinerad |
EAER-värden |
|
|
2.5.3.7.3 Faktisk laddningstömmande räckvidd RCDA
RCDA (km) |
Kombinerad |
RCDA-värden |
|
2.5.3.7.4 Räckvidd för laddningstömmande cykel RCDC
RCDC (km) |
Provning |
Kombinerad |
RCDC-värden |
1 |
|
2 |
|
|
3 |
|
|
Slutliga värden RCDC |
|
2.5.3.8 Elförbrukning
2.5.3.8.1 Elförbrukning (EC)
EC (Wh/km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Stad |
Kombinerad |
Elförbrukningsvärden |
|
|
|
|
|
|
2.5.3.8.2 Användningsfaktorviktad laddningstömmande elförbrukning ECAC,CD (kombinerad)
ECAC,CD (Wh/km) |
Provning |
Kombinerad |
ECAC,CD-värden |
1 |
|
2 |
|
|
3 |
|
|
Slutliga värden ECAC,CD |
|
2.5.3.8.3 Användningsfaktorviktad elförbrukning ECAC,weighted (kombinerad)
ECAC,weighted (Wh/km) |
Provning |
Kombinerad |
ECAC,weighted-värden |
1 |
|
2 |
|
|
3 |
|
|
Slutliga värden ECAC,weighted |
|
2.6 Miljöinnovationernas provningsresultat (7) (8)
Beslut om godkännande av miljöinnovationen (20) |
Miljöinnovationens kod (21) |
Cykel av typ 1/I (22) |
|
|
|
|
|
Minskning av koldioxidutsläpp ((1 - 2) - (3 - 4)) * 5 |
||||||||||
xxx/201x |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
Summa minskning av koldioxidutsläpp under NEDC (g/km) (24) |
|
||||||||||||||||
|
Summa minskning av koldioxidutsläpp under WLTP (g/km) (25) |
|
2.6.1 Allmän kod för miljöinnovationerna (9): …
3. INFORMATION OM FORDONSREPARATION
3.1 |
Adress till webbplatsen för tillgång till reparations- och underhållsinformation … |
3.1.1 |
Dag den är tillgänglig från (senast sex månader efter dagen för typgodkännandet) … |
3.2 |
Villkor och förutsättningar för tillgång (tillgångens längd, pris för tillgång per timme, dag, månad, år eller per transaktion) till webbplatsen enligt punkt 3.1 … |
3.3 |
Det format i vilket information om reparation och underhåll av fordon lämnas via den webbplats som avses i punkt 3.1 … |
3.4 |
Tillverkarens intyg om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon ingett den … |
4. MÄTNING AV EFFEKT
Största nettomotoreffekt hos förbränningsmotor, nettoeffekt och största motoreffekt under 30 minuter för elektrisk transmission
4.1 Nettoeffekt hos förbränningsmotor
4.1.1 |
Motorvarvtal (min–1) … |
4.1.2 |
Uppmätt bränsleflöde (g/h) … |
4.1.3 |
Uppmätt vridmoment (Nm) … |
4.1.4 |
Uppmätt effekt (kW) … |
4.1.5 |
Barometertryck (kPa) … |
4.1.6 |
Vattenångtryck (kPa) … |
4.1.7 |
Inloppsluftens temperatur (K) … |
4.1.8 |
Korrektionsfaktor för effekt, om tillämpligt … |
4.1.9 |
Korrigerad effekt (kW) … |
4.1.10 |
Hjälpkraftseffekt (kW) … |
4.1.11 |
Nettoeffekt (kW) … |
4.1.12 |
Nettovridmoment (Nm) … |
4.1.13 |
Korrigerad specifik bränsleförbrukning (g/kWh) … |
4.2 Elektrisk kraftöverföring
4.2.1 Deklarerade uppgifter
4.2.2 Maximal nettoeffekt: … kW, vid… min–1
4.2.3 Maximalt nettovridmoment: … Nm, vid… min–1
4.2.4 Maximalt nettovridmoment vid noll motorvarvtal: … Nm
4.2.5 Maximal effekt under 30 minuter: … kW
4.2.6 Väsentliga egenskaper hos den elektriska kraftöverföringen
4.2.7 Provningsspänning (likspänning): …… V
4.2.8 Funktionssätt …
4.2.9 Kylsystem
4.2.10. Motor: vätska/luft (1)
4.2.11. Variator: vätska/luft (1)
5. ANMÄRKNINGAR …
Förklarande anmärkningar
(2) |
EUT L 171, 29.6.2007, s. 1. |
(3) |
EUT L 175, 7.7.2017, s. 1. |
(4) |
Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna information, ska dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??). |
(5) |
Enligt definitionen i avsnitt A i bilaga II. |
(6) |
Enligt definitionen i artikel 3.39 i direktiv 2007/46/EG. |
(8) |
I tillämpliga fall. |
(9) |
Avrunda till 2 decimaler. |
(10) |
Avrunda till 4 decimaler. |
(11) |
Ej tillämpligt. |
(12) |
Medelvärde beräknat genom addition av medelvärden (M.Ki) beräknade för THC och NOx. |
(13) |
Avrunda till 1 decimal mer än gränsvärdet. |
(20) |
Nummer på kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen. |
(21) |
Tilldelas i kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen. |
(22) |
Tillämplig cykel av typ 1: bilaga XXI, underbilaga 4 eller Uneces föreskrifter nr 83. |
(23) |
Om en modelleringsmetod tillämpas istället för en provcykel av typ 1 ska detta värde vara det som ges av modelleringsmetoden. |
(24) |
Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp under typ I enligt Uneces föreskrifter nr 83. |
(25) |
Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp under typ I enligt underbilaga 4 till bilaga XXI i denna förordning. |
(1) Stryk vad som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämplig).
(2) Däcktyp enligt Uneces föreskrifter nr 117.
(3) Ange det tillämpliga förfarandet.
(4) För fordon med gnisttändningsmotorer.
(5) För fordon med motorer med kompressionständning.
(6) Uppmätt under den kombinerade cykeln.
(7) Upprepa tabellen för varje provat jämförelsebränsle.
(8) Utöka tabellen vid behov med en rad för varje miljöinnovation.
(9) Den allmänna koden för miljöinnovationerna ska bestå av följande delar åtskilda av mellanslag:
— |
Typgodkännandemyndighetens kod enligt bilaga VII till direktiv 2007/46/EG. |
— |
En enskild kod för varje miljöinnovation som fordonet utrustats med i enlighet med den kronologiska ordningen av kommissionens godkännandebeslut. |
(Till exempel ska den allmänna koden för tre miljöinnovationer godkända kronologiskt som 10, 15 och 16 och monterade på ett fordon som certifierats av den tyska godkännandemyndigheten vara: e1 10 15 16.)
Tillägg till addendumet till typgodkännandeintyget
Övergångsperiod (korrelation)
(Övergångsbestämmelse)
1. Koldioxidutsläppsresultat från Co2mpas
1.1 Co2mpas-version
1.2 Fordon Hög
1.2.1 Koldioxidmassutsläpp (ange för varje provat referensbränsle)
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Stadskörning |
Landsvägskörning |
Kombinerad |
MCO2,NEDC_H,co2mpas |
|
|
|
1.3 Fordon Låg (i tillämpliga fall)
1.3.1 Koldioxidmassutsläpp (ange för varje provat referensbränsle)
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Stadskörning |
Landsvägskörning |
Kombinerad |
MCO2,NEDC_L,co2mpas |
|
|
|
2. Provningsresultat för koldioxidutsläpp (i förekommande fall)
2.1 Fordon Hög
2.1.1 Koldioxidmassutsläpp (ange för varje provat referensbränsle)
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Stadskörning |
Landsvägskörning |
Kombinerad |
MCO2,NEDC_H,test |
|
|
|
2.2 Fordon Låg (i tillämpliga fall)
2.2.1 Koldioxidmassutsläpp (ange för varje provat referensbränsle)
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Stadskörning |
Landsvägskörning |
Kombinerad |
MCO2,NEDC_L,test |
|
|
|
3. Avvikelsefaktorer (fastställda i enlighet med punkt 3.2.8 i förordning (EU) 2017/1152 och (EU) 2017/1153)
Avvikelsefaktorer |
Fordon Hög |
Fordon Låg (i förekommande fall) |
De |
|
|
Tillägg 5
Information om fordonets OBD-system
1. Informationen som krävs enligt detta tillägg ska lämnas av fordonstillverkaren för att det ska vara möjligt att tillverka ersättnings- eller servicekomponenter samt diagnosverktyg och provningsutrustning som är OBD-kompatibla.
2. Följande information ska på begäran utan diskriminering göras tillgänglig för varje intresserad tillverkare av komponenter, diagnosverktyg eller provningsutrustning.
2.1 |
En beskrivning av typ och antal konditioneringscykler som använts vid det ursprungliga typgodkännandet av fordonet. |
2.2 |
En beskrivning av typ av OBD-demonstrationscykel som använts vid det ursprungliga typgodkännandet av fordonet för den komponent som övervakas av OBD-systemet. |
2.3 |
Ett uttömmande dokument som beskriver alla avkända komponenter samt strategin för feldetektering och aktivering av felindikatorn (fast antal körcykler eller statistisk metod), inklusive en förteckning över relevanta sekundära avkänningsparametrar för varje komponent som övervakas med OBD-systemet och en förteckning över OBD-systemets utkoder och format (med en förklaring av var och en) som har samband med enskilda utsläppsrelaterade komponenter i framdrivningssystemet och enskilda icke-utsläppsrelaterade komponenter, där övervakningen av komponenten används för att avgöra om felindikatorn ska aktiveras. Framför allt ska en uttömmande förklaring lämnas för de uppgifter som ges i service $05 Test ID $21 till FF och de uppgifter som ges i service $06. När det gäller fordonstyper som använder en kommunikationslänk i enlighet med ISO 15765-4 ”Road vehicles – Diagnostics on Controller Area Network (CAN) – Part 4: Requirements for emissions-related systems”, ska en uttömmande beskrivning av de uppgifter som ges i service $06 Test ID $00 till FF tillhandahållas för varje ID-stödd OBD-övervakare. Dessa uppgifter får lämnas i form av en tabell enligt följande:
|
3. INFORMATION SOM KRÄVS FÖR TILLVERKNING AV DIAGNOSVERKTYG
För att underlätta tillhandahållandet av generiska diagnosverktyg till reparatörer som hanterar flera fabrikat, ska fordonstillverkare lämna tillgång till de uppgifter som avses i punkterna 3.1–3.3 via sina webbplatser för reparationsinformation. Uppgifterna ska inbegripa alla funktioner hos diagnosverktyg och alla länkar till reparationsinformation och felsökningsinstruktioner. Tillgången till dessa uppgifter får avgiftsbeläggas i rimlig utsträckning.
3.1 Information om kommunikationsprotokoll
Följande uppgifter ska lämnas, kopplade till fordonsmärke, modell och variant, eller annan lämplig identifiering såsom VIN eller identifiering av fordon och system:
a) |
All ytterligare information om protokoll som krävs för att möjliggöra fullständig diagnos utöver standarderna i avsnitt 4 i bilaga XI, inklusive all ytterligare information om maskinvaru- eller programvaruprotokoll, identifiering av parametrar, överföringsfunktioner, krav på funktionsuppehållande eller felvillkor. |
b) |
Upplysningar om erhållande och tolkning av alla felkoder som inte överensstämmer med standarderna i avsnitt 4 i bilaga XI. |
c) |
En förteckning över alla tillgängliga driftsdataparametrar, inklusive skalbarhet och tillgång. |
d) |
En förteckning över alla tillgängliga funktionsprovningar, inklusive aktivering eller kontroll av anordningar och implementering av dem. |
e) |
Upplysningar om erhållande av alla uppgifter om komponenter och status, vilande diagnosfelkoder och ögonblicksbilder. |
f) |
Återställning av parametrar för adaptiv inlärning, variantkoder, inställning av ersättningskomponenter samt kundinställningar. |
g) |
Identifiering och variantkod för elektronisk styrenhet (ECU). |
h) |
Uppgifter om hur driftsljus återställs. |
i) |
Diagnosanslutningens placering och uppgifter om anslutningsdon. |
j) |
Identifikation av motorn. |
3.2 Provning och diagnos av OBD-övervakade komponenter
Följande information ska krävas:
a) |
En beskrivning av provningar för att verifiera komponentens funktion, vid komponenten eller i kablaget. |
b) |
Provningsförfarande, inklusive provningsparametrar och komponentinformation. |
c) |
Uppgifter om anslutning, inklusive minsta och största insignal och utsignal samt körnings- och belastningsvärden. |
d) |
Förväntade värden under vissa körförhållanden, inklusive tomgång. |
e) |
Elektriska värden för komponenten i statiskt och dynamiskt läge. |
f) |
Felvärden för vart och ett av ovanstående alternativ. |
g) |
Feldiagnossekvenser, inklusive felträd och vägledd eliminering av diagnoser. |
3.3 Uppgifter som krävs för reparation
Följande information ska krävas:
a) |
Initialisering av elektronisk styrenhet (ECU) och komponenter (om ersättningsdelar monteras). |
b) |
Initialisering av nya eller ersättande elektroniska styrenheter, i förekommande fall med hjälp av (om)programmeringsmetoder av ”pass-through”-typ. |
Tillägg 6
Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg
1. Den tredje delen av ett EG-typgodkännandenummer som utfärdats i enlighet med artikel 6.1 ska bestå av numret på genomföranderättsakten eller den senaste ändringsrättsakten som är tillämplig på EG-typgodkännandet. Detta nummer ska åtföljas av en eller flera tecken som betecknar olika kategorier i enlighet med tabell 1.
Tecken |
Utsläppsstandard |
OBD-standard |
Fordonskategori och klass |
Motor |
Datum för genomförande: nya typer |
Datum för genomförande: nya fordon |
Sista dagen för registrering |
AA |
Euro 6c |
Euro 6-1 |
M, N1 klass I |
Gnist., Komp. |
|
|
31.8.2018 |
AB |
Euro 6c |
Euro 6-1 |
N1 klass II |
Gnist., Komp. |
|
|
31.8.2019 |
AC |
Euro 6c |
Euro 6-1 |
N1 klass III, N2 |
Gnist., Komp. |
|
|
31.8.2019 |
AD |
Euro 6c |
Euro 6-2 |
M, N1 klass I |
Gnist., Komp. |
|
1.9.2018 |
31.8.2019 |
AE |
Euro 6c |
Euro 6-2 |
N1 klass II |
Gnist., Komp. |
|
1.9.2019 |
31.8.2020 |
AF |
Euro 6c |
Euro 6-2 |
N1 klass III, N2 |
Gnist., Komp. |
|
1.9.2019 |
31.8.2020 |
AG |
Euro 6d-TEMP |
Euro 6-2 |
M, N1 klass I |
Gnist., Komp. |
1.9.2017 |
1.9.2019 |
31.12.2020 |
AH |
Euro 6d-TEMP |
Euro 6-2 |
N1 klass II |
Gnist., Komp. |
1.9.2018 |
1.9.2020 |
31.12.2021 |
AI |
Euro 6d-TEMP |
Euro 6-2 |
N1 klass III, N2 |
Gnist., Komp. |
1.9.2018 |
1.9.2020 |
31.12.2021 |
AJ |
Euro 6d |
Euro 6-2 |
M, N1 klass I |
Gnist., Komp. |
1.1.2020 |
1.1.2021 |
|
AK |
Euro 6d |
Euro 6-2 |
N1 klass II |
Gnist., Komp. |
1.1.2021 |
1.1.2022 |
|
AL |
Euro 6d |
Euro 6-2 |
N1 klass III, N2 |
Gnist., Komp. |
1.1.2021 |
1.1.2022 |
|
AX |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Alla fordon |
Batteri, helt elektriskt |
1.9.2009 |
1.1.2011 |
|
AY |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Alla fordon |
Batteri, helt elektriskt |
1.9.2009 |
1.1.2011 |
|
AZ |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Alla fordon som använder certifikat enligt punkt 2.1.1 i bilaga I |
Gnist., Komp. |
1.9.2009 |
1.1.2011 |
|
Förklaring: OBD-standard Euro 6-1 = kompletta OBD-krav enligt Euro 6 men med preliminära OBD-gränsvärden enligt definitionen i punkt 2.3.4 i bilaga XI och delvis mindre stränga krav på IUPR. OBD-standard Euro 6-2 = kompletta OBD-krav enligt Euro 6 men med slutgiltiga OBD-gränsvärden enligt definitionen i punkt 2.3.3 i bilaga XI. Utsläppsstandard Euro 6c = RDE-provning för övervakning endast (inga NTE-utsläppsgränsvärden tillämpas), annars kompletta utsläppskrav enligt Euro 6. Utsläppsstandard Euro 6d-TEMP = RDE-provning gentemot tillfälliga överensstämmelsefaktorer, annars kompletta utsläppskrav enligt Euro 6. Utsläppsstandard Euro 6d = RDE-provning gentemot slutgiltiga överensstämmelsefaktorer, annars kompletta utsläppskrav enligt Euro 6. |
2. EXEMPEL PÅ NUMMER PÅ TYPGODKÄNNANDEINTYG
2.1 |
Nedan anges ett exempel på ett godkännande av en lätt Euro 6-personbil enligt utsläppsstandard Euro 6d och OBD-standard Euro 6–2, angivet med tecknen AJ enligt tabell 1, som utfärdats av Luxemburg, angivet med koden e13. Godkännandet beviljades enligt förordning (EG) nr 715/2007 och dess tillämpningsförordning (EG) xxx/2016 utan ändringar. Det är det 17: e godkännandet av detta slag utan utökning, så de fjärde och femte delarna av certifieringsnumret är 0017 respektive 00.
|
2.2 |
Detta andra exempel visar ett godkännande av ett lätt Euro 6-nyttofordon av kategori N1 klass II enligt utsläppsstandard Euro 6d_TEMP och OBD-standard Euro 6–2, angivet med tecknen AH enligt tabell 1, som utfärdats av Rumänien, angivet med koden e19. Godkännandet beviljades enligt förordning (EG) nr 715/2007 och dess tillämpningslagstiftning i dess ändrade lydelse enligt förordning xxx/2018. Det är det första godkännandet av detta slag utan utökning, så de fjärde och femte delarna av certifieringsnumret är 0001 respektive 00.
|
Tillägg 8a
Provningsrapport
Provningsrapporten är den rapport som utfärdas av den tekniska tjänst som ansvarar för provningarnas utförande enligt denna förordning.
En separat provningsrapport ska utarbetas för varje interpoleringsfamilj, enligt definitionen i punkt 5.6 i bilaga XXI.
Följande information, om tillämplig, är de minimiuppgifter som krävs för provning av typ 1 och ATCT-provningen.
RAPPORTNUMMER
SÖKANDE |
|
||
Tillverkare |
|
||
ÄRENDE |
Bestämning av fordonets vägmotstånd |
||
Fordon som ska provas |
|||
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
SLUTSATS |
Det fordon som provats uppfyller de krav som nämns i ärenderaden. |
ORT |
DD/MM/ÅÅÅÅ |
Anmärkningar:
— |
Hänvisningar till relevanta avsnitt i förordning (EG) nr 692/2008 är markerade med grått. |
— |
(ATCT) innebär endast för ATCT-provningsrapporten. |
— |
(ej ATCT) innebär inte relevant för ATCT-provningsrapporten. |
— |
Ingen hänvisning till ATCT innebär att det krävs för både typ 1-provningsrapporten och ATCT-provningsrapporten. |
Allmänna anmärkningar:
Om det finns flera alternativ (hänvisningar), ska det som provats beskrivas i provningsrapporten.
Om inte, kan en enda hänvisning till informationsdokumentet i början av rapporten vara tillräcklig.
Varje teknisk tjänst får inkludera vissa kompletterande uppgifter.
(a) |
Specifikt för gnisttändningsmotor. |
(b) |
Specifikt för kompressionständningsmotor. |
1. BESKRIVNING AV PROVADE FORDON HÖG, LÅG OCH MEDEL (I TILLÄMPLIGA FALL)
1.1 ALLMÄNT
Fordonsnummer |
: |
Prototypnummer och VIN |
Kategori Bilaga I tillägg 3 & 4 punkt 0.4 |
: |
|
Antal säten (inklusive förarsätet) Bilaga I, tillägg 3 punkt 9.10.3 & tillägg 4 addendum punkt 1.4 |
: |
|
Karosseri Bilaga I, tillägg 3 punkt 9.1 & tillägg 4 addendum punkt 1.6 |
: |
|
Drivhjul Bilaga I, tillägg 3 punkt 1.3.3 & tillägg 4 addendum punkt 1.7 |
: |
|
1.1.1 FRAMDRIVNINGSSYSTEMETS KONSTRUKTION
Framdrivningssystemets konstruktion |
: |
förbränningsmotor, hybrid, el eller bränslecell |
1.1.2 FÖRBRÄNNINGSMOTOR (om tillämpligt)
Om mer än en förbränningsmotor, upprepa punkten
Fabrikat |
: |
|
||||
Typ Bilaga I, tillägg 3 punkt 3.1.1 & tillägg 4 addendum punkt 1.10 |
: |
|
||||
Funktionssätt Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.1.1 |
: |
tvåtakt/fyrtakt |
||||
Antal cylindrar och deras placering Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.1.2 |
: |
|
||||
Slagvolym (cm3) Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.1.3 & tillägg 4, addendum, punkt 1.10.1 |
: |
|
||||
Motorvarvtal vid tomgång (min–1) Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.1.6 |
: |
|
+ – |
|||
Förhöjt tomgångsvarvtal (min–1) (a) Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.1.6.1 |
: |
|
+ – |
|||
nmin drive(rpm) |
: |
|
||||
Motorns nominella effekt Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.1.8 & tillägg 4, addendum, punkt 1.10.4 |
: |
|
kW |
vid |
|
rpm (varv per minut) |
Maximalt nettovridmoment Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.1.10 & tillägg 4, addendum, punkt 1.11.3 |
: |
|
Nm |
vid |
|
rpm (varv per minut) |
Motorsmörjmedel |
: |
Tillverkarens specifikation (om det finns flera hänvisningar i informationsdokumentet) |
||||
Kylsystem Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.7 |
: |
Typ: luft/vatten/olja |
||||
Isolering |
: |
material, mängd, placering, volym och vikt |
1.1.3 PROVNINGSBRÄNSLE för typ 1-provning (om tillämpligt)
Om mer än ett provningsbränsle, upprepa punkten
Fabrikat |
: |
|
Typ Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.2.1 & tillägg 4, addendum, punkt 1.10.3 |
: |
bensin E10 – Diesel B7 – LPG – NG –... |
Densitet vid 15 °C Bilaga IX |
: |
|
Svavelhalt Underbilaga 3 till bilaga XXI |
: |
Endast för diesel B7 och bensin E10 |
Bilaga IX |
: |
|
Partinummer |
: |
|
Willansfaktorer (för förbränningsmotor) för koldioxidutsläpp (gCO2/km) |
: |
|
1.1.4 BRÄNSLETILLFÖRSELSYSTEM (om tillämpligt)
Om mer än ett bränsletillförselsystem, upprepa punkten
Direktinsprutning |
: |
ja/nej eller beskrivning |
Fordonets bränsletyp Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.2.4 |
: |
enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle |
Styrenhet |
||
Delhänvisning Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.4.2.9.3.1 |
: |
samma som informationsdokument |
Provad programvara Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.4.2.9.3.1.1 |
: |
läst via scanverktyg, t.ex. |
Luftflödesmätare Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.4.2.9.3.3 |
: |
|
Spjällhus Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.4.2.9.3.5 |
: |
|
Tryckgivare Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.4.3.4.11 |
: |
|
Insprutningspump Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.4.2.3 |
: |
|
Insprutare Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.4.2.6 |
: |
|
1.1.5 INSUGNINGSSYSTEM (om tillämpligt)
Om mer än ett insugningssystem, upprepa punkten
Överladdare Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.8.1 |
: |
ja/nej fabrikat & typ (1) |
Laddluftkylare Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.8.2 |
: |
ja/nej typ (luft/luft, luft/vatten) (1) |
Luftfilter (element) (1) Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.8.4.2 |
: |
fabrikat & typ |
Insugningsljuddämpare (1) Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.8.4.3 |
: |
fabrikat & typ |
1.1.6 AVGASSYSTEM OCH ANTI-AVDUNSTNINGSSYSTEM (om tillämpligt)
Om mer än ett, upprepa punkten
Första katalysator Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.12.2.1.12 & 3.2.12.2.1.13 |
: |
fabrikat & hänvisning (1) funktionssätt: trevägs/oxidations/NOx-fälla/SCR |
Andra katalysator |
: |
fabrikat & hänvisning (1) funktionssätt: trevägs/oxidations/NOx-fälla/SCR |
Partikelfälla Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.12.2.6 |
: |
med/utan/ej tillämpligt fabrikat & hänvisning (1) |
Hänvisning till och placering av syregivare Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.12.2.2 |
: |
före katalysator/efter katalysator |
Luftinsprutning Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.12.2.3 |
: |
med/utan/ej tillämpligt |
EGR Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.12.2.4 |
: |
med/utan/ej tillämpligt kyld/inte kyld |
System för att begränsa utsläpp genom avdunstning Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.12.2.5 |
: |
med/utan/ej tillämpligt |
Hänvisning till och placering av NOx-givare |
: |
Före/efter |
Allmän beskrivning (1) Bilaga I, tillägg 3, punkt 3.2.9.2 |
: |
|
1.1.7 VÄRMELAGRINGSANORDNING(om tillämpligt)
Om mer än en värmelagringsanordning, upprepa punkten
Värmelagringsanordning |
: |
ja/nej |
Värmekapacitet (lagrad entalpi J) |
: |
|
Tid för värmeutstrålning |
: |
|
1.1.8 KRAFTÖVERFÖRING (om tillämpligt)
Om mer än en kraftöverföring, upprepa punkten
Växellåda Bilaga I, tillägg 3, punkt 4.5.1 & tillägg 4, addendum, punkt 1.13.1 |
: |
manuell/automatisk/kontinuerligt variabel |
Växlingsförfarande |
||
Dominerande läge |
: |
ja/nej normal/kör/miljö/... |
Bästa tänkbara läge för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning (i förekommande fall) |
: |
|
Sämsta tänkbara läge för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning (i förekommande fall) |
: |
|
Styrenhet |
: |
|
Smörjmedel, växellåda |
: |
Tillverkarens specifikation (om det finns flera hänvisningar i informationsdokumentet) |
Däck Bilaga I, tillägg 3, punkt 6.6 & tillägg 4, addendum, punkt 1.14 |
||
Fabrikat |
: |
|
Typ |
: |
|
Dimensioner främre/bakre Bilaga I, tillägg 3, punkt 6.6.1 |
: |
|
Omkrets (m) |
: |
|
Däcktryck (kPa) Bilaga I, tillägg 3, punkt 6.6.3 |
: |
|
Utväxlingsförhållanden (R.T.), primära förhållanden (R.P.) och (fordonshastighet (km/h)) / (motorvarvtal (1 000 (min–1)) (V1 000) för var och en av utväxlingarna (R.B.).
Bilaga I, tillägg 3, punkt 4.6 & tillägg 4, addendum, punkt 1.13.3
R.B. |
R.P. |
R.T. |
V1 000 |
Första |
1/1 |
|
|
Andra |
1/1 |
|
|
Tredje |
1/1 |
|
|
Fjärde |
1/1 |
|
|
Femte |
1/1 |
|
|
… |
|
|
|
|
|
|
|
1.1.9 ELMASKIN (om tillämpligt)
Om mer än en elmaskin, upprepa punkten
Fabrikat |
: |
|
Typ |
: |
|
Toppeffekt |
: |
|
1.1.10 UPPLADDNINGSBART ELENERGILAGRINGSSYSTEM FÖR DRIFT (om tillämpligt)
Om mer än ett uppladdningsbart elenergilagringssystem för drift, upprepa punkten
Fabrikat |
: |
|
Typ |
: |
|
Kapacitet |
: |
|
Nominell spänning |
: |
|
1.1.12 BRÄNSLECELL (om tillämpligt)
Om mer än en bränslecell, upprepa punkten
Fabrikat |
: |
|
Typ |
: |
|
Maximal effekt |
: |
|
Nominell spänning |
: |
|
1.1.13 KRAFTELEKTRONIK (om tillämpligt)
Mer än en kraftelektronik kan förekomma (framdrivningsomvandlare, lågspänningssystem eller laddare)
Fabrikat |
: |
|
Typ |
: |
|
Effekt |
: |
|
1.2 FORDON HÖG BESKRIVNING (typ 1) eller FORDONSBESKRIVNING (ATCT)
1.2.1 VIKT
Provningsvikt (kg) |
: |
|
1.2.2 VÄGMOTSTÅNDSPARAMETRAR
f0 (N) |
: |
|
f1 (N/(km/h)) |
: |
|
f2 (N/(km/h)2) |
: |
|
f2_TReg (N/(km/h)2) |
: |
(ATCT) |
Energibehov under cykel (Ws) Bilaga XXI, punkt 3.5.6 |
: |
|
Hänvisning till provningsrapport för vägmotstånd |
: |
|
1.2.3 URVALSPARAMETRAR FÖR CYKEL
Cykel (utan minskning) |
: |
Klass 1/2/3a/3b |
Förhållandet märkeffekt - vikt i körklart skick (PMR) (W/kg) |
: |
(i förekommande fall) |
Förfarande med begränsad hastighet som används vid mätning Bilaga XXI, underbilaga 1, punkt 9 |
: |
ja/nej |
Fordonets högsta hastighet Bilaga I, tillägg 3, punkt 4.7 |
: |
|
Minskning (om tillämpligt) |
: |
ja/nej |
Minskningsfaktor fdsc |
: |
|
Cykelavstånd (m) |
: |
|
Konstant hastighet (vid förkortat provningsförfarande) |
: |
om tillämpligt. |
1.2.4 VÄXLINGSPUNKT (OM TILLÄMPLIGT)
Växling |
: |
Genomsnittlig växel för v ≥ 1 km/h, avrundat till fyra decimaler |
1.3 FORDON LÅG BESKRIVNING (i tillämpliga fall)
1.3.1 VIKT
Provningsvikt (kg) |
: |
|
1.3.2 VÄGMOTSTÅNDSPARAMETRAR
f0 (N) |
: |
|
f1 (N/(km/h)) |
: |
|
f2 (N/(km/h)2) |
: |
|
Energibehov under cykel (Ws) |
: |
|
Δ(CD×Af)LH |
: |
|
Hänvisning till provningsrapport för vägmotstånd |
: |
|
1.3.3 URVALSPARAMETRAR FÖR CYKEL
Cykel (utan minskning) |
: |
Klass 1/2/3a/3b |
Förhållandet märkeffekt - vikt i körklart skick (PMR) (W/kg) |
: |
(i förekommande fall) |
Förfarande med begränsad hastighet som används vid mätning Bilaga XXI, underbilaga 1, punkt 9 |
: |
ja/nej |
Fordonets högsta hastighet Bilaga I, tillägg 3, punkt 4.7 |
: |
|
Minskning (om tillämpligt) |
: |
ja/nej |
Minskningsfaktor fdsc |
: |
|
Cykelavstånd (m) |
: |
|
Konstant hastighet (vid förkortat provningsförfarande) |
: |
om tillämpligt. |
1.3.4 VÄXLINGSPUNKT (OM TILLÄMPLIGT)
Växling |
: |
Genomsnittlig växel för v ≥ 1 km/h, avrundat till fyra decimaler |
1.4 FORDON MEDELBESKRIVNING (i tillämpliga fall)
1.4.1 VIKT
Provningsvikt (kg) |
: |
|
1.4.2 VÄGMOTSTÅNDSPARAMETRAR
f0 (N) |
: |
|
f1 (N/(km/h)) |
: |
|
f2 (N/(km/h)2) |
: |
|
Energibehov under cykel (Ws) |
: |
|
Δ(CD×Af)LH |
: |
|
1.4.3 URVALSPARAMETRAR FÖR CYKEL
Cykel (utan minskning) |
: |
Klass 1/2/3a/3b |
Förhållandet märkeffekt - vikt i körklart skick (PMR) (W/kg) |
: |
(i förekommande fall) |
Förfarande med begränsad hastighet som används vid mätning Bilaga XXI, underbilaga 1, punkt 9 |
: |
ja/nej |
Fordonets högsta hastighet Bilaga I, tillägg 3, punkt 4.7 |
: |
|
Minskning (om tillämpligt) |
: |
ja/nej |
Minskningsfaktor fdsc |
: |
|
Cykelavstånd (m) |
: |
|
Konstant hastighet (vid förkortat provningsförfarande) |
: |
om tillämpligt. |
1.4.4 VÄXLINGSPUNKT (OM TILLÄMPLIGT)
Växling |
: |
Genomsnittlig växel för v ≥ 1 km/h, avrundat till fyra decimaler |
2. PROVNINGSRESULTAT
2.1 TYP 1-PROVNING ELLER ATCT-PROVNING
Inställningsmetod för chassidynamometer |
: |
fast/iterativ/alternativ med egen uppvärmningscykel |
Dynamometer, driftssätt Bilaga XXI, underbilaga 6, punkt 1.2.4.2.2 |
|
ja/nej |
Avstannande Bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 4.2.1.8.5 |
: |
ja/nej |
Ytterligare förkonditionering |
: |
ja/nej Beskrivning |
Försämringsfaktorer |
: |
tilldelad/provad |
2.1.1 Fordon Hög (också använt för ATCT)
Provningsdatum |
: |
(dag/månad/år) |
Provningsplats |
: |
|
Den undre kantens höjd över marken för kylfläkten (cm) |
: |
|
Placering i sidled av fläktens centrum (om ändras på begäran av tillverkaren) |
: |
I fordonets mittlinje/... |
Avstånd från fordonets front (cm) |
: |
|
2.1.1.1 Förorenande utsläpp (om tillämpligt)
2.1.1.1.1 Förorenande utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande typ 1-provning
För varje provat driftssätt ska punkterna nedan upprepas (dominerande läge eller bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge, om tillämpligt)
Provning 1
Föroreningar |
CO (mg/km) |
THC (a) (mg/km) |
NMHC (a) (mg/km) |
NOx (mg/km) |
THC+NOx (b) (mg/km) |
Partiklar (mg/km) |
Partikelantal (#.1011/km) |
Mätvärden |
|
|
|
|
|
|
|
Regenereringsfaktorer (Ki) (2) Additiv |
|
|
|
|
|
|
|
Regenereringsfaktorer (Ki) (2) Multiplikativ |
|
|
|
|
|
|
|
Försämringsfaktorer (DF) additiv |
|
|
|
|
|
|
|
Försämringsfaktorer (DF) multiplikativ |
|
|
|
|
|
|
|
Slutliga värden |
|
|
|
|
|
|
|
Gränsvärden |
|
|
|
|
|
|
|
|
: |
|
||
Typ 1/I utförd för fastställande av Ki |
: |
Bilaga XXI, underbilaga 4 eller Uneces föreskrifter nr 83 (1) |
Provning 2 i tillämpliga fall: med anledning av CO2 (dCO2 1)/föroreningar (90 % av gränsvärdena)/båda
Samma punkt
Provning 3 i tillämpliga fall: med anledning av CO2 (dCO2 2)
Samma punkt
2.1.1.1.2 Förorenande utsläpp från externt laddbara hybridelfordon vid laddningstömmande typ 1-provning
Provning 1
Gränsvärdena för förorenande utsläpp måste följas, och följande punkt ska upprepas för varje provningscykel.
Föroreningar |
CO (mg/km) |
THC (a) (mg/km) |
NMHC (a) (mg/km) |
NOx (mg/km) |
THC+NOx (b) (mg/km) |
Partiklar (mg/km) |
Partikelantal (#.1011/km) |
Uppmätta värden för en enda cykel |
|
|
|
|
|
|
|
Gränsvärden värden för en enda cykel |
|
|
|
|
|
|
|
Provning 2 i tillämpliga fall: med anledning av CO2 (dCO2 1)/föroreningar (90 % av gränsvärdena)/båda
Samma punkt
Provning 3 i tillämpliga fall: med anledning av CO2 (dCO2 2)
Samma punkt
2.1.1.1.3 ANVÄNDNINGSFAKTORVIKTADE FÖRORENANDE UTSLÄPP FRÅN EXTERNT LADDBARA HYBRIDELFORDON
Föroreningar |
CO (mg/km) |
THC (a) (mg/km) |
NMHC (a) (mg/km) |
NOx (mg/km) |
THC+NOx (b) (mg/km) |
Partiklar (mg/km) |
Partikelantal (#.1011/km) |
Beräknade värden |
|
|
|
|
|
|
|
2.1.1.2 KOLDIOXIDutsläpp (i tillämpliga fall)
2.1.1.2.1 KOLDIOXIDutsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande typ 1-provning (inte ATCT)
För varje provat driftssätt ska punkterna nedan upprepas (dominerande läge eller bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge, om tillämpligt)
Provning 1
Koldioxidutsläpp |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
Uppmätt värde MCO2,p,1 / MCO2,c,2 |
|
|
|
|
|
RCB-korrektionskoefficient: (3) |
|
|
|
|
|
MCO2,p,3 / MCO2,c,3 |
|
|
|
|
|
Regenereringsfaktorer (Ki) Additiv |
|
|
|
|
|
Regenereringsfaktorer (Ki) Multiplikativ |
|
|
|
|
|
MCO2,c,4 |
— |
|
|||
AFKi= MCO2,c,3 / MCO2,c,4 |
— |
|
|||
MCO2,p,4 / MCO2,c,4 |
|
|
|
|
— |
ATCT-korrigering (FCF) (2) |
|
||||
Tillfälliga värden MCO2,p,5 / MCO2,c,5 |
|
|
|
|
|
Angivet värde |
— |
— |
— |
— |
|
dCO2 1 * angivet värde |
— |
— |
— |
— |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Samma punkt med dCO2 2
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Slutsats
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
Genomsnitt MCO2,p,6/ MCO2,c,6 |
|
|
|
|
|
Anpassning MCO2,p,7 / MCO2,c,7 |
|
|
|
|
|
Slutliga värden MCO2,p,H / MCO2,c,H |
|
|
|
|
|
2.1.1.2.2 ATCT KOLDIOXIDutsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande typ 1-provning (ATCT)
Provning vid 14 °C (ATCT)
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
Uppmätt värde MCO2,p,1 / MCO2,c,2 |
|
|
|
|
|
RCB-korrektionskoefficient (5) |
|
|
|
|
|
MCO2,p,3 / MCO2,c,3 |
|
|
|
|
|
Slutsats (ATCT)
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Kombinerad |
ATCT (14 °C) MCO2,Treg |
|
Typ 1 (23 °C) MCO2,23° |
|
Korrektionsfaktor för familjen (FCF) |
|
2.1.1.2.3 KOLDIOXIDmassutsläpp från externt laddbara hybridelfordon vid laddningstömmande typ 1-provning
Provning 1:
Koldioxidmassutsläpp (g/km) |
Kombinerad |
Beräknat värde MCO2,CD |
|
Angivet värde |
|
dCO2 1 |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Samma punkt med dCO2 2
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Slutsats
Koldioxidmassutsläpp (g/km) |
Kombinerad |
Genomsnitt MCO2,CD |
|
Slutligt värde MCO2,CD |
|
2.1.1.2.4 ANVÄNDNINGSFAKTORVIKTADE KOLDIOXIDmassutsläpp från externt laddbara hybridelfordon
Koldioxidmassutsläpp (g/km) |
Kombinerad |
Beräknat värde MCO2,weighted |
|
2.1.1.3 BRÄNSLEFÖRBRUKNING (I TILLÄMPLIGA FALL, INTE ATCT)
2.1.1.3.1 Bränsleförbrukning hos fordon med endast en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande typ 1-provning
För varje provat driftssätt ska punkterna nedan upprepas (dominerande läge eller bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge, om tillämpligt)
Bränsleförbrukning (l/100 km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
Slutliga värden FCp,H / FCc,H (4) |
|
|
|
|
|
2.1.1.3.2 Bränsleförbrukning hos externt laddbara hybridelfordon vid laddningstömmande typ 1-provning
Provning 1:
Bränsleförbrukning (l/100 km) |
Kombinerad |
Beräknat värde FCCD |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Slutsats
Bränsleförbrukning (l/100 km) |
Kombinerad |
Genomsnitt FCCD |
|
Slutligt värde FCCD |
|
2.1.1.3.3 ANVÄNDNINGSFAKTORviktad Bränsleförbrukning hos externt laddbara hybridelfordon
Bränsleförbrukning (l/100 km) |
Kombinerad |
Beräknat värde FCweighted |
|
2.1.1.3.4 Bränsleförbrukning hos icke externt laddbara bränslecells- och vätgasfordon vid en laddningsbevarande typ 1-provning
För varje provat driftssätt ska punkterna nedan upprepas (dominerande läge eller bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge, om tillämpligt)
Förbrukning (kg/100 km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
Uppmätta värden |
|
|
|
|
|
RCB-korrektionskoefficient |
|
|
|
|
|
Slutliga värden FCp/ FCc |
|
|
|
|
|
2.1.1.4 RÄCKVIDDER (OM TILLÄMPLIGT)
2.1.1.4.1 Räckvidder för externt laddbara hybridelfordon (om tillämpligt)
2.1.1.4.1.1 Helt elektrisk räckvidd (AER)
Provning 1
AER (km) |
Stad |
Kombinerad |
Uppmätta/beräknade värden AER |
|
|
Angivet värde |
— |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Slutsats
AER (km) |
Stad |
Kombinerad |
Genomsnitt AER (om tillämpligt) |
|
|
Slutliga värden AER |
|
|
2.1.1.4.1.2 Likvärdig helt elektrisk räckvidd (EAER)
EAER (km) |
Stad |
Kombinerad |
Slutliga värden AER |
|
|
2.1.1.4.1.3 Faktisk laddningstömmande räckvidd
RCDA (km) |
Kombinerad |
Slutligt värde RCDA |
|
2.1.1.4.1.4 Räckvidd för laddningstömmande cykel
Provning 1
RCDC (km) |
Kombinerad |
Slutligt värde RCDC |
|
Indexnummer för övergångscykeln |
|
REEC av bekräftningscykel (%) |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
2.1.1.4.2 Räckvidd för fordon med endast eldrift - Räckvidd vid endast eldrift (PER) (om tillämpligt)
Provning 1
PER (km) |
Stad |
Kombinerad |
Beräknat värde PER |
|
|
Angivet värde |
— |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Slutsats
PER (km) |
Stad |
Kombinerad |
Genomsnitt PER |
|
|
Slutliga värden PER |
|
|
2.1.1.5 ELFÖRBRUKNING (OM TILLÄMPLIGT)
2.1.1.5.1 Elförbrukning för externt laddbara hybridelfordon (om tillämpligt)
2.1.1.5.1.1 Elförbrukning EC
EC (Wh/km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Stad |
Kombinerad |
Slutliga värden EC |
|
|
|
|
|
|
2.1.1.5.1.2 Användningsfaktorviktad laddningstömmande elförbrukning
Provning 1
ECAC,CD (Wh/km) |
Kombinerad |
Beräknat värde ECAC,CD |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Slutsats (om tillämpligt)
ECAC,CD (Wh/km) |
Kombinerad |
Genomsnitt ECAC,CD |
|
Slutligt värde |
|
2.1.1.5.1.3 Användningsfaktorviktad elförbrukning
Provning 1
ECAC,weighted (Wh) |
Kombinerad |
Beräknat värde ECAC,weighted |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Slutsats (om tillämpligt)
ECAC,weighted (Wh/km) |
Kombinerad |
Genomsnitt ECAC,weighted |
|
Slutligt värde |
|
2.1.1.5.2 Elförbrukning för fordon med endast eldrift (om tillämpligt)
Provning 1
EC (Wh/km) |
Stad |
Kombinerad |
Beräknade värden EC |
|
|
Angivet värde |
— |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Samma punkt
EC (Wh/km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Stad |
Kombinerad |
Genomsnitt EC |
|
|
|
|
|
|
Slutliga värden EC |
|
|
|
|
|
|
2.1.2 FORDON LÅG (I TILLÄMPLIGA FALL)
Upprepa punkt 2.1.1.
2.1.3 FORDON MEDEL (I TILLÄMPLIGA FALL)
Upprepa punkt 2.1.1.
2.1.4 SLUTLIGA KRITERIER FÖR UTSLÄPPSVÄRDEN (OM TILLÄMPLIGT)
Föroreningar |
CO (mg/km) |
THC (a) (mg/km) |
NMHC (a) (mg/km) |
NOx (mg/km) |
THC+NOx (b) (mg/km) |
PM (mg/km) |
PN (#.1011/km) |
Högsta värden (5) |
|
|
|
|
|
|
|
2.2 TYP 2a-PROVNING (inte ATCT)
Utsläppsuppgifter som krävs för provning av trafikvärdighet inkluderade
Provning |
CO (% vol) |
Lambda |
Motorvarvtal (min–1) |
Oljetemperatur (°C) |
Tomgång |
|
— |
|
|
Tomgång vid högt varvtal |
|
|
|
|
2.3 TYP 3a-PROVNING (inte ATCT)
Utsläpp av vevhusgaser i atmosfären: inga
2.4 TYP 4a-PROVNING (inte ATCT)
Se rapporter |
: |
|
2.5 TYP 5-PROVNING (inte ATCT)
Se rapporter för hållbarhetsfamiljen |
: |
|
Typ 1/I-cykel för kriterier för utsläppsprovning |
: |
Bilaga XXI, underbilaga 4 eller Uneces föreskrifter nr 83 (6) |
2.6 RDE-PROVNING (inte ATCT)
Nummer på RDE-familj |
: |
MSxxxx |
Se rapporter för familjen |
: |
|
2.7 TYP 6a-PROVNING (inte ATCT)
Provningsdatum |
: |
(dag/månad/år) |
Provningsplats |
: |
|
Metod för inställning av chassidynamometer |
: |
avstannande (vägmotståndsreferens) |
Tröghetsmassa (kg) |
: |
|
Om avvikelser från fordonet av typ 1 |
: |
|
Däck |
: |
|
Fabrikat |
: |
|
Typ |
: |
|
Dimensioner främre/bakre |
: |
|
Omkrets (m) |
: |
|
Däcktryck (kPa) |
: |
|
Föroreningar |
CO (g/km) |
HC (g/km) |
|
Provning |
1 |
|
|
2 |
|
|
|
3 |
|
|
|
Genomsnitt |
|
|
|
Gränsvärde |
|
|
2.8 OBD-SYSTEM (inte ATCT)
Se rapporter för familjen |
: |
|
2.9 RÖKTÄTHET (b) PROVNING (inte ATCT)
2.9.1 PROVNING MED KONSTANT HASTIGHET
Se rapporter för familjen |
: |
|
2.9.2 PROVNING MED FRI ACCELERATION
Uppmätt absorptionsvärde (m–1) |
: |
|
Korrigerat absorptionsvärde (m–1) |
: |
|
2.10 MOTOREFFEKT (inte ATCT)
Se rapporter för familjen |
: |
|
2.11 TEMPERATURINFORMATION RÖRANDE FORDON HÖG (VH)
Kylvätsketemperatur vid slutet av stabiliseringstiden (°C) underbilaga 6a, punkt 3.9.2 |
: |
|
Genomsnittlig temperatur i stabiliseringsområdet under de 3 senaste timmarna (°C) underbilaga 6a, punkt 3.9.2 |
: |
|
Differensen mellan kylvätsketemperaturen vid slutet och den genomsnittliga temperaturen i stabiliseringsområdet under de senaste 3 timmarna ΔT_ATCT (°C) underbilaga 6a, punkt 3.9.3 |
: |
|
Minimistabiliseringstid tsoak_ATCT (s) underbilaga 6a, punkt 3.9.1 |
: |
|
Temperaturgivarens placering underbilaga 6a, punkt 3.9.5 |
: |
|
Bilaga till provningsrapporten (inte tillämplig för ATCT-provning och för fordon med endast eldrift),
1 – |
i elektronisk form, alla indata för korrelationsverktyget, förtecknade i bilaga 1 punkt 2.4 till genomförandeförordningarna (EU) 2017/1152 och (EU) 2017/1153 (korrelationsförordning).
Hänvisning till indatafilen: … |
2 – |
Co2mpas utdata: |
3 – |
NEDC-provningsresultat (om tillämpligt): |
(1) Ange i förekommande fall.
(2) FCF: familjekorrektionsfaktor för att korrigera för representativa regionala temperaturförhållanden (ATCT)
Se rapporter för FCF-familjen:
(3) korrigering i den mening som avses i underbilaga 6 till tillägg 2 till bilaga XXI i den här förordningen för fordon med förbränningsmotorer, KCO2 för hybridelfordon
(4) Beräknade från anpassade koldioxidvärden.
(5) för varje förorening inom alla provningsresultat för VH, VL (om tillämpligt) och VIM (om tillämpligt)
(6) Ange i förekommande fall.
Tillägg 8b
Provningsrapport för vägmotstånd
Följande information, om tillämplig, är de minimiuppgifter som krävs för vägmotståndsprovning.
RAPPORTNUMMER
SÖKANDE |
|
||
Tillverkare |
|
||
ÄRENDE |
Bestämning av fordonets vägmotstånd |
||
Fordon som ska provas |
|||
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
SLUTSATS |
Det fordon som provats uppfyller de krav som nämns i ärenderaden. |
ORT |
DD/MM/ÅÅÅÅ |
1. BERÖRDA FORDON
Berörda fabrikat |
: |
|
Berörda typer |
: |
|
Handelsbeteckning |
: |
|
Högsta hastighet (km/h) |
: |
|
Drivaxlar |
: |
|
2. BESKRIVNING AV PROVADE FORDON
2.1 ALLMÄNT
Om ingen interpolering: det mest ogynnsamma fordonet (avseende energibehov) ska beskrivas
2.1.1 Fordon Hög
Fabrikat |
: |
|
Typ |
: |
|
Version |
: |
|
Energibehov under en fullständig WLTC-cykel av klass 3 oberoende av fordonsklass |
: |
|
Avvikelse från serieproduktion |
: |
|
Vägmätarställning |
: |
|
2.1.2 Fordon Låg
Fabrikat |
: |
|
Typ |
: |
|
Version |
: |
|
Energibehov under en fullständig WLTC-cykel av klass 3 oberoende av fordonsklass |
: |
(4–35 % baserat på HR) |
Avvikelse från serieproduktion |
: |
|
Vägmätarställning |
: |
|
2.1.3 Representativt fordon för vägmotståndsfamilj (om tillämpligt)
Fabrikat |
: |
|
Typ |
: |
|
Version |
: |
|
Energibehov under en fullständig WLTC-cykel |
: |
|
Avvikelse från serieproduktion |
: |
|
Vägmätarställning |
: |
|
2.2 VIKTER
2.2.1 Fordon Hög
Provningsvikt (kg) |
: |
|
Genomsnittlig vikt mav (kg) |
: |
(genomsnitt före och efter provningen) |
Rotationsvikt mr (kg) |
: |
3 % av (MRO + 25 kg) eller uppmätt |
Viktfördelning |
||
Fram |
: |
|
Bak |
: |
|
2.2.2 Fordon Låg
Upprepa punkt 2.2.1 med uppgifter för Fordon Låg
2.2.3 Representativt fordon för vägmotståndsfamilj (om tillämpligt)
Provningsvikt (kg) |
: |
|
Genomsnittlig vikt mav (kg) |
: |
(genomsnitt före och efter provningen) |
Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt (≥ 3 000 kg) |
: |
|
Skattat aritmetiskt medelvärde av vikten på tilläggsutrustning |
: |
|
Viktfördelning |
||
Främre |
: |
|
Bakre |
: |
|
2.3 DÄCK
2.3.1 Fordon Hög
Storleksbeteckning |
: |
främre/bakre om olika |
Fabrikat |
: |
främre/bakre om olika |
Typ |
: |
främre/bakre om olika |
Rullmotstånd (kgf/1 000 kg) |
||
Främre |
: |
|
Bakre |
: |
|
Främre däcktryck (kPa) |
: |
|
Bakre däcktryck (kPa) |
: |
|
2.3.2 Fordon Låg
Upprepa punkt 2.3.1 med uppgifter för Fordon Låg
2.3.3 Representativt fordon för vägmotståndsfamilj (om tillämpligt)
Upprepa punkt 2.3.1. med representativa fordonsuppgifter
2.4 KAROSSERI
2.4.1 Fordon Hög
Typ |
: |
AA/AB/AC/AD/AE/AF BA/BB/BC/BD |
Version |
: |
|
Aerodynamiska anordningar |
|
|
Flyttbara aerodynamiska karossdelar |
: |
ja/nej och i förekommande fall förteckning |
Förteckning över Installerade aerodynamiska alternativ |
: |
|
2.4.2 Fordon Låg
Upprepa punkt 2.4.1 med uppgifter för Fordon Låg
Delta (Cd*Af)LH jämfört med VH |
: |
|
2.4.3 Representativt fordon för vägmotståndsfamilj (om tillämpligt)
Beskrivning av karossens form |
: |
Stryk fältet (om ingen representativ karossform från ett komplett fordon kan fastställas) |
Upprepa punkt 2.4.1. med representativa fordonsuppgifter om tillämpligt
Frontarea Afr |
: |
|
2.5 FRAMDRIVNINGSSYSTEM
2.5.1 Fordon Hög
Motorkod |
: |
|
|||||||||||||||||||||||||||
Kraftöverföringstyp |
: |
manuell/automatisk/CVT |
|||||||||||||||||||||||||||
Kraftöverföringsmodell (tillverkarens koder) |
: |
(nominellt vridmoment och antal kopplingar → ska inkluderas i informationsdokumentet) |
|||||||||||||||||||||||||||
Kraftöverföringsmodeller som omfattas (tillverkarens koder) |
: |
|
|||||||||||||||||||||||||||
Motorvarvtal dividerat med fordonets hastighet |
: |
Växel Utväxlingsförhållande N/V-förhållande Första 1/.. Andra 1.. Tredje 1/.. Fjärde 1/.. Femte 1/.. Sjätte 1/.. .. .. |
|||||||||||||||||||||||||||
Elmaskiner kopplade i position N |
: |
Ej tillämpligt (ingen elmaskin eller inget avstannande läge) |
|||||||||||||||||||||||||||
Antal och typ av elmaskiner |
: |
konstruktionstyp: asynkron/synkron… |
|||||||||||||||||||||||||||
Typ av kylmedel |
: |
luft, vätska,… |
2.5.2 Fordon Låg
Upprepa punkt 2.5.1 med uppgifter för Fordon Låg
2.6 PROVNINGSRESULTAT
2.6.1 Fordon Hög
Provningsdatum |
: |
dd/mm/åååå |
PÅ VÄG (bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 4)
Provningsmetod |
: |
avstannande (bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 4.3) eller metod med vridmomentmätare (bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 4.4) |
Anläggning (namn/adress/hänvisning) |
: |
|
Avstannande |
: |
ja/nej |
Hjulinställning |
: |
värden för inåt- och utåtlutning |
Maximal referenshastighet km/h bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 4.2.4.1.2 |
: |
|
anemometri |
: |
stationär eller ombord: inverkan av anemometri (cd * A) och om den korrigerats. |
Antal delningar: |
: |
|
Vind |
: |
genomsnitt, toppar och riktning i förhållande till provningsbanans riktning |
Lufttryck: |
: |
|
Temperatur (medelvärde) |
: |
|
Vindkorrigering |
: |
ja/nej |
Däcktrycksanpassning |
: |
ja/nej |
Icke korrigerade resultat |
: |
Vridmomentsmetod: c0= c1= c2= Avstannande metod: f0 f1 f2 |
Slutliga resultat |
|
Vridmomentsmetod: c0= c1= c2= och f0= f1= f2= Avstannande metod: f0= f1= f2= |
eller
VINDTUNNELMETOD (bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 6)
Anläggning (namn/adress/hänvisning till dynamometer) |
: |
|
||||||
Godkännande av anläggningarna |
: |
rapporthänvisning och datum |
||||||
Dynamometer |
||||||||
Typ av dynamometer |
: |
bälte eller chassidynamometer |
||||||
Metod |
: |
stabiliserad hastighet eller decelerationsmetod |
||||||
Uppvärmning |
: |
uppvärmning genom dynamometer eller genom att köra fordonet |
||||||
Korrigering av rullkurva (bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 6.6.3) |
: |
(för chassidynamometern, om tillämpligt) |
||||||
Inställningsmetod för chassidynamometer |
: |
fast/iterativ/alternativ med egen uppvärmningscykel |
||||||
Uppmätt aerodynamisk dragkoefficient multiplicerad med den främre ytan |
: |
Hastighet (km/h) Cd*A (m2) … … … … |
||||||
Resultat |
: |
f0= f1= f2= |
eller
VÄGMOTSTÅNDSMATRIS (bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 5)
Provningsmetod |
: |
avstannande (bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 4.3) eller metod med vridmomentmätare (bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 4.4) |
Anläggning (namn/adress/hänvisning till bana) |
: |
|
Avstannande |
: |
ja/nej |
Hjulinställning |
: |
värden för inåt- och utåtlutning |
Maximal referenshastighet (km/h) bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 4.2.4.1.2 |
: |
|
Anemometri |
: |
stationär eller ombord: inverkan av anemometri (cd * A) och om den korrigerats. |
Antal delningar: |
: |
|
Vind |
: |
genomsnitt, toppar och riktning i förhållande till provningsbanans riktning |
Lufttryck: |
: |
|
Temperatur (medelvärde) |
: |
|
Vindkorrigering |
: |
ja/nej |
Däcktrycksanpassning |
: |
ja/nej |
Icke korrigerade resultat |
: |
Vridmomentsmetod: c0r= c1r= c2r= Avstannande metod: f0r f1r f2r |
Slutliga resultat |
|
Vridmomentsmetod: c0r= c1r= c2r= och f0r= f1r= f2r= Avstannande metod: f0r= f1r= f2r= |
2.6.2 Fordon Låg
Upprepa punkt 2.6.1 med uppgifter för Fordon Låg
Tillägg 8C
Mall för provningsformulär
Provningsformuläret ska omfatta de provningsuppgifter som registreras, men som inte inkluderas i en provningsrapport.
Provningsformulären ska behållas av den tekniska tjänsten eller tillverkaren under minst 10 år.
Följande information, om tillämplig, är de minimiuppgifter som krävs för provningsformulär.
Justerbara parametrar för hjulinställning Bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 4.2.1.8.3 |
: |
|
||||||||||||||||||||||||||
Koefficienterna c0, c1 och c2 |
: |
c0= |
||||||||||||||||||||||||||
c1= |
||||||||||||||||||||||||||||
c2= |
||||||||||||||||||||||||||||
De tider för avstannande som uppmätts på chassidynamometern Bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 4.4.4 |
: |
Fordonshastighet (km/h) Tid för avstannande (s) 125–115 115–105 105–95 95–85 85–75 75–65 65–55 55–45 45–35 35–25 25–15 15–05 |
||||||||||||||||||||||||||
Ytterligare vikt får placeras på eller i fordon för att eliminera däckslirning Bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 7.1.1.1.1 |
: |
Vikt (kg) på/i fordonet. |
||||||||||||||||||||||||||
Tider för avstannande efter att förfarandet för avstannande fordon utförts enligt bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 4.3.1.3. Bilaga XXI, underbilaga 4, punkt 8.2.4.2 |
: |
Fordonshastighet (km/h) Tid för avstannande (s) 125–115 115–105 105–95 95–85 85–75 75–65 65–55 55–45 45–35 35–25 25–15 15–05 |
||||||||||||||||||||||||||
NOx-omvandlarens verkningsgrad Angivna koncentrationer a, b, c, d och koncentrationen när NOx-analysatorn är i NO-läge så att kalibreringsgasen inte leds genom omvandlaren. Bilaga XXI, underbilaga 5, punkt 5.5 |
: |
a= b= c= d= Koncentration i NO-läge = |
||||||||||||||||||||||||||
Fordonets faktiskt tillryggalagda körsträcka Bilaga XXI, underbilaga 6, punkterna1.2.6.4.6 och 1.2.12.6. |
: |
|
||||||||||||||||||||||||||
Fordon med manuell transmission som inte kan följa cykelns spår: |
|
|
||||||||||||||||||||||||||
Avvikelser från körcykeln |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
Bilaga XXI, underbilaga 6, punkt 1.2.6.5.1 |
||||||||||||||||||||||||||||
Körspårindex: |
|
|
||||||||||||||||||||||||||
Följande index ska beräknas enligt SAE J2951 (reviderat i januari 2014): |
|
|
||||||||||||||||||||||||||
(a) ER: Energivärdering |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
(b) DR: Avståndsvärdering |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
(c) EER: Energiekonomivärdering |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
(d) ASCR: Värdering av absolut hastighetsförändring |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
(e) IWR: Värdering av tröghetsarbete |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
(f) RMSSE: Fel för det kvadratiska medelvärdet av hastigheten |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
Bilaga XXI, underbilaga 6, punkterna 1.2.8.5 och 7 |
|
|
||||||||||||||||||||||||||
Vägning av partikelprovfilter |
|
|
||||||||||||||||||||||||||
Filter före provningen |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
Filter efter provningen |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
Referensfilter |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
Bilaga XXI, underbilaga 6, punkterna 1.2.10.1.2 och 1.2.14.3.1 |
|
|||||||||||||||||||||||||||
Innehållet i var och en av de föreningar som mäts efter stabiliseringen av mätanordningen Bilaga XXI, underbilaga 6, punkt 1.2.14.2.8 |
: |
|
||||||||||||||||||||||||||
Bestämning av regenereringsfaktor |
|
|
||||||||||||||||||||||||||
Antalet cykler D mellan två WLTC där regenerering inträffar |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
Antal cykler under vilka utsläppsmätningar görs n |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
Mätning av massutsläpp M′sij för varje förening i under varje cykel j |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
Bilaga XXI, underbilaga 6, tillägg 1, punkt 2.1.3 |
|
|||||||||||||||||||||||||||
Bestämning av regenereringsfaktor |
|
|
||||||||||||||||||||||||||
Antalet tillämpliga provcykler som mäts för fullständig regenerering |
: |
|
||||||||||||||||||||||||||
Bilaga XXI, underbilaga 6, tillägg 1, punkt 2.2.6 |
|
|||||||||||||||||||||||||||
Bestämning av regenereringsfaktor |
|
|
||||||||||||||||||||||||||
Msi |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
Mpi |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
Ki |
: |
|||||||||||||||||||||||||||
Bilaga XXI, underbilaga 6, tillägg 1, punkt 3.1.1 |
||||||||||||||||||||||||||||
ATCT |
|
|
||||||||||||||||||||||||||
Lufttemperaturen och fuktigheten i provkammaren mäts vid fordonets kylfläktsutlopp med en frekvens av minst 1 Hz. |
: |
Temperaturinställningspunkt = Treg |
||||||||||||||||||||||||||
Bilaga XXI, underbilaga 6a, punkt 3.2.1.1 |
Faktisk temperatur ± 3 °C vid början av provningen ± 5 °C under provningen |
|||||||||||||||||||||||||||
Temperaturen i stabiliseringsområdet mäts kontinuerligt med en frekvens av minst 1 Hz. |
: |
Temperaturinställningspunkt = Treg |
||||||||||||||||||||||||||
Bilaga XXI, underbilaga 6a, punkt 3.2.1.1 |
Faktisk temperatur ± 3 °C vid början av provningen ± 5 °C under provningen |
|||||||||||||||||||||||||||
Tidpunkten för överföringen från förkonditioneringen till stabiliseringsområdet Bilaga XXI, underbilaga 6a, punkt 3.6.2 |
: |
≤ 10 min |
||||||||||||||||||||||||||
Tiden mellan slutet på typ 1-provningen och nedkylningsförfarande |
: |
≤ 10 min |
||||||||||||||||||||||||||
Den uppmätta stabiliseringstiden ska registreras i alla relevanta provningsformulär. Bilaga XXI, underbilaga 6a, punkt 3.9.2 |
: |
Tid mellan mätning av sluttemperaturen och slutet av typ 1-provningen vid 23 °C |
BILAGA II
ÖVERENSSTÄMMELSE I DRIFT
1. INLEDNING
1.1 |
I denna bilaga anges krav angående avgasutsläpp och OBD (inklusive IUPRM) för överensstämmelse i drift hos fordon som typgodkänts enligt denna förordning. |
2. KRAV
Kraven för överensstämmelse i drift ska vara de som anges i punkt 9 och tilläggen 3, 4 och 5 till Uneces föreskrifter nr 83, med de undantag som anges i nedanstående avsnitt.
2.1 |
Punkt 9.2.1 i Uneces föreskrifter nr 83 ska förstås enligt följande:
Godkännandemyndigheten ska kontrollera överensstämmelsen hos fordon i drift på grundval av alla relevanta uppgifter från tillverkaren, enligt samma förfaranden som anges för produktionsöverensstämmelse i artikel 12.1 och 12.2 i direktiv 2007/46/EG samt i punkterna 1 och 2 i bilaga X till det direktivet. Om information kommer godkännandemyndigheten tillhanda från godkännandemyndigheter eller medlemsstaternas tillsynsprovning ska den komplettera de rapporter om överensstämmelse under drift som tillverkaren lämnar. |
2.2 |
Punkt 9.3.5.2 i Uneces föreskrifter nr 83 ska ändras genom tillägg av följande nya stycke:
”… Fordon i små tillverkningsserier med färre än 1 000 fordon per OBD-familj undantas från minimikraven för IUPR samt kravet att visa dessa för godkännandemyndigheten.” |
2.3 |
Hänvisningar till ”parterna i överenskommelsen” ska tolkas som hänvisningar till ”medlemsstaterna”. |
2.4 |
Punkt 2.6 i tillägg 3 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
Fordonet ska tillhöra en fordonstyp som är typgodkänd enligt dessa föreskrifter och omfattas av ett intyg om överensstämmelse enligt direktiv 2007/46/EG. Fordonet ska vara registrerat och ha använts i unionen. |
2.5 |
Hänvisningen i punkt 2.2 i tillägg 3 till Uneces föreskrifter nr 83 till ”1958 års överenskommelse” ska förstås som en hänvisning till direktiv 2007/46/EG. |
2.6 |
Punkt 2.6 i tillägg 3 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
”Blyinnehåll och svavelinnehåll från bränsleprov från fordonstanken ska uppfylla tillämpliga normer som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG (1) och det får inte finnas tecken på att fel bränsle används. Kontroller får göras i avgasröret.” |
2.7 |
Hänvisningen i punkt 4.1 i tillägg 3 till Uneces föreskrifter nr 83 till ”utsläppsprovningar i enlighet med bilaga 4a” ska förstås som en hänvisning till ”utsläppsprovningar i enlighet med bilaga XXI till denna förordning”. |
2.8 |
Hänvisningen i punkt 4.1 i tillägg 3 till Uneces föreskrifter nr 83 till ”punkt 6.3 i bilaga 4a” ska förstås som en hänvisning till ”punkt 1.2.6 i underbilaga 6 till bilaga XXI till denna förordning”. |
2.9 |
Hänvisningen i punkt 4.4 i tillägg 3 till Uneces föreskrifter nr 83 till ”1958 års överenskommelse” ska förstås som en hänvisning till ”artikel 13.1 eller 13.2 i direktiv 2007/46/EG”. |
2.10 |
I punkt 3.2.1, punkt 4.2 och fotnoterna 1 och 2 i tillägg 4 till Uneces föreskrifter nr 83 ska hänvisningen till de gränsvärden som anges i tabell 1 i punkt 5.3.1.4 betraktas som en hänvisning till tabell 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007. |
BILAGA III
Ej tilldelad
BILAGA IIIA
KONTROLL AV UTSLÄPP VID VERKLIG KÖRNING
1. INLEDNING, DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR
1.1 Inledning
I denna bilaga beskrivs förfarandet för att kontrollera utsläppen vid verklig körning (RDE) från lätta personbilar och lätta nyttofordon.
1.2 Definitioner
1.2.1 |
noggrannhet: skillnaden mellan ett uppmätt eller beräknat värde och ett spårbart referensvärde. |
1.2.2 |
analysator: varje mätanordning som inte är en del av fordonet utan som installerats för att fastställa koncentrationen eller mängden av gasformiga eller partikelformiga föroreningar. |
1.2.3 |
regressionslinjens skärningspunkt med axeln (a0 ): där
|
1.2.4 |
kalibrering: den process som innebär att responsen från en analysator, ett instrument för flödesmätning, en sensor eller en signal ställs in så att systemets utdata överensstämmer med en eller flera referenssignaler. |
1.2.5 |
determinationskoefficient (r2): där
|
1.2.6 |
korrelationskoefficient (r): där
|
1.2.7 |
fördröjning: tiden från gasflödesbytet (t0 ) tills dess att responsen uppnår 10 % (t10 ) av den slutliga avläsningen. |
1.2.8 |
signaler eller data från motorstyrenheten (ECU-signaler eller ECU-data): varje uppgift eller signal som registreras från fordonets nätverk med hjälp av de protokoll som anges i punkt 3.4.5 i tillägg 1. |
1.2.9 |
motorstyrenhet (ECU): den elektroniska enhet som kontrollerar flera olika manöverdon för att garantera framdrivningssystemets optimala prestanda. |
1.2.10 |
utsläpp även kallade komponenter, förorenande komponenter eller förorenande utsläpp: de gas- eller partikelformiga beståndsdelar i avgasen vilka omfattas av bestämmelserna. |
1.2.11 |
avgas: den totala mängden av alla gas- och partikelformiga komponenter som släpps ut vid avgasutloppet eller avgasröret som ett resultat av bränsleförbränning i fordonets förbränningsmotor. |
1.2.12 |
avgasutsläpp: utsläpp av partiklar, beskrivna som partikelmassa och partikelantal, och gasformiga komponenter vid avgasröret från ett fordon. |
1.2.13 |
fullt skalutslag: det fulla mätområdet för en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor som utrustningens tillverkare anger. Om ett delområde av analysatorn, instrumentet för flödesmätning eller sensorn används vid mätningar ska fullt skalutslag förstås som det maximala möjliga utslaget. |
1.2.14 |
responsfaktorn för ett visst kolväte: förhållandet mellan avläsningen av en flamjonisationsdetektor (FID) och koncentrationen av kolvätet i fråga i referensgascylindern, uttryckt som ppmC1. |
1.2.15 |
omfattande underhåll: en justering, en reparation eller ett byte av en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor som kan påverka mätningarnas noggrannhet. |
1.2.16 |
brus: två gånger effektivvärdet av tio standardavvikelser som var och en beräknas från de nollresponser som uppmätts vid en konstant registreringsfrekvens på minst 1,0 Hz under en period av 30 sekunder. |
1.2.17 |
icke-metankolväten (NMHC): totala kolväten (THC) utan metan (CH4). |
1.2.18 |
partikelantal (PN): det totala antalet fasta partiklar som släpps ut via fordonets avgaser enligt det mätförfarande som föreskrivs i denna förordning för att bedöma överensstämmelse med respektive Euro 6-utsläppsgräns enligt tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007. |
1.2.19 |
precision: 2,5 gånger standardavvikelsen av 10 upprepade responser på ett visst spårbart standardvärde. |
1.2.20 |
avläsning: det numeriska värde som visas av en analysator, ett instrument för flödesmätning, en sensor eller någon annan mätanordning som används i samband med mätning av fordonsutsläpp. |
1.2.21 |
responstid (t90): summan av fördröjningen och stigtiden. |
1.2.22 |
stigtid: tiden mellan 10 % och 90 % respons (t90 – t10) i förhållande till den slutliga avläsningen. |
1.2.23 |
effektivvärde (xrms): kvadratroten av det aritmetiska medelvärdet av kvadraterna av värden och definierat som där
|
1.2.24 |
sensor: varje mätanordning som inte är en del av själva fordonet utan installerad för att fastställa andra parametrar än koncentrationen av gasformiga eller partikelformiga föroreningar och avgasmassflödet. |
1.2.25 |
spänna: att kalibrera en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor så att den ger en noggrann respons på en standard som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar det högsta värde som förväntas under den faktiska utsläppsprovningen. |
1.2.26 |
spännrespons: den genomsnittliga responsen på en spännsignal under ett intervall på minst 30 sekunder. |
1.2.27 |
spännresponsdrift: differensen mellan den genomsnittliga responsen på en spännsignal och den faktiska spännsignalen som mäts vid en fastställd tid efter det att en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor spänts noggrant. |
1.2.28 |
regressionslinjens lutning (a1): där
|
1.2.29 |
skattningens standardfel (SEE): där
|
1.2.30 |
totala kolväten (THC): summan av alla flyktiga föreningar som går att mäta med en FID. |
1.2.31 |
spårbar: egenskapen att relatera en mätning eller avläsning genom en oavbruten kedja av jämförelser till en känd och allmänt accepterad standard. |
1.2.32 |
omvandlingstid: skillnaden i tid mellan en förändring av koncentration eller flöde (t0 ) vid referenspunkten och en respons från systemet på 50 % av den slutliga avläsningen (t50 ). |
1.2.33 |
typ av analysator eller analysatortyp: en grupp av analysatorer som har samma tillverkare och tillämpar en identisk princip för att bestämma koncentrationen av en specifik gasformig beståndsdel eller antalet partiklar. |
1.2.34 |
typ av avgasmassflödesmätare: en grupp av avgasmassflödesmätare som har samma tillverkare och har en liknande innerdiameter på röret samt fungerar enligt samma princip för bestämning av avgasmassflödet. |
1.2.35 |
validering: förfarandet att utvärdera om ett ombordsystem för utsläppsmätning installerats och fungerar korrekt och att de mätningar av avgasmassflödet vilka erhållits från en eller flera icke-spårbara avgasmassflödesmätare eller som beräknats med hjälp av sensorer eller ECU-signaler är korrekta. |
1.2.36 |
kontroll: förfarandet att utvärdera om uppmätta eller beräknade utdata från en analysator, ett instrument för flödesmätning, en sensor eller en signal överensstämmer med en referenssignal inom ett visst förbestämt gränsvärde eller flera förbestämda gränsvärden. |
1.2.37 |
nollkalibrering: kalibrering av en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor så att den ger en korrekt respons på en nollsignal. |
1.2.38 |
nollrespons: den genomsnittliga responsen på en nollsignal under ett intervall på minst 30 sekunder. |
1.2.39 |
nollresponsdrift: skillnaden mellan den genomsnittliga responsen på en nollsignal och den faktiska nollsignal som mäts under en fastställd tid efter det att en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor har nollkalibrerats på ett korrekt sätt. |
1.3 Förkortningar
Förkortningarna avser i allmänhet både singular- och pluralformerna av de förkortade termerna.
CH4 |
— |
metan |
CLD |
— |
kemiluminiscensdetektor |
CO |
— |
koloxid |
CO2 |
— |
koldioxid |
CVS |
— |
konstantvolymprovtagare |
DCT |
— |
växellåda med dubbelkoppling |
ECU |
— |
motorstyrenhet |
EFM |
— |
avgasmassflödesmätare |
FID |
— |
flamjoniseringsdetektor |
FS |
— |
fullt skalutslag |
GPS |
— |
Global Positioning System (globalt positionsbestämningssystem) |
H2O |
— |
vatten |
HC |
— |
kolväten |
HCLD |
— |
uppvärmd kemiluminiscensdetektor |
HEV |
— |
hybridelfordon |
ICE |
— |
förbränningsmotor |
ID |
— |
identitetsnummer eller -kod |
LPG |
— |
motorgas |
MAW |
— |
fönster med glidande medelvärde |
max |
— |
högsta värde |
N2 |
— |
kväve |
NDIR |
— |
Icke-dispersiv infrarödanalysator |
NDUV |
— |
icke-dispersiv ultraviolettanalysator |
NEDC |
— |
den nya europeiska körcykeln |
NG |
— |
naturgas |
NMC |
— |
icke-metanavskiljare |
NMC-FID |
— |
icke-metanavskiljare kombinerad med flamjoniserings- detektor |
NMHC |
— |
icke-metankolväten |
NO |
— |
kväveoxid |
No. |
— |
nummer eller antal |
NO2 |
— |
kvävedioxid |
NOx |
— |
kväveoxider |
NTE |
— |
Not-to-exceed (som inte får överskridas) |
O2 |
— |
syre |
OBD |
— |
omborddiagnos |
PEMS |
— |
ombordsystem för utsläppsmätning |
PHEV |
— |
laddhybridfordon |
PN |
— |
partikelantal |
RDE |
— |
utsläpp vid verklig körning |
RPA |
— |
relativ positiv acceleration |
SCR |
— |
selektiv katalytisk reduktion |
SEE |
— |
skattningens standardfel |
THC |
— |
totala kolväten |
Unece |
— |
FN:s ekonomiska kommission för Europa |
VIN |
— |
fordonets identifieringsnummer |
WLTC |
— |
globalt harmoniserad provcykel för lätta fordon |
WWH-OBD |
— |
globalt harmoniserad omborddiagnos |
2. ALLMÄNNA KRAV
2.1 Not-to-exceed-utsläppsgränser
Utsläppen från en fordonstyp godkänd enligt förordning (EG) nr 715/2007 som fastställts enligt kraven i denna bilaga och som släpps ut under varje möjlig RDE-provning som utförs i enlighet med kraven i denna bilaga, får inte under fordonets normala livstid överstiga följande föroreningsspecifika NTE-värden (not-to-exceed):
där EURO-6 är den tillämpliga Euro 6-utsläppsgränsen enligt tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.
2.1.1 Slutliga överensstämmelsefaktorer
Överensstämmelsefaktorn CFpollutant för respektive förorening ska vara enligt följande:
Förorening |
Massa av kväveoxider (NOx) |
Partikelantal (PN) |
Massa av koloxid (CO) (1) |
Massa av totala kolväten (THC) |
Totala kolväten och kväveoxider (sammanlagd massa) (THC + NOx) |
CFpollutant |
1 + margin med margin = 0,5 |
ska fastställas |
— |
— |
— |
2.1.2 Tillfälliga överensstämmelsefaktorer
Under en period av 5 år och 4 månader efter de datum som fastställs i artikel 10.4 och 10.5 i förordning (EG) nr 715/2007 ska, genom undantag från bestämmelserna i punkt 2.1.1 och på begäran av tillverkaren, följande tillfälliga överensstämmelsefaktorer gälla:
Förorening |
Massa av kväveoxider (NOx) |
Partikelantal (PN) |
Massa av koloxid (CO) (2) |
Massa av totala kolväten (THC) |
Totala kolväten och kväveoxider (sammanlagd massa) (THC + NOx) |
CFpollutant |
2,1 |
ska fastställas |
— |
— |
— |
Tillämpningen av tillfälliga överensstämmelsefaktorer ska registreras i intyget om överensstämmelse för fordonet.
2.1.3 Överföringsfunktioner
Överföringsfunktionen TF(p1,…, pn) som avses i punkt 2.1 fastställs till 1 för samtliga parametrar pi (i = 1,…,n).
Om överföringsfunktionen TF(p1,…, pn) ändras, ska detta ske på ett sätt som inte påverkar miljön eller RDE-provningarnas effektivitet negativt. Särskilt ska följande villkor gälla:
där
— |
dp utgör integralen av hela rummet av parametrar pi (i = 1,…,n) |
— |
Q(p1,…, pn) är sannolikhetstätheten för en händelse som motsvarar parametrarna pi (i = 1,…,n) vid verklig körning. Tillverkaren ska bekräfta att kraven i punkt 2.1 är uppfyllda genom att fylla i det intyg som anges i tillägg 9. |
2.2. De RDE-provningar som krävs enligt denna bilaga vid typgodkännandet och under fordonets livstid tillhandahåller en presumtion om överensstämmelse med de krav som anges i punkt 2.1. Presumtionen om överensstämmelse får prövas genom ytterligare RDE-provningar.
2.3. Medlemsstaterna ska se till att fordon kan provas med PEMS på allmän väg i enlighet med förfarandena i deras egen nationella lagstiftning, samtidigt som lokal trafiklagstiftning och säkerhetskrav respekteras.
2.4. Tillverkarna ska se till att fordon kan provas med PEMS på allmän väg av en oberoende part, t.ex. genom att tillhandahålla lämpliga anpassningsdon för avgasrör, ge tillgång till ECU-signaler och genomföra de nödvändiga administrativa åtgärderna. Om respektive PEMS-provning inte krävs enligt denna förordning får tillverkaren ta ut en skälig avgift enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 715/2007.
3. RDE-PROVNING SOM SKA UTFÖRAS
3.1. Följande krav gäller för PEMS-provningar som avses i artikel 3.10 andra stycket.
3.1.0. Kraven i punkt 2.1 ska vara uppfyllda för stadskörningsdelen och för den fullständiga PEMS-trippen. Villkoren i minst en av de två punkterna nedan efter tillverkarens val ska vara uppfyllda:
3.1.0.1. |
Mgas,d,t ≤ NTEpollutant och Mgas,d,u ≤ NTEpollutant enligt definitionerna i punkt 2.1 i denna bilaga och punkterna 6.1 och 6.3 i tillägg 5 och inställningen gas = pollutant. |
3.1.0.2. |
Mw,gas,d ≤ NTEpollutant och Mw,gas,d,u ≤ NTEpollutant enligt definitionerna i punkt 2.1 i denna bilaga och punkt 3.9 i tillägg 6 och inställningen gas = pollutant. |
3.1.1. Vid typgodkännande ska avgasmassflödet bestämmas genom en mätutrustning som fungerar oberoende av fordonet, och inga av fordonets ECU-data ska användas i detta syfte för typgodkännande. För andra ändamål än typgodkännande kan alternativa metoder för att bestämma avgasmassflödet användas i enlighet med avsnitt 7.2 i tillägg 2.
3.1.2. Om godkännandemyndigheten inte godtar kvalitetskontrollen av data eller valideringsresultaten från en PEMS-provning som utförs enligt tilläggen 1 och 4 får godkännandemyndigheten betrakta provningen som ogiltig. I sådana fall ska provningsdata och skälen för att ogiltigförklara provningen registreras av godkännandemyndigheten.
3.1.3. Rapportering och spridning av uppgifter från RDE-provning
3.1.3.1. |
Tillverkaren ska utarbeta en teknisk rapport i enlighet med tillägg 8 och denna ska göras tillgänglig för godkännandemyndigheten. |
3.1.3.2. |
Tillverkaren ska säkerställa att följande uppgifter finns att tillgå på en webbplats som är tillgänglig för allmänheten utan kostnad:
|
3.1.3.3. |
På begäran ska tillverkaren, utan kostnad och inom 30 dagar, tillhandahålla den tekniska rapport som avses i punkt 3.1.3.1 för berörda parter. |
3.1.3.4. |
På begäran ska typgodkännandemyndigheten tillhandahålla de uppgifter som anges i punkterna 3.1.3.1 och 3.1.3.2 inom 30 dagar efter det att begäran tagits emot. Typgodkännandemyndigheten får ta ut en rimlig och proportionerlig avgift som inte avskräcker en part med ett berättigat intresse från att begära dessa uppgifter eller överskrider myndighetens interna kostnader för att tillhandahålla de begärda uppgifterna. |
4. ALLMÄNNA KRAV
4.1. |
RDE-prestanda ska demonstreras genom provning på väg av fordon som framförs under normala körmönster och förhållanden och med normala nyttolaster. RDE-provningen ska vara representativ för fordon som används på sina verkliga körsträckor med normal last. |
4.2. |
Tillverkaren ska för godkännandemyndigheten visa att det fordon samt de körmönster, förhållanden och nyttolaster som valts är representativa för fordonsfamiljen. Kraven på nyttolast och höjd över havet, enligt punkterna 5.1 och 5.2, ska användas för att på förhand bedöma om villkoren är godtagbara för RDE-provning. |
4.3. |
Godkännandemyndigheten ska föreslå en provningstripp med stads-, landsvägs- och motorvägskörning som uppfyller kraven i punkt 6. Vid valet av tripp ska definitionen av stads-, landsvägs- och motorvägskörning baseras på en topografisk karta. |
4.4. |
Om insamlingen av ECU-data påverkar ett fordons utsläpp eller prestanda ska hela den PEMS-provningsfamilj vilken fordonet tillhör enligt definitionen i tillägg 7 anses vara icke överensstämmande. En sådan funktion ska betraktas som en manipulationsanordning enligt definitionen i artikel 3.10 i förordning (EG) nr 715/2007. |
5. RANDVILLKOR
5.1. Fordonets nyttolast och provningsvikt
5.1.1. |
Fordonets grundläggande nyttolast ska omfatta föraren, ett vittne till provningen (om tillämpligt) och provningsutrustningen, inklusive system för montering och strömförsörjning. |
5.1.2. |
Vid provningen får en viss nyttolast läggas till så länge den sammanlagda vikten av den grundläggande och tillagda nyttolasten inte överstiger 90 % av summan av passagerarnas vikt och nyttovikten enligt artikel 2.19 och 2.21 i kommissionens förordning (EU) nr 1230/2012 (*1) |
5.2. Omgivningsförhållanden
5.2.1. |
Provningen ska genomföras under de omgivningsförhållanden som anges i detta avsnitt. Omgivningsförhållandena räknas som utökade om åtminstone något av temperatur- eller höjdförhållandena är utökat. |
5.2.2. |
Normala höjdförhållanden: höjden är högst 700 meter över havet. |
5.2.3. |
Utökade höjdförhållanden: höjden är högre än 700 meter över havet men högst 1300 meter över havet. |
5.2.4. |
Normala temperaturförhållanden: över eller lika med 273 K (0 °C) men högst 303 K (30 °C). |
5.2.5. |
Utökade temperaturförhållanden: över eller lika med 266 K (-7 °C) men under 273 K (0 °C) eller högre än 303 K (30 °C) men högst 308 K (35 °C) |
5.2.6. |
Genom undantag från punkterna 5.2.4 och 5.2.5 ska den lägre temperaturen för normala förhållanden vara över eller lika med 276 K (3 °C) och den lägre temperaturen för utökade förhållanden vara över eller lika med 271 K (-2 °C) från och med det att bindande NTE-utsläppsgränser enligt definitionen i avsnitt 2.1 börjar tillämpas och till och med fem år efter de datum som anges i artikel 10.4 och 10.5 i förordning (EG) nr 715/2007. |
5.3. Ej tillämpligt.
5.4. Dynamiska förhållanden
De dynamiska förhållandena omfattar effekten av vägens lutning, motvind och kördynamik (acceleration, retardation) samt hjälpsystem på provfordonets energiförbrukning och utsläpp. Kontrollen av att de dynamiska förhållandena är normala ska göras efter det att provningen är slutförd med hjälp av registrerade PEMS-data. Kontrollen ska utföras i 2 steg:
5.4.1. |
Det totala överskottet eller underskottet av kördynamik under trippen ska kontrolleras med hjälp av de metoder som anges i tillägg 7a till denna bilaga. |
5.4.2. |
Om trippen anses som giltig efter kontrollerna enligt punkt 5.4.1 ska de metoder för att kontrollera att provningsförhållandena är normala som anges i tilläggen 5 och 6 till denna bilaga tillämpas. Varje metod innefattar ett referensvärde för provningsförhållanden, mätområden runt detta referensvärde och minimikrav på omfattning som krävs för att en provning ska vara giltig. |
5.5. Fordonets skick och drift
5.5.1. Hjälpsystem
System för luftkonditionering eller andra hjälpanordningar ska användas på ett sätt som motsvarar hur en konsument kan tänkas använda dem vid verklig körning på väg.
5.5.2. Fordon utrustade med periodiskt regenererande system
5.5.2.1. |
Periodiskt regenererande system ska förstås i enlighet med definitionen i artikel 2.6. |
5.5.2.2. |
Om periodisk regenerering inträffar under provningen får provningen ogiltigförklaras och upprepas en gång på begäran av tillverkaren. |
5.5.2.3. |
Tillverkaren får se till att regenereringen är avslutad och förbereda fordonet på lämpligt sätt före den andra provningen. |
5.5.2.4. |
Om en regenerering inträffar under den upprepade RDE-provningen ska de föroreningar som släpps ut under den upprepade provningen ingå i utvärderingen av utsläpp. |
6. KRAV PÅ TRIPPEN
6.1. |
Andelarna av stads-, landsvägs- och motorvägskörning, klassificerade efter momentan hastighet enligt punkterna 6.3–6.5, ska uttryckas i procent av den totala trippen. |
6.2. |
Trippsekvensen ska vara stadskörning, följd av landsvägs- och motorvägskörning enligt de andelar som anges i punkt 6.6. Stads-, landsvägs- och motorvägskörningen ska genomföras i en följd. Landsvägskörningen får avbrytas av korta perioder av stadskörning vid genomfart av tätorter. Motorvägskörning får avbrytas av korta perioder av stads- eller landsvägskörning, t.ex. vid passage av vägtullstationer eller vägarbeten. Om en annan provningsordning är motiverad av praktiska skäl, får ordningsföljden av stads-, landsvägs- och motorvägskörning ändras efter godkännande från godkännandemyndigheten. |
6.3. |
Stadskörning kännetecknas av fordonshastigheter på högst 60 km/h. |
6.4. |
Landsvägskörning kännetecknas av fordonshastigheter högre än 60 km/h men högst 90 km/h. |
6.5. |
Motorvägskörning kännetecknas av fordonshastigheter på över 90 km/h. |
6.6. |
Trippen ska bestå av ungefär 34 % stadskörning, 33 % landsvägskörning och 33 % motorvägskörning enligt de hastigheter som anges i punkterna 6.3–6.5. Ungefär betyder ett intervall på ± 10 procentenheter omkring de angivna procentsatserna. Stadskörningen får dock aldrig vara mindre än 29 % av den totala trippen. |
6.7. |
Fordonshastigheten får normalt inte överskrida 145 km/h. Denna maxhastighet får överskridas med en tolerans av 15 km/h under högst 3 % av tiden för motorvägskörningen. De lokala hastighetsbegränsningarna fortsätter att gälla under en PEMS-provning, oaktat andra rättsliga konsekvenser. Överträdelser av de lokala hastighetsbegränsningarna gör inte i sig resultaten av en PEMS-provning ogiltiga. |
6.8. |
Den genomsnittliga hastigheten (inklusive stopp) under stadskörningsdelen bör vara mellan 15 och 40 km/h. Stopp, definierat som en fordonshastighet mindre än 1 km/h, ska stå för 6–30 % av tiden för stadskörning. Under stadskörningen ska flera perioder av stopp på 10 s eller längre göras. Om ett stopp varar längre än 180 s, ska utsläppen under de 180 s som följer på ett sådant överdrivet långt stopp undantas från bedömningen av utsläpp. |
6.9. |
Hastigheten under motorvägskörningen ska helt täcka området mellan 90 och minst 110 km/h. Fordonets hastighet ska överstiga 100 km/h under minst 5 min. |
6.10. |
Trippen ska vara mellan 90 och 120 min. |
6.11. |
Startpunkten och slutpunkten får inte skilja sig i höjd över havet med mer än 100 m. Dessutom ska andelen kumulativ positiv höjdökning vara mindre än 1 200 m/100 km och fastställas enligt tillägg 7b. |
6.12. |
Minimisträckan för varje del, stads-, landsvägs- eller motorvägskörning, ska vara 16 km. |
7. DRIFTSKRAV
7.1. |
Trippen ska väljas så att provningen genomförs utan avbrott och data kontinuerligt samlas in för att uppnå den minimivaraktighet för provningen som anges i punkt 6.10. |
7.2. |
Den elektriska strömmen till PEMS-utrustningen ska tas från en extern enhet för strömförsörjning och inte från en källa som direkt eller indirekt tar sin kraft från provfordonets motor. |
7.3. |
Installationen av PEMS-utrustningen ska göras på ett sådant sätt att fordonets utsläpp eller prestanda eller båda påverkas i minsta möjliga utsträckning. Försiktighet bör iakttas så att både vikten av den installerade utrustningen och eventuella aerodynamiska förändringar av provfordonet minimeras. Fordonets nyttolast ska vara i enlighet med punkt 5.1. |
7.4. |
RDE-provningar ska utföras under arbetsdagar såsom de definieras för unionen i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 (*2) |
7.5. |
RDE-provningar ska utföras på asfalterade vägar och gator (således är körning i terräng inte tillåten). |
7.6. |
Långvarig tomgång ska undvikas efter den första tändningen av förbränningsmotorn vid utsläppsprovningens start. Om motorstopp inträffar under provningen får motorn startas om, men provtagningen ska inte avbrytas. |
8. SMÖRJOLJA, BRÄNSLE OCH REAGENS
8.1. |
Bränsle, smörjmedel och reagens (i förekommande fall) som används för RDE-provning ska motsvara de specifikationer som tillverkaren anger för kundens användning av fordonet. |
8.2. |
Prover av bränsle, smörjmedel och reagens (om tillämpligt) ska tas och bevaras under minst 1 år. |
9. UTVÄRDERING AV UTSLÄPP OCH TRIPP
9.1. |
Provningen ska genomföras i enlighet med tillägg 1 till denna bilaga. |
9.2. |
Trippen ska uppfylla de krav som fastställs i punkterna 4–8. |
9.3. |
Det är inte tillåtet att kombinera data från olika trippar eller att ändra eller ta bort data från en tripp, med undantag för bestämmelserna om långa stopp i punkt 6.8. |
9.4. |
Sedan en tripps giltighet fastställts enligt punkt 9.2 ska utsläppsresultaten beräknas enligt de metoder som anges i tilläggen 5 och 6 till denna bilaga. |
9.5. |
Om omgivningsförhållandena under ett visst tidsintervall är utökade i enlighet med punkt 5.2 ska de förorenande utsläppen under detta specifika tidsintervall, beräknade enligt tillägg 4, divideras med 1,6 innan överensstämmelse med kraven i denna bilaga utvärderas. Denna bestämmelse är inte tillämplig på utsläpp av koldioxid. |
9.6. |
Kallstart definieras enligt punkt 4 i tillägg 4 till denna bilaga. Fram tills dess att särskilda krav för utsläpp vid kallstart tillämpas, ska dessa utsläpp registreras men undantas från utvärderingen av utsläpp. |
(1) Utsläppen av koloxid ska mätas och registreras under RDE-provningar.
margin: en parameter som tar hänsyn till de ytterligare mätosäkerheter som härrör från PEMS-utrustningen, vilken årligen ska ses över och ändras som ett resultat av den förbättrade kvaliteten i PEMS-förfarandet eller den tekniska utvecklingen.
(2) Utsläppen av koloxid ska mätas och registreras under RDE-provningar.
(*1) Kommissionens förordning (EU) nr 1230/2012 av den 12 december 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 avseende krav för typgodkännande av vikter och mått för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (EUT L 353, 21.12.2012, s. 31).
(*2) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (EGT L 124, 8.6.1971, s. 1).
Tillägg 1
Förfarande för provning av fordonsutsläpp med ett ombordsystem för utsläppsmätning (PEMS)
1. INLEDNING
I detta tillägg beskrivs provningsförfarandet för att bestämma avgasutsläppen från lätta personbilar och lätta nyttofordon med hjälp av PEMS.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
≤ |
— |
mindre än eller lika med |
# |
— |
nummer eller antal |
#/m3 |
— |
antal per kubikmeter |
% |
— |
procent |
°C |
— |
grader Celsius |
g |
— |
gram |
g/s |
— |
gram per sekund |
h |
— |
timme |
Hz |
— |
hertz |
K |
— |
kelvin |
kg |
— |
kilogram |
kg/s |
— |
kilogram per sekund |
km |
— |
kilometer |
km/h |
— |
kilometer per timme |
kPa |
— |
kilopascal |
kPa/min |
— |
kilopascal per minut |
l |
— |
liter |
l/min |
— |
liter per minut |
m |
— |
meter |
m3 |
— |
kubikmeter |
mg |
— |
milligram |
min |
— |
minut |
p e |
— |
vakuumtryck [kPa] |
qvs |
— |
volymflöde i systemet [l/min] |
ppm |
— |
delar per miljon |
ppmC1 |
— |
delar per miljon kolekvivalenter |
rpm |
— |
varv per minut |
s |
— |
sekund |
V s |
— |
systemets volym [l] |
3. ALLMÄNNA KRAV
3.1. PEMS
Provningen ska utföras med en PEMS-utrustning som består av de komponenter som anges i punkterna 3.1.1–3.1.5. Om tillämpligt kan en anslutning till fordonets ECU upprättas för att fastställa relevanta motor- och fordonsparametrar enligt punkt 3.2.
3.1.1. |
Analysatorer för bestämning av koncentrationen av föroreningar i avgaserna. |
3.1.2. |
En eller flera instrument eller sensorer för att mäta eller bestämma avgasmassflödet. |
3.1.3. |
En GPS för bestämning av fordonets position, höjd över havet och hastighet. |
3.1.4. |
Om tillämpligt, sensorer och andra anordningar som inte är en del av fordonet, t.ex. för att mäta omgivningstemperatur, relativ fuktighet, lufttryck och fordonshastighet. |
3.1.5. |
En energikälla till PEMS-utrustningen som är oberoende av fordonet. |
3.2. Provningsparametrar
De provningsparametrar som anges i tabell 1 i detta tillägg ska mätas, registreras vid en konstant frekvens av 1,0 Hz eller högre och rapporteras enligt kraven i tillägg 8. Om ECU-parametrar samlas in, bör dessa göras tillgängliga till en betydligt högre frekvens än de parametrar som registreras av PEMS-utrustningen. PEMS-utrustningens analysatorer, instrument för flödesmätning och sensorer ska uppfylla de krav som anges i tilläggen 2 och 3 till denna bilaga.
Tabell 1
Provningsparametrar
Parameter |
Rekommenderad enhet |
Källa (8) |
ppm |
Analysator |
|
ppm |
Analysator |
|
ppm |
Analysator (6) |
|
ppm |
Analysator |
|
CO2-koncentration (1) |
ppm |
Analysator |
ppm |
Analysator (7) |
|
PN-koncentration (4) |
#/m3 |
Analysator |
Avgasmassflöde |
kg/s |
Avgasmassflödesmätare, någon metod som beskrivs i punkt 7 i tillägg 2 |
Luftfuktighet |
% |
Sensor |
Omgivningstemperatur |
K |
Sensor |
Omgivningstryck |
kPa |
Sensor |
Fordonshastighet |
km/h |
Sensor, GPS eller ECU (3) |
Fordonets latitud |
grad |
GPS |
Fordonets longitud |
grad |
GPS |
m |
GPS eller sensor |
|
Avgastemperatur (5) |
K |
Sensor |
Motorkylmedlets temperatur (5) |
K |
Sensor eller ECU |
Motorvarvtal (5) |
rpm |
Sensor eller ECU |
Motorvridmoment (5) |
Nm |
Sensor eller ECU |
Vridmoment vid driven axel (5) |
Nm |
Fälgmomentmätare |
Pedalposition (5) |
% |
Sensor eller ECU |
Motorns bränsleflöde (2) |
g/s |
Sensor eller ECU |
Motorns inluftsflöde (2) |
g/s |
Sensor eller ECU |
Felstatus (5) |
— |
ECU |
Inluftsflödets temperatur |
K |
Sensor eller ECU |
Regenereringsstatus (5) |
— |
ECU |
Motoroljetemperatur (5) |
K |
Sensor eller ECU |
Faktisk växel (5) |
# |
ECU |
Önskad växel (t.ex. växlingsindikator) (5) |
# |
ECU |
Andra fordonsdata (5) |
Ej fastställt |
ECU |
3.3. Förberedelse av fordonet
Förberedelsen av fordonet ska omfatta en allmän kontroll av provfordonets korrekta tekniska funktion.
3.4. Installation av PEMS-utrustningen
3.4.1. Allmänt
Installationen av PEMS-utrustningen ska följa tillverkarens anvisningar och lokala hälso- och säkerhetsföreskrifter. PEMS-utrustningen bör installeras så att elektromagnetisk störning samt exponering för stötar, vibrationer, damm och temperaturväxlingar minimeras under provningen. PEMS-utrustningen ska installeras och drivas så att den är tät och värmeförlusten minimeras. PEMS-utrustningen ska installeras och drivas så att inte avgasens sammansättning ändras eller avgasröret förlängs i onödan. För att undvika att partiklar genereras ska anslutningar vara värmestabila vid de avgastemperaturer som kan förväntas under provningen. Det rekommenderas att inte använda material som kan avge flyktiga beståndsdelar vid sammankopplingen av fordonets avgasutlopp och anslutningsröret. Om anslutningar av elastomer används ska de exponeras minimalt för avgasen så att artefakter undviks vid hög belastning.
3.4.2. Tillåtet mottryck
PEMS-utrustningen ska installeras och drivas så att det statiska trycket vid avgasutloppet inte ökas i onödan. Om det är tekniskt genomförbart ska varje eventuell förlängning för att underlätta provtagning eller sammankoppling med avgasmassflödesmätaren ha samma tvärsnittsarea som avgasröret eller större.
3.4.3. Avgasmassflödesmätare
Om en avgasmassflödesmätare används ska den vara fäst vid fordonets avgasrör enligt rekommendationerna från mätarens tillverkare. Mätarens mätområde ska motsvara den variationsvidd av avgasmassflöde som förväntas under provet. Installationen av mätaren samt eventuella adaptrar eller skarvar för avgasröret får inte påverka driften av motorn eller systemet för efterbehandling av avgaser. Minst fyra rördiametrar eller 150 mm av rakt rör, beroende på vilket som är störst, ska finnas på ömse sidor om det flödeskännande elementet. Vid provning av en flercylindrig motor med delat avgasgrenrör rekommenderas att grenrören kombineras uppströms avgasmassflödesmätaren och att rörens tvärsnitt ökas på lämpligt sätt för att minimera mottrycket i avgasröret. Om detta inte är möjligt ska mätning med flera avgasmassflödesmätare tas i övervägande. Den stora variationen i former och dimensioner av avgasrör och av avgasmassflöden kan med vägledning av god teknisk sed kräva kompromisser vid urval och installation av avgasflödesmätare. Om mätnoggrannheten så kräver är det tillåtet att installera en avgasmassflödesmätare med en mindre diameter än avgasutloppet, eller den sammanlagda tvärsnittsarean av flera utlopp, under förutsättning att detta inte påverkar driften eller efterbehandlingen av avgaser i enlighet med punkt 3.4.2 negativt.
3.4.4. Global Positioning System (GPS)
GPS-antennen bör monteras så att en god mottagning av satellitsignalen säkerställs, t.ex. så högt som möjligt. Den monterade GPS-antennen ska inverka så lite som möjligt på fordonets drift.
3.4.5. Anslutning till motorstyrenheten (ECU)
Om så önskas kan de relevanta fordons- och motorparametrar som anges i tabell 1 registreras med hjälp av en automatisk datainsamlare kopplad till motorstyrenheten eller fordonsnätverket i enlighet med standarder som ISO 15031-5, SAE J1979, OBD-II, EOBD eller WWH-OBD. I förekommande fall ska tillverkarna uppge beteckningar för att möjliggöra identifieringen av nödvändiga parametrar.
3.4.6. Sensorer och hjälputrustning
Sensorer för fordonshastighet, temperaturgivare, termoelement för kylmedel eller andra mätanordningar som inte är en del av fordonet ska installeras för att mäta parametern i fråga på ett representativt, tillförlitligt och korrekt sätt utan att i onödan störa fordonets drift eller funktionen hos andra analysatorer, instrument för flödesmätning, sensorer och signaler. Sensorer och hjälputrustning ska försörjas med ström oberoende av fordonet. Det är tillåtet att försörja säkerhetsrelaterad belysning av fixturer och installationer av PEMS-komponenter utanför fordonets hytt med ström från fordonets batteri.
3.5. Provtagning av utsläpp
Provtagningen av utsläpp ska vara representativ och utföras på platser med väl blandade avgaser där inverkan av omgivningsluften nedströms från provtagningspunkten är minimal. Om tillämpligt ska provtagningen av utsläpp ske nedströms avgasmassflödesmätaren, på ett avstånd av minst 150 mm från det flödeskännande elementet. Provtagningssonderna ska placeras minst 200 mm eller tre gånger avgasrörets innerdiameter, beroende på vilket som är störst, uppströms punkten där avgaserna lämnar PEMS-utrustningen till omgivningen. Om PEMS-utrustningen matar tillbaka ett flöde till avgasröret ska detta ske nedströms provtagningssonden på ett sätt som under motorns drift inte påverkar avgasens sammansättning vid provtagningspunkten. Om provtagningsledningens längd ändras ska systemets transporttider kontrolleras och vid behov korrigeras.
Om motorn är utrustad med ett system för efterbehandling av avgaser, ska avgasprovet tas nedströms detta system. Vid provning av ett fordon med en flercylindrig motor och delat avgasgrenrör ska provtagningssondens inlopp placeras så långt nedströms att det säkerställs att provet är representativt för de genomsnittliga avgasutsläppen från samtliga cylindrar. I flercylindriga motorer med avgränsade grupper av grenrör, t.ex. i en V-motor, ska grenrören kombineras uppströms provtagningssonden. Om detta inte är tekniskt möjligt ska provtagning på flera punkter med väl blandade avgaser fria från omgivningsluft tas i övervägande. I detta fall ska antalet provtagningssonder och deras placering i största möjliga utsträckning motsvara antalet avgasmassflödesmätare och deras placering. Om avgasflödena är ojämna ska proportionell provtagning eller provtagning med flera analysatorer tas i övervägande.
Om partiklar mäts ska provet tas från mitten av avgasflödet. Om flera sonder används för provtagning av utsläpp ska provtagningssonden för partiklar placeras uppströms andra provtagningssonder.
Om kolväten mäts ska provtagningsledningen värmas upp till 463 ± 10 K (190 ± 10 °C). Vid mätning av andra gasformiga komponenter med eller utan kylning ska provtagningsledningen hålla minst 333 K (60 °C) för att undvika kondens och för att säkerställa en lämplig inträngningseffektivitet för de olika gaserna. I provtagningssystem med lågt tryck kan temperaturen sänkas på ett sätt som motsvarar tryckminskningen under förutsättning att provtagningssystemet säkerställer en inträngningseffektivitet på 95 % för alla reglerade gasformiga föroreningar. Vid provtagning av partiklar ska provtagningsledningen från och med provtagningspunkten för obehandlade avgaser upphettas till minst 373 K (100 °C). Tiden som provet befinner sig i provtagningsledningen för partiklar innan det når den första utspädningen eller partikelräknaren ska vara mindre än 3 s.
4. FÖRFARANDEN FÖRE PROVNING
4.1. Täthetskontroll av PEMS
Efter det att varje installation av en PEMS-utrustning i ett fordon slutförts ska minst en täthetskontroll genomföras enligt föreskrifter från utrustningens tillverkare eller på följande sätt. Provtagningssonden ska kopplas bort från avgassystemet och dess ände tillslutas. Analysatorns pump ska slås på. Efter en inledande period av stabilisering ska, om inga läckor finns, alla flödesmätare visa ungefär noll. Om så inte är fallet ska provtagningsledningen kontrolleras och felet rättas till.
Läckaget på vakuumsidan får inte överskrida 0,5 % av flödet vid drift för den del av systemet som kontrolleras. Flödena genom och förbi analysatorn får användas för uppskattning av de flöden som förekommer vid drift.
Alternativt får systemet tömmas på luft till ett tryck av minst 20 kPa vakuum (80 kPa absolutvärde). Efter en inledande period av stabilisering får tryckökningen Δp (kPa/min) i systemet inte överstiga:
En alternativ metod är att göra en stegvis förändring av koncentrationen vid början av provtagningsledningen genom att byta från nollgas till spänngas samtidigt som samma tryckförhållanden som under normal systemdrift bibehålls. Om avläsningen för en korrekt kalibrerad analysator efter tillräcklig tid är ≤ 99 % jämfört med den förändrade koncentrationen ska läckaget rättas till.
4.2. Start och stabilisering av PEMS
PEMS-utrustningen ska vara påslagen, uppvärmd och stabiliserad i enlighet med specifikationerna från utrustningens tillverkare tills bland annat tryck, temperaturer och flöden har uppnått sina driftsinställningar.
4.3. Förberedelse av provtagningssystemet
Provtagningssystemet, som består av provtagningssonden, provtagningsledningar och analysatorer, ska förberedas för provning enligt instruktionen från PEMS-utrustningens tillverkare. Det ska säkerställas att provtagningssystemet är rent och fritt från kondens.
4.4. Förberedelse av avgasmassflödesmätare
Vid användning för mätning av avgasmassflödet ska avgasmassflödesmätaren renas och förberedas för drift i enlighet med specifikationerna från tillverkaren av mätaren. I förekommande fall ska detta förfarande avlägsna kondens och avlagringar i ledningar och tillhörande mätanslutningar.
4.5. Kontroll och kalibrering av analysatorer för mätning av gasformiga utsläpp
Ändringar av analysatorernas noll- och spännkalibrering ska utföras med kalibreringsgaser som uppfyller kraven i punkt 5 i tillägg 2. Kalibreringsgaserna ska väljas för att matcha den variationsvidd av koncentrationer av föroreningar som förväntas under RDE-provningen. För att minimera analysatorns avdrift bör noll- och spännkalibrering av analysatorerna genomföras vid en omgivningstemperatur som ligger så nära som möjligt den omgivningstemperatur provningsutrustningen kommer befinna sig i under trippen.
4.6. Kontroll av analysatorer för mätning av partikelutsläpp
Analysatorns nollnivå ska registreras genom provtagning av HEPA-filtrerad omgivningsluft. Signalen ska registreras vid en konstant frekvens av minst 1,0 Hz under en period av 2 minuter och dess genomsnitt beräknas. Den tillåtna koncentrationen ska bestämmas när lämplig mätutrustning blir tillgänglig.
4.7. Bestämning av fordonshastighet
Fordonshastigheten ska bestämmas genom minst en av följande metoder:
(a) |
GPS: om fordonshastigheten bestäms genom GPS ska den totala trippsträckan kontrolleras mot mätningar genom någon annan metod enligt punkt 7 i tillägg 4. |
(b) |
Sensor (t.ex. optisk sensor eller mikrovågssensor): om fordonshastigheten bestäms genom en sensor ska hastighetsmätningarna uppfylla kraven i punkt 8 i tillägg 2; alternativt ska den totala trippsträcka som fastställs av sensorn jämföras med en referenssträcka från en digital vägnätskarta eller topografisk karta. Den totala trippsträcka som fastställs av sensorn får avvika med högst 4 % från referenssträckan. |
(c) |
ECU: om fordonshastigheten bestäms genom motorstyrenheten ska den totala trippsträckan valideras i enlighet med punkt 3 i tillägg 3 och motorstyrenhetens hastighetssignal vid behov justeras för att uppfylla kraven i punkt 3.3 i tillägg 3. Alternativt kan den totala trippsträcka som fastställs av motorstyrenheten jämföras med en referenssträcka från en digital vägnätskarta eller topografisk karta. Den totala trippsträcka som fastställs av motorstyrenheten får avvika med högst 4 % från referenssträckan. |
4.8. Kontroll av PEMS-utrustningens inställningar
Det ska kontrolleras att alla sensorer och, i tillämpliga fall, motorstyrenheten är korrekt anslutna. Om motorparametrar avläses ska det säkerställas att motorstyrenheten rapporterar värden korrekt (t.ex. noll varvtal [rpm] när förbränningsmotorn är i ett läge där nyckeln är omvriden men motorn är av). PEMS-utrustningen ska fungera utan varningssignaler eller felindikationer.
5. UTSLÄPPSPROVNING
5.1. Provningsstart
Provtagning, mätning och registrering av parametrar ska påbörjas innan motorn startas. För att underlätta tidsanpassning rekommenderas det att registrera de parametrar som ska tidsanpassas antingen i en enda anordning för dataregistrering eller med en synkroniserad tidsmärkning. Före och direkt efter start av motorn ska det bekräftas att alla nödvändiga parametrar registreras av den automatiska datainsamlaren.
5.2. Provning
Provtagning, mätning och registrering av parametrar ska fortsätta under hela provningen på väg. Motorn kan stängas av och startas om, men provtagningen av utsläpp och registreringen av parametrar ska fortsätta. Eventuella varningssignaler som tyder på funktionsfel i PEMS-utrustningen ska dokumenteras och verifieras. Registreringen av parametrar ska uppnå en datafullständighet på mer än 99 %. Mätning och registrering av data får avbrytas under mindre än 1 % av trippens totala varaktighet men högst för en sammanhängande period av 30 sekunder, och enbart vid oavsiktlig signalförlust eller för underhåll av PEMS-utrustningen. Avbrott får registreras direkt av PEMS-utrustningen. Det är inte tillåtet att införa avbrott i de registrerade parametrarna vid förbehandling, utbyte eller efterbehandling av data. Om automatisk nollställning genomförs ska den utföras gentemot en spårbar nollstandard liknande den som används för att nollställa analysatorn. Det rekommenderas starkt att underhåll av PEMS-utrustningen, om det är nödvändigt, inleds under perioder då fordonshastigheten är noll.
5.3. Provningsslut
Provningen är slut när fordonet har slutfört trippen och förbränningsmotorn har stängts av. Långvarig tomgång ska undvikas efter det att trippen har slutförts. Dataregistreringen ska fortsätta tills dess att provtagningssystemets responstid har löpt ut.
6. FÖRFARANDE EFTER PROVNING
6.1. Kontroll av analysatorer för mätning av gasformiga utsläpp
Nollställning och spänning av analysatorer av gasformiga komponenter ska kontrolleras med kalibreringsgaser identiska med dem som används enligt punkt 4.5 för utvärdering av analysatorns noll- och spännresponsdrift jämfört med kalibreringen före provning. Det är tillåtet att nollställa analysatorn före kontroll av spännresponsdriften, om nollresponsdriften fastställdes vara inom det tillåtna området. Kontrollen efter provning av responsdrift ska slutföras så snart som möjligt efter provningen och innan PEMS-utrustningen, eller enskilda analysatorer eller sensorer, stängts av eller övergått till icke-driftsläge. Skillnaden mellan resultaten före och efter provningen ska uppfylla de krav som anges i tabell 2.
Tabell 2
Tillåten responsdrift i analysatorn under en PEMS-provning
Förorening |
Nollresponsdrift |
Spännresponsdrift (10) |
CO2 |
≤ 2 000 ppm per provning |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 2 000 ppm per provning, beroende på vilket som är störst |
CO |
≤ 75 ppm per provning |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 75 ppm per provning, beroende på vilket som är störst |
NO2 |
≤ 5 ppm per provning |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 5 ppm per provning, beroende på vilket som är störst |
NO/NOX |
≤ 5 ppm per provning |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 5 ppm per provning, beroende på vilket som är störst |
CH4 |
≤ 10 ppmC1 per provning |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 10 ppmC1 per provning, beroende på vilket som är störst |
THC |
≤ 10 ppmC1 per provning |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 10 ppmC1 per provning, beroende på vilket som är störst |
Om skillnaden mellan resultaten före och efter provningen för nollresponsdriften och spännresponsdriften är högre än tillåtet ska alla provningsresultat vara ogiltiga och provningen upprepas.
6.2. Kontroll av analysator för mätning av partikelutsläpp
Analysatorns nollnivå ska registreras genom provtagning av HEPA-filtrerad omgivningsluft. Signalen ska registreras under en period av 2 minuter och dess genomsnitt beräknas. Den tillåtna slutliga koncentrationen ska definieras när lämplig mätutrustning blir tillgänglig. Om skillnaden mellan kontrollen före och kontrollen efter provningen är högre än tillåtet ska alla provningsresultat vara ogiltiga och provningen upprepas.
6.3. Kontroll av mätning av utsläpp på väg
Analysatorernas kalibrerade mätområde ska omfatta minst 90 % av de koncentrationer som erhålls från 99 % av mätningarna från de giltiga delarna av utsläppsprovningen. Det är tillåtet att 1 % av det totala antalet mätningar som används för utvärderingen överstiger analysatorernas kalibrerade mätområde med upp till en faktor av två. Om dessa villkor inte är uppfyllda ska provningen ogiltigförklaras.
(1) Ska mätas på våt bas eller korrigeras enligt beskrivningen i punkt 8.1 i tillägg 4.
(2) Ska endast fastställas om indirekta metoder används för att beräkna avgasmassflödet enligt beskrivningen i punkterna 10.2 och 10.3 i tillägg 4.
(3) Metoden ska väljas enligt punkt 4.7.
(4) Parametern är endast obligatorisk om mätning krävs i punkt 2.1 i bilaga IIIA.
(5) Ska endast fastställas om så är nödvändigt för att kontrollera fordonets status och driftsförhållanden.
(6) Får beräknas från koncentrationerna av THC och CH4 enligt punkt 9.2 i tillägg 4.
(7) Får beräknas från uppmätta koncentrationer av NO och NO2.
(8) Flera parameterkällor får användas.
(9) Den rekommenderade källan är sensorn för omgivningstryck.
(10) Om nollresponsdriften ligger inom det tillåtna området är det tillåtet att nollställa analysatorn före kontrollen av spännresponsdriften.
Tillägg 2
Specifikationer för och kalibrering av PEMS-komponenter och signaler
1. INLEDNING
I detta tillägg fastställs specifikationer för och kalibrering av PEMS-komponenter och signaler.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
> |
— |
större än |
≥ |
— |
större än eller lika med |
% |
— |
procent |
≤ |
— |
mindre än eller lika med |
A |
— |
koncentration av outspädd CO2 [%] |
a 0 |
— |
regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln |
a 1 |
— |
regressionslinjens lutning |
B |
— |
koncentration av utspädd CO2 [%] |
C |
— |
koncentration av utspädd NO [ppm] |
c |
— |
analysatorns respons i syreinterferensprovet |
c FS,b |
— |
fullt skalutslag för kolvätekoncentration i steg b [ppmC1] |
c FS,d |
— |
fullt skalutslag för kolvätekoncentration i steg d [ppmC1] |
c HC(w/NMC) |
— |
kolvätekoncentration med CH4 eller C2H6 passerande genom icke-metanavskiljaren [ppmC1] |
c HC(w/o NMC) |
— |
kolvätekoncentration med CH4 eller C2H6 passerande förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1] |
c m,b |
— |
uppmätt kolvätekoncentration i steg b [ppmC1] |
c m,d |
— |
uppmätt kolvätekoncentration i steg d [ppmC1] |
c ref,b |
— |
referenskolvätekoncentration i steg b [ppmC1] |
c ref,d |
— |
referenskolvätekoncentration i steg d [ppmC1] |
°C |
— |
grader Celsius |
D |
— |
koncentration av outspädd NO [ppm] |
D e |
— |
förväntad koncentration av utspädd NO [ppm] |
E |
— |
absolut drifttryck [kPa] |
E CO2 |
— |
procent koldioxiddämpning |
E E |
— |
verkningsgrad för etan |
E H2O |
— |
procent vattendämpning |
E M |
— |
verkningsgrad för metan |
EO2 |
— |
syreinterferens |
F |
— |
vattentemperatur [K] |
G |
— |
mättat ångtryck [kPa] |
g |
— |
gram |
gH2O/kg |
— |
gram vatten per kilogram |
h |
— |
timme |
H |
— |
koncentration av vattenånga [%] |
H m |
— |
maximal koncentration av vattenånga [%] |
Hz |
— |
hertz |
K |
— |
kelvin |
kg |
— |
kilogram |
km/h |
— |
kilometer per timme |
kPa |
— |
kilopascal |
max |
— |
högsta värde |
NOX,dry |
— |
fuktkorrigerad genomsnittlig koncentration av de stabiliserade NOX- mätningarna |
NOX,m |
— |
genomsnittlig koncentration av de stabiliserade NOX-mätningarna |
NOX,ref |
— |
genomsnittlig referenskoncentration av de stabiliserade NOX-mätningarna |
ppm |
— |
delar per miljon |
ppmC1 |
— |
delar per miljon kolekvivalenter |
r2 |
— |
determinationskoefficient |
s |
— |
sekund |
t0 |
— |
tidpunkt för gasflödesbyte [s] |
t10 |
— |
tidpunkt för 10 % respons av slutlig avläsning |
t50 |
— |
tidpunkt för 50 % respons av slutlig avläsning |
t90 |
— |
tidpunkt för 90 % respons av slutlig avläsning |
tbd |
— |
ännu ej fastställda |
x |
— |
oberoende variabel eller referensvärde |
χ min |
— |
minsta värde |
y |
— |
beroende variabel eller uppmätt värde |
3. LINEARITETSKONTROLL
3.1. Allmänt
Lineariteten hos analysatorer, instrument för flödesmätning, sensorer och signaler ska vara spårbar till internationella eller nationella standarder. Alla sensorer eller signaler som inte är direkt spårbara, t.ex. förenklade instrument för flödesmätning, ska alternativt kalibreras mot laboratorieutrustning i form av en chassidynamometer som har kalibrerats mot internationella eller nationella standarder.
3.2. Linearitetskrav
Alla analysatorer, instrument för flödesmätning, sensorer och signaler ska uppfylla linearitetskraven i tabell 1. Om luftflödet, bränsleflödet, luft-bränsleförhållandet eller avgasmassflödet erhålls från motorstyrenheten ska det beräknade avgasmassflödet uppfylla de linearitetskrav som anges i tabell 1.
Tabell 1
Linearitetskrav på mätparametrar och mätsystem
Mätparameter/instrument |
|
Lutning a1 |
Standardfel SEE |
Determinationskoefficient r2 |
Bränsleflöde (1) |
≤ 1 % max |
0,98 - 1,02 |
≤ 2 % max |
≥ 0,990 |
Luftflöde (1) |
≤ 1 % max |
0,98 - 1,02 |
≤ 2 % max |
≥ 0,990 |
Avgasmassflöde |
≤ 2 % max |
0,97 - 1,03 |
≤ 2 % max |
≥ 0,990 |
Gasanalysatorer |
≤ 0,5 % max |
0,99 - 1,01 |
≤ 1 % max |
≥ 0,998 |
Vridmoment (2) |
≤ 1 % max |
0,98–1,02 |
≤ 2 % max |
≥ 0,990 |
PN-analysatorer (3) |
tbd |
tbd |
tbd |
tbd |
3.3. Kontrollfrekvens
Linearitetskraven enligt punkt 3.2 ska kontrolleras enligt följande:
a) |
För alla analysatorer: minst var tredje månad eller närhelst systemet repareras eller ändras på ett sätt som kan påverka kalibreringen. |
b) |
För andra relevanta instrument, som avgasmassflödesmätare och spårbart kalibrerade sensorer: när skador observeras, enligt kraven i interna granskningsförfaranden, från instrumenttillverkaren eller i ISO 9000, men inte mer än ett år före den faktiska provningen. |
Linearitetskraven enligt punkt 3.2 för sensorer eller ECU-signaler som inte är direkt spårbara ska kontrolleras med en spårbart kalibrerad mätutrustning på chassidynamometern en gång för varje inställning av PEMS-utrustningen.
3.4. Kontrollförfarande
3.4.1. Allmänna krav
De relevanta analysatorerna, instrumenten och sensorerna ska befinna sig under normala driftsförhållanden enligt tillverkarens rekommendationer. Analysatorerna, instrumenten och sensorerna ska drivas vid specificerade temperaturer, tryck och flöden.
3.4.2. Allmänt förfarande
Lineariteten ska kontrolleras för varje normalt driftsområde genom följande steg:
(a) |
Analysatorn, instrumentet för flödesmätning eller sensorn ska nollställas genom att en nollsignal påförs. För gasanalysatorer ska renad syntetisk luft eller kväve tillföras till analysatoranslutningen via en gasbana som är så direkt och kort som möjligt. |
(b) |
Analysatorn, instrumentet för flödesmätning eller sensorn ska spännas genom att en spännsignal påförs. För gasanalysatorer ska en lämplig spänngas tillföras till analysatoranslutningen via en gasbana som är så direkt och kort som möjligt. |
(c) |
Nollställningsförfarandet enligt a ska upprepas. |
(d) |
Lineariteten ska kontrolleras genom att minst 10 ungefär jämnt utspridda och giltiga referensvärden (inklusive noll) tillförs. Referensvärdena ska med avseende på koncentrationen av komponenter, avgasmassflödet eller andra relevanta parametrar väljas för att motsvara den variationsvidd av värden som förväntas under utsläppsprovningen. För mätningar av avgasmassflöde kan referenspunkter under 5 % av det maximala kalibreringsvärdet uteslutas från linearitetskontrollen. |
(e) |
För gasanalysatorer ska kända gaskoncentrationer i enlighet med punkt 5 tillföras till analysatoranslutningen. Tillräckligt med tid för signalstabilisering ska ges. |
(f) |
De värden som utvärderas och, vid behov, referensvärdena ska registreras vid en konstant frekvens av minst 1,0 Hz under en period på 30 sekunder. |
(g) |
De aritmetiska medelvärdena under perioden på 30 sekunder ska användas för beräkningen av parametrarna för linjär regression enligt minstakvadratmetoden, med den mest passande ekvationen av formen där
Skattningens standardfel (SEE) för y med avseende på x samt determinationskoefficienten (r2) ska beräknas för varje mätparameter och mätsystem. |
(h) |
Parametrarna för linjär regression ska uppfylla kraven i tabell 1. |
3.4.3. Kraven för linearitetskontroll på en chassidynamometer
Icke spårbara instrument för flödesmätning, sensorer eller ECU-signaler som inte direkt kan kalibreras enligt spårbara standarder ska kalibreras på en chassidynamometer. Förfarandet ska i möjligaste mån följa kraven i bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83. Vid behov ska det instrument eller den sensor som ska kalibreras monteras på provfordonet och drivas i enlighet med kraven i tillägg 1. Kalibreringen ska i möjligaste mån följa kraven i punkt 3.4.2; minst 10 lämpliga referensvärden ska väljas så att det säkerställs att minst 90 % av det högsta värde som förväntas under RDE-provningen omfattas.
Om ett inte direkt spårbart instrument för flödesmätning, en sensor eller en ECU-signal för att bestämma avgasflödet ska kalibreras, ska en spårbart kalibrerad referensavgasmassflödesmätare eller en konstantvolymprovtagare fästas vid fordonets avgasrör. Det ska säkerställas att mätningen av fordonets avgaser görs på ett korrekt sätt av avgasmassflödesmätaren enligt punkt 3.4.3 i tillägg 1. Fordonet ska köras med konstant gas på en konstant växel och med konstant belastning av chassidynamometern.
4. ANALYSATORER FÖR MÄTNING AV GASFORMIGA KOMPONENTER
4.1. Tillåtna typer av analysatorer
4.1.1. Standardanalysatorer
De gasformiga komponenterna ska mätas med analysatorer som anges i punkterna 1.3.1–1.3.5 i tillägg 3 till bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83, i deras lydelse enligt ändringsserie 07. Om en NDUV-analysator mäter både NO och NO2 krävs inte någon NO2/NO-konverterare.
4.1.2. Alternativa analysatorer
En analysator som inte uppfyller konstruktionsspecifikationerna i punkt 4.1.1 är tillåten, förutsatt att den uppfyller kraven i punkt 4.2. Tillverkaren ska se till att den alternativa analysatorn uppnår likvärdiga eller högre mätprestanda jämfört med en standardanalysator för den variationsvidd av föroreningskoncentrationer och befintliga gaser som kan förväntas från fordon som drivs med tillåtna bränslen under normala och utökade förhållanden vid giltig RDE-provning enligt punkterna 5, 6 och 7 i denna bilaga. På begäran ska analysatorns tillverkare skriftligen lämna in kompletterande uppgifter, som visar att den alternativa analysatorns mätprestanda konsekvent och tillförlitligt överensstämmer med standardanalysatorernas mätprestanda. Dessa kompletterande uppgifter ska innehålla följande:
a) |
En beskrivning av den teoretiska principen för den alternativa analysatorn och dess tekniska komponenter. |
b) |
En demonstration av överensstämmelse med respektive standardanalysator som anges i punkt 4.1.1 för den förväntade variationsvidden av föroreningskoncentrationer och omgivningsförhållanden under typgodkännandeprovningen enligt bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83, i deras lydelse enligt ändringsserie 07, samt en valideringsprovning som beskrivs i punkt 3 i tillägg 3 för fordon som är utrustade med en motor med gnisttändning och kompressionständning. Tillverkaren ska demonstrera likvärdighet inom de tillåtna toleranser som anges i punkt 3.3 i tillägg 3. |
c) |
En demonstration av överensstämmelse med respektive standardanalysator som anges i punkt 4.1.1 med avseende på inverkan av atmosfäriskt tryck på analysatorns mätprestanda; syftet med demonstrationsprovningen är att fastställa responsen på en spänngas med en koncentration inom analysatorns mätområde för att kontrollera inverkan av atmosfäriskt tryck under normala och utökade höjdförhållanden enligt definitionen i punkt 5.2 i denna bilaga. En sådan provning kan genomföras i en höjdkammare för miljöprovningar. |
d) |
En demonstration av överensstämmelse med respektive standardanalysator som anges i punkt 4.1.1 under minst tre provningar på väg som uppfyller kraven i denna bilaga. |
e) |
En demonstration av att påverkan från vibrationer, accelerationer och omgivningstemperatur på analysatorns avläsning inte överstiger de bullerkrav för analysatorer som anges i punkt 4.2.4. |
Godkännandemyndigheter får begära ytterligare uppgifter för att ge belägg för likvärdighet eller vägra godkännande om mätningarna visar att en alternativ analysator inte är likvärdig med en standardanalysator.
4.2. Specifikationer för analysatorer
4.2.1. Allmänt
Utöver de linearitetskrav som anges för varje analysator i punkt 3, ska överensstämmelsen av analysatortyper med de specifikationer som anges i punkterna 4.2.2–4.2.8 demonstreras av analysatorns tillverkare. Analysatorerna ska ha ett mätområde och en responstid som är lämpliga för att med tillräcklig noggrannhet mäta koncentrationerna av komponenter i avgasen för den tillämpliga utsläppsstandarden under transienta och fortvariga förhållanden. Analysatorernas känslighet för stötar, vibrationer, åldrande, temperaturväxlingar och lufttrycksförändringar samt elektromagnetiska interferenser och andra effekter av fordonets eller analysatorns drift ska begränsas i så stor utsträckning som möjligt.
4.2.2. Noggrannhet
Noggrannheten, definierad som analysatoravläsningens avvikelse från referensvärdet, får inte överstiga 2 % av avläsningen eller 0,3 % av fullt skalutslag, beroende på vad som är störst.
4.2.3. Precision
Precisionen, definierad som 2,5 gånger standardavvikelsen vid 10 upprepade responser på en viss kalibrerings- eller spänngas, får inte överstiga 1 % av koncentrationen vid fullt skalutslag för ett mätområde som är lika med eller över 155 ppm (eller ppmC1) och 2 % av koncentrationen vid fullt skalutslag för ett mätområde under 155 ppm (eller ppmC1).
4.2.4. Brus
Bruset, definierat som två gånger effektivvärdet av 10 standardavvikelser som var och en beräknas från noll responser mätt vid en konstant datafångstfrekvens på minst 1,0 Hz under en period av 30 s, får inte överstiga 2 % av fullt skalutslag. Mellan var och en av de 10 mätperioderna ska det gå en period av 30 s under vilken analysatorn utsätts för en lämplig spanngas. Före varje provtagningsperiod och före varje spännperiod ska tillräcklig tid avsättas för att rena analysatorn och provtagningsledningarna.
4.2.5. Nollresponsdrift
Nollresponsdriften, definierad som den genomsnittliga responsen på en nollgas under ett intervall på minst 30 s, ska uppfylla de specifikationer som anges i tabell 2.
4.2.6. Spännresponsdrift
Spännresponsdriften, definierad som den genomsnittliga responsen på en spänngas under ett intervall på minst 30 s, ska uppfylla de specifikationer som anges i tabell 2.
Tabell 2
Tillåtna noll- och spännresponsdrifter för analysatorer vid mätning av gasformiga komponenter under laboratorieförhållanden
Förorening |
Nollresponsdrift |
Spännresponsdrift |
CO2 |
≤ 1,000 ppm över 4 h |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 1,000 ppm över 4 h, beroende på vilket som är störst |
CO |
≤ 50 ppm över 4 h |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 50 ppm över 4 h, beroende på vilket som är störst |
NO2 |
≤ 5 ppm över 4 h |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 5 ppm över 4 h, beroende på vilket som är störst |
NO/NOX |
≤ 5 ppm över 4 h |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 5 ppm under 4 h, beroende på vilket som är störst |
CH4 |
≤ 10 ppmC1 |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 10 ppmC1 över 4 h, beroende på vilket som är störst |
THC |
≤ 10 ppmC1 |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 10 ppmC1 över 4 h, beroende på vilket som är störst |
4.2.7. Stigtid
Stigtiden, definierad som tiden mellan 10 % och 90 % respons i förhållande till den slutliga avläsningen (t 90 – t 10, se punkt 4.4), får inte överstiga 3 s.
4.2.8. Gastorkning
Avgaserna får mätas våta eller torra. Om en gastorkanordning används ska den ha minimal inverkan på sammansättningen av de gaser som mäts. Kemiska torkar får inte användas.
4.3. Ytterligare krav
4.3.1. Allmänt
I punkterna 4.3.2–4.3.5 fastställs ytterligare prestandakrav för särskilda typer av analysatorer som endast gäller när analysatorn i fråga används för RDE-utsläppsmätningar.
4.3.2. Effektivitetsprovning av NOX-konverterare
Om en NOX-konverterare används, t.ex. för att omvandla NO2 till NO för analys med en kemiluminiscensanalysator, ska dess effektivitet provas enligt kraven i punkt 2.4 i tillägg 3 till bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83, i deras lydelse enligt ändringsserie 07. NOX-konverterarens effektivitet ska kontrolleras högst en månad före utsläppsprovningen.
4.3.3. Justering av flamjoniseringsdetektorn (FID)
a) Optimering av detektorns respons
Vid mätning av kolväten ska detektorn justeras i intervall som anges av analysatorns tillverkare enligt punkt 2.3.1 i tillägg 3 till bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83, i deras lydelse enligt ändringsserie 07. En spänngas bestående av propan i luft eller av propan i kväve ska användas för att optimera responsen inom det vanligaste driftsområdet.
b) Responsfaktorer för kolväten
Vid mätning av kolväten ska flamjoniseringsdetektorns responsfaktor för kolväten kontrolleras i enlighet med bestämmelserna i punkt 2.3.3 i tillägg 3 till bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83, i deras lydelse enligt ändringsserie 07, med användning av propan i luft eller propan i kväve som spänngas respektive renad syntetisk luft eller kväve som nollgas.
c) Kontroll av syreinterferens
Kontroll av syreinterferens ska utföras när en FID tas i bruk och efter perioder av omfattande underhåll. Ett mätområde ska väljas, inom vilket kontrollgaserna för syreinterferens ligger i den övre halvan. Ugnen ska vid provningen hålla föreskriven temperatur. Specifikationerna för kontrollgaserna för syreinterferens anges i punkt 5.3.
Följande förfarande ska tillämpas:
i) |
Analysatorn ska nollställas. |
ii) |
Analysatorn ska spännas med en 0 %-syreblandning för motorer med gnisttändning och en 21 %-syreblandning för motorer med kompressionständning. |
iii) |
Nollresponsen ska kontrolleras igen. Om den har ändrats med mer än 0,5 % av fullt skalutslag ska leden i och ii upprepas. |
iv) |
5 %- och 10 %-kontrollgaserna för syreinterferens ska tillföras. |
v) |
Nollresponsen ska kontrolleras igen. Om det har ändrats med mer än ± 1 % av fullt skalutslag, ska provningen upprepas. |
vi) |
Syreinterferensen E O2 ska beräknas för varje kontrollgas för syreinterferens som anges i led iv med formeln där analysatorns respons är där
|
vii) |
Syreinterferensen E O2 ska vara mindre än ± 1,5 % för alla kontrollgaser för syreinterferens som krävs. |
viii) |
Om syreinterferensen E O2 är högre än ± 1,5 % får korrigering göras genom att luftflödet, bränsleflödet och provflödet stegvis justeras över eller under tillverkarens specifikationer. |
ix) |
Kontrollen av syreinterferens ska upprepas för varje ny inställning. |
4.3.4. Icke-metanavskiljarens verkningsgrad för omvandling
Om kolväten analyseras, kan en icke-metanavskiljare användas för att avlägsna icke-metankolväten från gasprovet genom att oxidera alla kolväten utom metan. Teoretiskt är omvandlingen av metan 0 % och för de övriga kolvätena, som representeras av etan, 100 %. För en noggrann mätning av icke-metankolväten ska de två verkningsgraderna bestämmas och användas för beräkningen av utsläppen av icke-metankolväten (se punkt 9.2 i tillägg 4). Det är inte nödvändigt att fastställa verkningsgraden för omvandlingen av metan om en icke-metanavskiljare kombinerad med flamjonisationsdetektor kalibreras enligt metod b i punkt 9.2 i tillägg 4 genom att en kalibreringsgas av metan/luft förs genom icke-metanavskiljaren.
a) Verkningsgraden för omvandling av metan
Metankalibreringsgas ska föras genom flamjoniseringsdetektorn och förbi respektive genom icke-metanavskiljaren. De två koncentrationerna ska registreras. Verkningsgraden för metan ska bestämmas enligt formeln
där
c HC(w/NMC) |
är koncentrationen av kolväten med CH4 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1], |
c HC(w/o NMC) |
är koncentrationen av kolväten med CH4 som flödar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1], |
b) Verkningsgraden för omvandling av etan
Etankalibreringsgas ska föras genom flamjoniseringsdetektorn och förbi respektive genom icke-metanavskiljaren; De två koncentrationerna ska registreras. Verkningsgraden för etan ska bestämmas enligt formeln
där
c HC(w/NMC) |
är koncentrationen av kolväten med C2H6 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1], |
c HC(w/o NMC) |
är koncentrationen av kolväten med C2H6 som flödar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1], |
4.3.5. Interferenseffekter
a) Allmänt
Andra gaser än de som analyseras kan påverka analysatorns avläsning. En kontroll av interferenseffekter och av att analysatorerna fungerar korrekt ska utföras av analysatorns tillverkare före marknadsintroduktionen minst en gång för varje typ av analysator eller anordning som tas upp i leden b–f.
b) Kontroll av interferensen i en CO-analysator
Vatten och CO2 kan störa CO-analysatorns mätningar. Därför ska en CO2-spänngas med en koncentration av 80–100 % av fullt skalutslag inom det högsta driftsområdet för den CO-analysator som används under provningen bubblas genom vatten vid rumstemperatur och analysatorns respons registreras. Analysatorns respons får inte vara större än 2 % av den medelkoncentration av CO som förväntas under en normal provning på väg eller ± 50 ppm, beroende på vad som är störst. Interferenskontrollen för H2O och CO2 kan utföras som separata förfaranden. Om de H2O- och CO2-nivåer som används för interferenskontrollen är högre än de högsta nivåer som förväntas vid provningen, ska varje observerad interferens viktas ned genom att den observerade interferensen multipliceras med kvoten mellan den högsta förväntade koncentrationen under provningen och den faktiska koncentration som användes under kontrollen. Separata interferenskontroller med koncentrationer av H2O som är lägre än de högsta nivåer som förväntas vid provningen får genomföras och den observerade H2O-interferensen ska viktas upp genom att den observerade interferensen multipliceras med kvoten mellan den högsta H2O-koncentration som förväntas vid provningen och den faktiska koncentration som användes under kontrollen. Summan av dessa två viktade interferensvärden ska uppfylla den tolerans som anges i denna punkt.
c) Kontroll av dämpningen i en NOx-analysator
De två gaser som är aktuella för CLD- och HCLD-analysatorer är CO2 och vattenånga. Dämpningsresponsen på dessa gaser är proportionell till gaskoncentrationen. En provning ska bestämma dämpningen vid de högsta koncentrationer som förväntas under provningen. Om CLD- och HCLD-analysatorerna använder algoritmer för dämpningskompensering vilka baseras på H2O- eller CO2-mätanalysatorer eller båda, ska dämpningen utvärderas när dessa analysatorer är aktiva och kompensationsalgoritmerna tillämpas.
i) Kontroll av CO2-dämpning
En CO2-spänngas med en koncentration av 80–100 % av det högsta driftsområdet ska föras genom NDIR-analysatorn. CO2-värdet ska registreras som A. CO2-spänngasen ska sedan spädas ut med cirka 50 % NO-spänngas och föras genom NDIR-analysatorn och CLD- eller HCLD-analysatorn. CO2-värdet och NO-värdet ska registreras som B respektive C. CO2-gasflödet ska därefter stängas av och endast NO-spänngasen ska föras genom CLD- eller HCLD-analysatorn. NO-värdet ska registreras som D. Dämpningen i procent ska beräknas enligt formeln
där
A |
är koncentrationen av outspädd CO2 mätt med NDIR [%], |
B |
är koncentrationen av utspädd CO2 mätt med NDIR [%], |
C |
är koncentration av utspädd NO mätt med CLD eller HCLD [ppm] och |
D |
är koncentration av outspädd NO mätt med CLD eller HCLD [ppm]. |
Alternativa metoder för utspädning och kvantifiering av CO2- och NO-spänngaser, såsom dynamisk blandning, får användas om godkännandemyndigheten medger detta.
ii) Kontroll av vattendämpning
Denna kontroll gäller endast mätningar av gaskoncentrationer på våt bas. Vid beräkning av vattendämpning ska hänsyn tas till att NO-spänngasen späds ut med vattenånga och att koncentrationen av vattenånga i gasblandningen viktas efter de koncentrationer som förväntas under en utsläppsprovning. En NO-spänngas med en koncentration av 80–100 % av fullt skalutslag inom det normala driftsområdet ska föras genom CLD- eller HCLD-analysatorn. NO-värdet ska registreras som D. NO-spänngasen ska sedan bubblas genom vatten vid rumstemperatur och föras genom CLD- eller HCLD-analysatorn. NO-värdet ska registreras som C. Analysatorns absoluta drifttryck och vattentemperaturen ska fastställas och registreras som E respektive F. Blandningens mättade ångtryck som motsvarar vattentemperaturen i luftinblåsningsanordningen F ska bestämmas och registreras som G. Koncentrationen av vattenånga, H [%], i gasblandningen ska beräknas enligt följande:
Den förväntade koncentrationen av spänngasen av utspädd NO-vattenånga ska registreras som De efter att ha beräknats enligt följande:
Vad gäller dieselavgas ska den maximala koncentration av vattenånga i avgasen (i procent) som förväntas under provningen registreras som Hm efter att ha skattats, med antagandet att bränslets H/C-förhållande är 1,8/1, utifrån den maximala koncentrationen av CO2 i avgasen A med formeln:
Vattendämpningen i procent ska beräknas enligt formeln
där
D e |
är den förväntade koncentrationen av utspädd NO [ppm], |
C |
är den uppmätta koncentrationen av utspädd NO [ppm], |
H m |
är den maximala koncentrationen av vattenånga [%] och |
H |
är den faktiska koncentrationen av vattenånga [%]. |
iii) Största tillåtna dämpning
Den kombinerade CO2- och vattendämpningen får inte vara större än 2 % av fullt skalutslag.
d) Kontroll av dämpningen i en NDUV-analysator
Kolväten och vatten kan påverka NDUV-analysatorer med positiv interferens genom att åstadkomma en respons som liknar den från NOx. Tillverkaren av NDUV-analysatorn ska använda följande förfarande för att kontrollera att dämpningseffekterna är begränsade:
i) |
Analysatorn och kylaggregatet ska installeras i enlighet med tillverkarens driftsinstruktioner. Justeringar bör göras för att optimera analysatorns och kylaggregatets prestanda. |
ii) |
En nollkalibrering och spännkalibrering för de koncentrationer som förväntas under utsläppsprovningen ska genomföras på analysatorn. |
iii) |
En NO2-kalibreringsgas ska väljas som i så hög utsträckning som möjligt motsvarar den förväntade maximala NO2-koncentrationen under utsläppsprovningen. |
iv) |
NO2-kalibreringsgasen ska flöda över gasprovtagningssystemets sond tills dess att analysatorns NOx-respons har stabiliserats. |
v) |
Den genomsnittliga koncentrationen i de stabiliserade NOx-avläsningarna under en period av 30 s ska beräknas och registreras som NOx,ref. |
vi) |
Flödet av NO2-kalibreringsgas ska stängas av och provtagningssystemet mättas genom att det överflödas med utprodukten från en daggpunktsgenerator, där daggpunkten satts till 50 °C. Daggpunktsgeneratorns utprodukt ska provas i provtagningssystemet och kylaggregatet under minst 10 min till dess att kylaggregatet förväntas avlägsna en konstant volym vatten. |
vii) |
Efter det att led iv avslutats ska provtagningssystemet ska på nytt överflödas av den NO2-kalibreringsgas som användes för fastställandet av NOX,ref till dess att den totala NOx-responsen har stabiliserats. |
viii) |
Den genomsnittliga koncentrationen i de stabiliserade NOx-avläsningarna under en period av 30 s ska beräknas och registreras som NOx,m. |
ix) |
NOX,m ska korrigeras till NOX,dry på grundval av den kvarvarande vattenånga som har passerat genom kylaggregatet vid kylaggregatets utloppstemperatur och tryck. Det beräknade NOX,dry ska uppgå till minst 95 % av NOX,ref. |
e) Vattenavskiljare
En vattenavskiljare tar bort vatten som annars kan störa mätningen av NOx. För torra CLD-analysatorer ska det visas att vattenavskiljaren, vid den högsta förväntade koncentrationen av vattenånga H m, håller fuktigheten i CLD-analysatorn till ≤ 5 g vatten/kg torr luft (eller ungefär 0,8 % H2O), vilket är 100 % relativ luftfuktighet vid 3,9 °C och 101,3 kPa eller cirka 25 % relativ luftfuktighet vid 25 °C och 101,3 kPa. Överensstämmelse får demonstreras genom att temperaturen mäts vid utloppet av en termisk vattenavskiljare eller genom att fuktigheten mäts i en punkt direkt uppströms CLD-analysatorn. Fuktigheten i gasströmmen från CLD-analysatorn kan också mätas förutsatt att det enda flödet in i CLD-analysatorn är flödet från vattenavskiljaren.
f) NO2-penetration i vattenavskiljaren
Flytande vatten som kvarstannar i en olämpligt utformad vattenavskiljare kan avlägsna NO2 från provet. Om en vattenavskiljare används i kombination med en NDUV-analysator utan en NO2/NO-konverterare uppströms, kan därför vatten avlägsna NO2 från provet före NOx-mätningen. Vattenavskiljaren ska möjliggöra mätning av minst 95 % av den NO2 som ingår i en gas som är mättad med vattenånga och består av den högsta NO2-koncentration som förväntas under utsläppsprovningen.
4.4. Kontroll av analyssystemets responstid
Vid kontroll av responstiden ska inställningarna i analyssystemet vara exakt desamma som under utsläppsprovningen (dvs. tryck, flödesnivåer, analysatorernas filterinställningar och alla andra parametrar som påverkar responstiden). Responstiden ska fastställas genom gasbyte direkt vid provtagningssondens inlopp. Gasbytet ska ske på mindre än 0,1 s. De gaser som används för provningen ska orsaka en koncentrationsändring på minst 60 % av analysatorns fulla skalutslag.
Varje gaskomponents koncentrationsspår ska registreras. Fördröjningen definieras som tiden från gasbytet (t 0) tills dess att responsen uppnår 10 % (t10 ) av den slutliga avläsningen. Stigtiden definieras som tiden mellan 10 och 90 % respons i förhållande till den slutliga avläsningen (t 90 – t 10). Systemets responstid (t 90) består av fördröjningen till detektorn och detektorns stigtid.
För tidsanpassningen mellan analysatorn och avgasflödets signaler definieras omvandlingstiden som tiden mellan ändringen (t 0) till den tidpunkt då responsen uppnått 50 % av den slutliga avläsningen (t 50).
Systemets responstid ska vara ≤ 12 s med en stigtid på ≤ 3 s för alla komponenter och för samtliga mätområden som används. Om en icke-metanavskiljare används för mätning av icke-metankolväten får systemets responstid överstiga 12 s.
5. GASER
5.1. Allmänt
Lagringsbeständigheten för kalibrerings- och spänngaser ska beaktas. Rena och blandade kalibrerings- och spänngaser ska uppfylla specifikationerna i punkterna 3.1 och 3.2 i tillägg 3 till bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83, i deras lydelse enligt ändringsserie 07. Dessutom är NO2-kalibreringsgas tillåten. NO2-kalibreringsgasens koncentration ska ligga inom 2 % av den uppgivna koncentrationen. Den mängd NO som ingår i NO2-kalibreringsgasen får inte överstiga 5 % av NO2-halten.
5.2. Gasdelare
Gasdelare, dvs. precisionsblandare som späder med renad N2 eller syntetisk luft, får användas för erhållande av kalibrerings- och spänngaser. Noggrannheten hos gasdelaren ska vara sådan att koncentrationen i de blandade kalibreringsgaserna kan bestämmas med en noggrannhet på ± 2 %. Kontrollen ska utföras vid 15–50 % av fullt skalutslag för varje kalibrering med gasdelare. Om den första kontrollen misslyckas får ytterligare en kontroll genomföras med hjälp av en annan kalibreringsgas.
Alternativt får gasdelaren kontrolleras med ett linjärt instrument, t.ex. med användning av NO-gas i kombination med en kemiluminiscensdetektor. Instrumentets spännvärde ska justeras med spänngasen kopplad direkt till instrumentet. Gasdelaren ska kontrolleras vid de inställningar som normalt används, och det nominella värdet ska jämföras med den koncentration som uppmätts med instrumentet. Skillnaden ska vid varje punkt ligga inom ± 1 % av den nominella koncentrationen.
5.3. Kontrollgaser för syreinterferens
Kontrollgaser för syreinterferens består av en blandning av propan, syre och kväve och ska innehålla propan till en koncentration på 350 ± 75 ppmC1. Koncentrationen ska bestämmas med gravimetrisk metod, dynamisk blandning eller kromatografisk analys av totala kolväten samt orenheter. Syrekoncentrationerna i kontrollgaserna för syreinterferens ska uppfylla kraven i tabell 3. Återstoden av kontrollgasen för syreinterferens ska bestå av renat kväve.
Tabell 3
Kontrollgaser för syreinterferens
|
Motortyp |
|
Kompressionständning |
Gnisttändning |
|
O2-koncentration |
21 ± 1 % |
10 ± 1 % |
10 ± 1 % |
5 ± 1 % |
|
5 ± 1 % |
0,5 ± 0,5 % |
6. ANALYSATORER FÖR MÄTNING AV UTSLÄPP AV PARTIKELANTAL
I denna punkt ska framtida krav på analysatorer för mätning av utsläpp av partikelantal fastställas, när mätningen av dessa blir obligatorisk.
7. INSTRUMENT FÖR MÄTNING AV AVGASMASSFLÖDE
7.1. Allmänt
Instrument, sensorer eller signaler för mätning av avgasmassflödet ska ha ett mätområde och en responstid som är lämplig för den noggrannhet som krävs för mätning av avgasmassflödet under transienta och fortvariga förhållanden. Instrumentens, sensorernas och signalernas känslighet för stötar, vibrationer, åldrande, temperaturväxlingar och lufttrycksförändringar samt elektromagnetiska interferenser och andra effekter av fordonets eller instrumentets drift ska vara på en nivå som minimerar risken för ytterligare fel.
7.2. Instrumentspecifikationer
Avgasmassflödet ska bestämmas med en direkt mätmetod genom något av följande instrument:
(a) |
Pitotbaserade flödesanordningar. |
(b) |
Differentialtrycksutrustning, exempelvis flödesmunstycke (för närmare uppgifter se ISO 5167). |
(c) |
Ultraljudsflödesmätare. |
(d) |
Virvelflödesmätare. |
Varje enskild avgasmassflödesmätare ska uppfylla de linearitetskrav som anges i punkt 3. Dessutom ska instrumenttillverkaren visa att varje typ av avgasmassflödesmätare överensstämmer med specifikationerna i punkterna 7.2.3–7.2.9.
Det är tillåtet att beräkna avgasmassflödet på grundval av mätningar av luftflöde och bränsleflöde med spårbart kalibrerade sensorer om dessa uppfyller linearitetskraven i punkt 3 och noggrannhetskraven i punkt 8 samt om det slutliga värdet för avgasmassflödet valideras i enlighet med punkt 4 i tillägg 3.
Dessutom är andra metoder att fastställa avgasmassflödet på grundval av inte direkt spårbara instrument och signaler, som förenklade avgasmassflödesmätare eller ECU-signaler, tillåtna om det slutliga värdet för avgasmassflödet uppfyller linearitetskraven i punkt 3 och valideras i enlighet med punkt 4 i tillägg 3.
7.2.1. Standarder för kalibrering och kontroll
Avgasmassflödesmätarnas mätprestanda ska kontrolleras med luft eller avgas gentemot en spårbar standard som t.ex. en kalibrerad avgasmassflödesmätare eller en fullflödesutspädningstunnel.
7.2.2. Kontrollfrekvens
Avgasmassflödesmätarnas överensstämmelse med punkterna 7.2.3 och 7.2.9 ska kontrolleras högst ett år före den faktiska provningen.
7.2.3. Noggrannhet
Noggrannheten, definierad som avläsningens avvikelse från referensflödesvärdet, får inte överstiga ± 2 % av avläsningen, 0,5 % av fullt skalutslag eller ± 1,0 % av det maximala flöde för vilket mätaren har kalibrerats, beroende på vilket som är störst.
7.2.4. Precision
Precisionen, definierad som 2,5 gånger standardavvikelsen vid 10 upprepade responser på ett visst nominellt flöde ungefär i mitten av kalibreringsområdet, får inte överstiga ± 1 % av det maximala flöde för vilket mätaren har kalibrerats.
7.2.5. Brus
Bruset, definierat som två gånger effektivvärdet av 10 standardavvikelser som var och en beräknas från noll responser mätt vid en konstant registreringsfrekvens på minst 1,0 Hz under en period av 30 s, får inte överstiga 2 % av det maximala kalibrerade flödet. Mellan var och en av de 10 mätperioderna ska det gå en period av 30 s under vilken mätaren utsätts för det maximala kalibrerade flödet.
7.2.6. Nollresponsdrift
Nollresponsdriften definieras som den genomsnittliga responsen på ett nollflöde under ett intervall på minst 30 s. Nollresponsdriften kan kontrolleras på grundval av de rapporterade primära signalerna, t.ex. tryck. De primära signalernas drift under 4 h ska vara mindre än ± 2 % av det högsta värdet för den primära signal som registreras vid det flöde för vilket mätaren kalibrerades.
7.2.7. Spännresponsdrift
Spännresponsdriften definieras som den genomsnittliga responsen på ett spännflöde under ett intervall på minst 30 s. Spännresponsdriften kan kontrolleras på grundval av de rapporterade primära signalerna, t.ex. tryck. De primära signalernas drift under 4 h ska vara mindre än ± 2 % av det högsta värdet för den primära signal som registreras vid det flöde för vilket mätaren kalibrerades.
7.2.8. Stigtid
Stigtiden för avgasflödesinstrumenten och metoderna bör i största möjliga utsträckning motsvara stigtiden för gasanalysatorerna enligt punkt 4.2.7, men får inte överstiga 1 s.
7.2.9. Kontroll av responstid
Responstiden för avgasmassflödemätarna ska fastställas genom tillämpning av liknande parametrar som de som tillämpas vid utsläppsprovningen (dvs. tryck, flödesnivåer, filterinställningar och alla andra parametrar som påverkar responstiden). Responstiden ska fastställas genom gasbyte direkt vid avgasmassflödesmätarens inlopp. Gasflödesbytet ska ske så snabbt som möjlig, men starkt rekommenderat är snabbare än 0,1 s. Det gasflöde som används för provningen ska orsaka en ändring av flödesnivån på minst 60 % av avgasmassflödesmätarens fulla skalutslag. Gasflödet ska registreras. Fördröjningen definieras som tiden från gasflödesbytet (t0 ) tills dess att responsen uppnår 10 % (t10 ) av den slutliga avläsningen. Stigtiden definieras som tiden mellan 10 % och 90 % respons i förhållande till den slutliga avläsningen (t 90 – t 10). Responstiden (t 90) definieras som summan av fördröjningen och stigtiden. Avgasmassflödesmätarens responstid (t 90) ska vara ≤ 3 s med en stigtid (t 90 – t 10) på ≤ 1 s i enlighet med punkt 7.2.8.
8. SENSORER OCH HJÄLPUTRUSTNING
En sensor eller en hjälputrustning som används för fastställande av exempelvis temperatur, atmosfäriskt tryck, luftfuktighet, fordonshastighet, bränsleflöde eller inluftsflöde får inte ändra eller otillbörligt påverka prestandan hos fordonets motor eller system för efterbehandling av avgaser. Sensorernas och hjälputrustningens noggrannhet ska uppfylla kraven i tabell 4. Uppfyllelse av kraven i tabell 4 ska demonstreras i de intervall som anges av instrumenttillverkaren enligt kraven i interna granskningsförfaranden eller i enlighet med ISO 9000.
Tabell 4
Krav på noggrannhet för mätparametrar
Mätparameter |
Noggrannhet |
Bränsleflöde (4) |
± 1 % av avläsning (6) |
Luftflöde (4) |
± 2 % av avläsning |
Fordonshastighet (5) |
± 1,0 km/h absolutvärde |
Temperaturer ≤ 600 K |
± 2 K absolutvärde |
Temperaturer > 600 K |
± 0,4 % av avläsning i kelvin |
Omgivningstryck |
± 0,2 kPa absolutvärde |
Relativ luftfuktighet |
± 5 % absolutvärde |
Absolut luftfuktighet |
± 10 % av avläsning eller 1 gH2O/kg torr luft, beroende på vilket som är störst |
(1) Frivilligt för att fastställa avgasmassflöde.
(2) Frivillig parameter.
(3) Ska bestämmas när utrustning finns tillgänglig.
(4) Frivilligt för att fastställa avgasmassflöde.
(5) Kravet gäller endast hastighetssensorn. Om fordonshastigheten används för att fastställa parametrar såsom acceleration, produkten av hastighet och positiv acceleration, eller RPA, ska hastighetssignalen ha en noggrannhet på 0,1 % över 3 km/h och en provtagningsfrekvens av 1 Hz. Detta krav på noggrannhet kan uppfyllas genom att använda signalen från en hastighetssensor för hjulrotation.
(6) Noggrannheten ska vara 0,02 % av avläsningen om parametern används för beräkning av luftflödet och avgasmassflödet utifrån bränsleflödet enligt punkt 10 i tillägg 4.
Tillägg 3
Validering av PEMS och icke-spårbart avgasmassflöde
1. INLEDNING
I detta tillägg beskrivs kraven för att under transienta förhållanden validera att den installerade PEMS-utrustningen fungerar samt att det avgasmassflöde som erhållits från icke-spårbara avgasmassflödesmätare eller beräknats från ECU-signaler är korrekt.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
%— procent
#/km— antal per kilometer
a0 — regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln
a1 — regressionslinjens lutning
g/km— gram per kilometer
Hz— hertz
km— kilometer
m— meter
mg/km— milligram per kilometer
r2 — determinationskoefficient
x — referenssignalens faktiska värde
y — det faktiska värdet av den signal som valideras
3. FÖRFARANDE FÖR VALIDERING AV PEMS
3.1. Frekvens för validering av PEMS
Det rekommenderas att den installerade PEMS-utrustningen valideras en gång för varje kombination av PEMS och fordon antingen före RDE-provningen eller som alternativ efter slutförandet av provningen.
3.2. Förfarande för validering av PEMS
3.2.1. Installation av PEMS
PEMS-utrustningen ska installeras och förberedas enligt kraven i tillägg 1. Installationen av PEMS-utrustningen ska behållas oförändrad under tiden mellan valideringen och RDE-provningen.
3.2.2. Provningsförhållanden
Valideringen ska utföras på en chassidynamometer, i möjligaste mån, enligt förhållanden för typgodkännande enligt kraven i bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83, i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 07, eller någon annan lämplig mätmetod. Det rekommenderas att valideringen utförs med den globalt harmoniserade provcykeln för lätta fordon (WLTC) enligt bilaga 1 till Uneces globala tekniska föreskrifter nr 15. Omgivningstemperaturen ska vara inom den variationsvidd som anges i punkt 5.2 i denna bilaga.
Det rekommenderas att det avgasflöde som under valideringen avleds av PEMS-utrustningen förs tillbaka till konstantvolymprovtagaren. Om detta inte är möjligt ska resultaten från konstantvolymprovtagaren korrigeras för den avledda avgasmassan. Om avgasmassflödet valideras med en avgasmassflödesmätare rekommenderas det att mätningarna dubbelkontrolleras med hjälp av data från en sensor eller en ECU.
3.2.3. Resultatanalys
De totala distansspecifika utsläppen [g/km] mätt med laboratorieutrustning ska beräknas i enlighet med bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83, i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 07. De utsläpp som uppmäts av PEMS-utrustningen ska beräknas enligt punkt 9 i tillägg 4, summeras för att ge den totala massan förorenande utsläpp [g] och därefter divideras med provningsdistansen [km] enligt chassidynamometern. Den totala distansspecifika massan av föroreningar [g/km] enligt PEMS-utrustningen och referenslaboratoriesystemet ska utvärderas gentemot kraven i punkt 3.3. För valideringen av NOx-utsläppsmätningar ska en fuktighetskorrigering tillämpas enligt punkt 6.6.5 i bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83, i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 07.
3.3. Tillåtna toleranser vid validering av PEMS
Valideringsresultaten för PEMS-utrustningen ska uppfylla de krav som anges i tabell 1. Om någon av de tillåtna toleranserna inte uppfylls ska korrigerande åtgärder vidtas och valideringen upprepas.
Tabell 1
Tillåtna toleranser
Parameter [enhet] |
Tillåten tolerans |
Distans [km] (1) |
± 250 m från laboratoriereferensen |
THC (2) [mg/km] |
± 15 mg/km eller 15 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst |
CH4 (2) [mg/km] |
± 15 mg/km eller 15 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst |
NMHC (2) [mg/km] |
± 20 mg/km eller 20 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst |
PN (2) [#/km] |
|
CO (2) [mg/km] |
± 150 mg/km eller 15 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst |
CO2 [g/km] |
± 10 g/km eller 10 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst |
NOx (2) [mg/km] |
± 15 mg/km eller 15 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst |
4. FÖRFARANDE FÖR VALIDERING AV AVGASMASSFLÖDE FASTSTÄLLT AV ICKE-SPÅRBARA INSTRUMENT OCH SENSORER
4.1. Valideringsfrekvens
Förutom att uppfylla de linearitetskrav som anges i punkt 3 i tillägg 2 under stationära förhållanden, ska lineariteten av icke-spårbara avgasmassflödesmätare eller det avgasmassflöde som beräknas från icke-spårbara sensorer eller ECU-signaler valideras under transienta förhållanden för varje provfordon gentemot en kalibrerad avgasmassflödesmätare eller konstantvolymprovtagaren. Valideringen kan genomföras utan att PEMS-utrustningen installeras, men ska i allmänhet uppfylla de krav som anges i bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83, i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 07, och de krav som gäller för avgasmassflödesmätare som definieras i tillägg 1.
4.2. Valideringsförfarande
Valideringen ska utföras på en chassidynamometer, i möjligaste mån enligt förhållanden för typgodkännande enligt kraven i bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83, i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 07. Provcykeln ska vara den globalt harmoniserade provcykeln för lätta fordon (WLTC) enligt bilaga 1 till Uneces globala tekniska föreskrifter nr 15. Som referens ska en spårbart kalibrerad flödesmätare användas. Omgivningstemperaturen kan vara vilken som helst inom den variationsvidd som anges i punkt 5.2 i denna bilaga. Installationen av avgasmassflödesmätaren och provningens utförande ska uppfylla kraven i punkt 3.4.3 i tillägg 1 till denna bilaga.
Följande beräkningar ska göras för att validera lineariteten:
(a) |
Den signal som valideras och referenssignalen ska tidskorrigeras genom att kraven i punkt 3 i tillägg 4 i tillämpliga fall följs. |
(b) |
Punkter under 10 % av det maximala flödet ska undantas från ytterligare analys. |
(c) |
Vid en konstant frekvens på minst 1,0 Hz ska signalen som valideras och referenssignalen korreleras med hjälp av den bäst anpassade ekvationen med formen där y är det faktiska värdet av den signal som valideras, a 1 är regressionslinjens lutning, x är det faktiska värdet för referenssignalen, och a 0 är regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln. Skattningens standardfel (SEE) för y med avseende på x samt determinationskoefficienten (r2) ska beräknas för varje mätparameter och mätsystem. |
(d) |
Parametrarna för linjär regression ska uppfylla kraven i tabell 2. |
4.3. Krav
Linearitetskraven som anges i tabell 2 ska uppfyllas. Om någon av de tillåtna toleranserna inte uppfylls ska korrigerande åtgärder vidtas och valideringen upprepas.
Tabell 2
Linearitetskrav för beräknade och uppmätta avgasmassflöden
Mätparameter/system |
a0 |
Lutning a1 |
Standardfel SEE |
Determinationskoefficient r2 |
Avgasmassflöde |
0,0 ± 3,0 kg/h |
1,00 ± 0,075 |
≤ 10 % max |
≥ 0,90 |
(1) Endast tillämpligt om fordonshastigheten fastställs genom ECU. För att den tillåtna toleransen ska uppfyllas är det tillåtet att anpassa ECU-mätningarna av fordonshastigheten på grundval av resultatet av valideringen.
(2) Parametern endast obligatorisk om mätning krävs enligt punkt 2.1 i denna bilaga.
(3) Ännu inte fastställt.
Tillägg 4
Fastställande av utsläpp
1. INLEDNING
I detta tillägg beskrivs förfarandet för att fastställa den momentana massa och det antal utsläppta partiklar [g/s; #/s] som ska användas för den efterföljande utvärderingen av en RDE-tripp och beräkningen av de slutliga utsläppen som beskrivs i tilläggen 5 och 6.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
%— procent
<— mindre än
#/s— antal per sekund
α— molar vätekvot (H/C)
β— molar kolkvot (C/C)
γ— molar svavelkvot (S/C)
δ— molar kvävekvot (N/C)
Δtt,i — analysatorns omvandlingstid t [s]
Δtt,m — avgasmassflödesmätarens omvandlingstid t [s]
ε— molar syrekvot (O/C)
ρ e — avgasens densitet
ρ gas — densiteten av komponenten gas i avgasen
λ — luftöverskottsförhållande
λ i — momentant luftöverskottsförhållande
A/F st — stökiometriskt luft-bränsleförhållande [kg/kg]
°C— grader Celsius
c CH4 — metankoncentration
c CO — koncentration av torr CO [%]
c CO2 — koncentration av torr CO2 [%]
c dry — torr koncentration av en förorening i ppm eller volymprocent
c gas,i — momentan koncentration av komponenten gas i avgasen [ppm]
c HCw — våt kolvätekoncentration [ppm]
c HC(w/NMC) — kolvätekoncentration med CH4 eller C2H6 passerande genom icke-metanavskiljaren [ppmC1]
c HC(w/oNMC) — - kolvätekoncentration med CH4 eller C2H6 passerande förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1]
c i,c — tidskorrigerad koncentration av komponenten i [ppm]
c i,r — koncentration av komponenten i i avgasen[ppm]
c NMHC — koncentration av icke-metankolväten
c wet — våt koncentration av en förorening i ppm eller volymprocent
E E — verkningsgrad för etan
E M — verkningsgrad för metan
g— gram
g/s— gram per sekund
H a — inloppsluftens fuktighet [g vatten/kg torr luft]
i — mätningens nummer
kg— kilogram
kg/h— kilogram per timme
kg/s— kilogram per sekund
k w — korrektionsfaktor för torr/våt bas
m— meter
m gas,i — massan av komponenten gas i avgasen [g/s]
q maw,i — momentant massflöde för inloppsluft [kg/s]
q m,c — tidskorrigerat avgasmassflöde [kg/s]
q mew,i — momentant avgasmassflöde [kg/s]
q mf,i — momentant bränslemassflöde [kg/s]
q m,r — obehandlat avgasmassflöde [kg/s]
r— korrelationskoefficient
r2 — determinationskoefficient
r h — responsfaktor för kolväten
rpm— varv per minut
s— sekund
u gas — u-värdet av komponenten gas i avgasen
3. TIDSKORRIGERING AV PARAMETRAR
För en korrekt beräkning ska de distansspecifika utsläppen, de registrerade spåren av komponentkoncentrationer, avgasmassflödet, fordonshastigheten och andra fordonsdata tidskorrigeras. För att underlätta tidskorrigeringen ska data som är föremål för tidsanpassning registreras antingen i en enda anordning för dataregistrering eller med en synkroniserad tidsmärkning enligt punkt 5.1 i tillägg 1. Tidskorrigeringen och anpassningen av parametrar ska utföras i den följd som beskrivs i punkterna 3.1–3.3.
3.1. Tidskorrigering av komponentkoncentrationer
De registrerade spåren av alla komponentkoncentrationer ska tidskorrigeras genom invertering enligt omvandlingstiderna för respektive analysatorer. Omvandlingstiden för analysatorerna ska fastställas enligt punkt 4.4 i tillägg 2,
där
c i,c |
är den tidskorrigerade koncentrationen av komponent i som en funktion av tiden t, |
c i,r |
är den obehandlade koncentrationen av komponent i som en funktion av tiden t, och |
Δtt,i |
är omvandlingstiden t för den analysator som mäter komponent i. |
3.2. Tidskorrigering av avgasmassflöde
Avgasmassflödet mätt med en avgasflödesmätare ska tidskorrigeras genom invertering enligt omvandlingstiden för avgasmassflödesmätaren. Omvandlingstiden för avgasmassflödesmätaren ska fastställas enligt punkt 4.4.9 i tillägg 2,
där
q m,c |
är det tidskorrigerade avgasmassflödet som en funktion av tiden t, |
q m,r |
är det obehandlade avgasmassflödet som en funktion av tiden t och |
Δtt,m |
är avgasmassflödesmätarens omvandlingstid t. |
Om avgasmassflödet fastställs med hjälp av ECU-data eller en sensor ska en ytterligare omvandlingstid beaktas och erhållas genom korrelation av det beräknade avgasmassflödet och det avgasmassflöde som uppmäts enligt punkt 4 i tillägg 3.
3.3. Tidsanpassning av fordonsdata
Andra data från en sensor eller en ECU ska tidsanpassas genom korrelation med lämpliga utsläppsdata (t.ex. komponentkoncentrationer).
3.3.1. Fordonshastighet från olika källor
För att fordonshastigheten ska kunna tidsanpassas med avgasmassflödet är det först nödvändigt att fastställa ett giltigt hastighetsspår. Om fordonshastigheten erhålls från flera olika källor (t.ex. GPS, sensor eller ECU) ska hastigheten tidsanpassas genom korrelation.
3.3.2. Fordonshastighet med avgasmassflöde
Fordonshastigheten ska tidsanpassas med avgasmassflödet genom korrelation av avgasmassflödet och produkten av fordonets hastighet och positiva acceleration.
3.3.3. Ytterligare signaler
Tidsanpassningen av signaler vars värden förändras långsamt och inom en begränsad variationsvidd, t.ex. omgivningstemperatur, kan utelämnas.
4. KALLSTART
Kallstartsperioden täcker de första 5 minuterna efter det att förbränningsmotorn först startats. Om kylmedlets temperatur kan fastställas på ett tillförlitligt sätt upphör kallstartsperioden när kylmedlet har nått 343 K (70 °C) för första gången men inte senare än 5 minuter efter det att motorn först startats. Utsläppen vid kallstart ska registreras.
5. UTSLÄPPSMÄTNING UNDER MOTORSTOPP
Eventuella mätningar av momentana utsläpp eller avgasflöden medan förbränningsmotorn är inaktiverad ska registreras. I ett separat steg ska sedan de registrerade värdena nollställas genom efterbehandlingen av data. Förbränningsmotorn ska anses vara inaktiverad om två av följande villkor gäller: det registrerade motorvarvtalet är < 50 rpm, avgasmassflödet uppmäts till < 3 kg/h och det uppmätta avgasmassflödet sjunker till < 15 % av det stationära avgasmassflödet vid tomgång.
6. KONTROLL AV ENHETLIGHET VAD GÄLLER FORDONETS HÖJD ÖVER HAVET
Om det finns välgrundade anledningar att tro att en tripp genomförts på högre höjd över havet än tillåtet enligt punkt 5.2 i denna bilaga och om höjden över havet endast har mätts med en GPS, ska enhetligheten av dess höjddata kontrolleras och vid behov korrigeras. Dataenhetligheten ska kontrolleras genom en jämförelse mellan latitud-, longitud- och höjddata från GPS med den höjd över havet som anges i en digital terrängmodell eller en topografisk karta i lämplig skala. Mätningar som avviker med mer än 40 meter från den höjd över havet som anges i den topografiska kartan ska korrigeras manuellt och markeras.
7. KONTROLL AV ENHETLIGHET VAD GÄLLER FORDONSHASTIGHETEN ENLIGT GPS
Enhetligheten av fordonshastigheten enligt GPS ska kontrolleras genom beräkning och jämförelse av den totala trippsträckan med referensmätningar från antingen en sensor, en validerad ECU eller alternativt från en digital vägnätskarta eller topografisk karta. Det är obligatoriskt att korrigera GPS-data för uppenbara fel, t.ex. genom användning av död räkning (skattning utifrån tidigare uppmätta värden), före kontrollen av enhetlighet. Den ursprungliga och okorrigerade datafilen ska sparas och eventuella korrigerade data ska markeras. Mängden korrigerade data får inte överstiga en oavbruten tidsperiod av 120 s eller totalt 300 s. Den totala trippsträckan enligt korrigerade GPS-data får avvika med högst 4 % från referenssträckan. Om GPS-data inte uppfyller dessa krav och inga andra tillförlitliga hastighetsmätare finns tillgängliga ska provningsresultaten ogiltigförklaras.
8. KORRIGERING AV UTSLÄPP
8.1. Korrigering av torr/våt bas
Om utsläppen mäts på torr bas ska de uppmätta koncentrationerna omvandlas till våt bas enligt formeln
där
c wet |
är den våta koncentrationen av en förorening i ppm eller volymprocent, |
c dry |
är den torra koncentrationen av en förorening i ppm eller volymprocent och |
k w |
är korrektionsfaktorn för torr/våt bas. |
Beräkningen av k w ska göras med hjälp av ekvationen
där
där
H a |
är inloppsluftens fuktighet [g vatten/kg torr luft], |
c CO2 |
är koncentrationen av torr CO2 [%] |
c CO |
är koncentrationen av torr CO [%] och |
α |
är den molara vätekvoten. |
8.2. Korrigering av NOx för luftfuktighet och temperatur
NOx-utsläppen ska inte korrigeras för omgivningstemperatur och luftfuktighet.
9. FASTSTÄLLANDE AV MOMENTANA GASFORMIGA AVGASKOMPONENTER
9.1. Inledning
Komponenterna i den obehandlade avgasen ska mätas med de mät- och provtagningsanalysatorer som beskrivs i tillägg 2. De obehandlade koncentrationerna av de relevanta komponenterna ska mätas i enlighet med tillägg 1. Data ska tidskorrigeras och anpassas i enlighet med punkt 3.
9.2. Beräkning av NMHC- och CH4-koncentrationer
För metanmätning med hjälp av en icke-metanavskiljare kombinerad med flamjoniseringsdetektor beror beräkningen av icke-metankolväten på den kalibreringsgas/metod som används för noll- eller spännkalibrering. När den används för mätning av totala kolväten utan en icke-metanavskiljare ska flamjoniseringsdetektorn kalibreras med propan/luft eller propan/N2 på normalt sätt. För kalibreringen av en flamjoniseringsdetektor i serie med en icke-metanavskiljare är följande metoder tillåtna:
a) |
Kalibreringsgasen som består av propan/luft flödar förbi icke-metanavskiljaren. |
b) |
Kalibreringsgasen som består av metan/luft flödar genom icke-metanavskiljaren. |
Det rekommenderas starkt att metanflamjoniseringsdetektorn kalibreras med metan/luft genom icke-metanavskiljaren.
När metod a används ska koncentrationerna av CH4 och icke-metankolväten beräknas enligt formlerna
När metod b används ska koncentrationerna av CH4 och icke-metankolväten beräknas enligt formlerna
där
c HC(w/oNMC) |
är koncentrationen av kolväten med CH4 eller C2H6 som flödar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1], |
c HC(w/NMC) |
är koncentrationen av kolväten med CH4 eller C2H6 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1], |
r h |
är responsfaktorn för kolväten enligt punkt 4.3.3 b i tillägg 2, |
E M |
är verkningsgraden för metan enligt punkt 4.3.4 a i tillägg 2, och |
E E |
är verkningsgraden för etan enligt punkt 4.3.4 b i tillägg 2. |
Om metanflamjoniseringsdetektorn kalibreras genom avskiljaren (metod b) är verkningsgraden för metanomvandlingen enligt punkt 4.3.4 a i tillägg 2 noll. Den densitet som används för beräkningarna av massan av icke-metankolväten ska vara lika med densiteten av massan av totala kolväten vid 273,15 K och 101,325 kPa och bränsleberoende.
10. FASTSTÄLLANDE AV AVGASMASSFLÖDET
10.1. Inledning
Beräkningen av momentana massutsläpp enligt punkterna 11 och 12 kräver att avgasmassflödet fastställs. Avgasmassflödet ska fastställas genom en av de direkta mätmetoder som anges i punkt 7.2 i tillägg 2. Alternativt är det tillåtet att beräkna avgasmassflödet enligt beskrivningen i punkterna 10.2–10.4.
10.2. Beräkningsmetod med användning av luftmassflöde och bränslemassflöde
Det momentana avgasmassflödet kan beräknas ur luftmassflödet och bränslemassflödet enligt formeln
där
q mew,i |
är det momentana avgasmassflödet [kg/s], |
q maw,i |
är det momentana inluftsmassflödet [kg/s], |
q mf,i |
är det momentana bränslemassflödet [kg/s]. |
Om luftmassflödet och bränslemassflödet eller avgasmassflödet fastställs med hjälp av ECU-data, ska det beräknade momentana avgasmassflödet uppfylla de linearitetskrav som anges för avgasmassflöde i punkt 3 i tillägg 2 och de valideringskrav som anges i punkt 4.3 i tillägg 3.
10.3. Beräkningsmetod med användning av luftmassflöde och luft-bränsleförhållande
Det momentana avgasmassflödet kan beräknas ur luftmassflödet och luft-bränsleförhållandet enligt formeln
där
där
q maw,i |
är det momentana inluftsmassflödet [kg/s], |
A/F st |
är det stökiometriska luft-bränsleförhållandet [kg/kg], |
λ i |
är det momentana luftöverskottsförhållandet, |
c CO2 |
är koncentrationen av torr CO2 [%] |
c CO |
är koncentrationen av torr CO [ppm], |
c HCw |
är den våta koncentrationen av kolväten [ppm], |
α |
är den molara vätekvoten (H/C), |
β |
är den molara kolkvoten (C/C), |
γ |
är den molara svavelkvoten (S/C), |
δ |
är den molara kvävekvoten (N/C) och |
ε |
är den molara syrekvoten (O/C). |
Koefficienterna avser ett bränsle Cβ Hα Oε Nδ Sγ där β = 1 för kolbaserade bränslen. Koncentrationen av kolväteutsläpp är vanligtvis låg och får utelämnas vid beräkningen av λ i.
Om luftmassflödet och luft-bränsleförhållandet fastställs genom ECU-data ska det beräknade momentana avgasmassflödet uppfylla de linearitetskrav som anges för avgasmassflöde i punkt 3 i tillägg 2 och de valideringskrav som anges i punkt 4.3 i tillägg 3.
10.4. Beräkningsmetod med användning av bränslemassflöde och luft-bränsleförhållande
Det momentana avgasmassflödet kan beräknas med hjälp av bränsleflödet och luft-bränsleförhållandet (beräknat med A/Fst och λ i i enlighet med punkt 10.3) enligt följande formel:
Det beräknade momentana avgasmassflödet ska uppfylla de linearitetskrav som anges för avgasmassflöde i punkt 3 i tillägg 2 och de valideringskrav som anges i punkt 4.3 i tillägg 3.
11. BERÄKNING AV DE MOMENTANA MASSUTSLÄPPEN AV GASFORMIGA KOMPONENTER
De momentana massutsläppen [g/s] ska fastställas genom multiplikation av den momentana koncentrationen av föroreningen i fråga [ppm] med det momentana avgasmassflödet [kg/s], båda korrigerade och anpassade med avseende på omvandlingstiden, och respektive u-värde i tabell 1. Om mätningen görs på torr bas ska torr/våt-korrektionen enligt punkt 8.1 tillämpas på de momentana koncentrationerna av komponenterna, innan ytterligare beräkningar görs. I förekommande fall ska negativa momentana utsläpp införas i alla efterföljande utvärderingar av data. Parametervärdena ska införas i beräkningen av momentana utsläpp [g/s] enligt utdata från analysatorn, instrumentet för flödesmätning, sensorn eller ECU. Följande ekvation ska tillämpas:
där
m gas,i |
är massan av komponenten gas i avgasen [g/s] |
u gas |
är förhållandet mellan densiteten av komponenten gas i avgasen och avgasens totala densitet enligt tabell 1, |
c gas,i |
är den uppmätta koncentrationen av komponenten gas i avgasen [ppm] |
q mew,i |
är det uppmätta avgasmassflödet [kg/s], |
gas |
är respektive komponent och |
i |
mätningens nummer |
Tabell 1
Obehandlade u-värden för avgas som avspeglar förhållandet mellan densiteten hos avgaskomponenten eller föroreningen i [kg/m3] och densiteten hos avgasen [kg/m3] (6)
Bränsle |
ρ e [kg/m3] |
Komponent eller förorening i |
|||||
NOx |
CO |
HC |
CO2 |
O2 |
CH4 |
||
ρ gas [kg/m3] |
|||||||
2,053 |
1,250 |
1,9636 |
1,4277 |
0,716 |
|||
Diesel (B7) |
1,2943 |
0,001586 |
0,000966 |
0,000482 |
0,001517 |
0,001103 |
0,000553 |
Etanol (ED95) |
1,2768 |
0,001609 |
0,000980 |
0,000780 |
0,001539 |
0,001119 |
0,000561 |
CNG (3) |
1,2661 |
0,001621 |
0,000987 |
0,000528 (4) |
0,001551 |
0,001128 |
0,000565 |
Propan |
1,2805 |
0,001603 |
0,000976 |
0,000512 |
0,001533 |
0,001115 |
0,000559 |
Butan |
1,2832 |
0,001600 |
0,000974 |
0,000505 |
0,001530 |
0,001113 |
0,000558 |
LPG (5) |
1,2811 |
0,001602 |
0,000976 |
0,000510 |
0,001533 |
0,001115 |
0,000559 |
Bensin (E10) |
1,2931 |
0,001587 |
0,000966 |
0,000499 |
0,001518 |
0,001104 |
0,000553 |
Etanol (E85) |
1,2797 |
0,001604 |
0,000977 |
0,000730 |
0,001534 |
0,001116 |
0,000559 |
12. BERÄKNING AV DET MOMENTANA ANTALET UTSLÄPPTA PARTIKLAR
I denna punkt ska krav på beräkning av det momentana antalet utsläppta partiklar fastställas, när mätningen av dessa blir obligatorisk.
13. RAPPORTERING OCH UTBYTE AV DATA
Data ska utbytas mellan mätsystemen och programvaran för datautvärdering genom en standardiserad rapportfil som anges i punkt 2 i tillägg 8. Eventuell förbehandling av data (t.ex. tidskorrigering enligt punkt 3 eller korrigering av GPS-signalen för fordonshastighet enligt punkt 7) ska göras med mätsystemens kontrollprogramvara och avslutas innan rapportfilen genereras. Om data korrigeras eller behandlas innan de förs in i rapportfilen ska ursprungliga obehandlade data bevaras för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Avrundning av mellanliggande värden är inte tillåten.
(1) Beroende på bränsle.
(2) Vid λ = 2, torr luft, 273 K, 101,3 kPa.
(3) u-värdenas noggrannhet inom 0,2 % för massfördelningen: C = 66–76 %; H = 22–25 %; N = 0–12 %.
(4) NMHC på grundval av CH2,93 (för totala kolväten ska u gas-koefficienten för CH4 användas).
(5) u-värdenas noggrannhet inom 0,2 % för massfördelningen: C3 = 70–90 %; C4 = 10–30 %.
(6) ugas är en dimensionslös parameter. ugas-värdena omfattar enhetsomvandlingar för att säkerställa att de momentana utsläppen erhålls i den angivna fysiska enheten, dvs. g/s.
Tillägg 5
Kontroll av trippens dynamiska förhållanden och beräkning av de slutliga RDE-utsläppsresultaten med metod 1 (Fönster med glidande medelvärde)
1. INLEDNING
Metoden med fönster med glidande medelvärde ger en bild av de utsläpp vid verklig körning (RDE) som inträffar under provningen på en viss nivå. Provningen är indelad i delar (fönster) och den efterföljande statistiska behandlingen syftar till att fastställa vilka fönster som är lämpliga för att bedöma fordonets RDE-prestanda.
Normaliteten hos fönstren kontrolleras genom att jämföra deras distansspecifika koldioxidutsläpp (1) med en referenskurva. Kontrollen är avslutad när provningen omfattar ett tillräckligt antal normala fönster som omfattar olika hastigheter (stads-, landsvägs- och motorvägskörning).
Steg 1. |
Segmentering av uppgifter och uteslutande av kallstartsutsläpp (avsnitt 4 i tillägg 4). |
Steg 2. |
Beräkning av utsläpp per delar eller fönster (avsnitt 3.1). |
Steg 3. |
Fastställande av normala fönster (avsnitt 4). |
Steg 4. |
Kontroll av trippens fullständighet och normalitet (avsnitt 5). |
Steg 5. |
Beräkning av utsläpp med användning av de normala fönstren (avsnitt 6). |
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
Index i avser tidssteg.
Index j avser fönster.
Index k avser kategori (t = total, u = stad, r = landsväg, m = motorväg) eller den typiska koldioxidkurvan (cc).
Index gas avser de reglerade avgaskomponenterna (t.ex. NOx, CO, PN).
Δ |
– |
differens |
≥ |
– |
större än eller lika med |
# |
– |
antal eller nummer |
% |
– |
procent |
≤ |
– |
mindre än eller lika med |
a 1, b 1 |
– |
koefficienter för den typiska koldioxidkurvan |
a 2, b 2 |
– |
koefficienter för den typiska koldioxidkurvan |
d j |
– |
distans under fönster j [km] |
fk |
– |
viktningsfaktorer för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning |
h |
– |
avstånd till den typiska koldioxidkurvan för fönster [%] |
hj |
– |
avstånd till den typiska koldioxidkurvan för fönster j [%] |
|
– |
index för svårighetsgrad för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning och för den totala trippen |
k 11, k 12 |
– |
koefficienter för viktningsfunktionen |
k 21, k 21 |
– |
koefficienter för viktningsfunktionen |
M CO2,ref |
– |
CO2-referensmassa [g] |
Mgas |
– |
vikt eller partikelantal för avgaskomponenten gas [g] eller [#] |
Mgas,j |
– |
vikt eller partikelantal för avgaskomponenten gas i fönster j [g] eller [#] |
Mgas,d |
– |
distansspecifika utsläpp för avgaskomponenten gas [g/km] eller [#/km] |
Mgas,d,j |
– |
distansspecifika utsläpp för avgaskomponenten gas i fönster j [g/km] eller [#/km] |
N k |
– |
antal fönster för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning |
P 1, P 2, P 3 |
– |
referenspunkter |
t |
– |
tid [s] |
t 1,j |
– |
den första sekunden i fönster j [s] |
t 2,j |
– |
den sista sekunden i fönster j [s] |
t i |
– |
total tid i steg i [s] |
t i,j |
– |
total tid i steg i med beaktande av fönster j [s] |
tol 1 |
– |
primär tolerans för fordonets typiska koldioxidkurva [%] |
tol 2 |
– |
sekundär tolerans för fordonets typiska koldioxidkurva [%] |
tt |
– |
provningens varaktighet [s] |
v |
– |
fordonshastighet [km/h] |
|
– |
genomsnittlig hastighet i fönster [km/h] |
vi |
– |
faktisk fordonshastighet i tidssteg i [km/h] |
|
– |
genomsnittlig fordonshastighet i fönster j [km/h] |
|
– |
genomsnittlig hastighet under den låga fasen av WLTP-cykeln |
|
– |
genomsnittlig hastighet under den höga fasen av WLTP-cykeln |
|
– |
genomsnittlig hastighet under den extra höga fasen av WLTP-cykeln |
w |
– |
viktningsfaktor för fönster |
wj |
– |
viktningsfaktor för fönster j |
3. FÖNSTER MED GLIDANDE MEDELVÄRDEN
3.1. Definition av fönster med glidande medelvärden
De momentana utsläpp som beräknats enligt tillägg 4 ska integreras med hjälp av en metod medfönster med glidande medelvärde, baserad på CO2-referensmassan. Beräkningsprincipen ärden följande: massutsläppen beräknas inte för hela uppsättningen data, utan för delar av den fullständigauppsättningen, där längden på delarna bestäms så att de matchar den CO2-massa somfordonet släpper ut under referenslaboratoriecykeln. Beräkningarna av glidande medelvärden utförs medtidsintervall Δt som motsvarar datainsamlingsfrekvensen. Dessa delar som används föratt beräkna genomsnittet av utsläppsdata benämns fönster med glidande medelvärden. Den beräkning som beskrivsi denna punkt får göras från den sista punkten (bakifrån) eller från den första punkten (framifrån).
Följande data ska inte beaktas vid beräkningen av CO2-massan, utsläppen ochavståndet mellan fönstren med glidande medelvärden:
— |
Periodisk kontroll av instrumenten och/eller efter kontroller av nollpunktsdrift. |
— |
Kallstartsutsläpp enligt definitionen i punkt 4.4 i tillägg 4. |
— |
Fordonets hastighet i förhållande till marken < 1 km/h. |
— |
Varje del av provningen under vilken förbränningsmotorn är avstängd. |
Utsläppsmassan (eller partikelantalet) Mgas,j ska bestämmas genom integrering av de momentanautsläppen i g/s (eller #/s för partikelantal) enligt den beräkning som anges i tillägg 4.
Figur 1
Fordonets hastighet kontra tid och fordonets genomsnittliga utsläpp kontra tid, med start från det första fönstret
Figur 2
Definition av fönster med glidande medelvärde baserade på CO2-massa
Varaktigheten för fönstret j bestäms genom formeln
där
är den CO2-massa [g] som uppmätts mellan provningens start och tiden (t2,j) och
är hälften av den CO2-massa [g] som fordonet släpper ut under den globalt harmoniserade provcykeln för lätta fordon (WLTC) som beskrivs i Uneces globala tekniska föreskrifter nr 15 – det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (WLTP) (ECE/TRANS/180/Add.15; typ I-provning, inklusive kallstart)
t2,j ska väljas så att
där Δt är dataprovtagningsperioden.
CO2-massorna beräknas i fönstren genom integrering av de momentana utsläpp som beräknats enligt tillägg 4 till denna bilaga.
3.2. Beräkning av utsläpp och genomsnitt för fönster
Följande uppgifter ska beräknas för varje fönster som fastställs i enlighet med punkt 3.1:
— |
Distansspecifika utsläpp Mgas,d,j för alla de föroreningar som anges i denna bilaga. |
— |
Distansspecifika CO2-utsläpp MCO2,d,j |
— |
Genomsnittlig fordonshastighet |
4. UTVÄRDERING AV FÖNSTER
4.1. Inledning
Provfordonets dynamiska referensförhållanden fastställs från fordonets CO2-utsläpp visavi den genomsnittliga hastighet som uppmäts vid typgodkännandet och benämnsfordonets typiska CO2-kurva.
För att erhålla de distansspecifika CO2-utsläppen ska fordonet provas påchassidynamometer med tillämpning av de inställningar av fordonsvägmotstånd som fastställts enligt detförfarande som anges i bilaga 4 till Uneces globala tekniska föreskrifter nr 15 om det globalt harmoniseradeprovningsförfarandet för lätta fordon (ECE/TRANS/180/Add.15). Den vikt som lagts till fordonet underRDE-provningen, t.ex andreförare och PEMS-utrustning, får inte beaktas i vägmotståndet.
4.2. Referenspunkter för den typiska CO2-kurvan
Referenspunkterna P 1, P 2 och P 3 som behövs för att bestämma kurvan ska fastställasenligt följande:
4.2.1. Punkt P1
(genomsnittlig hastighet under den låga fasen av WLTP-cykeln)
= fordonets CO2-utsläpp under den låga fasen av WLTP-cykeln × 1,2 [g/km].
4.2.2. Punkt P2
4.2.3. (genomsnittlig hastighet under den höga fasen av WLTP-cykeln)
= fordonets CO2-utsläpp under den höga fasen av WLTP-cykeln × 1,1 [g/km].
4.2.4. Punkt P3
4.2.5.(genomsnittlig hastighet under den extra höga fasen av WLTP-cykeln)
= fordonets CO2-utsläpp under den extra höga fasen av WLTP-cykeln × 1,05 [g/km].
4.3. Definition av den typiska CO2-kurvan
Med hjälp av de referenspunkter som definieras i punkt 4.2 beräknas den typiska kurvan av CO2-utsläpp som en funktion av den genomsnittliga hastigheten med användning av två linjärasektioner (P 1, P 2) och (P 2, P 3). Sektionen (P 2, P 3) är begränsad till 145 km/h på fordonetshastighetsaxel. Den typiska kurvan definieras av ekvationer enligt följande:
För sektionen (P 1,P 2):
med:
och:
För sektionen (P 2,P 3):
med:
och:
Figur 3
Fordonets typiska CO2-kurva
4.4. Fönster för stads-, landsvägs- och motorvägskörning
4.4.1. |
Fönster för stadskörning kännetecknas av att fordonens genomsnittliga hastighet i förhållande till marken är lägre än 45 km/h. |
4.4.2. |
Fönster för landsvägskörning kännetecknas av att fordonens genomsnittliga hastighet i förhållande till marken är minst 45 km/h men lägre än 80 km/h. |
4.4.3. |
Fönster för motorvägskörning kännetecknas av att fordonens genomsnittliga hastighet i förhållande till marken är minst 80 km/h men lägre än 145 km/h. |
Figur 4
Fordonets typiska CO2-kurva: definitioner av stads-, landsvägs- och motorvägskörning
5. KONTROLL AV TRIPPENS FULLSTÄNDIGHET OCH NORMALITET
5.1. Toleranser för fordonets typiska koldioxidkurva
Den primära och den sekundära toleransen för fordonets typiska koldioxidkurva är tol 1 = 25 % respektive tol 2 = 50 %.
5.2. Kontroll av provningens fullständighet
Provningen är fullständig om andelarna av fönster med stads-, landsvägs- respektivemotorvägskörning vardera omfattar minst 15 % av det totala antalet fönster.
5.3. Kontroll av provningens normalitet
Provningen är normal när minst 50 % av fönstren för stads-, landsvägs- och motorvägskörningfaller inom den primära tolerans som definierats för den typiska kurvan.
Om det angivna minimikravet på 50 % inte är uppfyllt får den övre positiva toleransen tol 1 ökas i steg om 1 procentenhet till dess att måletom 50 % normala fönster har uppnåtts. Vid användning av detta tillvägagångssätt får tol1 aldrig överstiga 30 %.
6. BERÄKNING AV UTSLÄPP
6.1. Beräkning av viktade distansspecifika utsläpp
Utsläppen ska beräknas som ett viktat genomsnitt av fönstrens distansspecifika utsläpp separatför stads-, landsvägs- och motorvägskörning samt för hela trippen.
Viktningsfaktorn w j för varje fönster ska fastställas på följandesätt:
Om
så är
Om
så är
med
och
Om
så är
med
och
Om
eller
så är
där
Figur 5
Viktningsfunktion för fönster med glidande medelvärde
6.2. Beräkning av index för svårighetsgrad
Index för svårighetsgrad ska beräknas separat för stads-, landsvägs- och motorvägskörning medformeln
samt för hela trippen:
där ƒu, ƒr ƒm är lika med0,34; 0,33 respektive 0,33.
6.3. Beräkning av utsläpp för hela trippen
Med hjälp av de viktade distansspecifika utsläpp som beräknats enligt punkt 6.1 ska dedistansspecifika utsläppen [mg/km] beräknas för hela trippen för varje gasformig förorening på följandesätt:
Och för partikelantal på följande sätt:
där ƒu, ƒr ƒm är lika med0,34; 0,33 respektive 0,33.
7. EXEMPEL
7.1. Beräkningar av fönster med glidande medelvärde
Tabell 1
Huvudsakliga inställningar för beräkning
MCO2,ref [g] |
610 |
Riktning för beräkning av fönster med glidande medelvärde |
Framåt |
Datainsamlingsfrekvens [Hz] |
1 |
Figur 6 visar hur fönster med glidande medelvärden definieras på grundval av data somregistreras under provning på väg utförd med en PEMS-utrustning. Det bör förtydligas att endast de första1 200 sekunderna av trippen visas nedan.
Sekunderna 0–43 samt 81–86 utesluts eftersom driften sker under fordonets nollhastighet.
Det första fönstret för genomsnittsberäkning börjar vid t 1,1 = 0s och slutar vid t 2,1 = 524s (tabell 3).
Figur 6
Momentana CO2-utsläpp som registreras under provning på väg med PEMS-utrustning som funktion av tid. Rektangulära ramar anger varaktighet för fönster j. Dataserier benämnda ”Giltigt = 100/Ogiltigt= 0” visar data sekund för sekund som ska uteslutas från analysen.
Text av bilden
7.2. Utvärdering av fönster
Tabell 2
Inställningar för beräkning av den typiska koldioxidkurvan
CO2 Låg hastighet WLTC × 1,2 (P1)[g/km] |
154 |
CO2 Hög hastighet WLTC × 1,1 (P2)[g/km] |
96 |
CO2 Extra hög hastighet WLTC × 1,05 (P3) [g/km] |
120 |
Referenspunkt |
|
|
P1 |
|
|
P2 |
|
|
P3 |
|
|
Definitionen av den typiska CO2-kurvan är följande:
För sektionen (P 1, P 2):
med
och
För sektionen (P 2, P 3):
med
och
Exempel på beräkning av viktningsfaktorer och kategorisering av fönster som stads-, landsbygds-eller motorvägskörning är följande:
För fönster #45:
Fönstrets genomsnittliga hastighet är lägre än 45 km/h, och det är därför ett fönster medstadskörning.
För den typiska kurvan:
Kontroll av
leder till
För fönster #556:
Fönstrets genomsnittliga hastighet är högre än 45 km/h men lägre än 80 km/h, och det är därför ett fönster med landsvägskörning.
För den typiska kurvan:
Kontroll av
leder till
with
and
Tabell 3
Numeriska utsläppsdata
Fönster [#] |
t 1,j [s] |
[s] |
t2,j [s] |
[g] |
[g] |
|
|
|
|
|
|
1 |
0 |
523 |
524 |
609,06 |
610,22 |
2 |
1 |
523 |
524 |
609,06 |
610,22 |
… |
… |
|
… |
… |
… |
43 |
42 |
523 |
524 |
609,06 |
610,22 |
44 |
43 |
523 |
524 |
609,06 |
610,22 |
45 |
44 |
523 |
524 |
609,06 |
610,22 |
46 |
45 |
524 |
525 |
609,68 |
610,86 |
47 |
46 |
524 |
525 |
609,17 |
610,34 |
… |
… |
|
… |
… |
… |
100 |
99 |
563 |
564 |
609,69 |
612,74 |
… |
… |
|
… |
… |
… |
200 |
199 |
686 |
687 |
608,44 |
610,01 |
… |
… |
|
… |
… |
… |
474 |
473 |
1 024 |
1 025 |
609,84 |
610,60 |
475 |
474 |
1 029 |
1 030 |
609,80 |
610,49 |
|
… |
|
… |
… |
… |
556 |
555 |
1 173 |
1 174 |
609,96 |
610,59 |
557 |
556 |
1 174 |
1 175 |
609,09 |
610,08 |
558 |
557 |
1 176 |
1 177 |
609,09 |
610,59 |
559 |
558 |
1 180 |
1 181 |
609,79 |
611,23 |
7.3. Fönster för stads-, landsvägs- och motorvägskörning - Trippens fullständighet
I detta exempel består trippen av 7 036 fönster med glidande medelvärden. I tabell 5 förtecknas antalet fönster som klassificeras i stads-, landsvägs- och motorvägskörning enligt sin genomsnittliga fordonshastighet och delas upp i regioner med avseende på sitt avstånd till den typiska CO2-kurvan. Trippen är fullständig eftersom den omfattar minst 15 % fönster med stads-, landsvägs- respektive motorvägskörning av det totala antalet fönster. Dessutom karakteriseras trippen som normal eftersom minst 50 % av fönstren för stads-, landsvägs- och motorvägskörning faller inom de primära toleranser som definierats för den typiska kurvan.
Tabell 4
Kontroll av trippens fullständighet och normalitet
Körförhållanden |
Antal |
Procentandel av fönster |
Alla fönster |
||
Stadskörning |
1 909 |
1 909 /7 036 *100=27,1 > 15 |
Landsvägskörning |
2 011 |
2 011 /7 036 *100=28,6 > 15 |
Motorvägskörning |
3 116 |
3 116 /7 036 *100=44,3 > 15 |
Totalt |
1 909 + 2 011 + 3 116 =7 036 |
|
Normala fönster |
||
Stadskörning |
1 514 |
1 514 /1 909 *100=79,3 > 50 |
Landsvägskörning |
1 395 |
1 395 /2 011 *100=69,4 > 50 |
Motorvägskörning |
2 708 |
2 708 /3 116 *100=86,9 > 50 |
Totalt |
1 514 + 1 395 + 2 708 =5 617 |
|
(1) För hybridfordon ska den totala energiförbrukningen omräknas till koldioxid. Reglerna för denna omräkning kommer att införas i ett andra steg.
Tillägg 6
Kontroll av trippens dynamiska förhållanden och beräkning av de slutliga RDE-utsläppsresultaten med metod 2 (Indelning i effektklasser)
1. INLEDNING
I detta tillägg beskrivs datautvärderingen med hjälp av metoden med indelning i effektklasser, som i detta tillägg benämns utvärdering genom normalisering till standardiserad effektfrekvensspridning (SPF).
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
aref… |
referensacceleration för Pdrive, [0,45 m/s2] |
DWLTC… |
skärningspunkten för Veline från WLTC |
f0, f1, f2… |
koefficienter för färdmotstånd |
i… |
tidssteg för momentana mätningar, minsta upplösning 1 Hz |
j… |
effektklass vid hjulen, j = 1–9 |
k… |
tidssteg för tresekunders glidande medelvärden |
kWLTC… |
lutningen för Veline från WLTC |
mgas, i… |
momentan massa av avgaskomponenten gas i tidsteg i [g/s] för partikelantal i [#/s] |
mgas, 3s, k… |
tresekunders glidande medelvärde av massflödet av avgaskomponenten gas i tidsteg k med en upplösning på 1 Hz [g/s] för partikelantal i [#/s] |
… |
genomsnittligt utsläpp av en avgaskomponent i effektklass j [g/s] för partikelantal i [#/s] |
… |
viktat utsläppsvärde för avgaskomponenten gas för delprovet av alla sekunder i med vi < 60 km/h, [g/s] för partikelantal i [#/s] |
Mw gas,d… |
viktade distansspecifika utsläpp för avgaskomponenten gas för hela trippen [g/km] för partikelantal i [#/km] |
Mw PN,d… |
viktade distansspecifika utsläpp för avgaskomponenten partikelantal för hela trippen [#/km] |
Mw,gas,d,U… |
viktade distansspecifika utsläpp för avgaskomponenten gas för delprovet av alla sekunder i med vi < 60 km/h, [g/km] |
Mw,PN,d,U… |
viktade distansspecifika utsläpp för avgaskomponenten partikelantal för delprovet av alla sekunder i med vi < 60 km/h, [#/km] |
p… |
WLTC-fas (låg, medel, hög och extra hög), p = 1–4 |
Pdrag… |
motorns motståndseffekt vid Veline där bränsleinsprutningen är noll [kW] |
Prated… |
högsta nominella motoreffekt enligt tillverkarens uppgifter, [kW] |
Prequired,i… |
effekt för att övervinna vägmotstånd och ett fordons tröghet i tidssteg i, [kW] |
Pr,,i… |
samma som Prequired,i för användning i längre ekvationer |
… |
effektkurva vid högsta belastning, [kW] |
Pc,j… |
gränser för effektklass j, [kW] (varvid Pc,j, lower bound står för den nedre gränsen och Pc,j, upper bound för den övre gränsen) |
Pc,norm, j… |
gränser för effektklass j uttryckt som normaliserat effektvärde, [-] |
Pr, i… |
effektbehov vid fordonets hjulnav för att övervinna färdmotstånd i tidssteg i [kW] |
Pw,3s,k… |
tresekunders glidande medelvärde av effektbehovet vid fordonets hjulnav för att övervinna färdmotstånd i tidssteg k med en upplösning på 1 Hz [kW] |
Pdrive… |
effektbehov vid hjulnav för ett fordon med referenshastighet och referensacceleration [kW] |
Pnorm… |
normaliserat effektbehov vid hjulnav [-] |
ti… |
total tid i steg i, [s] |
tc,j… |
tidsandel för effektklass j, [%] |
ts… |
starttid för WLTC-fas p, [s] |
te… |
sluttid för WLTC-fas p, [s] |
TM… |
fordonets provningsvikt, [kg] vilken ska specificeras per avsnitt: verklig provningsvikt under PEMS-provning, tröghetsklassvikt under NEDC eller vikt under WLTP (TML, TMH eller TMind) |
SPF… |
standardiserad effektfrekvensspridning |
vi… |
faktisk fordonshastighet i tidssteg i, [km/h] |
… |
genomsnittlig fordonshastighet i effektklass j, [km/h] |
vref… |
referenshastighet för Pdrive, [70 km/h] |
v3s,k… |
tresekunders glidande medelvärde av fordonshastigheten i tidssteg k, [km/h] |
… |
viktad fordonshastighet i hjuleffektklass j, [km/h] |
3. UTVÄRDERING AV DE UPPMÄTTA UTSLÄPPEN MED HJÄLP AV EN STANDARDISERAD FREKVENSSPRIDNING FÖR EFFEKT VID HJULEN
I metoden med indelning i effektklasser används de momentana utsläppen av föroreningarna, mgas, i [g/s] som beräknas i enlighet med tillägg 4.
Värdena för mgas, i ska klassificeras i enlighet med motsvarande effekt vid hjulen och de klassificerade genomsnittliga utsläppen per effektklass ska viktas för erhållande av utsläppsvärdena för en provning med normal effektspridning enligt följande punkter.
3.1. Källor till den faktiska effekten vid hjulen
Den faktiska effekten vid hjulen Pr,i ska vara den totala effekten för att övervinna luftmotstånd, rullmotstånd, vägens lutning, fordonets längsgående tröghet och hjulens rotationströghet.
Vid mätning och registrering av signalen för effekt vid hjulen ska det användas en signal för vridmoment vilken uppfyller de linearitetskrav som anges i punkt 3.2 i tillägg 2. Referenspunkten för mätning är hjulnaven hos drivhjulen.
Alternativt får den faktiska effekten vid hjulen fastställas från de momentana CO2-utsläppen enligt förfarandet i punkt 4 i detta tillägg.
3.2. Beräkning av glidande medelvärden av momentana provningsdata
Tresekunders glidande medelvärden ska beräknas utifrån alla relevanta momentana provningsdata för att påverkan av eventuellt bristfällig tidsanpassning mellan utsläppsmassflöden och effekt vid hjulen ska minskas. De glidande medelvärdena ska beräknas med en frekvens av 1 Hz enligt formlerna
där
k… |
är tidssteg för glidande medelvärden. |
i… |
är tidssteg från momentana provningsdata. |
3.3. Klassificering av de glidande medelvärdena i stads-, landsvägs- och motorvägskörning
Standardeffektfrekvenserna ska definieras för stadskörning och för den totala trippen (se punkt 3.4) och en separat utvärdering av utsläppen ska göras för den totala trippen och för stadskörningsdelen. För den senare utvärderingen av stadskörningsdelen av trippen, ska de tresekunders glidande medelvärden som beräknas enligt punkt 3.2 räknas som stadskörningsförhållanden enligt hastighetssignalens tresekunders glidande medelvärde (v3s,k) enligt det hastighetsintervall som anges i tabell 1-1. Urvalet för utvärderingen av den totala trippen ska omfatta alla hastighetsintervaller inklusive stadskörning.
Tabell 1-1
Hastighetsintervaller för fördelning av provningsdata på stads-, landsvägs- och motorvägskörning enligt metoden med indelning i effektklasser
|
Stadskörning |
Landsvägskörning (1) |
Motorvägskörning (1) |
vi [km/h] |
0 – ≤ 60 |
> 60 – ≦ 90 |
> 90 |
3.4. Fastställande av klasser för effekt vid hjulen för klassificering av utsläpp
3.4.1. Effektklasserna och motsvarande tidsandelar av effektklasserna under normal körning definieras för normaliserade effektvärden som ska vara representativa för alla lätta fordon (tabell 1).
Tabell 1
Normaliserade standardeffektfrekvenser för stadskörning och för ett viktat genomsnitt av en total tripp som består av 1/3 stadskörning, 1/3 landsvägskörning och 1/3 motorvägskörning
Effekt Klass nr |
Pc,norm,j [-] |
Stadskörning |
Total tripp |
|
Från > |
till ≤ |
Tidsandel, tC,j |
||
1 |
|
– 0,1 |
21,9700 % |
18,5611 % |
2 |
– 0,1 |
0,1 |
28,7900 % |
21,8580 % |
3 |
0,1 |
1 |
44,0000 % |
43,4582 % |
4 |
1 |
1,9 |
4,7400 % |
13,2690 % |
5 |
1,9 |
2,8 |
0,4500 % |
2,3767 % |
6 |
2,8 |
3,7 |
0,0450 % |
0,4232 % |
7 |
3,7 |
4,6 |
0,0040 % |
0,0511 % |
8 |
4,6 |
5,5 |
0,0004 % |
0,0024 % |
9 |
5,5 |
|
0,0003 % |
0,0003 % |
Pc,norm -kolumnerna i tabell 1 ska avnormaliseras genom multiplicering med Pdrive, där Pdrive är provfordonets faktiska effekt vid hjulen med typgodkännandeinställningarna på chassidynamometern vref och aref.
Pc,j [kW] = Pc,norm, j * Pdrive
där
— |
j är effektklassindex enligt tabell 1 |
— |
Koefficienterna för färdmotstånd f0, f1, f2 ska beräknas med regressionsanalys med minstakvadratmetod enligt följande definition:
där (PCorrected/v) är vägmotståndet vid fordonshastigheten v under den NEDC-provningscykel som anges i punkt 5.1.1.2.8 i tillägg 7 till bilaga 4a till Uneces föreskrifter 83, ändringsserie 07. |
— |
TMNEDC är fordonets tröghetsklass vid typgodkännandeprovningen [kg]. |
3.4.2. Korrigering av klasser för effekt vid hjulen
Den högsta klass för effekt vid hjulen som ska beaktas är den högsta klassen i tabell 1 som inkluderar (Prated × 0.9). Tidsandelarna av alla uteslutna klasser ska adderas till den högsta återstående klassen.
Från varje Pc,norm,j ska motsvarande Pc,j beräknas för fastställande av de övre och nedre gränserna i kW per effektklass för provfordonet på det sätt som visas i figur 1.
Figur 1
Schematisk bild för omvandling av de normaliserade standardiserade effektfrekvenserna till fordonsspecifika effektfrekvenser
Tidsandel av standardtripp [%]
Stadskörning
Total tripp
Ett exempel på denna avnormalisering ges nedan.
Exempel på indata:
Parameter |
Värde |
f0 [N] |
79,19 |
f1 [N/(km/h)] |
0,73 |
f2 [N/(km/h)2] |
0,03 |
TM [kg] |
1,470 |
Prated [kW] |
120 (exempel 1) |
Prated [kW] |
75 (exempel 2) |
Motsvarande resultat (se tabell 2, tabell 3):
Tabell 2
Avnormaliserade standardeffektfrekvenser från tabell 1 (för exempel 1)
Effekt Klass nr |
Pc,j [kW] |
Stadskörning |
Total tripp |
|
Från > |
till ≤ |
Tidsandel, tC,j [%] |
||
1 |
Alla < – 1,825 |
– 1,825 |
21,97 % |
18,5611 % |
2 |
– 1,825 |
1,825 |
28,79 % |
21,8580 % |
3 |
1,825 |
18,25 |
44,00 % |
43,4583 % |
4 |
18,25 |
34,675 |
4,74 % |
13,2690 % |
5 |
34,675 |
51,1 |
0,45 % |
2,3767 % |
6 |
51,1 |
67,525 |
0,045 % |
0,4232 % |
7 |
67,525 |
83,95 |
0,004 % |
0,0511 % |
8 |
83,95 |
100,375 |
0,0004 % |
0,0024 % |
9 (2) |
100,375 |
Alla > 100.375 |
0,00025 % |
0,0003 % |
Tabell 3
Avnormaliserade standardeffektfrekvenser från tabell 1 (för exempel 2)
Effekt Klass nr |
Pc,j [kW] |
Stadskörning |
Total tripp |
|
Från > |
till ≤ |
Tidsandel, tC,j [%] |
||
1 |
Alla < -1,825 |
– 1,825 |
21,97 % |
18,5611 % |
2 |
– 1,825 |
1,825 |
28,79 % |
21,8580 % |
3 |
1,825 |
18,25 |
44,00 % |
43,4583 % |
4 |
18,25 |
34,675 |
4,74 % |
13,2690 % |
5 |
34,675 |
51,1 |
0,45 % |
2,3767 % |
6 (3) |
51,1 |
Alla > 51.1 |
0,04965 % |
0,4770 % |
7 |
67,525 |
83,95 |
— |
— |
8 |
83,95 |
100,375 |
— |
— |
9 |
100,375 |
Alla > 100.375 |
— |
— |
3.5. Klassificering av de glidande medelvärdena
Kallstartsutsläpp, definierade enligt punkt 4.4 i tillägg 4, ska undantas från följande utvärdering.
Varje glidande medelvärde som beräknats enligt punkt 3.2 ska sorteras in i den avnormaliserade effektklass till vilken det faktiska tresekunders glidande medelvärdet av effekten vid hjulen Pw,3s,k hör. Gränserna för de avnormaliserade effektklasserna ska beräknas i enlighet med punkt 3.3.
Klassificeringen ska utföras för alla tresekunders glidande medelvärden från alla giltiga data från hela trippen samt också från alla delar med stadskörning. Dessutom ska alla glidande medelvärden som klassificeras som stadskörning enligt de hastighetsgränser som anges i tabell 1-1 klassificeras till en uppsättning av effektklasser för stadskörning oberoende av vid vilken tidpunkt under trippen som det glidande medelvärdet uppstod.
Därefter ska genomsnittet för alla tresekunders glidande medelvärden inom en effektklass beräknas för varje effektklass per parameter. Ekvationerna anges nedan och ska tillämpas en gång för datamängden från stadskörning och en gång för den totala datamängden.
Klassificering av tresekunders glidande medelvärden till effektklass j (j = 1–9)
och därefter: klassindex för utsläpp och hastighet = j.
Antalet tresekunders glidande medelvärden ska räknas för varje effektklass
och därefter: antalj = n + 1 (antalj innebär att antalet tresekunders glidande medelvärden av utsläpp i en effektklass räknas för att senare kontrollera minimikraven i fråga om omfattning).
3.6. Kontroll av omfattning av effektklasser och av effektspridningens normalitet
För en giltig provning ska tidsandelarna av de enskilda effektklasserna befinna sig inom de intervall som anges i tabell 4.
Tabell 4
Minsta och högsta andelar per effektklass för en giltig provning
Klass nr |
Pc,norm,j [-] |
Total tripp |
Stadskörningsdelar |
|||
Från > |
till ≤ |
nedre gräns |
övre gräns |
nedre gräns |
övre gräns |
|
Summa 1+2 (4) |
|
0,1 |
15 % |
60 % |
5 % (4) |
60 % |
3 |
0,1 |
1 |
35 % |
50 % |
28 % |
50 % |
4 |
1 |
1,9 |
7 % |
25 % |
0,7 % |
25 % |
5 |
1,9 |
2,8 |
1,0 % |
10 % |
> 5 antal |
5 % |
6 |
2,8 |
3,7 |
> 5 antal |
2,5 % |
0 % |
2 % |
7 |
3,7 |
4,6 |
0 % |
1,0 % |
0 % |
1 % |
8 |
4,6 |
5,5 |
0 % |
0,5 % |
0 % |
0,5 % |
9 |
5,5 |
|
0 % |
0,25 % |
0 % |
0,25 % |
Utöver kraven i tabell 4 krävs minst 5 antal för den totala trippen i varje effektklass upp till den klass som innehåller 90 % av den nominella effekten för att ett tillräckligt stort urval ska uppnås.
Minst 5 antal krävs för stadskörningsdelen av trippen i varje effektklass upp till klass 5. Om antalet beräkningar i stadskörningsdelen av trippen i en hjuleffektklass över 5 är mindre än 5, ska klassens genomsnittliga utsläpp anges som noll.
3.7. Genomsnittsberäkning av de uppmätta värdena per effektklass
Genomsnitten av de glidande medelvärden som faller inom varje effektklass ska beräknas enligt formlerna
där
j… |
är effektklass 1–9 enligt tabell 1, |
… |
är de genomsnittliga utsläppen av en avgaskomponent i en effektklass (separata värden för den totala trippen och för stadskörningsdelen av trippen), [g/s], |
… |
är den genomsnittliga hastigheten i en effektklass (separata värden för den totala trippen och för stadskörningsdelen av trippen), [km/h], och |
k… |
är tidssteg för glidande medelvärden. |
3.8. Viktning av genomsnitten per effektklass
Genomsnitten i varje effektklass ska multipliceras med tidsandelen tC,j per klass enligt tabell 1 och summeras, varvid det viktade genomsnittliga värdet av varje parameter fås fram. Detta värde motsvarar det viktade resultatet för en tripp med de standardiserade effektfrekvenserna. De viktade genomsnitten ska beräknas för provningsdata från stadskörningsdelen med hjälp av tidsandelarna för stadskörningens effektspridning samt från den totala trippen med hjälp av tidsandelarna för den totala körningen.
Ekvationerna anges nedan och ska tillämpas en gång för datamängden från stadskörning och en gång för den totala datamängden.
3.9 Beräkning av de viktade distansspecifika utsläppen
De tidsbaserade viktade genomsnitten av utsläppen under provningen ska omvandlas till distansbaserade utsläpp en gång för datamängden från stadskörning och en gång för den totala datamängden enligt följande ekvation:
För den totala trippen |
: |
|
För stadskörningsdelen av trippen |
: |
|
För partikelantal ska samma metod som för gasformiga föroreningar tillämpas men enheten [#/s] ska användas för och [#/km] ska användas för MW, PN:
För den totala trippen |
: |
|
För stadskörningsdelen av trippen |
: |
|
4. BEDÖMNING AV EFFEKTEN VID HJULEN UTIFRÅN DET MOMENTANA CO2-MASSFLÖDET
Effekten vid hjulen (Pw,i) kan beräknas utifrån det uppmätta CO2-massflödet med 1 Hz. För denna beräkning ska de fordonsspecifika koldioxidlinjerna (Veline) användas.
Veline ska beräknas utifrån fordonets typgodkännandeprovning enligt det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon som beskrivs i Uneces globala tekniska föreskrifter nr 15 (ECE/TRANS/180/Add.15).
Den genomsnittliga effekten vid hjulen per WLTC-fas ska beräknas vid 1 Hz utifrån den körda hastigheten och utifrån chassidynamometerns inställningar. Alla värden för effekt vid hjulen som ligger under motståndseffekten ska antas ha värdet för motståndseffekten,
med f0, f1, f2… |
koefficienter för vägmotstånd som används i den WLTP-provning fordonet genomgått och |
TM… |
fordonets provningsvikt under den WLTP-provning fordonet genomgått [kg]. |
Den genomsnittliga effekten per WLTC-fas beräknas utifrån 1 Hz-effekten vid hjulen enligt formeln
med |
|
Sedan ska en linjär regression göras med CO2-massflödet från WLTC-värdena på y-axeln och från den genomsnittliga effekten vid hjulen Pw,p per fas på x-axeln såsom visas i figur 2.
Resultatet i form av en ekvation för Veline ger CO2-massflödet som en funktion av hjuleffekten:
där
kWLTC…är lutningen för Veline från WLTC [g/kWh] och
DWLTC…är skärningspunkten för Veline från WLTC [g/h].
Figur 2
Schematisk bild av fastställandet av fordonets specifika Veline utifrån CO2-provningsresultaten i de fyra faserna av WLTC
Den faktiska effekten vid hjulen ska beräknas utifrån det uppmätta CO2-massflödet enligt formeln
med |
CO2 i [g/km] PW,j i [kW] |
Ovanstående ekvation kan användas för erhållande av PWi för klassificering av de uppmätta utsläppen enligt beskrivningen i punkt 3 med följande ytterligare villkor i beräkningen:
(I) |
om vi < 0,5 och om ai < 0 så är P w,i = 0 v i [m/s] |
(II) |
om CO2i < 0,5 X DWLTC så är P w,i = Pdrag |
I tidsteg där I och II är giltiga, ska villkor II tillämpas.
(1) Används inte i den faktiska utvärderingen.
(2) Den högsta effektklassen att beakta är den som omfattar 0,9 × Prated. Här 0,9 × 120 = 108.
(3) Den högsta effektklassen att beakta är den som omfattar 0,9 × Prated. Här 0,9 × 75 = 67,5.
(4) Utgör samtliga motorförhållanden och förhållanden vid låg effekt.
Tillägg 7
Urval av fordon för PEMS-provning vid det inledande typgodkännandet
1. INLEDNING
På grund av sina särdrag behöver PEMS-provningar inte utföras för varje ”fordonstyp med avseende på utsläpp och reparations- och underhållsinformation” enligt definitionen i artikel 2.1 i denna förordning (nedan kallad fordonstyp med avseende på utsläpp). Fordonstillverkaren får i enlighet med kraven i punkt 3 sammanföra flera fordonstyper med avseende på utsläpp till en PEMS-provningsfamilj som ska valideras i enlighet med kraven i punkt 4.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
N |
— |
antal fordonstyper med avseende på utsläpp |
NT |
— |
minsta antal fordonstyper med avseende på utsläpp |
PMRH |
— |
högsta förhållande effekt/vikt av alla fordon i PEMS-provningsfamiljen |
PMRL |
— |
lägsta förhållande effekt/vikt av alla fordon i PEMS-provningsfamiljen |
V_eng_max |
— |
störst motorvolym av alla fordon i PEMS-provningsfamiljen |
3. SKAPANDE AV EN PEMS-PROVNINGSFAMILJ
En PEMS-provningsfamilj ska omfatta fordon med liknande egenskaper när det gäller utsläpp. Om tillverkaren så önskar får fordonstyper med avseende på utsläpp endast ingå i en PEMS-provningsfamilj om de är identiska med avseende på egenskaperna i punkterna 3.1 och 3.2.
3.1. Administrativa kriterier
3.1.1. |
Den godkännandemyndighet som beviljar typgodkännande för utsläpp i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 (nedan kallad myndigheten). |
3.1.2. |
En enda fordonstillverkare. |
3.2. Tekniska kriterier
3.2.1. Framdrivningstyp (t.ex. förbränningsmotor, elhybrid och laddhybrid).
3.2.2. Bränsletyp(er) (t.ex. bensin, diesel, motorgas och naturgas). Tvåbränsle- eller flexbränslefordon får grupperas med andra fordon med vilka de har ett av bränslena gemensamt.
3.2.3. Förbränningsprocess (t.ex. tvåtakts, fyrtakts).
3.2.4. Antal cylindrar.
3.2.5. Cylinderblockets utformning (t.ex radmotor, vinkelmotor, stjärnmotor, boxermotor).
3.2.6. Motorvolym.
Fordonstillverkaren ska ange ett V_eng_max-värde (största motorvolym av alla fordon i PEMS-provningsfamiljen). Motorvolymerna hos fordonen i PEMS-provningsfamiljen får inte avvika mer än – 22 % från V_eng_max om V_eng_max ≥ 1 500 cm3 och – 32 % från V_eng_max om V_eng_max < 1 500 cm3.
3.2.7. Bränsletillförselmetod (t.ex. indirekt, direkt eller kombinerad insprutning).
3.2.8. Typ av kylsystem (t.ex. luft, vatten, olja).
3.2.9. Lufttillförselmetod såsom icke överladdad eller överladdad, typ av överladdare (t.ex. externt driven, enkel eller multipel turbo, variabel geometri).
3.2.10. Typer av komponenter i systemet för avgasefterbehandling och deras sekvens (t.ex. trevägskatalysator, oxideringskatalysator, NOx-fälla, SCR, mager NOx-katalysator, partikelfälla).
3.2.11. Avgasåterföring (med eller utan, intern/extern, kyld/inte kyld, högt/lågt tryck).
3.3. Utökning av en PEMS-provningsfamilj
En befintlig PEMS-provningsfamilj får utökas genom att nya fordonstyper med avseende på utsläpp läggs till. Den utökade PEMS-provningsfamiljen och dess validering ska också uppfylla kraven i punkterna 3 och 4. Detta kan i synnerhet kräva PEMS-provning av ytterligare fordon för att validera den utökade PEMS-provningsfamiljen enligt punkt 4.
3.4. Alternativ PEMS-provningsfamilj
Som ett alternativ till bestämmelserna i punkterna 3.1–3.2 får fordonstillverkaren definiera en PEMS-provningsfamilj som är identisk med en enda fordonstyp med avseende på utsläpp. I samband med detta ska kravet i punkt 4.1.2 för validering av PEMS-provningsfamiljen inte tillämpas.
4. VALIDERING AV EN PEMS-PROVNINGSFAMILJ
4.1. Allmänna krav för validering av en PEMS-provningsfamilj
4.1.1. |
Fordonstillverkaren ska överlämna ett för PEMS-provningsfamiljen representativt fordon till myndigheten. Fordonet ska genomgå en PEMS-provning som utförs av en teknisk tjänst och som ska visa att det representativa fordonet uppfyller kraven i denna bilaga. |
4.1.2. |
Myndigheten ska välja ut ytterligare fordon i enlighet med kraven i punkt 4.2 i detta tillägg för PEMS-provning som utförs av en teknisk tjänst och som ska visa att de utvalda fordonen uppfyller kraven i denna bilaga. De tekniska kriterierna för urvalet av ytterligare fordon enligt punkt 4.2 i detta tillägg ska registreras tillsammans med provningsresultaten. |
4.1.3. |
Efter överenskommelse med myndigheten kan en PEMS-provning också utföras av en annan operatör och bevittnas av en teknisk tjänst, under förutsättning att en teknisk tjänst utför åtminstone de provningar av fordonen som föreskrivs i punkterna 4.2.2 och 4.2.6 i detta tillägg och totalt minst 50 % av de PEMS-provningar som föreskrivs i detta tillägg för validering av PEMS-provningsfamiljen. I ett sådant fall förblir den tekniska tjänsten ansvarig för att alla PEMS-provningar som föreskrivs i denna bilaga utförs på ett korrekt sätt. |
4.1.4. |
Resultaten från en PEMS-provning av ett specifikt fordon får användas för validering av andra PEMS-provningsfamiljer enligt kraven i detta tillägg på följande villkor:
För varje validering anses det tillämpliga ansvaret ligga på tillverkaren av fordonen i respektive familj, oavsett om denna tillverkare deltog i PEMS-provningen av den specifika fordonstypen med avseende på utsläpp eller inte. |
4.2. Urval av fordon för PEMS-provning vid validering av en PEMS-provningsfamilj
Vid urvalet av fordon från en PEMS-provningsfamilj bör det säkerställas att följande tekniska egenskaper som är relevanta för förorenande utsläpp omfattas av en PEMS-provning. Ett fordon som valts ut för provning kan vara representativt för flera olika tekniska egenskaper. För validering av en PEMS-provningsfamilj ska fordon väljas ut till PEMS-provning enligt följande:
4.2.1. |
För varje kombination av bränslen (t.ex. bensin-motorgas, bensin-naturgas, endast bensin) som används för drift av något fordon i PEMS-provningsfamiljen, ska minst ett fordon som drivs av denna kombination av bränslen väljas ut för PEMS-provning. |
4.2.2. |
Tillverkaren ska ange ett PMRH-värde (= högsta förhållande effekt/vikt av alla fordon i PEMS-provningsfamiljen) och ett PMRL-värde (= lägsta förhållande effekt/vikt av alla fordon i PEMS-provningsfamiljen). Förhållandet effekt/vikt motsvarar här förhållandet mellan förbränningsmotorns största nettoeffekt enligt punkt 3.2.1.8 i tillägg 3 till bilaga I till denna förordning och den referensvikt som definieras i artikel 3.3 i förordning (EG) nr 715/2007. Från en PEMS-provningsfamilj ska minst en fordonskonfiguration som är representativ för det angivna PMRH-värdet och en fordonskonfiguration som är representativ för det angivna PMRL-värdet väljas ut för provning. Om förhållandet effekt/vikt för ett fordon inte avviker med mer än 5 % från det angivna PMRH-värdet eller PMRL-värdet ska fordonet anses som representativt för detta värde. |
4.2.3. |
Åtminstone ett fordon för varje transmissionstyp (t.ex. manuell, automatisk, DCT) som finns installerad i fordon från PEMS-provningsfamiljen ska väljas ut för provning. |
4.2.4. |
Minst ett fordon med fyrhjulsdrift ska väljas ut för provning om sådana fordon ingår i PEMS-provningsfamiljen. |
4.2.5. |
För varje motorvolym som förekommer på ett fordon i PEMS-provningsfamiljen ska minst ett representativt fordon provas. |
4.2.6. |
Minst ett fordon för varje antal installerade komponenter för efterbehandling av avgaser ska väljas ut för provning. |
4.2.7. |
Oavsett bestämmelserna i punkterna 4.2.1–4.2.6 ska åtminstone följande antal fordonstyper med avseende på utsläpp inom en viss PEMS-provningsfamilj väljas ut för provning:
|
5. RAPPORTERING
5.1. |
Fordonstillverkaren ska tillhandahålla en fullständig beskrivning av PEMS-provningsfamiljen; beskrivningen ska särskilt omfatta de tekniska kriterier som beskrivs i punkt 3.2 och lämnas till myndigheten. |
5.2. |
Tillverkaren ska tilldela PEMS-provningsfamiljen ett unikt identifieringsnummer med formen MS-OEM-X-Y och meddela detta till myndigheten. MS är här numret för den medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet (1), OEM är 3 tecken för tillverkaren, X är ett ordningsnummer som hänvisar till den ursprungliga PEMS-provningsfamiljen och Y är en räknare för dess utökningar (startar med 0 för en PEMS-provningsfamilj som ännu inte utökats). |
5.3. |
Myndigheten och fordonstillverkaren ska föra en förteckning över de fordonstyper med avseende på utsläpp som ingår i en viss PEMS-provningsfamilj på grundval av typgodkännandenumren för utsläpp. För varje utsläppstyp ska alla motsvarande kombinationer av fordonstypgodkännandenummer, typer, varianter och versioner enligt definitionerna i avsnitten 0.10 och 0.2 i fordonets EG-intyg om överensstämmelse också anges. |
5.4. |
Myndigheten och fordonstillverkaren ska föra en förteckning som omfattar de fordonstyper med avseende på utsläpp som valts ut för PEMS-provning med syftet att validera en PEMS-provningsfamilj i enlighet med punkt 4, och som också innehåller nödvändig information om hur urvalskriterierna i punkt 4.2 är uppfyllda. Förteckningen ska också ange om bestämmelserna i punkt 4.1.3 tillämpades vid en viss PEMS-provning. |
(*1) NT ska avrundas till närmaste högre heltal.
(1) 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 11 för Förenade kungariket, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 29 för Estland, 32 för Lettland, 34 för Bulgarien, 36 för Litauen, 49 för Cypern, 50 för Malta.
Tillägg 7a
Kontroll av total trippdynamik
1. INLEDNING
I detta tillägg beskrivs beräkningarna för att kontrollera den totala trippdynamiken, för att fastställa det totala överskottet eller avsaknaden av dynamik under stads-, landsvägs- och motorvägskörning.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
RPA relativ positiv acceleration
Δ |
— |
differens |
> |
— |
större än |
≥ |
— |
större än eller lika med |
% |
— |
procent |
< |
— |
mindre än |
≤ |
— |
mindre än eller lika med |
a |
— |
acceleration [m/s2] |
ai |
— |
acceleration i tidssteg i [m/s2] |
apos |
— |
positiv acceleration större än 0,1 m/s2 [m/s2] |
apos,i,k |
— |
positiv acceleration större än 0,1 m/s2 i tidssteg i med beaktande av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m/s2] |
ares |
— |
accelerationsupplösning [m/s2] |
di |
— |
sträcka under tidssteg i [m] |
di,k |
— |
sträcka under tidssteg i med beaktande av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m] |
index i |
— |
diskret tidssteg |
index j |
— |
diskret tidssteg med datauppsättningar med positiv acceleration |
index k |
— |
avser kategori (t = total, u = stad, r = landsväg, m = motorväg) |
Mk |
— |
antal prover av stads-, landsvägs- och motorvägskörning med positiv acceleration större än 0,1 m/s2 |
N k |
— |
totalt antal prover av stads-, landsvägs- och motorvägskörning och av den totala trippen |
RPAk |
— |
den relativa positiva accelerationen för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m/s2 eller kWs/(kg × km)] |
tk |
— |
varaktigheten av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning och av den totala trippen [s] |
T4253H |
— |
utjämnare av sammansatta data |
ν |
— |
fordonshastighet [km/h] |
νi |
— |
faktisk fordonshastighet i tidssteg i [km/h] |
νi,k |
— |
faktisk fordonshastighet i tidssteg i med beaktande av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [km/h] |
|
— |
faktisk fordonshastighet per acceleration i tidssteg i [m2/s3 eller W/kg] |
|
— |
faktisk fordonshastighet per positiv acceleration större än 0,1 m/s2 i tidssteg j med beaktande av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m2/s3 eller W/kg] |
|
— |
95:e percentilen av produkten av fordonshastighet per positiv acceleration större än 0,1 m/s2 för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m2/s3 eller W/kg] |
|
— |
genomsnittlig fordonshastighet för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [km/h] |
3. TRIPPINDIKATORER
3.1. Beräkningar
3.1.1. Förbehandling av data
Dynamiska parametrar såsom acceleration, eller RPA ska fastställas med en hastighetssignal med en noggrannhet av 0,1 % för alla hastighetsvärden över 3 km/h och en provtagningsfrekvens av 1 Hz. Detta noggrannhetskrav uppfylls i allmänhet av signaler från en hjulhastighetssensor (rotationshastighetssensor).
Hastighetsspåret ska kontrolleras för felaktiga eller osannolika avsnitt. Sådana avsnitt av fordonshastighetsspåret kännetecknas av steg, hopp, terasserade hastighetsspår eller uteblivna värden. Korta felaktiga avsnitt ska korrigeras, exempelvis med hjälp av datainterpolering eller riktmärkning mot en sekundär hastighetssignal. Alternativt kan korta trippar med felaktiga avsnitt uteslutas från den efterföljande dataanalysen. I ett andra steg ska accelerationsvärdena beräknas och rangordnas i stigande ordning, i syfte att fastställa accelerationsupplösningen
Om är mätningen av fordonshastigheten tillräckligt noggrann.
Om , ska datautjämning utföras med hjälp av ett T4253-hannutjämningsfilter.
T4253-hannutjämningsfiltret utför följande beräkningar: Utjämnaren startar med en löpande median på 4, centrerad med en löpande median på 2. Därefter återutjämnar filtret dessa värden genom att tillämpa en löpande median på 5, en löpande median på 3 och hannutjämning (löpande vägda genomsnitt). Restvärdena beräknas genom subtraktion av de utjämnade serierna från de ursprungliga serierna. Hela detta förfarande upprepas därefter på de beräknade restvärdena. De utjämnade slutliga hastighetsvärdena beräknas slutligen genom summering av de utjämnade värdena som erhölls första gången genom förfarandet med de beräknade restvärdena.
Det korrekta hastighetsspåret utgör grunden för ytterligare beräkningar och den indelning i klasser som beskrivs i punkt 8.1.2.
3.1.2. Beräkning av sträcka, acceleration och
Följande beräkningar ska utföras under hela den tidsperiod som hastighetsspåret bygger på (med en upplösning på 1 Hz) från sekund 1 till sekundtt (sista sekunden).
Sträckan per dataprov ska beräknas enligt följande:
där
di |
är sträckan under tidssteg i [m], |
ν i |
är den faktiska fordonshastigheten i tidssteg i [km/h], och |
N t |
är det totala antalet prover. |
Accelerationen ska beräknas enligt följande:
där
ai |
är accelerationen i tidssteg i [m/s2]. För i = 1: , för : . |
Produkten av fordonshastigheten per acceleration ska beräknas enligt följande:
där
|
är produkten av den faktiska fordonshastigheten per acceleration i tidssteg i [m2/s3 eller W/kg]. |
3.1.3. Indelning av resultaten i klasser
Efter beräkningen av ai och , ska värdenavi , di , ai och rangordnas i stigande ordning efter fordonshastigheten.
Alla datauppsättningar med tillhör hastighetsklassen stadskörning, alla datauppsättningar med tillhör hastighetsklassen landsvägskörning och alla datauppsättningar med tillhör hastighetsklassen motorvägskörning.
Antalet datauppsättningar med accelerationsvärden ska vara minst 150 i varje hastighetsklass.
För varje hastighetsklass ska den genomsnittliga fordonshastigheten beräknas enligt följande:
där
Nk |
är det totala antal prover av stads-, landsvägs- respektive motorvägskörning. |
3.1.4. Beräkning av per hastighetsklass
Den 95:e percentilen av -värdena ska beräknas enligt följande:
-värdena i varje hastighetsklass ska rangordnas i stigande ordning för alla datauppsättningar med och det totala antalet av dessa prover Mk ska fastställas.
Percentilvärden ska sedan tilldelas -värden med enligt följande:
Det lägsta -värdet tilldelas percentilen 1/Mk , det andra lägsta 2/Mk , det tredje lägsta 3/Mk och det högsta värdet
är -värdet, med . Om inte kan uppfyllas, ska beräknas genom linjär interpolering mellan de på varandra följande proven j och j+1 med och .
Den relativa positiva accelerationen per hastighetsklass ska beräknas enligt följande:
där
RPAk |
är den relativa positiva accelerationen för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning i [m/s2 eller kWs/(kg*km)], |
Δt |
är tidsdifferensen, lika med 1 sekund, |
Mk |
är antal prover av stads-, landsvägs- och motorvägskörning med positiv acceleration, och |
Nk |
är det totala antal prover av stads-, landsvägs- och motorvägskörning. |
4. KONTROLL AV TRIPPENS GILTIGHET
4.1.1. Kontroll av per hastighetsklass (med v i [km/h])
Om
och
är uppfyllt, är trippen ogiltig.
Om och är uppfyllt, är trippen ogiltig.
4.1.2. Kontroll av RPA per hastighetsklass
Om och är uppfyllt, är trippen ogiltig.
Om och är uppfyllt, är trippen ogiltig.
Tillägg 7b
Förfarande för att fastställa den sammanlagda positiva höjdökningen under en PEMS-tripp
1. INLEDNING
I detta tillägg beskrivs förfarandet för att fastställa den sammanlagda höjdökningen under en PEMS-tripp.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
d(0) |
— |
sträcka vid trippens start [m] |
d |
— |
den sammanlagda sträcka som körts vid den aktuella diskreta vägpunkten [m] |
d 0 |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med mätningen omedelbart före respektive vägpunkt d [m] |
d 1 |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med mätningen omedelbart efter respektive vägpunkt d [m] |
d a |
— |
referensvägpunkt vid d(0) [m] |
d e |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med den sista diskreta vägpunkten [m] |
d i |
— |
momentan sträcka [m] |
d tot |
— |
total sträcka under provningen [m] |
h(0) |
— |
fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid trippens start [m över havet] |
h(t) |
— |
fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid punkten t [m över havet] |
h(d) |
— |
fordonets höjd över havet vid vägpunkten d [m över havet] |
h(t-1) |
— |
fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid punkten t-1 [m över havet] |
hcorr(0) |
— |
korrigerad höjd över havet omedelbart före respektive vägpunkt d [m över havet] |
hcorr(1) |
— |
korrigerad höjd över havet omedelbart efter respektive vägpunkt d [m över havet] |
hcorr(t) |
— |
fordonets korrigerade momentana höjd över havet vid datapunkten t [m över havet] |
hcorr(t-1) |
— |
fordonets korrigerade momentana höjd över havet vid datapunkten t-1 [m över havet] |
hGPS,i |
— |
fordonets momentana höjd över havet mätt med GPS [m över havet] |
hGPS(t) |
— |
fordonets höjd över havet mätt med GPS vid datapunkten t [m över havet] |
h int (d) |
— |
interpolerad höjd över havet vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet] |
h int,sm,1 (d) |
— |
utjämnad och interpolerad höjd över havet, efter det att den första utjämningen utförts vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet] |
hmap(t) |
— |
fordonets höjd över havet enligt topografisk karta vid datapunkten t [m över havet] |
Hz |
— |
hertz |
km/h |
— |
kilometer per timme |
m |
— |
meter |
roadgrade,1(d) |
— |
vägens utjämnade lutning vid den aktuella diskreta vägpunkten d efter det att den första utjämningen utförts [m/m] |
roadgrade,2(d) |
— |
vägens utjämnade lutning vid den aktuella diskreta vägpunkten d efter det att den andra utjämningen utförts [m/m] |
sin |
— |
trigonometrisk sinusfunktion |
t |
— |
tid som förflutit sedan provningens start [s] |
t0 |
— |
tid som förflutit vid mätningen omedelbart före respektive vägpunkt d [s] |
vi |
— |
momentan fordonshastighet [km/h] |
v(t) |
— |
fordonshastighet vid datapunkt t [km/h] |
3. ALLMÄNNA KRAV
Den sammanlagda positiva höjdökningen under en RDE-tripp ska fastställas utifrån tre parametrar: fordonets momentana höjd över havet hGPS,i [m över havet] mätt med GPS, den momentana fordonshastigheten v i [km/h] registrerad vid en frekvens av 1 Hz och den motsvarande tid t [s] som har förflutit sedan provningens start.
4. BERÄKNING AV SAMMANLAGD POSITIV HÖJDÖKNING
4.1. Allmänt
Den sammanlagda positiva höjdökningen under en RDE-tripp ska beräknas i ett förfarande med tre steg, bestående av i) en bedömning och principgranskning av datakvaliteten, ii) en korrigering av momentana data för fordonets höjd över havet och iii) en beräkning av den sammanlagda positiva höjdökningen.
4.2. Bedömning och principgranskning av datakvalitet
Data för fordonets momentana hastighet ska kontrolleras med avseende på fullständighet. Korrigering för data som saknas är tillåten om luckorna håller sig inom de krav som anges i punkt 7 i tillägg 4, annars ska provningsresultaten ogiltigförklaras. Data för fordonets momentana höjd över havet ska kontrolleras med avseende på fullständighet. Dataluckor ska fyllas genom interpolering. Riktigheten av interpolerade data ska verifieras med hjälp av en topografisk karta. Det rekommenderas att korrigera interpolerade data om följande villkor gäller:
Korrigeringen av höjd över havet ska tillämpas så att:
där
h(t) |
— |
fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid datapunkten t [m över havet] |
hGPS(t) |
— |
fordonets höjd över havet mätt med GPS vid datapunkten t [m över havet] |
hmap(t) |
— |
fordonets höjd över havet enligt topografisk karta vid datapunkten t [m över havet] |
4.3. Korrigering av data för fordonets momentana höjd över havet
Höjden över havet h(0) vid trippens start d(0) ska mätas med GPS och uppgiftens korrekthet ska kontrolleras med hjälp av en topografisk karta. Avvikelsen får inte vara större än 40 m. Data för momentan höjd över havet h(t) ska korrigeras om följande villkor gäller:
Korrigeringen av höjd över havet ska tillämpas så att:
där
h(t) |
— |
fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid datapunkten t [m över havet] |
h(t-1) |
— |
fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid datapunkten t-1 [m över havet] |
v(t) |
— |
fordonshastighet vid datapunkt t [km/h] |
hcorr(t) |
— |
fordonets korrigerade momentana höjd över havet vid datapunkten t [m över havet] |
hcorr(t-1) |
— |
fordonets korrigerade momentana höjd över havet vid datapunkten t-1 [m över havet] |
När korrigeringen har slutförts har en giltig uppsättning data för höjd över havet etablerats. Denna datauppsättning ska användas för beräkningen av den sammanlagda positiva höjdökningen enligt punkt 13.4.
4.4. Slutlig beräkning av sammanlagd positiv höjdökning
4.4.1. Upprättandet av en enhetlig rumslig upplösning
Den totala sträcka dtot [m] som en tripp omfattar ska fastställas som summan av de momentana sträckorna d i. Den momentana sträckan d i ska fastställas enligt följande:
där
d i |
— |
momentan sträcka [m] |
v i |
— |
momentan fordonshastighet [km/h] |
Den sammanlagda höjdökningen ska beräknas utifrån data med en konstant rumslig upplösning av 1 m från och med den första mätningen vid trippens start d(0). De diskreta datapunkterna med en upplösning av 1 m betecknas som vägpunkter, och kännetecknas av ett visst värde d för sträckan (t.ex. 0, 1, 2, 3 m…) och motsvarande höjd över havet h(d) [m över havet].
Höjden över havet för varje diskret vägpunkt d ska beräknas genom interpolering av den momentana höjden över havet hcorr(t) enligt följande:
där
h int (d) |
— |
interpolerad höjd över havet vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet] |
hcorr(0) |
— |
korrigerad höjd över havet omedelbart före respektive vägpunkt d [m över havet] |
hcorr(1) |
— |
korrigerad höjd över havet omedelbart efter respektive vägpunkt d [m över havet] |
d |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med den aktuella diskreta vägpunkten d [m] |
d 0 |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med mätningen omedelbart före respektive vägpunkt d [m] |
d 1 |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med mätningen omedelbart efter respektive vägpunkt d [m] |
4.4.2. Ytterligare datautjämning
De data för höjd över havet som erhållits för varje diskret vägpunkt ska utjämnas genom ett förfarande i två steg; d a och d e betecknar den första respektive sista datapunkten (figur 1). Den första utjämningen ska göras enligt följande:
där
roadgrade,1(d) |
— |
vägens utjämnade lutning vid den aktuella diskreta vägpunkten efter det att den första utjämningen utförts [m/m] |
h int (d) |
— |
interpolerad höjd över havet vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet] |
h int,sm,1 (d) |
— |
utjämnad interpolerad höjd över havet, efter det att den första utjämningen utförts vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet] |
d |
— |
den sammanlagda sträcka som körts vid den aktuella diskreta vägpunkten [m] |
d a |
— |
referensvägpunkt vid noll meter av sträckan [m], och |
d e |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med den sista diskreta vägpunkten [m]. |
Den andra utjämningen ska göras enligt följande:
där
roadgrade,2(d) |
— |
vägens utjämnade lutning vid den aktuella diskreta vägpunkten efter det att den andra utjämningen utförts [m/m] |
h int,sm,1 (d) |
— |
utjämnad interpolerad höjd över havet, efter det att den första utjämningen utförts vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet] |
d |
— |
den sammanlagda sträcka som körts vid den aktuella diskreta vägpunkten [m] |
d a |
— |
referensvägpunkt vid noll meter av sträckan [m], och |
d e |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med den sista diskreta vägpunkten [m]. |
Figur 1
Illustration över förfarandet för att utjämna interpolerade signaler för höjd över havet
4.4.3. Beräkning av det slutliga resultatet
Den sammanlagda positiva höjdökningen ska beräknas genom integration av alla positiva interpolerade och utjämnade väglutningar, dvs. roadgrade,2(d. Resultatet ska normaliseras genom den totala provningssträckan d tot och uttryckas i meter kumulativ höjdökning per hundra kilometer sträcka.
5. EXEMPEL
Tabellerna 1 och 2 visar hur den positiva höjdökningen beräknas på grundval av data som registrerats under en provning på väg som utförs med PEMS. Av utrymmesskäl visas här ett utdrag från 800 m och 160 s.
5.1. Bedömning och principgranskning av datakvalitet
Bedömningen och principgranskningen av datakvaliteten består av två steg. För det första kontrolleras att data för fordonshastighet är fullständiga. Inga dataluckor när det gäller fordonshastighet förekommer i det aktuella dataprovet (se tabell 1). För det andra kontrolleras att data för höjd över havet är fullständiga. I den aktuella datauppsättningen saknas data för höjd över havet för sekunderna 2 och 3. Dessa luckor fylls genom interpolering av GPS-signalen. Dessutom kontrolleras GPS-data med hjälp av en topografisk karta. Denna kontroll inkluderar höjden över havet h(0) vid trippens start. Data för höjd över havet avseende sekunder 112–114 korrigeras på basis av en topografisk karta för att uppfylla följande villkor:
Till följd av den utförda datakontrollen erhålls de data som anges i den femte kolumnen h(t).
5.2. Korrigering av data för fordonets momentana höjd över havet
I ett nästa steg korrigeras data för höjd över havet h(t) avseende sekunderna 1–4, 111–112 och 159–160 med utgångspunkt från värdena för höjd över havet för sekunderna 0, 110 respektive 158 eftersom följande villkor gäller för data för höjd över havet under dessa tidsperioder:
Till följd av den utförda datakorrigeringen erhålls de data som anges i den sjätte kolumnen hcorr(t). Effekten av den tillämpade kontrollen och korrigeringen av data för höjd över havet illustreras i figur 2.
5.3. Beräkning av sammanlagd positiv höjdökning
5.3.1. Upprättandet av en enhetlig rumslig upplösning
Den momentana sträckan di beräknas genom att dividera den momentana fordonshastigheten mätt i km/h med 3,6 (kolumn 7 i tabell 1). Omberäkning av data för höjd över havet för att erhålla en enhetlig rumslig upplösning av 1 m ger de diskreta vägpunkterna d (kolumn 1 i tabell 2) och deras motsvarande värden för höjd över havet hint(d) (kolumn 7 i tabell 2). Höjden över havet för varje diskret vägpunkt d beräknas genom interpolering av den uppmätta momentana höjden över havet hcorr enligt följande:
5.3.2. Ytterligare datautjämning
I tabell 2 är den första och den sista diskreta vägpunkten d a= 0 m respektive d e = 799 m. Data för höjd över havet för varje diskret vägpunkt utjämnas genom ett förfarande i två steg. Den första utjämningen består av följande:
vald för att visa utjämningen för d ≤ 200m
vald för att visa utjämningen för 200m < d < (599m)
vald för att visa utjämningen för d ≥ (599m)
Den utjämnade och interpolerade höjden över havet beräknas enligt följande:
Den andra utjämningen består av följande:
vald för att visa utjämningen för d ≤ 200m
vald för att visa utjämningen för 200m < d < (599)
vald för att visa utjämningen för d ≥ (599m)
5.3.3. Beräkning av det slutliga resultatet
Den sammanlagda positiva höjdökningen beräknas genom integration av alla positiva interpolerade och utjämnade väglutningar, dvs. värdena i kolumnen roadgrade,2(d) i tabell 2. För hela datauppsättningen var den totala sträckan och alla positiva interpolerade och utjämnade väglutningar uppgick till 516 m. Således uppgick den sammanlagda positiva höjdökningen till 516 * 100/139,7 = 370 m/100 km.
Tabell 1
Korrigering av data för fordonets momentana höjd över havet
Tiden t [s] |
v(t) [km/h] |
hGPS(t) [m] |
hmap(t) [m] |
h(t) [m] |
hcorr(t) [m] |
di [m] |
Sammanlagd d [m] |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
0 |
0,00 |
122,7 |
129,0 |
122,7 |
122,7 |
0,0 |
0,0 |
||
1 |
0,00 |
122,8 |
129,0 |
122,8 |
122,7 |
0,0 |
0,0 |
||
2 |
0,00 |
— |
129,1 |
123,6 |
122,7 |
0,0 |
0,0 |
||
3 |
0,00 |
— |
129,2 |
124,3 |
122,7 |
0,0 |
0,0 |
||
4 |
0,00 |
125,1 |
129,0 |
125,1 |
122,7 |
0,0 |
0,0 |
||
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
||
18 |
0,00 |
120,2 |
129,4 |
120,2 |
120,2 |
0,0 |
0,0 |
||
19 |
0,32 |
120,2 |
129,4 |
120,2 |
120,2 |
0,1 |
0,1 |
||
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
||
37 |
24,31 |
120,9 |
132,7 |
120,9 |
120,9 |
6,8 |
117,9 |
||
38 |
28,18 |
121,2 |
133,0 |
121,2 |
121,2 |
7,8 |
125,7 |
||
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
||
46 |
13,52 |
121,4 |
131,9 |
121,4 |
121,4 |
3,8 |
193,4 |
||
47 |
38,48 |
120,7 |
131,5 |
120,7 |
120,7 |
10,7 |
204,1 |
||
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
||
56 |
42,67 |
119,8 |
125,2 |
119,8 |
119,8 |
11,9 |
308,4 |
||
57 |
41,70 |
119,7 |
124,8 |
119,7 |
119,7 |
11,6 |
320,0 |
||
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
||
110 |
10,95 |
125,2 |
132,2 |
125,2 |
125,2 |
3,0 |
509,0 |
||
111 |
11,75 |
100,8 |
132,3 |
100,8 |
125,2 |
3,3 |
512,2 |
||
112 |
13,52 |
0,0 |
132,4 |
132,4 |
125,2 |
3,8 |
516,0 |
||
113 |
14,01 |
0,0 |
132,5 |
132,5 |
132,5 |
3,9 |
519,9 |
||
114 |
13,36 |
24,30 |
132,6 |
132,6 |
132,6 |
3,7 |
523,6 |
||
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
|
||
149 |
39,93 |
123,6 |
129,6 |
123,6 |
123,6 |
11,1 |
719,2 |
||
150 |
39,61 |
123,4 |
129,5 |
123,4 |
123,4 |
11,0 |
730,2 |
||
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
|
||
157 |
14,81 |
121,3 |
126,1 |
121,3 |
121,3 |
4,1 |
792,1 |
||
158 |
14,19 |
121,2 |
126,2 |
121,2 |
121,2 |
3,9 |
796,1 |
||
159 |
10,00 |
128,5 |
126,1 |
128,5 |
121,2 |
2,8 |
798,8 |
||
160 |
4,10 |
130,6 |
126,0 |
130,6 |
121,2 |
1,2 |
800,0 |
||
|
Tabell 2
Beräkning av väglutning
d [m] |
t0 [s] |
d0 [m] |
d1 [m] |
h0 [m] |
h1 [m] |
hint(d) [m] |
roadgrade,1(d) [m/m] |
hint,sm,1(d) [m] |
roadgrade,2(d) [m/m] |
0 |
18 |
0,0 |
0,1 |
120,3 |
120,4 |
120,3 |
0,0035 |
120,3 |
– 0,0015 |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
120 |
37 |
117,9 |
125,7 |
120,9 |
121,2 |
121,0 |
– 0,0019 |
120,2 |
0,0035 |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
200 |
46 |
193,4 |
204,1 |
121,4 |
120,7 |
121,0 |
– 0,0040 |
120,0 |
0,0051 |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
320 |
56 |
308,4 |
320,0 |
119,8 |
119,7 |
119,7 |
0,0288 |
121,4 |
0,0088 |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
520 |
113 |
519,9 |
523,6 |
132,5 |
132,6 |
132,5 |
0,0097 |
123,7 |
0,0037 |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
720 |
149 |
719,2 |
730,2 |
123,6 |
123,4 |
123,6 |
– 0,0405 |
122,9 |
– 0,0086 |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
798 |
158 |
796,1 |
798,8 |
121,2 |
121,2 |
121,2 |
– 0,0219 |
121,3 |
– 0,0151 |
799 |
159 |
798,8 |
800,0 |
121,2 |
121,2 |
121,2 |
– 0,0220 |
121,3 |
– 0,0152 |
Figur 2
Effekten av kontroll och korrigering av data - Profilen för höjd över havet mätt med GPS hGPS(t), profilen för höjd över havet enligt topografisk kartahmap(t), profilen för höjd över havet som erhålls efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten h(t) och korrigering hcorr(t) av data från tabell 1
Figur 3
Jämförelse mellan den korrigerade profilen för höjd över havet hcorr(t) och den utjämnade och interpolerade höjden över havethint,sm,1
Tabell 2
Beräkning av den positiva höjdökningen
d [m] |
t0 [s] |
d0 [m] |
d1 [m] |
h0 [m] |
h1 [m] |
hint(d) [m] |
roadgrade,1(d) [m/m] |
hint,sm,1(d) [m] |
roadgrade,2(d) [m/m] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
18 |
0,0 |
0,1 |
120,3 |
120,4 |
120,3 |
0,0035 |
120,3 |
– 0,0015 |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
120 |
37 |
117,9 |
125,7 |
120,9 |
121,2 |
121,0 |
– 0,0019 |
120,2 |
0,0035 |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
200 |
46 |
193,4 |
204,1 |
121,4 |
120,7 |
121,0 |
– 0,0040 |
120,0 |
0,0051 |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
320 |
56 |
308,4 |
320,0 |
119,8 |
119,7 |
119,7 |
0,0288 |
121,4 |
0,0088 |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
520 |
113 |
519,9 |
523,6 |
132,5 |
132,6 |
132,5 |
0,0097 |
123,7 |
0,0037 |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
720 |
149 |
719,2 |
730,2 |
123,6 |
123,4 |
123,6 |
– 0,0405 |
122,9 |
– 0,0086 |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
798 |
158 |
796,1 |
798,8 |
121,2 |
121,2 |
121,2 |
– 0,0219 |
121,3 |
– 0,0151 |
799 |
159 |
798,8 |
800,0 |
121,2 |
121,2 |
121,2 |
– 0,0220 |
121,3 |
– 0,0152 |
Tillägg 8
Krav på datautbyte och rapportering
1. INLEDNING
I detta tillägg beskrivs kraven för datautbytet mellan mätsystemen och programvaran för utvärdering av data och för rapportering och utbyte av mellanliggande och slutliga resultat efter avslutad utvärdering.
Utbytet och rapporteringen av obligatoriska och frivilliga parametrar ska uppfylla kraven i punkt 3.2 i tillägg 1. De data som anges i filerna för utbyte och rapportering i punkt 3 ska rapporteras i syfte att säkerställa spårbarhet av de slutliga resultaten.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
a 1 |
— |
koefficient för den typiska koldioxidkurvan |
b 1 |
— |
koefficient för den typiska koldioxidkurvan |
a 2 |
— |
koefficient för den typiska koldioxidkurvan |
b 2 |
— |
koefficient för den typiska koldioxidkurvan |
k 11 |
— |
koefficient för viktningsfunktionen |
k 12 |
— |
koefficient för viktningsfunktionen |
k 21 |
— |
koefficient för viktningsfunktionen |
k 22 |
— |
koefficient för viktningsfunktionen |
tol 1 |
— |
primär tolerans |
tol 2 |
— |
sekundär tolerans |
|
— |
95:e percentilen av produkten av fordonshastighet och positiv acceleration större än 0,1 m/s2 för stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m2/s3 eller W/kg] |
RPAK |
— |
den relativa positiva accelerationen för stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m/s2 eller kWs/(kg × km)] |
3. FORMAT FÖR DATAUTBYTE OCH RAPPORTERING
3.1. Allmänt
Utsläpp samt andra relevanta parametrar ska rapporteras och utbytas som CSV-formaterade datafiler. Parametrar ska åtskiljas med ett kommatecken, ASCII-kod #h2C. Decimaltecknet i numeriska värden ska vara en punkt, ASCII-kod #h2E. Rader ska avslutas med radbyte, ASCII-kod #h0D. Separator mellan tusental får inte användas.
3.2. Datautbyte
Data ska utbytas mellan mätsystemen och programvaran för datautvärdering genom en standardiserad rapportfil som innehåller en minimiuppsättning av obligatoriska och frivilliga parametrar. Filen för datautbyte ska ha följande struktur: de första 195 raderna ska reserveras för en rubrik som innehåller specifik information om t.ex. provningsförhållanden samt PEMS-utrustningens identitet och kalibrering (tabell 1). Raderna 198–200 ska innehålla etiketter och enheter för parametrarna. Rad 201 och alla därefter följande rader ska innehålla datautbytesfilens text och rapportera parametrar (tabell 2). Datautbytesfilens text ska innehålla åtminstone så många datarader som provningens varaktighet i sekunder multiplicerat med registreringsfrekvensen i hertz.
3.3. Mellanliggande och slutliga resultat
Sammanfattande parametrar av mellanliggande resultat ska registreras och ordnas som anges i tabell 3. Uppgifterna i tabell 3 ska erhållas innan de utvärderingsmetoder som fastställs i tilläggen 5 och 6 tillämpas.
Fordonstillverkaren ska registrera resultaten för de två utvärderingsmetoderna i separata filer. Resultaten av datautvärderingen med den metod som beskrivs i tillägg 5 ska rapporteras enligt tabellerna 4, 5 och 6. Resultaten av datautvärderingen med den metod som beskrivs i tillägg 6 ska rapporteras enligt tabellerna 7, 8 och 9. Datarapporteringsfilens rubrik ska bestå av tre delar. De första 95 raderna ska reserveras för särskild information om inställningarna i utvärderingsmetoden. Raderna 101–195 ska rapportera resultaten av utvärderingsmetoden. Raderna 201–490 ska reserveras för rapportering av de slutliga utsläppsresultaten. Rad 201 och alla därefter följande rader utgör datarapporteringsfilens text och ska innehålla de detaljerade resultaten av datautvärderingen.
4. TEKNISKA RAPPORTERINGSTABELLER
4.1. Datautbyte
Tabell 1
Datautbytesfilens rubrik
Rad |
Parameter |
Beskrivning/enhet |
1 |
PROVNINGS-ID |
[kod] |
2 |
Provningsdatum |
[dag.månad.år] |
3 |
Organisation som övervakar provningen |
[organisationens namn] |
4 |
Plats för provning |
[ort, land] |
5 |
Person som övervakar provningen |
[namn på huvudansvarig övervakare] |
6 |
Fordonsförare |
[förarens namn] |
7 |
Fordonstyp |
[fordonsnamn] |
8 |
Fordonstillverkare |
[namn] |
9 |
Fordonsmodell |
[år] |
10 |
Fordons-ID |
[VIN] |
11 |
Vägmätarställning vid provningsstart |
[km] |
12 |
Vägmätarställning vid provningsslut |
[km] |
13 |
Fordonskategori |
[kategori] |
14 |
Utsläppsgräns vid typgodkännande |
[Euro X] |
15 |
Motortyp |
[t.ex. gnisttändning, kompressionständning] |
16 |
Motorns nominella effekt |
[kW] |
17 |
Högsta vridmoment |
[Nm] |
18 |
Motorvolym |
[cm3] |
19 |
Transmission |
[t.ex. manuell, automatisk] |
20 |
Antal växlar framåt |
[#] |
21 |
Bränsle |
[t.ex. bensin, diesel] |
22 |
Smörjmedel |
[produktmärke] |
23 |
Däckstorlek |
[bredd/höjd/fälgdiameter] |
24 |
Däcktryck vid främre och bakre axel |
[bar, bar] |
25 W |
Vägmotståndsparametrar från WLTP |
[F0, F1, F2] |
25 N |
Vägmotståndsparametrar från NEDC |
[F0, F1, F2] |
26 |
Provcykel vid typgodkännande |
[NEDC, WLTC] |
27 |
Koldioxidutsläpp vid typgodkännande |
[g/km] |
28 |
Koldioxidutsläpp under WLTC-cykelns låga fas |
[g/km] |
29 |
Koldioxidutsläpp under WLTC-cykelns medelfas |
[g/km] |
30 |
Koldioxidutsläpp under WLTC-cykelns höga fas |
[g/km] |
31 |
Koldioxidutsläpp under WLTC-cykelns extra höga fas |
[g/km] |
32 |
Fordonets provningsvikt (1) |
[kg;% (2)] |
33 |
PEMS-utrustningens tillverkare |
[namn] |
34 |
PEMS-typ |
[namn på PEMS-utrustningen] |
35 |
PEMS-utrustningens serienummer |
[nummer] |
36 |
PEMS-utrustningens strömförsörjning |
[t.ex. batterityp] |
37 |
Gasanalysatorns tillverkare |
[namn] |
38 |
Gasanalysatortyp |
[typ] |
39 |
Gasanalysatorns serienummer |
[nummer] |
40-50 (3) |
… |
… |
51 |
Avgasflödesmätarens tillverkare (4) |
[namn] |
52 |
Avgasflödesmätarens sensortyp (4) |
[funktionssätt] |
53 |
Avgasflödesmätarens serienummer (4) |
[nummer] |
54 |
Källa till värdet för avgasmassflöde |
[EFM/ECU/sensor] |
55 |
Lufttryckssensor |
[typ, tillverkare] |
56 |
Provningsdatum |
[dag.månad.år] |
57 |
Starttid för förfarande före provning |
[h:min] |
58 |
Starttid för trippen |
[h:min] |
59 |
Starttid för förfarande efter provning |
[h:min] |
60 |
Sluttid för förfarande före provning |
[h:min] |
61 |
Sluttid för trippen |
[h:min] |
62 |
Sluttid för förfarande efter provning |
[h:min] |
63-70 (5) |
… |
… |
71 |
Tidskorrigering: Förändring THC |
[s] |
72 |
Tidskorrigering: Förändring CH4 |
[s] |
73 |
Tidskorrigering: Förändring NMHC |
[s] |
74 |
Tidskorrigering: Förändring O2 |
[s] |
75 |
Tidskorrigering: Förändring PN |
[s] |
76 |
Tidskorrigering: Förändring CO |
[s] |
77 |
Tidskorrigering: Förändring CO2 |
[s] |
78 |
Tidskorrigering: Förändring NO |
[s] |
79 |
Tidskorrigering: Förändring NO2 |
[s] |
80 |
Tidskorrigering: Förändring avgasmassflöde |
[s] |
81 |
Spännreferensvärde THC |
[ppm] |
82 |
Spännreferensvärde CH4 |
[ppm] |
83 |
Spännreferensvärde NMHC |
[ppm] |
84 |
Spännreferensvärde O2 |
[%] |
85 |
Spännreferensvärde PN |
[#] |
86 |
Spännreferensvärde CO |
[ppm] |
87 |
Spännreferensvärde CO2 |
[%] |
88 |
Spännreferensvärde NO |
[ppm] |
89 |
Spännreferensvärde NO2 |
[ppm] |
90-95 (5) |
… |
… |
96 |
Nollrespons före provning THC |
[ppm] |
97 |
Nollrespons före provning CH4 |
[ppm] |
98 |
Nollrespons före provning NMHC |
[ppm] |
99 |
Nollrespons före provning O2 |
[%] |
100 |
Nollrespons före provning PN |
[#] |
101 |
Nollrespons före provning CO |
[ppm] |
102 |
Nollrespons före provning CO2 |
[%] |
103 |
Nollrespons före provning NO |
[ppm] |
104 |
Nollrespons före provning NO2 |
[ppm] |
105 |
Spännrespons före provning THC |
[ppm] |
106 |
Spännrespons före provning CH4 |
[ppm] |
107 |
Spännrespons före provning NMHC |
[ppm] |
108 |
Spännrespons före provning O2 |
[%] |
109 |
Spännrespons före provning PN |
[#] |
110 |
Spännrespons före provning CO |
[ppm] |
111 |
Spännrespons före provning CO2 |
[%] |
112 |
Spännrespons före provning NO |
[ppm] |
113 |
Spännrespons före provning NO2 |
[ppm] |
114 |
Nollrespons efter provning THC |
[ppm] |
115 |
Nollrespons efter provning CH4 |
[ppm] |
116 |
Nollrespons efter provning NMHC |
[ppm] |
117 |
Nollrespons efter provning O2 |
[%] |
118 |
Nollrespons efter provning PN |
[#] |
119 |
Nollrespons efter provning CO |
[ppm] |
120 |
Nollrespons efter provning CO2 |
[%] |
121 |
Nollrespons efter provning NO |
[ppm] |
122 |
Nollrespons efter provning NO2 |
[ppm] |
123 |
Spännrespons efter provning THC |
[ppm] |
124 |
Spännrespons efter provning CH4 |
[ppm] |
125 |
Spännrespons efter provning NMHC |
[ppm] |
126 |
Spännrespons efter provning O2 |
[%] |
127 |
Spännrespons efter provning PN |
[#] |
128 |
Spännrespons efter provning CO |
[ppm] |
129 |
Spännrespons efter provning CO2 |
[%] |
130 |
Spännrespons efter provning NO |
[ppm] |
131 |
Spännrespons efter provning NO2 |
[ppm] |
132 |
PEMS-validering – resultat THC |
[mg/km;%] (6) |
133 |
PEMS-validering – resultat CH4 |
[mg/km;%] (6) |
134 |
PEMS-validering – resultat NMHC |
[mg/km;%] (6) |
135 |
PEMS-validering – resultat PN |
[#/km;%] (6) |
136 |
PEMS-validering – resultat CO |
[mg/km;%] (6) |
137 |
PEMS-validering – resultat C02 |
[g/km;%] (6) |
138 |
PEMS-validering – resultat NOX |
[mg/km;%] (6) |
… (7) |
… (7) |
… (7) |
Tabell 2
Datautbytesfilens text: raderna och kolumnerna i denna tabell ska införlivas i datautbytesfilens text
Rad |
198 |
199 (8) |
200 |
201 |
|
Tid |
tripp |
[s] |
|
|
Fordonshastighet (10) |
Sensor |
[km/h] |
|
|
Fordonshastighet (10) |
GPS |
[km/h] |
|
|
Fordonshastighet (10) |
ECU |
[km/h] |
|
|
Latitud |
GPS |
[grader:min:s] |
|
|
Longitud |
GPS |
[grader:min:s] |
|
|
Höjd över havet (10) |
GPS |
[m] |
|
|
Höjd över havet (10) |
Sensor |
[m] |
|
|
Omgivningstryck |
Sensor |
[kPa] |
|
|
Omgivande temperatur |
Sensor |
[K] |
|
|
Luftfuktighet |
Sensor |
[g/kg; %] |
|
|
THC-koncentration |
Analysator |
[ppm] |
|
|
CH4-koncentration |
Analysator |
[ppm] |
|
|
NMHC-koncentration |
Analysator |
[ppm] |
|
|
CO-koncentration |
Analysator |
[ppm] |
|
|
CO2-koncentration |
Analysator |
[ppm] |
|
|
NOX-koncentration |
Analysator |
[ppm] |
|
|
NO-koncentration |
Analysator |
[ppm] |
|
|
NO2-koncentration |
Analysator |
[ppm] |
|
|
O2-koncentration |
Analysator |
[ppm] |
|
|
PN-koncentration |
Analysator |
[#/m3] |
|
|
Avgasmassflöde |
EFM |
[kg/s] |
|
|
Avgastemperatur i avgasflödesmätaren |
EFM |
[K] |
|
|
Avgasmassflöde |
Sensor |
[kg/s] |
|
|
Avgasmassflöde |
ECU |
[kg/s] |
|
|
THC-massa |
Analysator |
[g/s] |
|
|
CH4-massa |
Analysator |
[g/s] |
|
|
NMHC-massa |
Analysator |
[g/s] |
|
|
CO-massa |
Analysator |
[g/s] |
|
|
CO2-massa |
Analysator |
[g/s] |
|
|
NOX-massa |
Analysator |
[g/s] |
|
|
NO-massa |
Analysator |
[g/s] |
|
|
NO2-massa |
Analysator |
[g/s] |
|
|
O2-massa |
Analysator |
[g/s] |
|
|
PN |
Analysator |
[#/s] |
|
|
Aktiv gasmätning |
PEMS |
[aktiv (1); inaktiv (0); fel (> 1)] |
|
|
Motorvarvtal |
ECU |
[rpm] |
|
|
Motorns vridmoment |
ECU |
[Nm] |
|
|
Vridmoment vid driven axel |
Sensor |
[Nm] |
|
|
Hjulvarvtal |
Sensor |
[rad/s] |
|
|
Bränsleflöde |
ECU |
[g/s] |
|
|
Motorns bränsleflöde |
ECU |
[g/s] |
|
|
Motorns inluftsflöde |
ECU |
[g/s] |
|
|
Kylmedelstemperatur |
ECU |
[K] |
|
|
Oljetemperatur |
ECU |
[K] |
|
|
Regenereringsstatus |
ECU |
— |
|
|
Pedalposition |
ECU |
[%] |
|
|
Fordonsstatus |
ECU |
[fel (1); normal (0)] |
|
|
Vridmoment |
ECU |
[%] |
|
|
Friktionsvridmoment |
ECU |
[%] |
|
|
Laddningsstatus |
ECU |
[%] |
|
|
… (11) |
… (11) |
… (11) |
4.2. Mellanliggande och slutliga resultat
4.2.1. Mellanliggande resultat
Tabell 3
Rapportfil nr 1 – Sammanfattande parametrar för mellanliggande resultat
Rad |
Parameter |
Beskrivning/enhet |
1 |
Total trippsträcka |
[km] |
2 |
Trippens totala varaktighet |
[h:min:s] |
3 |
Total stopptid |
[min:s] |
4 |
Trippens genomsnittliga hastighet |
[km/h] |
5 |
Trippens högsta hastighet |
[km/h] |
6 |
Höjd över havet vid trippens startpunkt |
[m över havet] |
7 |
Höjd över havet vid trippens slutpunkt |
[m över havet] |
8 |
Sammanlagd höjdökning under trippen |
[m/100 km] |
6 |
Genomsnittlig THC-koncentration |
[ppm] |
7 |
Genomsnittlig CH4-koncentration |
[ppm] |
8 |
Genomsnittlig NMHC-koncentration |
[ppm] |
9 |
Genomsnittlig CO-koncentration |
[ppm] |
10 |
Genomsnittlig CO2-koncentration |
[ppm] |
11 |
Genomsnittlig NOX-koncentration |
[ppm] |
12 |
Genomsnittlig PN-koncentration |
[#/m3] |
13 |
Genomsnittligt avgasmassflöde |
[kg/s] |
14 |
Genomsnittlig avgastemperatur |
[K] |
15 |
Högsta avgastemperatur |
[K] |
16 |
Kumulerad THC-massa |
[g] |
17 |
Kumulerad CH4-massa |
[g] |
18 |
Kumulerad NMHC-massa |
[g] |
19 |
Kumulerad CO-massa |
[g] |
20 |
Kumulerad CO2-massa |
[g] |
21 |
Kumulerad NOX-massa |
[g] |
22 |
Kumulerat PN |
[#] |
23 |
Totala THC-utsläpp under trippen |
[mg/km] |
24 |
Totala CH4-utsläpp under trippen |
[mg/km] |
25 |
Totala NMHC-utsläpp under trippen |
[mg/km] |
26 |
Totala CO-utsläpp under trippen |
[mg/km] |
27 |
Totala CO2-utsläpp under trippen |
[g/km] |
28 |
Totala NOX-utsläpp under trippen |
[mg/km] |
29 |
Totala PN-utsläpp under trippen |
[#/km] |
30 |
Sträcka med stadskörning |
[km] |
31 |
Varaktighet av stadskörning |
[h:min:s] |
32 |
Stopptid under stadskörning |
[min:s] |
33 |
Genomsnittlig hastighet under stadskörning |
[km/h] |
34 |
Högsta hastighet under stadskörning |
[km/h] |
38 |
, k=stadskörning |
[m2/s3] |
39 |
RPAk , k=stadskörning |
[m/s2] |
40 |
Sammanlagd höjdökning under stadskörning |
[m/100 km] |
41 |
Genomsnittlig THC-koncentration under stadskörning |
[ppm] |
42 |
Genomsnittlig CH4-koncentration under stadskörning |
[ppm] |
43 |
Genomsnittlig NMHC-koncentration under stadskörning |
[ppm] |
44 |
Genomsnittlig CO-koncentration under stadskörning |
[ppm] |
45 |
Genomsnittlig CO2-koncentration under stadskörning |
[ppm] |
46 |
Genomsnittlig NOX-koncentration under stadskörning |
[ppm] |
47 |
Genomsnittlig PN-koncentration under stadskörning |
[#/m3] |
48 |
Genomsnittligt avgasmassflöde under stadskörning |
[kg/s] |
49 |
Genomsnittlig avgastemperatur under stadskörning |
[K] |
50 |
Högsta avgastemperatur under stadskörning |
[K] |
51 |
Kumulerad THC-massa under stadskörning |
[g] |
52 |
Kumulerad CH4-massa under stadskörning |
[g] |
53 |
Kumulerad NMHC-massa under stadskörning |
[g] |
54 |
Kumulerad CO-massa under stadskörning |
[g] |
55 |
Kumulerad CO2-massa under stadskörning |
[g] |
56 |
Kumulerad NOX-massa under stadskörning |
[g] |
57 |
Kumulerat PN under stadskörning |
[#] |
58 |
THC-utsläpp under stadskörning |
[mg/km] |
59 |
CH4-utsläpp under stadskörning |
[mg/km] |
60 |
NMHC-utsläpp under stadskörning |
[mg/km] |
61 |
CO-utsläpp under stadskörning |
[mg/km] |
62 |
CO2-utsläpp under stadskörning |
[g/km] |
63 |
NOX-utsläpp under stadskörning |
[mg/km] |
64 |
PN-utsläpp under stadskörning |
[#/km] |
65 |
Sträcka med landsvägskörning |
[km] |
66 |
Varaktighet av landsvägskörning |
[h:min:s] |
67 |
Stopptid under landsvägskörning |
[min:s] |
68 |
Genomsnittlig hastighet under landsvägskörning |
[km/h] |
69 |
Högsta hastighet under landsvägskörning |
[km/h] |
70 |
, k=landsvägskörning |
[m2/s3] |
71 |
RPAk , k=landsvägskörning |
[m/s2] |
72 |
Genomsnittlig THC-koncentration under landsvägskörning |
[ppm] |
73 |
Genomsnittlig CH4-koncentration under landsvägskörning |
[ppm] |
74 |
Genomsnittlig NMHC-koncentration under landsvägskörning |
[ppm] |
75 |
Genomsnittlig CO-koncentration under landsvägskörning |
[ppm] |
76 |
Genomsnittlig CO2-koncentration under landsvägskörning |
[ppm] |
77 |
Genomsnittlig NOX-koncentration under landsvägskörning |
[ppm] |
78 |
Genomsnittlig PN-koncentration under landsvägskörning |
[#/m3] |
79 |
Genomsnittligt avgasmassflöde under landsvägskörning |
[kg/s] |
80 |
Genomsnittlig avgastemperatur under landsvägskörning |
[K] |
81 |
Högsta avgastemperatur under landsvägskörning |
[K] |
82 |
Kumulerad THC-massa under landsvägskörning |
[g] |
83 |
Kumulerad CH4-massa under landsvägskörning |
[g] |
84 |
Kumulerad NMHC-massa under landsvägskörning |
[g] |
85 |
Kumulerad CO-massa under landsvägskörning |
[g] |
86 |
Kumulerad CO2-massa under landsvägskörning |
[g] |
87 |
Kumulerad NOX-massa under landsvägskörning |
[g] |
88 |
Kumulerat PN under landsvägskörning |
[#] |
89 |
THC-utsläpp under landsvägskörning |
[mg/km] |
90 |
CH4-utsläpp under landsvägskörning |
[mg/km] |
91 |
NMHC-utsläpp under landsvägskörning |
[mg/km] |
92 |
CO-utsläpp under landsvägskörning |
[mg/km] |
93 |
CO2-utsläpp under landsvägskörning |
[g/km] |
94 |
NOX-utsläpp under landsvägskörning |
[mg/km] |
95 |
PN-utsläpp under landsvägskörning |
[#/km] |
96 |
Sträcka med motorvägskörning |
[km] |
97 |
Varaktighet av motorvägskörning |
[h:min:s] |
98 |
Stopptid under motorvägskörning |
[min:s] |
99 |
Genomsnittlig hastighet under motorvägskörning |
[km/h] |
100 |
Högsta hastighet under motorvägskörning |
[km/h] |
101 |
, k=motorvägskörning |
[m2/s3] |
102 |
RPAk , k=motorvägskörning |
[m/s2] |
103 |
Genomsnittlig THC-koncentration under motorvägskörning |
[ppm] |
104 |
Genomsnittlig CH4-koncentration under motorvägskörning |
[ppm] |
105 |
Genomsnittlig NMHC-koncentration under motorvägskörning |
[ppm] |
106 |
Genomsnittlig CO-koncentration under motorvägskörning |
[ppm] |
107 |
Genomsnittlig CO2-koncentration under motorvägskörning |
[ppm] |
108 |
Genomsnittlig NOX-koncentration under motorvägskörning |
[ppm] |
109 |
Genomsnittlig PN-koncentration under motorvägskörning |
[#/m3] |
110 |
Genomsnittligt avgasmassflöde under motorvägskörning |
[kg/s] |
111 |
Genomsnittlig avgastemperatur under motorvägskörning |
[K] |
112 |
Högsta avgastemperatur under motorvägskörning |
[K] |
113 |
Kumulerad THC-massa under motorvägskörning |
[g] |
114 |
Kumulerad CH4-massa under motorvägskörning |
[g] |
115 |
Kumulerad NMHC-massa under motorvägskörning |
[g] |
116 |
Kumulerad CO-massa under motorvägskörning |
[g] |
117 |
Kumulerad CO2-massa under motorvägskörning |
[g] |
118 |
Kumulerad NOX-massa under motorvägskörning |
[g] |
119 |
Kumulerat PN under motorvägskörning |
[#] |
120 |
THC-utsläpp under motorvägskörning |
[mg/km] |
121 |
CH4-utsläpp under motorvägskörning |
[mg/km] |
122 |
NMHC-utsläpp under motorvägskörning |
[mg/km] |
123 |
CO-utsläpp under motorvägskörning |
[mg/km] |
124 |
CO2-utsläpp under motorvägskörning |
[g/km] |
125 |
NOX-utsläpp under motorvägskörning |
[mg/km] |
126 |
PN-utsläpp under motorvägskörning |
[#/km] |
… (12) |
… (12) |
… (12) |
4.2.2. Resultat av datautvärderingen
Tabell 4
Rubrik till rapportfil nr 2 – Beräkningsinställningar för datautvärderingsmetoden enligt tillägg 5
Rad |
Parameter |
Enhet |
1 |
CO2-referensmassa |
[g] |
2 |
Koefficient a 1 för den typiska koldioxidkurvan |
|
3 |
Koefficient b 1 för den typiska koldioxidkurvan |
|
4 |
Koefficient a 2 för den typiska koldioxidkurvan |
|
5 |
Koefficient b 2 för den typiska koldioxidkurvan |
|
6 |
Koefficient k 11 för viktningsfunktionen |
|
7 |
Koefficient k 21 för viktningsfunktionen |
|
8 |
Koefficient k 22=k 12 för viktningsfunktionen |
|
9 |
Primär tolerans tol 1 |
[%] |
10 |
Sekundär tolerans tol 2 |
[%] |
11 |
Programvara och version för beräkningen |
(t.ex. EMROAD 5.8) |
… (13) |
… (13) |
… (13) |
Tabell 5 a
Rubrik till rapportfil nr 2 – Resultat av datautvärderingsmetoden enligt tillägg 5
Rad |
Parameter |
Enhet |
101 |
Antal fönster |
|
102 |
Antal fönster med stadskörning |
|
103 |
Antal fönster med landsvägskörning |
|
104 |
Antal fönster med motorvägskörning |
|
105 |
Andel fönster med stadskörning |
[%] |
106 |
Andel fönster med landsvägskörning |
[%] |
107 |
Andel fönster med motorvägskörning |
[%] |
108 |
Andelen fönster med stadskörning överstiger 15 % av det totala antalet fönster |
(1 = ja, 0 = nej) |
109 |
Andelen fönster med landsvägskörning överstiger 15 % av det totala antalet fönster |
(1 = ja, 0 = nej) |
110 |
Andelen fönster med motorvägskörning överstiger 15 % av det totala antalet fönster |
(1 = ja, 0 = nej) |
111 |
Antal fönster inom ± tol 1 |
|
112 |
Antal fönster med stadskörning inom ± tol 1 |
|
113 |
Antal fönster med landsvägskörning inom ± tol 1 |
|
114 |
Antal fönster med motorvägskörning inom ± tol 1 |
|
115 |
Antal fönster inom ± tol 2 |
|
116 |
Antal fönster med stadskörning inom ± tol 2 |
|
117 |
Antal fönster med landsvägskörning inom ± tol 2 |
|
118 |
Antal fönster med motorvägskörning inom ± tol 2 |
|
119 |
Andel fönster med stadskörning inom ± tol 1 |
[%] |
120 |
Andel fönster med landsvägskörning inom ± tol 1 |
[%] |
121 |
Andel fönster med motorvägskörning inom ± tol 1 |
[%] |
122 |
Andelen fönster med stadskörning inom ± tol 1 överstiger 50 % |
(1 = ja, 0 = nej) |
123 |
Andelen fönster med landsvägskörning inom ± tol 1 överstiger 50 % |
(1 = ja, 0 = nej) |
124 |
Andelen fönster med motorvägskörning inom ± tol 1 överstiger 50 % |
(1 = ja, 0 = nej) |
125 |
Index för genomsnittlig svårighetsgrad i alla fönster |
[%] |
126 |
Index för genomsnittlig svårighetsgrad i fönster med stadskörning |
[%] |
127 |
Index för genomsnittlig svårighetsgrad i fönster med landsvägskörning |
[%] |
128 |
Index för genomsnittlig svårighetsgrad i fönster med motorvägskörning |
[%] |
129 |
Viktade THC-utsläpp i fönster med stadskörning |
[mg/km] |
130 |
Viktade THC-utsläpp i fönster med landsvägskörning |
[mg/km] |
131 |
Viktade THC-utsläpp i fönster med motorvägskörning |
[mg/km] |
132 |
Viktade CH4-utsläpp i fönster med stadskörning |
[mg/km] |
133 |
Viktade CH4-utsläpp i fönster med landsvägskörning |
[mg/km] |
134 |
Viktade CH4-utsläpp i fönster med motorvägskörning |
[mg/km] |
135 |
Viktade NMHC-utsläpp i fönster med stadskörning |
[mg/km] |
136 |
Viktade NMHC-utsläpp i fönster med landsvägskörning |
[mg/km] |
137 |
Viktade NMHC-utsläpp i fönster med motorvägskörning |
[mg/km] |
138 |
Viktade CO-utsläpp i fönster med stadskörning |
[mg/km] |
139 |
Viktade CO-utsläpp i fönster med landsvägskörning |
[mg/km] |
140 |
Viktade CO-utsläpp i fönster med motorvägskörning |
[mg/km] |
141 |
Viktade NOx-utsläpp i fönster med stadskörning |
[mg/km] |
142 |
Viktade NOx-utsläpp i fönster med landsvägskörning |
[mg/km] |
143 |
Viktade NOx-utsläpp i fönster med motorvägskörning |
[mg/km] |
144 |
Viktade NO-utsläpp i fönster med stadskörning |
[mg/km] |
145 |
Viktade NO-utsläpp i fönster med landsvägskörning |
[mg/km] |
146 |
Viktade NO-utsläpp i fönster med motorvägskörning |
[mg/km] |
147 |
Viktade NO2-utsläpp i fönster med stadskörning |
[mg/km] |
148 |
Viktade NO2-utsläpp i fönster med landsvägskörning |
[mg/km] |
149 |
Viktade NO2-utsläpp i fönster med motorvägskörning |
[mg/km] |
150 |
Viktade PN-utsläpp i fönster med stadskörning |
[#/km] |
151 |
Viktade PN-utsläpp i fönster med landsvägskörning |
[#/km] |
152 |
Viktade PN-utsläpp i fönster med motorvägskörning |
[#/km] |
… (14) |
… (14) |
… (14) |
Tabell 5 b
Rubrik till rapportfil nr 2 – Slutliga resultat för utsläpp enligt tillägg 5
Rad |
Parameter |
Enhet |
201 |
Hela trippen - THC-utsläpp |
[mg/km] |
202 |
Hela trippen - CH4-utsläpp |
[mg/km] |
203 |
Hela trippen - NMHC-utsläpp |
[mg/km] |
204 |
Hela trippen - CO-utsläpp |
[mg/km] |
205 |
Hela trippen - NOx-utsläpp |
[mg/km] |
206 |
Hela trippen - PN-utsläpp |
[#/km] |
… (15) |
… (15) |
… (15) |
Tabell 6
Text till rapportfil nr 2 – Detaljerade resultat av datautvärderingsmetoden enligt tillägg 5; raderna och kolumnerna i denna tabell ska införlivas i datarapportfilens text
Rad |
498 |
499 |
500 |
501 |
|
Starttid för fönster |
|
[s] |
|
|
Sluttid för fönster |
|
[s] |
|
|
Fönstrets varaktighet |
|
[s] |
|
|
Distans under fönstret |
Källa (1 = GPS, 2 = ECU, 3 = sensor) |
[km] |
|
|
THC-utsläpp i fönstret |
|
[g] |
|
|
CH4-utsläpp i fönstret |
|
[g] |
|
|
NMHC-utsläpp i fönstret |
|
[g] |
|
|
CO-utsläpp i fönstret |
|
[g] |
|
|
CO2-utsläpp i fönstret |
|
[g] |
|
|
NOX-utsläpp i fönstret |
|
[g] |
|
|
NO-utsläpp i fönstret |
|
[g] |
|
|
NO2-utsläpp i fönstret |
|
[g] |
|
|
O2-utsläpp i fönstret |
|
[g] |
|
|
PN-utsläpp i fönstret |
|
[#] |
|
|
THC-utsläpp i fönstret |
|
[mg/km] |
|
|
CH4-utsläpp i fönstret |
|
[mg/km] |
|
|
NMHC-utsläpp i fönstret |
|
[mg/km] |
|
|
CO-utsläpp i fönstret |
|
[mg/km] |
|
|
CO2-utsläpp i fönstret |
|
[g/km] |
|
|
NOX-utsläpp i fönstret |
|
[mg/km] |
|
|
NO-utsläpp i fönstret |
|
[mg/km] |
|
|
NO2-utsläpp i fönstret |
|
[mg/km] |
|
|
O2-utsläpp i fönstret |
|
[mg/km] |
|
|
PN-utsläpp i fönstret |
|
[#/km] |
|
|
Fönstrets avstånd till den typiska CO2-kurvan hj |
|
[%] |
|
|
Fönstrets viktningsfaktor wj |
|
[—] |
|
|
Genomsnittlig fordonshastighet i fönstret |
Källa (1 = GPS, 2 = ECU, 3 = sensor) |
[km/h] |
|
|
… (17) |
… (17) |
… (17) |
Tabell 7
Rubrik till rapportfil nr 3 – Beräkningsinställningar för datautvärderingsmetoden enligt tillägg 6
Rad |
Parameter |
Enhet |
1 |
Källa till vridmomentet för effekten vid hjulen |
Sensor/ECU/Veline |
2 |
Lutningen för Veline |
[g/kWh] |
3 |
Skärningspunkt för Veline |
[g/h] |
4 |
Varaktighet för glidande medelvärden |
[s] |
5 |
Referenshastighet för avnormalisering av målmönster |
[km/h] |
6 |
Referensacceleration |
[m/s2] |
7 |
Effektbehov vid hjulnavet för ett fordon med referenshastighet och acceleration |
[kW] |
8 |
Antal effektklasser inklusive 90 % av Prated |
- |
9 |
Målmönster |
(utsträckt/förkortat) |
10 |
Programvara och version för beräkningen |
(t.ex. CLEAR 1.8) |
… (18) |
… (18) |
… (18) |
Tabell 8 a
Rubrik till rapportfil nr 3 – Resultat av datautvärderingsmetoden enligt tillägg 6
Rad |
Parameter |
Enhet |
101 |
Täckning av effektklass (> 5 antal) |
(1 = ja, 0 = nej) |
102 |
Effektklassens normalitet |
(1 = ja, 0 = nej) |
103 |
Hela trippen - Viktade genomsnittliga THC-utsläpp |
[g/s] |
104 |
Hela trippen - Viktade genomsnittliga CH4-utsläpp |
[g/s] |
105 |
Hela trippen - Viktade genomsnittliga NMHC-utsläpp |
[g/s] |
106 |
Hela trippen - Viktade genomsnittliga CO-utsläpp |
[g/s] |
107 |
Hela trippen - Viktade genomsnittliga CO2-utsläpp |
[g/s] |
108 |
Hela trippen - Viktade genomsnittliga NOX-utsläpp |
[g/s] |
109 |
Hela trippen - Viktade genomsnittliga NO-utsläpp |
[g/s] |
110 |
Hela trippen - Viktade genomsnittliga NO2-utsläpp |
[g/s] |
111 |
Hela trippen - Viktade genomsnittliga O2-utsläpp |
[g/s] |
112 |
Hela trippen - Viktade genomsnittliga PN-utsläpp |
[#/s] |
113 |
Hela trippen - Viktad genomsnittlig fordonshastighet |
[km/h] |
114 |
Stadskörning - Viktade genomsnittliga THC-utsläpp |
[g/s] |
115 |
Stadskörning - Viktade genomsnittliga CH4-utsläpp |
[g/s] |
116 |
Stadskörning - Viktade genomsnittliga NMHC-utsläpp |
[g/s] |
117 |
Stadskörning - Viktade genomsnittliga CO-utsläpp |
[g/s] |
118 |
Stadskörning - Viktade genomsnittliga CO2-utsläpp |
[g/s] |
119 |
Stadskörning - Viktade genomsnittliga NOX-utsläpp |
[g/s] |
120 |
Stadskörning - Viktade genomsnittliga NO-utsläpp |
[g/s] |
121 |
Stadskörning - Viktade genomsnittliga NO2-utsläpp |
[g/s] |
122 |
Stadskörning - Viktade genomsnittliga O2-utsläpp |
[g/s] |
123 |
Stadskörning - Viktade genomsnittliga PN-utsläpp |
[#/s] |
124 |
Stadskörning - Viktad genomsnittlig fordonshastighet |
[km/h] |
… (19) |
… (19) |
… (19) |
Tabell 8 b
Rubrik till rapportfil nr 3 – Slutliga resultat för utsläpp enligt tillägg 6
Rad |
Parameter |
Enhet |
201 |
Hela trippen - THC-utsläpp |
[mg/km] |
202 |
Hela trippen - CH4-utsläpp |
[mg/km] |
203 |
Hela trippen - NMHC-utsläpp |
[mg/km] |
204 |
Hela trippen - CO-utsläpp |
[mg/km] |
205 |
Hela trippen - NOx-utsläpp |
[mg/km] |
206 |
Hela trippen - PN-utsläpp |
[#/km] |
… (20) |
… (20) |
… (20) |
Tabell 9
Text till rapportfil nr 3 – Detaljerade resultat av datautvärderingsmetoden enligt tillägg 6; raderna och kolumnerna i denna tabell ska införlivas i datarapportfilens text
Rad |
498 |
499 |
500 |
501 |
|
Hela trippen – Effektklassnummer (21) |
|
— |
|
|
Hela trippen – Effektklassens lägre gräns (21) |
|
[kW] |
|
|
Hela trippen – Effektklassens övre gräns (21) |
|
[kW] |
|
|
Hela trippen – Använt målmönster (spridning) (21) |
|
[%] |
|
|
Hela trippen – Effektklassfrekvens (21) |
|
— |
|
|
Hela trippen – Effektklassomfattning > 5 antal (21) |
|
— |
(1 = ja, 0 = nej) (22) |
|
Hela trippen – Effektklassnormalitet (21) |
|
— |
(1 = ja, 0 = nej) (22) |
|
Hela trippen – Genomsnittliga THC-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Hela trippen – Genomsnittliga CH4-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Hela trippen – Genomsnittliga NMHC-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Hela trippen – Genomsnittliga CO-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Hela trippen – Genomsnittliga CO2-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Hela trippen – Genomsnittliga NOX-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Hela trippen – Genomsnittliga NO-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Hela trippen – Genomsnittliga NO2-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Hela trippen – Genomsnittliga O2-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Hela trippen – Genomsnittliga PN-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[#/s] |
|
|
Hela trippen – Genomsnittlig fordonshastighet i effektklassen (21) |
Källa (1 = GPS, 2 = ECU, 3 = sensor) |
[km/h] |
|
|
Stadskörning – Effektklassnummer (21) |
|
— |
|
|
Stadskörning – Effektklassens lägre gräns (21) |
|
[kW] |
|
|
Stadskörning – Effektklassens högre gräns (21) |
|
[kW] |
|
|
Stadskörning – Använt målmönster (spridning) (21) |
|
[%] |
|
|
Stadskörning – Effektklassfrekvens (21) |
|
— |
|
|
Stadskörning – Effektklassomfattning > 5 antal (23) |
|
— |
(1 = ja, 0 = nej) (22) |
|
Stadskörning – Effektklassnormalitet (21) |
|
— |
(1 = ja, 0 = nej) (22) |
|
Stadskörning – Genomsnittliga THC-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Stadskörning – Genomsnittliga CH4-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Stadskörning – Genomsnittliga NMHC-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Stadskörning – Genomsnittliga CO-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Stadskörning – Genomsnittliga CO2-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Stadskörning – Genomsnittliga NOX-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Stadskörning – Genomsnittliga NO-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Stadskörning – Genomsnittliga NO2-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Stadskörning – Genomsnittliga O2-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[g/s] |
|
|
Stadskörning – Genomsnittliga PN-utsläpp i effektklassen (21) |
|
[#/s] |
|
|
Stadskörning – Genomsnittlig fordonshastighet i effektklassen (21) |
Källa (1 = GPS, 2 = ECU, 3 = sensor) |
[km/h] |
|
|
… (24) |
… (24) |
… (24) |
4.3. Beskrivning av fordon och motor
Tillverkaren ska tillhandahålla en beskrivning av fordonet och motorn i enlighet med tillägg 4 till bilaga I.
(1) Fordonets vikt vid provningen på väg, inklusive vikten av föraren och alla PEMS-komponenter.
(2) Procentandelen ska visa avvikelsen från fordonets bruttovikt.
(3) Rader lämnade fria för ytterligare uppgifter om analysatorns tillverkare och serienummer om flera analysatorer används. Antalet reserverade rader är endast vägledande; inga tomma rader ska lämnas i den slutliga datarapporteringsfilen.
(4) Obligatorisk uppgift om avgasmassflödet fastställs med hjälp av en avgasflödesmätare.
(5) I tillämpliga fall får ytterligare uppgifter läggas till här.
(6) PEMS-valideringen är frivillig; distansspecifika utsläpp enligt mätning med PEMS. Procentandelen ska visa avvikelsen från laboratoriereferensen.
(7) Ytterligare parametrar får införas till och med rad 195 för att karakterisera och märka provningen.
(8) Denna kolumn kan utelämnas om parameterkällan utgör en del av märkningen i kolumn 198.
(9) Faktiska värden ska föras in från och med rad 201 fram till slutet av datafilen.
(10) Ska fastställas genom minst en metod.
(11) Ytterligare parametrar får införas för att karakterisera fordons- och provningsförhållandena.
(12) Ytterligare parametrar får införas för att karakterisera ytterligare faktorer under trippen.
(13) Ytterligare parametrar får införas till och med rad 95 för att karakterisera ytterligare beräkningsinställningar.
(14) Parametrar får införas till och med rad 195.
(15) Ytterligare parametrar får läggas till.
(16) Faktiska värden ska föras in från och med rad 501 till slutet av datafilen.
(17) Ytterligare parametrar får läggas till för att karakterisera fönstrets egenskaper.
(18) Ytterligare parametrar får införas till och med rad 95 för att karakterisera beräkningsinställningarna.
(19) Ytterligare parametrar får införas till och med rad 195.
(20) Ytterligare parametrar får läggas till.
(21) Resultat rapporterade för varje effektklass från effektklass 1 till den effektklass som omfattar 90 % av Prated.
(22) Faktiska värden ska föras in från och med rad 501 till slutet av datafilen.
(23) Resultat rapporterade för varje effektklass från effektklass 1 till effektklass 5.
(24) Ytterligare parametrar får läggas till.
BILAGA IV
UTSLÄPPSUPPGIFTER SOM KRÄVS VID TYPGODKÄNNANDE FÖR TRAFIKDUGLIGHET
Tillägg 1
MÄTNING AV KOLMONOXIDUTSLÄPP VID TOMGÅNGSVARVTAL
(TYP 2-PROVNING)
1. INLEDNING
1.1 |
I detta tillägg beskrivs förfarandet för typ 2-provning för mätning av kolmonoxidutsläpp vid tomgångsvarvtal (normalt och högt). |
2. ALLMÄNNA KRAV
2.1 |
De allmänna kraven ska vara de som anges i avsnitt 5.3.2 och punkterna 5.3.7.1–5.3.7.6 i Uneces föreskrifter nr 83, med det undantag som anges i avsnitt 2.2. |
2.2 |
Den tabell som avses i punkt 5.3.7.5 i Uneces föreskrifter nr 83 ska förstås som tabellen för typ 2-provning i avsnitt 2.1 i addendumet till tillägg 4 till bilaga I till denna förordning. |
3. TEKNISKA KRAV
3.1 |
De tekniska kraven ska vara de som anges i bilaga 5 till Uneces föreskrifter nr 83, med de undantag som anges i avsnitten 3.2 och 3.3. |
3.2 |
De specifikationer för referensbränslen som anges i punkt 2.1 i bilaga 5 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till de berörda specifikationerna för referensbränslen i bilaga IX till denna förordning. |
3.3 |
Hänvisningen till typ I-provningen i punkt 2.2.1 i bilaga 5 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till typ I-provningen i bilaga XXI till denna förordning. |
Tillägg 2
MÄTNING AV RÖKTÄTHET
1. INLEDNING
1.1 |
I detta tillägg anges kraven för mätning av avgasutsläppens röktäthet. |
2. SYMBOL SOM ANGER KORRIGERAD ABSORPTIONSKOEFFICIENT
2.1 |
En symbol för korrigerad absorptionskoefficient ska anbringas på varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som denna provning är tillämplig på. Symbolen ska vara en rektangel som omger ett tal som i m-1 uttrycker den korrigerade absorptionskoefficient som i samband med godkännandet erhållits vid provning med fri acceleration. Provningsmetoden anges i avsnitt 4. |
2.2 |
Symbolen ska vara tydligt läsbar och outplånlig. Den ska anbringas på ett iögonenfallande och lätt tillgängligt ställe, som ska anges i addendumet till det typgodkännandeintyg som visas i tillägg 4 till bilaga I. |
2.3 |
I figur IV.2.1 ges ett exempel på symbolen. |
Figur IV.2.1
Märkningen ovan visar att den korrigerade absorptionskoefficienten är 1,30 m–1.
3. SPECIFIKATIONER OCH PROVNINGAR
3.1 |
Specifikationerna och provningarna ska vara de som anges i avsnitt 24 i del III i Uneces föreskrifter nr 24 (1), med undantag för de förfaranden som anges i avsnitt 3.2. |
3.2 |
Hänvisningen till bilaga 2 i punkt 24.1 i Uneces föreskrifter nr 24 ska betraktas som en hänvisning till tillägg 4 till bilaga I till denna förordning. |
4. TEKNISKA KRAV
4.1 De tekniska kraven ska vara de som anges i bilagorna 4, 5, 7, 8, 9 och 10 till Uneces föreskrifter nr 24, med de undantag som anges i avsnitten 4.2, 4.3 och 4.4.
4.2 Provning vid konstant varvtal längs hela belastningskurvan
4.2.1 |
Hänvisningarna till bilaga 1 i punkt 3.1 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 24 ska betraktas som hänvisningar till tillägg 3 till bilaga I till denna förordning. |
4.2.2 |
Referensbränslet i punkt 3.2 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 24 ska betraktas som en hänvisning till det referensbränsle i bilaga IX till denna förordning som är lämpligt för de utsläppsgränser med avseende på vilka fordonet typgodkänns. |
4.3 Provning med fri acceleration
4.3.1 |
Hänvisningarna till tabell 2 i bilaga 2 i punkt 2.2 i bilaga 5 till Uneces föreskrifter nr 24 ska betraktas som hänvisningar till tabellen i punkt 2.4.2.1 i tillägg 4 till bilaga I till denna förordning. |
4.3.2 |
Hänvisningarna till punkt 7.3 i bilaga 1 i punkt 2.3 i bilaga 5 till Uneces föreskrifter nr 24 ska betraktas som hänvisningar till tillägg 3 till bilaga I till denna förordning. |
4.4 Unecemetod för mätning av nettoeffekten hos en motor med kompressionständning
4.4.1 |
Hänvisningarna i punkt 7 i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 24 till ”tillägg till denna bilaga” och i punkterna 7 och 8 i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 24 till ”bilaga 1” ska betraktas som hänvisningar till tillägg 3 till bilaga I till denna förordning. |
BILAGA V
KONTROLL AV VEVHUSGASUTSLÄPP
(TYP 3-PROVNING)
1. INLEDNING
1.1 |
I denna bilaga beskrivs förfarandet för typ 3-provning för kontroll av vevhusgasutsläpp enligt avsnitt 5.3.3 i Uneces föreskrifter nr 83. |
2. ALLMÄNNA KRAV
2.1 |
De allmänna kraven för genomförandet av typ 3-provningen ska vara de som anges i avsnitten 1 och 2 i bilaga 6 till Uneces föreskrifter nr 83, med de undantag som anges i punkterna 2.2 och 2.3. |
2.2 |
Hänvisningen till typ I-provningen i punkt 2.1 i bilaga 6 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till typ I-provningen i bilaga XXI till denna förordning. |
2.3 |
De vägmotståndskoefficienter som ska tillämpas ska vara de för VL (Fordon Låg). Om VL saknas ska vägmotståndet för VH (Fordon Hög) användas. |
3. TEKNISKA KRAV
3.1 |
De tekniska kraven ska vara de som anges i avsnitten 3–6 i bilaga 6 till Uneces föreskrifter nr 83, med det undantag som anges i punkt 3.2. |
3.2 |
Hänvisningarna till typ I-provningen i punkt 3.2 i bilaga 6 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som hänvisningar till typ I-provningen i bilaga XXI till denna förordning. |
BILAGA VI
BESTÄMNING AV AVDUNSTNINGSUTSLÄPP
(TYP 4-PROVNING)
1. INLEDNING
1.1 |
I denna bilaga beskrivs förfarandet för typ 4-provning för bestämning av utsläpp av kolväten genom avdunstning från bränslesystem i fordon med gnisttändningsmotorer. |
2. TEKNISKA KRAV
2.1 Inledning
Förfarandet omfattar provning av avdunstningsutsläpp och ytterligare två provningar, en för åldring av kolbehållare enligt vad som anges i punkt 5.1 och en för permeabiliteten i bränslelagringssystemet enligt vad som anges i punkt 5.2.
Provningen av avdunstningsutsläpp (figur VI.1) är utformad för att bestämma kolväteutsläpp genom avdunstning till följd av växlingar i dygnstemperaturen, värmeavdunstning vid parkering och stadskörning.
2.2 Provningen av avdunstningsutsläpp består av:
a) |
Provkörning med en stadskörningscykel (del 1) och en landsvägskörningscykel (del 2), följt av två stadskörningscykler (del 1). |
b) |
Bestämning av värmeavdunstningsutsläpp. |
c) |
Bestämning av dygnsförluster. |
Massutsläppen av kolväten från faserna för värmeavdunstningsutsläpp och dygnsförluster adderas tillsammans med permeabilitetsfaktorn, vilket ger det sammanlagda provningsresultatet.
3. FORDON OCH BRÄNSLE
3.1 Fordon
3.1.1 |
Fordonet ska vara i gott tekniskt skick, inkört och ha körts minst 3 000 km före provningen. För bestämning av avdunstningsutsläpp ska mätarställning och ålder på det fordon som används för certifieringen registreras. Systemet för begränsning av avdunstningsutsläpp ska vara inkopplat och ha fungerat korrekt under inkörningsperioden och kolbehållarna ska ha använts normalt utan att ha utsatts för onormal urluftning eller belastning. Kolbehållare som åldrats enligt det förfarande som anges i punkt 5.1 ska vara inkopplade enligt beskrivningen i figur VI.1. |
3.2 Bränsle
3.2.1 |
E10-referensbränslet av typ 1 som specificeras i bilaga IX till denna förordning ska användas. I denna förordning avses med E10-referens det referensbränsle av typ 1 som anges i punkt 5.1, utom vad gäller åldring av behållare. |
4. PROVNINGSUTRUSTNING FÖR AVDUNSTNINGSPROVNING
4.1 Chassidynamometer
Chassidynamometern ska uppfylla kraven i tillägg 1 till bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83.
4.2 Mätkammare för avdunstningsutsläpp
Mätkammaren för avdunstningsutsläpp ska uppfylla kraven i punkt 4.2 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.
Figur VI.1
Bestämning av avdunstningsutsläpp
Inkörningsperiod på 3 000 km (ingen onormal urluftning/belastning)
Användning av åldrad behållare
Ångtvätt av fordonet (om så krävs)
Minskning eller avlägsnande av bakgrundsutsläpp från annat än bränsle (om så överenskommits)
Provbänksåldring av behållare
Varaktighet cirka 2 månader
Bränslesystemsåldring
Varaktighet cirka 5 månader
Permeabilitetsfaktor:
PF
Max 1 h
Max 1 h
Max 7 min
6-36 h
Start
Stabilisering vid 20–30 °C under 12–36 h
Bränsletömning och återfyllning
Förkonditioneringskörning:
Max 5 min
Stabilisering vid 20–30 °C under 12–36 h
Åldrad behållare belastas till genombrott
Provkörning NEDC
Varmstart efter < 2 min, därefter två del 1
och max 2 min före avstängning av motorn
Värmeavdunstningsprovning: MHS
Stabilisering vid 293 K under de senaste 6 h
Första dagens dygnsprovning: MD1
Andra dagens dygnsprovning: MD2
MHS + MD1 + MD2 + 2PF
< 2.0 g/provning
Slut
Bränsletemperatur 291 K ± 8 K (18 °C ± 8 °C)
40 % ± 2 % av nominell tankkapacitet
Omgivningstemperatur: 293-303 K (20-30 °C)
Typ 1 : en del 1 + två del 2
Tstart = 293–303 K (20–30 °C)
Typ 1 : en del 1 + en del 2
Tstart = 293–303 K (20-30 °C)
Och därefter två del 1
Tmin = 296 K (23 °C)
Tmax = 304 K (31 °C)
60 min ± 0,5 min
293 K ± 2 K (20 ± 2 °C)
Tstart = 293 K (20 °C)
Tmin = 308 K; ΔT = 15 K
24 h, Antal dygnsprovningar = 2
Anmärkningar:
1. |
Familjer av system för begränsning av avdunstningsutsläpp – enligt punkt 3.2 i bilaga I. |
2. |
Avgasutsläpp får mätas under provningskörning av typ I men används inte för lagstadgad provning. Den lagstadgade provningen av avgasutsläpp förblir separat. |
4.3 Analyssystem
Analyssystemen ska uppfylla kraven i punkt 4.3 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.
4.4 Temperaturregistrering
Temperaturregistreringen ska uppfylla kraven i punkt 4.5 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.
4.5 Tryckregistrering
Tryckregistreringen ska uppfylla kraven i punkt 4.6 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.
4.6 Fläktar
Fläktarna ska uppfylla kraven i punkt 4.7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.
4.7 Gaser
Gaserna ska uppfylla kraven i punkt 4.8 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.
4.8 Ytterligare utrustning
Ytterligare utrustning ska uppfylla kraven i punkt 4.9 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.
5. PROVNINGSFÖRFARANDE
5.1 Provbänksåldring av behållare
Före värmeavdunstningsutsläpps- och dygnsutsläppssekvenser ska behållaren åldras enligt följande förfarande som beskrivs i figur VI.2.
Figur VI.2
Provbänksåldring av behållare
Provningstart
Välj nytt provexemplar av behållare
1. Temperaturkonditionering:
Behållaren förs från -15 °C till 60 °C under 210 min; temperaturgradient 1°C/min
2. Vibrationskonditionering av behållaren
Behållaren skakas längs den vertikala axeln under 12 h. Totalt Grms > 1,5 med en frekvens av 30 ± 10 Hz
3. Bränsleåldring under 300 cykler (BWC)
Provningstart
Välj nytt provexemplar av behållare
1. Temperaturkonditionering:
Behållaren förs från -15 °C till 60°C under 210 min; temperaturgradient 1°C/min
2. Vibrationskonditionering av behållare:
Behållaren skakas längs den vertikala axeln under 12 h. Totalt Grms > 1,5 med en frekvens av 30 ± 10 Hz
Bränsleåldring under 300 cykler (BWC)
5.1.1 Temperaturkonditioneringsprovning
I en därtill avsedd temperaturkammare utsätts behållaren i cykler för temperaturer från -15 till 60 °C med 30 min av stabilisering vid -15 och 60 °C. Varje cykel ska pågå i minst 210 min såsom visas i figur 3. Temperaturgradienten ska vara så nära 1 °C/min som möjligt. Inget forcerat luftflöde får flöda genom behållaren.
Cykeln upprepas 50 gånger i följd. Totalt varar detta moment 175 timmar.
Figur VI.3
Temperaturkonditioneringscykel
5.1.2 Provning av vibrationskonditionering av behållaren
Efter temperaturåldringen skakas behållaren längs den vertikala axeln med behållaren monterad i den riktning den har på fordonet med ett totalt Grms (1) > 1,5 m/s2 med en frekvens på 30 ± 10 Hz. Provningen ska pågå i tolv timmar.
5.1.3 Behållarens bränsleåldringsprovning
5.1.3.1 Bränsleåldring i 300 cykler
5.1.3.1.1 |
Efter temperaturkonditioneringsprovningen och vibrationsprovningen åldras behållaren med en blandning av E10-marknadsbränsle av typ 1 enligt vad som anges i punkt 5.1.3.1.1.1 och kväve eller luft med 50 ± 15 % bränsleånga. Bränsleångans fyllningshastighet ska hållas mellan 60 ± 20 g/h.
Behållaren ska fyllas till motsvarande överfyllnadspunkt. Med överfyllnadspunkt avses den punkt där den kumulativa mängden av kolväteutsläpp är lika med 2 g. Alternativt kan det anses att fyllnaden är komplett när motsvarande koncentration vid lufthålet är 3 000 ppm. |
5.1.3.1.1.1 |
Det E10-marknadsbränsle som används för denna provning ska uppfylla samma krav som ett E10-referensbränsle när det gäller följande punkter:
Densitet vid 15 °C
|
5.1.3.1.2 |
Behållaren ska luftas ur enligt förfarandet i punkt 5.1.3.8 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.
Behållaren ska luftas ur mellan 5 min till högst 1 h efter fyllning. |
5.1.3.1.3 |
Stegen i förfarandet enligt punkterna 5.1.3.1.1 och 5.1.3.1.2 ska upprepas 50 gånger, och följas av en mätning av tillgänglig butankapacitet (BWC), med vilket avses aktivkolbehållarens förmåga att absorbera och desorbera butan från torr luft under särskilda förhållanden, i 5 butancykler enligt beskrivningen i punkt 5.1.3.1.4. Åldringen av bränsleånga ska fortsätta tills 300 cykler nåtts. En mätning av BWC i 5 butancykler enligt punkt 5.1.3.1.4 ska göras efter 300 cykler. |
5.1.3.1.4 |
Efter 50 och 300 bränsleåldringscykler ska BWC mätas. Mätningen består av att behållaren fylls enligt punkt 5.1.6.3 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83 fram till överfyllnadspunkten. BWC ska registreras.
Sedan ska behållaren luftas ur enligt förfarandet i punkt 5.1.3.8 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Behållaren ska luftas ur mellan 5 min till högst 1 h efter fyllning. Varje butanfyllning ska upprepas 5 gånger. BWC ska registreras efter varje butanfyllning. BWC50 ska beräknas som genomsnittet av 5 BWC och registreras. Totalt ska behållaren åldras under 300 bränsleåldringscykler + 10 butancykler och anses vara stabiliserad. |
5.1.3.2 Om behållaren tillhandahålls av leverantörerna ska tillverkarna underrätta typgodkännandemyndigheterna i förväg så att de kan närvara vid vilken del som helst av åldringen i leverantörens lokaler.
5.1.3.3 Tillverkaren ska lämna en provningsrapport till typgodkännandemyndigheterna som innehåller åtminstone följande uppgifter:
— |
Typ av aktivt kol |
— |
Fyllningshastighet |
— |
Bränslespecifikation |
— |
BWC-mätvärden |
5.2 Bestämning av permeabilitetsfaktorn i bränslesystemet (Figur VI.4)
Figur VI.4
Bestämning av permeabilitetsfaktorn
Provningsstart
Tanken fylls till 40% med färskt referensbränsle
Stabilisering under 3 veckor vid
40 ± 2°C
Tanken töms och fylls till 40 % med referensbränsle
Mätning av HC under samma förhållanden som vid dygnsutsläppsprovningen:
HC3w
Stabilisering under de återstående 17 veckorna vid 40 ± 2°C
Tanken töms och fylls till 40 % med referensbränsle
Mätning av HC under samma förhållanden som vid dygnsutsläppsprovningen:
HC20w
Permeabilitetsfaktor
= HC20w - HC3w
Ett bränslelagringssystem som är representativt för en familj ska väljas ut och fästas vid en provningsbänk för att sedan stabiliseras med E10-referensbränsle i 20 veckor i 40 ± 2 °C. Bränslelagringssystemets placering på provningsbänken ska likna systemets ursprungliga placering på fordonet.
5.2.1 |
Tanken ska fyllas med färskt E10-referensbränsle vid en temperatur på 18 ± 8 °C. Tanken ska fyllas till 40 ± 2 % av den nominella kapaciteten. Sedan ska provningsbänken med bränslesystemet placeras i ett särskilt och säkert rum med kontrollerad temperatur på 40 ± 2 °C i tre veckors tid. |
5.2.2 |
Vid slutet av tredje veckan ska tanken tömmas och fyllas på nytt med färskt E10-referensbränsle vid en temperatur på 18 ± 8 °C till 40 ± 2 % av den nominella kapaciteten.
Inom 6 till 36 h, varav de sista 6 h vid 20 ± 2 °C, ska provningsbänken med bränslesystemet placeras i en VT-SHED-kammare där em dygnsprovning genomförs i 24 h enligt det förfarande som beskrivs i punkt 5.7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Bränslesystemet ska ventileras utanför VT-SHED-kammaren för att undanröja möjligheten att ventileringsutsläpp från tanken räknas som genomträngning. Kolväteutsläppen ska mätas och värdet registreras som HC3W. |
5.2.3 |
Provningsbänken med bränslesystemet ska åter placeras i ett särskilt och säkert rum med kontrollerad temperatur på 40 ± 2 °C under återstående 17 veckor. |
5.2.4 |
Vid slutet av den 17:e veckan ska tanken tömmas och fyllas på nytt med färskt referensbränsle vid en temperatur på 18 ± 8 °C till 40 ± 2 % av den nominella kapaciteten.
Inom 6 till 36 h, varav de sista 6 h vid 20 ± 2 °C, ska provningsbänken med bränslesystemet placeras i en VT-SHED-kammare där en dygnsprovning genomförs i 24 h enligt det förfarande som beskrivs i punkt 5.7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Bränslesystemet ska ventileras utanför VT-SHED-kammaren för att undanröja möjligheten att ventileringsutsläpp från tanken räknas som genomträngning. Kolväteutsläppen ska mätas och värdet registreras som HC20W. |
5.2.5 |
Permeabilitetsfaktorn är skillnaden mellan HC20W och HC3W i g/24h med tre siffrors noggrannhet. |
5.2.6 |
Om permeabilitetsfaktorn bestäms av leverantörerna ska tillverkarna underrätta typgodkännandemyndigheterna i förväg så att de kan närvara vid kontrollen i leverantörens lokaler. |
5.2.7 |
Tillverkaren ska lämna en provningsrapport till typgodkännandemyndigheterna som innehåller åtminstone följande uppgifter:
|
5.2.8 |
Som ett undantag från punkterna 5.2.1–5.2.7 får tillverkare som använder flerskiktstankar välja att använda följande tilldelade permeabilitetsfaktor (APF) istället för det fullständiga mätförfarande som anges ovan:
APF flerskiktstank = 120 mg/24h |
5.2.8.1 |
Om tillverkaren väljer att använda den tilldelade permeabilitetsfaktorn (APF) ska tillverkaren lämna en deklaration till typgodkännandemyndigheten där typen av tank tydligt specificeras samt en deklaration av vilka typer av material som har använts. |
5.3 Sekvens för mätning av värmeavdunstningsutsläpp och dygnsutsläpp
Fordonet ska förberedas enligt punkterna 5.1.1. och 5.1.2 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får bakgrundsutsläpp från annat än bränsle avlägsnas eller minskas före provningen (t.ex. genom att däcken eller fordonet värmebehandlas eller genom att spolarvätskan avlägsnas).
5.3.1 Konditionering
Fordonet ska parkeras i minst 12 h och högst 36 h på konditioneringsområdet. Temperaturerna på motorolja och kylvätska ska vid slutet av perioden ha nått områdets temperatur eller ligga inom ± 3 °C av denna.
5.3.2 Tömning och återfyllning av bränsle
Tömning och återfyllning av bränsle ska genomföras enligt förfarandet i punkt 5.1.7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.
5.3.3 Förkonditioneringskörning
Inom en timme efter det att tömningen och återfyllningen av bränsle slutförts ska fordonet placeras på chassidynamometern och köras igenom en del 1-körningscykel och två del 2-körningscykler av typ I enligt bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83.
Provtagning på avgasutsläppen ska inte göras under detta moment.
5.3.4 Konditionering
Inom fem min efter det att förkonditioneringskörningen avslutats ska fordonet parkeras i minst 12 h och högst 36 h på konditioneringsområdet. Temperaturerna på motorolja och kylvätska ska vid slutet av perioden ha nått områdets temperatur eller ligga inom ± 3 °C av denna.
5.3.5 Behållarens överfyllnadspunkt
Behållaren som åldrats enligt den sekvens som anges i punkt 5.1 fylls till överfyllnadspunkten enligt förfarandet i punkt 5.1.4 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.
5.3.6 Dynamometerprovning
5.3.6.1 |
Inom en timme efter det att behållaren har fyllts ska fordonet placeras på chassidynamometern och köras igenom en del 1-körningscykel och en del 2-körningscykel av typ I enligt bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83. Motorn stängs därefter av. Provtagning på avgasutsläpp får utföras under detta moment men resultaten får inte användas för typgodkännande av avgasutsläpp. |
5.3.6.2 |
Inom två min efter det att den provningskörning av typ I som anges i punkt 5.3.6.1 avslutats ska fordonet genomgå ytterligare en konditioneringsprovning som består av två del 1-provningscykler (varmstart) av typ I. Motorn stängs därefter av på nytt. Provtagning behöver inte utföras under detta moment. |
5.3.7 Värmeavdunstning
Efter dynamometerprovningen ska provning av värmeavdunstningsutsläpp utföras enligt punkt 5.5 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Resultatet för värmeavdunstningsutsläpp ska beräknas enligt punkt 6 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83 och registreras som MHS.
5.3.8 Stabilisering
Efter provning av värmeavdunstningsutsläpp ska en stabilisering utföras enligt punkt 5.6 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.
5.3.9 Dygnsprovning
5.3.9.1 |
Efter stabiliseringen ska en första mätning av dygnsutsläpp under 24 h utföras enligt punkt 5.7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Utsläppen ska beräknas enligt punkt 6 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Resultatet ska registreras som MD1. |
5.3.9.2 |
Efter dygnsprovningen under de första 24 timmarna ska en andra mätning av dygnsutsläpp under 24 timmar utföras enligt punkt 5.7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Utsläppen ska beräknas enligt punkt 6 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Resultatet ska registreras som MD2. |
5.3.10 Beräkning
Resultatet av MHS + MD1 + MD2 + 2PF ska vara lägre än gränsvärdet i tabell 3 i bilaga I till förordning (EG) Nr 715/2007.
5.3.11 Tillverkaren ska lämna en provningsrapport till typgodkännandemyndigheterna som innehåller åtminstone följande uppgifter:
a) |
Beskrivning av konditioneringsperioderna, inbegripet tid och medeltemperaturer. |
b) |
Beskrivning av åldrad behållare som använts och hänvisning till exakt åldringsrapport. |
c) |
Medeltemperatur under värmeavdunstningsprovningen |
d) |
Mätning under värmeavdunstningsprovningen, HSL. |
e) |
Mätning under den första dygnsprovningen, DL1st day. |
f) |
Mätning under den andra dygnsprovningen, DL2nd day. |
g) |
Slutligt resultat av avdunstningsutsläppsprovningen, beräknat som MHS + MD1 + MD2 + 2PF. |
Grms: |
Vibrationssignalens kvadratiska medelvärde (rms) beräknas genom att man tar kvadraten på signalens värde i varje punkt, beräknar medelvärdet av de kvadrerade värdena och sedan drar kvadratroten ur medelvärdet. Den siffra man kommer fram till är metriskt Grms. |
BILAGA VII
KONTROLL AV DE UTSLÄPPSBEGRÄNSANDE ANORDNINGARNAS HÅLLBARHET
(TYP 5-PROVNING)
1. INLEDNING
1.1 |
I denna bilaga beskrivs provningar för att kontrollera hållbarheten hos de utsläppsbegränsande anordningarna. |
2. ALLMÄNNA KRAV
2.1 |
De allmänna kraven för genomförandet av typ 5-provningen ska vara de som anges i avsnitt 5.3.6 i Uneces föreskrifter nr 83, med de undantag som anges i avsnitten 2.2 och 2.3. |
2.2 |
Tabellen i punkt 5.3.6.2 och texten i punkt 5.3.6.4 i Uneces föreskrifter nr 83 ska förstås enligt följande:
|
2.3 |
Hänvisningen till kraven i punkterna 5.3.1 och 8.2 i punkt 5.3.6.5 i Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till kraven i bilaga XXI och i avsnitt 4.2 i bilaga I till denna förordning under fordonets livslängd. |
2.4 |
Innan utsläppsgränsvärdena i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007 ska användas för att bedöma överensstämmelse med de krav som avses i punkt 5.3.6.5 i Uneces föreskrifter nr 83 ska försämringsfaktorerna beräknas och tillämpas enligt tabell A7/1 i underbilaga 7 och tabell A8/5 i underbilaga 8 till bilaga XXI. |
3. TEKNISKA KRAV
3.1 |
De tekniska kraven och specifikationerna ska vara de som anges i avsnitten 1–7 och tilläggen 1, 2 och 3 till bilaga 9 till Uneces föreskrifter nr 83, med de undantag som anges i avsnitten 3.2–3.10. |
3.2 |
Hänvisningen till bilaga 2 i punkt 1.5 i bilaga 9 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till tillägg 4 till bilaga I till denna förordning. |
3.3 |
Hänvisning till de utsläppsgränsvärden som anges i tabell 1 i punkt 1.6 i bilaga 9 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till de utsläppsgränsvärden som anges i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007. |
3.4 |
Hänvisningarna till typ I-provningen i punkt 2.3.1.7 i bilaga 9 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som hänvisningar till typ I-provningen i bilaga XXI till denna förordning. |
3.5 |
Hänvisningarna till typ I-provningen i punkt 2.3.2.6 i bilaga 9 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som hänvisningar till typ I-provningen i bilaga XXI till denna förordning. |
3.6 |
Hänvisningarna till typ I-provningen i punkt 3.1 i bilaga 9 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som hänvisningar till typ I-provningen i bilaga XXI till denna förordning. |
3.7 |
Hänvisningen till punkt 5.3.1.4 i punkt 7 första stycket i bilaga 9 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007. |
3.8 |
Hänvisningen i punkt 6.3.1.2 i bilaga 9 till Uneces föreskrifter nr 83 till metoderna i tillägg 7 till bilaga 4a ska betraktas som en hänvisning till underbilaga 4 till bilaga XXI till denna förordning. |
3.9 |
Hänvisningen i punkt 6.3.1.4 i bilaga 9 till Uneces föreskrifter nr 83 till bilaga 4a ska betraktas som en hänvisning till underbilaga 4 till bilaga XXI till denna förordning. |
3.10 |
De vägmotståndskoefficienter som ska tillämpas ska vara de för VL. Om VL saknas ska vägmotståndet för VH användas. |
BILAGA VIII
KONTROLL AV GENOMSNITTLIGA AVGASUTSLÄPP VID LÅGA OMGIVNINGSTEMPERATURER
(TYP 6-PROVNING)
1. INLEDNING
1.1 |
I denna bilaga beskrivs nödvändig utrustning och förfarandet för typ 6-provning för kontroll av utsläpp vid låga temperaturer. |
2. ALLMÄNNA KRAV
2.1 |
De allmänna kraven för typ 6-provningen ska vara de som anges i avsnitt 5.3.5 i Uneces föreskrifter nr 83, med de undantag som anges i avsnitt 2.2. |
2.2 |
De gränsvärden som det hänvisas till i punkt 5.3.5.2 i Uneces föreskrifter nr 83 rör gränsvärdena i tabell 4 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007. |
3. TEKNISKA KRAV
3.1 |
De tekniska kraven och specifikationerna ska vara de som anges i avsnitt 2–6 i bilaga 8 till Uneces föreskrifter nr 83, med det undantag som anges i avsnitt 3.2. |
3.2 |
Hänvisningen till punkt 2 i bilaga 10 i punkt 3.4.1 i bilaga 8 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till avsnitt B i bilaga IX till denna förordning. |
3.3 |
De vägmotståndskoefficienter som ska tillämpas ska vara de för VL. Om VL saknas ska vägmotståndet för VH användas. |
BILAGA IX
SPECIFIKATIONER FÖR REFERENSBRÄNSLEN
A. REFERENSBRÄNSLEN
1. Tekniska uppgifter om bränslen för provning av fordon med gnisttändningsmotorer
Typ: Bensin (E10)
Parameter |
Enhet |
Gränsvärden (1) |
Provningsmetod |
|||
Min. |
Max. |
|||||
Oktantal (Research Octane Number, RON) (2) |
|
95,0 |
98,0 |
EN ISO 5164 |
||
Motoroktantal (Motor Octane Number, MON) (3) |
|
85,0 |
89,0 |
EN ISO 5163 |
||
Densitet vid 15 °C |
kg/m3 |
743,0 |
756,0 |
EN ISO 12185 |
||
Ångtryck (DVPE) |
kPa |
56,0 |
60,0 |
EN 13016-1 |
||
Vattenhalt |
% v/v |
|
0,05 |
EN 12937 |
||
Utseende vid -7 °C: |
|
Klar och ljus |
|
|||
Destillering: |
|
|
|
|
||
|
% v/v |
34,0 |
46,0 |
EN ISO 3405 |
||
|
% v/v |
54,0 |
62,0 |
EN ISO 3405 |
||
|
% v/v |
86,0 |
94,0 |
EN ISO 3405 |
||
|
°C |
170 |
195 |
EN ISO 3405 |
||
Restämne |
% v/v |
— |
2,0 |
EN ISO 3405 |
||
Kolväteanalys: |
|
|
|
|
||
|
% v/v |
6,0 |
13,0 |
EN 22854 |
||
|
% v/v |
25,0 |
32,0 |
EN 22854 |
||
|
% v/v |
— |
1,00 |
EN 22854 EN 238 |
||
|
% v/v |
Rapporteras |
EN 22854 |
|||
Kol-/väteförhållande |
|
Rapporteras |
|
|||
Kol/syre-förhållande |
|
Rapporteras |
|
|||
Induktionsperiod (4) |
minuter |
480 |
— |
EN ISO 7536 |
||
Syrehalt (5) |
% m/m |
3,3 |
3,7 |
EN 22854 |
||
Bindemedel tvättat med lösningsmedel (Förekommande bindemedel) |
mg/100 ml |
— |
4 |
EN ISO 6246 |
||
Svavelhalt (6) |
mg/kg |
— |
10 |
EN ISO 20846 EN ISO 20884 |
||
Kopparkorrosion 3 h, 50 °C |
|
— |
klass 1 |
EN ISO 2160 |
||
Blyhalt |
mg/l |
— |
5 |
EN 237 |
||
Fosforhalt (7) |
mg/l |
— |
1,3 |
ASTM D 3231 |
||
Etanol (8) |
% v/v |
9,0 |
10,0 |
EN 22854 |
(2) |
Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan. |
Typ: Etanol (E85)
Parameter |
Enhet |
Gränsvärden (9) |
Provningsmetod (10) |
|
Min. |
Max. |
|||
Oktantal (Research Octane Number, RON) |
|
95 |
— |
EN ISO 5164 |
Motoroktantal (Motor Octane Number, MON) |
|
85 |
— |
EN ISO 5163 |
Densitet vid 15 °C |
kg/m3 |
rapporteras |
ISO 3675 |
|
Ångtryck |
kPa |
40 |
60 |
EN ISO 13016–1 (DVPE) |
mg/kg |
— |
10 |
EN ISO 20846 / EN ISO 20884 |
|
Oxidationsstabilitet |
minuter |
360 |
|
EN ISO 7536 |
Förekommande bindemedel (tvättat med lösningsmedel) |
mg/100 ml |
— |
5 |
EN-ISO 6246 |
Utseende: Ska bestämmas vid omgivningstemperatur eller 15 °C beroende på vad som är högst. |
|
Klar och ljus, synbart fri från suspergerade eller utfällda föroreningar |
Okulär besiktning |
|
Etanol och högre alkoholer (13) |
% (V/V) |
83 |
85 |
EN 1601 EN 13132 EN 14517 |
Högre alkoholer (C3–C8) |
% (V/V) |
— |
2 |
|
Metanol |
% (V/V) |
|
0,5 |
|
Bensin (14) |
% (V/V) |
Jämvikt |
EN 228 |
|
Fosfor |
mg/l |
0,3 (15) |
ASTM D 3231 |
|
Vattenhalt |
% (V/V) |
|
0,3 |
ASTM E 1064 |
Halt av oorganiskt klor |
mg/l |
|
1 |
ISO 6227 |
pHe |
|
6,5 |
9 |
ASTM D 6423 |
Kopparremskorrosion (3 h vid 50 °C) |
Värde |
Klass 1 |
|
EN ISO 2160 |
Surhetsgrad (räknat som ättiksyra CH3COOH) |
% (m/m) |
— |
0,005 |
ASTM D 1613 |
(mg/l) |
— |
40 |
||
Kol/väte-förhållande |
|
Rapporteras |
|
|
Kol/syre-förhållande |
|
Rapporteras |
|
Typ: LPG
Parameter |
Enhet |
Bränsle A |
Bränsle B |
Provningsmetod |
Sammansättning: |
|
|
|
ISO 7941 |
C3-innehåll |
vol-% |
30 ± 2 |
85 ± 2 |
|
C4-innehåll |
vol-% |
Jämvikt |
Jämvikt |
|
< C3, > C4 |
vol-% |
Maximum 2 |
Maximum 2 |
|
Olefiner |
vol-% |
Maximum 12 |
Maximum 15 |
|
Avdunstningsrest |
mg/kg |
Maximum 50 |
Maximum 50 |
prEN 15470 |
Vatten vid 0 °C |
|
Fri |
Fri |
prEN 15469 |
Total svavelhalt |
mg/kg |
Maximum 10 |
Maximum 10 |
ASTM 6667 |
Vätesulfid |
|
Inga |
Inga |
ISO 8819 |
Kopparbandskorrosion |
Värde |
Klass 1 |
Klass 1 |
ISO 6251 (16) |
Lukt |
|
karakteristisk |
karakteristisk |
|
Motoroktantal |
|
Min. 89 |
Min. 89 |
EN 589 bilaga B |
Typ: Naturgas/biometan
Egenskaper |
Enheter |
Basvärde |
Gränsvärden |
Provningsmetod |
|
min. |
max. |
||||
Referensbränsle G20 |
|
|
|
|
|
Sammansättning: |
|
|
|
|
|
Metan |
mol-% |
100 |
99 |
100 |
ISO 6974 |
Jämvikt (17) |
mol-% |
— |
— |
1 |
ISO 6974 |
N2 |
mol-% |
|
|
|
ISO 6974 |
Svavelhalt |
mg/m3 (18) |
— |
— |
10 |
ISO 6326-5 |
Wobbetal (netto) |
MJ/m3 (19) |
48,2 |
47,2 |
49,2 |
|
Referensbränsle G25 |
|
|
|
|
|
Sammansättning: |
|
|
|
|
|
metan |
mol-% |
86 |
84 |
88 |
ISO 6974 |
Jämvikt (20) |
mol-% |
— |
— |
1 |
ISO 6974 |
N2 |
mol-% |
14 |
12 |
16 |
ISO 6974 |
Svavelhalt |
mg/m3 (21) |
— |
— |
10 |
ISO 6326-5 |
Wobbetal (netto) |
MJ/m3 (22) |
39,4 |
38,2 |
40,6 |
|
Typ: Vätgas för förbränningsmotorer
Egenskaper |
Enheter |
Gränsvärden |
Provningsmetod |
|
min. |
max. |
|||
Väterenhet |
mol-% |
98 |
100 |
ISO 14687-1 |
Kolväten totalt |
μmol/mol |
0 |
100 |
ISO 14687-1 |
Vatten (23) |
μmol/mol |
0 |
ISO 14687-1 |
|
Syre |
μmol/mol |
0 |
ISO 14687-1 |
|
Argon |
μmol/mol |
0 |
ISO 14687-1 |
|
Kväve |
μmol/mol |
0 |
ISO 14687-1 |
|
CO |
μmol/mol |
0 |
1 |
ISO 14687-1 |
Svavel |
μmol/mol |
0 |
2 |
ISO 14687-1 |
Permanenta partiklar (28) |
|
|
|
ISO 14687-1 |
2. Tekniska uppgifter om bränslen för provning av fordon med kompressionständningsmotorer
Typ: Diesel (B7)
Parameter |
Enhet |
Gränsvärden (29) |
Provningsmetod |
|||
Min. |
Max. |
|||||
Cetanindex |
|
46,0 |
|
EN ISO 4264 |
||
Cetantal (30) |
|
52,0 |
56,0 |
EN ISO 5165 |
||
Densitet vid 15 °C |
kg/m3 |
833,0 |
837,0 |
EN ISO 12185 |
||
Destillering: |
|
|
|
|
||
|
°C |
245,0 |
— |
EN ISO 3405 |
||
|
°C |
345,0 |
360,0 |
EN ISO 3405 |
||
|
°C |
— |
370,0 |
EN ISO 3405 |
||
Flampunkt |
°C |
55 |
— |
EN ISO 2719 |
||
Grumlingspunkt |
°C |
— |
– 10 |
EN 23015 |
||
Viskositet vid 40 °C |
mm2/s |
2,30 |
3,30 |
EN ISO 3104 |
||
Polycykliska aromatiska kolväten |
% m/m |
2,0 |
4,0 |
EN 12916 |
||
Svavelhalt |
mg/kg |
— |
10,0 |
EN ISO 20846 EN ISO 20884 |
||
Kopparkorrosion 3 h, 50 °C |
|
— |
Klass 1 |
EN ISO 2160 |
||
Koksrester enligt Conradson (10 % DR) |
% m/m |
— |
0,20 |
EN ISO 10370 |
||
Askhalt |
% m/m |
— |
0,010 |
EN ISO 6245 |
||
Föroreningar totalt |
mg/kg |
— |
24 |
EN 12662 |
||
Vattenhalt |
mg/kg |
— |
200 |
EN ISO 12937 |
||
Syratal |
mg KOH/g |
— |
0,10 |
EN ISO 6618 |
||
Smörjförmåga (HFRR-provning, smörjbarhetsgräns vid 60 °C) |
μm |
— |
400 |
EN ISO 12156 |
||
Oxidationsstabilitet vid 110 °C (31) |
h |
20,0 |
|
EN 15751 |
||
Fettsyremetylester (FAME) (32) |
% v/v |
6,0 |
7,0 |
EN 14078 |
3. Tekniska uppgifter om bränslen för provning av bränslecellsfordon
Typ: Vätgas för bränslecellsfordon
Egenskaper |
Enheter |
Gränsvärden |
Provningsmetod |
|
min. |
max. |
|||
Vätgasbränsle (33) |
mol-% |
99,99 |
100 |
ISO 14687-2 |
Gaser totalt (34) |
μmol/mol |
0 |
100 |
|
Kolväten totalt |
μmol/mol |
0 |
2 |
ISO 14687-2 |
Vatten |
μmol/mol |
0 |
5 |
ISO 14687-2 |
Syre |
μmol/mol |
0 |
5 |
ISO 14687-2 |
Helium (He), Kväve (N2), Argon (Ar) |
μmol/mol |
0 |
100 |
ISO 14687-2 |
CO2 |
μmol/mol |
0 |
2 |
ISO 14687-2 |
CO |
μmol/mol |
0 |
0,2 |
ISO 14687-2 |
Svavelorganiska föreningar totalt |
μmol/mol |
0 |
0,004 |
ISO 14687-2 |
Formaldehyd (HCHO) |
μmol/mol |
0 |
0,01 |
ISO 14687-2 |
Myrsyra (HCOOH) |
μmol/mol |
0 |
0,2 |
ISO 14687-2 |
Ammoniak (NH3) |
μmol/mol |
0 |
0,1 |
ISO 14687-2 |
Halogenföreningar totalt |
μmol/mol |
0 |
0,05 |
ISO 14687-2 |
Partikelstorlek |
μm |
0 |
10 |
ISO 14687-2 |
Partikelkoncentration |
μg/l |
0 |
1 |
ISO 14687-2 |
B. REFERENSBRÄNSLEN FÖR PROVNING AV UTSLÄPP VID LÅGA OMGIVNINGSTEMPERATURER – TYP 6-PROVNING
Typ: Bensin (E10)
Parameter |
Enhet |
Gränsvärden (35) |
Provningsmetod |
|||
Min. |
Max. |
|||||
Oktantal (Research Octane Number, RON) (36) |
|
95,0 |
98,0 |
EN ISO 5164 |
||
Motoroktantal (Motor Octane Number, MON) (37) |
|
85,0 |
89,0 |
EN ISO 5163 |
||
Densitet vid 15 °C |
kg/m3 |
743,0 |
756,0 |
EN ISO 12185 |
||
Ångtryck (DVPE) |
kPa |
56,0 |
95,0 |
EN 13016-1 |
||
Vattenhalt |
|
max 0,05 % v/v Utseende vid -7 °C: klar och ljus |
EN 12937 |
|||
Destillering: |
|
|
|
|
||
|
% v/v |
34,0 |
46,0 |
EN ISO 3405 |
||
|
% v/v |
54,0 |
62,0 |
EN ISO 3405 |
||
|
% v/v |
86,0 |
94,0 |
EN ISO 3405 |
||
|
°C |
170 |
195 |
EN ISO 3405 |
||
Restämne |
% v/v |
— |
2,0 |
EN ISO 3405 |
||
Kolväteanalys: |
|
|
|
|
||
|
% v/v |
6,0 |
13,0 |
EN 22854 |
||
|
% v/v |
25,0 |
32,0 |
EN 22854 |
||
|
% v/v |
— |
1,00 |
EN 22854 EN 238 |
||
|
% v/v |
Rapporteras |
EN 22854 |
|||
Kol/väte-örhållande |
|
Rapporteras |
|
|||
Kol/syre-förhållande |
|
Rapporteras |
|
|||
Induktionsperiod (38) |
minuter |
480 |
— |
EN ISO 7536 |
||
Syrehalt (39) |
% m/m |
3,3 |
3,7 |
EN 22854 |
||
Bindemedel tvättat med lösningsmedel (Förekommande bindemedel) |
mg/100 ml |
— |
4 |
EN ISO 6246 |
||
Svavelhalt (40) |
mg/kg |
— |
10 |
EN ISO 20846 EN ISO 20884 |
||
Kopparkorrosion 3 h, 50 °C |
|
— |
klass 1 |
EN ISO 2160 |
||
Blyhalt |
mg/l |
— |
5 |
EN 237 |
||
Fosforhalt (41) |
mg/l |
— |
1,3 |
ASTM D 3231 |
||
Etanol (42) |
% v/v |
9,0 |
10,0 |
EN 22854 |
(2) |
Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan. |
Typ: Etanol (E75)
Parameter |
Enhet |
Gränsvärden (43) |
Provningsmetod (44) |
|
Min. |
Max. |
|||
Oktantal (Research Octane Number, RON) |
|
95 |
— |
EN ISO 5164 |
Motoroktantal (Motor Octane Number, MON) |
|
85 |
— |
EN ISO 5163 |
Densitet vid 15 °C |
kg/m3 |
Rapporteras |
EN ISO 12185 |
|
Ångtryck |
kPa |
50 |
60 |
EN ISO 13016-1 (DVPE) |
mg/kg |
— |
10 |
EN ISO 20846 EN ISO 20884 |
|
Oxidationsstabilitet |
minuter |
360 |
— |
EN ISO 7536 |
Förekommande bindemedel (tvättat med lösningsmedel) |
mg/100 ml |
— |
4 |
EN ISO 6246 |
Utseende ska bestämmas vid omgivningstemperatur eller 15 °C beroende på vad som är högst |
|
Klar och ljus, synbart fri från suspergerade eller utfällda föroreningar |
Okulär besiktning |
|
Etanol och högre alkoholer (47) |
% (V/V) |
70 |
80 |
EN 1601 EN 13132 EN 14517 |
Högre alkoholer (C3 – C8) |
% (V/V) |
— |
2 |
|
Metanol |
|
— |
0,5 |
|
Bensin (48) |
% (V/V) |
Jämvikt |
EN 228 |
|
Fosfor |
mg/l |
0,30 (49) |
EN 15487 ASTM D 3231 |
|
Vattenhalt |
% (V/V) |
— |
0,3 |
ASTM E 1064 EN 15489 |
Halt av oorganiskt klor |
mg/l |
— |
1 |
ISO 6227 — EN 15492 |
pHe |
|
6,50 |
9 |
ASTM D 6423 EN 15490 |
Kopparremskorrosion (3 h vid 50 °C) |
Värde |
Klass 1 |
|
EN ISO 2160 |
Surhetsgrad (räknat som ättiksyra CH3COOH) |
% (m/m) |
|
0,005 |
ASTM D1613 EN 15491 |
mg/l |
|
40 |
||
Kol/väte-förhållande |
|
Rapporteras |
|
|
Kol/syre-förhållande |
|
Rapporteras |
|
(1) De värden som anges i specifikationerna är ”verkliga värden”. När gränsvärdena fastställts har villkoren i ISO 4259, Petroleum products - Determination and application of precision data in relation to methods of test, tillämpats, och vid fastställandet av ett minimivärde har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; vid fastställandet av ett maximi- och ett minimivärde är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Utan hinder av denna åtgärd, som krävs av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren icke desto mindre eftersträva ett nollvärde då det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränsvärden anges. Om ett klarläggande krävs huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specfikationerna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.
(2) En korrektionsfaktor på 0,2 för MON och RON ska dras från beräkningen av det slutliga resultatet i enlighet med EN 228:2008.
(3) En korrektionsfaktor på 0,2 för MON och RON ska dras från beräkningen av det slutliga resultatet i enlighet med EN 228:2008.
(4) Bränslet får innehålla de antioxidanter och metalldesaktivatorer som normalt används för att stabilisera strömmar av raffinaderigas men rengörings-/dispersionstillsatser och lösningsoljor får inte tillföras.
(5) Etanol är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras referensbränslet. Den etanol som används ska överensstämma med EN 15376.
(6) Den faktiska svavelhalten i det bränsle som används i typ 1-provningen ska uppges.
(7) Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly.
(8) Etanol är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras referensbränslet. Den etanol som används ska överensstämma med EN 15376.
(9) De värden som anges i specifikationerna är ”verkliga värden”. När gränsvärdena fastställts har villkoren i ISO 4259, Petroleum products - Determination and application of precision data in relation to methods of test, tillämpats, och vid fastställandet av ett minimivärde har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; vid fastställandet av ett maximi- och ett minimivärde är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Utan hinder av denna åtgärd, som krävs av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren icke desto mindre eftersträva ett nollvärde då det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränsvärden anges. Om ett klarläggande krävs huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specfikationerna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.
(10) Vid tvister ska förfarandena för tvistlösning och tolkning av resultat på grundval av provningsmetodernas precision i EN ISO 4259 användas.
(11) Vid en nationell tvist om svavelhalt ska antingen EN ISO 20846 eller EN ISO 20884 åberopas på liknande sätt som hänvisningen i den nationella bilagan till EN 228.
(12) Den faktiska svavelhalten i det bränsle som används i typ 1-provningen ska uppges.
(13) Etanol som uppfyller kraven i EN 15376 är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras detta referensbränsle.
(14) Halten blyfri bensin kan bestämmas som 100 minus summan av procentsatserna för vatten och alkoholer.
(15) Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly.
(16) Med denna metod kan inte förekomst av korrosiva ämnen bestämmas exakt om provet innehåller korrosionshämmande medel eller andra kemikalier som minskar provets korrosivitet på kopparremsan. Det är därför förbjudet att tillföra sådana ämnen i det enda syftet att få provningsmetoden att ge ett missvisande resultat.
(17) Inerta gaser (andra än N2) + C2 + C2+.
(18) Värdet ska bestämmas vid 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.
(19) Värdet ska bestämmas vid 273,2 K (0 °C) och 101,3 kPa.
(20) Inerta gaser (andra än N2) + C2 + C2+.
(21) Värdet ska bestämmas vid 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.
(22) Värdet ska bestämmas vid 273,2 K (0 °C) och 101,3 kPa.
(23) Ska inte kondenseras.
(24) Vatten, syre, kväve och argon sammantaget: 1,900 μmol/mol.
(25) Vatten, syre, kväve och argon sammantaget: 1,900 μmol/mol.
(26) Vatten, syre, kväve och argon sammantaget: 1,900 μmol/mol.
(27) Vatten, syre, kväve och argon sammantaget: 1,900 μmol/mol.
(28) Vätgasen får inte innehålla damm, sand, smuts, bindemedel, oljor och andra ämnen i en sådan mängd att de kan skada utrustningen på tankstället eller det fordon eller den motor som tankas.
(29) De värden som anges i specifikationerna är ”verkliga värden”. När gränsvärdena fastställts har villkoren i ISO 4259, Petroleum products - Determination and application of precision data in relation to methods of test, tillämpats, och vid fastställandet av ett minimivärde har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; vid fastställandet av ett maximi- och ett minimivärde är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Utan hinder av denna åtgärd, som krävs av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren icke desto mindre eftersträva ett nollvärde då det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränsvärden anges. Om ett klarläggande krävs huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specfikationerna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.
(30) Intervallet för cetantal överensstämmer inte med kraven på ett minimiintervall för 4R. Om en tvist uppstår mellan bränsleleverantören och bränsleanvändaren får dock ISO 4259 användas för att lösa tvisten under förutsättning att upprepade mätningar, i stället för enstaka bestämningar, görs i sådant antal att precision uppnås.
(31) Även om oxidationsstabiliteten är kontrollerad är det troligt att produktens hållbarhet kommer att bli begränsad. Leverantören ska rådfrågas med avseende på lagringsförhållanden och lagringsbeständighet.
(32) Halten av fettsyrametylester (FAME) ska uppfylla specifikationerna i EN 14214.
(33) Indexet för vätgasbränsle fås genom att man från 100 molprocent subtraherar det totala innehållet av de gasformiga beståndsdelar som inte innehåller vätgas som listas i tabellen (gaser totalt), uttryck i molprocent. Det är mindre än summan av de maximalt tillåtna gränsvärdena för alla beståndsdelar som inte innehåller vätgas som visas i tabellen.
(34) Värdet för gaser totalt är summan av värdena för de beståndsdelar som inte innehåller vätgas och som listas i tabellen, förutom partiklar.
(35) De värden som anges i specifikationerna är ”verkliga värden”. När gränsvärdena fastställts har villkoren i ISO 4259, Petroleum products - Determination and application of precision data in relation to methods of test, tillämpats, och vid fastställandet av ett minimivärde har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; vid fastställandet av ett maximi- och ett minimivärde är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Utan hinder av denna åtgärd, som krävs av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren icke desto mindre eftersträva ett nollvärde då det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränsvärden anges. Om ett klarläggande krävs huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specfikationerna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.
(36) En korrektionsfaktor på 0,2 för MON och RON ska dras från beräkningen av det slutliga resultatet i enlighet med EN 228:2008.
(37) En korrektionsfaktor på 0,2 för MON och RON ska dras från beräkningen av det slutliga resultatet i enlighet med EN 228:2008.
(38) Bränslet får innehålla de antioxidanter och metalldesaktivatorer som normalt används för att stabilisera strömmar av raffinaderigas men rengörings-/dispersionstillsatser och lösningsoljor får inte tillföras.
(39) Etanol är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras referensbränslet. Etanol som används ska överensstämma med EN 15376.
(40) Den faktiska svavelhalten i det bränsle som används i typ 6-provningen ska uppges.
(41) Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly.
(42) Etanol är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras referensbränslet. Etanol som används ska överensstämma med EN 15376.
(43) De värden som anges i specifikationerna är ”verkliga värden”. När gränsvärdena fastställts har villkoren i ISO 4259, Petroleum products – Determination and application of precision data in relation to methods of test, tillämpats. När ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats. När ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Utan hinder av detta förfarande, som krävs av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde då det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränsvärden anges. Om ett klarläggande krävs huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationerna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.
(44) Vid tvister ska förfarandena för tvistlösning och tolkning av resultat på grundval av provningsmetodernas precision i EN ISO 4259 användas.
(45) Vid en nationell tvist om svavelhalt ska antingen EN ISO 20846 eller EN ISO 20884 åberopas på liknande sätt som hänvisningen i den nationella bilagan till EN 228.
(46) Den faktiska svavelhalten i det bränsle som används i typ 6-provningen ska uppges.
(47) Etanol som uppfyller kraven i EN 15376 är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras detta referensbränsle.
(48) Halten blyfri bensin får bestämmas som 100 minus summan av procentsatserna för vatten och alkoholer.
(49) Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly.
BILAGA X
Ej tilldelad
BILAGA XI
OMBORDDIAGNOS (OBD-SYSTEM) FÖR MOTORFORDON
1. INLEDNING
1.1 |
I denna bilaga anges funktioner i omborddiagnossystem (OBD-system) som gäller begränsning av utsläpp från motorfordon. |
2. DEFINITIONER, KRAV OCH PROVNINGAR
2.1 |
Definitionerna, kraven och provningarna för OBD-system är de som anges i avsnitten 2 och 3 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83. Undantagen från dessa krav anges i nedanstående avsnitt. |
2.1.1 |
De inledande orden i punkt 2 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
”Följande definitioner gäller endast i denna bilaga:” |
2.1.2 |
Punkt 2.10 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
”körcykel: cykel som utgörs av start av motorn, ett körningsmoment under vilket en eventuell fel kan upptäckas samt avstängning av motorn.” |
2.1.3 |
Följande nya punkt ska läggas till i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 som punkt 3.2.3:
|
2.1.4 |
Hänvisningen till ”THC och NOx” i punkt 3.3.3.1 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till ”NMHC och NOx”. |
2.1.5 |
Hänvisningen till ”gränser” i punkterna 3.3.3.1 och 3.3.4.4 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till ”OBD-gränsvärden”. |
2.1.6 |
Hänvisningen till ”utsläppsgränser” i punkt 3.3.5 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till ”OBD-gränsvärden”. |
2.1.7 |
Punkterna 3.3.4.9 och 3.3.4.10 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska utgå. |
2.1.8 |
Följande nya punkter ska läggas till i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 som punkterna 3.3.5.1 och 3.3.5.2:
|
2.1.9 |
Punkt 3.8.1 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
”OBD-systemet får radera en felkod, den tillryggalagda körsträckan och de låsta mätvärdena om samma fel inte på nytt registreras under minst 40 motoruppvärmningscykler eller 40 körcykler för fordonet där de kriterier som anges i avsnitt 7.5.1 a-c i tillägg 1 till bilaga 11 är uppfyllda.” |
2.1.10 |
Hänvisningen till ISO DIS 15031 5 i punkt 3.9.3.1 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
”…den standard som förtecknas i punkt 6.5.3.2 a i tillägg 1 till bilaga 11 till dessa föreskrifter.” |
2.1.11 |
Följande nya punkt ska läggas till i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 som punkt 3.10:
|
2.2 |
Typ V-hållbarhetssträckan och typ V-hållbarhetsprovningen som nämns i avsnitt 3.1 respektive 3.3.1 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som hänvisning till kraven i bilaga VII till denna förordning. |
2.3 |
OBD-gränsvärdena i avsnitt 3.3.2 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som hänvisningar till de krav som anges i punkterna 2.3.1 och 2.3.2.
|
2.4 |
Hänvisningen till gränsvärden i avsnitt 3.3.3.1 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till gränsvärdena i avsnitt 2.3 i denna bilaga. |
2.5 |
Den provningscykel av typ I som avses i punkt 3.3.3.2 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som samma typ 1-cykel som användes under minst två på varandra följande cykler efter införandet av feltändningar i enlighet med punkt 6.3.1.2 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83. |
2.6 |
Hänvisningen till de partikelgränsvärden som föreskrivs i punkt 3.3.2 i avsnitt 3.3.3.7 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till de partikelgränsvärden som föreskrivs i avsnitt 2.3 i denna bilaga. |
2.7 |
Hänvisningen till provningscykeln av typ I i avsnitt 2.1.3 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till typ 1-provningen enligt förordning (EG) nr 692/2008 eller bilaga XXI i denna förordning, efter tillverkarens eget val för varje enskilt funktionsfel som ska påvisas. |
3. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR BRISTER I OBD-SYSTEM
3.1 |
De administrativa bestämmelserna för brister i OBD-system enligt artikel 6.2 ska vara de som anges i avsnitt 4 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 med nedanstående undantag. |
3.2 |
Hänvisningen till OBD-gränsvärden i punkt 4.2.2 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till OBD-gränsvärdena i avsnitt 2.3 i denna bilaga. |
3.3 |
Punkt 4.6 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska förstås enligt följande:
”Godkännandemyndigheten ska meddela sitt beslut om beviljande av en tid under vilken brister godtas i enlighet med artikel 6.2.” |
4. TILLGÅNG TILL OBD-INFORMATION
4.1 |
Krav på tillgång till OBD-information anges i avsnitt 5 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83. Undantagen från dessa krav anges i nedanstående avsnitt. |
4.2 |
Hänvisningar till tillägg 1 till bilaga 2 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som hänvisningar till tillägg 5 till bilaga I till denna förordning. |
4.3 |
Hänvisningar till avsnitt 3.2.12.2.7.6 i bilaga 1 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som hänvisningar till avsnitt 3.2.12.2.7.6 i tillägg 3 till bilaga I till denna förordning. |
4.4 |
Hänvisningar till ”parterna i överenskommelsen” ska betraktas som hänvisningar till ”medlemsstaterna”. |
4.5 |
Hänvisningar till godkännanden som beviljats enligt föreskrifter nr 83 ska betraktas som hänvisningar till typgodkännanden som beviljats enligt denna förordning och förordning (EG) nr 715/2007. |
4.6 |
Unecetypgodkännande ska betraktas som EG-typgodkännande. |
(1) Gränsvärden för partikelmassa och partikelantal för gnisttändningsmotorer är bara tillämpliga på fordon med motorer med direktinsprutning.
(2) Gränsvärden för partikelantal kan införas vid ett senare datum.
(3) Gränsvärden för partikelmassa för gnisttändningsmotorer är bara tillämpliga på fordon med motorer med direktinsprutning.
Tillägg 1
FUNKTIONELLA ASPEKTER AV OBD-SYSTEM
1. INLEDNING
1.1 |
I detta tillägg beskrivs förfarandet för den provning som ska utföras enligt avsnitt 2 i denna bilaga. |
2. TEKNISKA KRAV
2.1 |
De tekniska kraven och specifikationerna ska vara de som anges i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83, med de undantag och kompletterande krav som anges i följande avsnitt. |
2.2 |
Hänvisningarna i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 till de OBD-gränsvärden som anges i punkt 3.3.2 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som hänvisningar till de OBD-gränsvärden som anges i avsnitt 2.3 i denna bilaga. |
2.3 |
De referensbränslen som anges i punkt 3.2 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till tillämpliga specifikationer för referensbränslen i bilaga IX till denna förordning. |
2.4 |
Hänvisningen till bilaga 11 i punkt 6.5.1.4 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till bilaga XI till denna förordning. |
2.5 |
Följande mening ska läggas till som sista meningen i andra stycket i avsnitt 1 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83:
”För elektriska fel (kortslutning/öppen krets) får utsläppen överstiga gränsvärdena i punkt 3.3.2 med mer än tjugo procent.” |
2.6 |
Punkt 6.5.3 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
|
2.6 |
Följande nya punkt ska läggas till i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 som punkt 6.1.1:
|
2.7 |
Punkt 6.2.2 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
”På tillverkarens begäran får alternativa och/eller ytterligare förkonditioneringsmetoder användas.” |
2.8 |
Följande nya punkt ska läggas till i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 som punkt 6.2.3:
|
2.9 |
Punkt 6.3.1.5 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
”Elektrisk urkoppling av den elektroniska regleringsanordningen för avdunstningsrening (om sådan utrustning finns och den är inkopplad för vald bränsletyp).” |
2.10 |
Punkt 6.4.1.1 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
”Felindikatorn ska aktiveras senast innan denna provning avslutas under något av de förhållanden som anges i punkterna 6.4.1.2–6.4.1.5. Felindikatorn får också aktiveras vid förkonditionering. Den tekniska tjänsten får ersätta dessa förhållanden med andra i enlighet med punkt 6.4.1.6.” |
2.11 |
Punkt 6.4.2.1 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
”Felindikatorn ska aktiveras senast innan denna provning avslutas under något av de förhållanden som anges i punkterna 6.4.2.2–6.4.2.5. Felindikatorn får också aktiveras vid förkonditionering. Den tekniska tjänsten får ersätta dessa förhållanden med andra i enlighet med punkt 6.4.2.5.” |
3. PRESTANDA UNDER DRIFT
3.1 Allmänna krav
De tekniska kraven och specifikationerna ska vara de som anges i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83, med de undantag och kompletterande krav som anges i följande avsnitt.
3.1.1 |
Kraven i punkt 7.1.5 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska förstås enligt följande:
För nya typgodkännanden och nya fordon ska övervakaren enligt punkt 2.9 i denna bilaga ha ett IUPR större än eller lika med 0,1 fram till tre år efter de datum som anges i artikel 10.4 respektive 10.5 i förordning (EG) nr 715/2007. |
3.1.2 |
Kraven i punkt 7.1.7 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska förstås enligt följande:
Tillverkaren ska för godkännandemyndigheten och, på begäran, för kommissionen visa att dessa statistiska villkor är uppfyllda för alla övervakare som enligt punkt 7.6 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska rapporteras av OBD-systemet, senast 18 månader efter det att den första fordonstypen med IUPR i en OBD-familj släppts ut på marknaden, och därefter var artonde månad. För detta ändamål ska det förfarande som beskrivs i bilaga II tillämpas för OBD-familjer med mer än 1000 registreringar i unionen, och för vilka stickprov ska tas under provtagningsperioden, utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 7.1.9 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83. Utöver kraven i bilaga II och oavsett resultatet av den överensstämmelsekontroll som beskrivs i avsnitt 2 i bilaga II, ska den myndighet som beviljar godkännandet kontrollera överensstämmelsen hos fordon i drift för IUPR som beskrivs i tillägg 1 till bilaga II för ett lämpligt antal slumpvis utvalda fall. Med för ett lämpligt antal slumpvis utvalda fall avses att denna åtgärd ska avskräcka från bristande överensstämmelse med kraven i avsnitt 3 i denna bilaga och från att manipulerade, falska eller missvisande uppgifter läggs fram vid överensstämmelsekontrollen. Om inga särskilda omständigheter som kan styrkas av typgodkännandemyndigheterna föreligger, ska slumpvisa kontroller av fordon i drift på 5 % av de typgodkända OBD-familjerna anses vara tillräckligt för att kunna fastställa om kravet uppfylls. För detta ändamål får typgodkännandemyndigheterna enas med tillverkaren om att minska dubbelprovning av en given OBD-familj, så länge detta inte inverkar negativt på den avskräckande effekten hos typgodkännandemyndighetens egna kontroller av fordon i drift för bristande överensstämmelse med kraven i avsnitt 3 i denna bilaga. Uppgifter som samlats in av medlemsstaterna under tillsynsprogram får användas för kontroll av överensstämmelsen hos fordon i drift. På begäran ska typgodkännandemyndigheterna till kommissionen och andra typgodkännandemyndigheter tillhandahålla uppgifter om genomförda fasta och slumpvisa överensstämmelsekontroller, inklusive uppgifter om vilken metod som använts för att fastställa vilka fall som ska underkastas slumpvisa överensstämmelsekontroller av fordon i drift. |
3.1.3 |
Bristande överensstämmelse med kraven i punkt 7.1.6 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 som konstaterats vid kontroller enligt punkt 3.1.2 i detta tillägg eller punkt 7.1.9 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83, ska betraktas som en överträdelse och omfattas av de sanktioner som anges i artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2007. Denna hänvisning begränsar inte tillämpningen av sådana sanktioner på andra överträdelser av andra bestämmelser i förordning (EG) nr 715/2007 eller i den här förordningen, som inte uttryckligen hänvisar till artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2007. |
3.1.4 |
Punkt 7.6.1 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
Punkt 7.6.2 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 ska ersättas med följande:
Följande nya punkt ska läggas till i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 som punkt 7.6.2.1:
|
Tillägg 2
FORDONSFAMILJENS VÄSENTLIGA EGENSKAPER
Fordonsfamiljens väsentliga egenskaper ska vara de som anges i tillägg 2 till bilaga 11 till Uneceföreskrifter nr 83.
BILAGA XII
FASTSTÄLLANDE AV KOLDIOXIDUTSLÄPP, BRÄNSLEFÖRBRUKNING, ELFÖRBRUKNING OCH ELEKTRISK RÄCKVIDD
1. TYPGODKÄNNANDE AV FORDON UTRUSTADE MED MILJÖINNOVATIONER
1.1 |
Enligt artikel 11.1 i förordning (EU) nr 725/2011 för fordon av kategori M1 och artikel 11.1 i förordning (EU) nr 427/2014 för fordon av kategori N1, ska en tillverkare, som vill dra nytta av en minskning av sina genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp med hjälp av koldioxidminskningar från en eller flera miljöinnovationer monterade i ett fordon, till en godkännandemyndighet lämna in en ansökan om EG-typgodkännandeintyg för det fordon som är utrustat med miljöinnovationen. |
1.2 |
I enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 725/2011 för fordon av kategori M1 eller artikel 10 i förordning (EU) nr 427/20104 för fordon av kategori N1 ska för typgodkännande minskningen av koldioxidutsläpp från fordonet som är utrustat med en miljöinnovation fastställas genom det förfarande och med den provningsmetod som anges i kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen. |
1.3 |
Utförandet av de nödvändiga provningarna för att fastställa minskningar av koldioxidutsläpp som ett resultat av miljöinnovationer ska inte anses påvisa miljöinnovationernas överensstämmelse med de tekniska föreskrifterna i direktiv 2007/46/EG, om tillämpliga. |
1.4 |
Om den innovativa tekniken inte uppfyller tröskelvärdet på 1 g CO2/km enligt artikel 9 i förordning (EU) nr 725/2011 ska typgodkännandeintyget utfärdas utan hänvisning till den miljöinnovationskod eller den koldioxidminskning som uppnås med hjälp av den innovativa tekniken. |
2. FASTSTÄLLANDE AV KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING HOS FORDON AV KATEGORI N1 SOM TILLHANDAHÅLLITS FÖR ETAPPVIS TYPGODKÄNNANDE
2.1 |
För fastställande av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos ett fordon som tillhandahållits för etappvis typgodkännande enligt definitionen i artikel 3.7 i direktiv 2007/46/EG ska metoderna i bilaga XXI tillämpas. Särskilda bestämmelser för etappvis typgodkännande fastställs i punkterna 2.2–2.7 i denna bilaga. |
2.2 |
Vägmotstånd ska fastställas med vägmotståndsmatrisfamiljen med hjälp av de parametrar för ett representativt etappvis färdigbyggt fordon som fastställs i punkt 4.2.1.4 i underbilaga 4 till bilaga XXI. |
2.3 |
Beräkningen av vägmotstånd och rullmotstånd ska baseras på ett representativt fordon av vägmotståndsmatrisfamiljen enligt punkt 5.1 i underbilaga 4 till bilaga XXI. |
2.4 |
Tillverkaren av grundfordonet ska prova ett representativt etappvis färdigbyggt fordon för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och tillhandahålla ett beräkningsverktyg för att fastställa, på grundval av parametrar för etappvis färdigbyggda fordon, deras värden för bränsleförbrukning och koldioxid enligt underbilaga 7 till bilaga XXI. |
2.5 |
De slutliga värdena för bränsleförbrukning och koldioxid ska beräknas av tillverkaren av den sista etappen på grundval av parametrarna för det etappvis färdigbyggda fordonet enligt punkt 3.2.4 i underbilaga 7 till bilaga XXI. |
2.6 |
Tillverkaren av det etappvis färdigbyggda fordonet ska i intyget om överensstämmelse inkludera uppgifter för de etappvis färdigbyggda fordonen och lägga till uppgifter om grundfordonen i enlighet med bilaga IX till direktiv 2007/46/EG. |
2.7 |
När det gäller fordon som tillhandahållits för enskilt godkännande ska intyget om enskilt godkännande innehålla följande information:
|
BILAGA XIII
EG-TYPGODKÄNNANDE AV ERSÄTTANDE UTSLÄPPSBEGRÄNSANDE ANORDNINGAR SOM SEPARAT TEKNISK ENHET
1. INLEDNING
1.1 |
I denna bilaga finns kompletterande krav för typgodkännande av utsläppsbegränsande anordningar som separata tekniska enheter. |
2. ALLMÄNNA KRAV
2.1 Märkning
Originalersättningsanordningar ska vara märkta med minst information om följande:
a) |
Fordonstillverkarens namn eller varumärke. |
b) |
Fabrikat och artikelnummer som identifierar originalersättningsanordningen i enlighet med vad som nämns i punkt 2.3. |
2.2 Dokumentation
Varje originalersättningsanordning ska åtföljas av information om följande:
a) |
Fordonstillverkarens namn eller varumärke. |
b) |
Fabrikat och artikelnummer som identifierar originalersättningsanordningen i enlighet med vad som nämns i punkt 2.3. |
c) |
Fordon för vilka originalersättningsanordningen tillhör en typ som omfattas av punkt 2.3 i addendumet till tillägg 4 till bilaga I, i förekommande fall, med en märkning som visar om originalersättningsanordningen är lämpad att monteras på fordon som är utrustat med OBD-system. |
d) |
Monteringsanvisningar, om så erfordras. |
Denna information ska finnas tillgänglig i produktkatalogen som distribueras till försäljningsställena av fordonstillverkaren.
2.3 Fordonstillverkaren ska till ansvarig teknisk tjänst och/eller godkännandemyndighet i elektronisk form överlämna sådan information som behövs för att skapa en koppling mellan delarnas nummer och typgodkännandedokumentationen.
Denna information ska omfatta följande:
a) |
Fordonets fabrikat och typ. |
b) |
Originalersättningsanordningens fabrikat och typ. |
c) |
Originalersättningsanordningens artikelnummer. |
d) |
Typgodkännandenummer för berörd fordonstyp. |
3. EG-TYPGODKÄNNANDEMÄRKNING FÖR SEPARAT TEKNISK ENHET
3.1 |
På varje ersättande utsläppsbegränsande anordning som överensstämmer med den typ som godkänts enligt denna förordning som en separat teknisk enhet ska det finnas ett EG-typgodkännandemärke. |
3.2 |
Detta märke ska bestå av en rektangel som omger den gemena bokstaven e följd av det särskiljande numret för det land som beviljat EG-typgodkännandet i enlighet med det numreringssystem som anges i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.
EG-typgodkännandemärket ska också i närheten av rektangeln innehålla det grundläggande typgodkännandenummer som anges i avsnitt 4 av typgodkännandenumret enligt bilaga VII till direktiv 2007/46/EG, föregånget av de två siffror som betecknar löpnumret på den senaste större tekniska ändringen av förordning (EG) nr 715/2007 eller den här förordningen den dag då EG-typgodkännande för separat teknisk enhet beviljades. För denna förordning är löpnumret 00. |
3.3 |
EG-typgodkännandemärket ska anbringas på den ersättande utsläppsbegränsande anordningen så att det är tydligt läsbart och outplånligt. Det ska i möjligaste mån vara synligt när den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är monterad på fordonet. |
3.4 |
I tillägg 3 till denna bilaga finns ett exempel på EG-typgodkännandemärkets utformning. |
4. TEKNISKA KRAV
4.1 Kraven på typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar ska vara de som anges i avsnitt 5 i Uneces föreskrifter nr 103 med de undantag som anges i avsnitten 4.1.1–4.1.5.
4.1.1 Hänvisningen till ”provningscykel” i avsnitt 5 i Uneces föreskrifter nr 103 ska betraktas som samma typ I/1-provning och typ I/1-provningscykel som använts för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet.
4.1.2 Termen ”katalysator” som används i avsnitt 5 av Uneces föreskrifter nr 103 ska förstås som ”utsläppsbegränsande anordning”.
4.1.3 De reglerade föroreningar som det hänvisas till i avsnitt 5.2.3 i Uneces föreskrifter nr 103 ska ersättas med föroreningarna i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007 för ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras på fordon som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 715/2007.
4.1.4 För ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras på fordon som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 715/2007 ska med hållbarhetskrav och därtill hörande försämringsfaktorer enligt avsnitt 5 i Uneces föreskrifter nr 103 menas de som anges i bilaga VII till denna förordning.
4.1.5 Hänvisningen till tillägg 1 till meddelandet om typgodkännande i avsnitt 5.5.3 i Uneces föreskrifter nr 103 ska betraktas som en hänvisning till addendumet till EG-typgodkännandeintyget om fordonets OBD-information i tillägg 5 till bilaga I.
4.2 För fordon med gnisttändningsmotorer ska, om utsläppen av NMHC som uppmätts under demonstrationsprovning av en ny originalkatalysator enligt punkt 5.2.1 i Uneces föreskrifter nr 103 är högre än de värden som uppmätts under typgodkännandet av fordon, differensen adderas till OBD-gränsvärdena. OBD-gränsvärdena anges i punkt 2.3 i bilaga XI till denna förordning.
4.3 De reviderade OBD-gränsvärdena ska tillämpas under provningarna av OBD-kompatibilitet enligt punkterna 5.5–5.5.5 i Uneces föreskrifter nr 103. I synnerhet när sådant överskridande som är tillåtet enligt punkt 1 i tillägg 1 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 83 tillämpas.
4.4 Krav på ersättningssystem med periodisk regenerering
4.4.1 Krav beträffande utsläpp
4.4.1.1 |
Fordon enligt artikel 11.3 som är försedda med ett ersättningssystem med periodisk regenerering av den typ som ansökan om godkännande avser ska provas på det sätt som anges i punkt 3 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83 för att jämföra dess prestanda med samma fordon försedda med ett originalsystem med periodisk regenerering. |
4.4.1.2 |
Hänvisningar till ”typ I-provning” och ”typ I-provningscykel” i punkt 3 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83 och ”provningscykel” i avsnitt 5 i Uneces föreskrifter nr 103 ska betraktas som samma typ I/1-provning och typ I/1-provningscykel som använts för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet. |
4.4.2 Fastställande av en utgångspunkt för jämförelsen
4.4.2.1 |
Fordonet ska förses med ett nytt originalsystem med periodisk regenerering. Systemets utsläppsprestanda ska fastställas enligt provningsförfarandet i punkt 3 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83. |
4.4.2.1.1 |
Hänvisningar till ”typ I-provning” och ”typ I-provningscykel” i punkt 3 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83 och ”provningscykel” i avsnitt 5 i Uneces föreskrifter nr 103 ska betraktas som samma typ I/1-provning och typ I/1-provningscykel som använts för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet. |
4.4.2.2 |
När sökanden ansöker om godkännande av ersättningskomponenten ska godkännandemyndigheten för varje provat fordon på ett icke-diskriminerande sätt tillhandahålla den information som avses i punkterna 3.2.12.2.1.11.1 och 3.2.12.2.6.4.1 i informationshandlingen i tillägg 3 till bilaga I till denna förordning. |
4.4.3 Avgasprovning med ett ersättningssystem med periodisk regenerering
4.4.3.1 |
Provfordonets originalsystem med periodisk regenerering ska ersättas med ersättningssystemet. Systemets utsläppsprestanda ska fastställas enligt provningsförfarandet i punkt 3 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83. |
4.4.3.1.1 |
Hänvisningar till ”typ I-provning” och ”typ I-provningscykel” i punkt 3 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83 och ”provningscykel” i avsnitt 5 i Uneces föreskrifter nr 103 ska betraktas som samma typ I/1-provning och typ I/1-provningscykel som använts för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet. |
4.4.3.2 |
För bestämningen av ersättningssystemets D-faktor får vilken som helst av de provbänksmetoder som avses i punkt 3 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83 användas. |
4.4.4 Andra krav
Kraven i punkterna 5.2.3, 5.3, 5.4 och 5.5 i Uneces föreskrifter nr 103 ska tillämpas på ersättningssystem med periodisk regenerering. I dessa punkter ska termen ”katalysator” förstås som ”system med periodisk regenerering”. Dessutom ska de undantag från de punkterna som anges i avsnitt 4.1 i denna bilaga också tillämpas på system med periodisk regenerering.
5. DOKUMENTATION
5.1 |
Varje ersättande utsläppsbegränsande anordning ska tydligt och outplånligt märkas med tillverkarens namn eller varumärke och åtföljas av följande upplysningar:
Denna information ska finnas tillgänglig i produktkatalogen som distribueras till försäljningsställena av fordonstillverkaren. |
6. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
6.1 Åtgärder ska vidtas för att garantera produktionsöverensstämmelse enligt de bestämmelser som fastställs i artikel 12 i direktiv 2007/46/EG.
6.2 Särskilda bestämmelser
6.2.1 |
De kontroller som nämns i punkt 2.2 i bilaga X till direktiv 2007/46/EG ska inkludera överensstämmelse med de egenskaper som definieras i artikel 2.8 i denna förordning. |
6.2.2 |
Vid tillämpningen av artikel 12.2 i direktiv 2007/46/EG får provningar enligt avsnitt 4.4.1 i denna bilaga och avsnitt 5.2 i Uneces föreskrifter nr 103 (krav på utsläpp) utföras. I så fall får innehavaren av godkännandet begära att som ett alternativ få använda den ersättande utsläppsbegränsande anordning som användes under typgodkännandeprovningarna (eller ett annat exemplar som bevisligen överensstämmer med den godkända typen) som utgångspunkt för jämförelsen i stället för den utsläppsbegränsande anordning som ingick i originalutrustningen. De utsläppsvärden som mäts upp på det exemplar som kontrolleras får då i genomsnitt inte överstiga mätvärdena för det exemplar som används som referens med mer än 15 %. |
Tillägg 1
MALL
Informationsdokument nr …
om EG-typgodkännande av en ersättande utsläppsbegränsande anordning
Följande upplysningar ska, där så är tillämpligt, lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Ritningar som bifogas måste vara i en lämplig skala och vara tillräckligt detaljerade och i A4-format eller vikas till det formatet. Eventuella fotografier ska vara tillräckligt detaljerade.
Om systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna har elektroniska kontroller, ska information om deras prestanda tillhandahållas.
0. ALLMÄNT
0.1 |
Fabrikat (tillverkarens handelsnamn) … |
0.2 |
Typ … |
0.2.1 |
Eventuella handelsbeteckningar … |
0.5 |
Tillverkarens namn och adress …
Namn och adress till tillverkarens behöriga ombud, om sådan finns … |
0.7 |
För komponenter och separata tekniska enheter, placering av EG-typgodkännandemärket och fastsättningsmetod … |
0.8 |
Adresser till monteringsanläggningar … |
1. BESKRIVNING AV ANORDNINGEN
1.1 |
Den ersättande utsläppsbegränsande anordningens fabrikat och typ … |
1.2 |
Ritningar av den ersättande utsläppsbegränsande anordningen, särskilt med angivande av de egenskaper som anges i artikel 2.8 i denna förordning … |
1.3 |
Beskrivning av fordonstyper som den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är avsedd för … |
1.3.1 |
Nummer och/eller symboler som betecknar motor- och fordonstyp … |
1.3.2 |
Är den ersättande utsläppsbegränsande anordningen avsedd att vara kompatibel med OBD-kraven: ja/nej (1) |
1.4 |
Beskrivning och ritningar som visar den ersättande utsläppsbegränsande anordningens placering i förhållande till motorns avgasgrenrör … |
(1) Stryk det som inte är tillämpligt.
Tillägg 2
MALL FÖR EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG
(Maximiformat: A4 (210 mm × 297 mm))
EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG
Myndighetens stämpel
Meddelande om
— |
EG-typgodkännande (1), …, |
— |
utökning av EG-typgodkännande (2), …, |
— |
avslag på ansökan om EG-typgodkännande (3), …, |
— |
återkallat EG-typgodkännande (4), …, |
av en typ av komponent/separat teknisk enhet (5)
enligt förordning (EG) nr 715/2007, genomförd genom förordning (EU) 2017/1151.
Förordning (EG) nr 715/2007 eller förordning (EU) 2017/1151 senast ändrad genom …
EG-typgodkännandenummer …
Skäl till utökningen …
AVSNITT I
0.1 |
Fabrikat (tillverkarens handelsnamn) … |
0.2 |
Typ … |
0.3 |
Identifiering av typ, om sådan finns märkt på komponenten/den separata tekniska enheten (6) … |
0.3.1 |
Märkningens placering … |
0.5 |
Tillverkarens namn och adress … |
0.7 |
För komponenter och separata tekniska enheter, placering av EG-typgodkännandemärket och fastsättningsmetod … |
0.8 |
Namn på och adresser till monteringsanläggningar … |
0.9 |
Namn på och adress till tillverkarens ombud (om sådan finns) … |
AVSNITT II
1. |
Kompletterande information |
1.1 |
Den ersättande utsläppsbegränsande anordningens fabrikat och typ … |
1.2 |
Fordonstyper för vilka denna typ av utsläppsbegränsande anordning är godkänd som ersättningsdel … |
1.3 |
Typer av fordon som den ersättande utsläppsbegränsande anordningen har provats på … |
1.3.1 |
Har den ersättande utsläppsbegränsande anordningen visats vara kompatibel med OBD-kraven (Ja/Nej) (7) … |
2. |
Teknisk tjänst som ansvarar för att utföra provningarna … |
3. |
Provningsrapportens datum … |
4. |
Provningsrapportens nummer … |
5. |
Anmärkningar … |
6. |
Ort … |
7. |
Datum … |
8. |
Underskrift … |
Bilagor |
Informationspaket. |
(1) Stryk det som inte är tillämpligt.
(2) Stryk det som inte är tillämpligt.
(3) Stryk det som inte är tillämpligt.
(4) Stryk det som inte är tillämpligt.
(5) Stryk det som inte är tillämpligt.
(6) Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, ska dessa tecken ersättas av symbolen ”?” (t.ex. ABC??123??).
(7) Stryk det som inte är tillämpligt.
Tillägg 3
Exempel på EG-typgodkännandemärken
(se punkt 3.2 i denna bilaga)
Godkännandemärket ovan fäst på en komponent i en ersättande utsläppsbegränsande anordning visar att typen i fråga har godkänts i Frankrike (e2) enligt denna förordning. Godkännandenumrets första två siffror (00) visar att delen godkänts enligt denna förordning. De följande fyra siffrorna (1234) är det basgodkännandenummer som tilldelats den ersättande utsläppsbegränsande anordningen i fråga av godkännandemyndigheten.
BILAGA XIV
Tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordonet
1. INLEDNING
1.1 |
I denna bilaga anges tekniska krav för tillgång till OBD-information och reparations- och underhållsinformation om fordon. |
2. KRAV
2.1 |
Den information om OBD och reparation och underhåll av fordonet som finns på webbplatser ska följa de tekniska specifikationerna i OASIS Document SC2-D5, "Format of Automotive Repair Information", version 1.0, av den 28 maj 2003 (1) och avsnitten 3.2, 3.5 (exkl. 3.5.2), 3.6, 3.7 och 3.8 i OASIS Document SC1-D2, "Autorepair Requirements Specification", version 6.1, av den 10 januari 2003 (2), och bara använda öppna text- och grafikformat eller format som kan visas och skrivas ut enbart med hjälp av standardprogram som är fritt tillgängliga, lätta att installera och kan köras under vedertagna operativsystem. Där så är möjligt ska nyckelorden i metadata följa ISO 15031-2. Informationen ska alltid vara tillgänglig, utom när underhållsarbete måste utföras av webbplatsen. De som vill ha rätt att kopiera eller återpublicera informationen bör förhandla direkt med den berörda tillverkaren. Information för utbildningsmaterial ska också hållas tillgängligt, men får presenteras på annat sätt än på en webbplats.
Information om alla delar av fordonet – såsom det identifieras genom fordonets identifikationsnummer (VIN) och eventuella ytterligare kriterier, t.ex. hjulbas, motorstyrka, utförande eller tillbehör – som monterats av tillverkaren och som kan ersättas av reservdelar som tillverkaren tillhandahåller sina auktoriserade återförsäljare och verkstäder eller tredje part genom en hänvisning till originaldelarnas nummer, ska finnas tillgänglig i en databas som ska vara lättåtkomlig för oberoende aktörer. Denna databas ska innehålla fordonets identifikationsnummer, originaldelarnas nummer, originaldelarnas namn, giltighetsuppgifter (datum för giltighetens början och slut), monteringsuppgifter och, i tillämpliga fall, strukturegenskaper. Informationen i databasen ska uppdateras regelbundet. Uppdateringarna ska bl.a. omfatta alla modifikationer av enskilda fordon efter tillverkningen, om sådana uppgifter finns tillgängliga för de auktoriserade återförsäljarna. |
2.2 |
Tillgång till fordonets säkerhetsanordningar som auktoriserade återförsäljare och reparatörer använder ska tillhandahållas oberoende aktörer med skyddad säkerhetsteknik i enlighet med följande krav:
Forumet för tillgång till fordonsinformation som inrättas i artikel 13.9 kommer att fastställa parametrarna för att uppfylla dessa krav utifrån den senaste tekniska utvecklingen. De oberoende aktörerna ska godkännas och få auktorisation för detta syfte på grundval av handlingar som visar att de bedriver seriös verksamhet och inte har dömts för brott av betydelse i sammanhanget. |
2.3 |
Omprogrammering av styrenheter ska ske i enlighet med antingen ISO 22900 eller SAE J2534, oavsett datumet för typgodkännandet. För att validera kompatibiliteten mellan en tillverkarspecifik applikation och gränssnittet för fordonskommunikation som överensstämmer med ISO 22900 eller SAE J2534, ska tillverkaren erbjuda antingen validering av gränssnitt som utvecklats oberoende, eller uppgifter och utlåning av särskild hårdvara som krävs för att en tillverkare av gränssnittet själv ska kunna göra en sådan validering. Villkoren i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 715/2007 gäller för avgifter för sådan validering eller uppgifter och hårdvara. |
2.4 |
Alla utsläppsrelaterade felkoder ska överensstämma med tillägg 1 till bilaga XI. |
2.5 |
För tillgång till annan information om OBD och reparation och underhåll av fordonet än sådan som rör säkra delar av fordonet, får registreringskraven för en oberoende aktörs användning av tillverkarens webbplats endast omfatta sådana uppgifter som krävs för att bekräfta hur betalning för informationen ska ske. För information om tillgång till säkra delar av fordonet ska den oberoende aktören uppvisa ett certifikat som överensstämmer med ISO 20828 för att identifiera sig själv och sin organisation, och tillverkaren ska svara med sitt eget certifikat i överensstämmelse med ISO 20828 för att bekräfta för den oberoende aktören att denne kommunicerar med den aktuella tillverkarens legitima webbplats. Bägge parter ska föra en logg över alla sådana transaktioner med angivande av fordon och ändringar av dem enligt denna bestämmelse. |
2.6 |
Om informationen om OBD och reparation och underhåll av fordonet på en tillverkares webbplats inte innehåller särskild relevant information som möjliggör korrekt konstruktion och tillverkning av eftermonterade system för alternativa bränslen, ska varje berörd tillverkare av eftermonterade system för alternativa bränslen kunna få tillgång till information enligt punkterna 0, 2, och 3 i tillägg 3 till bilaga I genom att direkt vända sig till tillverkaren med en begäran om det. Kontaktuppgifter för det syftet ska anges tydligt på tillverkarens webbplats och informationen ska lämnas inom 30 dagar. Sådan information måste bara lämnas för eftermonterade system för alternativa bränslen som omfattas av Uneces föreskrifter nr 115 (3) eller för eftermonterade komponenter för alternativa bränslen som ingår i system som omfattas av Uneces föreskrifter nr 115, och måste endast lämnas som svar på en begäran där det tydligt anges exakta specifikationer för den fordonsmodell som informationen krävs för och där det uttryckligen anges att informationen krävs för utveckling av eftermonterade system eller komponenter för alternativa bränslen som omfattas av Uneces föreskrifter nr 115. |
2.7 |
Tillverkarna ska på sina webbplatser för reparationsinformation ange typgodkännandenummer per modell. |
2.8 |
Tillverkarna ska fastställa rimliga och proportionerliga avgifter för tillgång per timme, per dag, per månad, per år och per transaktion till sina webbsidor med information om reparation och underhåll. |
(1) På följande webbplats: http://www.oasis-open.org/committees/download.php/2412/Draft%20Committee%20Specification.pdf
(2) På följande webbplats: http://lists.oasis-open.org/archives/autorepair/200302/pdf00005.pdf
BILAGA XV
Ej tilldelad
BILAGA XVI
KRAV FÖR FORDON SOM ANVÄNDER REAGENS I SYSTEMET FÖR EFTERBEHANDLING AV AVGASER
1. INLEDNING
I denna bilaga beskrivs kraven för fordon som använder reagens i systemet för efterbehandling av avgaser för att minska utsläppen.
Kraven ska vara de som fastställs i tillägg 6 till Uneces föreskrifter nr 83, med följande undantag.
Hänvisningen till bilaga 1 i punkt 4.1 i tillägg 6 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som hänvisning till tillägg 3 till bilaga I till denna förordning.
BILAGA XVII
ÄNDRINGAR AV FÖRORDNING (EG) NR 692/2008
1. |
Tillägg 3 till bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
I tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008 ska raderna ZD–ZL och ZX, ZY ändras på följande sätt:
|
BILAGA XVIII
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM BILAGORNA I, II, III, VIII OCH IX TILL DIREKTIV 2007/46/EG
Ändringar av bilaga I till direktiv 2007/46/EG
1. |
Bilaga I till direktiv 2007/46/EG ska ändras på följande sätt:
|
Ändringar av bilaga II till direktiv 2007/46/EG
2. |
Bilaga II ska ändras på följande sätt:
|
Ändringar av bilaga III till direktiv 2007/46/EG
3. |
Bilaga III till direktiv 2007/46/EG ska ändras på följande sätt:
|
Ändringar av bilaga VIII till direktiv 2007/46/EG
4. |
Bilaga VIII till direktiv 2007/46/EG ska ändras på följande sätt:
”BILAGA VIII PROVNINGSRESULTAT (Ska fyllas i av typgodkännandemyndigheten och bifogas fordonets EG-typgodkännandeintyg) I samtliga fall ska det tydligt anges för vilken variant och version som informationen gäller. En version får inte ha mer än ett resultat. Det är dock tillåtet med en kombination av flera resultat per version där det sämsta resultatet anges. I det senare fallet ska en anmärkning förklara att för punkter som är markerade med en asterisk (*) anges endast det sämsta resultatet. 1. Resultat av ljudnivåprovningen Numret på den grundrättsakt och den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. I fråga om en rättsakt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt: …
2. Resultat av provningen av avgasutsläpp 2.1. Utsläpp från motorfordon provade enligt provningsförfarandet för lätta fordon Ange den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. Ange även genomförandestadium om det rör sig om en rättsakt med två eller fler genomförandestadier. … Bränslen (1) … (diesel, bensin, motorgas, naturgas, tvåbränsle: bensin/naturgas, motorgas, naturgas/biometan, flexbränsle: bensin/etanol) 2.1.1 Provning av typ 1 (2), (3) (utsläpp från fordon i provcykeln efter kallstart) NEDC medelvärden, WLTP högsta värden
Korrigering av omgivningstemperaturen (ATCT-provning)
Korrektionsfaktorer för familjen (FCF)
2.1.2 Typ 2-provning (4), (5) (utsläppsuppgifter som krävs vid typgodkännande för trafikduglighet) Typ 2, tomgångsprovning, lågt varvtal
Typ 2, tomgångsprovning, högt varvtal
2.1.3 Typ 3-provning (utsläpp av vevhusgaser) … 2.1.4 Typ 4-provning (utsläpp genom avdunstning): … g/provning 2.1.5 Typ 5-provning (hållbarhet hos föroreningsbegränsande anordningar)
2.1.6 Typ 6-provning (genomsnittliga utsläpp vid låg omgivningstemperatur):
2.1.7 OBD: ja/nej (7) 2.2 Utsläpp från motorer provade enligt provningsförfarandet för tunga fordon. Ange den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. Ange även genomförandestadium om det rör sig om en rättsakt med två eller fler genomförandestadier: … Bränslen (8) …(diesel, bensin, motorgas, naturgas, etanol …) 2.2.1 Resultat av ESC-provningen (9), (10), (11)
2.2.2 Resultat av ELR-provningen (12)
2.2.3 Resultat av ETC-provningen (13), (14)
2.2.4 Tomgångsprovning (15)
2.3. Föroreningar från dieselmotorer Ange den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. Ange även genomförandestadium om det rör sig om en rättsakt med två eller fler genomförandestadier: … 2.3.1 Provresultat vid fullgasacceleration
3. Resultat av provningen av koldioxidutsläpp, bränsle/elförbrukning och räckvidd vid eldrift Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakt som gäller godkännandet … 3.1. Förbränningsmotorer, inklusive icke externt laddbara hybridelfordon (NOVC) (16) (17)
Upprepa för varje interpoleringsfamilj eller vägmotståndsmatrisfamilj. 3.2. Externt laddbara hybridelfordon (OVC) (23)
Upprepa för varje interpoleringsfamilj. 3.3. Fordon med endast eldrift (24)
3.4. Vätgasfordon med bränsleceller (25)
3.5 Rapporter från korrelationsverktyget i enlighet med genomförandeförordning (EG) 2017/1152 Upprepa för varje interpoleringsfamilj eller vägmotståndsmatrisfamilj. Identifierare för interpoleringsfamilj eller vägmotståndsmatrisfamilj [Fotnot: ’typgodkännandenummer + sekvensnummer för interpoleringsfamilj’] … VH-rapport … VL-rapport (i tillämpliga fall) … V representativt … 4. Resultat av provningarna för fordon utrustade med miljöinnovationer (26) (27) (28) Enligt föreskrifter nr 83 (om tillämpligt)
Enligt bilaga XXI i förordning (EU) 2017/1151 (om tillämpligt)
4.1. Allmän kod för miljöinnovationerna (37)… Förklaringar
|
Ändringar av bilaga IX till direktiv 2007/46/EG
5. |
Bilaga IX till direktiv 2007/46/EG ska ersättas med följande:
”BILAGA IX EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE 0. MÅL Intyget om överensstämmelse är en försäkran som av fordonstillverkaren avges till köparen för att försäkra denne om att det fordon som förvärvats överensstämmer med den lagstiftning som gällde i Europeiska unionen vid tillverkn ingstillfället. Intyget om överensstämmelse syftar också till att möjliggöra för behöriga myndigheter i medlemsstaterna att registrera fordon utan att behöva kräva att den sökande inkommer med ytterligare teknisk dokumentation. Därför ska intyget om överensstämmelse innehålla följande:
1. ALLMÄN BESKRIVNING
2. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
DEL I FÄRDIGBYGGDA OCH ETAPPVIS FÄRDIGBYGGDA FORDON MALL A1 – SIDA 1 FÄRDIGBYGGDA FORDON EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE Sida 1 Undertecknad [… (fullständigt namn och befattning)] intygar härmed att fordonet:
i alla avseenden överensstämmer med den typ som beskrivs i det godkännande (… typgodkännandenummer inkl. utökningsnummer) som utfärdats den (… datum för utfärdande) och att det varaktigt kan registreras i de medlemsstater med höger-/vänstertrafik (2) som tillämpar metersystemsenheter/brittiska enheter (3) för hastighetsmätaren och metersystemsenheter/brittiska enheter (3) för vägmätaren (i tillämpliga fall) (4).
MALL A2 – SIDA 1 FÄRDIGBYGGDA FORDON SOM TYPGODKÄNTS I SMÅ SERIER
EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE Sida 1 Undertecknad [… (fullständigt namn och befattning)] intygar härmed att fordonet:
i alla avseenden överensstämmer med den typ som beskrivs i det godkännande (… typgodkännandenummer inkl. utökningsnummer) som utfärdats den (… datum för utfärdande) och att det varaktigt kan registreras i de medlemsstater med höger-/vänstertrafik (2) som tillämpar metersystemsenheter/brittiska enheter (3) för hastighetsmätaren och metersystemsenheter/brittiska enheter (3) för vägmätaren (i tillämpliga fall) (4).
MALL B – SIDA 1 ETAPPVIS FÄRDIGBYGGDA FORDON EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE Sida 1 Undertecknad [… (fullständigt namn och befattning)] intygar härmed att fordonet:
Bilagor Intyg om överensstämmelse för varje föregående etapp. SIDA 2 FORDONSKATEGORI M1 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Motor
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Karosseri
Miljöprestanda
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift (i tillämpliga fall)
2. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon (i tillämpliga fall)
3. Fordon utrustat med miljöinnovationer: ja/nej (38)
4. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift, enligt 1151/2017 (i tillämpliga fall)
5. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon, enligt 1151/2017 (i tillämpliga fall) 5.1 Fordon med endast eldrift
5.2 Externt laddbara hybridelfordon
Övrigt
Ytterligare kombinationer av däck och hjul: Tekniska parametrar (ingen hänvisning till RR) SIDA 2 FORDONSKATEGORI M2 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Motor
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Karosseri
Kopplingsanordning
Miljöprestanda
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift (i tillämpliga fall)
2. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon (i tillämpliga fall)
3. Fordon utrustat med miljöinnovationer: ja/nej (38)
4. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift, enligt förordning (EU) 2017/1151 (i tillämpliga fall)
5. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon, enligt förordning (EU) 2017/1151 (i tillämpliga fall) 5.1 Fordon med endast eldrift
5.2 Externt laddbara hybridelfordon
Övrigt
SIDA 2 FORDONSKATEGORI M3 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Motor
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Karosseri
Kopplingsanordning
Miljöprestanda
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
Övrigt
SIDA 2 FORDONSKATEGORI N1 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Motor
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Karosseri
Kopplingsanordning
Miljöprestanda
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift (i tillämpliga fall)
2. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon (i tillämpliga fall)
3. Fordon utrustat med miljöinnovationer: ja/nej (38)
4. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift, enligt förordning (EU) 2017/1151 (om tillämplig)
5. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon, enligt förordning (EU) 2017/1151 (i tillämpliga fall) 5.1 Fordon med endast eldrift (38) (i tillämpliga fall)
5.2 Externt laddbara hybridelfordon (38) (i tillämpliga fall)
Övrigt
Förteckning över däck Tekniska parametrar (ingen hänvisning till RR) SIDA 2 FORDONSKATEGORI N2 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Motor
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Karosseri
Kopplingsanordning
Miljöprestanda
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift (i tillämpliga fall)
2. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon (i tillämpliga fall)
3. Fordon utrustat med miljöinnovationer: ja/nej (38)
4. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift, enligt 1151/2017
5. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon, enligt 1151/2017 (i tillämpliga fall) 5.1 Fordon med endast eldrift (38) (i tillämpliga fall)
5.2 Externt laddbara hybridelfordon (38) (i tillämpliga fall)
Övrigt
SIDA 2 FORDONSKATEGORI N3 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Motor
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Karosseri
Kopplingsanordning
Miljöprestanda
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
Övrigt
SIDA 2 FORDONSKATEGORIERNA O1 OCH O2 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Karosseri
Kopplingsanordning
Övrigt
SIDA 2 FORDONSKATEGORIERNA O3 OCH O4 (färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Karosseri
Kopplingsanordning
Övrigt
DEL II ICKE FÄRDIGBYGGDA FORDON MALL C1 – SIDA 1 ICKE FÄRDIGBYGGDA FORDON EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE Sida 1 Undertecknad [… (fullständigt namn och befattning)] intygar härmed att fordonet:
i alla avseenden överensstämmer med den typ som beskrivs i det godkännande (… typgodkännandenummer inkl. utökningsnummer) som utfärdats den (… datum för utfärdande) och inte kan registreras varaktigt utan ytterligare godkännanden.
MALL C2 – SIDA 1 ICKE FÄRDIGBYGGDA FORDON SOM TYPGODKÄNTS I SMÅ SERIER
EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE Sida 1 Undertecknad [… (fullständigt namn och befattning)] intygar härmed att fordonet:
i alla avseenden överensstämmer med den typ som beskrivs i det godkännande (… typgodkännandenummer inkl. utökningsnummer) som utfärdats den (… datum för utfärdande) och inte kan registreras varaktigt utan ytterligare godkännanden.
SIDA 2 FORDONSKATEGORI M1 (icke färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Motor
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Karosseri
Miljöprestanda
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift, enligt förordning (EU) 2017/1151
2. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon
Övrigt
SIDA 2 FORDONSKATEGORI M2 (icke färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Motor
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Kopplingsanordning
Miljöprestanda
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
Övrigt
SIDA 2 FORDONSKATEGORI M3 (icke färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Motor
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Kopplingsanordning
Miljöprestanda
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
Övrigt
SIDA 2 FORDONSKATEGORI N1 (icke färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Motor
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Kopplingsanordning
Miljöprestanda
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift, enligt förordning (EU) 2017/1151
2. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon
3. Fordon utrustat med miljöinnovationer: ja/nej (38)
Övrigt
SIDA 2 FORDONSKATEGORI N2 (icke färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Motor
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Kopplingsanordning
Miljöprestanda
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
Övrigt
SIDA 2 FORDONSKATEGORI N3 (icke-färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Motor
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Bromsar
Kopplingsanordning
Miljöprestanda
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
Övrigt
SIDA 2 FORDONSKATEGORIERNA O1 OCH O2 (icke färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Kopplingsanordning
Övrigt
SIDA 2 FORDONSKATEGORIERNA O3 OCH O4 (icke färdigbyggda fordon) Sida 2 Allmänna konstruktionsegenskaper
Huvudsakliga mått
Vikter
Högsta hastighet
Axlar och hjulupphängning
Kopplingsanordning
Övrigt
Förklarande noter till bilaga IX
|
(*1) EUT L 145, 31.5.2011, s. 1.””
(1) I de fall begränsningar för bränslet är tillämpliga ska dessa anges (t.ex. L-område eller H-område för naturgas).
(2) För tvåbränslefordon ska tabellen upprepas för varje bränsle.
(3) För flexbränslefordon när provningen ska utföras på varje bränsle enligt figur I.2.4 i bilaga I till förordning (EG) nr 1151/2016 och för fordon som drivs med motorgas eller naturgas/biometan, antingen tvåbränsle eller enbränsle, ska tabellen upprepas för varje jämförelsegas som används vid provningen, och en ytterligare tabell ska visa de sämsta uppmätta resultaten. I enlighet med punkt 3.1.4 i bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 83 ska det om tillämpligt anges om resultaten är uppmätta eller beräknade.
(4) För tvåbränslefordon ska tabellen upprepas för varje bränsle.
(5) För flexbränslefordon när provningen ska utföras på varje bränsle enligt figur I.2.4 i bilaga I till förordning (EG) nr 1151 och för fordon som drivs med motorgas eller naturgas/biometan, antingen tvåbränsle eller enbränsle, ska tabellen upprepas för varje jämförelsegas som används vid provningen, och en ytterligare tabell ska visa de sämsta uppmätta resultaten. I enlighet med punkt 3.1.4 i bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 83 ska det om tillämpligt anges om resultaten är uppmätta eller beräknade.
(6) Stryk det som inte är tillämpligt.
(7) Stryk det som inte är tillämpligt.
(8) I de fall begränsningar för bränslet är tillämpliga ska dessa anges (t.ex. L-område eller H-område för naturgas).
(9) Om tillämpligt.
(10) För Euro VI ska ESC förstås som WHSC och ETC som WHTC.
(11) För Euro VI ska, om motorer drivna av komprimerad naturgas eller motorgas provas med olika referensbränslen, tabellen upprepas för varje provat referensbränsle.
(12) Om tillämpligt.
(13) För Euro VI ska ESC förstås som WHSC och ETC som WHTC.
(14) För Euro VI ska, om motorer drivna av komprimerad naturgas eller motorgas provas med olika referensbränslen, tabellen upprepas för varje provat referensbränsle.
(15) Om tillämpligt.
(16) Om tillämpligt.
(17) Upprepa tabellen för varje provat referensbränsle.
(18) För fordon som drivs med naturgas eller en blandning av vätgas och naturgas ska enheten ’l/100 km’ ersättas med ’m3/100 km’ och för fordon som drivs med vätgas med ’kg/100 km’.
(19) För fordon som drivs med naturgas eller en blandning av vätgas och naturgas ska enheten ’l/100 km’ ersättas med ’m3/100 km’ och för fordon som drivs med vätgas med ’kg/100 km’.
(20) För fordon som drivs med naturgas eller en blandning av vätgas och naturgas ska enheten ’l/100 km’ ersättas med ’m3/100 km’ och för fordon som drivs med vätgas med ’kg/100 km’.
(21) Formatet för identifieraren för interpoleringsfamilj anges i punkt 5.0 i bilaga XXI till kommissionens förordning (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 1).
(22) Formatet för identifieraren för vägmotståndsmatrisfamilj anges i punkt 5.0 i bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151.
(23) Om tillämpligt.
(24) Om tillämpligt.
(25) Om tillämpligt.
(h1) |
Upprepa tabellen för varje variant/version. |
(h2) |
Upprepa tabellen för varje provat jämförelsebränsle. |
(h3) |
Utöka tabellen vid behov med en rad för varje miljöinnovation. |
(h4) |
Nummer på kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen. |
(h5) |
Tilldelas i kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen. |
(h6) |
Om en modelleringsmetod tillämpas istället för en provcykel av typ 1 ska detta värde vara det som ges av modelleringsmetoden. |
(h7) |
Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp under typ I enligt Uneces föreskrifter nr 83. |
(h4) |
Nummer på kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen. |
(h5) |
Tilldelas i kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen. |
(h6) |
Om en modelleringsmetod tillämpas istället för en provcykel av typ 1 ska detta värde vara det som ges av modelleringsmetoden. |
(h7) |
Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp under typ I enligt underbilaga 4 till bilaga XXI till förordning 2017/1151. |
(h8) |
Den allmänna koden för miljöinnovationen eller miljöinnovationerna ska bestå av följande delar åtskilda av mellanslag:
|
(1) Identifieringskoden anges.
(2) Ange om fordonet är avsett för användning i antingen höger- eller vänstertrafik eller i både höger- och vänstertrafik.
(3) Ange om den monterade hastighetsmätaren och/eller vägmätaren använder metersystemsenheter eller både metersystemsenheter och brittiska enheter.
(4) Detta yttrande får inte inskränka medlemsstaternas rätt att kräva tekniska anpassningar som gör det möjligt att registrera ett fordon i en annan medlemsstat än den för vilken det var avsett då körriktningen är på motsatta sidan av vägen.
(38) Stryk det som inte är tillämpligt.
(5) Posterna 4 och 4.1 ska ifyllas i enlighet med definitionerna 25 (hjulbas) respektive 26 (axelavstånd) i förordning (EU) nr 1230/2012.
(6) För hybridelfordon anges båda effekterna.
(7) Om det finns mer än en elmotor ska den sammanlagda effekten av alla motorer anges.”
(8) Valfri utrustning under denna not kan tilläggas under’Anmärkningar’.
(9) De koder som beskrivs i bilaga II C ska användas.
(10) Endast följande grundfärger anges: vitt, gult, orange, rött, lila, blått, grönt, grått, brunt eller svart.
(11) Utom säten som endast är avsedda att användas när fordonet är stillastående och antalet rullstolsplatser.
För bussar av fordonskategori M3 ska antalet besättningsmedlemmar ingå i passagerarantal.
(12) Euro-nivånumret tilläggs samt den bokstav som motsvarar de bestämmelser som används för typgodkännande.
(13) Upprepa för de olika bränslen som kan användas. Fordon som kan drivas med både bensin och gasformigt bränsle men vars bensinsystem endast installerats för nödfall eller start och vars bensintank inte rymmer mer än 15 l bensin kommer att betraktas som fordon som endast kan drivas med ett gasformigt bränsle.
(m1) Om det gäller Euro VI dubbelbränslemotorer eller dubbelbränslefordon, upprepa vid behov.
(m2) Endast utsläpp bedömda i enlighet med tillämpliga rättsakter ska anges.
(14) Endast tillämpligt på fordon som godkänts enligt förordning (EG) nr 715/2007.
(p1) Den allmänna koden för miljöinnovationerna ska bestå av följande delar åtskilda av mellanslag:
— |
Godkännandemyndighetens kod enligt bilaga VII. |
— |
En enskild kod för varje miljöinnovation som fordonet utrustats med i enlighet med den kronologiska ordningen av kommissionens godkännandebeslut. (Till exempel ska den allmänna koden för tre miljöinnovationer godkända kronologiskt som 10, 15 och 16 och monterade på ett fordon som certifierats av den tyska godkännandemyndigheten vara: e1 10 15 16.) |
(p2) Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp.
(15) Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz i enlighet med kommissionens beslut 2005/50/EG (EUT L 21, 25.1.2005, s. 15) ska tillverkaren här ange: ’Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz’.
(16) Tillverkaren får fylla i dessa poster antingen för internationell eller nationell trafik eller för bådadera.
För nationell trafik ska koden för det land där fordonet är avsett att registreras anges. Koden ska vara i överensstämmelse med ISO-standarden 3166-1: 2006.
För internationell trafik ska hänvisning göras till direktivnumret (t.ex. ’96/53/EG’ för rådets direktiv 96/53/EG).
(17) För etappvis färdigbyggda fordon av kategori N1 som omfattas av förordning (EG) nr 715/2007.
BILAGA XIX
ÄNDRINGAR AV FÖRORDNING (EU) nr 1230/2012
Förordning (EU) nr 1230/2012 ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 2.5 ska ersättas med följande: ”tilläggsutrustningens vikt: högsta vikt på de kombinationer av tilläggsutrustning som får monteras på fordonet i tillägg till standardutrustningen i enlighet med tillverkarens specifikationer.” |
BILAGA XX
MÄTNING AV NETTOEFFEKT OCH HÖGSTA EFFEKT UNDER 30 MINUTER VID ELEKTRISK KRAFTÖVERFÖRING
1. INLEDNING
I denna bilaga anges krav för mätning av nettomotoreffekt, nettoeffekt och högsta effekt under 30 minuter vid elektrisk kraftöverföring.
2. ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER
2.1 De allmänna kraven för utförande av provningarna och tolkning av resultaten ska vara de som anges i punkt 5 i Uneces föreskrifter nr 85 (1), med de undantag som anges i denna bilaga.
2.2 Provningsbränsle
Punkterna 5.2.3.1, 5.2.3.2.1, 5.2.3.3.1 och 5.2.3.4 i Uneces föreskrifter nr 85 ska tolkas på följande sätt:
Det bränsle som används ska vara det som är tillgängligt på marknaden. Vid tvister ska det lämpliga referensbränsle som anges i bilaga IX till denna förordning användas.
2.3 Effektkorrektionsfaktorer
Med avvikelse från punkt 5.1 i bilaga 5 till Uneces föreskrifter nr 85 ska korrektionsfaktorerna αa eller αd på tillverkarens begäran fastställas till 1 när en turboladdad motor är utrustad med ett system som gör det möjligt att kompensera omgivningstemperatur och höjd.
BILAGA XXI
FÖRFARANDEN FÖR TYP 1-UTSLÄPPSPROVNING
1. INLEDNING
I denna bilaga beskrivs förfarandet för att bestämma nivåerna av utsläpp av gasformiga föreningar, partikelmassa, partikelantal, CO2-utsläpp, bränsleförbrukning, elenergiförbrukning samt räckvidd vid eldrift för lätta fordon.
2. RESERVERAD
3. DEFINITIONER
3.1 Provningsutrustning
3.1.1 |
Noggrannhet: avser skillnaden mellan ett uppmätt värde och ett referensvärde, vilket kan spåras till en nationell standard, och beskriver ett resultats korrekthet. Se figur 1. |
3.1.2 |
Kalibrering: en process för att ställa in ett mätsystems respons, så att systemets utdata överensstämmer med referenssignaler inom ett visst intervall. |
3.1.3 |
Kalibreringsgas: en gasblandning som används för att kalibrera gasanalysatorer. |
3.1.4 |
Metod med dubbel utspädning: en process där en del av det utspädda avgasflödet avskiljs och blandas med en lämplig mängd utspädningsluft före partikelprovtagningsfiltret. |
3.1.5 |
System med fullflödesavgasutspädning: system där fordonets totala avgasflöde under kontrollerade former kontinuerligt späds ut med omgivningsluft med hjälp av en konstantvolymprovtagare (CVS). |
3.1.6 |
Linjärisering: användning av en rad koncentrationer eller material för att upprätta ett matematiskt förhållande mellan koncentrationen och systemets respons. |
3.1.7 |
Omfattande underhåll: justering, reparation eller byte av en komponent eller modul som skulle kunna påverka mätnoggrannheten. |
3.1.8 |
Icke-metankolväten (NMHC): totala kolväten (THC) minus metan (CH4). |
3.1.9 |
Precision: den grad i vilken upprepade mätningar under oförändrade förhållanden visar samma resultat (figur 1); hänvisar i denna bilaga alltid till en standardavvikelse. |
3.1.10 |
Referensvärde: ett värde som kan spåras till en nationell standard. Se figur 1. |
3.1.11 |
Börvärde: målvärdet som ett styrsystem försöker nå. |
3.1.12 |
Spänna: justera ett instrument så att det ger korrekt respons gentemot en kalibreringsstandard som motsvarar 75–100 % av det högsta värdet i instrumentets mätområde eller det förväntade användningsområdet. |
3.1.13 |
Totala kolväten (THC): alla flyktiga föreningar som går att mäta med en flamjoniseringsdetektor (FID). |
3.1.14 |
Kontroll: utvärdering av om ett mätsystems utdata överensstämmer med tillämpade referenssignaler, inom ett eller flera förbestämda gränsvärden. |
3.1.15 |
Nollgas: en gas som inte innehåller den komponent som analyseras och som används för att ställa in nollutslag i en analysator. |
Figur 1
Definition av noggrannhet, precision och referensvärde
3.2 Inställning av vägmotstånd och dynamometer
3.2.1 |
Luftmotstånd: den kraft som motverkar fordonets rörelse framåt genom luften. |
3.2.2 |
Aerodynamisk stagnationspunkt: den punkt på ytan av ett fordon där vindhastigheten är noll. |
3.2.3 |
Anemometerblockering: påverkan på anemometermätningen på grund av fordonets närvaro där den skenbara lufthastigheten skiljer sig från fordonshastigheten kombinerad med vindhastigheten relativt marken. |
3.2.4 |
Begränsad analys: fordonets frontarea och luftmotståndskoefficient har bestämts separat och dessa värden ska användas i rörelseekvationen. |
3.2.5 |
Vikt i körklart skick: fordonets vikt med bränsletankarna fyllda till minst 90 % av kapaciteten, inklusive förarens vikt och vikten på bränsle och vätskor, med standardutrustningen monterad enligt tillverkarens specifikationer och, i förekommande fall, vikten på karosseri, förarhytt, koppling, reservhjul och verktyg. |
3.2.6 |
Förarens vikt: en nominell vikt på 75 kg placerad på förarplatsens referenspunkt. |
3.2.7 |
Största fordonslast: fordonets högsta tekniskt tillåtna lastade vikt minus vikten i körklart skick, 25 kg samt tilläggsutrustningens vikt enligt definitionen i punkt 3.2.8. |
3.2.8 |
Tilläggsutrustningens vikt: högsta vikt på de kombinationer av tilläggsutrustning som får monteras på fordonet i tillägg till standardutrustningen i enlighet med tillverkarens specifikationer. |
3.2.9 |
Tilläggsutrustning: alla funktioner som inte ingår i den standardutrustning som monteras på ett fordon under tillverkarens ansvar och som kan beställas av kunden. |
3.2.10 |
Atmosfäriska referensförhållanden (för mätningar av vägmotstånd): de atmosfäriska förhållanden som dessa mätresultat korrigeras efter:
|
3.2.11 |
Referenshastighet: den fordonshastighet vid vilken vägmotståndet bestäms eller chassidynamometerns belastning kontrolleras. |
3.2.12 |
Vägmotstånd: den kraft som motstår fordonets rörelse framåt, uppmätt med avstannandemetoden eller metoder som är likvärdiga i fråga om inkluderingen av friktionsförluster i kraftöverföringen. |
3.2.13 |
Rullmotstånd: däckens kraft i motsatt riktning mot fordonets rörelse. |
3.2.14 |
Körmotstånd: det vridmoment som motstår fordonets rörelse framåt, uppmätt med vridmomentmätare som monterats på fordonets drivna hjul. |
3.2.15 |
Simulerat vägmotstånd: det vägmotstånd fordonet utsätts för på chassidynamometern, vilket är avsett att reproducera det vägmotstånd som uppmäts på vägen och utgörs av den kraft som anbringas av chassidynamometern och de krafter som motstår fordonet när det körs på chassidynamometern, och approximeras av de tre koefficienterna av ett andra gradens polynom. |
3.2.16 |
Simulerat körmotstånd: det vägmotstånd fordonet utsätts för på chassidynamometern, vilket avsett att reproducera det vägmotstånd som uppmäts på vägen och utgörs av det vridmoment som anbringas av chassidynamometern och det vridmoment som motstår fordonet när det körs på chassidynamometern, och approximeras av de tre koefficienterna av ett andra gradens polynom. |
3.2.17 |
Stationär anemometri: mätning av vindhastighet och vindriktning med en anemometer som är placerad på den plats och den höjd över vägen längs provvägen där vindförhållandena är som mest representativa. |
3.2.18 |
Standardutrustning: grundkonfigurationen för ett fordon som är utrustat med alla funktioner som krävs enligt de rättsakter som avses i bilaga IV och bilaga XI till direktiv 2007/46/EG, inklusive alla funktioner som är monterade utan att ge upphov till ytterligare specifikationer på konfigurations- eller utrustningsnivå. |
3.2.19 |
Målvägmotstånd: det vägmotstånd som ska reproduceras. |
3.2.20 |
Målkörmotstånd: det körmotstånd som ska reproduceras på chassidynamometern. |
3.2.21 |
Reserverad |
3.2.22 |
Vindkorrigering: korrigering av vindens påverkan på vägmotståndet med utgångspunkt i indata från stationär eller fordonsbaserad anemometri. |
3.2.23 |
Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: den högsta vikten på ett fordon baserat på dess konstruktionsegenskaper och konstruktionsprestanda. |
3.2.24 |
Fordonets faktiska vikt: vikten i körklart skick plus vikten på den tilläggsutrustning som är monterad på det enskilda fordonet. |
3.2.25 |
Fordonets provningsvikt: summan av fordonets faktiska vikt, 25 kg och den vikt som är representativ för fordonets last. |
3.2.26 |
Vikt som är representativ för fordonets last: x procent av största fordonslast där x är 15 % för fordon av kategori M och 28 % för fordon av kategori N. |
3.2.27 |
Fordonskombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt (MC): den högsta vikten på kombinationen av ett motorfordon och ett eller flera släpfordon, baserat på kombinationens konstruktionsegenskaper och konstruktionsprestanda, eller den högsta vikten på kombinationen av en dragbil och en påhängsvagn. |
3.3 Fordon med endast eldrift, hybridelfordon och bränslecellsfordon
3.3.1 |
Helt elektrisk räckvidd (AER): den totala sträcka som ett externt laddbart hybridelfordon har kört från den laddningstömmande provningens början till den tidpunkt under provningen då förbränningsmotorn börjar förbruka bränsle. |
3.3.2 |
Räckvidd vid endast eldrift (PER): den totala sträcka som ett fordon med endast eldrift har kört från den laddningstömmande provningens början till dess att avbrytningskriteriet har uppnåtts. |
3.3.3 |
Faktisk laddningstömmande räckvidd (RCDA): den sträcka som har körts under en serie WLTC-cykler under laddningstömmande driftsförhållanden tills det uppladdningsbara elenergilagringssystemet har laddats ur. |
3.3.4 |
Räckvidd för laddningstömmande cykel (RCDC): sträckan från den laddningstömmande provningens början till slutet av den sista cykeln före den eller de cykler som uppfyller avbrytningskriteriet, inklusive övergångscykeln under vilken fordonet kan ha körts i både laddningstömmande och laddningsbevarande läge. |
3.3.5 |
Laddningstömmande driftsförhållande: driftsförhållande där den energi som lagras i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet kan variera men i genomsnitt minskar medan fordonet körs, fram till övergången till laddningsbevarande drift. |
3.3.6 |
Laddningsbevarande driftsförhållande: driftsförhållande där den energi som lagras i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet kan variera men i genomsnitt bibehålls på en neutral laddningsbalansnivå medan fordonet körs. |
3.3.7 |
Användningsfaktorer är kvoter baserade på körstatistik som är beroende av den räckvidd som uppnås under laddningstömmande förhållanden och används för viktning av laddningstömmande och laddningsbevarande avgasutsläppsföreningar, CO2-utsläpp och bränsleförbrukning för externt laddbara hybridelfordon. |
3.3.8 |
Elmaskin (EM): en energiomvandlare som omvandlar elektrisk energi till mekanisk och vice versa. |
3.3.9 |
Energiomvandlare: ett system där den utgående energin är av en annan form än den ingående energin. |
3.3.9.1 |
Framdrivningsenergiomvandlare: en energiomvandlare för framdrivningssystemet som inte är kringutrustning och vars utgående energi används direkt eller indirekt för framdrivning av fordonet. |
3.3.9.2 |
Kategori av framdrivningsenergiomvandlare: (i) en förbränningsmotor, (ii) en elmaskin eller (iii) en bränslecell. |
3.3.10 |
Energilagringssystem: system som lagrar energi och frigör den i samma form. |
3.3.10.1 |
System för lagring av framdrivningsenergi: ett energilagringssystem för framdrivningssystemet som inte är kringutrustning och vars utgående energi används direkt eller indirekt för framdrivning av fordonet. |
3.3.10.2 |
Kategori av system för lagring av framdrivningsenergi: (i) ett bränslelagringssystem, (ii) ett uppladdningsbart system för lagring av elenergi eller (iii) ett uppladdningsbart system för lagring av mekanisk energi. |
3.3.10.3 |
Energiform: (i) elektrisk energi, (ii) mekanisk energi eller (iii) kemisk energi (inklusive bränslen). |
3.3.10.4 |
Bränslelagringssystem: ett system för lagring av framdrivningsenergi som lagrar kemisk energi som flytande eller gasformigt bränsle. |
3.3.11 |
Likvärdig helt elektrisk räckvidd (EAER): den andel av den totala faktiska laddningstömmande räckvidden (RCDA) som kommer av användningen av elektricitet från det uppladdningsbara elenergilagringssystemet under provningen av laddningstömmande räckvidd. |
3.3.12 |
Hybridelfordon (HEV): hybridfordon i vilket en av framdrivningsenergiomvandlarna är en elmaskin. |
3.3.13 |
Hybridfordon (HV): ett fordon utrustat med ett framdrivningssystem som har minst två olika kategorier av framdrivningsenergiomvandlare och minst två olika kategorier av system för lagring av framdrivningsenergi. |
3.3.14 |
Nettoenergiförändring: kvoten av energiförändringen i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet delat med provfordonets energibehov för cykeln. |
3.3.15 |
Ej externt laddbart hybridelfordon (NOVC-HEV): hybridelfordon som inte kan laddas från en extern källa. |
3.3.16 |
Externt laddbart hybridelfordon (OVC-HEV): hybridelfordon som kan laddas från en extern källa. |
3.3.17 |
Fordon med endast eldrift (PEV): ett fordon utrustat med ett framdrivningssystem vars framdrivningsenergiomvandlare endast består av elmaskiner och vars system för lagring av framdrivningsenergi endast består av uppladdningsbara elenergilagringssystem. |
3.3.18 |
Bränslecell: en energiomvandlare som omvandlar (ingående) kemisk energi till (utgående) elektrisk energi eller vice versa. |
3.3.19 |
Bränslecellsfordon (FCV): ett fordon försett med ett framdrivningssystem vars framdrivningsenergiomvandlare endast består av en eller flera bränsleceller och en eller flera elmaskiner. |
3.3.20 |
Bränslecellshybridfordon (FCHV): ett bränslecellsfordon försett med ett framdrivningssystem vars system för lagring av framdrivningsenergi består av minst ett bränslelagringssystem och minst ett uppladdningsbart elenergilagringssystem. |
3.4 Framdrivningssystem
3.4.1 |
Framdrivningssystem: den i ett fordon samlade kombinationen av system för lagring av framdrivningsenergi, framdrivningsenergiomvandlare och kraftöverföringssystem som alstrar den mekaniska energin vid hjulen för framdrivning av fordonet, samt kringutrustning. |
3.4.2 |
Hjälpanordningar: energiförbrukande, omvandlande, lagrande eller försörjande anordningar eller system som inte är kringutrustning och som monteras i fordonet för andra ändamål än att driva fordonet framåt och därför inte anses vara en del av framdrivningssystemet. |
3.4.3 |
Kringutrustning: energiförbrukande, omvandlande, lagrande eller försörjande anordningar i vilka energin inte främst används för att driva fordonet framåt, eller andra delar, system och styrenheter som är väsentliga för framdrivningssystemets funktion. |
3.4.4 |
Kraftöverföring: framdrivningssystemets sammankopplade komponenter för överföring av den mekaniska energin mellan framdrivningsenergiomvandlare och hjul. |
3.4.5 |
Manuell transmission: en transmission där växling endast kan ske genom en åtgärd av föraren. |
3.5 Allmänt
3.5.1 |
Kriterieutsläpp: de utsläppsföreningar för vilka gränsvärden anges i denna förordning. |
3.5.2 |
Reserverad |
3.5.3 |
Reserverad |
3.5.4 |
Reserverad |
3.5.5 |
Reserverad |
3.5.6 |
Energibehov för cykel: den beräknade positiva energi som fordonet behöver för att köra den föreskrivna cykeln. |
3.5.7 |
Reserverad |
3.5.8 |
Förarvalbart läge: ett specifikt läge som kan väljas av föraren och som skulle kunna påverka utsläpp eller bränsle- och/eller energiförbrukning. |
3.5.9 |
Dominerande läge: avser i den här bilagan ett enda läge som alltid väljs när fordonet startas, oavsett vilket driftsläge som var aktivt när fordonet senast stängdes av. |
3.5.10 |
Referensförhållanden (med avseende på beräkning av massutsläpp): de förhållanden som gasdensiteter är baserade på, dvs. 101,325 kPa och 273,15 K (0 °C). |
3.5.11 |
Avgasutsläpp: utsläpp av gasformiga, fasta och flytande föreningar. |
3.6 PM/PN
Begreppet partikel används traditionellt för det ämne som framträder (uppmäts) i luften (suspenderat ämne), och begreppet partikelmassa för det deponerade ämnet.
3.6.1 |
Antal utsläppta partiklar (PN): det totala antalet fasta partiklar som släpps ut via fordonets avgaser, som fastställts i enlighet med de metoder för utspädning, provtagning och mätning som anges i denna bilaga. |
3.6.2 |
Partikelmassautsläpp (PM): massan av ett partikelmaterial i fordonets avgaser, som fastställts i enlighet med de metoder för utspädning, provtagning och mätning som anges i denna bilaga. |
3.7 WLTC
3.7.1 |
Nominell motoreffekt: maximal motoreffekt i kW i enlighet med kraven i bilaga XX till denna förordning. |
3.7.2 |
Högsta hastighet: den maximala fordonshastighet som tillverkaren har uppgett. |
3.8 Förfarande
3.8.1 |
Periodiskt regenererande system: anordning för begränsning av avgasutsläpp (t.ex. katalysator eller partikelfälla) för vilken en periodisk regenereringsprocess krävs efter normal körning i mindre än 4 000 km. |
3.9 Provning med korrigering av omgivningstemperaturen (underbilaga 6a)
3.9.1 |
Anordning för aktiv värmelagring: en teknik som lagrar värme i valfri anordning på ett fordon och avger värmen till en komponent i framdrivningssystemet under en angiven tidsperiod vid motorstart. Den kännetecknas av den lagrade entalpin i systemet och tiden för värmeavgivning till framdrivningssystemets komponenter. |
3.9.2 |
Isoleringsmaterial: allt material i motorrummet som är fäst vid motorn och/eller chassit och har en värmeisolerande effekt och en värmeledningsförmåga på högst 0,1 W/(mK). |
4. FÖRKORTNINGAR
4.1 Allmänna förkortningar
AC |
Växelström |
CFV |
Venturirör för kritiskt flöde |
CFO |
Munstycke för kritiskt flöde |
CLD |
Kemiluminiscensdetektor |
CLA |
Kemiluminiscensanalysator |
CVS |
Konstantvolymprovtagare |
DC |
Likström |
ET |
Förångningsrör |
Extra hög2 |
Extra hög fas av WLTC-cykeln för klass 2-fordon |
Extra hög3 |
Extra hög fas av WLTC-cykeln för klass 3-fordon |
FCHV |
Bränslecellshybridfordon |
FID |
Flamjoniseringsdetektor |
FSD |
Fullt skalutslag |
GC |
Gaskromatograf |
HEPA |
Högeffektivt partikelluftfilter |
HFID |
Uppvärmd flamjoniseringsdetektor |
Hög2 |
Hög fas av WLTC-cykeln för klass 2-fordon |
Hög3-1 |
Hög fas av WLTC-cykeln för klass 3-fordon med vmax < 120 km/h |
Hög3-2 |
Hög fas av WLTC-cykeln för klass 3-fordon med vmax ≥ 120 km/h |
ICE |
Förbränningsmotor |
LoD |
Detektionsgräns |
LoQ |
Kvantifieringsgräns |
Låg1 |
Låg fas av WLTC-cykeln för klass 1-fordon |
Låg2 |
Låg fas av WLTC-cykeln för klass 2-fordon |
Låg3 |
Låg fas av WLTC-cykeln för klass 3-fordon |
Medel1 |
Medelfas av WLTC-cykeln för klass 1-fordon |
Medel2 |
Medelfas av WLTC-cykeln för klass 2-fordon |
Medel3-1 |
Medelfas av WLTC-cykeln för klass 3-fordon med vmax < 120 km/h |
Medel3-2 |
Medelfas av WLTC-cykeln för klass 3-fordon med vmax ≥ 120 km/h |
LC |
Vätskekromatografi |
LPG |
Motorgas |
NDIR |
Icke-dispersiv infraröd(analysator) |
NDUV |
Icke-dispersiv ultraviolett |
NG/biometan |
Naturgas/biometan |
NMC |
Icke-metanavskiljare |
NOVC-FCHV |
Ej externt laddbart bränslecellshybridfordon |
NOVC |
Ej externt laddbart |
NOVC-HEV |
Ej externt laddbart hybridelfordon |
OVC-HEV |
Externt laddbart hybridelfordon |
Pa |
Partikelmassa som samlas upp av bakgrundsfiltret |
Pe |
Partikelmassa som samlas upp av provtagningsfiltret |
PAO |
Polyalfaolefin |
PCF |
Partikelförsorterare |
PCRF |
Partikelkoncentrationsreduktionsfaktor |
PDP |
Kolvpump |
PER |
Räckvidd vid endast eldrift |
Procent av FS |
Procent av fullt skalutslag |
PM |
Utsläpp av partikelmassa |
PN |
Antal utsläppta partiklar |
PNC |
Partikelräknare |
PND1 |
Första utspädningsanordningen för antal partiklar |
PND2 |
Andra utspädningsanordningen för antal partiklar |
PTS |
Partikelöverföringssystem |
PTT |
Partikelöverföringsrör |
QCL-IR |
Infraröd kvantkaskadlaser |
RCDA |
Faktisk laddningstömmande räckvidd |
RCB |
Laddningsbalans för det uppladdningsbara elenergisystemet |
REESS |
Uppladdningsbart elenergilagringssystem |
SSV |
Subsoniskt venturirör |
USFM |
Ultraljudsflödesmätare |
VPR |
Borttagare av flyktiga partiklar |
WLTC |
Global provningscykel för lätta fordon |
4.2 Kemiska formler och förkortningar
C1 |
Kol 1-ekvivalent kolväte |
CH4 |
Metan |
C2H6 |
Etan |
C2H5OH |
Etanol |
C3H8 |
Propan |
CO |
Kolmonoxid |
CO2 |
Koldioxid |
DOP |
Dioktylftalat |
H2O |
Vatten |
NH3 |
Ammoniak |
NMHC |
Icke-metankolväten |
NOx |
Kväveoxider |
NO |
Kväveoxid |
NO2 |
Kvävedioxid |
N2O |
Dikväveoxid |
THC |
Totala kolväten |
5. ALLMÄNNA KRAV
5.0 Alla de fordonsfamiljer som anges i punkterna 5.6–5.9 ska tilldelas en unik identifierare med formatet
FT-TA-WMI-yyyy-nnnn
där
— |
FT identifierar familjetypen:
|
— |
TA är det särskiljande numret för den myndighet som är ansvarig för godkännandet av familjen i enlighet med definitionen i avsnitt 1 i punkt 1 i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG. |
— |
WMI (kod för identifiering av världens tillverkare) är en kod som identifierar tillverkaren på ett unikt sätt och som definieras i ISO 3780:2009. Flera WMI-koder kan användas för en och samma tillverkare. |
— |
yyyy är det år då provningen av familjen slutfördes. |
— |
nnnn är ett fyrsiffrigt ordningsnummer. |
5.1 Fordonet och dess komponenter som kan påverka utsläppen av gasformiga föreningar, partikelmassa och partikelantal ska vara utformade, konstruerade och monterade så att fordonet vid normal användning och under normala användningsförhållanden, i fråga om luftfuktighet, regn, snö, värme, kyla, sand, smuts, vibrationer, förslitning osv., uppfyller bestämmelserna i denna bilaga under sin livslängd.
5.1.1 Detta ska inbegripa säkring av de slangar, fogar och anslutningar som ingår i de utsläppsbegränsande systemen.
5.2 Provfordonet ska i fråga om sina utsläppsrelaterade komponenter och funktioner vara representativt för den tillverkningsserie som ska omfattas av godkännandet. Tillverkaren och godkännandemyndigheten ska enas om vilken fordonsprovningsmodell som är representativ.
5.3 Fordonets tillstånd vid provning
5.3.1 |
Typerna och mängderna av smörjmedel och kylvätska för utsläppsprovning ska vara de som tillverkaren har angett för normal fordonsdrift. |
5.3.2 |
Bränsletypen för utsläppsprovningen ska vara den som anges i bilaga IX. |
5.3.3 |
Alla utsläppsbegränsande system ska vara i driftsdugligt skick. |
5.3.4 |
Användning av alla slags manipulationsanordningar är förbjuden enligt bestämmelserna i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 715/2007. |
5.3.5 |
Motorn ska vara utformad så att utsläpp från vevhuset undviks. |
5.3.6 |
De däck som används för utsläppsprovningen ska överensstämma med definitionen i punkt 1.2.4.5 i underbilaga 6 till denna bilaga. |
5.4 Bensintankens påfyllningsöppningar
5.4.1 |
Med förbehåll för punkt 5.4.2 ska bensin- eller etanoltankens påfyllningsöppning vara utformad så att tanken inte kan fyllas från en bränslepump vars tillförselmunstycke har en ytterdiameter på 23,6 mm eller mer. |
5.4.2 |
Punkt 5.4.1 ska inte tillämpas på ett fordon som uppfyller båda följande villkor:
|
5.5 Bestämmelser om säkerhet för elektroniska system
5.5.1 |
Varje fordon med en styrdator för utsläppsbegränsning ska innehålla anordningar som förhindrar ändringar som inte har tillåtits av tillverkaren. Tillverkaren ska tillåta ändringar om dessa krävs för diagnos, underhåll, kontroll, ombyggnad eller reparation av fordonet. Alla omprogrammerbara datorkoder eller driftsparametrar ska vara motståndskraftiga mot manipulation och hålla en minst lika hög skyddsnivå som den som anges i bestämmelserna i ISO 15031-7 (15 mars 2001). Alla löstagbara minneschip för kalibrering ska sitta i socklar, vara inneslutna i ett förslutet hölje eller skyddas av elektroniska algoritmer och får inte kunna bytas ut annat än med speciella verktyg och förfaranden. |
5.5.2 |
Datorkodade motordriftsparametrar får inte kunna ändras annat än med speciella verktyg och förfaranden (t.ex. datorkomponenter som är fastlödda eller sitter i socklar eller i förslutna, eller fastlödda, datorkapslar). |
5.5.3 |
Tillverkarna får hos godkännandemyndigheten ansöka om undantag från något av dessa krav för de fordon som sannolikt inte behöver skydd. De kriterier som godkännandemyndigheten ska bedöma när den överväger ett undantag ska bestå av, men är inte begränsade till, aktuell tillgång till prestandachip, fordonets högprestandakapacitet och sannolik försäljningsvolym för fordonet. |
5.5.4 |
De tillverkare som använder programmerbara datorkodsystem ska försvåra otillåten omprogrammering. Tillverkarna ska inkludera förbättrade strategier mot manipulation samt skrivskyddfunktioner som kräver elektronisk tillgång till en dator belägen på annan plats som underhålls av tillverkaren, till vilken oberoende aktörer också har tillgång med hjälp av det skydd som avses i punkt 5.5.1 och avsnitt 2.2 i bilaga XIV. Godkännandemyndigheten kommer att godkänna metoder som ger ett likvärdigt skydd mot manipulering. |
5.6 Interpoleringsfamilj
5.6.1 Interpoleringsfamilj för fordon med förbränningsmotor
Endast fordon som är identiska i fråga om följande egenskaper för fordon/framdrivningssystem/transmission får ingå i samma interpoleringsfamilj:
a) |
Typ av förbränningsmotor: bränsletyp, förbränningstyp, motorvolym, egenskaper vid högsta belastning, motorteknik och laddningssystem samt andra motordelsystem eller motoregenskaper som har en icke försumbar inverkan på CO2-massutsläppet under WLTP-förhållanden. |
b) |
Driftstrategi för alla komponenter i framdrivningssystemet som påverkar CO2-massutsläppen. |
c) |
Transmissionstyp (t.ex. manuell, automatisk, CVT) och transmissionsmodell (nominellt vridmoment, antal växlar, antal kopplingar osv.). |
d) |
n/v-förhållanden (motorvarvtal delat med fordonshastighet). Detta krav ska anses uppfyllt om skillnaden när det gäller utväxlingsförhållandena för de vanligaste transmissionstyperna ligger inom 8 %, för alla berörda utväxlingsförhållanden. |
e) |
Antal drivaxlar. |
f) |
ATCT-familj. |
Fordon får endast ingå i samma interpoleringsfamilj om de tillhör samma fordonsklass enligt beskrivningen i punkt 2 i underbilaga 1.
5.6.2 Interpoleringsfamilj för ej externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon
I tillägg till kraven i punkt 5.6.1 får endast externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara hybridelfordon som är identiska i fråga om följande egenskaper ingå i samma interpoleringsfamilj:
a) |
Antal och typ av elmaskiner (konstruktionstyp, dvs. asynkron/synkron osv.), typ av kylmedel (luft, vätska) och eventuella andra egenskaper som har en icke försumbar inverkan på CO2-massutsläpp och elenergiförbrukning under WLTP-förhållanden. |
b) |
Typ av uppladdningsbart elenergilagringssystem för drift (modell, kapacitet, nominell spänning, nominell effekt, typ av kylmedel [luft, vätska]). |
c) |
Typ av energiomvandlare mellan elmaskinen och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift, mellan det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift och lågspänningsströmförsörjningsenheten och mellan laddningskontakten och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift, samt andra egenskaper som har en icke försumbar inverkan på CO2-massutsläpp och elenergiförbrukning under WLTP-förhållanden. |
d) |
Skillnaden mellan antalet laddningstömmande cykler från provningens början fram till och med övergångscykeln får inte vara mer än en. |
5.6.3 Interpoleringsfamilj för fordon med endast eldrift
Fordon med endast eldrift måste vara identiska i fråga om följande egenskaper för elektriska framdrivningssystem/transmissioner för att ingå i samma interpoleringsfamilj:
a) |
Antal och typ av elmaskiner (konstruktionstyp, dvs. asynkron/synkron osv.), typ av kylmedel (luft, vätska) och eventuella andra egenskaper som har en icke försumbar inverkan på elenergiförbrukning och räckvidd vid eldrift under WLTP-förhållanden. |
b) |
Typ av uppladdningsbart elenergilagringssystem för drift (modell, kapacitet, nominell spänning, nominell effekt, typ av kylmedel [luft, vätska]). |
c) |
Transmissionstyp (t.ex. manuell, automatisk, CVT) och transmissionsmodell (nominellt vridmoment, antal växlar, antal kopplingar osv.). |
d) |
Antal drivaxlar. |
e) |
Typ av elektrisk omvandlare mellan elmaskinen och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift, mellan det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift och lågspänningsströmförsörjningsenheten och mellan laddningskontakten och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift, samt andra egenskaper som har en icke försumbar inverkan på elenergiförbrukning och räckvidd vid eldrift under WLTP-förhållanden. |
f) |
Driftstrategi för alla komponenter som påverkar elenergiförbrukningen i framdrivningssystemet. |
g) |
n/v-förhållanden (motorvarvtal delat med fordonshastighet). Detta krav ska anses uppfyllt om skillnaden när det gäller utväxlingsförhållandena för de vanligaste transmissionstyperna och -modellerna ligger inom 8 %, för alla berörda utväxlingsförhållanden. |
5.7 Vägmotståndsfamilj
Endast fordon som är identiska i fråga om följande egenskaper får ingå i samma vägmotståndsfamilj:
a) |
Transmissionstyp (t.ex. manuell, automatisk, CVT) och transmissionsmodell (nominellt vridmoment, antal växlar, antal kopplingar osv.). På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får en transmission med lägre effektförluster ingå i familjen. |
b) |
n/v-förhållanden (motorvarvtal delat med fordonshastighet). Detta krav ska anses uppfyllt om skillnaden när det gäller utväxlingsförhållandena för de vanligaste transmissionstyperna ligger inom 25 %, för alla berörda utväxlingsförhållanden. |
c) |
Antal drivaxlar. |
d) |
Om minst en elmaskin är inkopplad när växellådan är i neutralläge och fordonet inte är utrustat med ett sådant avstannande läge (punkt 4.2.1.8.5 i underbilaga 4) att elmaskinen inte inverkar på vägmotståndet gäller kriterierna i punkt 5.6.2 a och punkt 5.6.3 a. |
Om det finns någon skillnad, bortsett från fordonsvikt, rullmotstånd och aerodynamik, som har en icke försumbar inverkan på vägmotståndet, ska fordonet inte anses ingå i familjen såvida inte godkännandemyndigheten ger sitt godkännande.
5.8 Vägmotståndsmatrisfamilj
Vägmotståndsmatrisfamiljen får tillämpas för fordon som är konstruerade för en högsta tekniskt tillåtna lastade vikt på ≥ 3 000 kg.
Endast fordon som är identiska i fråga om följande egenskaper får ingå i samma vägmotståndsmatrisfamilj:
a) |
Transmissionstyp (t.ex. manuell, automatisk, CVT). |
b) |
Antal drivaxlar. |
5.9 Familj av periodiskt regenererande system (Ki)
Endast fordon som är identiska i fråga om följande egenskaper får ingå i samma familj av periodiskt regenererande system:
5.9.1 |
Typ av förbränningsmotor: bränsletyp, förbränningstyp. |
5.9.2 |
Periodiskt regenererande system (dvs. katalysator, partikelfälla).
|
6. PRESTANDAKRAV
6.1 Gränsvärden
Gränsvärdena för utsläpp ska vara de som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.
6.2 Provning
Provning ska utföras i enlighet med
a) |
de WLTC-cykler som beskrivs i underbilaga 1, |
b) |
växelval och bestämning av växlingspunkt enligt beskrivningen i underbilaga 2, |
c) |
det lämpliga bränsle som beskrivs i bilaga IX till denna förordning, |
d) |
det vägmotstånd och de dynamometerinställningar som beskrivs i underbilaga 4, |
e) |
den provningsutrustning som beskrivs i underbilaga 5, |
f) |
de provningsförfaranden som beskrivs i underbilagorna 6 och 8, |
g) |
de beräkningsmetoder som beskrivs i underbilagorna 7 och 8. |
Underbilaga 1
Globala provningscykler för lätta fordon (WLTC)
1. Allmänna krav
1.1 |
Vilken cykel som ska köras beror på förhållandet mellan provfordonets nominella effekt och vikt i körklart skick, i W/kg, och dess högsta hastighet, vmax.
Den cykel som följer av de krav som anges i denna underbilaga ska i andra delar av bilagan kallas den tillämpliga cykeln. |
2. Fordonsklassificeringar
2.1 |
Klass 1-fordon har ett förhållande mellan effekt och vikt i körklart skick på Pmr ≤ 22 W/kg. |
2.2 |
Klass 2-fordon har ett förhållande mellan effekt och vikt i körklart skick på > 22 men ≤ 34 W/kg. |
2.3 |
Klass 3-fordon har ett förhållande mellan effekt och vikt i körklart skick på > 34 W/kg. |
2.3.1 |
Alla fordon som provas enligt underbilaga 8 ska anses vara klass 3-fordon. |
3. Provningscykler
3.1 Klass 1-fordon
3.1.1 |
En fullständig cykel för klass 1-fordon ska bestå av en låg fas (Låg1), en medelfas (Medel1) och ytterligare en låg fas (Låg1). |
3.1.2 |
Låg1-fasen beskrivs i figur A1/1 och tabell A1/1. |
3.1.3 |
Medel1-fasen beskrivs i figur A1/2 och tabell A1/2. |
3.2 Klass 2-fordon
3.2.1 |
En fullständig cykel för klass 2-fordon ska bestå av en låg fas (Låg2), en medelfas (Medel2), en hög fas (Hög2) och en extra hög fas (Extra hög2). |
3.2.2 |
Låg2-fasen beskrivs i figur A1/3 och tabell A1/3. |
3.2.3 |
Medel2-fasen beskrivs i figur A1/4 och tabell A1/4. |
3.2.4 |
Hög2-fasen beskrivs i figur A1/5 och tabell A1/5. |
3.2.5 |
Extra hög2-fasen beskrivs i figur A1/6 och tabell A1/6. |
3.3 Klass 3-fordon
Klass 3-fordonen delas in i två underklasser utifrån sin högsta hastighet, vmax.
3.3.1 Klass 3a-fordon med vmax < 120 km/h
3.3.1.1 |
En fullständig cykel ska bestå av en låg fas (Låg3), en medelfas (Medel3-1), en hög fas (Hög3-1) och en extra hög fas (Extra hög3). |
3.3.1.2 |
Låg3-fasen beskrivs i figur A1/7 och tabell A1/7. |
3.3.1.3 |
Medel3-1-fasen beskrivs i figur A1/8 och tabell A1/8. |
3.3.1.4 |
Hög3-1-fasen beskrivs i figur A1/10 och tabell A1/10. |
3.3.1.5 |
Extra hög3-fasen beskrivs i figur A1/12 och tabell A1/12. |
3.3.2 Klass 3b-fordon med vmax ≥ 120 km/h
3.3.2.1 |
En fullständig cykel ska bestå av en låg fas (Låg3), en medelfas (Medel3-2), en hög fas (Hög3-2) och en extra hög fas (Extra hög3). |
3.3.2.2 |
Låg3-fasen beskrivs i figur A1/7 och tabell A1/7. |
3.3.2.3 |
Medel3-2-fasen beskrivs i figur A1/9 och tabell A1/9. |
3.3.2.4 |
Hög3-2-fasen beskrivs i figur A1/11 och tabell A1/11. |
3.3.2.5 |
Extra hög3-fasen beskrivs i figur A1/12 och tabell A1/12. |
3.4 Varaktighet för alla faser
3.4.1 |
Alla låga faser varar i 589 s. |
3.4.2 |
Alla medelfaser varar i 433 s. |
3.4.3 |
Alla höga faser varar i 455 s. |
3.4.4 |
Alla extra höga faser varar i 323 s. |
3.5 WLTC-stadscykler
Externt laddbara hybridelfordon och fordon med endast eldrift ska provas med användning av WLTC-cyklerna och WLTC-stadscyklerna (se underbilaga 8) för klass 3a- och klass 3b-fordon.
WLTC-stadscykeln består endast av låga faser och medelfaser.
4. WLTC för klass 1-fordon
Figur A1/1
WLTC, klass 1-fordon, Låg1-fas
Figur A1/2
WLTC, klass 1-fordon, Medel1-fas
Tabell A1/1
WLTC, klass 1-fordon, Låg1-fas
Tid i s |
Hastighet i km/h |
0 |
0,0 |
1 |
0,0 |
2 |
0,0 |
3 |
0,0 |
4 |
0,0 |
5 |
0,0 |
6 |
0,0 |
7 |
0,0 |
8 |
0,0 |
9 |
0,0 |
10 |
0,0 |
11 |
0,0 |
12 |
0,2 |
13 |
3,1 |
14 |
5,7 |
15 |
8,0 |
16 |
10,1 |
17 |
12,0 |
18 |
13,8 |
19 |
15,4 |
20 |
16,7 |
21 |
17,7 |
22 |
18,3 |
23 |
18,8 |
24 |
18,9 |
25 |
18,4 |
26 |
16,9 |
27 |
14,3 |
28 |
10,8 |
29 |
7,1 |
30 |
4,0 |
31 |
0,0 |
32 |
0,0 |
33 |
0,0 |
34 |
0,0 |
35 |
1,5 |
36 |
3,8 |
37 |
5,6 |
38 |
7,5 |
39 |
9,2 |
40 |
10,8 |
41 |
12,4 |
42 |
13,8 |
43 |
15,2 |
44 |
16,3 |
45 |
17,3 |
46 |
18,0 |
47 |
18,8 |
48 |
19,5 |
49 |
20,2 |
50 |
20,9 |
51 |
21,7 |
52 |
22,4 |
53 |
23,1 |
54 |
23,7 |
55 |
24,4 |
56 |
25,1 |
57 |
25,4 |
58 |
25,2 |
59 |
23,4 |
60 |
21,8 |
61 |
19,7 |
62 |
17,3 |
63 |
14,7 |
64 |
12,0 |
65 |
9,4 |
66 |
5,6 |
67 |
3,1 |
68 |
0,0 |
69 |
0,0 |
70 |
0,0 |
71 |
0,0 |
72 |
0,0 |
73 |
0,0 |
74 |
0,0 |
75 |
0,0 |
76 |
0,0 |
77 |
0,0 |
78 |
0,0 |
79 |
0,0 |
80 |
0,0 |
81 |
0,0 |
82 |
0,0 |
83 |
0,0 |
84 |
0,0 |
85 |
0,0 |
86 |
0,0 |
87 |
0,0 |
88 |
0,0 |
89 |
0,0 |
90 |
0,0 |
91 |
0,0 |
92 |
0,0 |
93 |
0,0 |
94 |
0,0 |
95 |
0,0 |
96 |
0,0 |
97 |
0,0 |
98 |
0,0 |
99 |
0,0 |
100 |
0,0 |
101 |
0,0 |
102 |
0,0 |
103 |
0,0 |
104 |
0,0 |
105 |
0,0 |
106 |
0,0 |
107 |
0,0 |
108 |
0,7 |
109 |
1,1 |
110 |
1,9 |
111 |
2,5 |
112 |
3,5 |
113 |
4,7 |
114 |
6,1 |
115 |
7,5 |
116 |
9,4 |
117 |
11,0 |
118 |
12,9 |
119 |
14,5 |
120 |
16,4 |
121 |
18,0 |
122 |
20,0 |
123 |
21,5 |
124 |
23,5 |
125 |
25,0 |
126 |
26,8 |
127 |
28,2 |
128 |
30,0 |
129 |
31,4 |
130 |
32,5 |
131 |
33,2 |
132 |
33,4 |
133 |
33,7 |
134 |
33,9 |
135 |
34,2 |
136 |
34,4 |
137 |
34,7 |
138 |
34,9 |
139 |
35,2 |
140 |
35,4 |
141 |
35,7 |
142 |
35,9 |
143 |
36,6 |
144 |
37,5 |
145 |
38,4 |
146 |
39,3 |
147 |
40,0 |
148 |
40,6 |
149 |
41,1 |
150 |
41,4 |
151 |
41,6 |
152 |
41,8 |
153 |
41,8 |
154 |
41,9 |
155 |
41,9 |
156 |
42,0 |
157 |
42,0 |
158 |
42,2 |
159 |
42,3 |
160 |
42,6 |
161 |
43,0 |
162 |
43,3 |
163 |
43,7 |
164 |
44,0 |
165 |
44,3 |
166 |
44,5 |
167 |
44,6 |
168 |
44,6 |
169 |
44,5 |
170 |
44,4 |
171 |
44,3 |
172 |
44,2 |
173 |
44,1 |
174 |
44,0 |
175 |
43,9 |
176 |
43,8 |
177 |
43,7 |
178 |
43,6 |
179 |
43,5 |
180 |
43,4 |
181 |
43,3 |
182 |
43,1 |
183 |
42,9 |
184 |
42,7 |
185 |
42,5 |
186 |
42,3 |
187 |
42,2 |
188 |
42,2 |
189 |
42,2 |
190 |
42,3 |
191 |
42,4 |
192 |
42,5 |
193 |
42,7 |
194 |
42,9 |
195 |
43,1 |
196 |
43,2 |
197 |
43,3 |
198 |
43,4 |
199 |
43,4 |
200 |
43,2 |
201 |
42,9 |
202 |
42,6 |
203 |
42,2 |
204 |
41,9 |
205 |
41,5 |
206 |
41,0 |
207 |
40,5 |
208 |
39,9 |
209 |
39,3 |
210 |
38,7 |
211 |
38,1 |
212 |
37,5 |
213 |
36,9 |
214 |
36,3 |
215 |
35,7 |
216 |
35,1 |
217 |
34,5 |
218 |
33,9 |
219 |
33,6 |
220 |
33,5 |
221 |
33,6 |
222 |
33,9 |
223 |
34,3 |
224 |
34,7 |
225 |
35,1 |
226 |
35,5 |
227 |
35,9 |
228 |
36,4 |
229 |
36,9 |
230 |
37,4 |
231 |
37,9 |
232 |
38,3 |
233 |
38,7 |
234 |
39,1 |
235 |
39,3 |
236 |
39,5 |
237 |
39,7 |
238 |
39,9 |
239 |
40,0 |
240 |
40,1 |
241 |
40,2 |
242 |
40,3 |
243 |
40,4 |
244 |
40,5 |
245 |
40,5 |
246 |
40,4 |
247 |
40,3 |
248 |
40,2 |
249 |
40,1 |
250 |
39,7 |
251 |
38,8 |
252 |
37,4 |
253 |
35,6 |
254 |
33,4 |
255 |
31,2 |
256 |
29,1 |
257 |
27,6 |
258 |
26,6 |
259 |
26,2 |
260 |
26,3 |
261 |
26,7 |
262 |
27,5 |
263 |
28,4 |
264 |
29,4 |
265 |
30,4 |
266 |
31,2 |
267 |
31,9 |
268 |
32,5 |
269 |
33,0 |
270 |
33,4 |
271 |
33,8 |
272 |
34,1 |
273 |
34,3 |
274 |
34,3 |
275 |
33,9 |
276 |
33,3 |
277 |
32,6 |
278 |
31,8 |
279 |
30,7 |
280 |
29,6 |
281 |
28,6 |
282 |
27,8 |
283 |
27,0 |
284 |
26,4 |
285 |
25,8 |
286 |
25,3 |
287 |
24,9 |
288 |
24,5 |
289 |
24,2 |
290 |
24,0 |
291 |
23,8 |
292 |
23,6 |
293 |
23,5 |
294 |
23,4 |
295 |
23,3 |
296 |
23,3 |
297 |
23,2 |
298 |
23,1 |
299 |
23,0 |
300 |
22,8 |
301 |
22,5 |
302 |
22,1 |
303 |
21,7 |
304 |
21,1 |
305 |
20,4 |
306 |
19,5 |
307 |
18,5 |
308 |
17,6 |
309 |
16,6 |
310 |
15,7 |
311 |
14,9 |
312 |
14,3 |
313 |
14,1 |
314 |
14,0 |
315 |
13,9 |
316 |
13,8 |
317 |
13,7 |
318 |
13,6 |
319 |
13,5 |
320 |
13,4 |
321 |
13,3 |
322 |
13,2 |
323 |
13,2 |
324 |
13,2 |
325 |
13,4 |
326 |
13,5 |
327 |
13,7 |
328 |
13,8 |
329 |
14,0 |
330 |
14,1 |
331 |
14,3 |
332 |
14,4 |
333 |
14,4 |
334 |
14,4 |
335 |
14,3 |
336 |
14,3 |
337 |
14,0 |
338 |
13,0 |
339 |
11,4 |
340 |
10,2 |
341 |
8,0 |
342 |
7,0 |
343 |
6,0 |
344 |
5,5 |
345 |
5,0 |
346 |
4,5 |
347 |
4,0 |
348 |
3,5 |
349 |
3,0 |
350 |
2,5 |
351 |
2,0 |
352 |
1,5 |
353 |
1,0 |
354 |
0,5 |
355 |
0,0 |
356 |
0,0 |
357 |
0,0 |
358 |
0,0 |
359 |
0,0 |
360 |
0,0 |
361 |
2,2 |
362 |
4,5 |
363 |
6,6 |
364 |
8,6 |
365 |
10,6 |
366 |
12,5 |
367 |
14,4 |
368 |
16,3 |
369 |
17,9 |
370 |
19,1 |
371 |
19,9 |
372 |
20,3 |
373 |
20,5 |
374 |
20,7 |
375 |
21,0 |
376 |
21,6 |
377 |
22,6 |
378 |
23,7 |
379 |
24,8 |
380 |
25,7 |
381 |
26,2 |
382 |
26,4 |
383 |
26,4 |
384 |
26,4 |
385 |
26,5 |
386 |
26,6 |
387 |
26,8 |
388 |
26,9 |
389 |
27,2 |
390 |
27,5 |
391 |
28,0 |
392 |
28,8 |
393 |
29,9 |
394 |
31,0 |
395 |
31,9 |
396 |
32,5 |
397 |
32,6 |
398 |
32,4 |
399 |
32,0 |
400 |
31,3 |
401 |
30,3 |
402 |
28,0 |
403 |
27,0 |
404 |
24,0 |
405 |
22,5 |
406 |
19,0 |
407 |
17,5 |
408 |
14,0 |
409 |
12,5 |
410 |
9,0 |
411 |
7,5 |
412 |
4,0 |
413 |
2,9 |
414 |
0,0 |
415 |
0,0 |
416 |
0,0 |
417 |
0,0 |
418 |
0,0 |
419 |
0,0 |
420 |
0,0 |
421 |
0,0 |
422 |
0,0 |
423 |
0,0 |
424 |
0,0 |
425 |
0,0 |
426 |
0,0 |
427 |
0,0 |
428 |
0,0 |
429 |
0,0 |
430 |
0,0 |
431 |
0,0 |
432 |
0,0 |
433 |
0,0 |
434 |
0,0 |
435 |
0,0 |
436 |
0,0 |
437 |
0,0 |
438 |
0,0 |
439 |
0,0 |
440 |
0,0 |
441 |
0,0 |
442 |
0,0 |
443 |
0,0 |
444 |
0,0 |
445 |
0,0 |
446 |
0,0 |
447 |
0,0 |
448 |
0,0 |
449 |
0,0 |
450 |
0,0 |
451 |
0,0 |
452 |
0,0 |
453 |
0,0 |
454 |
0,0 |
455 |
0,0 |
456 |
0,0 |
457 |
0,0 |
458 |
0,0 |
459 |
0,0 |
460 |
0,0 |
461 |
0,0 |
462 |
0,0 |
463 |
0,0 |
464 |
0,0 |
465 |
0,0 |
466 |
0,0 |
467 |
0,0 |
468 |
0,0 |
469 |
0,0 |
470 |
0,0 |
471 |
0,0 |
472 |
0,0 |
473 |
0,0 |
474 |
0,0 |
475 |
0,0 |
476 |
0,0 |
477 |
0,0 |
478 |
0,0 |
479 |
0,0 |
480 |
0,0 |
481 |
1,6 |
482 |
3,1 |
483 |
4,6 |
484 |
6,1 |
485 |
7,8 |
486 |
9,5 |
487 |
11,3 |
488 |
13,2 |
489 |
15,0 |
490 |
16,8 |
491 |
18,4 |
492 |
20,1 |
493 |
21,6 |
494 |
23,1 |
495 |
24,6 |
496 |
26,0 |
497 |
27,5 |
498 |
29,0 |
499 |
30,6 |
500 |
32,1 |
501 |
33,7 |
502 |
35,3 |
503 |
36,8 |
504 |
38,1 |
505 |
39,3 |
506 |
40,4 |
507 |
41,2 |
508 |
41,9 |
509 |
42,6 |
510 |
43,3 |
511 |
44,0 |
512 |
44,6 |
513 |
45,3 |
514 |
45,5 |
515 |
45,5 |
516 |
45,2 |
517 |
44,7 |
518 |
44,2 |
519 |
43,6 |
520 |
43,1 |
521 |
42,8 |
522 |
42,7 |
523 |
42,8 |
524 |
43,3 |
525 |
43,9 |
526 |
44,6 |
527 |
45,4 |
528 |
46,3 |
529 |
47,2 |
530 |
47,8 |
531 |
48,2 |
532 |
48,5 |
533 |
48,7 |
534 |
48,9 |
535 |
49,1 |
536 |
49,1 |
537 |
49,0 |
538 |
48,8 |
539 |
48,6 |
540 |
48,5 |
541 |
48,4 |
542 |
48,3 |
543 |
48,2 |
544 |
48,1 |
545 |
47,5 |
546 |
46,7 |
547 |
45,7 |
548 |
44,6 |
549 |
42,9 |
550 |
40,8 |
551 |
38,2 |
552 |
35,3 |
553 |
31,8 |
554 |
28,7 |
555 |
25,8 |
556 |
22,9 |
557 |
20,2 |
558 |
17,3 |
559 |
15,0 |
560 |
12,3 |
561 |
10,3 |
562 |
7,8 |
563 |
6,5 |
564 |
4,4 |
565 |
3,2 |
566 |
1,2 |
567 |
0,0 |
568 |
0,0 |
569 |
0,0 |
570 |
0,0 |
571 |
0,0 |
572 |
0,0 |
573 |
0,0 |
574 |
0,0 |
575 |
0,0 |
576 |
0,0 |
577 |
0,0 |
578 |
0,0 |
579 |
0,0 |
580 |
0,0 |
581 |
0,0 |
582 |
0,0 |
583 |
0,0 |
584 |
0,0 |
585 |
0,0 |
586 |
0,0 |
587 |
0,0 |
588 |
0,0 |
589 |
0,0 |
Tabell A1/2
WLTC, klass 1-fordon, Medel1-fas
Tid i s |
Hastighet i km/h |
590 |
0,0 |
591 |
0,0 |
592 |
0,0 |
593 |
0,0 |
594 |
0,0 |
595 |
0,0 |
596 |
0,0 |
597 |
0,0 |
598 |
0,0 |
599 |
0,0 |
600 |
0,6 |
601 |
1,9 |
602 |
2,7 |
603 |
5,2 |
604 |
7,0 |
605 |
9,6 |
606 |
11,4 |
607 |
14,1 |
608 |
15,8 |
609 |
18,2 |
610 |
19,7 |
611 |
21,8 |
612 |
23,2 |
613 |
24,7 |
614 |
25,8 |
615 |
26,7 |
616 |
27,2 |
617 |
27,7 |
618 |
28,1 |
619 |
28,4 |
620 |
28,7 |
621 |
29,0 |
622 |
29,2 |
623 |
29,4 |
624 |
29,4 |
625 |
29,3 |
626 |
28,9 |
627 |
28,5 |
628 |
28,1 |
629 |
27,6 |
630 |
26,9 |
631 |
26,0 |
632 |
24,6 |
633 |
22,8 |
634 |
21,0 |
635 |
19,5 |
636 |
18,6 |
637 |
18,4 |
638 |
19,0 |
639 |
20,1 |
640 |
21,5 |
641 |
23,1 |
642 |
24,9 |
643 |
26,4 |
644 |
27,9 |
645 |
29,2 |
646 |
30,4 |
647 |
31,6 |
648 |
32,8 |
649 |
34,0 |
650 |
35,1 |
651 |
36,3 |
652 |
37,4 |
653 |
38,6 |
654 |
39,6 |
655 |
40,6 |
656 |
41,6 |
657 |
42,4 |
658 |
43,0 |
659 |
43,6 |
660 |
44,0 |
661 |
44,4 |
662 |
44,8 |
663 |
45,2 |
664 |
45,6 |
665 |
46,0 |
666 |
46,5 |
667 |
47,0 |
668 |
47,5 |
669 |
48,0 |
670 |
48,6 |
671 |
49,1 |
672 |
49,7 |
673 |
50,2 |
674 |
50,8 |
675 |
51,3 |
676 |
51,8 |
677 |
52,3 |
678 |
52,9 |
679 |
53,4 |
680 |
54,0 |
681 |
54,5 |
682 |
55,1 |
683 |
55,6 |
684 |
56,2 |
685 |
56,7 |
686 |
57,3 |
687 |
57,9 |
688 |
58,4 |
689 |
58,8 |
690 |
58,9 |
691 |
58,4 |
692 |
58,1 |
693 |
57,6 |
694 |
56,9 |
695 |
56,3 |
696 |
55,7 |
697 |
55,3 |
698 |
55,0 |
699 |
54,7 |
700 |
54,5 |
701 |
54,4 |
702 |
54,3 |
703 |
54,2 |
704 |
54,1 |
705 |
53,8 |
706 |
53,5 |
707 |
53,0 |
708 |
52,6 |
709 |
52,2 |
710 |
51,9 |
711 |
51,7 |
712 |
51,7 |
713 |
51,8 |
714 |
52,0 |
715 |
52,3 |
716 |
52,6 |
717 |
52,9 |
718 |
53,1 |
719 |
53,2 |
720 |
53,3 |
721 |
53,3 |
722 |
53,4 |
723 |
53,5 |
724 |
53,7 |
725 |
54,0 |
726 |
54,4 |
727 |
54,9 |
728 |
55,6 |
729 |
56,3 |
730 |
57,1 |
731 |
57,9 |
732 |
58,8 |
733 |
59,6 |
734 |
60,3 |
735 |
60,9 |
736 |
61,3 |
737 |
61,7 |
738 |
61,8 |
739 |
61,8 |
740 |
61,6 |
741 |
61,2 |
742 |
60,8 |
743 |
60,4 |
744 |
59,9 |
745 |
59,4 |
746 |
58,9 |
747 |
58,6 |
748 |
58,2 |
749 |
57,9 |
750 |
57,7 |
751 |
57,5 |
752 |
57,2 |
753 |
57,0 |
754 |
56,8 |
755 |
56,6 |
756 |
56,6 |
757 |
56,7 |
758 |
57,1 |
759 |
57,6 |
760 |
58,2 |
761 |
59,0 |
762 |
59,8 |
763 |
60,6 |
764 |
61,4 |
765 |
62,2 |
766 |
62,9 |
767 |
63,5 |
768 |
64,2 |
769 |
64,4 |
770 |
64,4 |
771 |
64,0 |
772 |
63,5 |
773 |
62,9 |
774 |
62,4 |
775 |
62,0 |
776 |
61,6 |
777 |
61,4 |
778 |
61,2 |
779 |
61,0 |
780 |
60,7 |
781 |
60,2 |
782 |
59,6 |
783 |
58,9 |
784 |
58,1 |
785 |
57,2 |
786 |
56,3 |
787 |
55,3 |
788 |
54,4 |
789 |
53,4 |
790 |
52,4 |
791 |
51,4 |
792 |
50,4 |
793 |
49,4 |
794 |
48,5 |
795 |
47,5 |
796 |
46,5 |
797 |
45,4 |
798 |
44,3 |
799 |
43,1 |
800 |
42,0 |
801 |
40,8 |
802 |
39,7 |
803 |
38,8 |
804 |
38,1 |
805 |
37,4 |
806 |
37,1 |
807 |
36,9 |
808 |
37,0 |
809 |
37,5 |
810 |
37,8 |
811 |
38,2 |
812 |
38,6 |
813 |
39,1 |
814 |
39,6 |
815 |
40,1 |
816 |
40,7 |
817 |
41,3 |
818 |
41,9 |
819 |
42,7 |
820 |
43,4 |
821 |
44,2 |
822 |
45,0 |
823 |
45,9 |
824 |
46,8 |
825 |
47,7 |
826 |
48,7 |
827 |
49,7 |
828 |
50,6 |
829 |
51,6 |
830 |
52,5 |
831 |
53,3 |
832 |
54,1 |
833 |
54,7 |
834 |
55,3 |
835 |
55,7 |
836 |
56,1 |
837 |
56,4 |
838 |
56,7 |
839 |
57,1 |
840 |
57,5 |
841 |
58,0 |
842 |
58,7 |
843 |
59,3 |
844 |
60,0 |
845 |
60,6 |
846 |
61,3 |
847 |
61,5 |
848 |
61,5 |
849 |
61,4 |
850 |
61,2 |
851 |
60,5 |
852 |
60,0 |
853 |
59,5 |
854 |
58,9 |
855 |
58,4 |
856 |
57,9 |
857 |
57,5 |
858 |
57,1 |
859 |
56,7 |
860 |
56,4 |
861 |
56,1 |
862 |
55,8 |
863 |
55,5 |
864 |
55,3 |
865 |
55,0 |
866 |
54,7 |
867 |
54,4 |
868 |
54,2 |
869 |
54,0 |
870 |
53,9 |
871 |
53,7 |
872 |
53,6 |
873 |
53,5 |
874 |
53,4 |
875 |
53,3 |
876 |
53,2 |
877 |
53,1 |
878 |
53,0 |
879 |
53,0 |
880 |
53,0 |
881 |
53,0 |
882 |
53,0 |
883 |
53,0 |
884 |
52,8 |
885 |
52,5 |
886 |
51,9 |
887 |
51,1 |
888 |
50,2 |
889 |
49,2 |
890 |
48,2 |
891 |
47,3 |
892 |
46,4 |
893 |
45,6 |
894 |
45,0 |
895 |
44,3 |
896 |
43,8 |
897 |
43,3 |
898 |
42,8 |
899 |
42,4 |
900 |
42,0 |
901 |
41,6 |
902 |
41,1 |
903 |
40,3 |
904 |
39,5 |
905 |
38,6 |
906 |
37,7 |
907 |
36,7 |
908 |
36,2 |
909 |
36,0 |
910 |
36,2 |
911 |
37,0 |
912 |
38,0 |
913 |
39,0 |
914 |
39,7 |
915 |
40,2 |
916 |
40,7 |
917 |
41,2 |
918 |
41,7 |
919 |
42,2 |
920 |
42,7 |
921 |
43,2 |
922 |
43,6 |
923 |
44,0 |
924 |
44,2 |
925 |
44,4 |
926 |
44,5 |
927 |
44,6 |
928 |
44,7 |
929 |
44,6 |
930 |
44,5 |
931 |
44,4 |
932 |
44,2 |
933 |
44,1 |
934 |
43,7 |
935 |
43,3 |
936 |
42,8 |
937 |
42,3 |
938 |
41,6 |
939 |
40,7 |
940 |
39,8 |
941 |
38,8 |
942 |
37,8 |
943 |
36,9 |
944 |
36,1 |
945 |
35,5 |
946 |
35,0 |
947 |
34,7 |
948 |
34,4 |
949 |
34,1 |
950 |
33,9 |
951 |
33,6 |
952 |
33,3 |
953 |
33,0 |
954 |
32,7 |
955 |
32,3 |
956 |
31,9 |
957 |
31,5 |
958 |
31,0 |
959 |
30,6 |
960 |
30,2 |
961 |
29,7 |
962 |
29,1 |
963 |
28,4 |
964 |
27,6 |
965 |
26,8 |
966 |
26,0 |
967 |
25,1 |
968 |
24,2 |
969 |
23,3 |
970 |
22,4 |
971 |
21,5 |
972 |
20,6 |
973 |
19,7 |
974 |
18,8 |
975 |
17,7 |
976 |
16,4 |
977 |
14,9 |
978 |
13,2 |
979 |
11,3 |
980 |
9,4 |
981 |
7,5 |
982 |
5,6 |
983 |
3,7 |
984 |
1,9 |
985 |
1,0 |
986 |
0,0 |
987 |
0,0 |
988 |
0,0 |
989 |
0,0 |
990 |
0,0 |
991 |
0,0 |
992 |
0,0 |
993 |
0,0 |
994 |
0,0 |
995 |
0,0 |
996 |
0,0 |
997 |
0,0 |
998 |
0,0 |
999 |
0,0 |
1000 |
0,0 |
1001 |
0,0 |
1002 |
0,0 |
1003 |
0,0 |
1004 |
0,0 |
1005 |
0,0 |
1006 |
0,0 |
1007 |
0,0 |
1008 |
0,0 |
1009 |
0,0 |
1010 |
0,0 |
1011 |
0,0 |
1012 |
0,0 |
1013 |
0,0 |
1014 |
0,0 |
1015 |
0,0 |
1016 |
0,0 |
1017 |
0,0 |
1018 |
0,0 |
1019 |
0,0 |
1020 |
0,0 |
1021 |
0,0 |
1022 |
0,0 |
5. WLTC för klass 2-fordon
Figur A1/3
WLTC, klass 2-fordon, Låg2-fas
Figur A1/4
WLTC, klass 2-fordon, Medel2-fas
Figur A1/5
WLTC, klass 2-fordon, Hög2-fas
Figur A1/6
WLTC, klass 2-fordon, Extra hög2-fas
Tabell A1/3
WLTC, klass 2-fordon, Låg2-fas
Tid i s |
Hastighet i km/h |
0 |
0,0 |
1 |
0,0 |
2 |
0,0 |
3 |
0,0 |
4 |
0,0 |
5 |
0,0 |
6 |
0,0 |
7 |
0,0 |
8 |
0,0 |
9 |
0,0 |
10 |
0,0 |
11 |
0,0 |
12 |
0,0 |
13 |
1,2 |
14 |
2,6 |
15 |
4,9 |
16 |
7,3 |
17 |
9,4 |
18 |
11,4 |
19 |
12,7 |
20 |
13,3 |
21 |
13,4 |
22 |
13,3 |
23 |
13,1 |
24 |
12,5 |
25 |
11,1 |
26 |
8,9 |
27 |
6,2 |
28 |
3,8 |
29 |
1,8 |
30 |
0,0 |
31 |
0,0 |
32 |
0,0 |
33 |
0,0 |
34 |
1,5 |
35 |
2,8 |
36 |
3,6 |
37 |
4,5 |
38 |
5,3 |
39 |
6,0 |
40 |
6,6 |
41 |
7,3 |
42 |
7,9 |
43 |
8,6 |
44 |
9,3 |
45 |
10 |
46 |
10,8 |
47 |
11,6 |
48 |
12,4 |
49 |
13,2 |
50 |
14,2 |
51 |
14,8 |
52 |
14,7 |
53 |
14,4 |
54 |
14,1 |
55 |
13,6 |
56 |
13,0 |
57 |
12,4 |
58 |
11,8 |
59 |
11,2 |
60 |
10,6 |
61 |
9,9 |
62 |
9,0 |
63 |
8,2 |
64 |
7,0 |
65 |
4,8 |
66 |
2,3 |
67 |
0,0 |
68 |
0,0 |
69 |
0,0 |
70 |
0,0 |
71 |
0,0 |
72 |
0,0 |
73 |
0,0 |
74 |
0,0 |
75 |
0,0 |
76 |
0,0 |
77 |
0,0 |
78 |
0,0 |
79 |
0,0 |
80 |
0,0 |
81 |
0,0 |
82 |
0,0 |
83 |
0,0 |
84 |
0,0 |
85 |
0,0 |
86 |
0,0 |
87 |
0,0 |
88 |
0,0 |
89 |
0,0 |
90 |
0,0 |
91 |
0,0 |
92 |
0,0 |
93 |
0,0 |
94 |
0,0 |
95 |
0,0 |
96 |
0,0 |
97 |
0,0 |
98 |
0,0 |
99 |
0,0 |
100 |
0,0 |
101 |
0,0 |
102 |
0,0 |
103 |
0,0 |
104 |
0,0 |
105 |
0,0 |
106 |
0,0 |
107 |
0,8 |
108 |
1,4 |
109 |
2,3 |
110 |
3,5 |
111 |
4,7 |
112 |
5,9 |
113 |
7,4 |
114 |
9,2 |
115 |
11,7 |
116 |
13,5 |
117 |
15,0 |
118 |
16,2 |
119 |
16,8 |
120 |
17,5 |
121 |
18,8 |
122 |
20,3 |
123 |
22,0 |
124 |
23,6 |
125 |
24,8 |
126 |
25,6 |
127 |
26,3 |
128 |
27,2 |
129 |
28,3 |
130 |
29,6 |
131 |
30,9 |
132 |
32,2 |
133 |
33,4 |
134 |
35,1 |
135 |
37,2 |
136 |
38,7 |
137 |
39,0 |
138 |
40,1 |
139 |
40,4 |
140 |
39,7 |
141 |
36,8 |
142 |
35,1 |
143 |
32,2 |
144 |
31,1 |
145 |
30,8 |
146 |
29,7 |
147 |
29,4 |
148 |
29,0 |
149 |
28,5 |
150 |
26,0 |
151 |
23,4 |
152 |
20,7 |
153 |
17,4 |
154 |
15,2 |
155 |
13,5 |
156 |
13,0 |
157 |
12,4 |
158 |
12,3 |
159 |
12,2 |
160 |
12,3 |
161 |
12,4 |
162 |
12,5 |
163 |
12,7 |
164 |
12,8 |
165 |
13,2 |
166 |
14,3 |
167 |
16,5 |
168 |
19,4 |
169 |
21,7 |
170 |
23,1 |
171 |
23,5 |
172 |
24,2 |
173 |
24,8 |
174 |
25,4 |
175 |
25,8 |
176 |
26,5 |
177 |
27,2 |
178 |
28,3 |
179 |
29,9 |
180 |
32,4 |
181 |
35,1 |
182 |
37,5 |
183 |
39,2 |
184 |
40,5 |
185 |
41,4 |
186 |
42,0 |
187 |
42,5 |
188 |
43,2 |
189 |
44,4 |
190 |
45,9 |
191 |
47,6 |
192 |
49,0 |
193 |
50,0 |
194 |
50,2 |
195 |
50,1 |
196 |
49,8 |
197 |
49,4 |
198 |
48,9 |
199 |
48,5 |
200 |
48,3 |
201 |
48,2 |
202 |
47,9 |
203 |
47,1 |
204 |
45,5 |
205 |
43,2 |
206 |
40,6 |
207 |
38,5 |
208 |
36,9 |
209 |
35,9 |
210 |
35,3 |
211 |
34,8 |
212 |
34,5 |
213 |
34,2 |
214 |
34,0 |
215 |
33,8 |
216 |
33,6 |
217 |
33,5 |
218 |
33,5 |
219 |
33,4 |
220 |
33,3 |
221 |
33,3 |
222 |
33,2 |
223 |
33,1 |
224 |
33,0 |
225 |
32,9 |
226 |
32,8 |
227 |
32,7 |
228 |
32,5 |
229 |
32,3 |
230 |
31,8 |
231 |
31,4 |
232 |
30,9 |
233 |
30,6 |
234 |
30,6 |
235 |
30,7 |
236 |
32,0 |
237 |
33,5 |
238 |
35,8 |
239 |
37,6 |
240 |
38,8 |
241 |
39,6 |
242 |
40,1 |
243 |
40,9 |
244 |
41,8 |
245 |
43,3 |
246 |
44,7 |
247 |
46,4 |
248 |
47,9 |
249 |
49,6 |
250 |
49,6 |
251 |
48,8 |
252 |
48,0 |
253 |
47,5 |
254 |
47,1 |
255 |
46,9 |
256 |
45,8 |
257 |
45,8 |
258 |
45,8 |
259 |
45,9 |
260 |
46,2 |
261 |
46,4 |
262 |
46,6 |
263 |
46,8 |
264 |
47,0 |
265 |
47,3 |
266 |
47,5 |
267 |
47,9 |
268 |
48,3 |
269 |
48,3 |
270 |
48,2 |
271 |
48,0 |
272 |
47,7 |
273 |
47,2 |
274 |
46,5 |
275 |
45,2 |
276 |
43,7 |
277 |
42,0 |
278 |
40,4 |
279 |
39,0 |
280 |
37,7 |
281 |
36,4 |
282 |
35,2 |
283 |
34,3 |
284 |
33,8 |
285 |
33,3 |
286 |
32,5 |
287 |
30,9 |
288 |
28,6 |
289 |
25,9 |
290 |
23,1 |
291 |
20,1 |
292 |
17,3 |
293 |
15,1 |
294 |
13,7 |
295 |
13,4 |
296 |
13,9 |
297 |
15,0 |
298 |
16,3 |
299 |
17,4 |
300 |
18,2 |
301 |
18,6 |
302 |
19,0 |
303 |
19,4 |
304 |
19,8 |
305 |
20,1 |
306 |
20,5 |
307 |
20,2 |
308 |
18,6 |
309 |
16,5 |
310 |
14,4 |
311 |
13,4 |
312 |
12,9 |
313 |
12,7 |
314 |
12,4 |
315 |
12,4 |
316 |
12,8 |
317 |
14,1 |
318 |
16,2 |
319 |
18,8 |
320 |
21,9 |
321 |
25,0 |
322 |
28,4 |
323 |
31,3 |
324 |
34,0 |
325 |
34,6 |
326 |
33,9 |
327 |
31,9 |
328 |
30,0 |
329 |
29,0 |
330 |
27,9 |
331 |
27,1 |
332 |
26,4 |
333 |
25,9 |
334 |
25,5 |
335 |
25,0 |
336 |
24,6 |
337 |
23,9 |
338 |
23,0 |
339 |
21,8 |
340 |
20,7 |
341 |
19,6 |
342 |
18,7 |
343 |
18,1 |
344 |
17,5 |
345 |
16,7 |
346 |
15,4 |
347 |
13,6 |
348 |
11,2 |
349 |
8,6 |
350 |
6,0 |
351 |
3,1 |
352 |
1,2 |
353 |
0,0 |
354 |
0,0 |
355 |
0,0 |
356 |
0,0 |
357 |
0,0 |
358 |
0,0 |
359 |
0,0 |
360 |
1,4 |
361 |
3,2 |
362 |
5,6 |
363 |
8,1 |
364 |
10,3 |
365 |
12,1 |
366 |
12,6 |
367 |
13,6 |
368 |
14,5 |
369 |
15,6 |
370 |
16,8 |
371 |
18,2 |
372 |
19,6 |
373 |
20,9 |
374 |
22,3 |
375 |
23,8 |
376 |
25,4 |
377 |
27,0 |
378 |
28,6 |
379 |
30,2 |
380 |
31,2 |
381 |
31,2 |
382 |
30,7 |
383 |
29,5 |
384 |
28,6 |
385 |
27,7 |
386 |
26,9 |
387 |
26,1 |
388 |
25,4 |
389 |
24,6 |
390 |
23,6 |
391 |
22,6 |
392 |
21,7 |
393 |
20,7 |
394 |
19,8 |
395 |
18,8 |
396 |
17,7 |
397 |
16,6 |
398 |
15,6 |
399 |
14,8 |
400 |
14,3 |
401 |
13,8 |
402 |
13,4 |
403 |
13,1 |
404 |
12,8 |
405 |
12,3 |
406 |
11,6 |
407 |
10,5 |
408 |
9,0 |
409 |
7,2 |
410 |
5,2 |
411 |
2,9 |
412 |
1,2 |
413 |
0,0 |
414 |
0,0 |
415 |
0,0 |
416 |
0,0 |
417 |
0,0 |
418 |
0,0 |
419 |
0,0 |
420 |
0,0 |
421 |
0,0 |
422 |
0,0 |
423 |
0,0 |
424 |
0,0 |
425 |
0,0 |
426 |
0,0 |
427 |
0,0 |
428 |
0,0 |
429 |
0,0 |
430 |
0,0 |
431 |
0,0 |
432 |
0,0 |
433 |
0,0 |
434 |
0,0 |
435 |
0,0 |
436 |
0,0 |
437 |
0,0 |
438 |
0,0 |
439 |
0,0 |
440 |
0,0 |
441 |
0,0 |
442 |
0,0 |
443 |
0,0 |
444 |
0,0 |
445 |
0,0 |
446 |
0,0 |
447 |
0,0 |
448 |
0,0 |
449 |
0,0 |
450 |
0,0 |
451 |
0,0 |
452 |
0,0 |
453 |
0,0 |
454 |
0,0 |
455 |
0,0 |
456 |
0,0 |
457 |
0,0 |
458 |
0,0 |
459 |
0,0 |
460 |
0,0 |
461 |
0,0 |
462 |
0,0 |
463 |
0,0 |
464 |
0,0 |
465 |
0,0 |
466 |
0,0 |
467 |
0,0 |
468 |
0,0 |
469 |
0,0 |
470 |
0,0 |
471 |
0,0 |
472 |
0,0 |
473 |
0,0 |
474 |
0,0 |
475 |
0,0 |
476 |
0,0 |
477 |
0,0 |
478 |
0,0 |
479 |
0,0 |
480 |
0,0 |
481 |
1,4 |
482 |
2,5 |
483 |
5,2 |
484 |
7,9 |
485 |
10,3 |
486 |
12,7 |
487 |
15,0 |
488 |
17,4 |
489 |
19,7 |
490 |
21,9 |
491 |
24,1 |
492 |
26,2 |
493 |
28,1 |
494 |
29,7 |
495 |
31,3 |
496 |
33,0 |
497 |
34,7 |
498 |
36,3 |
499 |
38,1 |
500 |
39,4 |
501 |
40,4 |
502 |
41,2 |
503 |
42,1 |
504 |
43,2 |
505 |
44,3 |
506 |
45,7 |
507 |
45,4 |
508 |
44,5 |
509 |
42,5 |
510 |
39,5 |
511 |
36,5 |
512 |
33,5 |
513 |
30,4 |
514 |
27,0 |
515 |
23,6 |
516 |
21,0 |
517 |
19,5 |
518 |
17,6 |
519 |
16,1 |
520 |
14,5 |
521 |
13,5 |
522 |
13,7 |
523 |
16,0 |
524 |
18,1 |
525 |
20,8 |
526 |
21,5 |
527 |
22,5 |
528 |
23,4 |
529 |
24,5 |
530 |
25,6 |
531 |
26,0 |
532 |
26,5 |
533 |
26,9 |
534 |
27,3 |
535 |
27,9 |
536 |
30,3 |
537 |
33,2 |
538 |
35,4 |
539 |
38,0 |
540 |
40,1 |
541 |
42,7 |
542 |
44,5 |
543 |
46,3 |
544 |
47,6 |
545 |
48,8 |
546 |
49,7 |
547 |
50,6 |
548 |
51,4 |
549 |
51,4 |
550 |
50,2 |
551 |
47,1 |
552 |
44,5 |
553 |
41,5 |
554 |
38,5 |
555 |
35,5 |
556 |
32,5 |
557 |
29,5 |
558 |
26,5 |
559 |
23,5 |
560 |
20,4 |
561 |
17,5 |
562 |
14,5 |
563 |
11,5 |
564 |
8,5 |
565 |
5,6 |
566 |
2,6 |
567 |
0,0 |
568 |
0,0 |
569 |
0,0 |
570 |
0,0 |
571 |
0,0 |
572 |
0,0 |
573 |
0,0 |
574 |
0,0 |
575 |
0,0 |
576 |
0,0 |
577 |
0,0 |
578 |
0,0 |
579 |
0,0 |
580 |
0,0 |
581 |
0,0 |
582 |
0,0 |
583 |
0,0 |
584 |
0,0 |
585 |
0,0 |
586 |
0,0 |
587 |
0,0 |
588 |
0,0 |
589 |
0,0 |
Tabell A1/4
WLTC, klass 2-fordon, Medel2-fas
Tid i s |
Hastighet i km/h |
590 |
0,0 |
591 |
0,0 |
592 |
0,0 |
593 |
0,0 |
594 |
0,0 |
595 |
0,0 |
596 |
0,0 |
597 |
0,0 |
598 |
0,0 |
599 |
0,0 |
600 |
0,0 |
601 |
1,6 |
602 |
3,6 |
603 |
6,3 |
604 |
9,0 |
605 |
11,8 |
606 |
14,2 |
607 |
16,6 |
608 |
18,5 |
609 |
20,8 |
610 |
23,4 |
611 |
26,9 |
612 |
30,3 |
613 |
32,8 |
614 |
34,1 |
615 |
34,2 |
616 |
33,6 |
617 |
32,1 |
618 |
30,0 |
619 |
27,5 |
620 |
25,1 |
621 |
22,8 |
622 |
20,5 |
623 |
17,9 |
624 |
15,1 |
625 |
13,4 |
626 |
12,8 |
627 |
13,7 |
628 |
16,0 |
629 |
18,1 |
630 |
20,8 |
631 |
23,7 |
632 |
26,5 |
633 |
29,3 |
634 |
32,0 |
635 |
34,5 |
636 |
36,8 |
637 |
38,6 |
638 |
39,8 |
639 |
40,6 |
640 |
41,1 |
641 |
41,9 |
642 |
42,8 |
643 |
44,3 |
644 |
45,7 |
645 |
47,4 |
646 |
48,9 |
647 |
50,6 |
648 |
52,0 |
649 |
53,7 |
650 |
55,0 |
651 |
56,8 |
652 |
58,0 |
653 |
59,8 |
654 |
61,1 |
655 |
62,4 |
656 |
63,0 |
657 |
63,5 |
658 |
63,0 |
659 |
62,0 |
660 |
60,4 |
661 |
58,6 |
662 |
56,7 |
663 |
55,0 |
664 |
53,7 |
665 |
52,7 |
666 |
51,9 |
667 |
51,4 |
668 |
51,0 |
669 |
50,7 |
670 |
50,6 |
671 |
50,8 |
672 |
51,2 |
673 |
51,7 |
674 |
52,3 |
675 |
53,1 |
676 |
53,8 |
677 |
54,5 |
678 |
55,1 |
679 |
55,9 |
680 |
56,5 |
681 |
57,1 |
682 |
57,8 |
683 |
58,5 |
684 |
59,3 |
685 |
60,2 |
686 |
61,3 |
687 |
62,4 |
688 |
63,4 |
689 |
64,4 |
690 |
65,4 |
691 |
66,3 |
692 |
67,2 |
693 |
68,0 |
694 |
68,8 |
695 |
69,5 |
696 |
70,1 |
697 |
70,6 |
698 |
71,0 |
699 |
71,6 |
700 |
72,2 |
701 |
72,8 |
702 |
73,5 |
703 |
74,1 |
704 |
74,3 |
705 |
74,3 |
706 |
73,7 |
707 |
71,9 |
708 |
70,5 |
709 |
68,9 |
710 |
67,4 |
711 |
66,0 |
712 |
64,7 |
713 |
63,7 |
714 |
62,9 |
715 |
62,2 |
716 |
61,7 |
717 |
61,2 |
718 |
60,7 |
719 |
60,3 |
720 |
59,9 |
721 |
59,6 |
722 |
59,3 |
723 |
59,0 |
724 |
58,6 |
725 |
58,0 |
726 |
57,5 |
727 |
56,9 |
728 |
56,3 |
729 |
55,9 |
730 |
55,6 |
731 |
55,3 |
732 |
55,1 |
733 |
54,8 |
734 |
54,6 |
735 |
54,5 |
736 |
54,3 |
737 |
53,9 |
738 |
53,4 |
739 |
52,6 |
740 |
51,5 |
741 |
50,2 |
742 |
48,7 |
743 |
47,0 |
744 |
45,1 |
745 |
43,0 |
746 |
40,6 |
747 |
38,1 |
748 |
35,4 |
749 |
32,7 |
750 |
30,0 |
751 |
27,5 |
752 |
25,3 |
753 |
23,4 |
754 |
22,0 |
755 |
20,8 |
756 |
19,8 |
757 |
18,9 |
758 |
18,0 |
759 |
17,0 |
760 |
16,1 |
761 |
15,5 |
762 |
14,4 |
763 |
14,9 |
764 |
15,9 |
765 |
17,1 |
766 |
18,3 |
767 |
19,4 |
768 |
20,4 |
769 |
21,2 |
770 |
21,9 |
771 |
22,7 |
772 |
23,4 |
773 |
24,2 |
774 |
24,3 |
775 |
24,2 |
776 |
24,1 |
777 |
23,8 |
778 |
23,0 |
779 |
22,6 |
780 |
21,7 |
781 |
21,3 |
782 |
20,3 |
783 |
19,1 |
784 |
18,1 |
785 |
16,9 |
786 |
16,0 |
787 |
14,8 |
788 |
14,5 |
789 |
13,7 |
790 |
13,5 |
791 |
12,9 |
792 |
12,7 |
793 |
12,5 |
794 |
12,5 |
795 |
12,6 |
796 |
13,0 |
797 |
13,6 |
798 |
14,6 |
799 |
15,7 |
800 |
17,1 |
801 |
18,7 |
802 |
20,2 |
803 |
21,9 |
804 |
23,6 |
805 |
25,4 |
806 |
27,1 |
807 |
28,9 |
808 |
30,4 |
809 |
32,0 |
810 |
33,4 |
811 |
35,0 |
812 |
36,4 |
813 |
38,1 |
814 |
39,7 |
815 |
41,6 |
816 |
43,3 |
817 |
45,1 |
818 |
46,9 |
819 |
48,7 |
820 |
50,5 |
821 |
52,4 |
822 |
54,1 |
823 |
55,7 |
824 |
56,8 |
825 |
57,9 |
826 |
59,0 |
827 |
59,9 |
828 |
60,7 |
829 |
61,4 |
830 |
62,0 |
831 |
62,5 |
832 |
62,9 |
833 |
63,2 |
834 |
63,4 |
835 |
63,7 |
836 |
64,0 |
837 |
64,4 |
838 |
64,9 |
839 |
65,5 |
840 |
66,2 |
841 |
67,0 |
842 |
67,8 |
843 |
68,6 |
844 |
69,4 |
845 |
70,1 |
846 |
70,9 |
847 |
71,7 |
848 |
72,5 |
849 |
73,2 |
850 |
73,8 |
851 |
74,4 |
852 |
74,7 |
853 |
74,7 |
854 |
74,6 |
855 |
74,2 |
856 |
73,5 |
857 |
72,6 |
858 |
71,8 |
859 |
71,0 |
860 |
70,1 |
861 |
69,4 |
862 |
68,9 |
863 |
68,4 |
864 |
67,9 |
865 |
67,1 |
866 |
65,8 |
867 |
63,9 |
868 |
61,4 |
869 |
58,4 |
870 |
55,4 |
871 |
52,4 |
872 |
50,0 |
873 |
48,3 |
874 |
47,3 |
875 |
46,8 |
876 |
46,9 |
877 |
47,1 |
878 |
47,5 |
879 |
47,8 |
880 |
48,3 |
881 |
48,8 |
882 |
49,5 |
883 |
50,2 |
884 |
50,8 |
885 |
51,4 |
886 |
51,8 |
887 |
51,9 |
888 |
51,7 |
889 |
51,2 |
890 |
50,4 |
891 |
49,2 |
892 |
47,7 |
893 |
46,3 |
894 |
45,1 |
895 |
44,2 |
896 |
43,7 |
897 |
43,4 |
898 |
43,1 |
899 |
42,5 |
900 |
41,8 |
901 |
41,1 |
902 |
40,3 |
903 |
39,7 |
904 |
39,3 |
905 |
39,2 |
906 |
39,3 |
907 |
39,6 |
908 |
40,0 |
909 |
40,7 |
910 |
41,4 |
911 |
42,2 |
912 |
43,1 |
913 |
44,1 |
914 |
44,9 |
915 |
45,6 |
916 |
46,4 |
917 |
47,0 |
918 |
47,8 |
919 |
48,3 |
920 |
48,9 |
921 |
49,4 |
922 |
49,8 |
923 |
49,6 |
924 |
49,3 |
925 |
49,0 |
926 |
48,5 |
927 |
48,0 |
928 |
47,5 |
929 |
47,0 |
930 |
46,9 |
931 |
46,8 |
932 |
46,8 |
933 |
46,8 |
934 |
46,9 |
935 |
46,9 |
936 |
46,9 |
937 |
46,9 |
938 |
46,9 |
939 |
46,8 |
940 |
46,6 |
941 |
46,4 |
942 |
46,0 |
943 |
45,5 |
944 |
45,0 |
945 |
44,5 |
946 |
44,2 |
947 |
43,9 |
948 |
43,7 |
949 |
43,6 |
950 |
43,6 |
951 |
43,5 |
952 |
43,5 |
953 |
43,4 |
954 |
43,3 |
955 |
43,1 |
956 |
42,9 |
957 |
42,7 |
958 |
42,5 |
959 |
42,4 |
960 |
42,2 |
961 |
42,1 |
962 |
42,0 |
963 |
41,8 |
964 |
41,7 |
965 |
41,5 |
966 |
41,3 |
967 |
41,1 |
968 |
40,8 |
969 |
40,3 |
970 |
39,6 |
971 |
38,5 |
972 |
37,0 |
973 |
35,1 |
974 |
33,0 |
975 |
30,6 |
976 |
27,9 |
977 |
25,1 |
978 |
22,0 |
979 |
18,8 |
980 |
15,5 |
981 |
12,3 |
982 |
8,8 |
983 |
6,0 |
984 |
3,6 |
985 |
1,6 |
986 |
0,0 |
987 |
0,0 |
988 |
0,0 |
989 |
0,0 |
990 |
0,0 |
991 |
0,0 |
992 |
0,0 |
993 |
0,0 |
994 |
0,0 |
995 |
0,0 |
996 |
0,0 |
997 |
0,0 |
998 |
0,0 |
999 |
0,0 |
1000 |
0,0 |
1001 |
0,0 |
1002 |
0,0 |
1003 |
0,0 |
1004 |
0,0 |
1005 |
0,0 |
1006 |
0,0 |
1007 |
0,0 |
1008 |
0,0 |
1009 |
0,0 |
1010 |
0,0 |
1011 |
0,0 |
1012 |
0,0 |
1013 |
0,0 |
1014 |
0,0 |
1015 |
0,0 |
1016 |
0,0 |
1017 |
0,0 |
1018 |
0,0 |
1019 |
0,0 |
1020 |
0,0 |
1021 |
0,0 |
1022 |
0,0 |
Tabell A1/5
WLTC, klass 2-fordon, Hög2-fas
Tid i s |
Hastighet i km/h |
1023 |
0,0 |
1024 |
0,0 |
1025 |
0,0 |
1026 |
0,0 |
1027 |
1,1 |
1028 |
3,0 |
1029 |
5,7 |
1030 |
8,4 |
1031 |
11,1 |
1032 |
14,0 |
1033 |
17,0 |
1034 |
20,1 |
1035 |
22,7 |
1036 |
23,6 |
1037 |
24,5 |
1038 |
24,8 |
1039 |
25,1 |
1040 |
25,3 |
1041 |
25,5 |
1042 |
25,7 |
1043 |
25,8 |
1044 |
25,9 |
1045 |
26,0 |
1046 |
26,1 |
1047 |
26,3 |
1048 |
26,5 |
1049 |
26,8 |
1050 |
27,1 |
1051 |
27,5 |
1052 |
28,0 |
1053 |
28,6 |
1054 |
29,3 |
1055 |
30,4 |
1056 |
31,8 |
1057 |
33,7 |
1058 |
35,8 |
1059 |
37,8 |
1060 |
39,5 |
1061 |
40,8 |
1062 |
41,8 |
1063 |
42,4 |
1064 |
43,0 |
1065 |
43,4 |
1066 |
44,0 |
1067 |
44,4 |
1068 |
45,0 |
1069 |
45,4 |
1070 |
46,0 |
1071 |
46,4 |
1072 |
47,0 |
1073 |
47,4 |
1074 |
48,0 |
1075 |
48,4 |
1076 |
49,0 |
1077 |
49,4 |
1078 |
50,0 |
1079 |
50,4 |
1080 |
50,8 |
1081 |
51,1 |
1082 |
51,3 |
1083 |
51,3 |
1084 |
51,3 |
1085 |
51,3 |
1086 |
51,3 |
1087 |
51,3 |
1088 |
51,3 |
1089 |
51,4 |
1090 |
51,6 |
1091 |
51,8 |
1092 |
52,1 |
1093 |
52,3 |
1094 |
52,6 |
1095 |
52,8 |
1096 |
52,9 |
1097 |
53,0 |
1098 |
53,0 |
1099 |
53,0 |
1100 |
53,1 |
1101 |
53,2 |
1102 |
53,3 |
1103 |
53,4 |
1104 |
53,5 |
1105 |
53,7 |
1106 |
55,0 |
1107 |
56,8 |
1108 |
58,8 |
1109 |
60,9 |
1110 |
63,0 |
1111 |
65,0 |
1112 |
66,9 |
1113 |
68,6 |
1114 |
70,1 |
1115 |
71,5 |
1116 |
72,8 |
1117 |
73,9 |
1118 |
74,9 |
1119 |
75,7 |
1120 |
76,4 |
1121 |
77,1 |
1122 |
77,6 |
1123 |
78,0 |
1124 |
78,2 |
1125 |
78,4 |
1126 |
78,5 |
1127 |
78,5 |
1128 |
78,6 |
1129 |
78,7 |
1130 |
78,9 |
1131 |
79,1 |
1132 |
79,4 |
1133 |
79,8 |
1134 |
80,1 |
1135 |
80,5 |
1136 |
80,8 |
1137 |
81,0 |
1138 |
81,2 |
1139 |
81,3 |
1140 |
81,2 |
1141 |
81,0 |
1142 |
80,6 |
1143 |
80,0 |
1144 |
79,1 |
1145 |
78,0 |
1146 |
76,8 |
1147 |
75,5 |
1148 |
74,1 |
1149 |
72,9 |
1150 |
71,9 |
1151 |
71,2 |
1152 |
70,9 |
1153 |
71,0 |
1154 |
71,5 |
1155 |
72,3 |
1156 |
73,2 |
1157 |
74,1 |
1158 |
74,9 |
1159 |
75,4 |
1160 |
75,5 |
1161 |
75,2 |
1162 |
74,5 |
1163 |
73,3 |
1164 |
71,7 |
1165 |
69,9 |
1166 |
67,9 |
1167 |
65,7 |
1168 |
63,5 |
1169 |
61,2 |
1170 |
59,0 |
1171 |
56,8 |
1172 |
54,7 |
1173 |
52,7 |
1174 |
50,9 |
1175 |
49,4 |
1176 |
48,1 |
1177 |
47,1 |
1178 |
46,5 |
1179 |
46,3 |
1180 |
46,5 |
1181 |
47,2 |
1182 |
48,3 |
1183 |
49,7 |
1184 |
51,3 |
1185 |
53,0 |
1186 |
54,9 |
1187 |
56,7 |
1188 |
58,6 |
1189 |
60,2 |
1190 |
61,6 |
1191 |
62,2 |
1192 |
62,5 |
1193 |
62,8 |
1194 |
62,9 |
1195 |
63,0 |
1196 |
63,0 |
1197 |
63,1 |
1198 |
63,2 |
1199 |
63,3 |
1200 |
63,5 |
1201 |
63,7 |
1202 |
63,9 |
1203 |
64,1 |
1204 |
64,3 |
1205 |
66,1 |
1206 |
67,9 |
1207 |
69,7 |
1208 |
71,4 |
1209 |
73,1 |
1210 |
74,7 |
1211 |
76,2 |
1212 |
77,5 |
1213 |
78,6 |
1214 |
79,7 |
1215 |
80,6 |
1216 |
81,5 |
1217 |
82,2 |
1218 |
83,0 |
1219 |
83,7 |
1220 |
84,4 |
1221 |
84,9 |
1222 |
85,1 |
1223 |
85,2 |
1224 |
84,9 |
1225 |
84,4 |
1226 |
83,6 |
1227 |
82,7 |
1228 |
81,5 |
1229 |
80,1 |
1230 |
78,7 |
1231 |
77,4 |
1232 |
76,2 |
1233 |
75,4 |
1234 |
74,8 |
1235 |
74,3 |
1236 |
73,8 |
1237 |
73,2 |
1238 |
72,4 |
1239 |
71,6 |
1240 |
70,8 |
1241 |
69,9 |
1242 |
67,9 |
1243 |
65,7 |
1244 |
63,5 |
1245 |
61,2 |
1246 |
59,0 |
1247 |
56,8 |
1248 |
54,7 |
1249 |
52,7 |
1250 |
50,9 |
1251 |
49,4 |
1252 |
48,1 |
1253 |
47,1 |
1254 |
46,5 |
1255 |
46,3 |
1256 |
45,1 |
1257 |
43,0 |
1258 |
40,6 |
1259 |
38,1 |
1260 |
35,4 |
1261 |
32,7 |
1262 |
30,0 |
1263 |
29,9 |
1264 |
30,0 |
1265 |
30,2 |
1266 |
30,4 |
1267 |
30,6 |
1268 |
31,6 |
1269 |
33,0 |
1270 |
33,9 |
1271 |
34,8 |
1272 |
35,7 |
1273 |
36,6 |
1274 |
37,5 |
1275 |
38,4 |
1276 |
39,3 |
1277 |
40,2 |
1278 |
40,8 |
1279 |
41,7 |
1280 |
42,4 |
1281 |
43,1 |
1282 |
43,6 |
1283 |
44,2 |
1284 |
44,8 |
1285 |
45,5 |
1286 |
46,3 |
1287 |
47,2 |
1288 |
48,1 |
1289 |
49,1 |
1290 |
50,0 |
1291 |
51,0 |
1292 |
51,9 |
1293 |
52,7 |
1294 |
53,7 |
1295 |
55,0 |
1296 |
56,8 |
1297 |
58,8 |
1298 |
60,9 |
1299 |
63,0 |
1300 |
65,0 |
1301 |
66,9 |
1302 |
68,6 |
1303 |
70,1 |
1304 |
71,0 |
1305 |
71,8 |
1306 |
72,8 |
1307 |
72,9 |
1308 |
73,0 |
1309 |
72,3 |
1310 |
71,9 |
1311 |
71,3 |
1312 |
70,9 |
1313 |
70,5 |
1314 |
70,0 |
1315 |
69,6 |
1316 |
69,2 |
1317 |
68,8 |
1318 |
68,4 |
1319 |
67,9 |
1320 |
67,5 |
1321 |
67,2 |
1322 |
66,8 |
1323 |
65,6 |
1324 |
63,3 |
1325 |
60,2 |
1326 |
56,2 |
1327 |
52,2 |
1328 |
48,4 |
1329 |
45,0 |
1330 |
41,6 |
1331 |
38,6 |
1332 |
36,4 |
1333 |
34,8 |
1334 |
34,2 |
1335 |
34,7 |
1336 |
36,3 |
1337 |
38,5 |
1338 |
41,0 |
1339 |
43,7 |
1340 |
46,5 |
1341 |
49,1 |
1342 |
51,6 |
1343 |
53,9 |
1344 |
56,0 |
1345 |
57,9 |
1346 |
59,7 |
1347 |
61,2 |
1348 |
62,5 |
1349 |
63,5 |
1350 |
64,3 |
1351 |
65,3 |
1352 |
66,3 |
1353 |
67,3 |
1354 |
68,3 |
1355 |
69,3 |
1356 |
70,3 |
1357 |
70,8 |
1358 |
70,8 |
1359 |
70,8 |
1360 |
70,9 |
1361 |
70,9 |
1362 |
70,9 |
1363 |
70,9 |
1364 |
71,0 |
1365 |
71,0 |
1366 |
71,1 |
1367 |
71,2 |
1368 |
71,3 |
1369 |
71,4 |
1370 |
71,5 |
1371 |
71,7 |
1372 |
71,8 |
1373 |
71,9 |
1374 |
71,9 |
1375 |
71,9 |
1376 |
71,9 |
1377 |
71,9 |
1378 |
71,9 |
1379 |
71,9 |
1380 |
72,0 |
1381 |
72,1 |
1382 |
72,4 |
1383 |
72,7 |
1384 |
73,1 |
1385 |
73,4 |
1386 |
73,8 |
1387 |
74,0 |
1388 |
74,1 |
1389 |
74,0 |
1390 |
73,0 |
1391 |
72,0 |
1392 |
71,0 |
1393 |
70,0 |
1394 |
69,0 |
1395 |
68,0 |
1396 |
67,7 |
1397 |
66,7 |
1398 |
66,6 |
1399 |
66,7 |
1400 |
66,8 |
1401 |
66,9 |
1402 |
66,9 |
1403 |
66,9 |
1404 |
66,9 |
1405 |
66,9 |
1406 |
66,9 |
1407 |
66,9 |
1408 |
67,0 |
1409 |
67,1 |
1410 |
67,3 |
1411 |
67,5 |
1412 |
67,8 |
1413 |
68,2 |
1414 |
68,6 |
1415 |
69,0 |
1416 |
69,3 |
1417 |
69,3 |
1418 |
69,2 |
1419 |
68,8 |
1420 |
68,2 |
1421 |
67,6 |
1422 |
67,4 |
1423 |
67,2 |
1424 |
66,9 |
1425 |
66,3 |
1426 |
65,4 |
1427 |
64,0 |
1428 |
62,4 |
1429 |
60,6 |
1430 |
58,6 |
1431 |
56,7 |
1432 |
54,8 |
1433 |
53,0 |
1434 |
51,3 |
1435 |
49,6 |
1436 |
47,8 |
1437 |
45,5 |
1438 |
42,8 |
1439 |
39,8 |
1440 |
36,5 |
1441 |
33,0 |
1442 |
29,5 |
1443 |
25,8 |
1444 |
22,1 |
1445 |
18,6 |
1446 |
15,3 |
1447 |
12,4 |
1448 |
9,6 |
1449 |
6,6 |
1450 |
3,8 |
1451 |
1,6 |
1452 |
0,0 |
1453 |
0,0 |
1454 |
0,0 |
1455 |
0,0 |
1456 |
0,0 |
1457 |
0,0 |
1458 |
0,0 |
1459 |
0,0 |
1460 |
0,0 |
1461 |
0,0 |
1462 |
0,0 |
1463 |
0,0 |
1464 |
0,0 |
1465 |
0,0 |
1466 |
0,0 |
1467 |
0,0 |
1468 |
0,0 |
1469 |
0,0 |
1470 |
0,0 |
1471 |
0,0 |
1472 |
0,0 |
1473 |
0,0 |
1474 |
0,0 |
1475 |
0,0 |
1476 |
0,0 |
1477 |
0,0 |
Tabell A1/6
WLTC, klass 2-fordon, Extra hög2-fas
Tid i s |
Hastighet i km/h |
1478 |
0,0 |
1479 |
1,1 |
1480 |
2,3 |
1481 |
4,6 |
1482 |
6,5 |
1483 |
8,9 |
1484 |
10,9 |
1485 |
13,5 |
1486 |
15,2 |
1487 |
17,6 |
1488 |
19,3 |
1489 |
21,4 |
1490 |
23,0 |
1491 |
25,0 |
1492 |
26,5 |
1493 |
28,4 |
1494 |
29,8 |
1495 |
31,7 |
1496 |
33,7 |
1497 |
35,8 |
1498 |
38,1 |
1499 |
40,5 |
1500 |
42,2 |
1501 |
43,5 |
1502 |
44,5 |
1503 |
45,2 |
1504 |
45,8 |
1505 |
46,6 |
1506 |
47,4 |
1507 |
48,5 |
1508 |
49,7 |
1509 |
51,3 |
1510 |
52,9 |
1511 |
54,3 |
1512 |
55,6 |
1513 |
56,8 |
1514 |
57,9 |
1515 |
58,9 |
1516 |
59,7 |
1517 |
60,3 |
1518 |
60,7 |
1519 |
60,9 |
1520 |
61,0 |
1521 |
61,1 |
1522 |
61,4 |
1523 |
61,8 |
1524 |
62,5 |
1525 |
63,4 |
1526 |
64,5 |
1527 |
65,7 |
1528 |
66,9 |
1529 |
68,1 |
1530 |
69,1 |
1531 |
70,0 |
1532 |
70,9 |
1533 |
71,8 |
1534 |
72,6 |
1535 |
73,4 |
1536 |
74,0 |
1537 |
74,7 |
1538 |
75,2 |
1539 |
75,7 |
1540 |
76,4 |
1541 |
77,2 |
1542 |
78,2 |
1543 |
78,9 |
1544 |
79,9 |
1545 |
81,1 |
1546 |
82,4 |
1547 |
83,7 |
1548 |
85,4 |
1549 |
87,0 |
1550 |
88,3 |
1551 |
89,5 |
1552 |
90,5 |
1553 |
91,3 |
1554 |
92,2 |
1555 |
93,0 |
1556 |
93,8 |
1557 |
94,6 |
1558 |
95,3 |
1559 |
95,9 |
1560 |
96,6 |
1561 |
97,4 |
1562 |
98,1 |
1563 |
98,7 |
1564 |
99,5 |
1565 |
100,3 |
1566 |
101,1 |
1567 |
101,9 |
1568 |
102,8 |
1569 |
103,8 |
1570 |
105,0 |
1571 |
106,1 |
1572 |
107,4 |
1573 |
108,7 |
1574 |
109,9 |
1575 |
111,2 |
1576 |
112,3 |
1577 |
113,4 |
1578 |
114,4 |
1579 |
115,3 |
1580 |
116,1 |
1581 |
116,8 |
1582 |
117,4 |
1583 |
117,7 |
1584 |
118,2 |
1585 |
118,1 |
1586 |
117,7 |
1587 |
117,0 |
1588 |
116,1 |
1589 |
115,2 |
1590 |
114,4 |
1591 |
113,6 |
1592 |
113,0 |
1593 |
112,6 |
1594 |
112,2 |
1595 |
111,9 |
1596 |
111,6 |
1597 |
111,2 |
1598 |
110,7 |
1599 |
110,1 |
1600 |
109,3 |
1601 |
108,4 |
1602 |
107,4 |
1603 |
106,7 |
1604 |
106,3 |
1605 |
106,2 |
1606 |
106,4 |
1607 |
107,0 |
1608 |
107,5 |
1609 |
107,9 |
1610 |
108,4 |
1611 |
108,9 |
1612 |
109,5 |
1613 |
110,2 |
1614 |
110,9 |
1615 |
111,6 |
1616 |
112,2 |
1617 |
112,8 |
1618 |
113,3 |
1619 |
113,7 |
1620 |
114,1 |
1621 |
114,4 |
1622 |
114,6 |
1623 |
114,7 |
1624 |
114,7 |
1625 |
114,7 |
1626 |
114,6 |
1627 |
114,5 |
1628 |
114,5 |
1629 |
114,5 |
1630 |
114,7 |
1631 |
115,0 |
1632 |
115,6 |
1633 |
116,4 |
1634 |
117,3 |
1635 |
118,2 |
1636 |
118,8 |
1637 |
119,3 |
1638 |
119,6 |
1639 |
119,7 |
1640 |
119,5 |
1641 |
119,3 |
1642 |
119,2 |
1643 |
119,0 |
1644 |
118,8 |
1645 |
118,8 |
1646 |
118,8 |
1647 |
118,8 |
1648 |
118,8 |
1649 |
118,9 |
1650 |
119,0 |
1651 |
119,0 |
1652 |
119,1 |
1653 |
119,2 |
1654 |
119,4 |
1655 |
119,6 |
1656 |
119,9 |
1657 |
120,1 |
1658 |
120,3 |
1659 |
120,4 |
1660 |
120,5 |
1661 |
120,5 |
1662 |
120,5 |
1663 |
120,5 |
1664 |
120,4 |
1665 |
120,3 |
1666 |
120,1 |
1667 |
119,9 |
1668 |
119,6 |
1669 |
119,5 |
1670 |
119,4 |
1671 |
119,3 |
1672 |
119,3 |
1673 |
119,4 |
1674 |
119,5 |
1675 |
119,5 |
1676 |
119,6 |
1677 |
119,6 |
1678 |
119,6 |
1679 |
119,4 |
1680 |
119,3 |
1681 |
119,0 |
1682 |
118,8 |
1683 |
118,7 |
1684 |
118,8 |
1685 |
119,0 |
1686 |
119,2 |
1687 |
119,6 |
1688 |
120,0 |
1689 |
120,3 |
1690 |
120,5 |
1691 |
120,7 |
1692 |
120,9 |
1693 |
121,0 |
1694 |
121,1 |
1695 |
121,2 |
1696 |
121,3 |
1697 |
121,4 |
1698 |
121,5 |
1699 |
121,5 |
1700 |
121,5 |
1701 |
121,4 |
1702 |
121,3 |
1703 |
121,1 |
1704 |
120,9 |
1705 |
120,6 |
1706 |
120,4 |
1707 |
120,2 |
1708 |
120,1 |
1709 |
119,9 |
1710 |
119,8 |
1711 |
119,8 |
1712 |
119,9 |
1713 |
120,0 |
1714 |
120,2 |
1715 |
120,4 |
1716 |
120,8 |
1717 |
121,1 |
1718 |
121,6 |
1719 |
121,8 |
1720 |
122,1 |
1721 |
122,4 |
1722 |
122,7 |
1723 |
122,8 |
1724 |
123,1 |
1725 |
123,1 |
1726 |
122,8 |
1727 |
122,3 |
1728 |
121,3 |
1729 |
119,9 |
1730 |
118,1 |
1731 |
115,9 |
1732 |
113,5 |
1733 |
111,1 |
1734 |
108,6 |
1735 |
106,2 |
1736 |
104,0 |
1737 |
101,1 |
1738 |
98,3 |
1739 |
95,7 |
1740 |
93,5 |
1741 |
91,5 |
1742 |
90,7 |
1743 |
90,4 |
1744 |
90,2 |
1745 |
90,2 |
1746 |
90,1 |
1747 |
90,0 |
1748 |
89,8 |
1749 |
89,6 |
1750 |
89,4 |
1751 |
89,2 |
1752 |
88,9 |
1753 |
88,5 |
1754 |
88,1 |
1755 |
87,6 |
1756 |
87,1 |
1757 |
86,6 |
1758 |
86,1 |
1759 |
85,5 |
1760 |
85,0 |
1761 |
84,4 |
1762 |
83,8 |
1763 |
83,2 |
1764 |
82,6 |
1765 |
81,9 |
1766 |
81,1 |
1767 |
80,0 |
1768 |
78,7 |
1769 |
76,9 |
1770 |
74,6 |
1771 |
72,0 |
1772 |
69,0 |
1773 |
65,6 |
1774 |
62,1 |
1775 |
58,5 |
1776 |
54,7 |
1777 |
50,9 |
1778 |
47,3 |
1779 |
43,8 |
1780 |
40,4 |
1781 |
37,4 |
1782 |
34,3 |
1783 |
31,3 |
1784 |
28,3 |
1785 |
25,2 |
1786 |
22,0 |
1787 |
18,9 |
1788 |
16,1 |
1789 |
13,4 |
1790 |
11,1 |
1791 |
8,9 |
1792 |
6,9 |
1793 |
4,9 |
1794 |
2,8 |
1795 |
0,0 |
1796 |
0,0 |
1797 |
0,0 |
1798 |
0,0 |
1799 |
0,0 |
1800 |
0,0 |
6. WLTC för klass 3-fordon
Figur A1/7
WLTC, klass 3-fordon, Låg3-fas
Figur A1/8
WLTC, klass 3-fordon, Medel3-1-fas
Figur A1/9
WLTC, klass 3-fordon, Medel3-2-fas
Figur A1/10
WLTC, klass 3-fordon, Hög3-1-fas
Figur A1/11
WLTC, klass 3-fordon, Hög3-2-fas
Figur A1/12
WLTC, klass 3-fordon, Extra hög3-fas
Tabell A1/7
WLTC, klass 3-fordon, Låg3-fas
Tid i s |
Hastighet i km/h |
0 |
0,0 |
1 |
0,0 |
2 |
0,0 |
3 |
0,0 |
4 |
0,0 |
5 |
0,0 |
6 |
0,0 |
7 |
0,0 |
8 |
0,0 |
9 |
0,0 |
10 |
0,0 |
11 |
0,0 |
12 |
0,2 |
13 |
1,7 |
14 |
5,4 |
15 |
9,9 |
16 |
13,1 |
17 |
16,9 |
18 |
21,7 |
19 |
26,0 |
20 |
27,5 |
21 |
28,1 |
22 |
28,3 |
23 |
28,8 |
24 |
29,1 |
25 |
30,8 |
26 |
31,9 |
27 |
34,1 |
28 |
36,6 |
29 |
39,1 |
30 |
41,3 |
31 |
42,5 |
32 |
43,3 |
33 |
43,9 |
34 |
44,4 |
35 |
44,5 |
36 |
44,2 |
37 |
42,7 |
38 |
39,9 |
39 |
37,0 |
40 |
34,6 |
41 |
32,3 |
42 |
29,0 |
43 |
25,1 |
44 |
22,2 |
45 |
20,9 |
46 |
20,4 |
47 |
19,5 |
48 |
18,4 |
49 |
17,8 |
50 |
17,8 |
51 |
17,4 |
52 |
15,7 |
53 |
13,1 |
54 |
12,1 |
55 |
12,0 |
56 |
12,0 |
57 |
12,0 |
58 |
12,3 |
59 |
12,6 |
60 |
14,7 |
61 |
15,3 |
62 |
15,9 |
63 |
16,2 |
64 |
17,1 |
65 |
17,8 |
66 |
18,1 |
67 |
18,4 |
68 |
20,3 |
69 |
23,2 |
70 |
26,5 |
71 |
29,8 |
72 |
32,6 |
73 |
34,4 |
74 |
35,5 |
75 |
36,4 |
76 |
37,4 |
77 |
38,5 |
78 |
39,3 |
79 |
39,5 |
80 |
39,0 |
81 |
38,5 |
82 |
37,3 |
83 |
37,0 |
84 |
36,7 |
85 |
35,9 |
86 |
35,3 |
87 |
34,6 |
88 |
34,2 |
89 |
31,9 |
90 |
27,3 |
91 |
22,0 |
92 |
17,0 |
93 |
14,2 |
94 |
12,0 |
95 |
9,1 |
96 |
5,8 |
97 |
3,6 |
98 |
2,2 |
99 |
0,0 |
100 |
0,0 |
101 |
0,0 |
102 |
0,0 |
103 |
0,0 |
104 |
0,0 |
105 |
0,0 |
106 |
0,0 |
107 |
0,0 |
108 |
0,0 |
109 |
0,0 |
110 |
0,0 |
111 |
0,0 |
112 |
0,0 |
113 |
0,0 |
114 |
0,0 |
115 |
0,0 |
116 |
0,0 |
117 |
0,0 |
118 |
0,0 |
119 |
0,0 |
120 |
0,0 |
121 |
0,0 |
122 |
0,0 |
123 |
0,0 |
124 |
0,0 |
125 |
0,0 |
126 |
0,0 |
127 |
0,0 |
128 |
0,0 |
129 |
0,0 |
130 |
0,0 |
131 |
0,0 |
132 |
0,0 |
133 |
0,0 |
134 |
0,0 |
135 |
0,0 |
136 |
0,0 |
137 |
0,0 |
138 |
0,2 |
139 |
1,9 |
140 |
6,1 |
141 |
11,7 |
142 |
16,4 |
143 |
18,9 |
144 |
19,9 |
145 |
20,8 |
146 |
22,8 |
147 |
25,4 |
148 |
27,7 |
149 |
29,2 |
150 |
29,8 |
151 |
29,4 |
152 |
27,2 |
153 |
22,6 |
154 |
17,3 |
155 |
13,3 |
156 |
12,0 |
157 |
12,6 |
158 |
14,1 |
159 |
17,2 |
160 |
20,1 |
161 |
23,4 |
162 |
25,5 |
163 |
27,6 |
164 |
29,5 |
165 |
31,1 |
166 |
32,1 |
167 |
33,2 |
168 |
35,2 |
169 |
37,2 |
170 |
38,0 |
171 |
37,4 |
172 |
35,1 |
173 |
31,0 |
174 |
27,1 |
175 |
25,3 |
176 |
25,1 |
177 |
25,9 |
178 |
27,8 |
179 |
29,2 |
180 |
29,6 |
181 |
29,5 |
182 |
29,2 |
183 |
28,3 |
184 |
26,1 |
185 |
23,6 |
186 |
21,0 |
187 |
18,9 |
188 |
17,1 |
189 |
15,7 |
190 |
14,5 |
191 |
13,7 |
192 |
12,9 |
193 |
12,5 |
194 |
12,2 |
195 |
12,0 |
196 |
12,0 |
197 |
12,0 |
198 |
12,0 |
199 |
12,5 |
200 |
13,0 |
201 |
14,0 |
202 |
15,0 |
203 |
16,5 |
204 |
19,0 |
205 |
21,2 |
206 |
23,8 |
207 |
26,9 |
208 |
29,6 |
209 |
32,0 |
210 |
35,2 |
211 |
37,5 |
212 |
39,2 |
213 |
40,5 |
214 |
41,6 |
215 |
43,1 |
216 |
45,0 |
217 |
47,1 |
218 |
49,0 |
219 |
50,6 |
220 |
51,8 |
221 |
52,7 |
222 |
53,1 |
223 |
53,5 |
224 |
53,8 |
225 |
54,2 |
226 |
54,8 |
227 |
55,3 |
228 |
55,8 |
229 |
56,2 |
230 |
56,5 |
231 |
56,5 |
232 |
56,2 |
233 |
54,9 |
234 |
52,9 |
235 |
51,0 |
236 |
49,8 |
237 |
49,2 |
238 |
48,4 |
239 |
46,9 |
240 |
44,3 |
241 |
41,5 |
242 |
39,5 |
243 |
37,0 |
244 |
34,6 |
245 |
32,3 |
246 |
29,0 |
247 |
25,1 |
248 |
22,2 |
249 |
20,9 |
250 |
20,4 |
251 |
19,5 |
252 |
18,4 |
253 |
17,8 |
254 |
17,8 |
255 |
17,4 |
256 |
15,7 |
257 |
14,5 |
258 |
15,4 |
259 |
17,9 |
260 |
20,6 |
261 |
23,2 |
262 |
25,7 |
263 |
28,7 |
264 |
32,5 |
265 |
36,1 |
266 |
39,0 |
267 |
40,8 |
268 |
42,9 |
269 |
44,4 |
270 |
45,9 |
271 |
46,0 |
272 |
45,6 |
273 |
45,3 |
274 |
43,7 |
275 |
40,8 |
276 |
38,0 |
277 |
34,4 |
278 |
30,9 |
279 |
25,5 |
280 |
21,4 |
281 |
20,2 |
282 |
22,9 |
283 |
26,6 |
284 |
30,2 |
285 |
34,1 |
286 |
37,4 |
287 |
40,7 |
288 |
44,0 |
289 |
47,3 |
290 |
49,2 |
291 |
49,8 |
292 |
49,2 |
293 |
48,1 |
294 |
47,3 |
295 |
46,8 |
296 |
46,7 |
297 |
46,8 |
298 |
47,1 |
299 |
47,3 |
300 |
47,3 |
301 |
47,1 |
302 |
46,6 |
303 |
45,8 |
304 |
44,8 |
305 |
43,3 |
306 |
41,8 |
307 |
40,8 |
308 |
40,3 |
309 |
40,1 |
310 |
39,7 |
311 |
39,2 |
312 |
38,5 |
313 |
37,4 |
314 |
36,0 |
315 |
34,4 |
316 |
33,0 |
317 |
31,7 |
318 |
30,0 |
319 |
28,0 |
320 |
26,1 |
321 |
25,6 |
322 |
24,9 |
323 |
24,9 |
324 |
24,3 |
325 |
23,9 |
326 |
23,9 |
327 |
23,6 |
328 |
23,3 |
329 |
20,5 |
330 |
17,5 |
331 |
16,9 |
332 |
16,7 |
333 |
15,9 |
334 |
15,6 |
335 |
15,0 |
336 |
14,5 |
337 |
14,3 |
338 |
14,5 |
339 |
15,4 |
340 |
17,8 |
341 |
21,1 |
342 |
24,1 |
343 |
25,0 |
344 |
25,3 |
345 |
25,5 |
346 |
26,4 |
347 |
26,6 |
348 |
27,1 |
349 |
27,7 |
350 |
28,1 |
351 |
28,2 |
352 |
28,1 |
353 |
28,0 |
354 |
27,9 |
355 |
27,9 |
356 |
28,1 |
357 |
28,2 |
358 |
28,0 |
359 |
26,9 |
360 |
25,0 |
361 |
23,2 |
362 |
21,9 |
363 |
21,1 |
364 |
20,7 |
365 |
20,7 |
366 |
20,8 |
367 |
21,2 |
368 |
22,1 |
369 |
23,5 |
370 |
24,3 |
371 |
24,5 |
372 |
23,8 |
373 |
21,3 |
374 |
17,7 |
375 |
14,4 |
376 |
11,9 |
377 |
10,2 |
378 |
8,9 |
379 |
8,0 |
380 |
7,2 |
381 |
6,1 |
382 |
4,9 |
383 |
3,7 |
384 |
2,3 |
385 |
0,9 |
386 |
0,0 |
387 |
0,0 |
388 |
0,0 |
389 |
0,0 |
390 |
0,0 |
391 |
0,0 |
392 |
0,5 |
393 |
2,1 |
394 |
4,8 |
395 |
8,3 |
396 |
12,3 |
397 |
16,6 |
398 |
20,9 |
399 |
24,2 |
400 |
25,6 |
401 |
25,6 |
402 |
24,9 |
403 |
23,3 |
404 |
21,6 |
405 |
20,2 |
406 |
18,7 |
407 |
17,0 |
408 |
15,3 |
409 |
14,2 |
410 |
13,9 |
411 |
14,0 |
412 |
14,2 |
413 |
14,5 |
414 |
14,9 |
415 |
15,9 |
416 |
17,4 |
417 |
18,7 |
418 |
19,1 |
419 |
18,8 |
420 |
17,6 |
421 |
16,6 |
422 |
16,2 |
423 |
16,4 |
424 |
17,2 |
425 |
19,1 |
426 |
22,6 |
427 |
27,4 |
428 |
31,6 |
429 |
33,4 |
430 |
33,5 |
431 |
32,8 |
432 |
31,9 |
433 |
31,3 |
434 |
31,1 |
435 |
30,6 |
436 |
29,2 |
437 |
26,7 |
438 |
23,0 |
439 |
18,2 |
440 |
12,9 |
441 |
7,7 |
442 |
3,8 |
443 |
1,3 |
444 |
0,2 |
445 |
0,0 |
446 |
0,0 |
447 |
0,0 |
448 |
0,0 |
449 |
0,0 |
450 |
0,0 |
451 |
0,0 |
452 |
0,0 |
453 |
0,0 |
454 |
0,0 |
455 |
0,0 |
456 |
0,0 |
457 |
0,0 |
458 |
0,0 |
459 |
0,0 |
460 |
0,0 |
461 |
0,0 |
462 |
0,0 |
463 |
0,0 |
464 |
0,0 |
465 |
0,0 |
466 |
0,0 |
467 |
0,0 |
468 |
0,0 |
469 |
0,0 |
470 |
0,0 |
471 |
0,0 |
472 |
0,0 |
473 |
0,0 |
474 |
0,0 |
475 |
0,0 |
476 |
0,0 |
477 |
0,0 |
478 |
0,0 |
479 |
0,0 |
480 |
0,0 |
481 |
0,0 |
482 |
0,0 |
483 |
0,0 |
484 |
0,0 |
485 |
0,0 |
486 |
0,0 |
487 |
0,0 |
488 |
0,0 |
489 |
0,0 |
490 |
0,0 |
491 |
0,0 |
492 |
0,0 |
493 |
0,0 |
494 |
0,0 |
495 |
0,0 |
496 |
0,0 |
497 |
0,0 |
498 |
0,0 |
499 |
0,0 |
500 |
0,0 |
501 |
0,0 |
502 |
0,0 |
503 |
0,0 |
504 |
0,0 |
505 |
0,0 |
506 |
0,0 |
507 |
0,0 |
508 |
0,0 |
509 |
0,0 |
510 |
0,0 |
511 |
0,0 |
512 |
0,5 |
513 |
2,5 |
514 |
6,6 |
515 |
11,8 |
516 |
16,8 |
517 |
20,5 |
518 |
21,9 |
519 |
21,9 |
520 |
21,3 |
521 |
20,3 |
522 |
19,2 |
523 |
17,8 |
524 |
15,5 |
525 |
11,9 |
526 |
7,6 |
527 |
4,0 |
528 |
2,0 |
529 |
1,0 |
530 |
0,0 |
531 |
0,0 |
532 |
0,0 |
533 |
0,2 |
534 |
1,2 |
535 |
3,2 |
536 |
5,2 |
537 |
8,2 |
538 |
13 |
539 |
18,8 |
540 |
23,1 |
541 |
24,5 |
542 |
24,5 |
543 |
24,3 |
544 |
23,6 |
545 |
22,3 |
546 |
20,1 |
547 |
18,5 |
548 |
17,2 |
549 |
16,3 |
550 |
15,4 |
551 |
14,7 |
552 |
14,3 |
553 |
13,7 |
554 |
13,3 |
555 |
13,1 |
556 |
13,1 |
557 |
13,3 |
558 |
13,8 |
559 |
14,5 |
560 |
16,5 |
561 |
17,0 |
562 |
17,0 |
563 |
17,0 |
564 |
15,4 |
565 |
10,1 |
566 |
4,8 |
567 |
0,0 |
568 |
0,0 |
569 |
0,0 |
570 |
0,0 |
571 |
0,0 |
572 |
0,0 |
573 |
0,0 |
574 |
0,0 |
575 |
0,0 |
576 |
0,0 |
577 |
0,0 |
578 |
0,0 |
579 |
0,0 |
580 |
0,0 |
581 |
0,0 |
582 |
0,0 |
583 |
0,0 |
584 |
0,0 |
585 |
0,0 |
586 |
0,0 |
587 |
0,0 |
588 |
0,0 |
589 |
0,0 |
Tabell A1/8
WLTC, klass 3-fordon, Medel3-1-fas
Tid i s |
Hastighet i km/h |
590 |
0,0 |
591 |
0,0 |
592 |
0,0 |
593 |
0,0 |
594 |
0,0 |
595 |
0,0 |
596 |
0,0 |
597 |
0,0 |
598 |
0,0 |
599 |
0,0 |
600 |
0,0 |
601 |
1,0 |
602 |
2,1 |
603 |
5,2 |
604 |
9,2 |
605 |
13,5 |
606 |
18,1 |
607 |
22,3 |
608 |
26,0 |
609 |
29,3 |
610 |
32,8 |
611 |
36,0 |
612 |
39,2 |
613 |
42,5 |
614 |
45,7 |
615 |
48,2 |
616 |
48,4 |
617 |
48,2 |
618 |
47,8 |
619 |
47,0 |
620 |
45,9 |
621 |
44,9 |
622 |
44,4 |
623 |
44,3 |
624 |
44,5 |
625 |
45,1 |
626 |
45,7 |
627 |
46,0 |
628 |
46,0 |
629 |
46,0 |
630 |
46,1 |
631 |
46,7 |
632 |
47,7 |
633 |
48,9 |
634 |
50,3 |
635 |
51,6 |
636 |
52,6 |
637 |
53,0 |
638 |
53,0 |
639 |
52,9 |
640 |
52,7 |
641 |
52,6 |
642 |
53,1 |
643 |
54,3 |
644 |
55,2 |
645 |
55,5 |
646 |
55,9 |
647 |
56,3 |
648 |
56,7 |
649 |
56,9 |
650 |
56,8 |
651 |
56,0 |
652 |
54,2 |
653 |
52,1 |
654 |
50,1 |
655 |
47,2 |
656 |
43,2 |
657 |
39,2 |
658 |
36,5 |
659 |
34,3 |
660 |
31,0 |
661 |
26,0 |
662 |
20,7 |
663 |
15,4 |
664 |
13,1 |
665 |
12,0 |
666 |
12,5 |
667 |
14,0 |
668 |
19,0 |
669 |
23,2 |
670 |
28,0 |
671 |
32,0 |
672 |
34,0 |
673 |
36,0 |
674 |
38,0 |
675 |
40,0 |
676 |
40,3 |
677 |
40,5 |
678 |
39,0 |
679 |
35,7 |
680 |
31,8 |
681 |
27,1 |
682 |
22,8 |
683 |
21,1 |
684 |
18,9 |
685 |
18,9 |
686 |
21,3 |
687 |
23,9 |
688 |
25,9 |
689 |
28,4 |
690 |
30,3 |
691 |
30,9 |
692 |
31,1 |
693 |
31,8 |
694 |
32,7 |
695 |
33,2 |
696 |
32,4 |
697 |
28,3 |
698 |
25,8 |
699 |
23,1 |
700 |
21,8 |
701 |
21,2 |
702 |
21,0 |
703 |
21,0 |
704 |
20,9 |
705 |
19,9 |
706 |
17,9 |
707 |
15,1 |
708 |
12,8 |
709 |
12,0 |
710 |
13,2 |
711 |
17,1 |
712 |
21,1 |
713 |
21,8 |
714 |
21,2 |
715 |
18,5 |
716 |
13,9 |
717 |
12,0 |
718 |
12,0 |
719 |
13,0 |
720 |
16,3 |
721 |
20,5 |
722 |
23,9 |
723 |
26,0 |
724 |
28,0 |
725 |
31,5 |
726 |
33,4 |
727 |
36,0 |
728 |
37,8 |
729 |
40,2 |
730 |
41,6 |
731 |
41,9 |
732 |
42,0 |
733 |
42,2 |
734 |
42,4 |
735 |
42,7 |
736 |
43,1 |
737 |
43,7 |
738 |
44,0 |
739 |
44,1 |
740 |
45,3 |
741 |
46,4 |
742 |
47,2 |
743 |
47,3 |
744 |
47,4 |
745 |
47,4 |
746 |
47,5 |
747 |
47,9 |
748 |
48,6 |
749 |
49,4 |
750 |
49,8 |
751 |
49,8 |
752 |
49,7 |
753 |
49,3 |
754 |
48,5 |
755 |
47,6 |
756 |
46,3 |
757 |
43,7 |
758 |
39,3 |
759 |
34,1 |
760 |
29,0 |
761 |
23,7 |
762 |
18,4 |
763 |
14,3 |
764 |
12,0 |
765 |
12,8 |
766 |
16,0 |
767 |
20,4 |
768 |
24,0 |
769 |
29,0 |
770 |
32,2 |
771 |
36,8 |
772 |
39,4 |
773 |
43,2 |
774 |
45,8 |
775 |
49,2 |
776 |
51,4 |
777 |
54,2 |
778 |
56,0 |
779 |
58,3 |
780 |
59,8 |
781 |
61,7 |
782 |
62,7 |
783 |
63,3 |
784 |
63,6 |
785 |
64,0 |
786 |
64,7 |
787 |
65,2 |
788 |
65,3 |
789 |
65,3 |
790 |
65,4 |
791 |
65,7 |
792 |
66,0 |
793 |
65,6 |
794 |
63,5 |
795 |
59,7 |
796 |
54,6 |
797 |
49,3 |
798 |
44,9 |
799 |
42,3 |
800 |
41,4 |
801 |
41,3 |
802 |
43,0 |
803 |
45,0 |
804 |
46,5 |
805 |
48,3 |
806 |
49,5 |
807 |
51,2 |
808 |
52,2 |
809 |
51,6 |
810 |
49,7 |
811 |
47,4 |
812 |
43,7 |
813 |
39,7 |
814 |
35,5 |
815 |
31,1 |
816 |
26,3 |
817 |
21,9 |
818 |
18,0 |
819 |
17,0 |
820 |
18,0 |
821 |
21,4 |
822 |
24,8 |
823 |
27,9 |
824 |
30,8 |
825 |
33,0 |
826 |
35,1 |
827 |
37,1 |
828 |
38,9 |
829 |
41,4 |
830 |
44,0 |
831 |
46,3 |
832 |
47,7 |
833 |
48,2 |
834 |
48,7 |
835 |
49,3 |
836 |
49,8 |
837 |
50,2 |
838 |
50,9 |
839 |
51,8 |
840 |
52,5 |
841 |
53,3 |
842 |
54,5 |
843 |
55,7 |
844 |
56,5 |
845 |
56,8 |
846 |
57,0 |
847 |
57,2 |
848 |
57,7 |
849 |
58,7 |
850 |
60,1 |
851 |
61,1 |
852 |
61,7 |
853 |
62,3 |
854 |
62,9 |
855 |
63,3 |
856 |
63,4 |
857 |
63,5 |
858 |
63,9 |
859 |
64,4 |
860 |
65,0 |
861 |
65,6 |
862 |
66,6 |
863 |
67,4 |
864 |
68,2 |
865 |
69,1 |
866 |
70,0 |
867 |
70,8 |
868 |
71,5 |
869 |
72,4 |
870 |
73,0 |
871 |
73,7 |
872 |
74,4 |
873 |
74,9 |
874 |
75,3 |
875 |
75,6 |
876 |
75,8 |
877 |
76,6 |
878 |
76,5 |
879 |
76,2 |
880 |
75,8 |
881 |
75,4 |
882 |
74,8 |
883 |
73,9 |
884 |
72,7 |
885 |
71,3 |
886 |
70,4 |
887 |
70,0 |
888 |
70,0 |
889 |
69,0 |
890 |
68,0 |
891 |
67,3 |
892 |
66,2 |
893 |
64,8 |
894 |
63,6 |
895 |
62,6 |
896 |
62,1 |
897 |
61,9 |
898 |
61,9 |
899 |
61,8 |
900 |
61,5 |
901 |
60,9 |
902 |
59,7 |
903 |
54,6 |
904 |
49,3 |
905 |
44,9 |
906 |
42,3 |
907 |
41,4 |
908 |
41,3 |
909 |
42,1 |
910 |
44,7 |
911 |
46,0 |
912 |
48,8 |
913 |
50,1 |
914 |
51,3 |
915 |
54,1 |
916 |
55,2 |
917 |
56,2 |
918 |
56,1 |
919 |
56,1 |
920 |
56,5 |
921 |
57,5 |
922 |
59,2 |
923 |
60,7 |
924 |
61,8 |
925 |
62,3 |
926 |
62,7 |
927 |
62,0 |
928 |
61,3 |
929 |
60,9 |
930 |
60,5 |
931 |
60,2 |
932 |
59,8 |
933 |
59,4 |
934 |
58,6 |
935 |
57,5 |
936 |
56,6 |
937 |
56,0 |
938 |
55,5 |
939 |
55,0 |
940 |
54,4 |
941 |
54,1 |
942 |
54,0 |
943 |
53,9 |
944 |
53,9 |
945 |
54,0 |
946 |
54,2 |
947 |
55,0 |
948 |
55,8 |
949 |
56,2 |
950 |
56,1 |
951 |
55,1 |
952 |
52,7 |
953 |
48,4 |
954 |
43,1 |
955 |
37,8 |
956 |
32,5 |
957 |
27,2 |
958 |
25,1 |
959 |
27,0 |
960 |
29,8 |
961 |
33,8 |
962 |
37,0 |
963 |
40,7 |
964 |
43,0 |
965 |
45,6 |
966 |
46,9 |
967 |
47,0 |
968 |
46,9 |
969 |
46,5 |
970 |
45,8 |
971 |
44,3 |
972 |
41,3 |
973 |
36,5 |
974 |
31,7 |
975 |
27,0 |
976 |
24,7 |
977 |
19,3 |
978 |
16,0 |
979 |
13,2 |
980 |
10,7 |
981 |
8,8 |
982 |
7,2 |
983 |
5,5 |
984 |
3,2 |
985 |
1,1 |
986 |
0,0 |
987 |
0,0 |
988 |
0,0 |
989 |
0,0 |
990 |
0,0 |
991 |
0,0 |
992 |
0,0 |
993 |
0,0 |
994 |
0,0 |
995 |
0,0 |
996 |
0,0 |
997 |
0,0 |
998 |
0,0 |
999 |
0,0 |
1000 |
0,0 |
1001 |
0,0 |
1002 |
0,0 |
1003 |
0,0 |
1004 |
0,0 |
1005 |
0,0 |
1006 |
0,0 |
1007 |
0,0 |
1008 |
0,0 |
1009 |
0,0 |
1010 |
0,0 |
1011 |
0,0 |
1012 |
0,0 |
1013 |
0,0 |
1014 |
0,0 |
1015 |
0,0 |
1016 |
0,0 |
1017 |
0,0 |
1018 |
0,0 |
1019 |
0,0 |
1020 |
0,0 |
1021 |
0,0 |
1022 |
0,0 |
Tabell A1/9
WLTC, klass 3-fordon, Medel3-2-fas
Tid i s |
Hastighet i km/h |
590 |
0,0 |
591 |
0,0 |
592 |
0,0 |
593 |
0,0 |
594 |
0,0 |
595 |
0,0 |
596 |
0,0 |
597 |
0,0 |
598 |
0,0 |
599 |
0,0 |
600 |
0,0 |
601 |
1,0 |
602 |
2,1 |
603 |
4,8 |
604 |
9,1 |
605 |
14,2 |
606 |
19,8 |
607 |
25,5 |
608 |
30,5 |
609 |
34,8 |
610 |
38,8 |
611 |
42,9 |
612 |
46,4 |
613 |
48,3 |
614 |
48,7 |
615 |
48,5 |
616 |
48,4 |
617 |
48,2 |
618 |
47,8 |
619 |
47,0 |
620 |
45,9 |
621 |
44,9 |
622 |
44,4 |
623 |
44,3 |
624 |
44,5 |
625 |
45,1 |
626 |
45,7 |
627 |
46,0 |
628 |
46,0 |
629 |
46,0 |
630 |
46,1 |
631 |
46,7 |
632 |
47,7 |
633 |
48,9 |
634 |
50,3 |
635 |
51,6 |
636 |
52,6 |
637 |
53,0 |
638 |
53,0 |
639 |
52,9 |
640 |
52,7 |
641 |
52,6 |
642 |
53,1 |
643 |
54,3 |
644 |
55,2 |
645 |
55,5 |
646 |
55,9 |
647 |
56,3 |
648 |
56,7 |
649 |
56,9 |
650 |
56,8 |
651 |
56,0 |
652 |
54,2 |
653 |
52,1 |
654 |
50,1 |
655 |
47,2 |
656 |
43,2 |
657 |
39,2 |
658 |
36,5 |
659 |
34,3 |
660 |
31,0 |
661 |
26,0 |
662 |
20,7 |
663 |
15,4 |
664 |
13,1 |
665 |
12,0 |
666 |
12,5 |
667 |
14,0 |
668 |
19,0 |
669 |
23,2 |
670 |
28,0 |
671 |
32,0 |
672 |
34,0 |
673 |
36,0 |
674 |
38,0 |
675 |
40,0 |
676 |
40,3 |
677 |
40,5 |
678 |
39,0 |
679 |
35,7 |
680 |
31,8 |
681 |
27,1 |
682 |
22,8 |
683 |
21,1 |
684 |
18,9 |
685 |
18,9 |
686 |
21,3 |
687 |
23,9 |
688 |
25,9 |
689 |
28,4 |
690 |
30,3 |
691 |
30,9 |
692 |
31,1 |
693 |
31,8 |
694 |
32,7 |
695 |
33,2 |
696 |
32,4 |
697 |
28,3 |
698 |
25,8 |
699 |
23,1 |
700 |
21,8 |
701 |
21,2 |
702 |
21,0 |
703 |
21,0 |
704 |
20,9 |
705 |
19,9 |
706 |
17,9 |
707 |
15,1 |
708 |
12,8 |
709 |
12,0 |
710 |
13,2 |
711 |
17,1 |
712 |
21,1 |
713 |
21,8 |
714 |
21,2 |
715 |
18,5 |
716 |
13,9 |
717 |
12,0 |
718 |
12,0 |
719 |
13,0 |
720 |
16,0 |
721 |
18,5 |
722 |
20,6 |
723 |
22,5 |
724 |
24,0 |
725 |
26,6 |
726 |
29,9 |
727 |
34,8 |
728 |
37,8 |
729 |
40,2 |
730 |
41,6 |
731 |
41,9 |
732 |
42,0 |
733 |
42,2 |
734 |
42,4 |
735 |
42,7 |
736 |
43,1 |
737 |
43,7 |
738 |
44,0 |
739 |
44,1 |
740 |
45,3 |
741 |
46,4 |
742 |
47,2 |
743 |
47,3 |
744 |
47,4 |
745 |
47,4 |
746 |
47,5 |
747 |
47,9 |
748 |
48,6 |
749 |
49,4 |
750 |
49,8 |
751 |
49,8 |
752 |
49,7 |
753 |
49,3 |
754 |
48,5 |
755 |
47,6 |
756 |
46,3 |
757 |
43,7 |
758 |
39,3 |
759 |
34,1 |
760 |
29,0 |
761 |
23,7 |
762 |
18,4 |
763 |
14,3 |
764 |
12,0 |
765 |
12,8 |
766 |
16,0 |
767 |
19,1 |
768 |
22,4 |
769 |
25,6 |
770 |
30,1 |
771 |
35,3 |
772 |
39,9 |
773 |
44,5 |
774 |
47,5 |
775 |
50,9 |
776 |
54,1 |
777 |
56,3 |
778 |
58,1 |
779 |
59,8 |
780 |
61,1 |
781 |
62,1 |
782 |
62,8 |
783 |
63,3 |
784 |
63,6 |
785 |
64,0 |
786 |
64,7 |
787 |
65,2 |
788 |
65,3 |
789 |
65,3 |
790 |
65,4 |
791 |
65,7 |
792 |
66,0 |
793 |
65,6 |
794 |
63,5 |
795 |
59,7 |
796 |
54,6 |
797 |
49,3 |
798 |
44,9 |
799 |
42,3 |
800 |
41,4 |
801 |
41,3 |
802 |
42,1 |
803 |
44,7 |
804 |
48,4 |
805 |
51,4 |
806 |
52,7 |
807 |
53,0 |
808 |
52,5 |
809 |
51,3 |
810 |
49,7 |
811 |
47,4 |
812 |
43,7 |
813 |
39,7 |
814 |
35,5 |
815 |
31,1 |
816 |
26,3 |
817 |
21,9 |
818 |
18,0 |
819 |
17,0 |
820 |
18,0 |
821 |
21,4 |
822 |
24,8 |
823 |
27,9 |
824 |
30,8 |
825 |
33,0 |
826 |
35,1 |
827 |
37,1 |
828 |
38,9 |
829 |
41,4 |
830 |
44,0 |
831 |
46,3 |
832 |
47,7 |
833 |
48,2 |
834 |
48,7 |
835 |
49,3 |
836 |
49,8 |
837 |
50,2 |
838 |
50,9 |
839 |
51,8 |
840 |
52,5 |
841 |
53,3 |
842 |
54,5 |
843 |
55,7 |
844 |
56,5 |
845 |
56,8 |
846 |
57,0 |
847 |
57,2 |
848 |
57,7 |
849 |
58,7 |
850 |
60,1 |
851 |
61,1 |
852 |
61,7 |
853 |
62,3 |
854 |
62,9 |
855 |
63,3 |
856 |
63,4 |
857 |
63,5 |
858 |
64,5 |
859 |
65,8 |
860 |
66,8 |
861 |
67,4 |
862 |
68,8 |
863 |
71,1 |
864 |
72,3 |
865 |
72,8 |
866 |
73,4 |
867 |
74,6 |
868 |
76,0 |
869 |
76,6 |
870 |
76,5 |
871 |
76,2 |
872 |
75,8 |
873 |
75,4 |
874 |
74,8 |
875 |
73,9 |
876 |
72,7 |
877 |
71,3 |
878 |
70,4 |
879 |
70,0 |
880 |
70,0 |
881 |
69,0 |
882 |
68,0 |
883 |
68,0 |
884 |
68,0 |
885 |
68,1 |
886 |
68,4 |
887 |
68,6 |
888 |
68,7 |
889 |
68,5 |
890 |
68,1 |
891 |
67,3 |
892 |
66,2 |
893 |
64,8 |
894 |
63,6 |
895 |
62,6 |
896 |
62,1 |
897 |
61,9 |
898 |
61,9 |
899 |
61,8 |
900 |
61,5 |
901 |
60,9 |
902 |
59,7 |
903 |
54,6 |
904 |
49,3 |
905 |
44,9 |
906 |
42,3 |
907 |
41,4 |
908 |
41,3 |
909 |
42,1 |
910 |
44,7 |
911 |
48,4 |
912 |
51,4 |
913 |
52,7 |
914 |
54,0 |
915 |
57,0 |
916 |
58,1 |
917 |
59,2 |
918 |
59,0 |
919 |
59,1 |
920 |
59,5 |
921 |
60,5 |
922 |
62,3 |
923 |
63,9 |
924 |
65,1 |
925 |
64,1 |
926 |
62,7 |
927 |
62,0 |
928 |
61,3 |
929 |
60,9 |
930 |
60,5 |
931 |
60,2 |
932 |
59,8 |
933 |
59,4 |
934 |
58,6 |
935 |
57,5 |
936 |
56,6 |
937 |
56,0 |
938 |
55,5 |
939 |
55,0 |
940 |
54,4 |
941 |
54,1 |
942 |
54,0 |
943 |
53,9 |
944 |
53,9 |
945 |
54,0 |
946 |
54,2 |
947 |
55,0 |
948 |
55,8 |
949 |
56,2 |
950 |
56,1 |
951 |
55,1 |
952 |
52,7 |
953 |
48,4 |
954 |
43,1 |
955 |
37,8 |
956 |
32,5 |
957 |
27,2 |
958 |
25,1 |
959 |
26,0 |
960 |
29,3 |
961 |
34,6 |
962 |
40,4 |
963 |
45,3 |
964 |
49,0 |
965 |
51,1 |
966 |
52,1 |
967 |
52,2 |
968 |
52,1 |
969 |
51,7 |
970 |
50,9 |
971 |
49,2 |
972 |
45,9 |
973 |
40,6 |
974 |
35,3 |
975 |
30,0 |
976 |
24,7 |
977 |
19,3 |
978 |
16,0 |
979 |
13,2 |
980 |
10,7 |
981 |
8,8 |
982 |
7,2 |
983 |
5,5 |
984 |
3,2 |
985 |
1,1 |
986 |
0,0 |
987 |
0,0 |
988 |
0,0 |
989 |
0,0 |
990 |
0,0 |
991 |
0,0 |
992 |
0,0 |
993 |
0,0 |
994 |
0,0 |
995 |
0,0 |
996 |
0,0 |
997 |
0,0 |
998 |
0,0 |
999 |
0,0 |
1000 |
0,0 |
1001 |
0,0 |
1002 |
0,0 |
1003 |
0,0 |
1004 |
0,0 |
1005 |
0,0 |
1006 |
0,0 |
1007 |
0,0 |
1008 |
0,0 |
1009 |
0,0 |
1010 |
0,0 |
1011 |
0,0 |
1012 |
0,0 |
1013 |
0,0 |
1014 |
0,0 |
1015 |
0,0 |
1016 |
0,0 |
1017 |
0,0 |
1018 |
0,0 |
1019 |
0,0 |
1020 |
0,0 |
1021 |
0,0 |
1022 |
0,0 |
Tabell A1/10
WLTC, klass 3-fordon, Hög3-1-fas
Tid i s |
Hastighet i km/h |
1023 |
0,0 |
1024 |
0,0 |
1025 |
0,0 |
1026 |
0,0 |
1027 |
0,8 |
1028 |
3,6 |
1029 |
8,6 |
1030 |
14,6 |
1031 |
20,0 |
1032 |
24,4 |
1033 |
28,2 |
1034 |
31,7 |
1035 |
35,0 |
1036 |
37,6 |
1037 |
39,7 |
1038 |
41,5 |
1039 |
43,6 |
1040 |
46,0 |
1041 |
48,4 |
1042 |
50,5 |
1043 |
51,9 |
1044 |
52,6 |
1045 |
52,8 |
1046 |
52,9 |
1047 |
53,1 |
1048 |
53,3 |
1049 |
53,1 |
1050 |
52,3 |
1051 |
50,7 |
1052 |
48,8 |
1053 |
46,5 |
1054 |
43,8 |
1055 |
40,3 |
1056 |
36,0 |
1057 |
30,7 |
1058 |
25,4 |
1059 |
21,0 |
1060 |
16,7 |
1061 |
13,4 |
1062 |
12,0 |
1063 |
12,1 |
1064 |
12,8 |
1065 |
15,6 |
1066 |
19,9 |
1067 |
23,4 |
1068 |
24,6 |
1069 |
27,0 |
1070 |
29,0 |
1071 |
32,0 |
1072 |
34,8 |
1073 |
37,7 |
1074 |
40,8 |
1075 |
43,2 |
1076 |
46,0 |
1077 |
48,0 |
1078 |
50,7 |
1079 |
52,0 |
1080 |
54,5 |
1081 |
55,9 |
1082 |
57,4 |
1083 |
58,1 |
1084 |
58,4 |
1085 |
58,8 |
1086 |
58,8 |
1087 |
58,6 |
1088 |
58,7 |
1089 |
58,8 |
1090 |
58,8 |
1091 |
58,8 |
1092 |
59,1 |
1093 |
60,1 |
1094 |
61,7 |
1095 |
63,0 |
1096 |
63,7 |
1097 |
63,9 |
1098 |
63,5 |
1099 |
62,3 |
1100 |
60,3 |
1101 |
58,9 |
1102 |
58,4 |
1103 |
58,8 |
1104 |
60,2 |
1105 |
62,3 |
1106 |
63,9 |
1107 |
64,5 |
1108 |
64,4 |
1109 |
63,5 |
1110 |
62,0 |
1111 |
61,2 |
1112 |
61,3 |
1113 |
61,7 |
1114 |
62,0 |
1115 |
64,6 |
1116 |
66,0 |
1117 |
66,2 |
1118 |
65,8 |
1119 |
64,7 |
1120 |
63,6 |
1121 |
62,9 |
1122 |
62,4 |
1123 |
61,7 |
1124 |
60,1 |
1125 |
57,3 |
1126 |
55,8 |
1127 |
50,5 |
1128 |
45,2 |
1129 |
40,1 |
1130 |
36,2 |
1131 |
32,9 |
1132 |
29,8 |
1133 |
26,6 |
1134 |
23,0 |
1135 |
19,4 |
1136 |
16,3 |
1137 |
14,6 |
1138 |
14,2 |
1139 |
14,3 |
1140 |
14,6 |
1141 |
15,1 |
1142 |
16,4 |
1143 |
19,1 |
1144 |
22,5 |
1145 |
24,4 |
1146 |
24,8 |
1147 |
22,7 |
1148 |
17,4 |
1149 |
13,8 |
1150 |
12,0 |
1151 |
12,0 |
1152 |
12,0 |
1153 |
13,9 |
1154 |
17,7 |
1155 |
22,8 |
1156 |
27,3 |
1157 |
31,2 |
1158 |
35,2 |
1159 |
39,4 |
1160 |
42,5 |
1161 |
45,4 |
1162 |
48,2 |
1163 |
50,3 |
1164 |
52,6 |
1165 |
54,5 |
1166 |
56,6 |
1167 |
58,3 |
1168 |
60,0 |
1169 |
61,5 |
1170 |
63,1 |
1171 |
64,3 |
1172 |
65,7 |
1173 |
67,1 |
1174 |
68,3 |
1175 |
69,7 |
1176 |
70,6 |
1177 |
71,6 |
1178 |
72,6 |
1179 |
73,5 |
1180 |
74,2 |
1181 |
74,9 |
1182 |
75,6 |
1183 |
76,3 |
1184 |
77,1 |
1185 |
77,9 |
1186 |
78,5 |
1187 |
79,0 |
1188 |
79,7 |
1189 |
80,3 |
1190 |
81,0 |
1191 |
81,6 |
1192 |
82,4 |
1193 |
82,9 |
1194 |
83,4 |
1195 |
83,8 |
1196 |
84,2 |
1197 |
84,7 |
1198 |
85,2 |
1199 |
85,6 |
1200 |
86,3 |
1201 |
86,8 |
1202 |
87,4 |
1203 |
88,0 |
1204 |
88,3 |
1205 |
88,7 |
1206 |
89,0 |
1207 |
89,3 |
1208 |
89,8 |
1209 |
90,2 |
1210 |
90,6 |
1211 |
91,0 |
1212 |
91,3 |
1213 |
91,6 |
1214 |
91,9 |
1215 |
92,2 |
1216 |
92,8 |
1217 |
93,1 |
1218 |
93,3 |
1219 |
93,5 |
1220 |
93,7 |
1221 |
93,9 |
1222 |
94,0 |
1223 |
94,1 |
1224 |
94,3 |
1225 |
94,4 |
1226 |
94,6 |
1227 |
94,7 |
1228 |
94,8 |
1229 |
95,0 |
1230 |
95,1 |
1231 |
95,3 |
1232 |
95,4 |
1233 |
95,6 |
1234 |
95,7 |
1235 |
95,8 |
1236 |
96,0 |
1237 |
96,1 |
1238 |
96,3 |
1239 |
96,4 |
1240 |
96,6 |
1241 |
96,8 |
1242 |
97,0 |
1243 |
97,2 |
1244 |
97,3 |
1245 |
97,4 |
1246 |
97,4 |
1247 |
97,4 |
1248 |
97,4 |
1249 |
97,3 |
1250 |
97,3 |
1251 |
97,3 |
1252 |
97,3 |
1253 |
97,2 |
1254 |
97,1 |
1255 |
97,0 |
1256 |
96,9 |
1257 |
96,7 |
1258 |
96,4 |
1259 |
96,1 |
1260 |
95,7 |
1261 |
95,5 |
1262 |
95,3 |
1263 |
95,2 |
1264 |
95,0 |
1265 |
94,9 |
1266 |
94,7 |
1267 |
94,5 |
1268 |
94,4 |
1269 |
94,4 |
1270 |
94,3 |
1271 |
94,3 |
1272 |
94,1 |
1273 |
93,9 |
1274 |
93,4 |
1275 |
92,8 |
1276 |
92,0 |
1277 |
91,3 |
1278 |
90,6 |
1279 |
90,0 |
1280 |
89,3 |
1281 |
88,7 |
1282 |
88,1 |
1283 |
87,4 |
1284 |
86,7 |
1285 |
86,0 |
1286 |
85,3 |
1287 |
84,7 |
1288 |
84,1 |
1289 |
83,5 |
1290 |
82,9 |
1291 |
82,3 |
1292 |
81,7 |
1293 |
81,1 |
1294 |
80,5 |
1295 |
79,9 |
1296 |
79,4 |
1297 |
79,1 |
1298 |
78,8 |
1299 |
78,5 |
1300 |
78,2 |
1301 |
77,9 |
1302 |
77,6 |
1303 |
77,3 |
1304 |
77,0 |
1305 |
76,7 |
1306 |
76,0 |
1307 |
76,0 |
1308 |
76,0 |
1309 |
75,9 |
1310 |
76,0 |
1311 |
76,0 |
1312 |
76,1 |
1313 |
76,3 |
1314 |
76,5 |
1315 |
76,6 |
1316 |
76,8 |
1317 |
77,1 |
1318 |
77,1 |
1319 |
77,2 |
1320 |
77,2 |
1321 |
77,6 |
1322 |
78,0 |
1323 |
78,4 |
1324 |
78,8 |
1325 |
79,2 |
1326 |
80,3 |
1327 |
80,8 |
1328 |
81,0 |
1329 |
81,0 |
1330 |
81,0 |
1331 |
81,0 |
1332 |
81,0 |
1333 |
80,9 |
1334 |
80,6 |
1335 |
80,3 |
1336 |
80,0 |
1337 |
79,9 |
1338 |
79,8 |
1339 |
79,8 |
1340 |
79,8 |
1341 |
79,9 |
1342 |
80,0 |
1343 |
80,4 |
1344 |
80,8 |
1345 |
81,2 |
1346 |
81,5 |
1347 |
81,6 |
1348 |
81,6 |
1349 |
81,4 |
1350 |
80,7 |
1351 |
79,6 |
1352 |
78,2 |
1353 |
76,8 |
1354 |
75,3 |
1355 |
73,8 |
1356 |
72,1 |
1357 |
70,2 |
1358 |
68,2 |
1359 |
66,1 |
1360 |
63,8 |
1361 |
61,6 |
1362 |
60,2 |
1363 |
59,8 |
1364 |
60,4 |
1365 |
61,8 |
1366 |
62,6 |
1367 |
62,7 |
1368 |
61,9 |
1369 |
60,0 |
1370 |
58,4 |
1371 |
57,8 |
1372 |
57,8 |
1373 |
57,8 |
1374 |
57,3 |
1375 |
56,2 |
1376 |
54,3 |
1377 |
50,8 |
1378 |
45,5 |
1379 |
40,2 |
1380 |
34,9 |
1381 |
29,6 |
1382 |
28,7 |
1383 |
29,3 |
1384 |
30,5 |
1385 |
31,7 |
1386 |
32,9 |
1387 |
35,0 |
1388 |
38,0 |
1389 |
40,5 |
1390 |
42,7 |
1391 |
45,8 |
1392 |
47,5 |
1393 |
48,9 |
1394 |
49,4 |
1395 |
49,4 |
1396 |
49,2 |
1397 |
48,7 |
1398 |
47,9 |
1399 |
46,9 |
1400 |
45,6 |
1401 |
44,2 |
1402 |
42,7 |
1403 |
40,7 |
1404 |
37,1 |
1405 |
33,9 |
1406 |
30,6 |
1407 |
28,6 |
1408 |
27,3 |
1409 |
27,2 |
1410 |
27,5 |
1411 |
27,4 |
1412 |
27,1 |
1413 |
26,7 |
1414 |
26,8 |
1415 |
28,2 |
1416 |
31,1 |
1417 |
34,8 |
1418 |
38,4 |
1419 |
40,9 |
1420 |
41,7 |
1421 |
40,9 |
1422 |
38,3 |
1423 |
35,3 |
1424 |
34,3 |
1425 |
34,6 |
1426 |
36,3 |
1427 |
39,5 |
1428 |
41,8 |
1429 |
42,5 |
1430 |
41,9 |
1431 |
40,1 |
1432 |
36,6 |
1433 |
31,3 |
1434 |
26,0 |
1435 |
20,6 |
1436 |
19,1 |
1437 |
19,7 |
1438 |
21,1 |
1439 |
22,0 |
1440 |
22,1 |
1441 |
21,4 |
1442 |
19,6 |
1443 |
18,3 |
1444 |
18,0 |
1445 |
18,3 |
1446 |
18,5 |
1447 |
17,9 |
1448 |
15,0 |
1449 |
9,9 |
1450 |
4,6 |
1451 |
1,2 |
1452 |
0,0 |
1453 |
0,0 |
1454 |
0,0 |
1455 |
0,0 |
1456 |
0,0 |
1457 |
0,0 |
1458 |
0,0 |
1459 |
0,0 |
1460 |
0,0 |
1461 |
0,0 |
1462 |
0,0 |
1463 |
0,0 |
1464 |
0,0 |
1465 |
0,0 |
1466 |
0,0 |
1467 |
0,0 |
1468 |
0,0 |
1469 |
0,0 |
1470 |
0,0 |
1471 |
0,0 |
1472 |
0,0 |
1473 |
0,0 |
1474 |
0,0 |
1475 |
0,0 |
1476 |
0,0 |
1477 |
0,0 |
Tabell A1/11
WLTC, klass 3-fordon, Hög3-2-fas
Tid i s |
Hastighet i km/h |
1023 |
0,0 |
1024 |
0,0 |
1025 |
0,0 |
1026 |
0,0 |
1027 |
0,8 |
1028 |
3,6 |
1029 |
8,6 |
1030 |
14,6 |
1031 |
20,0 |
1032 |
24,4 |
1033 |
28,2 |
1034 |
31,7 |
1035 |
35,0 |
1036 |
37,6 |
1037 |
39,7 |
1038 |
41,5 |
1039 |
43,6 |
1040 |
46,0 |
1041 |
48,4 |
1042 |
50,5 |
1043 |
51,9 |
1044 |
52,6 |
1045 |
52,8 |
1046 |
52,9 |
1047 |
53,1 |
1048 |
53,3 |
1049 |
53,1 |
1050 |
52,3 |
1051 |
50,7 |
1052 |
48,8 |
1053 |
46,5 |
1054 |
43,8 |
1055 |
40,3 |
1056 |
36,0 |
1057 |
30,7 |
1058 |
25,4 |
1059 |
21,0 |
1060 |
16,7 |
1061 |
13,4 |
1062 |
12,0 |
1063 |
12,1 |
1064 |
12,8 |
1065 |
15,6 |
1066 |
19,9 |
1067 |
23,4 |
1068 |
24,6 |
1069 |
25,2 |
1070 |
26,4 |
1071 |
28,8 |
1072 |
31,8 |
1073 |
35,3 |
1074 |
39,5 |
1075 |
44,5 |
1076 |
49,3 |
1077 |
53,3 |
1078 |
56,4 |
1079 |
58,9 |
1080 |
61,2 |
1081 |
62,6 |
1082 |
63,0 |
1083 |
62,5 |
1084 |
60,9 |
1085 |
59,3 |
1086 |
58,6 |
1087 |
58,6 |
1088 |
58,7 |
1089 |
58,8 |
1090 |
58,8 |
1091 |
58,8 |
1092 |
59,1 |
1093 |
60,1 |
1094 |
61,7 |
1095 |
63,0 |
1096 |
63,7 |
1097 |
63,9 |
1098 |
63,5 |
1099 |
62,3 |
1100 |
60,3 |
1101 |
58,9 |
1102 |
58,4 |
1103 |
58,8 |
1104 |
60,2 |
1105 |
62,3 |
1106 |
63,9 |
1107 |
64,5 |
1108 |
64,4 |
1109 |
63,5 |
1110 |
62,0 |
1111 |
61,2 |
1112 |
61,3 |
1113 |
62,6 |
1114 |
65,3 |
1115 |
68,0 |
1116 |
69,4 |
1117 |
69,7 |
1118 |
69,3 |
1119 |
68,1 |
1120 |
66,9 |
1121 |
66,2 |
1122 |
65,7 |
1123 |
64,9 |
1124 |
63,2 |
1125 |
60,3 |
1126 |
55,8 |
1127 |
50,5 |
1128 |
45,2 |
1129 |
40,1 |
1130 |
36,2 |
1131 |
32,9 |
1132 |
29,8 |
1133 |
26,6 |
1134 |
23,0 |
1135 |
19,4 |
1136 |
16,3 |
1137 |
14,6 |
1138 |
14,2 |
1139 |
14,3 |
1140 |
14,6 |
1141 |
15,1 |
1142 |
16,4 |
1143 |
19,1 |
1144 |
22,5 |
1145 |
24,4 |
1146 |
24,8 |
1147 |
22,7 |
1148 |
17,4 |
1149 |
13,8 |
1150 |
12,0 |
1151 |
12,0 |
1152 |
12,0 |
1153 |
13,9 |
1154 |
17,7 |
1155 |
22,8 |
1156 |
27,3 |
1157 |
31,2 |
1158 |
35,2 |
1159 |
39,4 |
1160 |
42,5 |
1161 |
45,4 |
1162 |
48,2 |
1163 |
50,3 |
1164 |
52,6 |
1165 |
54,5 |
1166 |
56,6 |
1167 |
58,3 |
1168 |
60,0 |
1169 |
61,5 |
1170 |
63,1 |
1171 |
64,3 |
1172 |
65,7 |
1173 |
67,1 |
1174 |
68,3 |
1175 |
69,7 |
1176 |
70,6 |
1177 |
71,6 |
1178 |
72,6 |
1179 |
73,5 |
1180 |
74,2 |
1181 |
74,9 |
1182 |
75,6 |
1183 |
76,3 |
1184 |
77,1 |
1185 |
77,9 |
1186 |
78,5 |
1187 |
79,0 |
1188 |
79,7 |
1189 |
80,3 |
1190 |
81,0 |
1191 |
81,6 |
1192 |
82,4 |
1193 |
82,9 |
1194 |
83,4 |
1195 |
83,8 |
1196 |
84,2 |
1197 |
84,7 |
1198 |
85,2 |
1199 |
85,6 |
1200 |
86,3 |
1201 |
86,8 |
1202 |
87,4 |
1203 |
88,0 |
1204 |
88,3 |
1205 |
88,7 |
1206 |
89,0 |
1207 |
89,3 |
1208 |
89,8 |
1209 |
90,2 |
1210 |
90,6 |
1211 |
91,0 |
1212 |
91,3 |
1213 |
91,6 |
1214 |
91,9 |
1215 |
92,2 |
1216 |
92,8 |
1217 |
93,1 |
1218 |
93,3 |
1219 |
93,5 |
1220 |
93,7 |
1221 |
93,9 |
1222 |
94,0 |
1223 |
94,1 |
1224 |
94,3 |
1225 |
94,4 |
1226 |
94,6 |
1227 |
94,7 |
1228 |
94,8 |
1229 |
95,0 |
1230 |
95,1 |
1231 |
95,3 |
1232 |
95,4 |
1233 |
95,6 |
1234 |
95,7 |
1235 |
95,8 |
1236 |
96,0 |
1237 |
96,1 |
1238 |
96,3 |
1239 |
96,4 |
1240 |
96,6 |
1241 |
96,8 |
1242 |
97,0 |
1243 |
97,2 |
1244 |
97,3 |
1245 |
97,4 |
1246 |
97,4 |
1247 |
97,4 |
1248 |
97,4 |
1249 |
97,3 |
1250 |
97,3 |
1251 |
97,3 |
1252 |
97,3 |
1253 |
97,2 |
1254 |
97,1 |
1255 |
97,0 |
1256 |
96,9 |
1257 |
96,7 |
1258 |
96,4 |
1259 |
96,1 |
1260 |
95,7 |
1261 |
95,5 |
1262 |
95,3 |
1263 |
95,2 |
1264 |
95,0 |
1265 |
94,9 |
1266 |
94,7 |
1267 |
94,5 |
1268 |
94,4 |
1269 |
94,4 |
1270 |
94,3 |
1271 |
94,3 |
1272 |
94,1 |
1273 |
93,9 |
1274 |
93,4 |
1275 |
92,8 |
1276 |
92,0 |
1277 |
91,3 |
1278 |
90,6 |
1279 |
90,0 |
1280 |
89,3 |
1281 |
88,7 |
1282 |
88,1 |
1283 |
87,4 |
1284 |
86,7 |
1285 |
86,0 |
1286 |
85,3 |
1287 |
84,7 |
1288 |
84,1 |
1289 |
83,5 |
1290 |
82,9 |
1291 |
82,3 |
1292 |
81,7 |
1293 |
81,1 |
1294 |
80,5 |
1295 |
79,9 |
1296 |
79,4 |
1297 |
79,1 |
1298 |
78,8 |
1299 |
78,5 |
1300 |
78,2 |
1301 |
77,9 |
1302 |
77,6 |
1303 |
77,3 |
1304 |
77,0 |
1305 |
76,7 |
1306 |
76,0 |
1307 |
76,0 |
1308 |
76,0 |
1309 |
75,9 |
1310 |
75,9 |
1311 |
75,8 |
1312 |
75,7 |
1313 |
75,5 |
1314 |
75,2 |
1315 |
75,0 |
1316 |
74,7 |
1317 |
74,1 |
1318 |
73,7 |
1319 |
73,3 |
1320 |
73,5 |
1321 |
74,0 |
1322 |
74,9 |
1323 |
76,1 |
1324 |
77,7 |
1325 |
79,2 |
1326 |
80,3 |
1327 |
80,8 |
1328 |
81,0 |
1329 |
81,0 |
1330 |
81,0 |
1331 |
81,0 |
1332 |
81,0 |
1333 |
80,9 |
1334 |
80,6 |
1335 |
80,3 |
1336 |
80,0 |
1337 |
79,9 |
1338 |
79,8 |
1339 |
79,8 |
1340 |
79,8 |
1341 |
79,9 |
1342 |
80,0 |
1343 |
80,4 |
1344 |
80,8 |
1345 |
81,2 |
1346 |
81,5 |
1347 |
81,6 |
1348 |
81,6 |
1349 |
81,4 |
1350 |
80,7 |
1351 |
79,6 |
1352 |
78,2 |
1353 |
76,8 |
1354 |
75,3 |
1355 |
73,8 |
1356 |
72,1 |
1357 |
70,2 |
1358 |
68,2 |
1359 |
66,1 |
1360 |
63,8 |
1361 |
61,6 |
1362 |
60,2 |
1363 |
59,8 |
1364 |
60,4 |
1365 |
61,8 |
1366 |
62,6 |
1367 |
62,7 |
1368 |
61,9 |
1369 |
60,0 |
1370 |
58,4 |
1371 |
57,8 |
1372 |
57,8 |
1373 |
57,8 |
1374 |
57,3 |
1375 |
56,2 |
1376 |
54,3 |
1377 |
50,8 |
1378 |
45,5 |
1379 |
40,2 |
1380 |
34,9 |
1381 |
29,6 |
1382 |
27,3 |
1383 |
29,3 |
1384 |
32,9 |
1385 |
35,6 |
1386 |
36,7 |
1387 |
37,6 |
1388 |
39,4 |
1389 |
42,5 |
1390 |
46,5 |
1391 |
50,2 |
1392 |
52,8 |
1393 |
54,3 |
1394 |
54,9 |
1395 |
54,9 |
1396 |
54,7 |
1397 |
54,1 |
1398 |
53,2 |
1399 |
52,1 |
1400 |
50,7 |
1401 |
49,1 |
1402 |
47,4 |
1403 |
45,2 |
1404 |
41,8 |
1405 |
36,5 |
1406 |
31,2 |
1407 |
27,6 |
1408 |
26,9 |
1409 |
27,3 |
1410 |
27,5 |
1411 |
27,4 |
1412 |
27,1 |
1413 |
26,7 |
1414 |
26,8 |
1415 |
28,2 |
1416 |
31,1 |
1417 |
34,8 |
1418 |
38,4 |
1419 |
40,9 |
1420 |
41,7 |
1421 |
40,9 |
1422 |
38,3 |
1423 |
35,3 |
1424 |
34,3 |
1425 |
34,6 |
1426 |
36,3 |
1427 |
39,5 |
1428 |
41,8 |
1429 |
42,5 |
1430 |
41,9 |
1431 |
40,1 |
1432 |
36,6 |
1433 |
31,3 |
1434 |
26,0 |
1435 |
20,6 |
1436 |
19,1 |
1437 |
19,7 |
1438 |
21,1 |
1439 |
22,0 |
1440 |
22,1 |
1441 |
21,4 |
1442 |
19,6 |
1443 |
18,3 |
1444 |
18,0 |
1445 |
18,3 |
1446 |
18,5 |
1447 |
17,9 |
1448 |
15,0 |
1449 |
9,9 |
1450 |
4,6 |
1451 |
1,2 |
1452 |
0,0 |
1453 |
0,0 |
1454 |
0,0 |
1455 |
0,0 |
1456 |
0,0 |
1457 |
0,0 |
1458 |
0,0 |
1459 |
0,0 |
1460 |
0,0 |
1461 |
0,0 |
1462 |
0,0 |
1463 |
0,0 |
1464 |
0,0 |
1465 |
0,0 |
1466 |
0,0 |
1467 |
0,0 |
1468 |
0,0 |
1469 |
0,0 |
1470 |
0,0 |
1471 |
0,0 |
1472 |
0,0 |
1473 |
0,0 |
1474 |
0,0 |
1475 |
0,0 |
1476 |
0,0 |
1477 |
0,0 |
Tabell A1/12
WLTC, klass 3-fordon, Extra hög3-fas
Tid i s |
Hastighet i km/h |
1478 |
0,0 |
1479 |
2,2 |
1480 |
4,4 |
1481 |
6,3 |
1482 |
7,9 |
1483 |
9,2 |
1484 |
10,4 |
1485 |
11,5 |
1486 |
12,9 |
1487 |
14,7 |
1488 |
17,0 |
1489 |
19,8 |
1490 |
23,1 |
1491 |
26,7 |
1492 |
30,5 |
1493 |
34,1 |
1494 |
37,5 |
1495 |
40,6 |
1496 |
43,3 |
1497 |
45,7 |
1498 |
47,7 |
1499 |
49,3 |
1500 |
50,5 |
1501 |
51,3 |
1502 |
52,1 |
1503 |
52,7 |
1504 |
53,4 |
1505 |
54,0 |
1506 |
54,5 |
1507 |
55,0 |
1508 |
55,6 |
1509 |
56,3 |
1510 |
57,2 |
1511 |
58,5 |
1512 |
60,2 |
1513 |
62,3 |
1514 |
64,7 |
1515 |
67,1 |
1516 |
69,2 |
1517 |
70,7 |
1518 |
71,9 |
1519 |
72,7 |
1520 |
73,4 |
1521 |
73,8 |
1522 |
74,1 |
1523 |
74,0 |
1524 |
73,6 |
1525 |
72,5 |
1526 |
70,8 |
1527 |
68,6 |
1528 |
66,2 |
1529 |
64,0 |
1530 |
62,2 |
1531 |
60,9 |
1532 |
60,2 |
1533 |
60,0 |
1534 |
60,4 |
1535 |
61,4 |
1536 |
63,2 |
1537 |
65,6 |
1538 |
68,4 |
1539 |
71,6 |
1540 |
74,9 |
1541 |
78,4 |
1542 |
81,8 |
1543 |
84,9 |
1544 |
87,4 |
1545 |
89,0 |
1546 |
90,0 |
1547 |
90,6 |
1548 |
91,0 |
1549 |
91,5 |
1550 |
92,0 |
1551 |
92,7 |
1552 |
93,4 |
1553 |
94,2 |
1554 |
94,9 |
1555 |
95,7 |
1556 |
96,6 |
1557 |
97,7 |
1558 |
98,9 |
1559 |
100,4 |
1560 |
102,0 |
1561 |
103,6 |
1562 |
105,2 |
1563 |
106,8 |
1564 |
108,5 |
1565 |
110,2 |
1566 |
111,9 |
1567 |
113,7 |
1568 |
115,3 |
1569 |
116,8 |
1570 |
118,2 |
1571 |
119,5 |
1572 |
120,7 |
1573 |
121,8 |
1574 |
122,6 |
1575 |
123,2 |
1576 |
123,6 |
1577 |
123,7 |
1578 |
123,6 |
1579 |
123,3 |
1580 |
123,0 |
1581 |
122,5 |
1582 |
122,1 |
1583 |
121,5 |
1584 |
120,8 |
1585 |
120,0 |
1586 |
119,1 |
1587 |
118,1 |
1588 |
117,1 |
1589 |
116,2 |
1590 |
115,5 |
1591 |
114,9 |
1592 |
114,5 |
1593 |
114,1 |
1594 |
113,9 |
1595 |
113,7 |
1596 |
113,3 |
1597 |
112,9 |
1598 |
112,2 |
1599 |
111,4 |
1600 |
110,5 |
1601 |
109,5 |
1602 |
108,5 |
1603 |
107,7 |
1604 |
107,1 |
1605 |
106,6 |
1606 |
106,4 |
1607 |
106,2 |
1608 |
106,2 |
1609 |
106,2 |
1610 |
106,4 |
1611 |
106,5 |
1612 |
106,8 |
1613 |
107,2 |
1614 |
107,8 |
1615 |
108,5 |
1616 |
109,4 |
1617 |
110,5 |
1618 |
111,7 |
1619 |
113,0 |
1620 |
114,1 |
1621 |
115,1 |
1622 |
115,9 |
1623 |
116,5 |
1624 |
116,7 |
1625 |
116,6 |
1626 |
116,2 |
1627 |
115,2 |
1628 |
113,8 |
1629 |
112,0 |
1630 |
110,1 |
1631 |
108,3 |
1632 |
107,0 |
1633 |
106,1 |
1634 |
105,8 |
1635 |
105,7 |
1636 |
105,7 |
1637 |
105,6 |
1638 |
105,3 |
1639 |
104,9 |
1640 |
104,4 |
1641 |
104,0 |
1642 |
103,8 |
1643 |
103,9 |
1644 |
104,4 |
1645 |
105,1 |
1646 |
106,1 |
1647 |
107,2 |
1648 |
108,5 |
1649 |
109,9 |
1650 |
111,3 |
1651 |
112,7 |
1652 |
113,9 |
1653 |
115,0 |
1654 |
116,0 |
1655 |
116,8 |
1656 |
117,6 |
1657 |
118,4 |
1658 |
119,2 |
1659 |
120,0 |
1660 |
120,8 |
1661 |
121,6 |
1662 |
122,3 |
1663 |
123,1 |
1664 |
123,8 |
1665 |
124,4 |
1666 |
125,0 |
1667 |
125,4 |
1668 |
125,8 |
1669 |
126,1 |
1670 |
126,4 |
1671 |
126,6 |
1672 |
126,7 |
1673 |
126,8 |
1674 |
126,9 |
1675 |
126,9 |
1676 |
126,9 |
1677 |
126,8 |
1678 |
126,6 |
1679 |
126,3 |
1680 |
126,0 |
1681 |
125,7 |
1682 |
125,6 |
1683 |
125,6 |
1684 |
125,8 |
1685 |
126,2 |
1686 |
126,6 |
1687 |
127,0 |
1688 |
127,4 |
1689 |
127,6 |
1690 |
127,8 |
1691 |
127,9 |
1692 |
128,0 |
1693 |
128,1 |
1694 |
128,2 |
1695 |
128,3 |
1696 |
128,4 |
1697 |
128,5 |
1698 |
128,6 |
1699 |
128,6 |
1700 |
128,5 |
1701 |
128,3 |
1702 |
128,1 |
1703 |
127,9 |
1704 |
127,6 |
1705 |
127,4 |
1706 |
127,2 |
1707 |
127,0 |
1708 |
126,9 |
1709 |
126,8 |
1710 |
126,7 |
1711 |
126,8 |
1712 |
126,9 |
1713 |
127,1 |
1714 |
127,4 |
1715 |
127,7 |
1716 |
128,1 |
1717 |
128,5 |
1718 |
129,0 |
1719 |
129,5 |
1720 |
130,1 |
1721 |
130,6 |
1722 |
131,0 |
1723 |
131,2 |
1724 |
131,3 |
1725 |
131,2 |
1726 |
130,7 |
1727 |
129,8 |
1728 |
128,4 |
1729 |
126,5 |
1730 |
124,1 |
1731 |
121,6 |
1732 |
119,0 |
1733 |
116,5 |
1734 |
114,1 |
1735 |
111,8 |
1736 |
109,5 |
1737 |
107,1 |
1738 |
104,8 |
1739 |
102,5 |
1740 |
100,4 |
1741 |
98,6 |
1742 |
97,2 |
1743 |
95,9 |
1744 |
94,8 |
1745 |
93,8 |
1746 |
92,8 |
1747 |
91,8 |
1748 |
91,0 |
1749 |
90,2 |
1750 |
89,6 |
1751 |
89,1 |
1752 |
88,6 |
1753 |
88,1 |
1754 |
87,6 |
1755 |
87,1 |
1756 |
86,6 |
1757 |
86,1 |
1758 |
85,5 |
1759 |
85,0 |
1760 |
84,4 |
1761 |
83,8 |
1762 |
83,2 |
1763 |
82,6 |
1764 |
82,0 |
1765 |
81,3 |
1766 |
80,4 |
1767 |
79,1 |
1768 |
77,4 |
1769 |
75,1 |
1770 |
72,3 |
1771 |
69,1 |
1772 |
65,9 |
1773 |
62,7 |
1774 |
59,7 |
1775 |
57,0 |
1776 |
54,6 |
1777 |
52,2 |
1778 |
49,7 |
1779 |
46,8 |
1780 |
43,5 |
1781 |
39,9 |
1782 |
36,4 |
1783 |
33,2 |
1784 |
30,5 |
1785 |
28,3 |
1786 |
26,3 |
1787 |
24,4 |
1788 |
22,5 |
1789 |
20,5 |
1790 |
18,2 |
1791 |
15,5 |
1792 |
12,3 |
1793 |
8,7 |
1794 |
5,2 |
1795 |
0,0 |
1796 |
0,0 |
1797 |
0,0 |
1798 |
0,0 |
1799 |
0,0 |
1800 |
0,0 |
7. Identifiering av cykel
För att det ska gå att kontrollera om rätt cykelversion har valts eller rätt cykel har införts i provbänkens operativsystem anges kontrollsummor för fordonets hastighetsvärden för cykelfaserna och för hela cykeln i tabell A1/13.
Tabell A1/13
Kontrollsummor, 1 Hz
Fordonsklass |
Cykelfas |
Kontrollsumma för fordonets målhastigheter, 1 Hz |
Klass 1 |
Låg |
11 988,4 |
Medel |
17 162,8 |
|
Totalt |
29 151,2 |
|
Klass 2 |
Låg |
11 162,2 |
Medel |
17 054,3 |
|
Hög |
24 450,6 |
|
Extra hög |
28 869,8 |
|
Totalt |
81 536,9 |
|
Klass 3-1 |
Låg |
11 140,3 |
Medel |
16 995,7 |
|
Hög |
25 646,0 |
|
Extra hög |
29 714,9 |
|
Totalt |
83 496,9 |
|
Klass 3-2 |
Låg |
11 140,3 |
Medel |
17 121,2 |
|
Hög |
25 782,2 |
|
Extra hög |
29 714,9 |
|
Totalt |
83 758,6 |
8. Cykeländring
Punkt 8 i denna underbilaga ska inte tillämpas på externt laddbara hybridelfordon, ej externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon.
8.1 Allmänna anmärkningar
Vilken cykel som ska köras ska bero på förhållandet mellan provfordonets nominella effekt och vikt i körklart skick, i W/kg, och dess maxhastighet, vmax, i km/h.
Problem med körbarheten kan uppstå för fordon vars effekt/vikt-förhållande ligger nära gränsen mellan fordon av klass 1 och klass 2, klass 2 och klass 3, eller för fordon av klass 1 med mycket låg effekt.
Eftersom dessa problem främst gäller cykelfaser med en kombination av hög fordonshastighet och höga accelerationer, och inte den högsta hastigheten för cykeln, ska minskningsförfarandet användas för att förbättra körbarheten.
8.2 I denna punkt beskrivs hur cykelns profil ändras med hjälp av minskningsförfarandet.
8.2.1 Minskningsförfarande för klass 1-fordon
I figur A1/14 visas en minskad medelfas av WLTC-cykeln för klass 1-fordon som exempel.
Figur A1/14
Minskad medelfas av WLTC-cykeln för klass 1
Text av bilden
Minskningsperioden för klass 1-cykeln är tiden mellan sekund 651 och sekund 906. Under denna tidsperiod ska accelerationen för den ursprungliga cykeln beräknas med hjälp av ekvationen
där
vi |
är fordonshastigheten, i km/h, |
i |
är tiden mellan sekund 651 och sekund 906. |
Minskningen ska först tillämpas under tidsperioden mellan sekund 651 och sekund 848. Den minskade hastighetskurvan ska därefter beräknas med hjälp av ekvationen
med i = 651 till 847.
För i = 651, är
För att den ursprungliga fordonshastigheten ska kunna uppnås vid sekund 907 ska en korrektionsfaktor för retardationen beräknas med hjälp av ekvationen
där 36,7 km/h är den ursprungliga fordonshastigheten vid sekund 907.
Den minskade fordonshastigheten mellan sekund 849 och sekund 906 ska därefter beräknas med hjälp av ekvationen
för i = 849 till 906.
8.2.2 Minskningsförfarande för klass 2-fordon
Eftersom körbarhetsproblemen endast gäller de extra höga faserna av klass 2- och klass 3-cykler, har minskningen samband med de punkter i faserna med extra hög hastighet där körbarhetsproblemen uppstår (se figur A1/15).
Figur A1/15
Minskad extra hög fas av WLTC-cykeln för klass 2
Text av bilden
Minskningsperioden för klass 2-cykeln är tiden mellan sekund 1 520 och sekund 1 742. Under denna tidsperiod ska accelerationen för den ursprungliga cykeln beräknas med hjälp av ekvationen
ahol:
vi |
är fordonshastigheten, i km/h, |
i |
är tiden mellan sekund 1 520 och sekund 1 742. |
Minskningen ska först tillämpas på tidsperioden mellan sekund 1 520 och sekund 1 725. Sekund 1 725 är den tidpunkt då den högsta hastigheten för den extra höga fasen uppnås. Den minskade hastighetskurvan ska därefter beräknas med hjälp av ekvationen
för i = 1520 till 1724.
För i = 1520, är
För att den ursprungliga fordonshastigheten ska kunna uppnås vid sekund 1 743 ska en korrektionsfaktor för retardationen beräknas med hjälp av ekvationen
där 90,4 km/h är den ursprungliga fordonshastigheten vid sekund 1 743.
Den minskade fordonshastigheten mellan sekund 1 726 och sekund 1 742 ska därefter beräknas med hjälp av ekvationen
för i = 1726 till 1742.
8.2.3 Minskningsförfarande för klass 3-fordon
I figur A1/16 visas en minskad extra hög fas av WLTC-cykeln för klass 3 som exempel.
Figur A1/16
Minskad extra hög fas av WLTC-cykeln för klass 3
Text av bilden
Minskningsperioden för klass 3-cykeln är tiden mellan sekund 1 533 och sekund 1 762. Under denna tidsperiod ska accelerationen för den ursprungliga cykeln beräknas med hjälp av ekvationen
där
vi |
är fordonshastigheten, i km/h, |
i |
är tiden mellan sekund 1 533 och sekund 1 762. |
Minskningen ska först tillämpas under tidsperioden mellan sekund 1 533 och sekund 1 724. Sekund 1 724 är den tidpunkt då den högsta hastigheten för den extra höga fasen uppnås. Den minskade hastighetskurvan ska därefter beräknas med hjälp av ekvationen
för i = 1533 till 1723.
För i = 1533 är
För att den ursprungliga fordonshastigheten ska kunna uppnås vid sekund 1763 ska en korrektionsfaktor för retardationen beräknas med hjälp av ekvationen
där 82,6 km/h är den ursprungliga fordonshastigheten vid sekund 1 763.
Den minskade fordonshastigheten mellan sekund 1 725 och sekund 1 762 ska därefter beräknas med hjälp av ekvationen
för i = 1725 till 1762.
8.3 Bestämning av minskningsfaktorn
Minskningsfaktorn fdsc, är en funktion av förhållandet rmax mellan den högsta effekt som krävs för de cykelfaser där minskning ska tillämpas och fordonets nominella effekt, Prated.
Den högsta effekt som krävs Preq,max,i (i kW) är relaterad till en specifik tid i och motsvarande fordonshastighet vi i cykelkurvan och beräknas med hjälp av ekvationen
där
f0, f1, f2 |
är de tillämpliga vägmotståndskoefficienterna, i N, N/(km/h) respektive N/(km/h)2, |
TM |
är den tillämpliga provningsvikten, i kg, |
vi |
är hastigheten vid tidpunkten i, i km/h. |
Cykeltiden i då den högsta effekten eller effektvärden nära den högsta effekten krävs är följande: sekund 764 för klass 1-fordon, sekund 1 574 för klass 2-fordon och sekund 1 566 för klass 3-fordon.
Motsvarande fordonshastighetsvärden, vi, och accelerationsvärden, ai, är följande:
|
vi = 61,4 km/h, ai = 0,22 m/s2 för klass 1, |
|
vi = 109,9 km/h, ai = 0,36 m/s2 för klass 2, |
|
vi = 111,9 km/h, ai = 0,50 m/s2 för klass 3. |
rmax ska beräknas med hjälp av följande ekvation:
Minskningsfaktorn, fdsc, ska beräknas med hjälp av följande ekvationer:
om så är
och ingen minskning ska tillämpas.
Om så är
Beräkningsparametern/-koefficienterna, r0, a1 och b1, är följande:
|
Klass 1 r0 = 0,978, a1 = 0,680, b1 = – 0,665 |
|
Klass 2 r0 = 0,866, a1 = 0,606, b1 = – 0,525. |
|
Klass 3 r0 = 0,867, a1 = 0,588 b1 = – 0,510. |
Resulterande fdsc avrundas matematiskt till tre decimaler och tillämpas endast om det överstiger 0,010.
Följande uppgifter ska föras in i alla relevanta provningsrapporter:
a) |
fdsc, |
b) |
vmax, |
c) |
körd sträcka, i m. |
Sträckan ska beräknas som summan av vi i km/h delat med 3,6 över hela cykelkurvan.
8.4 Ytterligare krav
För fordonskonfigurationer som skiljer sig åt i fråga om provningsvikt och färdmotståndskoefficienter ska minskning tillämpas individuellt.
Om fordonets högsta hastighet efter att minskning har tillämpats är lägre än högsta hastighet för cykeln, ska det förfarande som beskrivs i punkt 9 i denna underbilaga tillämpas med den tillämpliga cykeln.
Om fordonet inte kan följa hastighetskurvan för den tillämpliga cykeln inom toleransen vid hastigheter som är lägre än fordonets högsta hastighet, ska det köras med gasreglaget fullt aktiverat under dessa perioder. Under sådana driftsperioder ska avvikelser från hastighetskurvan tillåtas.
9. Cykeländringar för fordon med en högsta hastighet som är lägre än den högsta cykelhastighet som anges i föregående punkter i denna underbilaga
9.1 Allmänna anmärkningar
Denna punkt gäller för fordon som tekniskt sett klarar att följa den hastighetskurva för cykeln som anges i punkt 1 i denna underbilaga (bascykel eller minskad bascykel) vid hastigheter som är lägre än deras högsta hastighet, men vars högsta hastighet är lägre än högsta hastighet för cykeln. Den högsta hastigheten för ett sådant fordon ska benämnas fordonets begränsade hastighet, vcap. Den högsta hastigheten för bascykeln ska benämnas vmax,cycle.
I sådana fall ska bascykeln ändras enligt punkt 9.2 så att samma cykelsträcka uppnås för cykeln med begränsad hastighet som för bascykeln.
9.2 Beräkningssteg
9.2.1 Bestämning av skillnaden i sträcka per cykelfas
En tillfällig cykel med begränsad hastighet ska erhållas genom ersättning av alla fordonshastighetsprover vi där vi > vcap gånger vcap.
9.2.1.1 |
Om vcap < vmax,medium ska sträckan för medelfaserna av bascykeln dbase,medium och den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet dcap,medium beräknas med hjälp av följande ekvation för båda cyklerna:
där
|
9.2.1.2 |
Om vcap < vmax,high ska sträckorna för de höga faserna av bascykeln dbase,high och den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet dcap,high beräknas med hjälp av följande ekvation för båda cyklerna:
|
9.2.1.3 |
Sträckorna för den extra höga fasen av bascykeln dbase,exhigh och den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet dcap,exhigh ska beräknas genom att följande ekvation tillämpas på den extra höga fasen av båda cyklerna:
|
9.2.2 Bestämning av de tidsperioder som ska läggas till den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet i syfte att kompensera för skillnader i sträcka
För att kompensera för en skillnad i sträcka mellan bascykeln och den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet ska motsvarande tidsperioder med vi = vcap läggas till den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet enligt beskrivningen i följande punkter.
9.2.2.1 Extra tidsperiod för medelfasen
Om vcap < vmax,medium ska den extra tidsperiod som ska läggas till medelfasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet beräknas med hjälp av ekvationen:
Antalet tidsprover nadd,medium med vi = vcap som ska läggas till medelfasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet är lika med Δtmedium, matematiskt avrundat till närmaste heltal (exempel: 1,4 ska avrundas till 1 och 1,5 ska avrundas till 2).
9.2.2.2 Extra tidsperiod för den höga fasen
Om vcap < vmax,high ska den extra tidsperiod som ska läggas till de höga faserna av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet beräknas med hjälp av ekvationen
Antalet tidsprover nadd,high med vi = vcap som ska läggas till den höga fasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet är lika med Δthigh, matematiskt avrundat till närmaste heltal.
9.2.2.3 Den extra tidsperiod som ska läggas till den extra höga fasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet ska beräknas med hjälp av ekvationen
Antalet tidsprover nadd,exhigh med vi = vcap som ska läggas till den extra höga fasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet är lika med Δtexhigh, matematiskt avrundat till närmaste heltal.
9.2.3 Uppbyggnad av den slutliga cykeln med begränsad hastighet
9.2.3.1 Klass 1-fordon
Den första delen av den slutliga cykeln med begränsad hastighet består av fordonets hastighetskurva för den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet fram till det sista provet i medelfasen där v = vcap. Tiden för detta prov benämns tmedium.
Därefter ska nadd,medium prov med vi = vcap läggas till, så att tiden för det sista provet är (tmedium + nadd,medium).
Den återstående delen av medelfasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet, som är identisk med samma del av bascykeln, ska sedan läggas till, så att tiden för det sista provet är (1 022 + nadd,medium).
9.2.3.2 Klass 2- och klass 3-fordon
9.2.3.2.1 |
vcap < vmax,medium
Den första delen av den slutliga cykeln med begränsad hastighet består av fordonets hastighetskurva för den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet fram till det sista provet i medelfasen där v = vcap. Tiden för detta prov benämns tmedium. Därefter ska nadd,medium prov med vi = vcap läggas till, så att tiden för det sista provet är (tmedium + nadd,medium). Den återstående delen av medelfasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet, som är identisk med samma del av bascykeln, ska sedan läggas till, så att tiden för det sista provet är (1 022 + nadd,medium). I nästa steg ska den första delen av den höga fasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet fram till det sista provet i den höga fasen där v = vcap läggas till. Tiden för detta prov med tillfälligt begränsad hastighet benämns thigh, så att tiden för detta prov i den slutliga cykeln med begränsad hastighet är (thigh + nadd,medium). Därefter ska nadd,high prov med vi = vcap läggas till, så att tiden för det sista provet blir (thigh + nadd,medium + nadd,high). Den återstående delen av den höga fasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet, som är identisk med samma del av bascykeln, ska sedan läggas till, så att tiden för det sista provet är (1 477 + nadd,medium + nadd,high). I nästa steg ska den första delen av den extra höga fasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet fram till det sista provet i den extra höga fasen där v = vcap läggas till. Tiden för detta prov med tillfälligt begränsad hastighet benämns texhigh, så att tiden för detta prov i den slutliga cykeln med begränsad hastighet är (texhigh + nadd,medium + nadd,high). Därefter ska nadd,exhigh prov med vi = vcap läggas till, så att tiden för det sista provet är (texhigh + nadd,medium + nadd,high + nadd,exhigh). Den återstående delen av den extra höga fasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet, som är identisk med samma del av bascykeln, ska sedan läggas till, så att tiden för det sista provet är (1 800 + nadd,medium + nadd,high+ nadd,exhigh). Längden på den slutliga cykeln med begränsad hastighet är lika med längden på bascykeln med undantag för skillnader som orsakats av avrundningsprocessen för nadd,medium, nadd,high och nadd,exhigh. |
9.2.3.2.2 |
vmax, medium <= vcap < vmax, high
Den första delen av den slutliga cykeln med begränsad hastighet består av fordonets hastighetskurva för den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet fram till det sista provet i den höga fasen där v = vcap. Tiden för detta prov benämns thigh. Därefter ska nadd,high prov med vi = vcap läggas till, så att tiden för det sista provet är (thigh + nadd,high). Den återstående delen av den höga fasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet, som är identisk med samma del av bascykeln, ska sedan läggas till, så att tiden för det sista provet är (1 477 + nadd,high). I nästa steg ska den första delen av den extra höga fasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet fram till det sista provet i den extra höga fasen där v = vcap läggas till. Tiden för detta prov med tillfälligt begränsad hastighet benämns texhigh, så att tiden för detta prov i den slutliga cykeln med begränsad hastighet är (texhigh + nadd,high). Därefter ska nadd,exhigh prov med vi = vcap läggas till, så att tiden för det sista provet är (texhigh + nadd,high + nadd,exhigh). Den återstående delen av den extra höga fasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet, som är identisk med samma del av bascykeln, ska sedan läggas till, så att tiden för det sista provet är (1 800 + nadd,high+ nadd,exhigh). Längden på den slutliga cykeln med begränsad hastighet är lika med längden på bascykeln med undantag för skillnader som orsakats av avrundningsprocessen för nadd,high och nadd,exhigh. |
9.2.3.2.3 |
vmax, high <= vcap < vmax, exhigh
Den första delen av den slutliga cykeln med begränsad hastighet består av fordonets hastighetskurva för den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet fram till det sista provet i den extra höga fasen där v = vcap. Tiden för detta prov benämns texhigh. Därefter ska nadd,exhigh prov med vi = vcap läggas till, så att tiden för det sista provet är (texhigh + nadd,exhigh). Den återstående delen av den extra höga fasen av den tillfälliga cykeln med begränsad hastighet, som är identisk med samma del av bascykeln, ska sedan läggas till, så att tiden för det sista provet är (1 800 + nadd,exhigh). Längden på den slutliga cykeln med begränsad hastighet är lika med längden på bascykeln med undantag för skillnader som orsakats av avrundningsprocessen för nadd,exhigh. |
Underbilaga 2
Växelval och bestämning av växlingspunkt för fordon med manuell transmission
1. Allmänna riktlinjer
1.1 |
De växlingsmetoder som beskrivs i denna underbilaga ska tillämpas på fordon som är utrustade med manuell transmission. |
1.2 |
De föreskrivna växlarna och växlingspunkterna bygger på en balans mellan den effekt som krävs för att övervinna färdmotstånd och acceleration, och den effekt som motorn avger i alla tänkbara växlar under en bestämd cykelfas. |
1.3 |
Beräkningen för att bestämma vilka växlar som ska användas ska bygga på motorvarvtal och effektkurvor vid högsta belastning som en funktion av motorvarvtalet. |
1.4 |
För fordon som är utrustade med en tvåstegstransmission (ett lågt och ett högt intervall) ska endast det intervall som är avsett för normal körning på väg beaktas vid bestämningen av växelanvändning. |
1.5 |
Om kopplingen är automatisk och inte kräver att föraren aktiverar eller kopplar ur den ska föreskrifterna om kopplingsanvändning inte tillämpas. |
1.6 |
Denna underbilaga ska inte tillämpas på fordon som provas enligt underbilaga 8. |
2. Obligatoriska uppgifter och förhandsberäkningar
Följande uppgifter krävs och beräkningar ska utföras för att bestämma vilka växlar som ska användas vid cykelkörning på en chassidynamometer:
a) |
Prated, högsta nominella motoreffekt enligt tillverkarens uppgifter, i kW. |
b) |
nrated, det nominella motorvarvtal vid vilket motorn utvecklar sin högsta effekt. Om den högsta effekten utvecklas under ett varvtalsintervall, ska nrated vara det lägsta värdet i detta intervall, i min–1. |
c) |
nidle, tomgångsvarvtal, i min–1. nidle ska mätas under minst 1 min med en provtagningsfrekvens av minst 1 Hz och med uppvärmd motor, växelspaken i neutralläge och kopplingen uppsläppt. Förhållandena beträffande temperatur, kringutrustning, hjälpanordningar osv. ska vara samma som beskrivs i underbilaga 6 för provningen av typ 1. Det värde som ska användas i denna underbilaga ska vara det aritmetiska medelvärdet under mätperioden, avrundat eller avkortat till närmaste 10 min–1. |
d) |
ng, antal växlar framåt, Växlarna framåt i transmissionsintervallet avsett för normal körning på väg ska numreras i fallande ordning när det gäller förhållandet mellan motorvarvtalet i min–1 och fordonshastigheten i km/h. Växel 1 är den växel där förhållandet är störst, och växel ng den växel där förhållandet är minst. Antalet växlar framåt bestäms av ng. |
e) |
ndvi, det förhållande som erhålls när motorvarvtalet n delas med fordonshastigheten v för varje växel i, för i till ngmax, i min–1/(km/h). |
f) |
f0, f1, f2, de valda vägmoståndskoefficienterna för provning, i N, N/(km/h) respektive N/(km/h)2. |
g) |
nmax nmax_95, lägsta varvtal där 95 % av den nominella effekten uppnås, i min–1. Om nmax_95 är mindre än 65 % av nrated ska nmax_95 fastställas till 65 % av nrated. Om 65 % av ska nmax_95 fastställas till där
|
h) |
Pwot(n), effektkurvan vid högsta belastning över varvtalsintervallet från nidle till nrated eller nmax, eller ndv(ngvmax) × vmax, beroende på vilket som är högst. ndv(ngvmax) är det förhållande som erhålls när motorvarvtalet n delas med fordonshastigheten v för växeln ngvmax, i min–1/km/h. Effektkurvan ska bestå av ett tillräckligt antal datauppsättningar (n, Pwot) så att beräkningen av mellanliggande punkter mellan på varandra följande datauppsättningar kan ske med linjär interpolering. Den linjära interpoleringens avvikelse från effektkurvan vid högsta belastning enligt bilaga XX får inte överstiga 2 %. Den första datauppsättningen ska vara vid nidle eller lägre. Avståenden mellan datauppsättningarna behöver inte vara lika stora. Effekten vid högsta belastning vid motorvarvtal som inte omfattas av bilaga XX (t.ex. nidle) ska bestämmas enligt den metod som beskrivs i bilaga XX. |
i) |
ngvmax ngvmax, den växel med vilken fordonets högsta hastighet uppnås och som bestäms enligt följande: Om vmax(ng) ≥ vmax(ng-1) så är ngvmax = ng och annars är ngvmax = ng -1 där
Den erforderliga vägmotståndseffekten, i kW, ska beräknas med hjälp av ekvationen där
Tillgänglig effekt vid fordonshastighet vmax i växel ng eller växel ng -1 kan bestämmas från effektkurvan vid högsta belastning, Pwot(n), med hjälp av ekvationen och genom att effektvärdena i effektkurvan vid full belastning minskas med 10 %. Figur A2/1a Ett exempel där ngmax är den högsta växeln
Figur A2/1b Ett exempel där ngmax är den näst högsta växeln
|
j) |
Uteslutande av en krypväxel. Växel 1 får uteslutas på tillverkarens begäran om samtliga följande villkor uppfylls:
mr + 25 kg + (MC – mr – 25 kg) × 0,28 (0,15 för fordon av kategori M) där
I detta fall används inte växel 1 när cykeln körs på en chassidynamometer och växlarna ska numreras om, med början från 2:a växeln som blir växel 1. |
k) |
Definition av nmin_drive nmin_drive är lägsta varvtal när fordonet är i rörelse, min–1, För ngear = 1, nmin_drive = nidle, För ngear = 2,
För ngear > 2 ska nmin_drive bestämmas genom nmin_drive = nidle + 0,125 × (nrated -nidle). Det slutliga resultatet för nmin_drive ska avrundas till närmaste heltal. Exempel: 1 199,5 blir 1 200 och 1 199,4 blir 1 199. Högre värden får användas om tillverkaren begär detta. |
l) |
TM, fordonets provningsvikt, i kg. |
3. Beräkningar av effektbehov, motorvarvtal, tillgänglig effekt och vilken växel som kan användas
3.1 Beräkning av effektbehov
För varje sekund j av cykelkurvan ska den effekt som behövs för att övervinna färdmotstånd och accelerera beräknas med hjälp av ekvationen
där
Prequired,j |
är effektbehovet vid sekund j, i kW, |
aj |
är fordonets acceleration vid sekund j, i m/s2,; |
kr |
är en faktor som tar hänsyn till tröghetsmotstånd i kraftöverföringen under acceleration och som är fastställd till 1,03. |
3.2 Bestämning av motorvarvtal
För varje vj < 1 km/h ska det antas att fordonet står stilla och motorvarvtalet ska vara inställt på nidle. Växelspaken ska vara i neutralläge och kopplingen uppsläppt, förutom en sekund innan acceleration från stillastående påbörjas, då den första växeln ska väljas med kopplingen nedtryckt.
För varje vj ≥ 1 km/h av cykelkurvan och växel i, i = 1 till ngmax ska motorvarvtalet, ni,j, beräknas med hjälp av ekvationen
3.3 Val av möjliga växlar med avseende på motorvarvtal
Följande växlar får väljas för körning av hastighetskurvan vid vj:
a) |
alla växlar i < ngvmax där nmin_drive ≤ ni,j ≤ nmax_95, |
b) |
alla växlar i ≥ ngvmax där nmin_drive ≤ ni,j ≤ nmax(ngvmax) |
(c) |
växel 1, om n1,j < nmin_drive. |
Om aj ≤ 0 och ni,j ≤ nidle ska ni,j ställas in på nidle och kopplingen ska tryckas ned.
Om aj > 0 och ni,j ≤ (1,15 × nidle) ska ni,j fastställas till (1,15 × nidle) och kopplingen ska tryckas ned.
3.4 Beräkning av tillgänglig effekt
Den tillgängliga effekten för varje möjlig växel i och varje fordonshastighetsvärde i cykelkurvan, vi ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
Prated |
är den nominella effekten, i kW, |
Pwot |
är tillgänglig effekt vid ni,j vid högsta belastning från effektkurvan vid full belastning, |
SM |
är en säkerhetsmarginal som utgörs av skillnaden mellan den stationära effektkurvan vid full belastning och tillgänglig effekt under övergångar. SM är fastställd till 10 %. |
ASM |
är en extra exponentiell effektsäkerhetsmarginal, som får tillämpas på tillverkarens begäran. ASM är fullt verksam mellan nidle och nstart, och närmar sig noll exponentiellt vid nend såsom beskrivs genom följande krav: |
Om ni,j ≤ nstart så är ASM = ASM0.
Om ni,j > nstart så är
ASM0, nstart och nend ska anges av tillverkaren men måste uppfylla följande villkor:
nstart ≥ nidle,
nend > nstart.
Om aj > 0 och i = 1 eller i = 2 och Pavailable_i,i < Prequired,j, ska ni,j ökas i steg om 1 min–1 tills Pavailable_i,i < Prequired,j, och kopplingen ska tryckas ned.
3.5 Bestämning av växlar som kan användas
Vilka växlar som kan användas ska avgöras av följande villkor:
a) |
Villkoren i punkt 3.3 är uppfyllda. |
b) |
Pavailable_i,i < Prequired,j |
Den inledande växel som ska användas för sekund j av cykelkurvan är den högsta möjliga slutliga växeln, imax. Vid start från stillastående används endast den första växeln.
Den lägsta möjliga slutliga växeln är imin.
4. Ytterligare krav för korrigeringar och/eller ändringar av växelanvändningen
Det ursprungliga växelvalet ska kontrolleras och ändras så att alltför frekventa växlingar undviks och så att körbarhet och praktiskhet säkerställs.
En accelerationsfas är en tidsperiod på mer än 3 s med en fordonshastighet ≥ 1 km/h och med monoton ökning av fordonshastigheten. En retardationsfas är en tidsperiod på mer än 3 s med en fordonshastighet ≥ 1 km/h och med monoton minskning av fordonshastigheten.
Korrigeringar och/eller ändringar ska göras i enlighet med följande krav:
a) |
Om en lägre växel krävs vid en högre fordonshastighet under en accelerationsfas ska de högre växlarna före korrigeras till den lägre växeln. Exempel: vj < vj+1 < vj+2 < vj+3 < vj+4 < vj+5 < vj+6. Den ursprungliga beräknade växelanvändningen är 2, 3, 3, 3, 2, 2, 3. I detta fall ska växelanvändningen korrigeras till 2, 2, 2, 2, 2, 2, 3. |
b) |
Växlar som används under accelerationer ska användas under en period på minst 2 s (t.ex. ska växelsekvensen 1, 2, 3, 3, 3, 3, 3 ersättas med 1, 1, 2, 2, 3, 3, 3). Växlar får inte hoppas över under accelerationsfaserna. |
c) |
Under en retardationsfas ska växlar med ngear > 2 användas så länge motorvarvtalet inte sjunker till under nmin_drive. Om varaktigheten för en växelsekvens endast är 1 s ska den ersättas med växel 0 och kopplingen ska tryckas ned. Om varaktigheten för en växelsekvens är 2 s ska den under den första sekunden ersättas med växel 0, och under den andra sekunden med den växel som följer efter 2-sekundersperioden. Kopplingen ska vara nedtryckt under den första sekunden. Exempel: Växelsekvensen 5, 4, 4, 2 ska ersättas med 5, 0, 2, 2. |
d) |
Den andra växeln ska användas under en retardationsfas inom en kort tripp av cykeln så länge motorvarvtalet inte sjunker till under (0,9 × nidle). Om motorvarvtalet sjunker till under nidle ska kopplingen tryckas ned. |
e) |
Om retardationsfasen är den sista delen av en kort tripp strax före en stoppfas och den andra växeln endast skulle användas i upp till 2 s, får kopplingen antingen tryckas ned eller så får växelspaken läggas i neutralläge och kopplingen förbli uppsläppt. Under dessa retardationsfaser är det inte tillåtet att växla ned till den första växeln. |
f) |
Om växel i används under en tidssekvens på 1–5 s och växeln före sekvensen är lägre och växeln efter sekvensen är samma som eller lägre än växeln före sekvensen, ska växeln för sekvensen korrigeras till växeln före sekvensen. Exempel:
|
I samtliga fall i–v ska i – 1 ≥ imin uppfyllas.
5. Punkt 4 a–f ska tillämpas i tur och ordning, och omfatta hela cykelkurvan i samtliga fall. Ändringar av punkt 4 a–f i denna underbilaga kan ge upphov till nya sekvenser för växelanvändning, och dessa nya växlingssekvenser ska därför kontrolleras tre gånger och ändras vid behov.
För att göra det möjligt att bedöma beräkningens korrekthet ska den genomsnittliga växeln för v ≥ 1 km/h, avrundad till fyra decimaler, beräknas och föras in i alla relevanta provningsrapporter.
Underbilaga 3
Reserverad
Underbilaga 4
Inställning av vägmotstånd och dynamometer
1. Tillämpningsområde
I denna underbilaga beskrivs bestämningen av vägmotstånd för ett provfordon och överföringen av detta vägmotstånd till en chassidynamometer.
2. Termer och definitioner
2.1 Reserverad
2.2 Referenshastighetspunkter ska börja vid 20 km/h, i steg om 10 km/h med högsta referenshastighet enligt följande bestämmelser:
a) |
Den högsta referenshastighetspunkten ska vara 130 km/h eller referenshastighetspunkten precis över den högsta hastigheten för den tillämpliga provningscykeln om detta värde är mindre än 130 km/h. Om den tillämpliga provningscykeln innehåller färre än fyra cykelfaser (låg, mellan, hög och extra hög) får den högsta referenshastigheten, på tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande, ökas till referenshastighetspunkten precis över den högsta hastigheten för nästa högre fas, men inte till mer än 130 km/h. I så fall ska bestämningen av vägmotstånd och chassidynamometerns inställning göras med samma referenshastighetspunkter. |
b) |
Om en referenshastighetspunkt som är tillämplig för cykeln plus 14 km/h är mer än eller lika med fordonets högsta hastighet vmax, ska denna referenshastighetspunkt uteslutas från provningen med avstannande och från chassidynamometerns inställning. Nästa lägre referenshastighetspunkt ska bli den högsta referenshastighetspunkten för fordonet. |
2.3 Om inget annat anges ska energibehovet för en cykel beräknas enligt punkt 5 i underbilaga 7 över målhastighetskurvan för den tillämpliga körcykeln.
2.4 f0, f1, f2 är vägmotståndskoefficienterna för vägmotståndsekvationen F = f0 + f1 × v + f2 × v2, som bestäms i enlighet med denna underbilaga.
f0 |
är den konstanta vägmotståndskoefficienten, i N, |
f1 |
är första gradens vägmotståndskoefficient, i N/(km/h), |
f2 |
är andra gradens vägmotståndskoefficient, i N/(km/h)2. |
Om inget annat anges ska vägmotståndskoefficienterna beräknas med en regressionsanalys med minstakvadratmetoden i intervallet av referenshastighetspunkter.
2.5 Rotationsmassa
2.5.1 Bestämning av mr
mr är motsvarande effektiva vikt på alla hjul och fordonskomponenter som roterar med hjulen på vägen när växellådan är i neutralläge, i kg. mr ska mätas eller beräknas med en lämplig teknik som överenskommits med godkännandemyndigheten. Alternativt får mr uppskattas vara 3 % av summan av vikten i körklart skick och 25 kg.
2.5.2 Tillämpning av rotationsmassa på vägmotståndet
Avstannandetiderna ska överföras till krafter och tvärtom genom beaktande av tillämplig provningsvikt plus mr. Detta ska gälla både mätningar på vägen och på en chassidynamometer.
2.5.3 Tillämpning av rotationsmassa på tröghetsinställningen
Om fordonet provas på en dynamometer med fyrhjulsdrift och båda axlarna är roterande och påverkar dynamometerns mätresultat, ska chassidynamometerns ekvivalenta tröghetsmassa ställas in på den aktuella provningsvikten.
I annat fall ska chassidynamometerns ekvivalenta tröghetsmassa ställas in på provningsvikten plus antingen motsvarande effektiva vikt på hjulen som inte påverkar mätresultaten, eller 50 % av mr.
3. Allmänna krav
Tillverkaren ska ansvara för och säkerställa vägmotståndskoefficienternas korrekthet för varje serietillverkat fordon i vägmotståndsfamiljen. Toleranser får inte användas för att underskatta vägmotståndet för fordon i serieproduktion i metoderna för bestämning, simulering och beräkning av vägmotstånd. På godkännandemyndighetens begäran ska vägmotståndskoefficienternas korrekthet demonstreras.
3.1 Övergripande mätnoggrannhet
Följande övergripande mätnoggrannhet ska krävas:
a) |
Fordonhastighet: ± 0,2 km/h med en mätfrekvens av minst 10 Hz. |
b) |
Tidnoggrannhet, -precision och -upplösning: min. ± 10 ms. |
c) |
Hjulmoment: ± 6 Nm eller ± 0,5 % av det högsta uppmätta totala momentet, beroende på vilket som är störst, för hela fordonet, med en mätfrekvens av minst 10 Hz. |
d) |
Vindhastighet: ± 0,3 m/s, med en mätfrekvens av minst 1 Hz. |
e) |
Vindriktning: ± 3°, med en mätfrekvens av minst 1 Hz. |
f) |
Atmosfärisk temperatur: ± 1 °C, med en mätfrekvens av minst 0,1 Hz. |
g) |
Lufttryck: ± 0,3 kPa, med en mätfrekvens av minst 0,1 Hz. |
h) |
Fordonets vikt uppmätt på samma våg före och efter provningen: ± 10 kg (± 20 kg för fordon > 4 000 kg). |
i) |
Däcktryck: ± 5 kPa. |
j) |
Hjulvarvfrekvens: ± 0,05 s-1 eller 1 %, beroende på vilket värde som är störst. |
3.2 Vindtunnelkriterier
3.2.1 Vindhastighet
Vindhastigheten ska under mätningen ligga inom ± 2 km/h i mitten av provningssektionen. Den möjliga vindhastigheten ska vara minst 140 km/h.
3.2.2 Lufttemperatur
Lufttemperaturen ska under mätningen ligga inom ± 3 °C i mitten av provningssektionen. Lufttemperaturfördelningen vid munstycksutloppet ska ligga inom ± 3 °C.
3.2.3 Turbulens
För ett rutnät med 3 gånger 3 jämnt fördelade rutor över hela munstycksutloppet får turbulensintensiteten, Tu, inte överstiga 1 %. Se figur A4/1.
Figur A4/1
Turbulensintensitet
där
Tu |
är turbulensintensiteten, |
u′ |
är variationen i turbulenshastigheten, i m/s, |
U∞ |
är friflödeshastigheten, i m/s. |
3.2.4 Blockeringsförhållande
Fordonets blockeringsförhållande εsb, uttryckt som kvoten mellan fordonets frontarea och munstycksutloppets area och beräknat enligt nedanstående ekvation, får inte överstiga 0,35.
där
εsb |
är fordonets blockeringsförhållande, |
Af |
är fordonets frontarea, i m2, |
Anozzle |
är munstycksutloppets yta, i m2. |
3.2.5 Roterande hjul
För att hjulens aerodynamiska påverkan ska kunna bestämmas ska hjulen på provfordonet rotera med en sådan hastighet att den resulterande fordonshastigheten ligger inom en tolerans på 3 km/h av vindhastigheten.
3.2.6 Rörligt band
För att simulera vätskeflödet vid provfordonets underrede ska vindtunneln ha ett rörligt band som sträcker sig mellan fordonets främre och bakre del. Det rörliga bandets linjära hastighet ska ligga inom ± 3 km/h av vindhastigheten.
3.2.7 Vätskeflödets vinkel
Vid nio jämnt fördelade punkter över munstycksytan får standardavvikelsen för båda vinklarna (Y-, Z-plan) α och β vid munstyckets utlopp inte överstiga 1°.
3.2.8 Lufttryck
Vid nio jämnt fördelade punkter över munstycksutloppets yta ska standardavvikelsen för totaltrycket vid munstyckets utlopp vara lika med eller mindre än 0,02.
där
σ |
är standardavvikelsen för tryckförhållandet ; |
ΔPt |
är variationen i totaltryck mellan mätpunkterna, i N/m2, |
q |
är det dynamiska trycket, i N/m2. |
Den absoluta differensen för tryckkoefficienten cp över ett avstånd på 3 m framför och 3 m bakom balansmittpunkten i den tomma provningssektionen och på en höjd motsvarande mitten av munstycksutloppet får inte avvika mer än ± 0,02.
där
cp |
är tryckkoefficienten. |
3.2.9 Gränsskiktstjocklek
Vid x = 0 (balansmittpunkten) ska vindhastigheten ha minst 99 % av inflödeshastigheten 30 mm ovanför vindtunnelns golv.
där
δ99 |
är avståndet i rät vinkel mot vägen, där 99 % av friströmshastigheten uppnås (gränsskiktstjocklek). |
3.2.10 Blockeringsförhållande för fasthållningssystemet
Fasthållningssystemet får inte vara placerat framför fordonet. Det relativa blockeringsförhållandet för fordonets frontarea på grund av fasthållningssystemet, εrestr, får inte överstiga 0,10.
där
εrestr |
är fasthållningssystemets relativa blockeringsförhållande, |
Arestr |
är fasthållningssystemets frontarea projicerad på munstycket, i m2. |
Af |
är fordonets frontarea, i m2, |
3.2.11 Mätnoggrannhet för jämvikt i x-riktningen
Bristen på noggrannhet för den resulterande kraften i x-riktningen får inte överstiga ± 5 N. Den uppmätta kraftens upplösning ska ligga inom ± 3 N.
3.2.12 Mätningens repeterbarhet
Repeterbarheten hos den uppmätta kraften ska ligga inom ± 3 N.
4. Mätning av vägmotstånd på väg
4.1 Krav för provning på väg
4.1.1 Atmosfäriska förhållanden för provning på väg
4.1.1.1 Tillåtna vindförhållanden
Högsta tillåtna vindförhållanden för bestämning av vindförhållanden beskrivs i punkterna 4.1.1.1.1 och 4.1.1.1.2.
För att avgöra tillämpligheten i den typ av anemometri som ska användas ska det aritmetiska medelvärdet av vindhastigheten fastställas genom kontinuerlig vindhastighetsmätning, med hjälp av ett godkänt meteorologiskt instrument, på den plats och vid den höjd över vägen längs med provvägen där vindförhållandena är som mest representativa.
Om provningar i motsatta riktningar inte kan utföras på samma del av provbanan (t.ex. på en oval provbana med en obligatorisk körriktning) ska vindhastighet och vindriktning mätas på varje del av provbanan. I detta fall avgör det högre uppmätta mätvärdet vilken typ av anemometri som ska användas, och det lägre värdet avgör kriteriet för att tillåta avstående av en vindkorrigering.
4.1.1.1.1 Tillåtna vindförhållanden vid användning av stationär anemometri
Stationär anemometri ska endast användas när vindhastigheten under en period på 5 s i genomsnitt är lägre än 5 m/s och de högsta vindhastigheterna är lägre än 8 m/s i mindre än 2 s. Dessutom ska vindhastighetens komposant vinkelrätt mot provvägen vara mindre än 2 m/s. Alla vindkorrigeringar ska beräknas enligt punkt 4.5.3 i denna underbilaga. Det går att avstå från vindkorrigering när det lägsta aritmetiska medelvärdet av vindhastigheten är 2 m/s eller lägre.
4.1.1.1.2 Vindförhållanden vid användning av fordonsbaserad anemometri
För provning med en fordonsbaserad anemometer ska en anordning som den som beskrivs i punkt 4.3.2 i denna underbilaga användas. Det samlade aritmetiska medelvärdet av vindhastigheten under provning på provvägen ska vara lägre än 7 m/s med högsta vindhastigheter på under 10 m/s. Dessutom ska vindhastighetens komposant vinkelrätt mot vägen vara mindre än 4 m/s.
4.1.1.2 Atmosfärisk temperatur
Den atmosfäriska temperaturen ska ligga inom intervallet 5–35 °C.
Om skillnaden mellan den högsta och lägsta uppmätta temperaturen under provningen med avstannande är större än 5 °C ska temperaturkorrigeringen tillämpas separat för varje körning med det aritmetiska medelvärdet av omgivningstemperaturen för den körningen.
I så fall ska värdena för vägmotståndskoefficienterna f0, f1 och f2 bestämmas och korrigeras för varje enskild körning. Den slutliga uppsättningen av f0- f1- och f2-värdena ska vara det aritmetiska medelvärdet av de enskilt korrigerade koefficienterna f0, f1 respektive f2.
En tillverkare får som alternativ välja att utföra avstannanden vid mellan 1 °C och 5 °C.
4.1.2 Provväg
Vägytan ska vara plan, jämn, torr och fri från hinder och vindskydd som kan hindra mätningen av vägmotståndet, och dess struktur och sammansättning ska vara representativ för dagens stads- och motorvägar. Provvägens längsgående lutning får inte överstiga ± 1 %. Den lokala lutningen mellan punkter med 3 m mellanrum får inte någonstans avvika mer än ± 0,5 % från denna längsgående lutning. Om provningar i motsatta riktningar inte kan utföras på samma del av provbanan (t.ex. på en oval provbana med en obligatorisk körriktning) ska summan av de längsgående lutningarna för de parallella segmenten av provbanan ligga på mellan 0 och en uppåtgående lutning på 0,1 %. Provvägens tvärfall får vara högst 1,5 %.
4.2 Förberedelser
4.2.1 Provfordon
Samtliga komponenter i alla provfordon ska överensstämma med tillverkningsserien eller, om fordonet skiljer sig från det serietillverkade fordonet, så ska en fullständig beskrivning föras in i alla relevanta provningsrapporter.
4.2.1.1 Utan användning av interpoleringsmetoden
Ett provfordon (fordon H) med den kombination av vägmotståndsrelevanta egenskaper (dvs. vikt, luftmotstånd och däckrullmotstånd) som skapar det högsta energibehovet för cykeln ska väljas från interpoleringsfamiljen (se punkt 5.6 i den här bilagan).
Om den aerodynamiska påverkan på de olika hjulfälgarna i en interpoleringsfamilj inte är känd, ska valet baseras på det högsta förväntade luftmotståndet. Som en riktlinje kan det högsta luftmotståndet förväntas för ett hjul med a) den största bredden, b) den största diametern och c) den mest öppna utformningen (i denna ordning).
Hjul ska sedan väljas utan att det påverkar kravet på högsta energibehov för cykeln.
4.2.1.2 Med användning av interpoleringsmetoden
På tillverkarens begäran får interpoleringsmetoden användas för enskilda fordon i interpoleringsfamiljen (se punkt 1.2.3.1 i underbilaga 6 och punkt 3.2.3.2 i underbilaga 7).
I detta fall ska två provfordon som uppfyller kraven för interpoleringsmetoden väljas från interpoleringsfamiljen (punkterna 1.2.3.1 och 1.2.3.2 i underbilaga 6).
Provfordon H ska vara det fordon i detta urval som skapar det högre, och helst högsta, energibehovet för en cykel, och provfordon L ska vara det som skapar det lägre, och helst lägsta, energibehovet för en cykel.
Alla tilläggsutrustningskomponenter och/eller karossformer som man väljer att inte beakta i interpoleringsmetoden ska vara monterade på både provfordon H och L på ett sådant sätt att dessa tilläggsutrustningskomponenter skapar den högsta kombinationen av energibehov för cykeln genom sina vägmotståndsrelevanta egenskaper (dvs. vikt, luftmotstånd och däckrullmotstånd).
4.2.1.3 Tillämpning av vägmotståndsfamiljen
4.2.1.3.1 |
På tillverkarens begäran och om kriterierna i punkt 5.7 i denna bilaga uppfylls, ska vägmotståndsvärdena för fordon H och L i en interpoleringsfamilj beräknas. |
4.2.1.3.2 |
Vid tillämpningen av punkt 4.2.1.3 i denna underbilaga ska fordon H i en vägmotståndsfamilj betecknas HR. Alla hänvisningar till fordon H i punkt 4.2.1 i denna underbilaga ska ersättas med fordon HR och alla hänvisningar till en interpoleringsfamilj i punkt 4.2.1 i denna underbilaga ska ersättas med vägmotståndsfamilj. |
4.2.1.3.3 |
Vid tillämpningen av punkt 4.2.1.3 i denna underbilaga ska fordon L i en vägmotståndsfamilj betecknas LR. Alla hänvisningar till fordon L i punkt 4.2.1 i denna underbilaga ska ersättas med fordon LR och alla hänvisningar till en interpoleringsfamilj i punkt 4.2.1 i denna underbilaga ska ersättas med vägmotståndsfamilj. |
4.2.1.3.4 |
Utan hinder av de krav som avser intervallet för en interpoleringsfamilj i punkterna 1.2.3.1 och 1.2.3.2 i underbilaga 6, ska skillnaden mellan HR och LR i vägmotståndsfamiljen beträffande energibehovet för en cykel vara minst 4 % och får inte överstiga 35 % baserat på HR under en fullständig WLTC-cykel för fordon av klass 3.
Om mer än en transmission ingår i vägmotståndsfamiljen ska en transmission med de högsta effektförlusterna användas för bestämning av vägmotstånd. |
4.2.1.3.5 |
Vägmotstånden HR och/eller LR ska bestämmas i enlighet med denna underbilaga.
Vägmotstånd för fordon H (och L) för en interpoleringsfamilj i vägmotståndsfamiljen ska beräknas enligt punkterna 3.2.3.2.2–3.2.3.2.2.4 i underbilaga 7, genom att
Vägmotståndsinterpoleringen ska endast tillämpas på de vägmotståndsrelevanta egenskaper som befunnits skilja sig mellan provfordon LR och HR. För andra vägmotståndsrelevanta egenskaper ska värdet för fordon HR tillämpas. |
4.2.1.4 Tillämpning av vägmotståndsmatrisfamiljen
Ett fordon som uppfyller kriterierna i punkt 5.8 i denna bilaga och som är
a) |
representativt för den avsedda serien av färdigbyggda fordon som ska omfattas av vägmotståndsmatrisfamiljen i fråga om uppskattade sämsta CD-värde och karossform, och |
b) |
representativt för den avsedda serien av fordon som ska omfattas av vägmotståndsmatrisfamiljen i fråga om tilläggsutrustningens uppskattade genomsnittsvikt, ska användas för att bestämma vägmotståndet. |
Om det inte går att fastställa någon representativ karossform för ett färdigbyggt fordon ska provfordonet utrustas med en fyrkantig låda med rundade hörn med radier på högst 25 mm och en bredd som är lika med den maximala bredden för de fordon som omfattas av vägmotståndsmatrisfamiljen, och en total höjd på 3,0 ± 0,1 m för provfordonet, inklusive lådan.
Tillverkaren och godkännandemyndigheten ska enas om vilken fordonsprovningsmodell som är representativ.
Fordonsparametrarna provningsvikt, däckrullmotstånd och frontarea för både ett HM- och ett LM-fordon ska bestämmas på ett sådant sätt att HM-fordonet skapar det högsta energibehovet för en cykel och LM-fordonet det lägsta energibehovet för en cykel i vägmotståndmatrisfamiljen. Tillverkaren och godkännandemyndigheten ska komma överens om fordonsparametrarna för fordon HM och LM.
Vägmotståndet för alla enskilda fordon i vägmotståndmatrisfamiljen, inklusive HM och LM, ska beräknas enligt punkt 5.1 i denna underbilaga.
4.2.1.5 Rörliga aerodynamiska karossdelar
Rörliga aerodynamiska karossdelar på provfordonen ska fungera under bestämningen av vägmotstånd på det sätt som förväntas under förhållandena för WLTP-provning av typ 1 (provningstemperatur, fordonshastighet och accelerationsintervall, motorbelastning osv.).
Alla fordonssystem som ändrar fordonets luftmotstånd dynamiskt (t.ex. system för styrning av fordonshöjd) ska anses utgöra en rörlig aerodynamisk karossdel. Lämpliga krav ska läggas till om fordon i framtiden utrustas med rörliga aerodynamiska tilläggsutrustningskomponenter vars påverkan på luftmotståndet berättigar behovet av ytterligare krav.
4.2.1.6 Vägning
Före och efter bestämningen av vägmotstånd ska det valda fordonet vägas, med provförare och utrustning, så att det aritmetiska medelvärdet av vikten, mav, kan fastställas. Fordonets vikt ska vara större än eller lika med provningsvikten för fordon H eller fordon L i början av förfarandet för bestämning av vägmotstånd.
4.2.1.7 Provfordonets konfiguration
Provfordonets konfiguration ska föras in i alla relevanta provningsrapporter och ska användas i eventuella efterföljande provningar med avstannande.
4.2.1.8 Provfordonets skick
4.2.1.8.1 Inkörning
Provfordonet ska ha körts in på lämpligt vis för den efterföljande provningen i minst 10 000 men högst 80 000 km.
4.2.1.8.1.1 |
På tillverkarens begäran får ett fordon som har kört minst 3 000 km användas. |
4.2.1.8.2 Tillverkarens specifikationer
För att undvika icke-representativt skadligt motstånd ska fordonet uppfylla tillverkarens avsedda specifikationer för serietillverkade fordon gällande däcktryck i enlighet med punkt 4.2.2.3 i denna underbilaga, hjulinställning i enlighet med punkt 4.2.1.8.3 i denna underbilaga, markfrigång, fordonshöjd, kraftöverförings- och hjullagersmörjmedel samt bromsinställningar.
4.2.1.8.3 Hjulinställning
Inåt- och utåtlutningen ska vara inställd på den högsta avvikelsen från fordonets längsgående axel i det intervall som anges av tillverkaren. Om en tillverkare föreskriver värden för hjulens inåt- och utåtlutning för fordonet ska dessa värden användas. På begäran av tillverkaren får värden med större avvikelser från fordonets längsgående axel än de föreskrivna värdena användas. De föreskrivna värdena ska ligga till grund för allt underhåll under fordonets livstid.
Andra variabla hjulinställningsparametrar (t.ex. castervinkel) ska ställas in på de värden som tillverkaren rekommenderar. Om det inte finns några rekommenderade värden ska de ställas in på det aritmetiska medelvärdet av det intervall som tillverkaren anger.
Sådana inställbara parametrar och inställda värden ska föras in i alla relevanta provningsformulär.
4.2.1.8.4 Stängda paneler
Vid bestämningen av vägmotstånd ska motorhuven, bagageluckan, rörliga paneler som manövreras manuellt samt alla fönster vara stängda.
4.2.1.8.5 Avstannande läge
Om bestämningen av dynamometerinställningar inte uppfyller de kriterier som anges i punkterna 8.1.3 eller 8.2.3 i denna underbilaga till följd av icke reproducerbara krafter, ska fordonet vara utrustat med ett avstannande läge. Det avstannande läget ska godkännas av godkännandemyndigheten och användningen av ett avstannande läge ska föras in i alla relevanta provningsrapporter.
4.2.1.8.5.1 |
Om ett fordon är utrustat med ett avstannande läge ska det vara aktiverat både under bestämningen av vägmotstånd och på chassidynamometern. |
4.2.2 Däck
4.2.2.1 Val av däck
Valet av däck ska baseras på punkt 4.2.1 i denna underbilaga, och däckens rullmotstånd ska mätas enligt bilaga 6 till Uneces föreskrifter nr 117, i deras lydelse enligt ändringsserie 02.
Koefficienterna för rullmotstånd ska anpassas och kategoriseras utifrån rullmotståndsklasserna i förordning (EG) nr 1222/2009.
De faktiska rullmotståndsvärdena för de däck som är monterade på provfordonet ska användas för att bestämma lutningen på interpoleringslinjen i interpoleringsmetoden enligt punkt 3.2.3.2 i underbilaga 7. För enskilda fordon i interpoleringsfamiljen ska interpoleringsmetoden baseras på RRC-klassvärdet för däck som är monterade på ett enskilt fordon i enlighet med tabell A4/1.
Tabell A4/1
Energieffektivitetsklasser för rullmotståndskoefficienter (RRC) för däckkategorierna C1, C2 och C3, i kg/ton
Energieffektivitetsklass |
Värde för klass C1 |
Värde för klass C2 |
Värde för klass C3 |
A |
RRC = 5,9 |
RRC = 4,9 |
RRC = 3,5 |
B |
RRC = 7,1 |
RRC = 6,1 |
RRC = 4,5 |
C |
RRC = 8,4 |
RRC = 7,4 |
RRC = 5,5 |
D |
Tom |
Tom |
RRC = 6,5 |
E |
RRC = 9,8 |
RRC = 8,6 |
RRC = 7,5 |
F |
RRC = 11,3 |
RRC = 9,9 |
RRC = 8,5 |
G |
RRC = 12,9 |
RRC = 11,2 |
Tom |
4.2.2.2 Däckens skick
De däck som används vid provningen ska
a) |
inte vara äldre än 2 år från tillverkningsdatum, |
b) |
inte ha konditionerats eller behandlats (t.ex. genom uppvärmning eller konstgjort åldrande), med undantag för slipning i den ursprungliga slitbanan, |
c) |
ha körts in på en väg i minst 200 km före bestämningen av vägmotstånd, |
d) |
före provningen ha ett konstant mönsterdjup på mellan 100 och 80 % av det ursprungliga mönsterdjupet överallt över hela bredden av däckets slitbana. |
4.2.2.2.1 |
Efter att mönsterdjupet har uppmätts ska körsträckan begränsas till 500 km. Om mer än 500 km körs ska mönsterdjupet mätas på nytt. |
4.2.2.3 Däcktryck
Fram- och bakdäcken ska pumpas till den lägre gränsen i däcktrycksintervallet för respektive axel för det valda däcket vid vikten för provning med avstannande, enligt fordonstillverkarens specifikationer.
4.2.2.3.1 Justering av däcktryck
Om skillnaden mellan omgivningstemperaturen och stabiliseringstemperaturen är mer än 5 °C ska däcktrycket justeras enligt följande:
a) |
Däcken ska stabiliseras under minst 1 h vid ett tryck som är 10 % över måltrycket. |
b) |
Före provningen ska däcktrycket minskas till det tryck som anges i punkt 4.2.2.3 i denna underbilaga, efter att skillnaden mellan stabiliseringsmiljöns temperatur och provomgivningstemperaturen har justerats med ett förhållande på 0,8 kPa per 1 °C med hjälp av ekvationen där
|
c) |
Mellan justeringen av trycket och uppvärmningen av fordonet ska däcken skyddas från yttre värmekällor inklusive solljus. |
4.2.3 Instrument
Alla instrument ska monteras på ett sådant sätt att de påverkar fordonets aerodynamiska egenskaper så lite som möjligt.
Om det monterade instrumentets påverkan på (CD × Af) förväntas bli större än 0,015 m2 ska fordonet mätas med och utan instrument i en vindtunnel som uppfyller kriteriet i punkt 3.2 i denna underbilaga. Den aktuella skillnaden ska dras av från f2. På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får det fastställda värdet användas för liknande fordon om utrustningens påverkan förväntas bli densamma.
4.2.4 Uppvärmning av fordonet
4.2.4.1 På vägen
Uppvärmning ska enbart ske genom att fordonet körs.
4.2.4.1.1 Före uppvärmningen ska fordonet retarderas med kopplingen nedtryckt eller den automatiska transmissionen i neutralläge, genom måttlig bromsning från 80 till 20 km/h på 5–10 s. Efter bromsningen ska ingen ytterligare aktivering eller manuell justering av bromssystemet göras.
På tillverkarens begäran och efter godkännande från godkännandemyndigheten får bromsarna även aktiveras efter uppvärmningen med samma retardation som beskrivs i denna punkt, men endast om det är nödvändigt.
4.2.4.1.2 Uppvärmning och stabilisering
Alla fordon ska köras vid 90 % av den högsta hastigheten för tillämplig WLTC-cykel. Fordonet får köras vid 90 % av den högsta hastigheten för nästa högre fas (se tabell A4/2) om denna fas läggs till uppvärmningförfarandet för tillämplig WLTC-cykel enligt definitionen i punkt 7.3.4 i denna underbilaga. Fordonet ska värmas upp i minst 20 min tills ett stabilt tillstånd uppnås.
Tabell A4/2
Uppvärmning och stabilisering i faser
Fordonsklass |
Tillämplig WLTC-cykel |
90 % av högsta hastighet |
Nästa högre fas |
Klass 1 |
Låg1 + Medel1 |
58 km/h |
Ej tillämpligt |
Klass 2 |
Låg2 + Medel2 + Hög2 + Extra hög2 |
111 km/h |
Ej tillämpligt |
Låg2 + Medel2 + Hög2 |
77 km/h |
Extra hög (111 km/h) |
|
Klass 3 |
Låg3 + Medel3 + Hög3 + Extra hög3 |
118 km/h |
Ej tillämpligt |
Låg3 + Medel3 + Hög3 |
88 km/h |
Extra hög (118 km/h) |
4.2.4.1.3 Kriterium för stabilt tillstånd
Se punkt 4.3.1.4.2 i denna underbilaga.
4.3 Mätning och beräkning av vägmotstånd med avstannandemetoden
Vägmotståndet ska bestämmas med hjälp av antingen stationär anemometri (punkt 4.3.1 i denna underbilaga) eller fordonsbaserad anemometri (punkt 4.3.2 i denna underbilaga).
4.3.1 Avstannandemetod med stationär anemometri
4.3.1.1 Val av referenshastighet för bestämning av vägmotståndskurva
Referenshastigheterna för bestämning av vägmotstånd ska väljas i enlighet med punkt 2 i denna underbilaga.
4.3.1.2 Datainsamling
Under provningen ska förfluten tid och fordonshastighet mätas med en frekvens av minst 5 Hz.
4.3.1.3 Förfarande för avstannande av fordon
4.3.1.3.1 |
Efter fordonsuppvärmningen enligt punkt 4.2.4 i denna underbilaga och omedelbart före varje provningsmätning ska fordonet accelereras till 10–15 km/h över högsta referenshastighet och köras med denna hastighet i högst 1 min. Därefter ska avstannandet genast påbörjas. |
4.3.1.3.2 |
Under avstannandet ska transmissionen vara i neutralläge. Alla rattrörelser ska undvikas i möjligaste mån, och fordonets bromsar får inte användas. |
4.3.1.3.3 |
Provningen ska upprepas tills avstannandedata uppfyller kraven på statistisk precision enligt punkt 4.3.1.4.2. |
4.3.1.3.4 |
Även om det rekommenderas att varje körning med avstannande sker utan avbrott får körningar delas upp om det inte går att samla in data för alla referenshastighetspunkter. Vid uppdelade körningar ska försiktighet iakttas så att fordonets tillstånd förblir så stabilt som möjligt vid varje delningspunkt. |
4.3.1.4 Bestämning av vägmotstånd genom mätning av avstannandetid
4.3.1.4.1 |
Avstannandetiden som motsvarar referenshastigheten vj som förfluten tid från fordonshastighet (vj + 5 km/h)–(vj – 5 km/h) ska mätas. |
4.3.1.4.2 |
Dessa mätningar ska utföras i motsatta riktningar tills minst tre mätningspar har erhållits som uppfyller den statistiska precisionen pj, som definieras i följande ekvation.
där
där
där
Tabell A4/3 Koefficienten h som en funktion av
|
4.3.1.4.3 |
Om det vid mätning i en riktning förekommer någon yttre faktor eller föraråtgärd som påverkar vägmotståndsprovningen ska den mätningen och motsvarande mätning i motsatt riktning underkännas.
Det högsta antal par som fortfarande uppfyller den statistiska noggrannhet som anges i punkt 4.3.1.4.2 ska utvärderas och antalet underkända mätningspar får inte överstiga en tredjedel av det totala antalet mätningspar. |
4.3.1.4.4 |
Följande ekvation ska användas för att beräkna det aritmetiska medelvärdet av vägmotståndet när det harmoniska aritmetiska medelvärdet av de omväxlande avstannandetiderna ska användas.
där
där Δtja och Δtjb är det aritmetiska medelvärdet av avstannandetiderna i riktning a respektive b, vilket motsvarar referenshastigheten vj i sekunder, s, och erhålls genom de två ekvationerna
och
där
Koefficienterna f0, f1 och f2 i vägmotståndsekvationen ska beräknas med en regressionsanalys med minstakvadratmetoden. Om provfordonet är det representativa fordonet för en vägmotståndmatrisfamilj ska koefficienten f1 anges som noll och koefficienterna f0 och f2 ska beräknas på nytt med en regressionsanalys med minstakvadratmetoden. |
4.3.2 Avstannandemetod med fordonsbaserad anemometri
Fordonet ska värmas upp och stabiliseras i enlighet med punkt 4.2.4 i denna underbilaga.
4.3.2.1 Ytterligare instrument för fordonsbaserad anemometri
Den fordonsbaserade anemometern och de fordonsbaserade instrumenten ska kalibreras genom användning på det provfordon där kalibreringen sker under uppvärmningen inför provningen.
4.3.2.1.1 |
Relativ vindhastighet ska mätas med en minimifrekvens av 1 Hz och en noggrannhet på 0,3 m/s. Fordonsblockeringen ska beaktas vid kalibreringen av anemometern. |
4.3.2.1.2 |
Vindriktningen ska vara relativ fordonets riktning. Den relativa vindriktningen (gir) ska mätas med en resolution på 1 grad och en noggrannhet på 3 grader; dödbandet för instrumentet får inte överstiga 10 grader och ska vara riktat mot fordonets bakre del. |
4.3.2.1.3 |
Före avstannandet ska anemometern kalibreras för vindhastighet och girförskjutning enligt bilaga A till ISO 10521-1:2006(E). |
4.3.2.1.4 |
För att minska inverkan av anemometerblockering ska det under kalibreringen korrigeras för sådan enligt bilaga A till ISO 10521-1:2006(E). |
4.3.2.2 Val av fordonshastighetsintervall för bestämning av vägmotståndskurva
Provfordonets hastighetsintervall ska väljas i enlighet med punkt 2.2 i denna underbilaga.
4.3.2.3 Datainsamling
Under förfarandet ska förfluten tid, fordonshastighet och lufthastighet (vindhastighet, vindriktning) relativt fordonet mätas med en frekvens av 5 Hz. Omgivningstemperaturen ska synkroniseras och provtagning ske med en frekvens av minst 1 Hz.
4.3.2.4 Förfarande för avstannande av fordon
Mätningarna ska utföras i motsatta riktningar tills minst tio på varandra följande körningar (fem i varje riktning) har gjorts. Om en enskild körning inte uppfyller de erforderliga provningsförhållandena för fordonsbaserad anemometri ska den körningen och motsvarande körning i motsatt riktning underkännas. Alla giltiga par ska inkluderas i den slutliga analysen med minst fem par körningar med avstannande. Se punkt 4.3.2.6.10 i denna underbilaga angående statistiska valideringskriterier.
Anemometern ska monteras på en plats som gör att fordonets driftsegenskaper påverkas så lite som möjligt.
Anemometern ska monteras enligt något av följande alternativ:
a) |
Med hjälp av en bom cirka 2 m framför fordonets främre aerodynamiska stagnationspunkt. |
b) |
På mittlinjen av fordonets tak. Anemometern ska om möjligt monteras inom 30 cm från vindrutans överkant. |
c) |
På fordonets motorhuv, vid dess mittlinje, monterad vid mittpunkten mellan fordonets främre del och vindrutans undre del. |
I samtliga fall ska anemometern monteras parallellt med vägytan. Om placering b eller c används ska avstannanderesultaten justeras analytiskt för det extra luftmotstånd som anemometern orsakar. Justeringen ska ske genom att det avstannande fordonet provas i en vindtunnel, både med och utan anemometern monterad i samma läge som används på banan. Den beräknade skillnaden ska vara den ökande luftmotståndskoefficienten CD kombinerad med frontarean, som ska användas för att korrigera avstannanderesultatet.
4.3.2.4.1 |
Efter fordonsuppvärmningen enligt punkt 4.2.4 i denna underbilaga och omedelbart före varje provningsmätning ska fordonet accelereras till 10–15 km/h över högsta referenshastighet och köras med denna hastighet i högst 1 min. Därefter ska avstannandet genast påbörjas. |
4.3.2.4.2 |
Under avstannande ska transmissionen vara i neutralläge. Alla rattrörelser ska undvikas i möjligaste mån, och fordonets bromsar får inte användas. |
4.3.2.4.3 |
Det rekommenderas att varje körning med avstannande utförs utan avbrott. Uppdelade körningar kan dock göras om det inte går att samla in data för samtliga referenspunkter under en och samma körning. Vid uppdelade körningar ska försiktighet iakttas så att fordonets tillstånd förblir så stabilt som möjligt vid varje delningspunkt. |
4.3.2.5 Bestämning av rörelseekvationen
De symboler som används i den fordonsbaserade anemometerns rörelseekvationer anges i tabell A4/4.
Tabell A4/4
Symboler i den fordonsbaserade anemometerns rörelseekvationer
Symbol |
Enheter |
Beskrivning |
Af |
m2 |
fordonets frontarea |
a0 … an |
grader-1 |
luftmotståndskoefficienter som en funktion av girvinkel |
Am |
N |
koefficient för mekaniskt motstånd |
Bm |
N/(km/h) |
koefficient för mekaniskt motstånd |
Cm |
N/(km/h)2 |
koefficient för mekaniskt motstånd |
CD(Y) |
|
luftmotståndskoefficient vid girvinkel Y |
D |
N |
motstånd |
Daero |
N |
luftmotstånd |
Df |
N |
framaxelmotstånd (inklusive drivlina) |
Dgrav |
N |
gravitationsmotstånd |
Dmech |
N |
mekaniskt motstånd |
Dr |
N |
bakaxelmotstånd (inklusive drivlina) |
Dtyre |
N |
däckrullmotstånd |
(dh/ds) |
— |
sinus för banans lutning i färdriktningen (+ indikerar stigande) |
(dv/dt) |
m/s2 |
acceleration |
g |
m/s2 |
gravitationskonstant |
mav |
kg |
aritmetiskt medelvärde av provfordonets vikt före och efter bestämning av vägmotstånd |
ρ |
kg/m3 |
luftens densitet |
t |
s |
tid |
T |
K |
temperatur |
v |
km/h |
fordonshastighet |
vr |
km/h |
relativ vindhastighet |
Y |
grader |
girvinkel för skenbar vind relativt fordonets färdriktning |
4.3.2.5.1 Allmän form
Den allmänna formen på rörelseekvationen är
där
Dmech |
= |
Dtyre + Df + Dr, |
Daero |
= |
, |
Dgrav |
= |
|
Om lutningen på provbanan är lika med eller mindre än 0,1 % över banans längd, får Dgrav fastställas till noll.
4.3.2.5.2 Modellering av mekaniskt motstånd
Det mekaniska motståndet bestående av separata komponenter som representerar friktionsförluster för däck Dtyre och fram- och bakaxel, Df och Dr, inklusive transmissionsförluster, ska modelleras som ett polynom med tre termer som en funktion av fordonshastigheten v som i nedanstående ekvation:
där
Am, Bm och Cm bestäms i dataanalysen med hjälp av minstakvadratmetoden. Dessa konstanter återspeglar det kombinerade motståndet för drivlina och däck.
Om provfordonet är det representativa fordonet för en vägmotståndmatrisfamilj ska koefficienten Bm anges som noll och koefficienterna Am och Cm ska beräknas på nytt med en regressionsanalys med minstakvadratmetoden.
4.3.2.5.3 Modellering av luftmotstånd
Luftmotståndskoefficienten CD(Y) ska modelleras som ett polynom med fyra termer som en funktion av girvinkeln Y som i ekvationen nedan:
a0 till a4 är konstanta koefficienter vars värden bestäms i dataanalysen.
Luftmotståndet ska bestämmas genom att motståndskoefficienten kombineras med fordonets frontarea Af och den relativa vindhastigheten
4.3.2.5.4 Slutlig rörelseekvation
Genom substitution blir rörelseekvationens slutliga form
4.3.2.6 Datareducering
En ekvation med tre termer ska skapas för att beskriva vägmotståndet som en funktion av hastighet, F = A + Bv + Cv2, korrigerat till standardomgivningstemperatur och tryckförhållanden, och vid vindstilla. Metoden för denna analysprocess beskrivs i punkterna 4.3.2.6.1–4.3.2.6.10 i denna underbilaga.
4.3.2.6.1 Bestämma kalibreringskoefficienter
Om det inte redan har gjorts ska kalibreringsfaktorer som ska korrigera för fordonsblockering bestämmas för relativ vindhastighet och girvinkel. Mätningarna av fordonshastighet v, relativ vindhastighet vr och gir Y under uppvärmningsfasen av provningsförfarandet ska registreras. Par med körningar i omväxlande riktningar på provbanan vid en konstant hastighet på 80 km/h ska utföras, och de aritmetiska medelvärdena av v, vr och Y ska bestämmas för varje körning. Kalibreringsfaktorer som minimerar det totala antalet fel i motvind och sidvind över alla par med körningar, dvs. summan av (headi – headi+1)2 osv., ska väljas där headi och headi+1 avser vindhastighet och vindriktning från paren med provkörningar i motsatta riktningar under uppvärmning/stabilisering av fordonet före provning.
4.3.2.6.2 Erhålla observationer sekund för sekund
Från de data som samlats in under körningarna med avstannande ska värden för v, , vr 2 och Y bestämmas genom tillämpning av de kalibreringsfaktorer som erhålls i punkterna 4.3.2.1.3 och 4.3.2.1.4 i denna underbilaga. Datafiltrering ska användas för att justera proverna till en frekvens av 1 Hz.
4.3.2.6.3 Preliminär analys
Alla datapunkter ska analyseras samtidigt med hjälp av en regressionsteknik med minstakvadratmetoden, i syfte att bestämma Am,Bm, Cm, a0, a1, a2, a3 och a4 för givna värden på Me , v, vr och ρ.
4.3.2.6.4 Avvikande värden
En förutsedd kraft ska beräknas och jämföras med de iakttagna datapunkterna. Datapunkter med alltför stora avvikelser, t.ex. mer än tre standardavvikelser, ska markeras.
4.3.2.6.5 Datafiltrering (valfritt)
Lämpliga datafiltreringstekniker får tillämpas och de återstående datapunkterna ska jämnas ut.
4.3.2.6.6 Eliminering av data
Insamlade datapunkter där girvinklarna är större än ± 20 grader från fordonets färdriktning ska markeras. Insamlade datapunkter där relativ vind är mindre än +5 km/h (för att undvika förhållanden där medvinden överstiger fordonets hastighet) ska också markeras. Dataanalysen ska begränsas till fordonshastigheter inom det hastighetsintervall som valts enligt punkt 4.3.2.2 i denna underbilaga.
4.3.2.6.7 Slutlig dataanalys
Alla data som inte har markerats ska analyseras med hjälp av en regressionsteknik med minstakvadratmetoden. Givet Me och , v, vr, och ρ ska Am, Bm, Cm, a0, a1, a2, a3 och a4 bestämmas.
4.3.2.6.8 Begränsad analys (valfritt)
För att det ska gå att bättre åtskilja fordonets luftmotstånd och mekaniska motstånd får en begränsad analys tillämpas på så vis att fordonets frontarea, Af, och motståndskoefficienten, CD, får vara fasta om de har bestämts tidigare.
4.3.2.6.9 Korrigering till referensförhållanden
Rörelseekvationerna ska korrigeras till referensförhållandena enligt punkt 4.5 i denna underbilaga.
4.3.2.6.10 Statistiska kriterier för fordonsbaserad anemometri
Uteslutandet av varje enskilt par med körningar med avstannande ska ändra det beräknade vägmotståndet för varje avstannandereferenshastighet vj som understiger konvergenskravet, för allai och j:
där
ΔFi(vj) |
är skillnaden mellan det beräknade vägmotståndet med alla avstannande körningar och det beräknade vägmotståndet med par nummer i av avstannande körningar uteslutet, i N, |
F(vj) |
är det beräknade vägmotståndet med alla körningar med avstannande, i N, |
vj |
är referenshastigheten, i km/h, |
n |
är antalet par med körningar med avstannande, där alla giltiga par är inkluderade. |
Om konvergenskravet inte uppfylls ska par tas bort från analysen, med början från det par som ger den största förändringen i beräknat vägmotstånd, tills konvergenskravet är uppfyllt, så länge som minst 5 giltiga par används för den slutliga bestämningen av vägmotstånd.
4.4 Mätning och beräkning av körmotstånd med hjälp av metoden med vridmomentmätare
Som ett alternativ till metoderna med avstannande får även metoden med vridmomentmätare användas, där körmotståndet bestäms genom mätning av vridmoment på de drivna hjulen vid referenshastighetspunkterna under perioder på minst 5 s.
4.4.1 Montering av vridmomentmätare
Hjulvridmomentmätare ska monteras mellan hjulnavet och fälgen på varje drivhjul och mäta det vridmoment som krävs för att fordonet ska hålla en konstant hastighet.
Vridmomentmätaren ska kalibreras regelbundet, minst en gång om året, på ett sätt som kan spåras till nationella eller internationella standarder, för att kraven på noggrannhet och precision ska uppfyllas.
4.4.2 Förfarande och datainsamling
4.4.2.1 Val av referenshastigheter för bestämning av körmotståndskurva
Referenshastighetspunkterna för bestämning av körmotstånd ska väljas i enlighet med punkt 2.2 i denna underbilaga.
Referenshastigheterna ska mätas i fallande ordning. På tillverkarens begäran får det förekomma stabiliseringsperioder mellan mätningarna, men stabiliseringshastigheten får inte överskrida nästa referenshastighet.
4.4.2.2 Datainsamling
Datauppsättningar bestående av faktisk hastighet vji, faktiskt vridmoment Cji och tid under en period på minst 5 s ska mätas för varje vj med en provtagningsfrekvens av minst 10 Hz. De datauppsättningar som samlas in under en tidsperiod för en referenshastighet vj ska hänvisas till som en mätning.
4.4.2.3 Mätmetod med fordonsvridmomentmätare
Innan provningsmätningen utförs med vridmomentmätare ska fordonet värmas upp enligt punkt 4.2.4 i denna underbilaga.
Under provningsmätningen ska alla rattrörelser undvikas i möjligaste mån, och fordonets bromsar får inte användas.
Provningen ska upprepas tills körmotståndsdata uppfyller kraven på mätprecision enligt punkt 4.4.3.2 i denna underbilaga.
Även om det rekommenderas att varje provningsförlopp sker utan avbrott får körningar delas upp om det inte går att samla in data för alla referenshastighetspunkter. Vid uppdelade körningar ska försiktighet iakttas så att fordonets tillstånd förblir så stabilt som möjligt vid varje delningspunkt.
4.4.2.4 Hastighetsavvikelse
Under en mätning vid en enda referenshastighetspunkt ska avvikelsen i hastighet från det aritmetiska medelvärdet av hastigheten, vji-vjm, beräknad enligt punkt 4.4.3 i denna underbilaga, ligga inom värdena i tabell A4/5.
Dessutom får det aritmetiska medelvärdet av hastigheten vjm vid varje referenshastighetspunkt inte avvika från referenshastigheten vj med mer än ± 1 km/h eller 2 % av referenshastigheten vj, beroende på vilket värde som är störst.
Tabell A4/5
Hastighetsavvikelse
Tidsperiod i s |
Hastighetsavvikelse i km/h |
5–10 |
± 0,2 |
10–15 |
± 0,4 |
15–20 |
± 0,6 |
20–25 |
± 0,8 |
25–30 |
± 1,0 |
≥ 30 |
± 1,2 |
4.4.2.5 Atmosfärisk temperatur
Provningar ska utföras under samma temperaturförhållanden som anges i punkt 4.1.1.2 i denna underbilaga.
4.4.3 Beräkning av det aritmetiska medelvärdet av hastigheten och av vridmomentet
4.4.3.1 Beräkningsprocess
Det aritmetiska medelvärdet av hastigheten vjm, i km/h, och det aritmetiska medelvärdet av vridmomentet Cjm, i Nm, ska för varje mätning beräknas utifrån de datauppsättningar som samlats in enligt punkt 4.4.2.2 i denna underbilaga, med hjälp av följande ekvationer:
och
där
vji |
är den faktiska fordonshastigheten för datauppsättning nummer i vid referenshastighetspunkten j, i km/h, |
k |
är antalet datauppsättningar i en enskild mätning, |
Cji |
är det faktiska vridmomentet för datauppsättning nummer i, i Nm, |
Cjs |
är kompensationstermen för hastighetsavdrift, i Nm, som erhålls genom ekvationen |
får inte vara större än 0,05 och får bortses från om αj inte är större än ± 0,005 m/s2,
mst |
är provfordonets vikt när mätningarna inleds och ska mätas precis före uppvärmningen och inte tidigare än så, i kg, |
mr |
är motsvarande effektiva vikt på de roterande komponenterna enligt punkt 2.5.1 i denna underbilaga, i kg, |
rj |
är däckets dynamiska radie som har fastställts vid en referenspunkt på 80 km/h eller vid fordonets högsta referenshastighetspunkt om denna hastighet är lägre än 80 km/h, och som har beräknats enligt ekvationen |
där
n |
är det drivna däckets rotationsvarvtal, i s-1, |
||
αj |
är det aritmetiska medelvärdet av accelerationen, i m/s2, som har beräknats enligt ekvationen där
|
4.4.3.2 Mätprecision
Dessa mätningar ska utföras i motsatta riktningar tills minst tre mätningspar vid varje referenshastighet vi har erhållits, för vilka uppfyller precisionen pj enligt ekvationen
där
n |
är antalet mätningspar för Cjm, |
|
är körmotståndet vid hastigheten vj, i Nm, som erhålls genom ekvationen |
där
Cjmi |
är det aritmetriska medelvärdet av vridmomentet för mätningspar nummer i vid hastigheten vj, som anges i Nm och erhålls genom |
där
Cjmai och Cjmbi är det aritmetiska medelvärdet av vridmomenten för mätning nummer i vid hastigheten vj som anges i punkt 4.4.3.1 i denna underbilaga för vardera riktningen a respektive b, i Nm,
s |
är standardavvikelsen, i Nm, som har beräknats med ekvationen |
h |
är en koefficient som en funktion av n enligt tabell A4/3 i punkt 4.3.1.4.2 i denna underbilaga. |
4.4.4 Bestämning av körmotståndskurva
Det aritmetiska medelvärdet av fordonshastigheten och av vridmomentet vid varje referenshastighetspunkt ska beräknas med hjälp av följande ekvationer:
Följande med minstakvadratmetoden uträknade regressionskurva över det aritmetiska medelvärdet av körmotståndet ska anpassas till alla datapar (vjm, Cjm) vid alla referenshastigheter i punkt 4.4.2.1 i denna underbilaga för bestämning av koefficienterna c0, c1 och c2.
Koefficienterna, c0, c1 och c2 samt de avstannandetider som uppmätts på chassidynamometern (se punkt 8.2.4 i denna underbilaga) ska föras in i alla relevanta provningsformulär.
Om provfordonet är det representativa fordonet för en vägmotståndmatrisfamilj ska koefficienten c1 anges som noll och koefficienterna c0 och c2 ska beräknas på nytt med en regressionsanalys med minstakvadratmetoden.
4.5 Korrigering till referensförhållanden och mätutrustning
4.5.1 Korrektionsfaktor för luftmotstånd
Korrektionsfaktorn för luftmotstånd K2 ska bestämmas med hjälp av ekvationen
där
T |
är det aritmetiska medelvärdet av den atmosfäriska temperaturen för alla enskilda körningar, i Kelvin (K), |
P |
är det aritmetiska medelvärdet av lufttrycket, i kPa. |
4.5.2 Korrektionsfaktor för rullmotstånd
Korrektionsfaktorn K0 för rullmotstånd, i Kelvin-1 (K-1), får bestämmas baserat på empiriska data och godkännas av godkännandemyndigheten för fordonet och däckprovningen i fråga, eller får antas vara följande:
4.5.3 Vindkorrigering
4.5.3.1 Vindkorrigering med stillastående anemometri
4.5.3.1.1 |
En vindkorrigering för absolut vindhastighet längs provvägen ska göras genom att den skillnad som inte kan upphävas genom omväxlande körningar dras av från den konstanta term f0 som ges i punkt 4.3.1.4.4 i denna underbilaga, eller från c0 som ges i punkt 4.4.4 i denna underbilaga. |
4.5.3.1.2 |
Vindkorrigeringsmotståndet w1 för avstannandemetoden eller w2 för metoden med vridmomentmätare ska beräknas med ekvationerna
där |
w1 |
är vindkorrigeringen för avstannandemetoden, i N, |
f2 |
är koefficienten för den aerodynamiska termen som anges i punkt 4.3.1.4.4 i denna underbilaga, |
vw |
är det aritmetiska medelvärdet av vindhastigheten i motsatta riktningar längs provvägen under provningen, i m/s, |
w2 |
är vindkorrigeringsmotståndet för metoden med vridmomentmätare, i Nm, |
c2 |
är koefficienten för den aerodynamiska termen för metoden med vridmomentmätare som anges i punkt 4.4.4 i denna underbilaga. |
4.5.3.2 Vindkorrigering med fordonsbaserad anemometri
Om avstannandemetoden bygger på fordonsbaserad anemometri ska w1 och w2 i ekvationerna i punkt 4.5.3.1.2 anges som noll, eftersom vindkorrigeringen redan har tillämpats enligt 4.3.2 i denna underbilaga.
4.5.4 Korrektionsfaktor för provningsvikt
Korrektionsfaktorn K1 för provfordonets provningsvikt ska bestämmas med hjälp av ekvationen
där
f0 |
är en konstant term, i N, |
TM |
är provfordonets provningsvikt, i kg, |
mav |
är provfordonets faktiska provningsvikt som bestämts i enlighet med punkt 4.3.1.4.4 i denna underbilaga, i kg. |
4.5.5 Korrektion av vägmotståndskurva
4.5.5.1 Den kurva som bestämts i punkt 4.3.1.4.4 i denna underbilaga ska korrigeras till referensförhållandena enligt följande:
där
F* |
är det korrigerade vägmotståndet, i N, |
f0 |
är den konstanta termen, i N, |
f1 |
är koefficienten för första gradens term, i N·(h/km), |
f2 |
är koefficienten för andra gradens term, i N·(h/km)2, |
K0 |
är korrektionsfaktorn för rullmotstånd enligt definitionen i punkt 4.5.2 i denna underbilaga, |
K1 |
är korrektionsfaktorn för provningsvikt enligt definitionen i punkt 4.5.4 i denna underbilaga, |
K2 |
är korrektionsfaktorn för luftmotstånd enligt definitionen i punkt 4.5.1 i denna underbilaga, |
T |
är det aritmetiska medelvärdet av den atmosfäriska temperaturen, i °C, |
v |
är fordonshastigheten, i km/h, |
w1 |
är korrektionsfaktorn för vindmotstånd enligt definitionen i punkt 4.5.3 i denna underbilaga, i N. |
Resultatet av beräkningen ((f0 – w1 – K1) × (1 + K0 × (T-20))) ska användas som målvägmotståndskoefficient At i beräkningen av chassidynamometerns belastningsinställning som beskrivs i punkt 8.1 i denna underbilaga.
Resultatet av beräkningen (f1 × (1 + K0 × (T-20))) ska användas som målvägmotståndskoefficient Bt i beräkningen av chassidynamometerns belastningsinställning som beskrivs i punkt 8.1 i denna underbilaga.
Resultatet av beräkningen (K2 × f2) ska användas som målvägmotståndskoefficient Ct i beräkningen av chassidynamometerns belastningsinställning som beskrivs i punkt 8.1 i denna underbilaga.
4.5.5.2 Den kurva som bestämts i punkt 4.4.4 i denna underbilaga ska korrigeras till referensförhållanden och monterad mätutrustning enligt följande förfarande.
4.5.5.2.1 Korrigering till referensförhållanden
där
C* |
är det korrigerade körmotståndet, i Nm, |
c0 |
är den konstanta termen enligt punkt 4.4.4 i denna underbilaga, i Nm, |
c1 |
är koefficienten för första gradens term enligt punkt 4.4.4 i denna underbilaga, i Nm (h/km), |
c2 |
är koefficienten för andra gradens term enligt punkt 4.4.4 i denna underbilaga, i Nm (h/km)2, |
K0 |
är korrektionsfaktorn för rullmotstånd enligt definitionen i punkt 4.5.2 i denna underbilaga, |
K1 |
är korrektionsfaktorn för provningsvikt enligt definitionen i punkt 4.5.4 i denna underbilaga, |
K2 |
är korrektionsfaktorn för luftmotstånd enligt definitionen i punkt 4.5.1 i denna underbilaga, |
v |
är fordonshastigheten, i km/h, |
T |
är det aritmetiska medelvärdet av den atmosfäriska temperaturen, i °C, |
w2 |
är vindkorrigeringsmotståndet enligt definitionen i punkt 4.5.3 i denna underbilaga. |
4.5.5.2.2 Korrigering för monterade vridmomentmätare
Om körmotståndet bestäms enligt metoden med vridmomentmätare ska körmotståndet korrigeras för den inverkan som den externt monterade utrustningen för vridmomentmätning har på fordonets aerodynamiska egenskaper.
Körmotståndskoefficienten c2 ska korrigeras enligt ekvationen
där
Δ(CD × Af) = (CD × Af) - (CD’ × Af’)
CD’ × Af’ |
är produkten av luftmotståndskoefficienten multiplicerad med fordonets frontarea med utrustningen för vridmomentmätning monterad, uppmätt i en vindtunnel som uppfyller kriterierna i punkt 3.2 i denna underbilaga, i m2, |
CD × Af |
är produkten av luftmotståndskoefficienten multiplicerad med fordonets frontarea utan utrustningen för vridmomentmätning monterad, uppmätt i en vindtunnel som uppfyller kriterierna i punkt 3.2 i denna underbilaga, i m2. |
4.5.5.2.3 Koefficienter för målkörmotstånd
Resultatet av beräkningen ((c0 – w2 – K1) × (1 + K0 × (T-20))) ska användas som målkörmotståndskoefficient at i beräkningen av chassidynamometerns belastningsinställning som beskrivs i punkt 8.2 i denna underbilaga.
Resultatet av beräkningen (c1 × (1 + K0 × (T-20))) ska användas som målkörmotståndskoefficient bt i beräkningen av chassidynamometerns belastningsinställning som beskrivs i punkt 8.2 i denna underbilaga.
Resultatet av beräkningen (c2corr × r) ska användas som målkörmotståndskoefficient ct i beräkningen av chassidynamometerns belastningsinställning som beskrivs i punkt 8.2 i denna underbilaga.
5. Metod för beräkning av vägmotstånd eller körmotstånd baserat på fordonsparametrar
5.1 Beräkning av vägmotstånd och körmotstånd för fordon baserat på ett representativt fordon i en vägmotståndsmatrisfamilj
Om vägmotståndet för det representativa fordonet bestäms enligt en metod som beskrivs i punkt 4.3 i denna underbilaga, ska vägmotståndet för ett enskilt fordon beräknas enligt punkt 5.1.1 i denna underbilaga.
Om körmotståndet för det representativa fordonet bestäms enligt den metod som beskrivs i punkt 4.4 i denna underbilaga, ska körmotståndet för ett enskilt fordon ska beräknas enligt punkt 5.1.2 i denna underbilaga.
5.1.1 |
För beräkningen av vägmotståndet för fordon i en vägmotståndsmatrisfamilj ska de fordonsparametrar som beskrivs i punkt 4.2.1.4 i denna underbilaga och vägmotståndskoefficienterna för det representativa provfordonet enligt punkt 4.3 i denna underbilaga användas. |
5.1.1.1 |
Vägmotståndet för ett enskilt fordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
|
5.1.2 |
För beräkningen av körmotståndet för fordon i en vägmotståndsmatrisfamilj ska de fordonsparametrar som beskrivs i punkt 4.2.1.4 i denna underbilaga och körmotståndskoefficienterna för det representativa provfordonet enligt punkt 4.4 i denna underbilaga användas. |
5.1.2.1 |
Körmotståndet för ett enskilt fordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
|
5.2 Beräkning av standardvägmotstånd baserat på fordonsparametrar
5.2.1 |
Som ett alternativ till att bestämma vägmotståndet med avstannande- eller vridmomentmätarmetoden får en beräkningsmetod för standardvägmotstånd användas.
För beräkningen av standardvägmotstånd baserat på fordonsparametrar ska flera parametrar användas, som fordonets provningsvikt, bredd och höjd. Standardvägmotståndet Fc ska beräknas för referenshastighetspunkterna. |
5.2.2 |
Standardvägmotståndet ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
|
6. Vindtunnelmetod
Vindtunnelmetoden är en metod för mätning av vägmotstånd som innebär att en vindtunnel används i kombination med en chassidynamometer eller en dynamometer med platta band. Provbänkarna kan vara fristående eller integrerade med varandra.
6.1 Mätmetod
6.1.1 |
Vägmotståndet ska bestämmas genom att
|
6.1.2 |
Luftmotståndet ska mätas i vindtunneln. |
6.1.3 |
Rullmotstånd och kraftöverföringsförluster ska mätas med en dynamometer med platta band eller en chassidynamometer, och fram- och bakaxlarna ska mätas samtidigt. |
6.2 Godkännandemyndighetens godkännande av anläggningar
Resultaten av vindtunnelmetoden ska jämföras med resultaten av avstannandemetoden för att påvisa att anläggningarna är godkända, och ska föras in i alla relevanta provningsrapporter.
6.2.1 Godkännandemyndigheten ska välja ut tre fordon. Fordonen ska täcka in den variationsvidd av fordon (t.ex. i fråga om storlek och vikt) som avses att mätas med de berörda anläggningarna.
6.2.2 Två separata provningar med avstannande ska göras med vart och ett av de tre fordonen i enlighet med punkt 4.3 i denna underbilaga, och de resulterande vägmotståndskoefficienterna, f0, f1 och f2, ska bestämmas enligt den punkten och korrigeras enligt punkt 4.5.5 i denna underbilaga. Resultatet av provningen med avstannande av ett provfordon ska vara det aritmetiska medelvärdet av vägmotståndskoefficienterna för de två separata provningarna med avstannande. Om det behövs fler än två provningar med avstannande för att kriterierna för godkännande av anläggningar ska uppfyllas ska medelvärdet av alla giltiga provningar beräknas.
6.2.3 Mätning med vindtunnelmetoden enligt punkterna 6.3–6.7 i denna underbilaga ska göras på samma tre fordon som valdes i punkt 6.2.1 i denna underbilaga och under samma förhållanden, och de resulterande vägmotståndskoefficienterna, f0, f1 och f2, ska bestämmas.
Om tillverkaren väljer att använda ett eller flera av de tillgängliga alternativa förfarandena i vindtunnelmetoden (dvs. punkt 6.5.2.1 om förkonditionering, punkterna 6.5.2.2 och 6.5.2.3 om förfarandet samt punkt 6.5.2.3.3 om dynamometerinställning) ska dessa förfaranden även användas för godkännande av anläggningarna.
6.2.4 Kriterier för godkännande
Anläggningen eller kombinationen av anläggningar ska godkännas om båda följande kriterier uppfylls:
(a) |
Skillnaden i cykelenergi, uttryckt som εk, mellan vindtunnelmetoden och avstannandemetoden ska ligga inom ± 0,05 för vart och ett av de tre fordonen k i enlighet med ekvationen där
|
(b) |
Det aritmetiska medelvärdet av de tre skillnaderna ska ligga inom 0,02. Anläggningen får användas för bestämning av vägmotstånd i högst två år efter godkännandet. |
Varje kombination av chassidynamometer med rullar eller rörligt band och vindtunnel ska godkännas separat.
6.3 Förberedelse av fordonet och temperatur
Konditionering och förberedelse av fordonet ska utföras enligt punkterna 4.2.1 och 4.2.2 i denna underbilaga och gäller både mätningen med dynamometer med platta band eller chassidynamometer och vindtunnel.
Om det alternativa uppvärmningsförfarande som beskrivs i punkt 6.5.2.1 används ska justeringen av målprovningsvikt samt vägning och mätning av fordonet utföras utan att föraren sitter i fordonet.
Provcellerna med dynamometer med platta band eller chassidynamometer ska ha ett temperaturbörvärde på 20 °C med en tolerans på ± 3 °C. På tillverkarens begäran får börvärdet även vara 23 °C med en tolerans på ± 3 °C.
6.4 Vindtunnelförfarande
6.4.1 Vindtunnelkriterier
Vindtunnelutformningen, provningsmetoder och korrigeringar ska ge ett värde på (CD × Af) som är representativt för värdet på väg (CD × Af) och har en repeterbarhet på 0,015 m2.
För alla (CD × Af)-mätningar ska de vindtunnelkriterier som anges i punkt 3.2 i denna underbilaga uppfyllas med följande ändringar:
a) |
Det blockeringsförhållande som beskrivs i punkt 3.2.4 i denna underbilaga ska vara lägre än 25 %. |
b) |
Den bandyta som vidrör något hjul ska överstiga längden på det berörda hjulets kontaktyta med minst 20 % och vara minst lika bred som den kontaktytan. |
c) |
Standardavvikelsen för totalt lufttryck vid munstycksutloppet enligt beskrivningen i punkt 3.2.8 i denna underbilaga ska vara mindre än 1 %. |
d) |
Fasthållningssystemets blockeringsförhållande enligt beskrivningen i punkt 3.2.10 i denna underbilaga ska vara lägre än 3 %. |
6.4.2 Vindtunnelmätning
Fordonet ska vara i det skick som beskrivs i punkt 6.3 i denna underbilaga.
Fordonet ska placeras parallellt med tunnelns längsgående mittlinje med en avvikelse på högst 10 mm.
Fordonet ska placeras med en girvinkel på 0° och en tolerans på ± 0,1°.
Luftmotståndet ska mätas under minst 60 s och med en frekvens av minst 5 Hz. Alternativt kan motståndet mätas med en frekvens av minst 1 Hz och med minst 300 på varandra följande prover. Resultatet ska vara det aritmetiska medelvärdet av motståndet.
Om fordonet har rörliga aerodynamiska karossdelar ska punkt 4.2.1.5 i denna underbilaga tillämpas. Om de rörliga delarna är hastighetsberoende ska varje tillämplig position mätas i vindtunneln och det ska lämnas bevis till godkännandemyndigheten som indikerar förhållandet mellan hastighet, den rörliga delens placering och motsvarande (CD × Af).
6.5 Platta band används för vindtunnelmetoden
6.5.1 Kriterier för platta band
6.5.1.1 Beskrivning av provbänken med platta band
Hjulen ska rotera på platta band som inte förändrar hjulens rullegenskaper jämfört med på väg. De uppmätta krafterna i x-riktningen ska omfatta friktionskrafterna i kraftöverföringen.
6.5.1.2 Fasthållningssystem för fordon
Dynamometern ska vara utrustad med en centreringsenhet som riktar in fordonet inom en tolerans på ± 0,5 graders rotation runt z-axeln. Fasthållningssystemet ska upprätthålla den centrerade drivhjulspositionen under körningarna med avstannande vid bestämningen av vägmotstånd, inom följande gränser:
6.5.1.2.1 |
Position i sidled (y-axel) Fordonet ska förbli inriktat i y-riktningen och rörelsen i sidled ska begränsas till ett minimum. |
6.5.1.2.2 |
Främre och bakre position (x-axel) Utan att det påverkar kravet i punkt 6.5.1.2.1 i denna underbilaga ska båda hjulaxlarna befinna sig inom ± 10 mm från bandets laterala mittlinjer. |
6.5.1.2.3 |
Vertikal belastning Fasthållningssystemet ska vara utformat så att det inte orsakar någon vertikal belastning på drivhjulen. |
6.5.1.3 Noggrannheten i uppmätta krafter
Endast reaktionskraften för rotation av hjulen ska mätas. Inga yttre krafter ska inkluderas i resultatet (kylfläktluftens kraft, fordonsfasthållningen, det platta bandets aerodynamiska reaktionskrafter, dynamometerförluster osv.).
Kraften i x-riktning ska mätas med en noggrannhet på ± 5 N.
6.5.1.4 Styrning av det platta bandets hastighet
Bandets hastighet ska styras med en noggrannhet på ± 0,1 km/h.
6.5.1.5 Det platta bandets yta
Det platta bandets yta ska vara ren, torr och fri från främmande material som kan göra att däcken slirar.
6.5.1.6 Kylning
En luftström med variabel hastighet ska blåsas mot fordonet. Börvärdet för den linjära hastigheten för luften vid fläktens utlopp ska vara lika med motsvarande dynamometerhastighet över mäthastigheter på 5 km/h. Avvikelsen för den linjära hastigheten för luften vid fläktens utlopp ska förbli inom ± 5 km/h eller ± 10 % av motsvarande mäthastighet, beroende på vilket som är störst.
6.5.2 Mätning med platt band
Mätmetoden får utföras enligt antingen punkt 6.5.2.2 eller punkt 6.5.2.3 i denna underbilaga.
6.5.2.1 Förkonditionering
Fordonet ska konditioneras på dynamometern enligt beskrivningen i punkterna 4.2.4.1.1–4.2.4.1.3 i denna underbilaga.
Dynamometerns belastningsinställning Fd, för förkonditionering ska vara:
där
ad |
= |
0 |
bd |
= |
0; |
cd |
= |
|
Dynamometerns ekvivalenta tröghet ska vara provningsvikten.
Det luftmotstånd som används för belastningsinställningen ska hämtas från punkt 6.7.2 i denna underbilaga och får anges som invärde direkt. I annat fall ska ad, bd och cd i denna punkt användas.
På begäran av tillverkaren får uppvärmningen som alternativ till punkt 4.2.4.1.2 i denna underbilaga genomföras genom att fordonet körs med det platta bandet.
I detta fall ska uppvärmningshastigheten vara 110 % av den maximala hastigheten för den tillämpliga WLTC-cykeln och varaktigheten ska överstiga 1 200 s tills förändringen i uppmätt kraft under en period på 200 s är mindre än 5 N.
6.5.2.2 Mätmetod med stabiliserade hastigheter
6.5.2.2.1 |
Provningen ska utföras från den högsta till den lägsta referenshastighetspunkten. |
6.5.2.2.2 |
Omedelbart efter mätningen vid föregående hastighetspunkt ska retardationen från nuvarande till nästa tillämpliga referenshastighetspunkt utföras med en smidig övergång på ungefär 1 m/s2. |
6.5.2.2.3 |
Referenshastigheten ska stabiliseras under minst 4 s och högst 10 s. Mätutrustningen ska säkerställa att signalen för den uppmätta kraften stabiliseras inom denna period. |
6.5.2.2.4 |
Kraften vid varje referenshastighet ska mätas under minst 6 s samtidigt som fordonshastigheten hålls konstant. Den resulterande kraften för den referenshastighetspunkten FjDyno ska vara det aritmetiska medelvärdet av kraften under mätningen.
Stegen i punkterna 6.5.2.2.2–6.5.2.2.4 i denna underbilaga ska upprepas för varje referenshastighet. |
6.5.2.3 Mätmetod med retardation
6.5.2.3.1 |
Förkonditionering och dynamometerinställning ska utföras enligt punkt 6.5.2.1 i denna underbilaga. Före varje avstannande ska fordonet köras i minst 1 min vid den högsta referenshastigheten eller, om det alternativa uppvärmningsförfarandet används, vid 110 % av den högsta referenshastigheten. Fordonet ska därefter accelereras till minst 10 km/h över högsta referenshastighet och avstannandet ska påbörjas omedelbart. |
6.5.2.3.2 |
Mätningen ska utföras enligt punkterna 4.3.1.3.1–4.3.1.4.4 i denna underbilaga. Avstannande i motsatta riktningar krävs inte och den ekvation som används för att beräkna Δtji i punkt 4.3.1.4.2 i denna underbilaga är inte tillämplig. Mätningen ska avbrytas efter två retardationer om kraften för båda avstannandena vid varje referenshastighetspunkt ligger inom ± 10 N, och i annat fall ska minst tre avstannanden utföras med de kriterier som anges i punkt 4.3.1.4.2 i denna underbilaga. |
6.5.2.3.3 |
Kraften fjDyno vid varje referenshastighet vj ska beräknas genom borttagning av den simulerade aerodynamiska kraften:
där
Alternativt kan cd på tillverkarens begäran anges som noll under avstannandet och för beräkning av fjDyno. |
6.5.2.4 Mätförhållanden
Fordonet ska vara i det skick som beskrivs i punkt 4.3.1.3.2 i denna underbilaga.
Under avstannandet ska transmissionen vara i neutralläge. Alla rattrörelser ska undvikas i möjligaste mån, och fordonets bromsar får inte användas.
6.5.3 Mätresultat vid metoden med platta band
Resultatet från dynamometern med platta band fjDyno ska hänvisas till som fj för vidare beräkningar i punkt 6.7 i denna underbilaga.
6.6 Chassidynamometer används för vindtunnelmetoden
6.6.1 Kriterier
Förutom beskrivningarna i punkterna 1 och 2 i underbilaga 5 ska de kriterier som beskrivs i punkterna 6.6.1.1– 6.6.1.6 i denna underbilaga gälla.
6.6.1.1 Beskrivning av en chassidynamometer
Fram- och bakaxlarna ska vara utrustade med en enda rulle med en diameter på minst 1,2 m. De uppmätta krafterna i x-riktningen omfattar friktionskrafterna i kraftöverföringen.
6.6.1.2 Fasthållningssystem för fordon
Dynamometern ska vara utrustad med en centreringsenhet som riktar in fordonet. Fasthållningssystemet ska upprätthålla den centrerade drivhjulspositionen inom följande rekommenderade gränser under körningarna med avstannande vid bestämningen av vägmotstånd:
6.6.1.2.1 |
Fordonets position Det fordon som ska provas ska placeras på chassidynamometerrullen enligt definitionen i punkt 7.3.3 i denna underbilaga. |
6.6.1.2.2 |
Vertikal belastning Fasthållningssystemet ska uppfylla kraven i punkt 6.5.1.2.3 i denna underbilaga. |
6.6.1.3 Noggrannheten i uppmätta krafter
Noggrannheten i de uppmätta krafterna ska överensstämma med beskrivningen i punkt 6.5.1.3 i denna underbilaga, med undantag för kraften i x-riktning som ska mätas med den noggrannhet som beskrivs i punkt 2.4.1 i underbilaga 5.
6.6.1.4 Styrning av dynamometerns hastighet
Rullens hastighet ska styras med en noggrannhet på ± 0,2 km/h.
6.6.1.5 Rullens yta
Rullens yta ska överensstämma med beskrivningen i punkt 6.5.1.5 i denna underbilaga.
6.6.1.6 Kylning
Kylfläkten ska överensstämma med beskrivningen i punkt 6.5.1.6 i denna underbilaga.
6.6.2 Mätning med dynamometer
Mätningen ska utföras enligt beskrivningen i punkt 6.5.2 i denna underbilaga.
6.6.3 Korrigering av chassidynamometerrullens kurva
De uppmätta krafterna på chassidynamometern ska korrigeras till en referensmotsvarighet till vägen (plan yta) och resultatet ska hänvisas till som fj.
där
c1 |
är den del av fjDyno som utgörs av däckrullmotståndet, |
c2 |
är chassidynamometerns specifika radiekorrektionsfaktor, |
fjDyno |
är den kraft som beräknades i punkt 6.5.2.3.3 för varje referenshastighet j, i N, |
RWheel |
är hälften av däckets nominella konstruktionsdiameter, i m, |
RDyno |
är chassidynamometerrullens radie, i m. |
Tillverkaren och godkännandemyndigheten ska komma överens om vilka faktorer c1 och c2 som ska användas, baserat på korrelationstestbevis som tillverkaren tillhandahåller för de olika däckegenskaper som ska provas på chassidynamometern.
Som ett alternativ kan följande konservativa ekvation användas:
6.7 Beräkningar
6.7.1 Korrigering av resultaten med dynamometer med platta band och chassidynamometer
De uppmätta krafter som bestämts i punkterna 6.5 och 6.6 i denna underbilaga ska korrigeras till referensförhållandena med hjälp av ekvationen
där
FDj |
är det korrigerade motståndet uppmätt vid dynamometern med platta band eller chassidynamometern vid referenshastigheten j, i N, |
fj |
är den uppmätta kraften vid referenshastigheten j, i N, |
K0 |
är korrektionsfaktorn för rullmotstånd enligt definitionen i punkt 4.5.2 i denna underbilaga, K-1, |
K1 |
är korrigeringen för provningsvikt enligt definitionen i punkt 4.5.4 i denna underbilaga, i N, |
T |
är det aritmetiska medelvärdet av temperaturen i provcellen under mätningen, i K. |
6.7.2 Beräkning av den aerodynamiska kraften
Luftmotståndet ska beräknas med hjälp av nedanstående ekvation. Om fordonet är utrustat med hastighetsberoende rörliga aerodynamiska karossdelar ska motsvarande värden (CD × Af) tillämpas för de berörda referenshastighetspunkterna.
där
FAj |
är luftmotståndet uppmätt i vindtunneln vid referenshastigheten j, i N, |
(CD × Af)j |
är produkten av motståndskoefficienten och frontarean vid en viss referenshastighetspunkt j, i tillämpliga fall, i m2, |
ρ0 |
är densiteten hos torr luft enligt definitionen i punkt 3.2.10 i denna bilaga, i kg/m3, |
vj |
är referenshastigheten j, i km/h. |
6.7.3 Beräkning av vägmotståndsvärden
Det totala vägmotståndet som summa av resultaten i punkterna 6.7.1 och 6.7.2 i denna underbilaga ska beräknas med hjälp av ekvationen
för alla tillämpliga referenshastighetspunkter j, i N,
För alla beräknade F* j ska koefficienterna f0, f1 och f2 i vägmotståndsekvationen beräknas med en regressionsanalys med minstakvadratmetoden och användas som målkoefficienter i punkt 8.1.1 i denna underbilaga.
Om det eller de fordon som provas enligt vindtunnelmetoden är representativt (representativa) för ett fordon i en vägmotståndsmatrisfamilj, ska koefficienten f1 anges som noll och koefficienterna f0 och f2 ska beräknas på nytt med en regressionsanalys med minstakvadratmetoden.
7. Överföra vägmotstånd till en chassidynamometer
7.1 Förberedelse för provning på en chassidynamometer
7.1.1 Laboratorieförhållanden
7.1.1.1 Rulle (rullar)
Chassidynamometerns rulle eller rullar ska vara rena, torra och fria från främmande material som kan göra att däcken slirar. Om chassidynamometern har flera rullar ska dynamometern köras i samma inkopplade eller frånkopplade tillstånd som vid efterföljande provning av typ 1. Chassidynamometerns hastighet ska mätas från den rulle som är kopplad till effektupptagningsenheten.
7.1.1.1.1 Däckslirning
Ytterligare vikt får placeras på eller i fordonet för att eliminera däckslirning. Tillverkaren ska utföra belastningsinställningen på chassidynamometern med den extra vikten. Den extra vikten ska vara tillgänglig för både belastningsinställningen och provningen av utsläpp och bränsleförbrukning. Användningen av extra vikt ska föras in i alla relevanta provningsformulär.
7.1.1.2 Rumstemperatur
Laboratoriets omgivningstemperatur ska ligga på ett börvärde på 23 °C och får inte avvika mer än ± 5 °C under provningen, såvida inget annat krävs på grund av efterföljande tester.
7.2 Förberedelse av chassidynamometern
7.2.1 Inställning av tröghetsmassan
Den ekvivalenta tröghetsmassan för chassidynamometern ska ställas in enligt punkt 2.5.3 i denna underbilaga. Om chassidynamometern inte klarar att exakt uppfylla inställningen av tröghetsmassa ska nästa högre tröghetsinställning användas, med en ökning på högst 10 kg.
7.2.2 Uppvärmning av chassidynamometern
Chassidynamometern ska värmas upp i enlighet med dynamometertillverkarens rekommendationer, eller på annat lämpligt vis, så att dynamometerns friktionsförluster kan stabiliseras.
7.3 Förberedelse av fordonet
7.3.1 Justering av däcktryck
Däcktrycket vid stabiliseringstemperaturen för en provning av typ 1 ska ställas in på högst 50 % över den nedre gränsen i däcktrycksintervallet för det valda däcket, enligt fordonstillverkarens specifikationer (se punkt 4.2.2.3 i denna underbilaga), och ska föras in i alla relevanta provningsrapporter.
7.3.2 Om bestämningen av dynamometerinställningar inte uppfyller de kriterier som anges i punkterna 8.1.3 i denna underbilaga till följd av icke reproducerbara krafter, ska fordonet vara utrustat med ett avstannande läge. Det avstannande läget ska godkännas av godkännandemyndigheten och användningen av ett avstannande läge ska föras in i alla relevanta provningsrapporter.
7.3.2.1 Om ett fordon är utrustat med ett avstannande läge ska det vara aktiverat både under bestämningen av vägmotstånd och på chassidynamometern.
7.3.3 Fordonets placering på dynamometern
Provfordonet ska placeras på chassidynamometern i ett rakt framåtriktat läge och spännas fast på ett säkert sätt. Om en chassidynamometer med endast en rulle används ska mitten på däckets kontaktyta på rullen ligga inom ± 25 mm eller ± 2 % av rullens diameter, beroende på vilket som är minst, från rullens övre del.
7.3.3.1 Om metoden med vridmomentmätare används ska däcktrycket justeras så att den dynamiska radien ligger inom 0,5 % av den dynamiska radien rj som beräknats med hjälp av ekvationerna i punkt 4.4.3.1 i denna underbilaga vid referenshastighetspunkten 80 km/h. Den dynamiska radien på chassidynamometern ska beräknas enligt det förfarande som beskrivs i punkt 4.4.3.1 i denna underbilaga.
Om denna justering ligger utanför det intervall som anges i punkt 7.3.1 i denna underbilaga ska metoden med vridmomentmätare inte tillämpas.
7.3.4 Uppvärmning av fordonet
7.3.4.1 Fordonet ska värmas upp med tillämplig WLTC-cykel. Om fordonet har värmts upp vid 90 % av den högsta hastigheten för nästa högre fas under det förfarande som anges i punkt 4.2.4.1.2 i denna underbilaga, ska denna högre fas läggas till den tillämpliga WLTC-cykeln.
Tabell A4/6
Uppvärmning av fordonet
Fordonsklass |
Tillämplig WLTC-cykel |
Använd nästa högre fas |
Uppvärmningscykel |
Klass 1 |
Låg1 + Medel1 |
Ej tillämpligt |
Låg1 + Medel1 |
Klass 2 |
Låg2 + Medel2 + Hög2 + Extra hög2 |
Ej tillämpligt |
Låg2 + Medel2 + Hög2 + Extra hög2 |
Låg2 + Medel2 + Hög2 |
Ja (Extra hög2) |
||
|
Nej |
Låg2 + Medel2 + Hög2 |
|
Klass 3 |
Låg3 + Medel3 + Hög3 + Extra hög3 |
Låg3 + Medel3 + Hög3 + Extra hög3 |
Låg3 + Medel3 + Hög3 + Extra hög3 |
Låg3 + Medel3 + Hög3 |
Ja (Extra hög3) |
||
|
Nej |
Låg3 + Medel3 + Hög3 |
7.3.4.2 Om fordonet redan är uppvärmt ska den WLTC-fas som tillämpas i punkt 7.3.4.1 i denna underbilaga köras, med högsta hastighet.
7.3.4.3 Alternativt uppvärmningsförfarande
7.3.4.3.1 |
På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får ett alternativ uppvärmningsförfarande användas. Det godkända alternativa uppvärmningsförfarandet får användas för fordon inom samma vägmotståndsfamilj och ska uppfylla de krav som anges i punkterna 7.3.4.3.2–7.3.4.3.5 i denna underbilaga. |
7.3.4.3.2 |
Minst ett fordon som representerar vägmotståndsfamiljen ska väljas. |
7.3.4.3.3 |
Det energibehov för en cykel som beräknats enligt punkt 5 i underbilaga 7 med korrigerade vägmotståndskoefficienter f0a, f1a och f2a, ska för det alternativa uppvärmningsförfarandet vara lika med eller högre än det energibehov för cykeln som beräknats med målvägmotståndskoefficienterna f0, f1 och f2, för varje tillämplig fas.
De korrigerade vägmotståndskoefficienterna f0a, f1a och f2a ska beräknas enligt följande ekvationer:
där
|
7.3.4.3.4 |
De korrigerade vägmotståndskoefficienterna f0a, f1a och f2a ska endast användas vid tillämpningen av punkt 7.3.4.3.3 i denna underbilaga. För övriga ändamål ska målvägmotståndskoefficienterna f0, f1 och f2 användas som målvägmotståndskoefficienter. |
7.3.4.3.5 |
Närmare uppgifter om förfarandet och dess likvärdighet ska lämnas till godkännandemyndigheten. |
8. Inställning av chassidynamometerns belastning
8.1 Inställning av chassidynamometerns belastning med avstannandemetoden
Denna metod är tillämplig när vägmotståndskoefficienterna f0, f1 och f2 har bestämts.
För en vägmotståndsmatrisfamilj ska denna metod tillämpas när det representativa fordonets vägmotståndsmatrisfamilj bestäms med avstannandemetoden enligt punkt 4.3 i denna underbilaga. Värdena för målvägmotstånd är de värden som beräknas med hjälp av den metod som beskrivs i punkt 5.1 i denna underbilaga.
8.1.1 Inledande belastningsinställning
För en chassidynamometer med koefficientstyrning ska chassidynamometerns effektupptagningsenhet justeras med de arbiträra inledande koefficienterna, Ad, Bd och Cd, i följande ekvation:
där
Fd |
är chassidynamometerns belastningsinställning, i N, |
v |
är chassidynamometerrullens hastighet, i km/h. |
Det rekommenderas att följande koefficienter används för den inledande belastningsinställningen:
a) |
Ad = 0, 5 × At, Bd = 0, 2 × Bt, Cd = Ct för chassidynamometrar med en axel, eller Ad = 0, 1 × At, Bd = 0, 2 × Bt, Cd = Ct för dynamometrar med dubbla axlar, där At, Bt och Ct är målvägmotståndskoefficienter, |
b) |
empiriska värden, såsom dem som används för inställningen för ett fordon av liknande typ. |
För en chassidynamometer med mångsidig styrning ska lämpliga belastningsvärden vid varje referenshastighet ställas in för chassidynamometerns effektupptagningsenhet.
8.1.2 Avstannande
Provningen med avstannande på chassidynamometern ska ske med det förfarande som anges i punkt 8.1.3.4.1 eller i punkt 8.1.3.4.2 i denna underbilaga och ska påbörjas senast 120 s efter avslutad uppvärmning. På varandra följande körningar med avstannande ska inledas omedelbart. På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får tiden mellan uppvärmningen och avstannanden med den iterativa metoden förlängas för att säkerställa rätt fordonsinställning för avstannandet. Tillverkaren ska förse godkännandemyndigheten med bevis på att det krävs ytterligare tid och på att chassidynamometerns belastningsinställningsparametrar (t.ex. kylvätske- och/eller oljetemperatur eller kraften på en dynamometer) inte påverkas.
8.1.3 Kontroll
8.1.3.1 Värdet för målvägmotstånd ska beräknas med hjälp av målvägmotståndskoefficienten At, Bt och Ct, för varje referenshastighet, vj:
där
At, Bt och Ct |
är målvägmotståndsparametrarna f0, f1 respektive f2, |
Ftj |
är målvägmotståndet vid referenshastigheten vj, i N, |
vj |
är referenshastighet nummer j, i km/h. |
8.1.3.2 Det uppmätta vägmotståndet ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
Fmj |
är det uppmätta målvägmotståndet för varje referenshastighet vj, i N, |
TM |
är fordonets provningsvikt, i kg, |
mr |
är motsvarande effektiva vikt på de roterande komponenterna enligt punkt 2.5.1 i denna underbilaga, i kg, |
Δtj |
är den avstannandetid som motsvarar hastigheten vj, i s. |
8.1.3.3 Den simulerade vägmotståndet på chassidynamometern ska beräknas enligt den metod som anges i punkt 4.3.1.4 i denna underbilaga, med undantag för mätning i motsatta riktningar, och med tillämpliga korrigeringar enligt punkt 4.5 i denna underbilaga, vilket resulterar i en kurva för simulerat vägmotstånd:
Det simulerade vägmotståndet för varje referenshastighet vj ska bestämmas med hjälp av följande ekvation, med användning av beräknade As, Bs och Cs:
8.1.3.4 Två olika metoder får användas för inställning av dynamometerns belastning. Om fordonet accelereras genom dynamometern ska de metoder som beskrivs i punkt 8.1.3.4.1 i denna underbilaga användas. Om fordonet accelereras med egen kraft ska de metoder som anges i punkterna 8.1.3.4.1 eller 8.1.3.4.2 i denna underbilaga användas. Den minsta accelerationen multiplicerat med hastigheten ska vara 6 m2/s3. Fordon som inte klarar att uppnå 6 m2/s3 ska köras med full acceleration.
8.1.3.4.1 Fast körmetod
8.1.3.4.1.1 |
Dynamometerprogramvaran ska utföra sammanlagt fyra avstannanden: Från det första avstannandet ska dynamometerns inställningskoefficienter för den andra körningen enligt punkt 8.1.4 i denna underbilaga beräknas. Efter det första avstannandet ska programvaran utföra ytterligare tre avstannanden med antingen fasta dynamometerinställningskoefficienter som bestäms efter det första avstannandet eller de justerade dynamometerinställningskoefficienterna enligt punkt 8.1.4 i denna underbilaga. |
8.1.3.4.1.2 |
De slutliga dynamometerinställningskoefficienterna A, B och C ska beräknas med hjälp av följande ekvationer:
där |
At, Bt och Ct |
är målvägmotståndsparametrarna f0, f1 respektive f2, |
Asn, Bsn och Csn |
är de simulerade vägmotståndskoefficienterna för körning nummer n. |
Adn, Bdn och Cdn |
är dynamometerinställningskoefficienterna för körning nummer n, |
n |
är indextalet för avstannanden inbegripet den första stabiliseringskörningen. |
8.1.3.4.2 Iterativ metod
De beräknade krafterna i angivna hastighetsintervall ska antingen ligga inom en tolerans på ± 10 N efter en regressionsanalys med minstakvadratmetoden av krafterna för två på varandra följande avstannanden, eller så ska ytterligare avstannanden genomföras efter att chassidynamometerns belastningsinställning har justerats enligt punkt 8.1.4 i denna underbilaga tills toleransen uppfylls.
8.1.4 Justering
Chassidynamometerns belastningsinställning ska justeras enligt följande ekvationer:
Därför:
där
Fdj |
är chassidynamometerns inledande belastningsinställning, i N, |
F* dj |
är chassidynamometerns justerade belastningsinställning, i N, |
Fj |
är det justerade vägmotståndet som är lika med (Fsj - Ftj), i N, |
Fsj |
är det simulerade vägmotståndet vid referenshastigheten vj, i N, |
Ftj |
är målvägmotståndet vid referenshastigheten vj, i N, |
A* d, B* d och C* d |
är chassidynamometerns nya inställningskoefficienter. |
8.2 Inställning av chassidynamometerns belastning med vridmomentmätarmetoden
Denna metod är tillämplig när körmotståndet bestäms med hjälp av metoden med vridmomentmätare enligt punkt 4.4 i denna underbilaga.
För en vägmotståndsmatrisfamilj ska denna metod tillämpas när det representativa fordonets körmotstånd bestäms med hjälp av metoden med vridmomentmätare enligt punkt 4.4 i denna underbilaga. Värdena för målvägmotstånd är de värden som beräknas med hjälp av den metod som anges i punkt 5.1 i denna underbilaga.
8.2.1 Inledande belastningsinställning
För en chassidynamometer med koefficientstyrning ska chassidynamometerns effektupptagningsenhet justeras med de arbiträra inledande koefficienterna, Ad, Bd och Cd, i följande ekvation:
där
Fd |
är chassidynamometerns belastningsinställning, i N, |
v |
är chassidynamometerrullens hastighet, i km/h. |
Följande koefficienter rekommenderas för den inledande belastningsinställningen:
a) |
för chassidynamometrar med en axel, eller för chassidynamometrar med dubbla axlar, där at, bt och ct är målkörmotståndskoefficienterna, och r′ är däckets dynamiska radie på chassidynamometern som erhålls vid 80 km/h, i m, eller |
b) |
empiriska värden, såsom dem som används för inställningen för ett fordon av liknande typ. |
För en chassidynamometer med mångsidig styrning ska lämpliga belastningsvärden vid varje referenshastighet ställas in för chassidynamometerns effektupptagningsenhet.
8.2.2 Mätning av hjulmoment
Provningsmätningen av vridmoment på chassidynamometern ska ske enligt det förfarande som anges i punkt 4.4.2 i denna underbilaga. Vridmomentmätaren eller -mätarna ska vara identiska med den eller dem som användes vid föregående provning på väg.
8.2.3 Kontroll
8.2.3.1 Kurvan för målkörmotstånd (vridmoment) ska bestämmas med hjälp av ekvationen i punkt 4.5.5.2.1 i denna underbilaga och kan skrivas på följande vis:
8.2.3.2 Kurvan för det simulerade körmotståndet (vridmoment) på chassidynamometern ska beräknas enligt den metod och med den mätprecision som anges i punkt 4.4.3 i denna underbilaga, och bestämningen av kurvan för körmotstånd (vridmoment) enligt beskrivningen i punkt 4.4.4 i denna underbilaga med tillämpliga korrigeringar enligt punkt 4.5 i denna underbilaga, samtliga med undantag för mätning i motsatta riktningar, vilket resulterar i en kurva för simulerat körmotstånd:
Det simulerade körmotståndet (vridmoment) ska ligga inom en tolerans på ± 10 N×r’ från målkörmotståndet vid varje hastighetsreferenspunkt där r’ är däckets dynamiska radie i meter på chassidynamometern som erhålls vid 80 km/h.
Om toleransen vid någon referenshastighet inte uppfyller kriteriet för den metod som beskrivs i denna punkt ska det förfarande som anges i punkt 8.2.3.3 i denna underbilaga användas för att justera chassidynamometerns belastningsinställning.
8.2.3.3 Justering
Chassidynamometerns belastningsinställning ska justeras med hjälp av ekvationen
därför:
där
F* dj |
är chassidynamometerns nya belastningsinställning, N,(Fsj - Ftj), i Nm, |
Fej |
är det justerade vägmotståndet som är lika med (Fsj-Ftj), i Nm, |
Fsj |
är det simulerade vägmotståndet vid referenshastigheten vj, i Nm, |
Ftj |
är målvägmotståndet vid referenshastigheten vj, i Nm, |
A* d, B* d och C* d |
är chassidynamometerns nya inställningskoefficienter, |
r’ |
är däckets dynamiska radie på chassidynamometern som erhålls vid 80 km/h, i m. |
Punkterna 8.2.2 och 8.2.3 i denna underbilaga ska upprepas.
8.2.3.4 Vikten på den drivna axeln (de drivna axlarna), däckspecifikationerna och chassidynamometerns belastningsinställning ska föras in i alla relevanta provningsrapporter när kravet i punkt 8.2.3.2 i denna underbilaga är uppfyllt.
8.2.4 Omvandling av körmotståndskoefficienter till vägmotståndskoefficienter f0, f1, f2
8.2.4.1 |
Om fordonets avstannande inte sker på ett repeterbart sätt och ett avstannande läge enligt punkt 4.2.1.8.5 i denna underbilaga inte är lämpligt ska koefficienterna f0, f1 och f2 i vägmotståndsekvationen beräknas med hjälp av ekvationerna i punkt 8.2.4.1.1 i denna underbilaga. I alla övriga fall ska det förfarande som beskrivs i punkterna 8.2.4.2–8.2.4.4 i denna underbilaga genomföras. |
8.2.4.1.1 |
där
|
8.2.4.1.2 |
De fastställda värdena f0, f1, f2 får inte användas för en chassidynamometerinställning eller för någon provning av utsläpp eller räckvidd. De ska endast användas i följande fall:
|
8.2.4.2 |
När chassidynamometern har ställts in inom de angivna toleranserna ska ett förfarande för avstannande av fordonet genomföras på chassidynamometern enligt punkt 4.3.1.3 i denna underbilaga. Avstannandetiderna ska föras in i alla relevanta provningsformulär. |
8.2.4.3 |
Vägmotståndet Fj vid referenshastigheten vj, i N, ska bestämmas med hjälp av ekvationen
där
|
8.2.4.4 |
Koefficienterna f0, f1 och f2 i vägmotståndsekvationen ska beräknas med en regressionsanalys med minstakvadratmetoden över referenshastighetsintervallet. |
Underbilaga 5
Provningsutrustning och kalibreringar
1. Specifikationer och inställningar för provbänken
1.1 Specifikationer för kylfläkten
1.1.1 |
En luftström med variabel hastighet ska blåsas mot fordonet. Börvärdet för den linjära hastigheten för luften vid fläktens utlopp ska vara lika med motsvarande rullhastighet över rullhastigheter på 5 km/h. Avvikelsen för den linjära hastigheten för luften vid fläktens utlopp ska förbli inom ± 5 km/h eller ± 10 % av motsvarande rullhastighet, beroende på vilket som är störst. |
1.1.2 |
Den ovannämnda lufthastigheten ska bestämmas som ett medelvärde för ett antal mätpunkter enligt följande:
Dessa mätningar ska göras utan något fordon eller andra hinder framför fläkten. Den anordning som används för att mäta den linjära lufthastigheten ska vara placerad 0 till 20 cm från luftutloppet. |
1.1.3 |
Fläktens utlopp ska ha följande egenskaper:
|
1.1.4 |
Fläkten ska placeras enligt följande:
|
1.1.5 |
Kylfläktens placering i höjd- och sidled får ändras på tillverkarens begäran och om godkännandemyndigheten anser det lämpligt. |
1.1.6 |
I de fall som beskrivs i punkt 1.1.5 i denna underbilaga ska kylfläktens placering (höjd och avstånd) föras in i alla relevanta provningsrapporter och användas vid all efterföljande provning. |
2. Chassidynamometer
2.1 Allmänna krav
2.1.1 |
Dynamometern ska kunna simulera vägmotstånd med tre vägmotståndskoefficienter som kan anpassas för att forma motståndskurvan. |
2.1.2 |
Chassidynamometern kan ha en eller två rullar. Om en chassidynamometer med två rullar användas ska rullarna vara permanent inkopplade eller så ska den främre rullen, direkt eller indirekt, driva eventuella tröghetsvikter och effektupptagningsenheten. |
2.2 Särskilda krav
Följande särskilda krav avser dynamometertillverkarens specifikationer.
2.2.1 |
Rullens radialkast ska vara mindre än 0,25 mm på alla mätpunkter. |
2.2.2 |
Rulldiametern ska ligga inom ± 1,0 mm från det angivna nominella värdet på alla mätpunkter. |
2.2.3 |
Dynamometern ska ha ett tidsmätningssystem som ska användas vid bestämning av accelerationshastigheter och för mätning av avstannandetider för fordon/dynamometer. Detta tidsmätningssystem ska ha en noggrannhet på minst ± 0,001 %. Detta ska kontrolleras efter den inledande installationen. |
2.2.4 |
Dynamometern ska ha ett hastighetsmätningssystem med en noggrannhet på minst ± 0,080 km/h. Detta ska kontrolleras efter den inledande installationen. |
2.2.5 |
Dynamometern ska ha en responstid (90 % respons vid en stegförändring av dragkraften) på under 100 ms med momentana accelerationer på minst 3 m/s2. Detta ska kontrolleras efter inledande installation och efter omfattande underhåll. |
2.2.6 |
Dynamometerns grundläggande tröghet ska anges av dynamometertillverkaren och ska bekräftas ligga inom ± 0,5 % för varje grundläggande tröghet som mäts och ± 0,2 % i förhållande till eventuella aritmetiska medelvärden genom dynamisk härledning från försök vid konstant acceleration, retardation och kraft. |
2.2.7 |
Rullhastigheten ska mätas med en frekvens av minst 1 Hz. |
2.3 Ytterligare särskilda krav för chassidynamometrar för fordon som ska provas i fyrhjulsdriftläge
2.3.1 |
Fyrhjulsdriftens styrsystem ska vara utformat så att följande krav uppfylls vid provning med ett fordon som körs under WLTC-cykeln. |
2.3.1.1 |
Simuleringen av vägmotstånd ska tillämpas på ett sådant sätt att drift i fyrhjulsdriftläge reproducerar samma proportion av krafter som skulle uppstå om fordonet kördes på en jämn, torr och plan vägyta. |
2.3.1.2 |
Efter inledande installation och efter omfattande underhåll ska kraven i punkt 2.3.1.2.1 i denna underbilaga och i antingen punkt 2.3.1.2.2 eller 2.3.1.2.3 i denna underbilaga uppfyllas. Skillnaden i hastighet mellan främre och bakre rullen bedöms genom att ett filter med ett ensekunds glidande medelvärde används på rullhastighetsdata som erhållits med en frekvens av minst 20 Hz. |
2.3.1.2.1 |
Skillnaden i körd sträcka mellan främre och bakre rullen ska vara mindre än 0,2 % av körd sträcka under WLTC-cykeln. Det absoluta talet ska integreras för beräkning av den totala skillnaden i sträcka under WLTC-cykeln. |
2.3.1.2.2 |
Skillnaden i körd sträcka mellan främre och bakre rullen ska vara mindre än 0,1 m under varje tidsperiod på 200 ms. |
2.3.1.2.3 |
Hastighetsskillnaden för alla rullhastigheter ska ligga inom ± 0,16 km/h. |
2.4 Kalibrering av chassidynamometer
2.4.1 Kraftmätningssystem
Kraftgivarens noggrannhet och linearitet ska vara minst ± 10 N för alla uppmätta ökningar. Detta ska kontrolleras efter inledande installation, efter omfattande underhåll och inom 370 dagar före provning.
2.4.2 Kalibrering av dynamometerns dissipativa förluster
Dynamometerns dissipativa förluster ska mätas och uppdateras om något uppmätt värde avviker med mer än 9,0 N från den aktuella förlustkurvan. Detta ska kontrolleras efter inledande installation, efter omfattande underhåll och inom 35 dagar före provning.
2.4.3 Kontroll av vägmotståndssimulering utan ett fordon
Dynamometerns prestanda ska kontrolleras genom en provning med avstannande utan motstånd efter inledande installation, efter omfattande underhåll och inom 7 dagar före provning. Det aritmetiska medelvärdet av avstannandekraftsfelet ska vara mindre än 10 N eller 2 %, beroende på vilket som är störst, vid varje referenshastighetspunkt.
3. Avgasutspädningssystem
3.1 Systemspecifikation
3.1.1 Översikt
3.1.1.1 |
Ett fullflödesavgasutspädningssystem ska användas. Fordonets totala avgasflöde ska kontinuerligt spädas ut med omgivningsluft under kontrollerade förhållanden med hjälp av en konstantvolymprovtagare (CVS). Ett venturirör för kritiskt flöde (CFV) eller flera parallellt placerade venturirör för kritiskt flöde, en kolvpump (PDP), ett subsoniskt venturirör (SSV) eller en ultraljudsflödesmätare (UFM) får användas. Den totala volymen av blandningen av avgaser och utspädningsluft ska mätas och ett kontinuerligt proportionellt prov av denna volym ska samlas upp för analys. Mängderna av avgasföreningar ska bestämmas från provtagningskoncentrationerna som korrigerats utifrån sitt respektive innehåll av utspädningsluft och det summerade flödet under provningsperioden. |
3.1.1.2 |
Avgasutspädningssystemet ska bestå av ett anslutningsrör, en blandningsanordning och utspädningstunnel, konditionering av utspädningsluften, en suganordning och en flödesmätare. Provtagningssonder ska monteras i utspädningstunneln i enlighet med punkterna 4.1, 4.2 och 4.3 i denna underbilaga. |
3.1.1.3 |
Den blandningsanordning som avses i punkt 3.1.1.2 i denna underbilaga ska vara ett kärl som det som visas i figur A5/3 i vilket fordonets avgaser och utspädningsluften blandas så att de bildar en homogen blandning vid provtagningspunkten. |
3.2 Allmänna krav
3.2.1 |
Fordonets avgaser ska spädas ut med en mängd omgivningsluft som är tillräcklig för att förebygga eventuell vattenkondens i provtagnings- och mätsystemet vid alla förhållanden som kan förekomma under en provning. |
3.2.2 |
Blandningen av luft och avgaser ska vara homogen vid den punkt där provtagningssonderna är placerade (punkt 3.3.3 i denna underbilaga). Provtagningssonderna ska extrahera representativa prover av de utspädda avgaserna. |
3.2.3 |
Systemet ska göra det möjligt att mäta den totala volymen av de utspädda avgaserna. |
3.2.4 |
Provtagningssystemet ska vara gastätt. Provtagningssystemet för variabel utspädning ska vara utformat på så sätt och bestå av sådana konstruktionsmaterial att ingen koncentration av någon förening i de utspädda avgaserna påverkas. Om någon komponent i systemet (värmeväxlare, cyklonseparator, suganordning osv.) ändrar koncentrationen av någon avgasförening och det inte går att rätta till systemfelet, ska provtagningen av denna förening ske uppströms den komponenten. |
3.2.5 |
Alla delar av utspädningssystemet som kommer i kontakt med outspädda eller utspädda avgaser ska vara utformade på så sätt att minsta möjliga avsättning eller förändring av partikelmassa eller partiklar sker. Samtliga delar ska vara av elektriskt ledande material som inte reagerar med avgaskomponenter, och de ska vara jordade för att förhindra elektrostatiska effekter. |
3.2.6 |
Om det fordon som provas är försett med ett avgasrör med flera förgreningar ska anslutningsrören sammankopplas så nära fordonet som möjligt utan att deras funktion påverkas negativt. |
3.3 Särskilda krav
3.3.1 Anslutning till fordonets avgasrör
3.3.1.1 |
Början på anslutningsröret är ändrörets mynning. Slutet på anslutningsröret är provtagningspunkten, eller den första utspädningspunkten.
För konfigurationer med flera ändrör där samtliga ändrör är förenade ska början på anslutningsröret tas vid den sista skarven där alla ändrör förenas. I detta fall får röret mellan ändrörets mynning och början på anslutningsröret vara isolerat eller uppvärmt men det måste inte vara det. |
3.3.1.2 |
Anslutningsröret mellan fordonet och utspädningssystemet ska vara utformat så att värmeförlusten minimeras. |
3.3.1.3 |
Anslutningsröret ska uppfylla följande krav:
|
3.3.2 Konditionering av utspädningsluften
3.3.2.1 |
Den utspädningsluft som används för den primära utspädningen av avgas i CVS-tunneln ska passera genom ett medium med kapacitet att reducera mängden partiklar i den mest genomträngande partikelstorleken för filtermaterialet med ≤ 99,95 %, eller genom ett filter av lägst klass H13 enligt EN 1822:2009. Detta motsvarar specifikationen för högeffektiva partikelluftfilter (HEPA). Alternativt kan utspädningsluften kolskrubbas innan den leds till HEPA-filtret. Det rekommenderas att ett ytterligare, grovt partikelfilter placeras före HEPA-filtret och efter kolskrubbern om en sådan används. |
3.3.2.2 |
På fordonstillverkarens begäran får provtagning av utspädningsluften göras enligt god teknisk praxis för att bestämma tunnelns bidrag till bakgrundsnivåer av partikelmassa och partiklar, som sedan kan dras av från de värden som uppmätts i de utspädda avgaserna. Se punkt 1.2.1.3 i underbilaga 6. |
3.3.3 Utspädningstunnel
3.3.3.1 |
Åtgärder ska vidtas för att fordonets avgaser ska blandas med utspädningsluften. En blandningsanordning får användas. |
3.3.3.2 |
Blandningens homogenitet i ett tvärsnitt på den plats där provtagningssonden är placerad får inte avvika med mer än 2 % från det aritmetiska medelvärdet av de värden som erhålls för minst fem punkter som är förlagda med jämna mellanrum över gasströmmens diameter. |
3.3.3.3 |
För provtagning av partikelmassautsläpp och antal utsläppta partiklar ska en utspädningstunnel användas som
|
3.3.4 Suganordning
3.3.4.1 |
Denna anordning kan ha en uppsättning fasta hastigheter för att säkerställa ett flöde som är tillräckligt för att förebygga all vattenkondens. Detta resultat uppnås om flödet är antingen
|
3.3.4.2 |
Överensstämmelse med kraven i punkt 3.3.4.1 i denna underbilaga krävs eventuellt inte om konstantvolymprovtagningssystemet är utformat så att det förhindrar kondensering genom en eller en kombination av följande tekniker:
I sådana fall ska valet av CVS-flöde för provningen motiveras genom påvisande av att vatten inte i något skede kan kondenseras i CVS-systemet, provtagningssystemet med säckar eller analyssystemet. |
3.3.5 Volymmätning i systemet för primär utspädning
3.3.5.1 |
Den metod som används för att mäta den totala volym av utspädd avgas som ingår i konstantvolymprovtagaren ska vara sådan att mätnoggrannheten är ± 2 % under alla driftsförhållanden. Om anordningen inte kan kompensera för temperaturvariationer hos blandningen av avgaser och utspädningsluft vid mätpunkten ska en värmeväxlare användas för att bibehålla temperaturen på inom ±6 °C av den angivna drifttemperaturen för en konstantvolymprovtagare med kolvpump, ± 11 °C för en konstantvolymprovtagare med venturirör för kritiskt flöde, ±6 °C för en konstantvolymprovtagare med ultraljudsflödesmätare och ± 11 °C för en konstantvolymprovtagare med subsoniskt venturirör. |
3.3.5.2 |
Om nödvändigt får någon form av skydd för volymmätanordningen användas, t.ex. en cyklonseparator eller ett massflödesfilter. |
3.3.5.3 |
En temperaturgivare ska monteras omedelbart före volymmätanordningen. Denna temperaturgivare ska ha en noggrannhet och en precision på ± 1 °C och en responstid på 0,1 s vid 62 % av en given temperaturvariation (värdet uppmätt i silikonolja). |
3.3.5.4 |
Mätning av tryckskillnaden i förhållande till lufttrycket ska göras uppströms och, om så krävs, nedströms volymmätanordningen. |
3.3.5.5 |
Tryckmätningarna ska under provningen ha en precision och noggrannhet på ± 0,4 kPa. Se tabell A5/5. |
3.3.6 Beskrivning av rekommenderat system
I figur A5/3 visas en schematisk ritning av ett avgasutspädningssystem som uppfyller kraven i denna underbilaga.
Följande komponenter rekommenderas:
a) |
Ett utspädningsluftfilter, som får förvärmas vid behov. Detta filter ska bestå av följande filter i följd: Ett valfritt filter med aktivt kol (inloppssidan) och ett HEPA-filter (utloppssidan). Det rekommenderas att ett ytterligare, grovt partikelfilter placeras före HEPA-filtret och efter kolfiltret om ett sådant används. Syftet med kolfiltret är att reducera och stabilisera utspädningsluftens kolvätekoncentrationer från omgivande utsläpp. |
b) |
Ett anslutningsrör genom vilket fordonets avgaser leds in i en utspädningstunnel. |
c) |
En valfri värmeväxlare enligt beskrivningen i punkt 3.3.5.1 i denna underbilaga. |
d) |
En blandningsanordning i vilken avgaser och utspädningsluft blandas homogent och som kan vara placerad nära fordonet så att längden på anslutningsröret minimeras. |
e) |
En utspädningstunnel från vilken provtagning av partikelmassa och partiklar görs. |
f) |
Någon form av skydd för mätsystemet får användas, t.ex. en cyklonseparator eller ett massflödesfilter. |
g) |
En suganordning med tillräcklig kapacitet för att hantera den totala volymen utspädd avgas. |
Exakt överensstämmelse med dessa siffror är inte ett krav. Ytterligare komponenter, t.ex. instrument, ventiler, magnetventiler och omkopplare, får användas för att erhålla ytterligare uppgifter och samordna komponentsystemets funktioner.
Figur A5/3
Avgasutspädningssystem
3.3.6.1 Kolvpump (PDP)
3.3.6.1.1 |
Ett fullflödesavgasutspädningssystem med kolvpump uppfyller kraven i denna underbilaga genom att gasflödet genom pumpen mäts vid konstant temperatur och tryck. Den totala volymen mäts genom att den kalibrerade kolvpumpens varv räknas. Det proportionella provet erhålls genom att provtagning vid konstant flöde utförs med pump, flödesmätare och flödesreglerventil. |
3.3.6.2 Venturirör för kritiskt flöde (CFV)
3.3.6.2.1 |
Användningen av ett venturirör för kritiskt flöde för fullflödesavgasutspädningssystemet grundas på principerna om flödesmekanik för kritiskt flöde. Det variabla flödet av blandningen av utspädningsgas och avgas bibehålls vid en ljudhastighet som står i direkt proportion till kvadratroten ur gastemperaturen. Flödet övervakas, beräknas och integreras fortlöpande under hela provningen. |
3.3.6.2.2 |
Genom användningen av ytterligare ett provtagningsventurirör för kritiskt flöde säkerställs proportionaliteten i de gasprover som tas från utspädningstunneln. Eftersom både tryck och temperatur är lika vid båda venturirörsinloppen är volymen på det gasflöde som avleds för provtagning proportionell mot den totala volymen på den erhållna utspädda avgasblandningen, och följaktligen uppfylls kraven i denna bilaga. |
3.3.6.2.3 |
Den utspädda avgasens flödesvolym ska mätas med ett venturirör för kritiskt flöde. |
3.3.6.3 Venturirör för subsoniskt flöde (SSV)
3.3.6.3.1 |
Användningen av ett venturirör för subsoniskt flöde (figur A5/4) för fullflödesavgasutspädningssystemet grundas på principerna om flödesmekanik. Det variabla flödet av blandningen av utspädningsgas och avgas bibehålls vid en subsonisk hastighet som beräknas utifrån det subsoniska venturirörets fysiska mått och mätning av absolut temperatur (T) och tryck (P) vid venturirörets inlopp och trycket i venturirörets mynning. Flödet övervakas, beräknas och integreras fortlöpande under hela provningen. |
3.3.6.3.2 |
Den utspädda avgasens flödesvolym ska mätas med ett venturirör för subsoniskt flöde. |
Figur A5/4
Schematisk bild av ett subsoniskt venturirör (SSV)
3.3.6.4 Ultraljudsflödesmätare (UFM)
3.3.6.4.1 |
En ultraljudsflödesmätare mäter hastigheten på den utspädda avgasen i konstantvolymprovtagarens rör med principen om detektering av ultraljudsflöde med hjälp av ett eller flera par ultraljudssändare/-mottagare som är monterade i röret enligt figur A5/5. Hastigheten på den flödande gasen bestäms genom skillnaden mellan den tid som krävs för ultraljudssignalen att färdas från sändare till mottagare i uppströms och nedströms riktning. Gashastigheten omvandlas till ett volymetriskt standardflöde genom att en kalibreringsfaktor används för rördiametern med realtidskorrigeringar för den utspädda avgasens temperatur och absoluta tryck. |
3.3.6.4.2 |
Systemets komponenter omfattar följande:
|
Figur A5/5
Schematisk bild av en ultraljudsflödesmätare (UFM)
3.3.6.4.3 |
Följande villkor ska gälla för utformning och användning av en konstantvolymprovtagare med ultraljudsflödesmätare:
|
3.4 Förfarande för kalibrering av konstantvolymprovtagare
3.4.1 Allmänna krav
3.4.1.1 |
Konstantvolymprovtagningssystemet ska kalibreras med hjälp av en noggrann flödesmätare och en strypanordning med de intervaller som anges i tabell A5/4. Flödet genom systemet ska mätas vid olika tryckavläsningspunkter, och systemets styrparametrar ska mätas och ställas i relation till flödena. Flödesmätanordningen (t.ex. kalibrerat venturirör, laminärflödeselement (LFE), kalibrerad turbinmätare) ska vara dynamisk och lämplig för den höga flödeshastighet som förekommer vid provning med konstantvolymprovtagare. Anordningen ska ha en certifierad noggrannhet som kan spåras till en godkänd nationell eller internationell standard. |
3.4.1.2 |
I följande punkter beskrivs metoder för kalibrering av enheter med kolvpump, venturirör för kritiskt flöde, subsoniskt venturirör och ultraljudsflödesmätare med hjälp av en laminärflödesmätare, som ger erforderlig noggrannhet, samt en statistisk kontroll av kalibreringens giltighet. |
3.4.2 Kalibrering av kolvpump (PDP)
3.4.2.1 |
I följande kalibreringsförfarande anges utrustning, provningskonfiguration samt de olika parametrar som mäts för att fastställa flödet i konstantvolymprovtagarens pump. Alla parametrar som avser pumpen mäts samtidigt med de parametrar som avser den flödesmätare som är seriekopplad till pumpen. Det beräknade flödet (i m3/min vid pumpinloppet för uppmätt absolut tryck och temperatur) ska sedan ritas in i ett diagram som en funktion av värdet på en korrelationsfunktion som omfattar de relevanta pumpparametrarna. Den linjära ekvation som beskriver sambandet mellan pumpflödet och korrelationsfunktionen ska sedan bestämmas. Om konstantvolymprovtagaren har flera hastigheter ska en kalibrering utföras för varje hastighetsområde som används. |
3.4.2.2 |
Detta kalibreringsförfarande grundas på mätning av absoluta värden för de pump- och flödesmätarparametrar som motsvarar flödet vid varje punkt. Följande villkor ska iakttas för att säkerställa kalibreringskurvans noggrannhet och fullständighet:
|
3.4.2.3 |
Under en provning av avgasutsläpp ska de uppmätta pumpparametrarna användas för att beräkna flödet med hjälp av kalibreringsekvationen. |
3.4.2.4 |
I figur A5/6 i denna underbilaga visas ett exempel på kalibreringsuppställning. Variationer är tillåtna, förutsatt att godkännandemyndigheten godkänner dem som jämförbara ur noggrannhetssynpunkt. Om den uppställning som visas i figur A5/6 används ska följande uppgifter ligga inom de angivna noggrannhetsgränsvärdena:
|
Figur A5/6
Uppställning för kalibrering av kolvpump
3.4.2.5 |
När systemet har anslutits enligt figur A5/6 ska den variabla strypningen ställas i helt öppet läge och konstantvolymprovtagarens pump ska gå i 20 min innan kalibreringen påbörjas. |
3.4.2.5.1 |
Strypningsventilen ska återställas till ett mer strypt läge genom ökningar av pumpinloppsundertrycket (cirka 1 kPa) så att minst sex datapunker erhålls för hela kalibreringen. Systemet ska ges tid att stabilisera sig under 3 min innan datainsamlingen upprepas. |
3.4.2.5.2 |
Luftflödet Qs vid varje provningspunkt ska beräknas i m3/min under standardförhållanden med hjälp av flödesmätarens värden enligt den metod som tillverkaren föreskriver. |
3.4.2.5.3 |
Luftflödet ska sedan omvandlas till pumpflöde V0 i m3/varv vid absolut temperatur och tryck vid pumpinloppet.
|
där
V0 |
är pumpflödet vid Tp och Pp, m3/varv, |
Qs |
är luftflödet vid 101,325 kPa och 273,15 K (0 °C), i m3/min, |
Tp |
är temperaturen vid pumpinloppet, i Kelvin (K), |
Pp |
är det absoluta trycket vid pumpinloppet, i kPa, |
n |
är pumphastigheten, i min–1. |
3.4.2.5.4 |
För att kompensera för inverkan från de tryckskillnader vid pumpen som beror på pumpvarvtal och värdet för pumpförluster, ska korrelationsfunktionen x0 mellan pumpvarvtal n, tryckskillnaden mellan pumpens in- och utlopp samt absolut tryck vid pumpens utlopp beräknas med hjälp av ekvationen
|
där
x0 |
är korrelationsfunktionen, |
ΔPp |
är tryckskillnaden mellan pumpens in- och utlopp, i kPa, |
Pe |
är absolut tryck vid utloppet (PPO + Pb), i kPa. |
En linjär anpassning med minstakvadratmetoden ska utföras för att generera kalibreringsekvationerna med följande form:
där B och M är lutningarna och A och D0 är linjernas skärningspunkter.
3.4.2.6 |
Ett konstantvolymprovtagningssystem med flera hastigheter ska kalibreras vid varje hastighet som används. De kalibreringskurvor som skapas för områdena ska vara ungefär parallella och skärningspunktsvärdena, D0, ska öka när pumpflödesområdet minskar. |
3.4.2.7 |
De beräknade värdena från ekvationen ska ligga inom ± 0,5 % av det uppmätta värdet för V0. Värdena för M varierar mellan olika pumpar. En kalibrering ska utföras vid den inledande installationen och efter omfattande underhåll. |
3.4.3 Kalibrering av ett venturirör för kritiskt flöde (CFV)
3.4.3.1 |
Kalibreringen av ett venturirör för kritiskt flöde grundas på flödesekvationen för ett venturirör,
där
Gasflödet är en funktion av inloppets tryck och temperatur. Genom det kalibreringsförfarande som beskrivs i punkterna 3.4.3.2–3.4.3.3.3.4 i denna underbilaga fastställs kalibreringskoefficientens värde vid uppmätta värden för tryck, temperatur och luftflöde. |
3.4.3.2 |
Mätningar för flödeskalibrering av ett venturirör för kritiskt flöde krävs och följande uppgifter ska ligga inom angivna precisionsgränser:
|
3.4.3.3 |
Utrustningen ska ställas upp enligt figur A5/7 och kontrolleras för läckor. Alla läckor mellan flödesmätanordningen och venturiröret påverkar allvarligt noggrannheten i kalibreringen och ska därför förhindras. |
Figur A5/7
Uppställning för kalibrering av venturirör för kritiskt flöde
3.4.3.3.1 |
Strypningsventilen med variabelt flöde ska ställas i öppet läge, suganordningen startas och systemet stabiliseras. Uppgifter från alla instrument ska samlas in. |
3.4.3.3.2 |
Strypningen av flödet ska varieras och minst åtta avläsningar ska göras över hela venturirörets kritiska flödesområde. |
3.4.3.3.3 |
De uppgifter som registreras under kalibreringen ska användas i följande beräkning: |
3.4.3.3.3.1 |
Luftflödet, Qs, vid varje provningspunkt ska beräknas utifrån flödesmätarens värden enligt den metod som tillverkaren föreskriver.
Kalibreringskoefficientens värden ska beräknas för varje provningspunkt:
där
|
3.4.3.3.3.2 |
Kv ska ritas som en funktion av trycket Pv vid venturirörets inlopp. För ljudflöde kommer Kv att ha ett relativt konstant värde. När trycket minskar (undertrycket ökar) dämpas venturirörets flödesbegränsning och Kv minskar. Dessa värden för Kv får inte användas för ytterligare beräkningar. |
3.4.3.3.3.3 |
För minst åtta punkter i det kritiska området ska ett aritmetiskt medelvärde av Kv och standardavvikelsen beräknas. |
3.4.3.3.3.4 |
Om standardavvikelsen överstiger 0,3 % av det aritmetiska medelvärdet av Kv ska korrigerande åtgärder vidtas. |
3.4.4 Kalibrering av ett subsoniskt venturirör (SSV)
3.4.4.1 Kalibreringen av det subsoniska venturiröret grundas på flödesekvationen för ett subsoniskt venturirör. Gasflödet är en funktion av inloppets tryck och temperatur samt tryckfallet mellan det subsoniska venturirörets inlopp och mynning.
3.4.4.2 Dataanalys
3.4.4.2.1 |
Luftflödet, Qssv, vid varje strypinställning (minst 16 inställningar) ska beräknas i m3/s under standardförhållanden med hjälp flödesmätarens värden enligt den metod som tillverkaren föreskriver. Utsläppskoefficienten, Cd, ska beräknas utifrån kalibreringsvärdena för varje inställning med hjälp av ekvationen
där
För att bestämma området för det subsoniska flödet ska Cd ritas som en funktion av Reynoldstalet Re vid det subsoniska venturirörets mynning. Reynoldstalet vid venturirörets mynning ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
|
3.4.4.2.2 |
Eftersom QSSV är ett invärde i Re-ekvationen ska beräkningarna påbörjas med en första uppskattning av kalibreringsventurirörets QSSV eller Cd, och upprepas tills QSSV konvergerar. Konvergensmetoden ska ha en noggrannhet på minst 0,1 %. |
3.4.4.2.3 |
För minst 16 punkter i området för det subsoniska flödet ska de beräknade värdena för Cd som beräknats med den kurvanpassade ekvationen ligga inom ± 0,5 % av uppmätt Cd för varje kalibreringspunkt. |
3.4.5 Schematisk bild av en ultraljudsflödesmätare (UFM)
3.4.5.1 Ultraljudsflödesmätaren ska kalibreras mot en lämplig referensflödesmätare.
3.4.5.2 Ultraljudsflödesmätaren ska kalibreras i den konstantvolymprovtagarkonfiguration som ska användas i provcellen (rör för utspädda avgaser, suganordning) och kontrolleras för läckor. Se figur A5/8.
3.4.5.3 En värmare ska monteras för att konditionera kalibreringsflödet i den händelse att ultraljudsflödesmätarsystemet inte omfattar en värmeväxlare.
3.4.5.4 För varje flödesinställning som kommer att användas för konstantvolymprovtagaren ska en kalibrering utföras vid temperaturer från rumstemperatur till den högsta temperatur som kommer att förekomma under fordonsprovningen.
3.4.5.5 Det förfarande som tillverkaren rekommenderar ska följas vid kalibrering av ultraljudsflödesmätarens elektroniska delar (givare för temperatur [T] och tryck [P]).
3.4.5.6 Mätningar för flödeskalibrering av ultraljudsflödesmätaren krävs och följande uppgifter (om ett laminärflödeselement används) ska ligga inom angivna precisionsgränser:
|
Barometertryck (korrigerat), Pb ± 0,03 kPa. |
|
Lufttemperatur vid laminärflödeselementet, flödesmätare, ETI ± 0,15 K. |
|
Undertryck uppströms laminärflödeselementet, EPI ± 0,01 kPa. |
|
Tryckfall genom hela (EDP) laminärflödeselementmatrisen ± 0,0015 kPa. |
|
Luftflöde, Qs ± 0,5 %. |
|
Undertryck vid ultraljudsflödesmätarens inlopp, Pact ± 0,02 kPa. |
|
Temperatur vid ultraljudsflödesmätarens inlopp, Tact ± 0,2 K. |
3.4.5.7 Förfarande
3.4.5.7.1 |
Utrustningen ska ställas upp enligt figur A5/8 och kontrolleras för läckor. Alla läckor mellan flödesmätanordningen och ultraljudsflödesmätaren kommer att allvarligt påverka noggrannheten i kalibreringen. |
Figur A5/8
Uppställning för kalibrering av ultraljudsflödesmätare (UFM)
3.4.5.7.2 |
Suganordningen ska startas. Dess hastighet och/eller flödesventilens läge ska justeras så att det inställda flödet för validering uppnås och systemet ska stabiliseras. Uppgifter från alla instrument ska samlas in. |
3.4.5.7.3 |
För ultraljudsflödesmätarsystem utan värmeväxlare ska värmaren användas för att höja temperaturen på kalibreringsluften, den ska få stabiliseras och data från alla instrument ska registreras. Temperaturen ska höjas i rimliga steg till dess att högsta förväntade temperatur på den utspädda avgasen under utsläppsprovningen har uppnåtts. |
3.4.5.7.4 |
Värmaren ska sedan stängas av och suganordningens hastighet och/eller flödesventilen ska justeras till nästa flödesinställning som ska användas för provningen av fordonsutsläpp, och därefter ska kalibreringssekvensen upprepas. |
3.4.5.8 De uppgifter som registreras under kalibreringen ska användas i följande beräkningar. Luftflödet Qs vid varje provningspunkt ska beräknas utifrån flödesmätarens värden enligt den metod som tillverkaren föreskriver.
där
Qs |
är luftflödet vid standardförhållanden (101,325 kPa, 273,15 K (0 °C)), i m3/s, |
Qreference |
är kalibreringsflödesmätarens luftflöde vid standardförhållanden (101,325 kPa, 273,15 K (0 °C)), i m3/s, |
Kv |
är kalibreringskoefficienten. |
För ultraljudsflödesmätarsystem utan värmeväxlare ska Kv ritas som en funktion av Tact.
Variationen i Kv får inte överstiga 0,3 % av det aritmetiska medelvärdet av Kv för alla mätningar vid de olika temperaturerna.
3.5 Förfarande för systemkontroll
3.5.1 Allmänna krav
3.5.1.1 Den totala noggrannheten i konstantvolymprovtagningssystemet och analyssystemet ska bestämmas genom att en känd mängd av en utsläppsgasförening förs in i systemet medan det körs under normala provningsförhållanden, varefter utsläppsgasföreningarna analyseras och beräknas enligt ekvationerna i underbilaga 7. Den CFO-metod som beskrivs i punkt 3.5.1.1.1 i denna underbilaga och den gravimetriska metod som beskrivs i punkt 3.5.1.1.2 i denna underbilaga har båda visat sig ge tillräcklig noggrannhet.
Största tillåtna avvikelse mellan den mängd gas som tillförs och den mängd gas som mäts är 2 %.
3.5.1.1.1 CFO-metod (metod med munstycke för kritiskt flöde)
Med CFO-metoden mäts ett konstant flöde av ren gas (CO, CO2 eller C3H8) med hjälp av ett munstycke för kritiskt flöde.
3.5.1.1.1.1 |
En känd mängd ren kolmonoxid, koldioxid eller propangas ska föras in i konstantvolymprovtagningssystemet genom det kalibrerade munstycket för kritiskt flöde. Om inloppstrycket är tillräckligt högt är flödet q, som begränsas med hjälp av munstycket för kritiskt flöde, oberoende av trycket vid munstyckets utlopp (kritiskt flöde). Konstantvolymprovtagningssystemet ska köras som vid en normal provning av avgasutsläpp och det ska ges tillräckligt med tid för efterföljande analys. Den gas som samlats upp i provsäcken ska analyseras med sedvanlig utrustning (punkt 4.1 i denna underbilaga) och resultaten ska jämföras med koncentrationen av de kända gasproverna. Vid större avvikelse än 2 % ska orsaken till funktionsfelet fastställas och korrigeras. |
3.5.1.1.2 Gravimetrisk metod
Med den gravimetriska metoden vägs en mängd ren gas (CO, CO2 eller C3H8).
3.5.1.1.2.1 |
Vikten på en liten cylinder fylld med antingen ren kolmonoxid, koldioxid eller propan ska bestämmas med en precision på ± 0,01 g. Konstantvolymprovtagningssystemet ska köras under normala förhållanden för provning av avgasutsläpp, och den rena gasen ska sprutas in i systemet tillräckligt länge för att möjliggöra en efterföljande analys. Mängden ren gas som förts in ska bestämmas med hjälp av jämförande vägning. Den gas som samlats upp i säcken ska analyseras med den utrustning som vanligtvis används för avgasanalyser enligt beskrivningen i punkt 4.1 i denna underbilaga. Resultaten ska därefter jämföras med de koncentrationsvärden som beräknats tidigare. Vid större avvikelse än 2 % ska orsaken till funktionsfelet fastställas och korrigeras. |
4. Utrustning för utsläppsmätning
4.1 Utrustning för mätning av gasformiga utsläpp
4.1.1 Systemöversikt
4.1.1.1 |
Ett prov med ett konstant förhållande mellan de utspädda avgaserna och utspädningsluften ska samlas upp för analys. |
4.1.1.2 |
Mängden gasformiga utsläpp ska bestämmas med hjälp av koncentrationerna i de proportionella proverna och den totala volym som uppmätts under provningen. Koncentrationerna i proverna ska korrigeras med hänsyn till koncentrationerna av respektive förening i utspädningsluften. |
4.1.2 Krav på provtagningssystemet
4.1.2.1 Provet av utspädda avgaser ska tas uppströms suganordningen.
4.1.2.1.1 Med undantag för punkt 4.1.3.1 (om kolväteprovtagningssystem), punkt 4.2 (om utrustning för mätning av partikelmassautsläpp) och punkt 4.3 (utrustning för mätning av antal utsläppta partiklar) i denna underbilaga får provet av utspädda avgaser tas nedströms konditioneringsanordningarna (i förekommande fall).
4.1.2.2 Flödeshastigheten för provtagningen med säckar ska ställas in så att mängderna av utspädningsluft och utspädda avgaser som hamnar i konstantvolymprovtagarens säckar är tillräckligt stora för att möjliggöra mätning av koncentrationer och får inte överstiga 0,3 % av flödeshastigheten för de utspädda avgaserna, såvida inte fyllvolymen för säcken för utspädda avgaser läggs till den integrerade CVS-volymen.
4.1.2.3 Ett prov av utspädningsluften ska tas nära inloppet för utspädningsluft (efter ett eventuellt filter).
4.1.2.4 Utspädningsluftprovet får inte vara förorenat av avgaser från blandningsområdet.
4.1.2.5 Hastigheten för provtagning av utspädningsluft ska vara jämförbar med den som används för utspädda avgaser.
4.1.2.6 De material som används för provtagningarna ska vara sådana att de inte ändrar koncentrationen av föreningar i utsläppen.
4.1.2.7 Filter får användas för att extrahera de fasta partiklarna ur provet.
4.1.2.8 Eventuella ventiler som används för att leda avgaserna ska vara av en snabbt omställbar och snabbverkande typ.
4.1.2.9 Snabbkopplande gastäta anslutningar får användas mellan trevägsventilerna och provsäckarna där anslutningarna automatiskt själva sluter tätt vid säcken. Andra system får användas för att leda proverna till analysatorn (t.ex. trevägs avstängningsventiler).
4.1.2.10 Lagring av prover
4.1.2.10.1 |
Gasproverna ska samlas upp i provsäckar med tillräcklig kapacitet för att provflödet inte ska hindras. |
4.1.2.10.2 |
Säckmaterialet får inte påverka varken mätningarna i sig eller gasprovernas kemiska sammansättning med mer än ± 2 % efter 30 min (t.ex. laminerade polyeten-/polyamidfolier eller fluorerade polykolväten). |
4.1.3 Provtagningssystem
4.1.3.1 Kolväteprovtagningssystem (uppvärmd flamjoniseringsdetektor, HFID)
4.1.3.1.1 |
Kolväteprovtagningssystemet ska bestå av en uppvärmd provtagningssond, ledning, filter och pump. Provet ska tas uppströms värmeväxlaren (i förekommande fall). Provtagningssonden ska vara placerad på samma avstånd från avgasinloppet som provtagningssonden för partikelmassa och på ett sådant sätt att ingendera påverkar prover som tas med den andra. Den ska ha en minsta innerdiameter på 4 mm. |
4.1.3.1.2 |
Alla uppvärmda delar ska genom uppvärmningssystemet hållas vid en temperatur på 190 ± 10 °C. |
4.1.3.1.3 |
Det aritmetiska medelvärdet av koncentrationen av de uppmätta kolvätena ska bestämmas genom integrering av data sekund för sekund delat med fasens eller provningens varaktighet. |
4.1.3.1.4 |
Den uppvärmda provtagningsledningen ska vara försedd med ett uppvärmt filter FH med 99 procents effektivitet för partiklar ≥ 0,3 μm, så att alla fasta partiklar extraheras från det kontinuerliga gasflöde som krävs för analys. |
4.1.3.1.5 |
Provtagningssystemets fördröjning (från sonden till analysatorns inlopp) får inte vara mer än 4 s. |
4.1.3.1.6 |
Den uppvärmda flamjoniseringsdetektorn ska användas med ett system med konstant massflöde (värmeväxlare) för att säkerställa ett representativt prov, såvida inte variationer i CVS-volymflödet kompenseras. |
4.1.3.2 NO- eller NO2-provtagningssystem (i tillämpliga fall)
4.1.3.2.1 |
Analysatorn ska förses med ett kontinuerligt provflöde av utspädd avgas. |
4.1.3.2.2 |
Det aritmetiska medelvärdet av koncentrationen av NO eller NO2 ska bestämmas genom integrering av data sekund för sekund delat med fasens eller provningens varaktighet. |
4.1.3.2.3 |
Den kontinuerliga mätningen av NO eller NO2 ska användas med ett konstant flöde (värmeväxlare) för att säkerställa ett representativt prov, såvida inte variationer i CVS-volymflödet kompenseras. |
4.1.4 Analysatorer
4.1.4.1 Allmänna krav för gasanalys
4.1.4.1.1 |
Analysatorerna ska ha ett mätområde som är kompatibelt med den noggrannhet som krävs vid mätning av koncentrationerna av föreningar i avgasproverna. |
4.1.4.1.2 |
Om inget annat anges får mätfelen inte överstiga ± 2 % (analysatorns naturliga felmarginal) oberoende av referensvärdet för kalibreringsgaserna. |
4.1.4.1.3 |
Omgivningsluftprovet ska mätas med samma analysator och inom samma intervall. |
4.1.4.1.4 |
Ingen gastorkningsanordning ska användas före analysatorerna om det inte kan påvisas att den inte påverkar halten av föreningen i gasströmmen. |
4.1.4.2 Analys av kolmonoxid (CO) och koldioxid (CO2)
4.1.4.2.1 |
Analysatorerna ska vara av typen icke-dispersiv infraröd absorption (NDIR). |
4.1.4.3 Analys av kolväten (HC) för alla bränslen utom dieselbränsle
4.1.4.3.1 |
Analysatorn ska vara av FID-typ (flamjoniseringsdetektor) och ha kalibrerats med propangas, uttryckt som kolatomekvivalenter (C1). |
4.1.4.4 Analys av kolväten (HC) för dieselbränsle och eventuellt för andra bränslen
4.1.4.4.1 |
Analysatorn ska vara av uppvärmd flamjoniseringstyp med detektor, ventiler, rör osv., som värmts upp till 190 °C ± 10 °C. Den ska kalibreras med kalibreras med propangas, uttryckt som kolatomekvivalenter (C1). |
4.1.4.5 Analys av metan (CH4)
4.1.4.5.1 |
Analysatorn ska vara antingen en gaskromatograf i kombination med en flamjoniseringsdetektor (FID) eller också en flamjoniseringsdetektor (FID) i kombination med en icke-metanavskiljare (NMC-FID), som kalibrerats med metan- eller propangas uttryckt som kolatomekvivalenter (C1). |
4.1.4.6 Analys av kväveoxider (NOx)
4.1.4.6.1 |
Analysatorerna ska vara av typen kemiluminiscent (CLA) eller icke-dispersiv ultraviolett resonansabsorption (NDUV). |
4.1.5 Beskrivningar av rekommenderat system
4.1.5.1 I figur A5/9 visas en schematisk ritning av provtagningssystemet för gasformiga utsläpp.
Figur A5/9
Schematisk ritning av ett fullflödesavgasutspädningssystem
4.1.5.2 Exempel på systemkomponenter ges nedan.
4.1.5.2.1 |
Två provtagningssonder för kontinuerlig provtagning av utspädningsluften och av blandningen av utspädd avgas och luft. |
4.1.5.2.2 |
Ett filter för att extrahera fasta partiklar från de gasflöden som samlas upp för analys. |
4.1.5.2.3 |
Pumpar och flödesregulator som säkerställer ett konstant enhetligt flöde av prover av utspädda avgaser och utspädningsluft som tas från provtagningssonderna under provningen och flöde av gasprover ska vara sådana att antalet prover efter varje provning räcker för analys. |
4.1.5.2.4 |
Snabbverkande ventiler för att leda ett konstant flöde av gasprover in i provsäckarna eller till utloppet. |
4.1.5.2.5 |
Gastäta snabbkopplingsdelar mellan de snabbverkande ventilerna och provsäckarna. Kopplingarna ska stängas automatiskt vid provsäckarna. Alternativt får andra metoder för att transportera proverna till analysatorn användas (t.ex. trevägskranar). |
4.1.5.2.6 |
Säckar för uppsamling av prover av utspädda avgaser och utspädningsluft under provningen. |
4.1.5.2.7 |
Ett provtagningsventurirör för kritiskt flöde för att ta proportionella prover av den utspädda avgasen (endast för konstantvolymprovtagare med venturirör för kritiskt flöde). |
4.1.5.3 Ytterligare komponenter som krävs för kolväteprovtagning med en uppvärmd flamjoniseringsdetektor (HFID) enligt figur A5/10.
4.1.5.3.1 |
Uppvärmd provtagningssond i utspädningstunneln, placerad i samma vertikalplan som provtagningssonderna för partikelmassa och partiklar. |
4.1.5.3.2 |
Uppvärmt filter som är placerat efter provtagningspunkten och före den uppvärmda flamjoniseringsdetektorn. |
4.1.5.3.3 |
Uppvärmda ventiler för val mellan noll-/kalibreringsgastillförsel och den uppvärmda flamjoniseringsdetektorn. |
4.1.5.3.4 |
Metod för integrering och registrering av momentana kolvätekoncentrationer. |
4.1.5.3.5 |
Uppvärmda provtagningsledningar och uppvärmda komponenter från den uppvärmda sonden till den uppvärmda flamjoniseringsdetektorn. |
Figur A5/10
Komponenter som krävs för kolväteprovtagning med uppvärmd flamjoniseringsdetektor
4.2 Utrustning för mätning av partikelmassautsläpp
4.2.1 Specifikation
4.2.1.1 Systemöversikt
4.2.1.1.1 |
Enheten för provtagning av partikelmassa ska bestå av en provtagningssond (PSP) placerad i utspädningstunneln, ett partikelöverföringsrör (PTT), en eller flera filterhållare (FH), en eller flera pumpar samt flödesregulatorer och mätenheter. Se figurerna A5/11, A5/12 och A5/13. |
4.2.1.1.2. |
En anordning för försortering av partikelstorlek (PCF) får användas (t.ex. en cyklon eller islagsanordning). I så fall rekommenderas det att den används uppströms filterhållaren. |
Figur A5/11
Alternativ konfiguration av sond för provtagning av partikelmassa
(*) Minsta innerdiameter Väggarnas tjocklek: 1 mm, material: rostfritt stål
4.2.1.2 Allmänna krav
4.2.1.2.1 |
Provtagningssonden för provgasflödet för partikelmassa ska placeras i utspädningstunneln på så sätt att ett representativt provgasflöde kan tas från den homogena blandningen av luft och avgaser, och ska placeras uppströms en eventuell värmeväxlare. |
4.2.1.2.2 |
Partikelprovflödet ska vara proportionellt mot det totala massflödet av utspädda avgaser i utspädningstunneln till inom en tolerans på ± 5 % av partikelprovflödet. Proportionaliteten i partikelprovtagningen ska kontrolleras under idrifttagningen av systemet och enligt godkännandemyndighetens krav. |
4.2.1.2.3 |
Proverna av utspädd gas ska hållas vid en temperatur på över 20 °C och under 52 °C inom 20 cm uppströms eller nedströms partikelprovtagningsfiltrets yta. Det är tillåtet att värma upp eller isolera komponenter i partikelprovtagningssystemet för att uppnå detta.
Om gränsen på 52 °C överskrids under en provning där ingen periodisk regenerering sker ska konstantvolymprovtagarens flöde ökas eller så ska dubbel utspädning tillämpas (förutsatt att konstantvolymprovtagarens flöde redan är tillräckligt för att ingen kondens ska bildas i konstantvolymprovtagaren, provsäckarna och analyssystemet). |
4.2.1.2.4 |
Provet av partikelmassa ska samlas upp på ett enda filter monterat i en hållare i provtagningsflödet av utspädda avgaser. |
4.2.1.2.5 |
Samtliga delar av utspädningssystemet och provtagningssystemet, från avgasröret fram till filterhållaren, som kommer i kontakt med outspädda och utspädda avgaser ska vara utformade på så sätt att minsta möjliga avsättning eller förändring av partikelmassan sker. Samtliga delar ska vara av elektriskt ledande material som inte reagerar med avgaskomponenter, och de ska vara jordade för att förhindra elektrostatiska effekter. |
4.2.1.2.6 |
Om det inte är möjligt att kompensera för variationer i flödet ska förberedelser göras för en värmeväxlare och en temperaturregleringsanordning enligt punkt 3.3.5.1 eller 3.3.6.4.2 i denna underbilaga, för att säkerställa att flödet i systemet blir konstant och provtagningshastigheten blir proportionell mot detta. |
4.2.1.2.7 |
De temperaturer som krävs för mäta partikelmassautsläpp ska ha en noggrannhet på ± 1 °C och en responstid (t10 – t90) på högst 15 s. |
4.2.1.2.8 |
Provflödet från utspädningstunneln ska mätas med en noggrannhet på ± 2,5 % av avläsningen eller ± 1,5 % av fullt skalutslag, beroende på vilket som är minst.
Ovan angivna noggrannhetskrav för provflödet från CVS-tunneln ska även tillämpas när dubbel utspädning används. Följaktligen ska noggrannheten vara större i mätningen och kontrollen av den sekundära utspädningsluftens och den utspädda avgasens flöde genom filtret. |
4.2.1.2.9 |
Alla datakanaler som krävs för att mäta partikelmassautsläpp ska registreras med en frekvens av 1 Hz eller snabbare. Dessa omfattar vanligtvis följande:
|
4.2.1.2.10 |
För system med dubbel utspädning mäts noggrannheten i den utspädda avgas som överförs från utspädningstunneln Vep enligt punkt 3.3.2 i underbilaga 7 i ekvationen inte direkt, utan bestäms genom differentialflödesmätningen.
Noggrannheten hos de flödesmätare som används för mätning och kontroll av de dubbelt utspädda avgaser som passerar genom partikelprovtagningsfiltren samt för mätning/kontroll av den sekundära utspädningsluften ska vara så stor att skillnaden i volym Vep uppfyller de krav på noggrannhet och proportionell provtagning som anges för enkel utspädning. Kravet på att ingen avgaskondens ska förekomma i CVS-utspädningstunneln, systemet för mätning av utspädd avgas, uppsamlingssäckarna eller analyssystemet ska gälla även när system med dubbel utspädning används. |
4.2.1.2.11 |
Alla flödesmätare som används i ett system för partikelprovtagning och dubbel utspädning ska genom genomgå en linearitetskontroll enligt instrumenttillverkarens krav. |
Figur A5/12
Partikelprovtagningssystem
Figur A5/13
Partikelprovtagningssystem med dubbel utspädning
4.2.1.3 Särskilda krav
4.2.1.3.1 Provtagningssond
4.2.1.3.1.1 |
Provtagningssonden ska åstadkomma den partikelstorlekssortering som anges i punkt 4.2.1.3.1.4 i denna underbilaga. Det rekommenderas att detta resultat uppnås genom användning av en öppen sond med skarpa kanter riktad rakt in i flödesriktningen samt en försorterare (cyklon, islagsanordning osv.). Alternativt får en lämplig provtagningssond som den i figur A5/11 användas, förutsatt att den uppnår det försorteringsresultat som anges i punkt 4.2.1.3.1.4 i denna underbilaga. |
4.2.1.3.1.2 |
Provtagningssonden ska monteras minst 10 tunneldiametrar nedströms avgasinloppet till tunneln och ha en innerdiameter på minst 8 mm.
Om mer än ett prov tas samtidigt från en och samma provtagningssond ska det flöde som tas från den sonden delas in i identiska delflöden för att undvika falska provtagningsindikationer. Om flera sonder används ska varje sond vara öppen, ha skarpa kanter och vara riktad rakt in i flödesriktningen. Sonderna ska vara jämnt utplacerade runt utspädningstunnelns längsgående mittaxel, på ett avstånd av minst 5 cm från varandra. |
4.2.1.3.1.3 |
Avståndet från provtagningsspetsen till filterfästet ska vara minst fem sonddiametrar, men får inte överstiga 2 000 mm. |
4.2.1.3.1.4 |
Försorteraren (t.ex. en cyklon eller islagsanordning) ska vara placerad uppströms filterhållaren. Försorteraren ska ha 50 procents avskiljning för partikeldiametrar mellan 2,5 μm och 10 μm vid det volymetriska flöde som valts för provtagning av partikelmassautsläpp. Försorteraren ska tillåta att minst 99 % av masskoncentrationen av 1 μm-partiklar som kommer in i försorteraren passerar genom försorterarens utlopp vid det volymetriska flöde som valts för provtagning av partikelmassautsläpp. |
4.2.1.3.2 Partikelöverföringsrör (PTT)
4.2.1.3.2.1 |
Eventuella krökar på partikelöverföringsröret ska vara jämna och ha så stor radie som möjligt. |
4.2.1.3.3 Sekundär utspädning
4.2.1.3.3.1 |
Alternativt får det prov som extraherats från konstantvolymprovtagaren för mätning av partikelmassautsläpp spädas ut i ett andra steg, under förutsättning att följande krav uppfylls:
|
4.2.1.3.4 Provtagningspump och flödesmätare
4.2.1.3.4.1 |
Mätenheten för gasflödesprovtagningen ska bestå av pumpar, gasflödesregulatorer och flödesmätenheter. |
4.2.1.3.4.2 |
Gasflödets temperatur i flödesmätaren får inte variera med mer än ±3 °C, förutom i följande fall:
Om flödesvolymen ändras på ett oacceptabelt sätt till följd av alltför stor filterbelastning blir provningen ogiltig. När den upprepas ska flödet minskas. |
4.2.1.3.5 Filter och filterhållare
4.2.1.3.5.1 |
En ventil ska placeras i flödesriktningen nedströms filtret. Ventilen ska öppnas och stängas inom 1 s från början och slutet på provningen. |
4.2.1.3.5.2 |
För en specifik provning ska gasens fronthastighet genom filtret ställas in på ett inledande värde i intervallet 20–105 cm/s, och inställningen ska göras när provningen börjar så att 105 cm/s inte överskrids när utspädningssystemet körs med ett provtagningsflöde som är proportionellt mot konstantvolymprovtagarens flöde. |
4.2.1.3.5.3 |
Fluorkolklädda glasfiberfilter eller fluorkolbaserade membranfilter ska användas.
Samtliga filtertyper ska ha en uppsamlingseffektivitet för 0,3 μm DOP (dioktylftalat) eller PAO (polyalfaolefin) CS 68649-12-7 eller CS 68037-01-4 på minst 99 % när gasens fronthastighet genom filtret är 5,33 cm/s, uppmätt enligt någon av följande standarder:
|
4.2.1.3.5.4 |
Filterhållaren ska vara utformad så att den möjliggör en jämn flödesfördelning över filtrets föroreningsyta. Filtret ska vara runt och ha en föroreningsyta på minst 1 075 mm2. |
4.2.2 Specifikationer för vägningskammare (eller -rum) och analysvåg
4.2.2.1 Förhållanden i vägningskammaren (eller -rummet)
a) |
Vid all konditionering och vägning av filter ska temperaturen i den kammare (eller det rum) där partikelprovtagningsfiltren konditioneras och vägs hållas inom 22 ± 2 °C (om möjligt 22 ± 1 °C). |
b) |
Luftfuktigheten ska hållas vid en daggpunkt på under 10,5 °C och en relativ luftfuktighet på 45 ±8 %. |
c) |
Begränsade avvikelser från specifikationerna för vägningskammarens (eller -rummets) temperatur och fuktighet ska tillåtas under förutsättning att de inte varar längre än sammanlagt 30 min under någon filterkonditioneringsfas. |
d) |
Halterna av föroreningar i omgivningen i vägningskammaren (eller -rummet) som kan sätta sig på partikelprovtagningsfiltren under stabiliseringen ska minimeras. |
e) |
Under vägningen tillåts inga avvikelser från de angivna förhållandena. |
4.2.2.2 Linjär respons från en analysvåg
Den analysvåg som används för att bestämma filtrets vikt ska uppfylla kriterierna för linearitetskontroll i tabell A5/1 när en linjär regression tillämpas. Detta innebär en precision på minst 2 μg och en upplösning på minst 1 μg (1 siffra = 1 μg). Minst fyra jämnt utspridda referensvikter ska provas. Nollvärdet ska ligga inom ± 1μg.
Tabell A5/1
Kriterier för kontroll av analysvåg
Mätsystem |
Skärningspunkt a0 |
Lutning a1 |
Standardfel SEE |
Determinationskoefficient r2 |
Partikelbalans |
≤ 1 μg |
0,9–1,01 |
Max ≤ 1 % |
≥ 0,998 |
4.2.2.3 Eliminering av effekter av statisk elektricitet
Effekterna av statisk elektricitet ska elimineras. Detta kan uppnås genom jordning av vågen genom att den placeras på en antistatisk matta, och neutralisering av partikelprovtagningsfiltren före vägning med hjälp av en poloniumneutraliserare eller anordning med liknande effekt. Alternativt kan de statiska effekterna elimineras genom utjämning av den statiska laddningen.
4.2.2.4 Korrigering för bärkraft
Provtagnings- och referensfiltrens vikter ska korrigeras för sin bärkraft i luft. Korrigeringen för bärkraft är en funktion av provtagningsfiltrets densitet, luftens densitet och densiteten hos vågens kalibreringsvikt, utan hänsyn tagen till partikelmassans egen bärkraft.
Om filtermaterialets densitet inte är känd ska följande densiteter användas:
a) |
PTFE-klädda glasfiberfilter: 2 300 kg/m3. |
b) |
PTFE-membranfilter: 2 144 kg/m3. |
c) |
PTFE-membranfilter med stödring av polymetylpenten: 920 kg/m3. |
För kalibreringsvikter i rostfritt stål ska densiteten 8 000 kg/m3 användas. Om kalibreringsvikten är gjord av annat material ska dess densitet vara känd och användas. Internationell rekommendation OIML R 111-1 Edition 2004(E) (eller motsvarande) från Internationella organisationen för legal metrologi om kalibreringsvikter ska följas.
Följande ekvation ska användas:
där
Pef |
är den korrigerade partikelprovmassan, i mg, |
Peuncorr |
är den okorrigerade partikelprovmassan, i mg, |
ρa |
är luftens densitet, i kg/m3, |
ρw |
är densiteten hos vågens kalibreringsvikt, i kg/m3, |
ρf |
är partikelprovtagningsfiltrets densitet, i kg/m3. |
Luftens densitet ρa ska beräknas med hjälp av ekvationen
pb |
är totalt lufttryck, i kPa, |
Ta |
är lufttemperaturen i vågens miljö, i Kelvin (K), |
Mmix |
är luftens molmassa i en balanserad miljö, 28,836 g mol–1, |
R |
är gaskonstanten, 8,3144 J mol–1 K–1. |
4.3 Utrustning för mätning av antal utsläppta partiklar
4.3.1 Specifikation
4.3.1.1 Systemöversikt
4.3.1.1.1 |
Partikelprovtagningssystemet ska bestå av en sond eller provtagningspunkt som extraherar ett prov från ett enhetligt blandat flöde i ett utspädningssystem, en borttagare av flyktiga partiklar (VPR) uppströms en partikelräknare (PNC) och lämpliga överföringsrör. Se figur A5/14. |
4.3.1.1.2 |
Det rekommenderas att en anordning för försortering av partikelstorlek (PCF) (t.ex. en cyklon eller islagsanordning) placeras före inloppet till partikelborttagaren. Försorteraren ska ha 50 procents avskiljning för partikeldiametrar mellan 2,5 μm och 10 μm vid det volymetriska flöde som valts för partikelprovtagning. Försorteraren ska tillåta att minst 99 % av masskoncentrationen av 1 μm-partiklar som kommer in i försorteraren passerar genom försorterarens utlopp vid det volymetriska flöde som valts för partikelprovtagning.
En provtagningssond som fungerar som en lämplig storlekssorterare, som den i figur A5/11, är ett godtagbart alternativ till en försorterare. |
4.3.1.2 Allmänna krav
4.3.1.2.1 |
Partikelprovtagningspunkten ska vara placerad inuti ett utspädningssystem. Om ett system med dubbel utspädning används ska partikelprovtagningspunkten vara placerad i systemet för primär utspädning. |
4.3.1.2.1.1 |
Provtagningssondens spets eller partikelprovtagningspunkten (PSP), och partikelöverföringsröret (PTT), utgör tillsammans partikelöverföringssystemet (PTS). PTS-systemet leder provet från utspädningstunneln till partikelborttagarens inlopp. PTS-systemet ska uppfylla följande villkor:
|
4.3.1.2.1.2 |
Provgas som leds genom PTS-systemet ska uppfylla följande villkor:
|
4.3.1.2.1.3 |
Andra provtagningsuppställningar för PTS-systemet som kan uppvisa en likvärdig partikelpenetrering vid 30 nm ska anses godtagbara. |
4.3.1.2.1.4 |
Utloppsröret (OT) som leder det utspädda provet från partikelborttagaren till partikelräknarens inlopp ska ha följande egenskaper:
|
4.3.1.2.1.5 |
Andra provtagningsuppställningar för utloppsröret som kan uppvisa en likvärdig partikelpenetrering vid 30 nm ska anses godtagbara. |
4.3.1.2.2 |
Partikelborttagaren ska ha anordningar för utspädning av prover och för borttagning av flyktiga partiklar. |
4.3.1.2.3 |
Samtliga delar av utspädningssystemet och provtagningssystemet, från avgasröret fram till partikelräknaren, som kommer i kontakt med outspädda och utspädda avgaser ska vara utformade på ett sådant sätt att minsta möjliga avsättning av partiklarna sker. Samtliga delar ska vara av elektriskt ledande material som inte reagerar med avgaskomponenter, och de ska vara jordade för att förhindra elektrostatiska effekter. |
4.3.1.2.4 |
Partikelprovtagningssystemet ska konstrueras enligt god aerosolprovtagningspraxis, vilket innebär att skarpa krökar och tvära ändringar av tvärsnittet ska undvikas, innerväggarna ska vara jämna och provtagningsledningens längd ska minimeras. Gradvisa ändringar av tvärsnittet är tillåtna. |
4.3.1.3 Särskilda krav
4.3.1.3.1 |
Partikelprovet får inte passera genom en pump innan det leds genom partikelräknaren. |
4.3.1.3.2 |
En anordning för försortering av provet rekommenderas. |
4.3.1.3.3 |
Enheten för förkonditionering av provet ska uppfylla följande krav:
|
4.3.1.3.4 |
Partikelräknaren ska uppfylla följande krav:
Tabell A5/2 Partikelräknarens räkningseffektivitet
|
4.3.1.3.5 |
Om partikelräknaren använder en arbetsvätska ska den bytas ut med den frekvens som instrumenttillverkaren anger. |
4.3.1.3.6 |
Om tryck och/eller temperatur inte hålls vid en känd konstant nivå på den punkt där partikelräknarens flöde kontrolleras, måste de mätas vid partikelräknarens inlopp för att korrigera mätningarna av koncentrationen av partikelantal till standardförhållanden. |
4.3.1.3.7 |
Den totala uppehållstiden för PTS, VPR och OT plus partikelräknarens (PNC) responstid t90 får inte överstiga 20 s. |
4.3.1.4 Beskrivning av rekommenderat system
Följande punkt innehåller rekommenderad praxis för mätning av antal partiklar. Alla system som uppfyller prestandakraven enligt specifikationerna i punkterna 4.3.1.2 och 4.3.1.3 i denna underbilaga godtas dock.
Figur A5/14
Ett rekommenderat partikelprovtagningssystem
4.3.1.4.1 Beskrivning av provtagningssystem
4.3.1.4.1.1 |
Partikelprovtagningssystemet ska bestå av en provtagningssondspets eller en partikelprovtagningspunkt i utspädningssystemet, ett partikelöverföringsrör (PTT), en försorterare av partikelstorlek (PCF) och en partikelborttagare (VPR), uppströms partikelräknaren. |
4.3.1.4.1.2 |
Partikelborttagaren ska ha anordningar för utspädning av prover (utspädare av partikelantal: PND1 och PND2) och partikelförångning (förångningsrör, ET). |
4.3.1.4.1.3 |
Provtagningssonden eller provtagningspunkten för provgasflödet ska placeras i utspädningstunneln på så sätt att ett representativt provgasflöde tas från en homogen blandning av utspädningsmedel och avgaser. |
5. Intervaller och förfaranden för kalibrering
5.1 Kalibreringsintervaller
Tabell A5/3
Intervaller för instrumentkalibrering
Instrumentkontroller |
Intervall |
Kriterium |
Linjärisering (kalibrering) av gasanalysator |
Var 6:e månad |
± 2 % av avläst värde |
Mitten av intervallet |
Var 6:e månad |
± 2 % |
CO NDIR: CO2-/H2O-interferens |
Varje månad |
-1 till 3 ppm |
Kontroll av NOx-omvandlare |
Varje månad |
> 95 % |
Kontroll av CH4-avskiljare |
Årligen |
98 % av etan |
FID CH4-respons |
Årligen |
Se punkt 5.4.3 i denna underbilaga. |
Luft-/bränsleflöde för FID |
Vid omfattande underhåll |
Anges av instrumenttillverkaren. |
Infraröda laserspektrometrar (infraröda smalbandsanalysatorer med modulerad hög upplösning): kontroll av interferens |
Årligen eller vid omfattande underhåll |
Anges av instrumenttillverkaren. |
QCL |
Årligen eller vid omfattande underhåll |
Anges av instrumenttillverkaren. |
GC-metoder |
Se punkt 7.2 i denna underbilaga. |
Se punkt 7.2 i denna underbilaga. |
LC-metoder |
Årligen eller vid omfattande underhåll |
Anges av instrumenttillverkaren. |
Fotoakustik |
Årligen eller vid omfattande underhåll |
Anges av instrumenttillverkaren. |
Mikrogramvågens linearitet |
Årligen eller vid omfattande underhåll |
Se punkt 4.2.2.2 i denna underbilaga. |
PNC (partikelräknare) |
Se punkt 5.7.1.1 i denna underbilaga. |
Se punkt 5.7.1.3 i denna underbilaga. |
VPR (borttagare av flyktiga partiklar) |
Se punkt 5.7.2.1 i denna underbilaga. |
Se punkt 5.7.2 i denna underbilaga. |
Tabell A5/4
Kalibreringsintervaller för konstantvolymprovtagare (CVS)
CVS |
Intervall |
Kriterium |
CVS-flöde |
Efter översyn |
± 2 % |
Utspädningsflöde |
Årligen |
± 2 % |
Temperaturgivare |
Årligen |
± 1 °C |
Tryckgivare |
Årligen |
± 0,4 kPa |
Kontroll av insprutning |
Varje vecka |
± 2 % |
Tabell A5/5
Kalibreringsintervaller för miljödata
Klimat |
Intervall |
Kriterium |
Temperatur |
Årligen |
± 1 °C |
Fuktdagg |
Årligen |
± 5 % relativ luftfuktighet |
Omgivningstryck |
Årligen |
± 0,4 kPa |
Kylfläkt |
Efter översyn |
Enligt punkt 1.1.1 i denna underbilaga |
5.2 Förfaranden för kalibrering av analysator
5.2.1 |
Varje analysator ska kalibreras enligt instrumenttillverkarens anvisningar eller åtminstone så ofta som anges i tabell A5/3. |
5.2.2 |
Varje driftområde som normalt används ska linjäriseras genom följande förfarande:
|
5.3 Förfarande för kontroll av nollkalibrering och kalibrering av analysator
5.3.1 Varje driftområde som normalt används ska kontrolleras före varje analys i enlighet med punkterna 5.3.1.1 och 5.3.1.2 i denna underbilaga.
5.3.1.1 |
Kalibreringen ska kontrolleras med användning av en nollgas och en kalibreringsgas enligt punkt 1.2.14.2.3. i underbilaga 6. |
5.3.1.2 |
Efter provning ska nollgas och samma kalibreringsgas användas för en ny kontroll enligt punkt 1.2.14.2.4 i underbilaga 6. |
5.4 Förfarande för kontroll av flamjoniseringsdetektorns (FID) respons för kolväten
5.4.1 Optimering av detektorns respons
Flamjoniseringsdetektorn ska ställas in enligt instrumenttillverkarens anvisningar. Propan i luft ska användas i det vanligaste driftområdet.
5.4.2 Kalibrering av kolväteanalysatorn
5.4.2.1 |
Analysatorn ska kalibreras med användning av propan i luft och renad syntetisk luft. |
5.4.2.2 |
En kalibreringskurva ska bestämmas enligt beskrivningen i punkt 5.2.2 i denna underbilaga. |
5.4.3 Responsfaktorer för olika kolväten och rekommenderade gränsvärden
5.4.3.1 |
Responsfaktorn Rf för en viss kolväteförening är förhållandet mellan det avlästa C1-värdet på flamjoniseringsdetektorn och gascylinderns koncentration, uttryckt som ppm C1.
Provgasens koncentration ska ligga på en nivå som ger en respons på cirka 80 % av fullt skalutslag för driftområdet. Koncentrationen ska vara känd med en noggrannhet på ± 2 % i förhållande till en gravimetrisk standard uttryckt i volym. Dessutom ska gascylindern förkonditioneras i 24 h vid en temperatur på mellan 20 och 30 °C. |
5.4.3.2 |
Responsfaktorerna ska bestämmas när en analysator tas i bruk och därefter med samma intervall som för omfattande underhåll. De provgaser som ska användas och de responsfaktorer som rekommenderas är följande:
Propylen och renad luft: Toluen och renad luft: Dessa värden är relativa en Rf på 1,00 för propan och renad luft. |
5.5 Förfarande för provning av NOx-omvandlarens verkningsgrad
5.5.1 |
Med den provuppställning som visas i figur A5/15 och med hjälp av nedanstående förfarande ska verkningsgraden hos omvandlare för omvandling av NO2 till NO provas med en ozongenerator enligt följande:
|
5.6 Kalibrering av mikrogramvåg
5.6.1 |
Kalibreringen av den mikrogramvåg som används för vägning av partikelprovtagningsfilter ska kunna spåras till en nationell eller internationell standard. Vågen ska uppfylla de linearitetskrav som anges i punkt 4.2.2.2 i denna underbilaga. Linearitetskontrollen ska utföras minst var 12:e månad eller varje gång det har skett en reparation eller förändring av systemet som skulle kunna påverka kalibreringen. |
5.7 Kalibrering och validering av partikelprovtagningssystemet
Exempel på kalibrerings- och valideringsmetoder finns på:
http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29grpe/pmpFCP.html.
5.7.1 Kalibrering av partikelräknare
5.7.1.1 |
Godkännandemyndigheten ska säkerställa att det finns ett kalibreringscertifikat för partikelräknaren som påvisar överensstämmelse med en spårbar standard inom 13 månader före utsläppsprovningen. Mellan kalibreringarna ska antingen partikelräknarens räkningseffektivitet övervakas med avseende på försämringar eller så ska partikelräknarens veke rutinmässigt bytas var 6:e månad. Se figurerna A5/16 och A5/17. Partikelräknarens räkningseffektivitet får övervakas gentemot en referenspartikelräknare eller mot minst två andra mätningspartikelräknare. Om partikelräknaren rapporterar koncentrationer av partikelantal inom ± 10 % av det aritmetiska medelvärdet av koncentrationerna från referenspartikelräknaren, eller en grupp med två eller fler partikelräknare, ska partikelräknaren sedan anses vara stabil, och i annat fall behöver den underhållas. Om partikelräknaren övervakas gentemot två eller fler andra mätningspartikelräknare är det tillåtet att använda ett referensfordon som körs sekventiellt i olika provceller som alla har sin egen partikelräknare. |
Figur A5/16
Nominellt årligt förlopp för partikelräknare
Figur A5/17
Utökat årligt förlopp för partikelräknare (vid försenad fullständig kalibrering)
5.7.1.2 |
Partikelräknaren ska även kalibreras om och ett nytt kalibreringscertifikat utfärdas efter varje omfattande underhåll. |
5.7.1.3 |
Kalibreringen ska vara spårbar till en kalibreringsmetod enligt nationell eller internationell standard, genom att partikelräknarens respons under kalibrering jämförs med responsen för
|
5.7.1.3.1 |
I punkt 5.7.1.3 a i denna underbilaga ska kalibrering utföras med minst sex standardkoncentrationer så jämnt fördelade som möjligt över hela partikelräknarens mätområde. |
5.7.1.3.2 |
I punkt 5.7.1.3 b i denna underbilaga ska kalibrering utföras med minst sex standardkoncentrationer över hela partikelräknarens mätområde. Minst tre punkter ska vara vid koncentrationer under 1 000 per cm3, och övriga koncentrationer ska vara linjärt fördelade mellan 1 000 per cm3 och det högsta värdet i partikelräknarens intervall för räkning av enskilda partiklar. |
5.7.1.3.3 |
I punkt 5.7.1.3 a och b i denna underbilaga ska de valda punkterna omfatta en nominell punkt med koncentrationen noll som åstadkoms genom att HEPA-filter av minst klass H13 enligt EN 1822:2008, eller med likvärdig prestanda, fästs vid varje instruments inlopp. När ingen kalibreringsfaktor tillämpas på den partikelräknare som kalibreras ska uppmätta koncentrationer ligga inom ± 10 % av standardkoncentrationen för varje koncentration, med undantag för nollpunkten, och i annat fall ska den partikelräknare som kalibreras underkännas. Gradienten av en linjär regression enligt minstakvadratmetoden av de två datauppsättningarna ska beräknas och registreras. En kalibreringsfaktor som är lika med det reciproka värdet av gradienten ska tillämpas på den partikelräknare som kalibreras. Responslineariteten beräknas som kvadraten av Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient r för de två datauppsättningarna och ska vara lika med eller större än 0,97. Vid beräkningen av både gradienten och r2 ska den linjära regressionen tvingas genom origo (nollkoncentration på båda instrumenten). |
5.7.1.4 |
Kalibreringen ska även omfatta en kontroll, i enlighet med kraven i punkt 4.3.1.3.4 h i denna underbilaga, av partikelräknarens detekteringseffektivitet för partiklar med en elektrisk rörlighetsdiameter på 23 nm. En kontroll av räkningseffektiviteten med 41 nm-partiklar krävs inte. |
5.7.2 Kalibrering/validering av borttagare av flyktiga partiklar (VPR)
5.7.2.1 |
Kalibrering av partikelkoncentrationsreduktionsfaktorer för partikelborttagaren över hela området av utspädningsinställningar, vid instrumentets fasta nominella drifttemperaturer, ska krävas när enheten är ny och efter varje omfattande underhåll. Kravet på regelbunden validering av partikelborttagarens partikelkoncentrationsreduktionsfaktor är begränsat till en kontroll vid en enskild inställning, vanligtvis den inställning som används vid mätning på fordon som är utrustade med partikelfilter. Godkännandemyndigheten ska säkerställa att det finns ett kalibrerings- eller valideringscertifikat för partikelborttagaren som utfärdats inom en period på 6 månader före utsläppsprovningen. Om partikelborttagaren är utrustad med temperaturövervakningslarm tillåts ett valideringsintervall på 13 månader.
Det rekommenderas att partikelborttagaren kalibreras och valideras som en komplett enhet. Partikelborttagaren ska karakteriseras av en partikelkoncentrationsreduktionsfaktor för fasta partiklar med en elektrisk rörlighetsdiameter på 30, 50 och 100 nm. Partikelkoncentrationsreduktionsfaktorerna fr(d) för partiklar med en elektrisk rörlighetsdiameter på 30 och 50 nm får inte vara mer än 30 respektive 20 % högre, och inte mer än 5 % lägre, än för partiklar med en elektrisk rörlighetsdiameter på 100 nm. För validering ska det aritmetiska medelvärdet av partikelkoncentrationsreduktionsfaktorn ligga inom ± 10 % av det aritmetiska medelvärdet av partikelkoncentrationsreduktionsfaktorn som bestämts vid den preliminära kalibreringen av partikelborttagaren. |
5.7.2.2 |
Provningsaerosolen vid dessa mätningar ska vara fasta partiklar med elektrisk rörlighetsdiameter på 30, 50 och 100 nm och en koncentration på minst 5 000 partiklar per cm3 vid partikelborttagarens inlopp. Alternativt får en polydispers aerosol med en mediandiameter på 50 nm för den elektriska rörligheten användas för validering. Provaerosolen ska vara termiskt stabil vid partikelborttagarens drifttemperaturer. Koncentrationerna av partikelantal ska mätas uppströms och nedströms komponenterna.
Partikelkoncentrationsreduktionsfaktorn för varje monodispers partikelstorlek fr (di) ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
|
Nin(di) och Nout(di) ska korrigeras till samma förhållanden.
Det aritmetiska medelvärdet av partikelkoncentrationsreduktionsfaktorn vid en viss utspädningsinställning ska beräknas med hjälp av ekvationen
Om en polydispers 50 nm-aerosol används för validering ska det aritmetiska medelvärdet av partikelkoncentrationsreduktionsfaktorn vid den utspädningsinställning som används för validering beräknas med hjälp av ekvationen
där
Nin |
är koncentrationen av partikelantal uppströms, |
Nout |
är koncentrationen av partikelantal nedströms. |
5.7.2.3 |
Partikelborttagaren ska kunna uppvisa en eliminering på över 99,0 % av partiklar av tetrakontan (CH3(CH2)38CH3) med minst 30 nm elektrisk rörlighetsdiameter med en inloppskoncentration ≥ 10 000 per cm3 under drift vid den minsta utspädningsinställningen och tillverkarens rekommenderade drifttemperatur. |
5.7.3 Förfaranden för kontroll av system för mätning av antal partiklar
5.7.3.1 |
Varje månad ska flödet in i partikelräknaren rapportera ett uppmätt värde inom 5 % av partikelräknarens nominella flöde vid kontroll med en kalibrerad flödesmätare. |
5.8 Blandningsanordningens noggrannhet
Om en gasdelare används för att utföra de kalibreringar som anges i punkt 5.2 i denna underbilaga ska blandningsanordningens noggrannhet vara sådan att koncentrationerna i de utspädda kalibreringsgaserna kan bestämmas med en noggrannhet på ± 2 %. En kalibreringskurva ska kontrolleras genom en kontroll vid mitten av intervallet enligt punkt 5.3 i denna underbilaga. En kalibreringsgas med en koncentration under 50 % av analysatorns mätområde ska ligga inom 2 % av den certifierade koncentrationen.
6. Referensgaser
6.1 Rena gaser
6.1.1 |
Alla värden i ppm avser V-ppm (vpm) |
6.1.2 |
Följande rena gaser ska vid behov finnas tillgängliga för kalibrering och drift:
|
6.2 Kalibreringsgaser
6.2.1 |
Den verkliga koncentrationen av en kalibreringsgas ska ligga inom ± 1 % av det angivna värdet eller enligt nedanstående.
Gasblandningar med följande sammansättningar ska finnas tillgängliga med bulkgasspecifikationer enligt punkt 6.1.2.1 eller 6.1.2.2 i denna underbilaga:
|
Underbilaga 6
Förfaranden och förhållanden för provningar av typ 1
1. Förfaranden och förhållanden för provning
1.1 Beskrivning av provningarna
1.1.1 Provningen av typ 1 används för att kontrollera utsläppen av gasformiga föreningar, partikelmassa, partikelantal, CO2-massutsläpp, bränsleförbrukning, elenergiförbrukning och elektriska räckvidder under den tillämpliga WLTP-provningscykeln.
1.1.1.1 Provningarna ska utföras enligt den metod som beskrivs i punkt 1.2 i denna underbilaga eller punkt 3 i underbilaga 8 för fordon med endast eldrift, hybridelfordon och hybridfordon med komprimerad vätgas och bränsleceller. Provtagning och analys av avgaser, partikelmassa och partiklar ska ske med de föreskrivna metoderna.
1.1.2 Antalet provningar ska bestämmas enligt flödesschemat i figur A6/1. Gränsvärdet är det högsta tillåtna värdet för respektive kriterieförorening enligt de kriterier som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.
1.1.2.1 Flödesschemat i figur A6/1 ska endast tillämpas på hela den tillämpliga WLTP-provningscykeln och inte på enskilda faser.
1.1.2.2 Provningsresultaten ska vara värdena efter det att korrigering utifrån energiförändringar i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, Ki-korrigering och ATCT-korrigering har tillämpats.
1.1.2.3 Bestämning av värden för hel cykel
1.1.2.3.1 |
Om en kriterieutsläppsgräns överskrids under någon provning ska fordonet underkännas. |
1.1.2.3.2 |
Beroende på fordonstyp ska tillverkaren i tillämpliga fall uppge värdet för hela cykeln för CO2-massutsläpp, elenergiförbrukning, bränsleförbrukning för ej externt laddbara bränslecellshybridfordon samt PER och AER enligt tabell A6/1. |
1.1.2.3.3 |
Det angivna värdet för elförbrukning för externt laddbara hybridelfordon under laddningstömmande driftsförhållanden får inte bestämmas enligt figur A6/1. Det ska utgöra typgodkännandevärde om det angivna CO2-värdet godtas som godkännandevärde. Om så inte är fallet ska det uppmätta värdet för elenergiförbrukningen utgöra typgodkännandevärde. |
1.1.2.3.4 |
Om alla kriterier på rad 1 i tillämplig A6/2-tabell uppfylls efter den första provningen ska alla värden som tillverkaren har uppgett godtas som typgodkännandevärde. Om något av kriterierna på rad 1 i tillämplig A6/2-tabell inte uppfylls ska en andra provning utföras med samma fordon. |
1.1.2.3.5 |
Efter den andra provningen ska det aritmetiska medelvärdet av de två provningarna beräknas. Om alla kriterier på rad 2 i tillämplig A6/2-tabell uppfylls genom detta aritmetiska medelvärde ska alla värden som tillverkaren har uppgett godtas som typgodkännandevärde. Om något av kriterierna på rad 2 i tillämplig A6/2-tabell inte uppfylls ska en tredje provning utföras med samma fordon. |
1.1.2.3.6 |
Efter den tredje provningen ska det aritmetiska medelvärdet av de tre provningarna beräknas. För alla parametrar som uppfyller motsvarande kriterium på rad 3 i tillämplig A6/2-tabell ska det angivna värdet utgöra typgodkännandevärde. För eventuella parametrar som inte uppfyller motsvarande kriterium på rad 3 i tillämplig A6/2-tabell ska det aritmetiska medelvärdet utgöra typgodkännandevärde. |
1.1.2.3.7 |
Om något av kriterierna i tillämplig A6/2-tabell inte är uppfyllt efter den första eller andra provningen får värdena, på tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande, på nytt förklaras som högre värden för utsläpp eller förbrukning, eller som lägre värden för elektriska räckvidder, i syfte att minska antalet erforderliga provningar för typgodkännande. |
1.1.2.3.8 |
Bestämning av dCO21, dCO22 och dCO23. |
1.1.2.3.8.1 |
Utan att det påverkar kravet i punkt 1.1.2.3.8.2 ska följande värden för dCO21, dCO22 och dCO23 användas i samband med kriterierna för antalet provningar i tabell A6/2: |
dCO21 = 0,990
dCO22 = 0,995
dCO23 = 1,000
1.1.2.3.8.2 |
Om den laddningstömmande provningen av typ 1 för externt laddbara hybridelfordon består av två eller fler tillämpliga WLTP-provningscykler och dCO2x understiger 1,0 ska dCO2x-värdet ersättas med 1,0. |
1.1.2.3.9 |
Om ett provningsresultat eller ett genomsnitt av provningsresultat har tagits och bekräftats som typgodkännandevärde ska detta resultat hänvisas till som ”angivet värde” för ytterligare beräkningar.
Tabell A6/1 Tillämpliga regler för en tillverkares angivna värden (värden för hel cykel) (1)
|
Figur A6/1
Flödesschema för antalet provningar av typ 1
Text av bilden
Tabell A6/2
Kriterier för antalet provningar
För laddningsbevarande provning av typ 1 för fordon med förbränningsmotor, ej externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon.
|
Provning |
Bedömningsparameter |
Kriterieutsläpp |
MCO2 |
Rad 1 |
Första provningen |
Resultat av första provningen |
≤ förordningens gränsvärde × 0,9 |
≤ angivet värde × dCO21 |
Rad 2 |
Andra provningen |
Aritmetiskt medelvärde av resultaten av första och andra provningen |
≤ förordningens gränsvärde × 1,0 (4) |
≤ angivet värde × dCO22 |
Rad 3 |
Tredje provningen |
Aritmetiskt medelvärde av resultaten av tre provningar |
≤ förordningens gränsvärde × 1,0 (4) |
≤ angivet värde × dCO23 |
För laddningstömmande provning av typ 1 för externt laddbara hybridelfordon.
|
Provning |
Bedömningsparameter |
Kriterieutsläpp |
MCO2,CD |
AER |
Rad 1 |
Första provningen |
Resultat av första provningen |
≤ förordningens gränsvärde × 0,9 (5) |
≤ angivet värde × dCO21 |
≥ angivet värde × 1,0 |
Rad 2 |
Andra provningen |
Aritmetiskt medelvärde av resultaten av första och andra provningen |
≤ förordningens gränsvärde × 1,0 (6) |
≤ angivet värde × dCO22 |
≥ angivet värde × 1,0 |
Rad 3 |
Tredje provningen |
Aritmetiskt medelvärde av resultaten av tre provningar |
≤ förordningens gränsvärde × 1,0 (6) |
≤ angivet värde × dCO23 |
≥ angivet värde × 1,0 |
För fordon med endast eldrift
|
Provning |
Bedömningsparameter |
Elenergiförbrukning |
PER |
Rad 1 |
Första provningen |
Resultat av första provningen |
≤ angivet värde × 1,0 |
≥ angivet värde × 1,0 |
Rad 2 |
Andra provningen |
Aritmetiskt medelvärde av resultaten av första och andra provningen |
≤ angivet värde × 1,0 |
≥ angivet värde × 1,0 |
Rad 3 |
Tredje provningen |
Aritmetiskt medelvärde av resultaten av tre provningar |
≤ angivet värde × 1,0 |
≥ angivet värde × 1,0 |
För ej externt laddbara bränslecellshybridfordon
|
Provning |
Bedömningsparameter |
FCCS |
Rad 1 |
Första provningen |
Resultat av första provningen |
≤ angivet värde × 1,0 |
Rad 2 |
Andra provningen |
Aritmetiskt medelvärde av resultaten av första och andra provningen |
≤ angivet värde × 1,0 |
Rad 3 |
Tredje provningen |
Aritmetiskt medelvärde av resultaten av tre provningar |
≤ angivet värde × 1,0 |
1.1.2.4 Bestämning av fasspecifika värden
1.1.2.4.1 Fasspecifikt värde för CO2
1.1.2.4.1.1 |
Efter att det angivna värdet för CO2-massutsläpp för hela cykeln har godtagits ska det aritmetiska medelvärdet av de fasspecifika värdena i provningsresultaten i g/km multipliceras med justeringsfaktorn CO2_AF för att kompensera för skillnaden mellan det angivna värdet och provningsresultaten. Detta korrigerade värde ska vara typgodkännandevärdet för CO2. |
där
där
|
är det aritmetiska medelvärdet av CO2-massutsläppet för L-fasens provningsresultat, i g/km, |
|
är det aritmetiska medelvärdet av CO2-massutsläppet för M-fasens provningsresultat, i g/km, |
|
är det aritmetiska medelvärdet av CO2-massutsläppet för H-fasens provningsresultat, i g/km, |
|
är det aritmetiska medelvärdet av CO2-massutsläppet för exH-fasens provningsresultat, i g/km, |
DL |
är den teoretiska sträckan i fas L, i km, |
DM |
är den teoretiska sträckan i fas M, i km, |
DH |
är den teoretiska sträckan i fas H, i km, |
DexH |
är den teoretiska sträckan i fas exH, i km. |
1.1.2.4.1.2 |
Om det angivna värdet för CO2-massutsläpp för hela cykeln inte godtas ska det fasspecifika typgodkännandevärdet för CO2-massutsläppet beräknas genom att man tar det aritmetiska medelvärdet av alla provningsresultat för respektive fas. |
1.1.2.4.2 Fasspecifika värden för bränsleförbrukning
1.1.2.4.2.1 |
Bränsleförbrukningen ska beräknas genom det fasspecifika CO2-massutsläppet med hjälp av ekvationerna i punkt 1.1.2.4.1 i denna underbilaga och det aritmetiska medelvärdet av utsläppen. |
1.1.2.4.3 Fasspecifika värden för elenergiförbrukning, PER och AER.
1.1.2.4.3.1 |
Den fasspecifika elenergiförbrukningen och de fasspecifika elektriska räckvidderna beräknas genom att man tar det aritmetiska medelvärdet av de fasspecifika värdena i provningsresultatet (provningsresultaten), utan justeringsfaktor. |
1.2 Förhållanden för provning av typ 1
1.2.1 Översikt
1.2.1.1 Provningen av typ 1 ska utgöras av föreskrivna sekvenser av dynamometerförberedelse, tankning, stabilisering och driftsförhållanden.
1.2.1.2 Provningen av typ 1 ska bestå av att fordonet körs på en chassidynamometer med tillämplig WLTC-cykel för interpoleringsfamiljen. En proportionell del av de utspädda avgasutsläppen ska kontinuerligt samlas upp med en konstantvolymprovtagare för efterföljande analys.
1.2.1.3 Bakgrundskoncentrationerna ska mätas för alla föreningar för vilka mätning av utspädda massutsläpp sker. För provning av avgasutsläpp innebär detta att provtagning och analys av utspädningsluften krävs.
1.2.1.3.1 Mätning av bakgrundsnivå av partikelmassa
1.2.1.3.1.1 |
Om tillverkaren begär att antingen utspädningsluftens eller utspädningstunnelns bakgrundsnivåer av partikelmassa dras av från utsläppsmätningarna ska dessa bakgrundsnivåer bestämmas enligt de förfaranden som anges i punkterna 1.2.1.3.1.1.1–1.2.1.3.1.1.3 i denna underbilaga. |
1.2.1.3.1.1.1 |
Högsta tillåtna korrigering av bakgrundsnivå ska vara en massa på filtret som motsvarar 1 mg/km vid flödeshastigheten för provningen. |
1.2.1.3.1.1.2 |
Om bakgrundsnivån överskrider denna nivå ska standardvärdet 1 mg/km dras av. |
1.2.1.3.1.1.3 |
Om resultatet blir negativt när bakgrundsbidraget dras av, ska bakgrundsnivån anses vara noll. |
1.2.1.3.1.2 |
Bakgrundsnivån av partikelmassa i utspädningsluften ska bestämmas genom att filtrerad utspädningsluft leds genom partikelbakgrundsfiltret. Luften ska tas från en punkt omedelbart nedströms utspädningsluftfiltren. Bakgrundsnivån i g/m3 ska bestämmas som ett glidande aritmetiskt medelvärde av minst 14 mätningar med minst en mätning per vecka. |
1.2.1.3.1.3 |
Bakgrundsnivån av partikelmassa i utspädningstunneln ska bestämmas genom att filtrerad utspädningsluft leds genom partikelbakgrundsfiltret. Luften ska tas från samma punkt där provtagningen av partikelmassa sker. Om sekundär utspädning används för provningen ska systemet för sekundär utspädning vara aktivt för bakgrundsmätning. En mätning får göras på provningsdagen, antingen före eller efter provningen. |
1.2.1.3.2 Bestämning av antal bakgrundspartiklar
1.2.1.3.2.1 |
Om en tillverkare begär en korrigering av bakgrundsvärdet ska bakgrundsnivåerna bestämmas enligt följande: |
1.2.1.3.2.1.1 |
Bakgrundsvärdet kan antingen beräknas eller mätas. Den högsta tillåtna bakgrundskorrigeringen ska ha samband med högsta tillåtna läckage i partikelräkningssystemet (0,5 partiklar per cm3), skalat från partikelkoncentrationsreduktionsfaktorn, PCRF, och det CVS-flöde som används under den faktiska provningen. |
1.2.1.3.2.1.2 |
Antingen godkännandemyndigheten eller tillverkaren får kräva att faktiska bakgrundsmätningar används i stället för beräknade. |
1.2.1.3.2.1.3 |
Om resultatet blir negativt när bakgrundsbidraget dras av, ska antalet utsläppta partiklar anses vara noll. |
1.2.1.3.2.2 |
Bakgrundsnivån av partikelantal i utspädningsluften ska bestämmas genom provtagning av filtrerad utspädningsluft. Luften ska tas från en punkt omedelbart nedströms utspädningsluftfiltren in i partikelräkningssystemet. Bakgrundsnivåerna i partiklar per cm3 ska bestämmas som ett glidande aritmetiskt medelvärde av minst 14 mätningar med minst en mätning per vecka. |
1.2.1.3.2.3 |
Bakgrundsnivån av partikelantal i utspädningstunneln ska bestämmas genom provtagning av filtrerad utspädningsluft. Luften ska tas från samma punkt som provtagningen av antal utsläppta partiklar. Om sekundär utspädning används för provningen ska systemet för sekundär utspädning vara aktivt för bakgrundsmätning. En mätning får utföras på provningsdagen, antingen före eller efter provningen, med hjälp av den faktiska partikelkoncentrationsreduktionsfaktorn (PCRF) och det CVS-flöde som används under provningen. |
1.2.2 Allmän utrustning i provcellen
1.2.2.1 Parametrar som ska mätas
1.2.2.1.1 Följande temperaturer ska gå att mäta med en noggrannhet på ± 1,5 °C:
a) |
Omgivningsluften i provcellen. |
b) |
Utspädnings- och provtagningssystemtemperaturer enligt vad som krävs för de utsläppsmätningssystem som anges i underbilaga 5. |
1.2.2.1.2 Lufttrycket ska gå att mäta med en upplösning på ± 0,1 kPa.
1.2.2.1.3 Den specifika fuktigheten H ska gå att mäta med en upplösning på ± 1 g H2O/kg torr luft.
1.2.2.2 Provcell och stabiliseringsområde
1.2.2.2.1 Provcell
1.2.2.2.1.1 |
Provcellen ska ha ett temperaturbörvärde på 23 °C. Toleransen för det faktiska värdet ska ligga inom ± 5 °C. Lufttemperatur och luftfuktighet ska mätas vid utloppet till provkammarens kylfläkt med en frekvens av minst 1 Hz. Uppgifter om temperatur vid provningens början finns i punkt 1.2.8.1 i underbilaga 6. |
1.2.2.2.1.2 |
Den specifika fuktigheten H hos antingen luften i provcellen eller motorns inloppsluft ska vara sådan att
|
1.2.2.2.1.3 |
Fuktigheten ska mätas kontinuerligt med en frekvens av minst 1 Hz. |
1.2.2.2.2 Stabiliseringsområde
Stabiliseringsområdet ska ha ett temperaturbörvärde på 23 °C och toleransen för det faktiska värdet ska ligga inom ± 3 °C för ett 5 minuters löpande aritmetiskt medelvärde och får inte uppvisa en systematisk avvikelse från börvärdet. Temperaturen ska mätas kontinuerligt med en frekvens av minst 1 Hz.
1.2.3 Provfordon
1.2.3.1 Allmänt
Samtliga komponenter i provfordonet ska överensstämma med tillverkningsserien eller, om fordonet skiljer sig från tillverkningsserien, så ska en fullständig beskrivning föras in i alla relevanta provningsrapporter. När provfordonet väljs ut ska tillverkaren och godkännandemyndigheten komma överens om vilken fordonsmodell som är representativ för interpoleringsfamiljen.
Vid mätning av utsläpp ska det vägmotstånd som bestäms med provfordon H tillämpas. För en vägmotståndsmatrisfamilj ska det vägmotstånd som beräknats för fordon HM enligt punkt 5.1 i underbilaga 4 tillämpas för mätning av utsläpp.
Om interpoleringsmetoden används på tillverkarens begäran (se punkt 3.2.3.2 i underbilaga 7) ska ytterligare en mätning av utsläpp göras med det vägmotstånd som bestämts med fordon L. Provningar av fordon H och L ska utföras med samma provfordon och provningen ska ske med det kortaste slutliga utväxlingsförhållandet i interpoleringsfamiljen. För en vägmotståndsmatrisfamilj ska ytterligare en utsläppsmätning göras med det vägmotstånd som beräknats för fordon LM enligt punkt 5.1 i underbilaga 4.
1.2.3.2 CO2-interpoleringsområde
Interpoleringsmetoden ska endast användas om skillnaden i CO2 mellan provfordon L och H ligger mellan minst 5 och högst 30 g/km eller 20 % av CO2-utsläppen från fordon H, beroende på vilket värde som är lägst.
På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får interpoleringslinjen extrapoleras till högst 3 g/km över fordonets CO2-utsläpp och/eller under CO2-utsläppet från fordon L. Denna utökning är endast giltig inom de absoluta gränserna för det interpoleringsområde som anges ovan.
Denna punkt är inte tillämplig för skillnaden i CO2 mellan fordon HM och LM i en vägmotståndsmatrisfamilj.
1.2.3.3 Inkörning
Fordonet ska vara i gott tekniskt skick. Det ska ha körts in och ha gått mellan 3 000 och 15 000 km före provningen. Inkörning av motor, transmission och fordon ska ske i enlighet med tillverkarens rekommendationer.
1.2.4 Inställningar
1.2.4.1 Inställningar och kontroll av dynamometern ska ske enligt underbilaga 4.
1.2.4.2 Dynamometerdrift
1.2.4.2.1 |
Hjälpanordningar ska vara avstängda eller inaktiverade medan dynamometern är i gång, såvida de inte behöver användas. |
1.2.4.2.2 |
Fordonets dynamometerdriftläge, om ett sådant finns, ska aktiveras enligt tillverkarens anvisningar (t.ex. genom användning av fordonets rattknappar i en viss ordning, med tillverkarens verkstadsprovare eller genom borttagning av en säkring).
Tillverkaren ska förse godkännandemyndigheten med en förteckning över de inaktiverade anordningarna och en motivering till inaktiveringen. Dynamometerns driftläge ska godkännas av godkännandemyndigheten och användningen av ett dynamometerdriftläge ska föras in i alla relevanta provningsrapporter. |
1.2.4.2.3 |
Dynamometerns driftläge får inte aktivera, modulera, fördröja eller inaktivera driften av någon del som påverkar utsläpp och bränsleförbrukning under provningsförhållandena. Alla anordningar som påverkar driften av en chassidynamometer ska ställas in så att korrekt drift säkerställs. |
1.2.4.2.4 |
Om provfordonet provas i tvåhjulsdriftläge ska provningen ske på en chassidynamometer med en axel som uppfyller kraven i punkt 2 i underbilaga 5. På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får fordonet provas på en chassidynamometer med dubbla axlar. |
1.2.4.2.5 |
Om provfordonet provas i ett läge som under WLTP-förhållanden skulle medföra delvis eller permanent fyrhjulsdrift under den tillämpliga cykeln ska provfordonet provas på en chassidynamometer med dubbla axlar som uppfyller kraven i punkt 2.3 i underbilaga 5.
På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får fordonet provas på en chassidynamometer med en axel om följande villkor uppfylls:
|
1.2.4.3 Fordonets avgassystem får inte uppvisa några läckor som kan minska den mängd gas som samlas upp.
1.2.4.4 Inställningarna av framdrivningssystemet och fordonets manöverreglage ska vara de som tillverkaren föreskriver för serietillverkning.
1.2.4.5 Däcken ska vara av en typ som fordonstillverkaren har angett som originalutrustning. Däcktrycket får ökas med upp till 50 % över det tryck som anges i punkt 4.2.2.3 i underbilaga 4. Samma däcktryck ska användas för inställning av dynamometern och för all efterföljande provning. Det däcktryck som används ska föras in i alla relevanta provningsrapporter:
1.2.4.6 Referensbränsle
1.2.4.6.1 |
Vid provningen ska det referensbränsle som anges i bilaga IX användas. |
1.2.4.7 Förberedelse av provfordonet
1.2.4.7.1 |
Fordonet ska stå ungefär horisontellt under provningen så att eventuell onormal spridning av bränslet undviks. |
1.2.4.7.2 |
Vid behov ska tillverkaren tillhandahålla ytterligare tillbehör och anpassningsdon som krävs för att den eller de fordonsmonterade bränsletankarna ska kunna tömmas på bränsle från lägsta möjliga punkt, och för att avgasprover ska kunna samlas upp. |
1.2.4.7.3 |
För provtagning av partikelmassautsläpp under en provning där regenereringsanordningen är i ett stabiliserat lastförhållande (dvs. ingen regenerering av fordonet pågår) rekommenderas att fordonet har tillryggalagt > 1/3 av körsträckan mellan planerade regenereringar eller att den periodiskt regenererande anordningen har utsatts för motsvarande last utanför fordonet. |
1.2.5 Förberedande provningscykler
1.2.5.1 |
Förberedande provningscykler får genomföras på tillverkarens begäran för att följa hastighetskurvan inom föreskrivna gränser. |
1.2.6 Förkonditionering av provfordonet
1.2.6.1 Bränsletanken (bränsletankarna) ska fyllas med det angivna provningsbränslet. Om det befintliga bränslet i bränsletanken (bränsletankarna) inte överensstämmer med specifikationerna i punkt 1.2.4.6 i denna underbilaga ska det befintliga bränslet tömmas ut före bränslepåfyllningen. Systemet för begränsning av avdunstningsutsläpp ska varken urluftas eller belastas på ett onormalt sätt.
1.2.6.2 Laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemet ska laddas helt före den förkonditionerande provningscykeln. På tillverkarens begäran får laddningen hoppas över före förkonditionering. Det uppladdningsbara energilagringssystemet får inte laddas igen före den officiella provningen.
1.2.6.3 Provfordonet ska flyttas till provcellen och de förfaranden som anges i punkterna 1.2.6.3.1–1.2.6.3.9 ska utföras.
1.2.6.3.1 |
Provfordonet ska köras eller skjutas upp på en dynamometer och köras genom tillämpliga WLTC-cykler. Fordonet behöver inte vara kallt, och det får användas för inställning av dynamometerbelastningen. |
1.2.6.3.2 |
Dynamometerns belastning ska ställas in enligt punkterna 7 och 8 i underbilaga 4. |
1.2.6.3.3 |
Under förkonditioneringen ska provcellens temperatur vara samma som den som anges för provning av typ 1 (punkt 1.2.2.2.1 i denna underbilaga). |
1.2.6.3.4 |
Drivhjulens däcktryck ska ställas in enligt punkt 1.2.4.5 i denna underbilaga. |
1.2.6.3.5 |
Mellan provningarna med det första och det andra gasformiga referensbränslet ska fordon med gnisttändningsmotor som drivs med motorgas eller naturgas/biometan, eller som är så utrustade att de kan drivas med antingen bensin, motorgas eller naturgas/biometan, förkonditioneras på nytt före provningen med det andra referensbränslet. |
1.2.6.3.6 |
För förkonditionering ska tillämplig WLTC-cykel köras. Motorn ska startas och köras enligt punkt 1.2.6.4 i denna underbilaga.
Dynamometern ska ställas in enligt underbilaga 4. |
1.2.6.3.7 |
På tillverkarens eller godkännandemyndighetens begäran får ytterligare WLTC-cykler genomföras i syfte att stabilisera fordonet och dess styrsystem. |
1.2.6.3.8 |
Omfattningen av sådan ytterligare förkonditionering ska föras in i alla relevanta provningsrapporter. |
1.2.6.3.9 |
På en provningsanläggning där det kan finnas risk för att provning av ett fordon med låga utsläpp av partikelmassa påverkas av restpartiklar från en tidigare provning av ett fordon med höga utsläpp av partikelmassa, rekommenderas för förkonditionering av provtagningsutrustningen en körcykel med konstant hastighet på 120 km/h i 20 min med ett fordon med låga utsläpp av partikelmassa. Körning under längre tid och/eller med högre hastighet är vid behov tillåtet för förkonditionering av provtagningsutrustningen. Bakgrundsmätningarna i utspädningstunneln ska göras efter förkonditionering av tunneln och före efterföljande fordonsprovningar. |
1.2.6.4 Förfarandet för start av framdrivningssystemet ska påbörjas med hjälp av de anordningar som tillhandahålls för detta ändamål i enlighet med tillverkarens anvisningar.
Byte av driftläge under provningen som ej initierats av fordonet ska inte tillåtas såvida inget annat anges.
1.2.6.4.1 |
Om påbörjandet av förfarandet för start av framdrivningssystemet misslyckas, t.ex. för att motorn inte startar som förväntat eller fordonet uppvisar ett startfel, är provningen ogiltig, och förkonditioneringsprovningarna ska upprepas och en ny provning utföras. |
1.2.6.4.2 |
Cykeln inleds när starten av framdrivningssystemet påbörjas. |
1.2.6.4.3 |
När motorgas eller naturgas/biometan används som bränsle är det tillåtet att motorn startas på bensin och efter en förutbestämd tidsperiod, som inte kan ändras av föraren, automatiskt övergår till drift med motorgas eller naturgas/biometan. |
1.2.6.4.4 |
Under fordonets stillastående-/tomgångsfaser ska bromsarna ansättas med tillräcklig kraft för att förhindra att drivhjulen snurrar. |
1.2.6.4.5 |
Under provningen ska hastigheten mätas mot tiden eller samlas in av datainsamlingssystemet med en frekvens av minst 1 Hz, så att den faktiska hastigheten under körningen kan bedömas. |
1.2.6.4.6 |
Den faktiska sträcka som fordonet har kört ska föras in i alla relevanta provningsformulär för varje WLTC-fas. |
1.2.6.5 Användning av transmissionen
1.2.6.5.1 Manuell transmission
De bestämmelser om växling som anges i underbilaga 2 ska följas. Fordon som provas enligt underbilaga 8 ska köras i enlighet med punkt 1.5 i den underbilagan.
Fordon som inte kan uppnå de värden för acceleration och högsta hastighet som krävs för den tillämpliga WLTC-cykeln ska köras med gasreglaget fullt aktiverat tills de på nytt uppnår önskad hastighetskurva. Avvikelser från hastighetskurvan under dessa omständigheter ska inte leda till att provningen ogiltigförklaras. Avvikelser från körcykeln ska föras in i alla relevanta provningsformulär.
1.2.6.5.1.1 |
De toleranser som anges i punkt 1.2.6.6 i denna underbilaga ska gälla. |
1.2.6.5.1.2 |
Växlingen ska påbörjas och avslutas inom ± 1,0 s av den föreskrivna växlingspunkten. |
1.2.6.5.1.3 |
Kopplingen ska tryckas ned inom ± 1,0 s av den föreskrivna kopplingspunkten. |
1.2.6.5.2 Automatisk transmission
1.2.6.5.2.1 |
Fordon som är utrustade med automatisk transmission ska provas i det dominerande läget. Gasreglaget ska användas på ett sådant sätt att hastighetskurvan följs noggrant. |
1.2.6.5.2.2 |
Fordon som är utrustade med automatisk transmission med förarvalbara lägen ska uppfylla gränsvärdena för kriterieutsläpp i alla automatiska växlingslägen som används för körning framåt. Tillverkaren ska lämna lämpliga bevis till godkännandemyndigheten. På grundval av teknisk bevisning som tillverkaren tillhandahåller och med godkännandemyndighetens samtycke ska de särskilda förvarvalbara lägena för mycket speciella, begränsade ändamål inte beaktas (t.ex. underhållsläge eller krypläge). |
1.2.6.5.2.3 |
Tillverkaren ska till godkännandemyndigheten lämna bevis på att det finns ett läge som uppfyller kraven i punkt 3.5.9 i denna bilaga. Med godkännandemyndighetens samtycke får det dominerande läget användas som enda läge för bestämning av kriterieutsläpp, CO2-utsläpp och bränsleförbrukning. Trots förekomsten av ett dominerande läge ska gränsvärdena för kriterieutsläpp uppfyllas i samtliga berörda automatiska växlingslägen som används för körning framåt, enligt beskrivningen i punkt 1.2.6.5.2.2 i denna underbilaga. |
1.2.6.5.2.4 |
Om fordonet inte har något dominerande läge eller godkännandemyndigheten inte har samtyckt till att det begärda dominerande läget används som dominerande läge, ska fordonet provas i det bästa tänkbara och det sämsta tänkbara läget för kriterieutsläpp, CO2-utsläpp och bränsleförbrukning. Bästa och sämsta tänkbara läge ska identifieras genom det tillhandahållna beviset på CO2-utsläpp och bränsleförbrukning i alla lägen. CO2-utsläppen och bränsleförbrukningen ska vara det aritmetiska medelvärdet av provningsresultaten i båda lägena. Provningsresultaten för båda lägena ska föras in i alla relevanta provningsrapporter: Trots användningen av ett bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge för provning, ska gränsvärdena för kriterieutsläpp uppfyllas i samtliga berörda automatiska växlingslägen som används för körning framåt, enligt beskrivningen i punkt 1.2.6.5.2.2 i denna underbilaga. |
1.2.6.5.2.5 |
De toleranser som anges i punkt 1.2.6.6 i denna underbilaga ska gälla.
Efter den inledande aktiveringen får växelväljaren inte manövreras någon gång under provningen. Inledande aktivering ska göras 1 s innan den första accelerationen påbörjas. |
1.2.6.5.2.6 |
Fordon med automatisk transmission som har ett manuellt läge ska provas enligt punkt 1.2.6.5.2 i denna underbilaga. |
1.2.6.6 Toleranser för hastighetskurvan
Följande toleranser mellan den faktiska fordonshastigheten och den hastighet som föreskrivs i de tillämpliga provcyklerna ska tillåtas. Toleranserna får inte visas för föraren:
a) |
Övre gräns: 2,0 km/h högre än kurvans högsta punkt inom ± 1,0 s från den angivna tidpunkten. |
b) |
Nedre gräns: 2,0 km/h lägre än kurvans lägsta punkt inom ± 1,0 s från den angivna tidpunkten. |
Se figur A6/2.
Större hastighetstoleranser än dem som föreskrivs ska godtas förutsatt att toleranserna aldrig överskrids med mer än 1 s vid något tillfälle.
Det får inte förekomma fler än tio sådana avvikelser per provning.
Figur A6/2
Toleranser för hastighetskurvan
1.2.6.7 Accelerationer
1.2.6.7.1 |
Fordonet ska köras med den gasreglagerörelse som krävs för att hastighetskurvan ska följas noggrant. |
1.2.6.7.2 |
Fordonet ska köras på ett mjukt sätt och representativa växlingspunkter, hastigheter och förfaranden ska följas. |
1.2.6.7.3 |
För manuella transmissioner ska gasreglaget släppas vid varje växling, och växlingen ska ske på kortast möjliga tid. |
1.2.6.7.4 |
Om fordonet inte kan följa hastighetskurvan ska det köras med högsta tillgängliga effekt tills fordonshastigheten uppnår respektive målhastighet igen. |
1.2.6.8 Retardationer
1.2.6.8.1 |
Under retardationer i cykeln ska föraren inaktivera gasreglaget men inte koppla ur kopplingen manuellt förrän vid det moment som anges i punkt 4 c i underbilaga 2. |
1.2.6.8.1.1 |
Om fordonet retarderar snabbare än hastighetskurvan föreskriver ska gasreglaget manövreras på så sätt att fordonet följer hastighetskurvan noggrant. |
1.2.6.8.1.2 |
Om fordonet retarderar alltför långsamt för att följa den avsedda retardationen, ska bromsarna anbringas på ett sådant sätt att hastighetskurvan kan följas noggrant. |
1.2.6.9 Oväntat motorstopp
1.2.6.9.1 |
Om motorn stannar oväntat ska förkonditionerings- eller typ 1-provningen ogiltigförklaras. |
1.2.6.10 |
Efter slutförande av cykeln ska motorn stängas av. Fordonet får inte startas igen förrän i början av den provning som fordonet förkonditionerades för. |
1.2.7 Stabilisering
1.2.7.1 |
Efter förkonditionering och före provning ska provfordonet förvaras i ett område med de omgivningsförhållanden som anges i punkt 1.2.2.2.2 i denna underbilaga. |
1.2.7.2 |
Fordonet ska stabiliseras i minst 6 h och högst 36 h med motorhuven öppen eller stängd. Såvida det inte utesluts genom särskilda bestämmelser för ett visst fordon får kylning ske genom forcerad nedkylning till börvärdestemperaturen. Om kylningen påskyndas genom fläktar ska fläktarna placeras så att största möjliga nedkylning av kraftöverföringen, motorn och systemet för efterbehandling av avgaser uppnås på ett enhetligt sätt. |
1.2.8 Provning av utsläpp och bränsleförbrukning (provning av typ 1)
1.2.8.1 Temperaturen i provcellen ska vid provningens början vara 23 ± 3°°C, uppmätt vid en frekvens av minst 1 Hz. Motoroljans och kylvätskans temperatur ska, i förekommande fall, ligga inom ± 2 °C från börvärdet på 23 °C.
1.2.8.2 Provfordonet ska skjutas upp på en dynamometer.
1.2.8.2.1 Fordonens drivhjul ska placeras på dynamometern utan att motorn startas.
1.2.8.2.2 Drivhjulens däcktryck ska ställas in enligt bestämmelserna i punkt 1.2.4.5 i denna underbilaga.
1.2.8.2.3 Motorhuven ska vara stängd.
1.2.8.2.4 Ett anslutningsavgasrör ska fästas vid fordonets ändrör omedelbart innan motorn startas.
1.2.8.3 Start av framdrivningssystemet och körning
1.2.8.3.1 Förfarandet för start av framdrivningssystemet ska påbörjas med hjälp av de anordningar som tillhandahålls för detta ändamål i enlighet med tillverkarens anvisningar.
1.2.8.3.2 Fordonet ska köras enligt beskrivningen i punkterna 1.2.6.4–1.2.6.10 i denna underbilaga under den tillämpliga WLTC-cykeln, såsom beskrivs i underbilaga 1.
1.2.8.4 RCB-data ska mätas för varje fas av WLTC-cykeln enligt definitionen i tillägg 2 till denna underbilaga.
1.2.8.5 Fordonets faktiska hastighet ska provas med en frekvens av 10 Hz och det körspårindex som beskrivs i punkt 7 i underbilaga 7 ska beräknas och dokumenteras.
1.2.9 Gasprovtagning
Gasprover ska samlas in i säckar och föreningarna analyseras i slutet av provningen eller en provningsfas, eller så kan föreningarna analyseras kontinuerligt och integreras under hela cykeln.
1.2.9.1 |
Följande åtgärder ska vidtas före varje provning. |
1.2.9.1.1 |
De urluftade och tömda provsäckarna ska anslutas till system för uppsamling av prover av utspädda avgaser och utspädningsluft. |
1.2.9.1.2 |
Mätinstrumenten ska startas enligt instrumenttillverkarens anvisningar. |
1.2.9.1.3 |
CVS-värmeväxlaren (i förekommande fall) ska förvärmas eller förkylas till inom toleransen för dess drifttemperatur för provning enligt punkt 3.3.5.1 i underbilaga 5. |
1.2.9.1.4 |
Komponenter som provtagningsledningar, filter, kylaggregat och pumpar värmas upp eller kylas ned efter behov tills stabiliserade drifttemperaturer har uppnåtts. |
1.2.9.1.5 |
CVS-flödet ska ställas in enligt punkt 3.3.4 i underbilaga 5, och provflödena ska ställas in på lämpliga nivåer. |
1.2.9.1.6 |
Alla elektroniska integrerande anordningar ska vara nollställda och får nollställas på nytt innan en cykelfas startas. |
1.2.9.1.7 |
För alla kontinuerligt mätande gasanalysatorer ska lämpliga mätområden väljas. Dessa får endast ändras under en provning om det sker genom byte av den kalibrering under vilken instrumentets digitala upplösning tillämpas. En analysators analoga operationsförstärkares förstärkning får inte ändras under en provning. |
1.2.9.1.8 |
Alla kontinuerligt mätande gasanalysatorer ska nollställas och kalibreras med gaser som uppfyller kraven i punkt 6 i underbilaga 5. |
1.2.10 Provtagning för bestämning av partikelmassa
1.2.10.1 De åtgärder som beskrivs i punkterna 1.2.10.1.1–1.2.10.1.2.3 i denna underbilaga ska vidtas före varje provning.
1.2.10.1.1 Val av filter
1.2.10.1.1.1 |
Ett enda partikelprovtagningsfilter utan reserv ska användas för hela den tillämpliga WLTC-cykeln. För att det ska gå att ta hänsyn till regionala cykelvariationer får ett och samma filter användas för de tre första faserna och ett separat filter för den fjärde fasen. |
1.2.10.1.2 Förberedelse av filter
1.2.10.1.2.1 |
Minst 1 h före provningen placeras filtret i en petriskål, som skyddar mot damm och tillåter luftväxling, vilken i sin tur placeras i en vägningskammare (eller ett vägningsrum) för stabilisering.
Efter stabiliseringsperioden ska filtret vägas, och dess vikt ska föras in i alla relevanta provningsformulär. Filtret ska därefter förvaras i en stängd petriskål eller en försluten filterhållare tills det behövs för provningen. Filtret ska användas inom 8 h efter att det har tagits ut ur vägningskammaren (eller -rummet). Filtret ska återföras till stabiliseringsrummet inom 1 h efter provningen och ska konditioneras i minst en timme innan det vägs. |
1.2.10.1.2.2 |
Partikelprovtagningsfiltret ska monteras noggrant i filterhållaren. Filtret ska endast hanteras med pincett eller tång. Hårdhänt hantering av filtret leder till att fel vikt fastställs. Filterhållaren ska placeras i en provtagningsledning genom vilken inget flöde passerar. |
1.2.10.1.2.3 |
Det rekommenderas att mikrovågen kontrolleras före varje vägningstillfälle, inom 24 h från provvägningen, genom vägning av ett referensföremål på cirka 100 mg. Detta föremål ska vägas tre gånger och det aritmetiska medelvärdet föras in i alla relevanta provningsformulär. Om det aritmetiska medelvärdet av vägningarna är ± 5 μg av resultatet från föregående vägningstillfälle anses vägningen och vågen vara giltiga. |
1.2.11 Provtagning av antal utsläppta partiklar
1.2.11.1 |
De åtgärder som beskrivs i punkterna 1.2.11.1.1–1.2.11.1.2 i denna underbilaga ska vidtas före varje provning: |
1.2.11.1.1 |
Det partikelspecifika utspädningssystemet och mätutrustningen ska startas och göras klart för provtagning. |
1.2.11.1.2 |
Korrekt funktion hos partikelprovtagningssystemets PNC- och VPR-element ska bekräftas enligt de förfaranden som anges i punkterna 1.2.11.1.2.1–1.2.11.1.2.4 i denna underbilaga. |
1.2.11.1.2.1 |
Vid en täthetskontroll, som utförs med ett filter med lämplig prestanda som fästs vid inloppet till hela partikelräkningssystemet, VPR och PNC, ska en uppmätt koncentration på mindre än 0,5 partiklar per cm3 rapporteras. |
1.2.11.1.2.2 |
Varje dag ska vid en kontroll av partikelräknarens nollställning, som utförs med ett filter med lämplig prestanda vid inloppet till partikelräknaren, en koncentration på ≤ 0,2 partiklar per cm3 rapporteras. När filtret tas bort ska partikelräknaren visa en ökning av den uppmätta koncentrationen till minst 100 partiklar per cm3 vid provtagning av omgivningsluft och en återgång till ≤ 0,2 partiklar per cm3 när filtret sätts tillbaka. |
1.2.11.1.2.3 |
Det ska bekräftas att mätsystemet indikerar att förångningsröret, om ett sådant ingår i systemet, har uppnått korrekt drifttemperatur. |
1.2.11.1.2.4 |
Det ska bekräftas att mätsystemet indikerar att utspädaren PND1 har uppnått korrekt drifttemperatur. |
1.2.12 Provtagning under provningen
1.2.12.1 Utspädningssystemet, provtagningspumparna och datainsamlingssystemet ska startas.
1.2.12.2 Systemen för provtagning av partikelmassautsläpp och antal utsläppta partiklar ska startas.
1.2.12.3 Partikelantalet ska mätas kontinuerligt. Det aritmetiska medelvärdet av koncentrationen ska bestämmas genom integrering av analysatorsignalerna under varje fas.
1.2 12.4 Provtagningen ska påbörjas före eller vid inledningen av förfarandet för start av framdrivningssystemet och avslutas vid cykelns slut.
1.2.12.5 Omställning av provtagning
1.2.12.5.1 Gasformiga utsläpp
1.2.12.5.1.1 |
Provtagningen av de utspädda avgaserna och utspädningsluften ska vid behov ställas om från ett par provsäckar till efterföljande säckpar, i slutet av varje fas av den tillämpliga WLTC-cykel som ska köras. |
1.2.12.5.2 Partikelmassa
1.2.12.5.2.1 |
De krav som anges i punkt 1.2.10.1.1.1 i denna underbilaga ska gälla. |
1.2.12.6 Dynamometersträckan ska föras in i alla relevanta provningsformulär för varje fas.
1.2.13 Avslutande av provningen
1.2.13.1 |
Motorn ska stängas av omedelbart när den sista delen av provningen har avslutats. |
1.2.13.2 |
Konstantvolymprovtagaren (CVS), eller en annan suganordning som används, ska stängas av, eller så ska avgasröret kopplas bort från fordonets ändrör. |
1.2.13.3 |
Fordonet får tas bort från dynamometern. |
1.2.14 Förfaranden efter provning
1.2.14.1 Kontroll av gasanalysator
1.2.14.1.1 |
Noll- och kalibreringsgasavläsningen på de analysatorer som används för mätning med kontinuerlig utspädning ska kontrolleras. Provningen ska betraktas som godtagbar om skillnaden mellan resultaten före och efter provningen är mindre än 2 % av kalibreringsgasvärdet. |
1.2.14.2 Provsäcksanalys
1.2.14.2.1 |
Avgaserna och utspädningsluften i säckarna ska analyseras så snart som möjligt. Avgaserna ska under alla händelser analyseras senast 30 min efter avslutad cykelfas.
Gasernas reaktivitet för föreningar i säcken ska beaktas. |
1.2.14.2.2 |
Så snart det är praktiskt möjligt före analysen ska det analysatormätområde som ska användas för varje förening nollkalibreras med lämplig nollgas. |
1.2.14.2.3 |
Analysatorernas kalibreringskurvor ska ställas in med hjälp av kalibreringsgaser med nominella koncentrationer på 70–100 % av mätområdet. |
1.2.14.2.4 |
Analysatorernas nollställningar ska därefter kontrolleras på nytt: om någon avläsning avviker med mer än 2 % av mätområdet från inställningen i punkt 1.2.14.2.2 i denna underbilaga ska förfarandet upprepas för den analysatorn. |
1.2.14.2.5 |
Proverna ska därefter analyseras. |
1.2.14.2.6 |
Efter analysen ska nollställnings- och kalibreringspunkter kontrolleras på nytt med samma gaser. Provningen ska anses godtagbar om skillnaden är mindre än 2 % av kalibreringsgasvärdet. |
1.2.14.2.7 |
De olika gasernas flöden och tryck genom analysatorerna ska vara samma som dem som användes när analysatorerna kalibrerades. |
1.2.14.2.8 |
Halten av varje uppmätt förening ska föras in i alla relevanta provningsformulär efter stabilisering av mätanordningen. |
1.2.14.2.9 |
Massa och antal för samtliga utsläpp ska, i tillämpliga fall, beräknas enligt underbilaga 7. |
1.2.14.2.10 |
Kalibrering och kontroller ska utföras antingen
I fall b ska kalibrering och kontroller ska utföras på alla analysatorer för samtliga mätområden som används under provningen. I både fall a och fall b ska samma analysområde användas för motsvarande säckar med omgivningsluft och avgaser. |
1.2.14.3 Vägning av partikelprovtagningsfilter
1.2.14.3.1 |
Partikelprovtagningsfiltret ska återföras till vägningskammaren (eller -rummet) senast 1 h efter slutförd provning. Det ska konditioneras i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, i minst 1 h och därefter vägas. Filtrets bruttovikt ska föras in i alla relevanta provningsformulär. |
1.2.14.3.2 |
Minst två oanvända referensfilter ska vägas inom 8 h från vägningen av provtagningsfiltret, men helst samtidigt med denna. Referensfiltren ska vara av samma storlek och material som provtagningsfiltret. |
1.2.14.3.3 |
Om den specifika vikten på något referensfilter ändras med mer än ± 5 μg mellan vägningarna av provtagningsfiltret, ska provtagningsfiltret och referensfiltren konditioneras på nytt i vägningskammaren (eller -rummet) och sedan vägas igen. |
1.2.14.3.4 |
Jämförelsen av vägningarna av referensfiltret ska göras mellan de specifika vikterna och det glidande aritmetiska medelvärdet av det referensfiltrets specifika vikter. Det glidande aritmetiska medelvärdet ska beräknas utifrån de specifika vikter som samlats in under perioden efter att referensfiltren placerades i vägningskammaren (eller -rummet). Genomsnittet beräknas på en period av minst 1 och högst 15 dygn. |
1.2.14.3.5 |
Flera rekonditioneringar och omvägningar av samma provtagnings- och referensfilter tillåts fram till dess att det har gått 80 h sedan mätningarna av gaser från utsläppsprovningen. Om fler än hälften av referensfiltren uppfyller kriteriet ± 5 μg före eller vid 80-timmarsgränsen får vägningen av provtagningsfiltren anses giltig. Om två referensfilter används och ett av filtren inte uppfyller kriteriet ± 5 μg vid 80-timmarsgränsen får vägningen av provtagningsfiltren anses giltig under förutsättning att summan av de absoluta skillnaderna mellan de specifika värdena och glidande medelvärdena för de två referensfiltren är mindre än eller lika med 10 μg. |
1.2.14.3.6 |
Om färre än hälften av referensfiltren uppfyller kriteriet ± 5 μg ska provtagningsfiltret kasseras och utsläppsprovningen göras om. Alla referensfilter ska kasseras och bytas ut inom 48 h. I alla övriga fall ska referensfiltren bytas ut minst var 30:e dag och på ett sådant sätt att inget provtagningsfilter vägs utan att jämföras med ett referensfilter som har varit i vägningskammaren (eller -rummet) i minst 1 dygn. |
1.2.14.3.7 |
Om de stabilitetskriterier för vägningskammaren (eller -rummet) som anges i punkt 4.2.2.1 i underbilaga 5 inte uppfylls, men vägningen av referensfiltren uppfyller ovanstående kriterier, får fordonstillverkaren välja mellan att godta provtagningsfiltrens vikter eller ogiltigförklara provningarna, reparera vägningskammarens (eller -rummets) styrsystem och göra om provningen. |
(1) Det angivna värdet ska vara det värde som nödvändiga korrigeringar tillämpas på (dvs. Ki-korrigering och andra regionala korrigeringar).
(2) Avrundning xxx,xx.
(3) Avrundning xxx,x.
(4) Varje provningsresultat ska även uppfylla förordningens gränsvärde.
(5) ”0,9” ska ersättas med ”1,0” för en laddningstömmande provning av typ 1 för externt laddbara hybridelfordon endast om den laddningstömmande provningen omfattar två eller fler tillämpliga WLTC-cykler.
(6) Varje provningsresultat ska uppfylla förordningens gränsvärde.
Underbilaga 6
Tillägg 1
Förfarande för utsläppsprovning av alla fordon med periodiskt regenererande system
1. Allmänt
1.1 |
I detta tillägg definieras de särskilda bestämmelserna för provning av ett fordon som är utrustat med periodiskt regenererande system enligt definitionen i punkt 3.8.1 i denna bilaga.
På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får tillverkaren utarbeta ett alternativt förfarande för att påvisa dess likvärdighet, inklusive filtertemperatur, belastningsmängd och körd sträcka. Detta kan göras på en motorprovbänk eller en chassidynamometer. Som alternativ till att genomföra de provningsförfaranden som anges i detta tillägg får ett fast Ki-värde på 1,05 användas för CO2 och bränsleförbrukning. |
1.2 |
Under de cykler där regenerering sker behöver utsläppsstandarderna inte tillämpas. Om en periodisk regenerering inträffar minst en gång per provning av typ 1 och redan har inträffat minst en gång under förberedelsen av fordonet krävs inget särskilt provningsförfarande. I så fall är detta tillägg inte tillämpligt. |
1.3 |
Bestämmelserna i detta tillägg ska endast tillämpas på mätningar av partikelmassautsläpp och inte på mätningar av antal utsläppta partiklar. |
1.4 |
På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande ska det särskilda provningsförfarandet för periodiskt regenererande system inte tillämpas på en regenererande anordning om tillverkaren tillhandahåller uppgifter som visar att utsläppen, under cykler där regenerering sker, ligger under utsläppsgränserna för den aktuella fordonskategorin. |
1.5 |
På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens samtycke får den extra höga fasen uteslutas för bestämning av regenerativ faktor K_i för fordon av klass 2 och klass 3. |
2. Provningsförfarande
Provfordonet ska kunna förhindra eller tillåta regenereringsprocessen förutsatt att denna åtgärd inte påverkar den ursprungliga motorkalibreringen. Förhindrande av regenerering är endast tillåtet under belastning av regenereringssystemet och under förkonditioneringscyklerna. Det är inte tillåtet under mätningen av utsläpp under regenereringsfasen. Utsläppsprovningen ska utföras med originaltillverkarens oförändrade styrenhet. På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får en ”teknisk styrenhet” som inte påverkar den ursprungliga motorkalibreringen användas under bestämningen av Ki.
2.1 Mätning av avgasutsläpp mellan två WLTC-cykler med regenerering
2.1.1 |
Det aritmetiska medelvärdet av utsläpp mellan regenereringar och under belastning av den regenererande anordningen ska bestämmas utifrån det aritmetiska medelvärdet av flera (vid fler än två) provningar av typ 1 på ungefär samma avstånd från varandra. Alternativt får tillverkaren tillhandahålla data för att visa att utsläppen förblir konstanta (±15 %) under WLTC-cykler mellan regenereringar. I detta fall får de utsläpp som uppmätts under provningen av typ 1 användas. I alla andra fall ska utsläppen för minst två cykler av typ 1 mätas: en mätning ska göras direkt efter regenerering (före ny belastning) och en så nära en förestående regenereringsfas som möjligt. Alla utsläppsmätningar ska göras enligt denna underbilaga och alla beräkningar ska ske enligt punkt 3 i detta tillägg. |
2.1.2 |
Belastningsprocessen och bestämningen av Ki ska göras under körcykeln av typ 1 på en chassidynamometer eller på en motorprovbänk med användning av en likvärdig provningscykel. Dessa cykler får köras kontinuerligt (dvs. utan att motorn behöver stängas av mellan cyklerna). Efter ett valfritt antal avslutade cykler får fordonet avlägsnas från chassidynamometern och provningen kan fortsättas vid en senare tidpunkt. |
2.1.3 |
Antal cykler D mellan två WLTC-cykler där regenerering sker, antal cykler under vilka utsläppsmätningar görs n samt massutsläppsmätning M′sij för varje förening i under varje cykel j ska föras in i alla relevanta provningsformulär. |
2.2 Mätning av utsläpp under regenerering
2.2.1 |
Förberedelse av fordonet för utsläppsprovningen under en regenereringsfas kan, om så krävs, avslutas med användning av förkonditioneringscyklerna i punkt 1.2.6 i denna underbilaga eller motsvarande cykler i en motorprovbänk, beroende på vilket belastningsförfarande som valts i punkt 2.1.2 i denna underbilaga. |
2.2.2 |
De provnings- och fordonsförhållanden för provningen av typ 1 som beskrivs i denna bilaga tillämpas innan den första giltiga utsläppsprovningen utförs. |
2.2.3 |
Regenerering får inte ske medan fordonet förbereds. Detta kan säkerställas med en av följande metoder:
|
2.2.4 |
En avgasutsläppsprovning med kallstart som omfattar en regenerering ska utföras i enlighet med den tillämpliga WLTC-cykeln. |
2.2.5 |
Om mer än en WLTC-cykel krävs för regenereringsprocessen ska varje WLTC-cykel slutföras. Det är tillåtet att använda ett enda partikelprovtagningsfilter för multipla cykler som krävs för att slutföra regenereringen. |
2.2.5.1 |
Om det krävs mer än en WLTC-cykel ska efterföljande WLTC-cykler köras omedelbart, utan att motorn stängs av, tills fullständig regenerering har ägt rum. Om det för de multipla cyklerna krävs fler säckar för gasformiga utsläpp än som finns tillgängliga, ska den tid som krävs för att ställa in en ny provning vara så kort som möjligt. Motorn får inte stängas av under denna period. |
2.2.6 |
Utsläppsvärdena under regenerering Mri för varje förening i ska beräknas enligt punkt 3 i detta tillägg. Antalet tillämpliga provningscykler som uppmätts för fullständig regenerering ska föras in i alla relevanta provningsformulär. |
3. Beräkningar
3.1 Beräkning av avgas- och CO2-utsläpp samt bränsleförbrukning för ett enskilt regenererande system
där för varje berörd förening i
M′sij |
är massutsläppen av förening i under provningscykel j utan regenerering, i g/km, |
M′rij |
är massutsläppen av förening i under provningscykel j under regenerering, i g/km (om d > 1 ska den första WLTC-provningen köras kall och efterföljande cykler varma), |
Msi |
är medelvärdet av massutsläppen av förening i utan regenerering, i g/km, |
Mri |
är medelvärdet av massutsläppen av förening i under regenerering, i g/km, |
Mpi |
är medelvärdet av massutsläppen av förening i, i g/km, |
n |
är antalet provningscykler, mellan cykler där regenerering sker, under vilka utsläppsmätningar av WLTC-cykler av typ 1 görs, ≥ 1, |
d |
är antalet fullständiga tillämpliga provningscykler som krävs för regenerering, |
D |
är antalet fullständiga tillämpliga provningscykler mellan två cykler där regenerering sker. |
Beräkningen av Mpi visas grafiskt i figur A6, tillägg 1/1.
Figur A6, tillägg 1/1
Parametrar som mäts vid utsläppsprovning under och mellan cykler där regenerering sker (schematiskt exempel, utsläppen under D kan öka eller minska)
3.1.1 |
Beräkning av regenereringsfaktorn Ki för varje berörd förening i.
Tillverkaren kan välja att för varje enskild förening fastställa antingen additiv förskjutning eller multiplikativa faktorer. Ki -faktor: Ki -förskjutning: Msi-, Mpi- och Ki-resultaten samt tillverkarens val av faktortyp ska registreras. Ki-resultatet ska föras in i alla relevanta provningsrapporter: Msi-, Mpi- och Ki-resultaten ska föras in i alla relevanta provningsformulär. Ki kan bestämmas efter avslutandet av en enskild regenereringssekvens som omfattar mätningar före, under och efter regenereringen såsom visas i figur A6, tillägg 1/1. |
3.2 Beräkning av avgas- och CO2-utsläpp samt bränsleförbrukning för flera periodiskt regenererande system
Följande ska beräknas för a) en driftcykel av typ 1 för kriterieutsläpp och b) för varje enskild fas för CO2-utsläpp och bränsleförbrukning.
Ki -faktor:
Ki -förskjutning:
där
Msi |
är genomsnittliga massutsläpp för alla händelser k av förening i utan regenerering, i g/km, |
Mri |
är genomsnittliga massutsläpp för alla händelser k av förening i under regenerering, i g/km, |
Mpi |
är genomsnittliga massutsläpp för alla händelser k av förening i, i g/km, |
Msik |
är genomsnittliga massutsläpp för händelse k av förening i utan regenerering, i g/km, |
Mrik |
är genomsnittliga massutsläpp för händelse k av förening i utan regenerering, i g/km, |
M′sik,j |
är massutsläppen för händelse k av förening i utan regenerering, uppmätt vid punkt j där 1 ≤ j ≤ nk, i g/km, |
M′rik,j |
är massutsläppen för händelse k av förening i under regenerering (när j > 1 körs den första provningen av typ 1 kall, och efterföljande cykler körs varma), uppmätt under provningscykel j där 1 ≤ j ≤ dk, i g/km, |
nk |
är antalet fullständiga provningscykler för händelse k, mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar, under vilka utsläppsmätningar (WLTC-cykler av typ 1 eller motsvarande cykler i en motorprovbänk) görs, ≥ 2. |
dk |
är antalet fullständiga tillämpliga provningscykler för händelse k som krävs för fullständig regenerering, |
Dk |
är antalet fullständiga tillämpliga provningscykler för händelse k mellan två cykler där regenerering sker, |
x |
är antalet fullständiga regenereringar. |
Beräkningen av Mpi visas grafiskt i figur A6, tillägg 1/2.
Figur A8, tillägg 1/2
Parametrar som mäts vid utsläppsprovning under och mellan cykler där regenerering sker (schematiskt exempel)
Beräkningen av Ki för flera periodiskt regenererande system är endast möjlig efter ett visst antal regenereringar för varje system.
Efter att hela förfarandet (A till B, se figur A6, tillägg 1/2) har slutförts bör det ursprungliga startförhållandet A ha uppnåtts på nytt.
Underbilaga 6
Tillägg 2
Provningsförfarande för övervakning av elförsörjningssystem
1. Allmänt
Om ej externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon provas ska tilläggen 2 och 3 till underbilaga 8 tillämpas.
I detta tillägg anges de specifika bestämmelserna för korrigering av provningsresultaten för CO2-massutsläpp som en funktion av energibalansen ΔEREESS för alla uppladdningsbara elenergilagringssystem.
De korrigerade värdena för CO2-massutsläpp ska motsvara en nollenergibalans (ΔEREESS = 0) och ska beräknas med hjälp av en korrigeringskoefficient som fastställs såsom anges nedan.
2. Mätutrustning och instrumentering
2.1 Mätning av ström
Urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet ska definieras som negativ ström.
2.1.1 |
Strömmen i det eller de uppladdningsbara elenergilagringssystemen ska mätas under provningarna med hjälp av en strömomvandlare av klämtyp eller av sluten typ. Strömmätningssystemet ska uppfylla de krav som anges i tabell A8/1. Strömomvandlaren (strömomvandlarna) ska kunna hantera toppströmmen vid motorstarter och temperaturförhållandena vid mätpunkten. |
2.1.2 |
Strömomvandlare ska monteras på valfritt uppladdningsbart elenergilagringssystem eller på en av de kablar som är direkt anslutna till det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, och ska omfatta all ström i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet.
När det gäller skärmade ledningar ska lämpliga metoder tillämpas i överenskommelse med godkännandemyndigheten. För att det uppladdningsbara elenergilagringssystemets ström enkelt ska kunna mätas med extern mätutrustning bör tillverkarna helst integrera lämpliga, säkra och tillgängliga anslutningspunkter i fordonet. Om detta inte är möjligt ska tillverkaren bistå godkännandemyndigheten genom att göra det möjligt att ansluta en strömomvandlare till det uppladdningsbara elenergilagringssystemets kablar på det sätt som beskrivs ovan. |
2.1.3 |
Den uppmätta strömmen ska integreras över tid med en frekvens av minst 20 Hz, så att ett uppmätt värde Q, uttryckt i amperetimmar (Ah), erhålls. Den uppmätta strömmen ska integreras över tid, så att ett uppmätt värde Q, uttryckt i amperetimmar (Ah), erhålls. Integreringen får göras i strömmätningssystemet. |
2.2 Fordonets omborddata
2.2.1 |
Alternativt ska det uppladdningsbara elenergilagringssystemets ström bestämmas med användning av fordonsbaserade data. För att denna mätmetod ska kunna användas ska följande uppgifter vara tillgängliga från provfordonet:
|
2.2.2 |
Tillverkaren ska för godkännandemyndigheten påvisa noggrannheten i fordonets omborddata när det gäller laddning och urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet.
Tillverkaren får skapa en fordonsfamilj som övervakar det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för att bevisa att fordonets omborddata avseende laddning och urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet är korrekta. Datanoggrannheten ska påvisas på ett representativt fordon. Följande kriterier ska gälla för familjen:
|
3. Korrgeringsförfarande baserat på energiförändringar i uppladdningsbara elenergilagringssystem
3.1 Mätningen av det uppladdningsbara elenergilagringssystemets ström ska börja samtidigt som provningen inleds och avslutas omedelbart efter det att fordonet genomgått den fullständiga körcykeln.
3.2 Elbalansen Q som uppmätts i elförsörjningssystemet ska användas som ett mått på skillnaden mellan det uppladdningsbara elenergilagringssystemets energiinnehåll vid cykelns slut jämfört med vid cykelns början. Elbalansen ska bestämmas för hela WLTC-cykeln för den tillämpliga fordonsklassen.
3.3 Separata värden för Qphase ska loggas under de cykelfaser som behöver köras för den tillämpliga fordonsklassen.
3.4 Korrigering av CO2-massutsläppet under hela cykeln som en funktion av korrigeringskriteriet c.
3.4.1 Beräkning av korrigeringskriterium c
Korrigeringskriteriet c är förhållandet mellan det absoluta värdet för elenergiförändringen ΔEREESS,j och bränsleenergin och ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
c |
är korrigeringskriteriet, |
ΔEREESS,j |
är elenergiförändringen i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem under period j, fastställd enligt punkt 4.1 i detta tillägg, i Wh, |
j |
är, i denna punkt, hela den tillämpliga WLTP-provningscykeln, |
Efuel |
är bränsleenergin enligt ekvationen |
där
Efuel |
är det förbrukade bränslets energiinnehåll under den tillämpliga WLTP-provningscykeln, i Wh, |
HV |
är värmevärdet enligt tabell A6, tillägg 2/1, i kWh/l, |
FCnb |
är den obalanserade bränsleförbrukningen under provningen av typ 1, ej korrigerad för energibalans, fastställd enligt punkt 6 i underbilaga 7, i l/100 km, |
d |
är den sträcka som har körts under motsvarande tillämplig WLTC-cykel, i km, |
10 |
är faktorn för omvandling till Wh. |
3.4.2 Korrigeringen ska tillämpas om ΔEREESS är negativ (motsvarande urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet) och korrigeringskriteriet c som beräknas enligt punkt 3.4.1 i denna underbilaga är större än den tillämpliga toleransen enligt tabell A6, tillägg 2/2.
3.4.3 Korrigeringen ska utelämnas och okorrigerade värden användas om korrigeringskriteriet c som beräknas enligt punkt 3.4.1 i denna underbilaga är mindre än den tillämpliga toleransen enligt tabell A6, tillägg 2/2.
3.4.4 Det är tillåtet att utelämna korrigeringen och använda okorrigerade värden om
a) |
ΔEREESS är positiv (motsvarande laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet) och korrigeringskriteriet c som beräknas enligt punkt 3.4.1 i denna underbilaga är större än den tillämpliga toleransen enligt tabell A6, tillägg 2/2, |
b) |
tillverkaren genom mätning kan visa godkännandemyndigheten att det inte finns något samband mellan ΔEREESS och CO2-massutsläpp respektive ΔEREESS och bränsleförbrukning. |
Tabell A6, tillägg 2/1
Bränslets energiinnehåll
Bränsle |
Bensin |
Diesel |
|
Halt av etanol/biodiesel (procent) |
E10 |
E85 |
B7 |
Värmevärde (kWh/l) |
8,64 |
6,41 |
9,79 |
Tabell A6, tillägg 2/2
RCB-korrigeringskriterier
Cykel |
låg + medel |
låg + medel + hög |
låg + medel + hög + extra hög |
Korrigeringskriterium c |
0,015 |
0,01 |
0,005 |
4. Tillämpning av korrigeringsfunktionen
4.1 |
För tillämpning av korrigeringsfunktionen ska elenergiförändringen ΔEREESS,j under en period j för alla uppladdningsbara elenergilagringssystem beräknas utifrån den uppmätta strömmen och den nominella spänningen:
där
och
där
|
4.2 |
För korrigering av CO2-massutsläpp, i g/km, ska de förbränningsprocesspecifika Willans-faktorerna i tabell A6, tillägg 2/3, användas. |
4.3 |
Korrigeringen ska göras och tillämpas för hela cykeln och för var och en av cykelfaserna separat, och ska föras in i alla relevanta provningsrapporter. |
4.4 |
För denna specifika beräkning ska en fast generatorverkningsgrad för elförsörjningssystemet användas:
|
4.5 |
Den resulterande skillnaden i CO2-massutsläpp under den berörda perioden j på grund av generatorns belastningsbeteende för laddning av ett uppladdningsbart energilagringssystem ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
|
4.5.1 |
CO2-värdena för varje fas och för hela cykeln ska korrigeras enligt följande:
där
|
4.6 |
För korrigeringen av CO2-utsläpp, i g/km, ska Willans-faktorerna i tabell A6, tillägg 2/2, användas.
Tabell A6, tillägg 2/3 Willans-faktorer
|
Underbilaga 6a
Provning med korrigering av omgivningstemperaturen för bestämning av CO2-utsläpp under representativa regionala temperaturförhållanden
1. Inledning
I denna underbilaga beskrivs förfarandet för den kompletterande provningen med korrigering av omgivningstemperaturen (ATCT-provning) för att bestämma CO2-utsläppen under representativa regionala temperaturförhållanden.
1.1 |
CO2-utsläppen från fordon med förbränningsmotor och ej externt laddbara hybridelfordon samt det laddningsbevarande värdet för externt laddbara hybridelfordon ska korrigeras enligt kraven i denna underbilaga. Ingen korrigering krävs för CO2-värdet från den laddningstömmande provningen. Ingen korrigering krävs för elektrisk räckvidd. |
2. ATCT-provningsfamilj
2.1 |
Endast fordon som är identiska i fråga om samtliga följande egenskaper får ingå i samma ATCT-familj:
|
2.1.1 |
Om anordningar för aktiv värmelagring har monterats ska endast fordon som uppfyller följande krav anses tillhöra samma ATCT-familj:
|
2.1.2 |
Endast fordon som uppfyller kriterierna enligt punkt 3.9.4 i denna underbilaga ska anses tillhöra samma ATCT-familj. |
3. ATCT-förfarande
Den typ 1-provning som anges i underbilaga 6 ska utföras med undantag för de krav som anges i punkterna 3.1–3.9 i denna underbilaga 6a om ATCT-provning.
3.1 Omgivningsförhållanden för ATCT-provning
3.1.1 |
Den temperatur (Treg) vid vilken fordonet ska stabiliseras och provas med avseende på ATCT ska vara 14 °C. |
3.1.2 |
Minsta stabiliseringstid (tsoak_ATCT) för ATCT ska vara 9 h. |
3.2 Provcell och stabiliseringsområde
3.2.1 Provcell
3.2.1.1 |
Provcellens temperaturbörvärde ska vara lika med Treg. Det faktiska temperaturvärdet ska ligga inom ± 3 °C vid provningens början och inom ± 5 °C under provningen. Lufttemperaturen och luftfuktigheten ska mätas vid utloppet till fordonets kylfläkt med en frekvens av minst 1 Hz. |
3.2.1.2 |
Den specifika fuktigheten (H) hos antingen luften i provcellen eller motorns inloppsluft ska vara sådan att
|
3.2.1.3 |
Lufttemperatur och luftfuktighet ska mätas vid utloppet till fordonets kylfläkt med en frekvens av 1 Hz. |
3.2.2 Stabiliseringsområde
3.2.2.1 |
Stabiliseringsområdet ska ha ett temperaturbörvärde som är lika med Treg och det faktiska temperaturvärdet ska ligga inom ± 3 °C för ett 5 minuters löpande aritmetiskt medelvärde och får inte uppvisa en systematisk avvikelse från börvärdet. Temperaturen ska mätas kontinuerligt med en frekvens av minst 1 Hz. |
3.2.2.2 |
Placeringen av stabiliseringsområdets temperaturgivare ska vara representativ för mätning av omgivningstemperaturen runt fordonet, och ska kontrolleras av den tekniska tjänsten.
Givaren ska vara placerad minst 10 cm från väggen i stabiliseringsområdet och ska skyddas mot direkt luftflöde. Stabiliseringslokalens luftflödesförhållanden i närheten av fordonet ska återge ett naturligt konvektionsflöde som är representativt för rummet (inget forcerat drag). |
3.3 Provfordon
3.3.1 |
Det fordon som ska provas ska vara representativt för den familj för vilken ATCT-data bestäms (enligt beskrivningen i punkt 2.3 i denna underbilaga). |
3.3.2 |
Från ATCT-familjen ska interpoleringsfamiljen med lägst slagvolym väljas (se punkt 2 i denna underbilaga), och provfordonet ska ha ’fordon H’-konfigurationen för denna familj. |
3.3.3 |
I tillämpliga fall ska det fordon ur ATCT-familjen väljas vars anordning för aktiv värmelagring har den lägsta entalpin och den långsammaste avgivningen av värme. |
3.3.4 |
Provfordonet ska uppfylla kraven i punkt 1.2.3 i underbilaga 6. |
3.4 Inställningar
3.4.1 |
De inställningar för vägmotstånd och dynamometer som beskrivs i underbilaga 4 ska användas.
För att beakta skillnaden i luftdensitet vid 14 °C jämfört med vid 20 °C ska chassidynamometern ställas in såsom anges i punkterna 7 och 8 i underbilaga 4 med undantag för att f2_TReg från följande ekvation ska användas som målkoefficienten Ct.
där
Om en giltig chassidynamometerinställning för provningen vid 23 °C är tillgänglig ska andra gradens chassidynamometerkoefficient av Cd anpassas enligt följande ekvation:
|
3.5 Förkonditionering
3.5.1 |
Fordonet ska förkonditioneras enligt beskrivningen i punkt 1.2.6 i underbilaga 6. På tillverkarens begäran får förkonditionering ske vid Treg. |
3.6 Stabiliseringsförfarande
3.6.1 |
Efter förkonditionering och före provning ska fordonen förvaras i ett stabiliseringsområde med de omgivningsförhållanden som anges i punkt 3.2.2 i denna underbilaga. |
3.6.2 |
Förflyttningen från konditioneringsområdet till stabiliseringsområdet ska ske så snabbt som möjligt, inom högst 10 min. |
3.6.3 |
Fordonet ska sedan förvaras i stabiliseringsområdet så att tiden från slutet av den förkonditionerande provningen till början av ATCT-provningen är lika med tsoak_ATCT med en tolerans på ytterligare 15 min. På tillverkarens begäran och efter godkännande från godkännandemyndigheten kan tsoak_ATCT utökas med upp till 120 min. I detta fall ska den utökade tiden användas för den nedkylning som anges i punkt 3.9 i denna underbilaga. |
3.6.4 |
Stabiliseringen ska utföras utan kylfläkt och alla karossdelar ska vara i samma positioner som vid normal parkering. Tiden från förkonditioneringens slut till början på ATCT-provningen ska registreras. |
3.6.5 |
Förflyttningen från stabiliseringsområdet till provcellen ska ske så snabbt som möjligt. Fordonet får inte utsättas för en annan temperatur än Treg under mer än 10 min. |
3.6.6 |
Om detta provfordon fungerar som referensfordon för en ATCT-familj ska en ytterligare stabilisering vid 23 °C utföras, enligt specifikationen i punkt 3.9. |
3.7 ATCT-provning
3.7.1 |
Provningscykeln ska vara den tillämpliga WLTC-cykel som anges i underbilaga 1 för den fordonsklassen. |
3.7.2 |
De förfaranden för utförande av utsläppsprovning som anges i underbilaga 6 ska följas, med undantag för att omgivningsförhållandena för provcellen ska vara de som beskrivs i punkt 3.2.1 i denna underbilaga. |
3.8 Beräkning och dokumentering
3.8.1 |
Korrektionsfaktorn för familjen, FCF, ska beräknas enligt följande:
där
FCF ska föras in i alla relevanta provningsrapporter. |
3.8.2 |
CO2-värdena för varje fordon i ATCT-familjen (enligt definitionen i punkt 3 i denna underbilaga) ska beräknas med hjälp av följande ekvationer:
där
|
3.9 Förfarande för nedkylning
3.9.1 |
För det provfordon som fungerar som referensfordon för ATCT-familjen och alla H-fordon i interpoleringsfamiljerna i ATCT-familjen ska kylvätskans sluttemperatur mätas efter körning av respektive typ 1-provning vid 23 °C och efter stabilisering vid 23 °C under tsoak_ATCT, med en tolerans på ytterligare 15 min. |
3.9.1.1 |
Om tsoak_ATCT utökades under respektive ATCT-provning ska samma stabiliseringstid användas, med en tolerans på ytterligare 15 min. |
3.9.2 |
Nedkylningen ska ske så snart som möjligt efter att provningen av typ 1 har avslutats, med högst 10 minuters fördröjning. Den uppmätta stabiliseringstiden är tiden mellan mätning av sluttemperatur och slutet av typ 1-provningen vid 23 °C, och ska föras in i alla relevanta formulär. |
3.9.3 |
Den genomsnittliga temperaturen i stabiliseringsområdet under stabiliseringsprocessens sista 3 timmar måste dras av från kylvätskans uppmätta sluttemperatur i slutet av den stabiliseringstid som anges i punkt 3.9.1. Detta benämns ΔT_ATCT. |
3.9.4 |
Om resulterande ΔT_ATCT ligger inom området - 2 °C till + 4 °C från referensfordonet ska denna interpoleringsfamilj inte anses ingå i samma ATCT-familj. |
3.9.5 |
Kylvätskan mätas på samma plats i kylsystemet för alla fordon i en ATCT-familj. Denna plats ska vara så nära motorn som möjligt, så att kylvätskans temperatur är så representativ för motorns temperatur som möjligt. |
3.9.6 |
Mätningen av temperaturen i stabiliseringsområdet ska ske enligt punkt 3.2.2.2 i denna underbilaga. |
Underbilaga 7
Beräkningar
1. Allmänna krav
1.1 Beräkningar som specifikt avser hybridfordon, fordon med endast eldrift och hybridfordon med komprimerad vätgas och bränsleceller beskrivs i underbilaga 8.
Stegvisa föreskrifter för beräkning av resultaten finns i punkt 4 i underbilaga 8.
1.2 De beräkningar som beskrivs i denna underbilaga ska användas för fordon med förbränningsmotor.
1.3 Avrundning av provningsresultat
1.3.1 |
Mellanliggande steg i beräkningarna får inte avrundas. |
1.3.2 |
Det slutliga kriterieutsläppsresultatet ska avrundas i ett steg till det antal decimaler som anges i tillämplig utsläppsstandard plus ytterligare en signifikant siffra. |
1.3.3 |
NOx-korrektionsfaktorn, KH, ska avrundas till två decimaler. |
1.3.4 |
Utspädningsfaktorn, DF, ska avrundas till två decimaler. |
1.3.5 |
För uppgifter som inte har samband med standarder ska en ingenjörsbedömning göras. |
1.3.6 |
Avrundningen av CO2- och bränsleförbrukningsresultaten beskrivs i punkt 1.4 i denna underbilaga. |
1.4 Stegvisa föreskrifter för beräkning av de slutgiltiga provningsresultaten för fordon med förbränningsmotor.
Resultaten ska beräknas i den ordning som beskrivs i tabell A7/1. Alla tillämpliga resultat i kolumnen ”Utvärde” ska registreras. I kolumnen ”Förfarande” beskrivs de punkter som ska användas för beräkning, eller så innehåller den ytterligare beräkningar.
I denna tabell används följande beteckningar i ekvationer och resultat:
c |
fullständig tillämplig cykel. |
p |
varje tillämplig cykelfas. |
i |
varje tillämplig kriterieutsläppskomponent, förutom CO2. |
CO2 |
CO2-utsläpp. |
Tabell A7/1
Förfarande för beräkning av slutligt provresultat
Källa |
Invärde |
Förfarande |
Utvärde |
Steg nr |
||||
Bilaga 6 |
Icke korrigerade provningsresultat |
Massutsläpp Underbilaga 7, punkterna 3–3.2.2 |
Mi,p,1, g/km, MCO2,p,1, g/km. |
1 |
||||
Utvärde steg 1 |
Mi,p,1, g/km, MCO2,p,1, g/km. |
Beräkning av kombinerade cykelvärden:
där
|
Mi,c,2, g/km, MCO2,c,2, g/km. |
2 |
||||
Utvärde i steg 1 och 2 |
MCO2,p,1, g/km, MCO2,c,2, g/km. |
RCB-korrigering Underbilaga 6, tillägg 2 |
MCO2,p,3, g/km, MCO2,c,3, g/km. |
3 |
||||
Utvärde steg 2 och 3 |
Mi,c,2, g/km, MCO2,c,3, g/km. |
Förfarande för utsläppsprovning av alla fordon med periodiskt regenererande system, Ki. Underbilaga 6, tillägg 1
eller
och
eller
Additiv förskjutning eller multiplikativ faktor som ska användas enligt Ki-bestämning. Om Ki inte är tillämpligt:
|
Mi,c,4, g/km, MCO2,c,4, g/km. |
4a |
||||
Utvärde i steg 3 och 4a |
MCO2,p,3, g/km, MCO2,c,3, g/km, MCO2,c,4, g/km. |
Om Ki är tillämplig ska CO2-fasvärdena anpassas till det kombinerade cykelvärdet:
för varje cykelfas p, där
Om Ki inte är tillämpligt:
|
MCO2,p,4, g/km. |
4b |
||||
Utvärde steg 4 |
Mi,c,4, g/km, MCO2,c,4, g/km, MCO2,p,4, g/km. |
ATCT-korrigering enligt punkt 3.8.2 i underbilaga 6a. Försämringsfaktorer beräknade enligt bilaga VII och tillämpade på kriterieutsläppsvärdena. |
Mi,c,5, g/km, MCO2,c,5, g/km, MCO2,p,5, g/km. |
5 ”resultat av en enskild provning” |
||||
Utvärde steg 5 |
För varje provning: Mi,c,5, g/km, MCO2,c,5, g/km, MCO2,p,5, g/km. |
Medelvärdesberäkning för provningar och angivet värde. Underbilaga 6, punkterna 1.1.2–1.1.2.3 |
Mi,c,6, g/km, MCO2,c,6, g/km, MCO2,p,6, g/km, MCO2,c,declared, g/km. |
6 |
||||
Utvärde steg 6 |
MCO2,c,6, g/km, MCO2,p,6, g/km, MCO2,c,declared, g/km. |
Anpassning av fasvärden. Underbilaga 6, punkt 1.1.2.4. och:
|
MCO2,c,7, g/km, MCO2,p,7, g/km. |
7 |
||||
Utvärde i steg 6 och 7 |
Mi,c,6, g/km, MCO2,c,7, g/km, MCO2,p,7, g/km. |
Beräkning av bränsleförbrukning. Underbilaga 7, punkt 6. Beräkningen av bränsleförbrukning ska utföras separat för den tillämpliga cykeln och dess faser. För detta ändamål
och
|
FCc,8, l/100 km, FCp,8, l/100 km, Mi,c,8, g/km, MCO2,c,8, g/km, MCO2,p,8, g/km. |
8 ”resultat av en provning av typ 1 för ett provfordon” |
||||
Steg 8 |
För vartdera provfordonet H och L: Mi,c,8, g/km, MCO2,c,8, g/km, MCO2,p,8, g/km, FCc,8, l/100 km, FCp,8, l/100 km. |
Om ett provfordon L provades vid sidan av ett provfordon H ska det resulterande kriterieutsläppsvärdet vara det högsta av de två värdena och benämnas Mi,c. När det gäller de kombinerade THC- och NOx-utsläppen ska det högsta värdet i summan som avser antingen fordon H eller fordon L användas. Om inget fordon L provades så är annars . För CO2 och FC ska de värden som erhålls i steg 8 användas; CO2-värdena ska avrundas till två decimaler och FC-värdena ska avrundas till tre decimaler. |
Mi,c, g/km, MCO2,c,H, g/km, MCO2,p,H, g/km, FCc,H, l/100 km, FCp,H, l/100 km, och om ett fordon L provades: MCO2,c,L, g/km, MCO2,p,L, g/km, FCc,L, l/100 km, FCp,L, l/100 km. |
9 ”resultat för interpoleringsfamiljen” Slutligt kriterieutsläppsresultat |
||||
Steg 9 |
MCO2,c,H, g/km, MCO2,p,H, g/km, FCc,H, l/100 km, FCp,H, l/100 km, och om ett fordon L provades: MCO2,c,L, g/km, MCO2,p,L, g/km, FCc,L, l/100 km, FCp,L, l/100 km. |
Beräkningar av bränsleförbrukning och CO2 för enskilda fordon i en CO2-interpoleringsfamilj. Underbilaga 7, punkt 3.2.3 CO2-utsläpp måste uttryckas i gram per kilometer (g/km) och avrundas till närmaste heltal. FC-värden ska avrundas till en decimal och uttryckas i (l/100 km). |
MCO2,c,ind, g/km, MCO2,p,ind, g/km, FCc,ind, l/100 km, FCp,ind, l/100 km. |
10 ”resultat för ett enskilt fordon” Slutligt CO2- och FC-resultat |
2. Bestämning av de utspädda avgasernas volym
2.1 Beräkning av volymen för en anordning för variabel utspädning som kan användas med konstant eller variabelt flöde
2.1.1 |
Det volymetriska flödet ska mätas kontinuerligt. Den totala volymen ska mätas under hela provningen. |
2.2 Beräkning av volymen för en anordning för variabel utspädning med hjälp av en kolvpump
2.2.1 Volymen ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
V |
är den utspädda gasens volym uttryckt i liter per provning (före korrigering), |
V0 |
är den gasvolym som kolvpumpen levererar under provningsförhållandena, uttryckt i liter per pumpvarv, |
N |
är antalet varv per provning. |
2.2.1.1 Korrigering av volymen till standardförhållanden
De utspädda avgasernas volym, V, ska korrigeras till standardförhållanden enligt ekvationen
där
PB |
är barometertrycket i provningsrummet, i kPa, |
P1 |
är undertrycket vid kolvpumpens inlopp i förhållande till det omgivande barometertrycket, i kPa, |
Tp |
är det aritmetiska medelvärdet av temperaturen på de utspädda avgaser som under provningen leds in i kolvpumpen, i Kelvin (K). |
3. Massutsläpp
3.1 Allmänna krav
3.1.1 |
Utan kompressibilitetseffekter får alla gaser som medverkar i motorns insugs-, förbrännings- och avgasprocesser anses som ideala enligt Avogadros hypotes. |
3.1.2 |
Massan, M av gasformiga föreningar som fordonet släppt ut under provningen ska bestämmas med hjälp av produkten av volymkoncentrationen av den berörda gasen och volymen av den utspädda avgasen med beaktande av följande densiteter under referensförhållandena 273,15 K (0 °C) och 101,325 kPa: |
Kolmonoxid (CO) |
|
Koldioxid (CO2) |
|
Kolväten:
för bensin (E10) (C1H1.93 O0.033) |
|
för diesel (B7) (C1H1.86O0.007) |
|
för motorgas (C1H2.525) |
|
för naturgas/biometan (CH4) |
|
för etanol (E85) (C1H2.74O0.385) |
|
Kväveoxider (NOx) |
|
Den densitet som används för beräkningarna av massan av icke-metankolväten ska vara lika med den för totala kolväten vid 273,15 K (0 °C) och 101,325 kPa, och är bränsleberoende. Densiteten för beräkningarna av propanmassa (se punkt 3.5 i underbilaga 5) är 1,967 g/l vid standardförhållanden.
Om en bränsletyp inte anges i denna punkt ska densiteten hos det bränslet beräknas med hjälp av den ekvation som ges i punkt 3.1.3 i denna underbilaga.
3.1.3 |
Den allmänna ekvationen för beräkning av densiteten hos totala kolväten för varje referensbränsle med en genomsnittlig sammansättning av CXHYOZ är följande: |
där
ρTHC |
är densiteten hos totala kolväten och icke-metankolväten, i g/l, |
MWC |
är molmassan för kol (12,011 g/mol), |
MWH |
är molmassan för väte (1,008 g/mol), |
MWO |
är molmassan för syre (15,999 g/mol), |
VM |
är molvolymen för en ideal gas vid 273,15 K (0 °C) och 101,325 kPa (22,413 l/mol), |
H/C |
är väte/kol-förhållandet för ett specifikt bränsle CXHYOZ, |
O/C |
är syre/kol-förhållandet för ett specifikt bränsle CXHYOZ. |
3.2 Beräkning av massutsläpp
3.2.1 Massutsläpp av gasformiga föreningar per cykelfas ska beräknas med hjälp av följande ekvationer:
där
Mi |
är massutsläppet av förening i per provning eller fas, i g/km, |
Vmix |
är den utspädda avgasens volym per provning eller fas, uttryckt i liter per provning/fas och korrigerad till standardförhållanden (273,15 K (0 °C) och 101,325 kPa), |
ρi |
är densiteten hos förening i, i gram per liter, vid standardtemperatur och standardtryck (273,15 K (0 °C) och 101,325 kPa), |
KH |
är en fuktighetskorrektionsfaktor som endast är tillämplig på massutsläppen av kväveoxider, NO2 och NOx, per provning eller fas, |
Ci |
är koncentrationen av förening i per provning eller fas i den utspädda avgasen, uttryckt i ppm och korrigerad med den mängd av förening i som finns utspädningsluften, |
d |
är den sträcka som har körts under den tillämpliga WLTC-cykeln, i km, |
n |
är antalet faser i den tillämpliga WLTC-cykeln. |
3.2.1.1 Koncentrationen av en gasformig förening i den utspädda avgasen ska korrigeras med den mängd av den gasformiga föreningen som finns i utspädningsluften, med hjälp av ekvationen
där
Ci |
är koncentrationen av gasformig förening i i den utspädda avgasen, korrigerad med den mängd av gasformig förening i som finns utspädningsluften, i ppm, |
Ce |
är uppmätt koncentration av gasformig förening i i den utspädda avgasen, i ppm, |
Cd |
är uppmätt koncentration av gasformig förening i i utspädningsluften, i ppm, |
DF |
är utspädningsfaktorn. |
3.2.1.1.1 Utspädningsfaktorn DF ska beräknas med hjälp av följande ekvation för det berörda bränslet:
|
för bensin (E10) |
|
för diesel (B7) |
|
för motorgas |
|
för naturgas/biometan |
|
för etanol (E85) |
|
för väte |
Med avseende på ekvationen för väte:
CH2O |
är koncentrationen av H2O i den utspädda avgasen som finns i provsäcken, i volymprocent, |
CH2O-DA |
är koncentrationen av H2O i utspädningsluften, i volymprocent, |
CH2 |
är koncentrationen av H2 i den utspädda avgasen som finns i provsäcken, i ppm. |
Om en bränsletyp inte anges i denna punkt ska DF för det bränslet beräknas med hjälp av ekvationerna i punkt 3.2.1.1.2 i denna underbilaga.
Om tillverkaren använder en DF som omfattar flera faser ska en DF beräknas med användning av den genomsnittliga koncentrationen av gasformiga föreningar för de berörda faserna.
Den genomsnittliga koncentrationen av en gasformig förening ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
Ci |
är genomsnittlig koncentration av en gasformig förening, |
Ci,phase |
är koncentrationen för varje fas, |
Vmix,phase |
är Vmix för motsvarande fas. |
3.2.1.1.2 Den allmänna ekvationen för beräkning av utspädningsfaktorn DF för varje referensbränsle med ett aritmetiskt medelvärde av sammansättningen av CxHyOz är följande:
där
CCO2 |
är koncentrationen av CO2 i den utspädda avgasen som finns i provsäcken, i volymprocent, |
CHC |
är koncentrationen av kolväten i den utspädda avgasen som finns i provsäcken, i ppm kolekvivalenter, |
CCO |
är koncentrationen av kolmonoxid i den utspädda avgasen som finns i provsäcken, i ppm. |
3.2.1.1.3 Metanmätning
3.2.1.1.3.1 För metanmätning med hjälp av en gaskromatograf kombinerad med en flamjoniseringsdetektor ska icke-metankolväten beräknas med hjälp av ekvationen
där
CNMHC |
är den korrigerade koncentrationen av icke-metankolväten i den utspädda avgasen, i ppm kolekvivalenter, |
CTHC |
är koncentrationen av totala kolväten i den utspädda avgasen, uttryckt i ppm kolekvivalenter och korrigerad med den mängd totala kolväten som finns i utspädningsluften, |
CCH4 |
är koncentrationen av CCH4 i den utspädda avgasen, uttryckt i ppm kolekvivalenter och korrigerad med den mängd CH4 som finns i utspädningsluften, |
RfCH4 |
är flamjoniseringsdetektorns responsfaktor för metan enligt definitionen i punkt 5.4.3.2 i underbilaga 5. |
3.2.1.1.3.2 För metanmätning med hjälp av en icke-metanavskiljare kombinerad med en flamjoniseringsdetektor beror beräkningen av icke-metankolväten på den kalibreringsgas/-metod som används för nollställning/kalibrering.
Den flamjoniseringsdetektor som används för att mäta totala kolväten (utan icke-metanavskiljare) ska kalibreras med propan/luft på normalt sätt.
För kalibreringen av flamjoniseringsdetektorn i serie med en icke-metanavskiljare är följande metoder tillåtna:
a) |
Kalibreringsgasen som består av propan/luft flödar förbi icke-metanavskiljaren. |
b) |
Kalibreringsgasen som består av metan/luft flödar genom icke-metanavskiljaren. |
Det rekommenderas i hög grad att metanflamjoniseringsdetektorn kalibreras med metan/luft genom icke-metanavskiljaren.
I fall a ska koncentrationen av CH4 och icke-metankolväten beräknas med hjälp av följande ekvationer:
Om rh < 1,05 får det utelämnas från ovanstående ekvation för CCH4.
I fall b ska koncentrationen av CH4 och icke-metankolväten beräknas med hjälp av följande ekvationer:
där
CHC(w/NMC) |
är kolvätekoncentration när provgasen flödar genom icke-metanavskiljaren, i ppm C, |
CHC(w/oNMC) |
är kolvätekoncentrationen när provgasen flödar förbi icke-metanavskiljaren, i ppm C, |
rh |
är responsfaktorn för metan enligt i punkt 5.4.3.2 i underbilaga 5, |
EM |
är verkningsgraden för metan enligt punkt 3.2.1.1.3.3.1 i denna underbilaga, |
EE |
är verkningsgraden för etan enligt punkt 3.2.1.1.3.3.2 i denna underbilaga, |
Om rh < 1,05 får det utelämnas i ekvationerna i fall b ovan för CCH4 och CNMHC.
3.2.1.1.3.3 Icke-metanavskiljarens verkningsgrader för omvandling
Icke-metanavskiljaren används för att avlägsna de kolväten som inte är metan ur provgasen, vilket sker genom oxidering av alla kolväten utom metan. Teoretiskt är omvandlingen av metan 0 % och för de övriga kolvätena, som representeras av etan, 100 %. För en noggrann mätning av icke-metankolväten ska de två verkningsgraderna bestämmas och användas för beräkningen av utsläpp av icke-metankolväten.
3.2.1.1.3.3.1 Verkningsgrad för omvandling av metan, EM
Kalibreringsgasen av metan/luft ska ledas till flamjoniseringsdetektorn genom respektive förbi icke-metanavskiljaren och de två koncentrationerna ska registreras. Verkningsgraden ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
CHC(w/NMC) |
är kolvätekoncentrationen när CH4 flödar genom icke-metanavskiljaren, i ppm C, |
CHC(w/oNMC) |
är kolvätekoncentrationen när CH4 flödar förbi icke-metanavskiljaren, i ppm C. |
3.2.1.1.3.3.2 Verkningsgrad för omvandling av etan, EE
Kalibreringsgasen av etan/luft ska ledas till flamjoniseringsdetektorn genom respektive förbi icke-metanavskiljaren och de två koncentrationerna ska registreras. Verkningsgraden ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
CHC(w/NMC) |
är kolvätekoncentrationen när C2H6 flödar genom icke-metanavskiljaren, i ppm C, |
CHC(w/oNMC) |
är kolvätekoncentrationen när C2H6 flödar förbi icke-metanavskiljaren, i ppm C. |
Om icke-metanavskiljarens verkningsgrad för omvandling av etan är 0,98 eller högre ska EE anges som 1 för eventuella senare beräkningar.
3.2.1.1.3.4 Om metanflamjoniseringsdetektorn kalibreras genom avskiljaren ska EM vara 0.
Ekvationen för att beräkna CH4 i punkt 3.2.1.1.3.2, fall b, i denna underbilaga blir
Ekvationen för att beräkna CNMHC i punkt 3.2.1.1.3.2, fall b, i denna underbilaga blir
Den densitet som används för beräkningarna av massan av icke-metankolväten ska vara lika med den för totala kolväten vid 273,15 K (0 °C) och 101,325 kPa, och är bränsleberoende.
3.2.1.1.4 Beräkning av flödesviktat aritmetiskt medelvärde av koncentrationen
Följande beräkningsmetod ska endast tillämpas för konstantvolymprovtagningssystem som inte har någon värmeväxlare eller som har en värmeväxlare som inte uppfyller kraven i punkt 3.3.5.1 i underbilaga 5.
Om CVS-flödet, qvcvs, under provningen varierar med mer än ±3 % av det aritmetiska medelvärdet av flödet, ska ett flödesviktat aritmetiskt medelvärde användas för alla mätningar med kontinuerlig utspädning inklusive mätning av partikelantal:
där
Ce |
är det flödesviktade aritmetiska medelvärdet av koncentrationen, |
qvcvs(i) |
är CVS-flödet vid tiden , i m3/min; |
C(i) |
är koncentrationen vid tiden , i ppm, |
Δt |
är provtagningsintervallet, i s, |
V |
är total CVS-volym, i m3. |
3.2.1.2 Beräkning av fuktighetskorrektionsfaktorn för NOx
För att korrigera för fuktighetens inverkan på resultaten för kväveoxider tillämpas följande beräkning:
där
och
H |
är den specifika fuktigheten, i gram vattenånga per kg torr luft, |
Ra |
är relativ fuktighet i omgivningsluften, i procent, |
Pd |
är mättat ångtryck vid omgivningstemperatur, i kPa, |
PB |
är lufttrycket i rummet, i kPa. |
KH-faktorn ska beräknas för varje fas av provningscykeln.
Omgivningstemperaturen och den relativa fuktigheten ska definieras som det aritmetiska medelvärdet av de kontinuerligt uppmätta värdena under varje fas.
3.2.2 Bestämning av massutsläpp av kolväten från motorer med kompressionständning
3.2.2.1 |
För beräkning av massutsläpp av kolväten från motorer med kompressionständning ska det aritmetiska medelvärdet av kolvätekoncentrationen beräknas med hjälp av ekvationen
där
|
3.2.2.1.1 |
Koncentrationen av kolväten i utspädningsluften ska bestämmas utifrån säckarna med utspädningsluft. Korrigeringen ska göras enligt punkt 3.2.1.1 i denna underbilaga. |
3.2.3 Beräkningar av bränsleförbrukning och CO2 för enskilda fordon i en interpoleringsfamilj
3.2.3.1 Bränsleförbrukning och CO2-utsläpp utan användning av interpoleringsmetoden
CO2-värdet, enligt beräkningen i punkt 3.2.1 i denna underbilaga, och bränsleförbrukningen, enligt beräkningen i punkt 6 i denna underbilaga, ska tillskrivas alla enskilda fordon i interpoleringsfamiljen och interpoleringsmetoden får inte tillämpas.
3.2.3.2 Bränsleförbrukning och CO2-utsläpp med användning av interpoleringsmetoden
CO2-utsläppen och bränsleförbrukningen för varje enskilt fordon i interpoleringsfamiljen får beräknas enligt den interpoleringsmetod som anges i punkterna 3.2.3.2.1–3.2.3.2.5 i denna underbilaga.
3.2.3.2.1 Bränsleförbrukning och CO2-utsläpp för provfordon L och H
Massan av CO2-utsläpp, , och och dess faser p, och , för provfordon L och H, som används för följande beräkningar, ska hämtas från steg 9 i tabell A7/1.
Bränsleförbrukningsvärden hämtas också från steg 9 i tabell A7/1 och benämns FCL,p och FCH,p.
3.2.3.2.2 Beräkning av vägmotstånd för ett enskilt fordon
3.2.3.2.2.1 Ett enskilt fordons vikt
Provningsvikterna för fordon H och L ska användas som invärden för interpoleringsmetoden.
TMind, i kg, är fordonets enskilda provningsvikt enligt punkt 3.2.25 i denna bilaga.
Om samma provningsvikt används för fordon L och H ska värdet för TMind ställas in på vikten på fordon H för interpoleringsmetoden.
3.2.3.2.2.2 Rullmotstånd hos ett enskilt fordon
De faktiska rullmotståndsvärdena för de valda däcken på provfordon L, RRL, och provfordon H, RRH, ska användas som invärde för interpoleringsmetoden. Se punkt 4.2.2.1 i underbilaga 4.
Om däcken på fram- eller bakaxeln på fordon L eller H har olika värden för rullmotstånd ska det viktade medelvärdet av rullmotstånden beräknas med hjälp av ekvationen
där
RRx,FA |
är rullmotståndet hos framaxelns däck, i kg/ton, |
RRx,RA |
är rullmotståndet hos bakaxelns däck, i kg/ton, |
mpx,FA |
är andelen av fordonets vikt på framaxeln på fordon H, |
x |
står för fordon L eller H eller ett enskilt fordon. |
För däck som är monterade på ett enskilt fordon ska värdet för rullmotståndet RRind ställas in på värdet för den tillämpliga däckrullmotståndsklassen enligt tabell A4/1 i underbilaga 4.
Om däcken på fram- och bakaxeln har olika rullmotståndsklassvärden ska det viktade medelvärdet, beräknat med ekvationen i denna punkt, användas.
Om samma däck har monterats på provfordon L och H ska värdet för RRind för interpoleringsmetoden ställas in på RRH.
3.2.3.2.2.3 Luftmotstånd hos ett enskilt fordon
Luftmotståndet ska mätas för alla tilläggsutrustningskomponenter och karossformer som påverkar motståndet och mätningen ska ske i en vindtunnel som uppfyller kraven i punkt 3.2 i underbilaga 4 och har kontrollerats av godkännandemyndigheten.
På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får en alternativ metod (t.ex. simulering om vindtunneln inte uppfyller kriteriet i underbilaga 4) användas för att bestämma Δ(CD×Af) om följande kriterier uppfylls:
a) |
Den alternativa metoden för bestämning ska ha en noggrannhet på ±0,015 m2 för Δ(CD×Af) och om simulering används bör dessutom metoden med beräkningsströmningsdynamik valideras i detalj, så att det framgår att det faktiska flödesmönstret kring karossen, inklusive omfattningen av flödeshastigheter, krafter och tryck, överensstämmer med valideringsresultatet. |
b) |
Den alternativa metoden ska endast användas för sådana delar (t.ex. hjul, karossformer, kylsystem) som påverkar aerodynamiken och vars likvärdighet har påvisats. |
c) |
Likvärdigheten ska på förhand styrkas för godkännandemyndigheten för varje vägmotståndsfamilj i det fall en matematisk metod används eller vart fjärde år om en mätmetod används, och ska under alla omständigheter bygga på vindtunnelmätningar som uppfyller kriterierna i denna bilaga. |
d) |
Om Δ(CD × Af) för ett alternativ är mer än det dubbla än med det alternativ för vilket beviset tillhandahölls, får luftmotståndet inte bestämmas med den alternativa metoden. och |
e) |
Om en simuleringsmodell ändras ska en ny validering krävas. Δ(CD×Af)LH är skillnaden i produkten av luftmotståndskoefficienten gånger frontarean för provfordon H jämfört med provfordon L, och ska föras in i alla relevanta provningsrapporter, i m2. Δ(CD×Af)ind är skillnaden i produkten av luftmotståndskoefficienten gånger frontarean mellan ett enskilt fordon och provfordon L på grund av alternativ och karossformer på fordonet som skiljer sig från dem för provfordon L, i m2. Dessa skillnader i luftmotstånd, Δ(CD×Af), ska bestämmas med en noggrannhet på 0,015 m2. |
Δ(CD×Af)ind får beräknas enligt följande ekvation med bibehållande av noggrannheten på 0,015 m2 även för summan av tilläggsutrustningskomponenter och karossformer:
där
CD |
är luftmotståndskoefficienten, |
Af |
är fordonets frontarea, i m2, |
n |
är antalet komponenter i fordonets tilläggsutrustning som skiljer sig mellan ett enskilt fordon och provfordon L. |
|
är skillnaden i produkten av luftmotståndskoefficienten gånger frontarean på grund av en enskild egenskap, i, på fordonet, och är positiv för en tilläggsutrustningskomponent som tillför luftmotstånd med avseende på provfordon L och vice versa, i m2; |
Summan av alla skillnader mellan provfordon L och H ska motsvara den totala skillnaden mellan provfordon L och H, och ska hänvisas till som Δ(CD×Af)LH.
Ökningen eller minskningen av produkten av luftmotståndskoefficienten gånger frontarean uttryckt som Δ(CD×Af) för alla tilläggsutrustningskomponenter och karossformer i interpoleringsfamiljen som
a) |
påverkar fordonets luftmotstånd, och |
b) |
ska ingå i interpoleringen, |
ska föras in i alla relevanta provningsrapporter.
Luftmotståndet för fordon H ska tillämpas på hela interpoleringsfamiljen och Δ(CD×Af)LH ska ställas in på noll om
a) |
vindtunnelanläggningen inte ger möjlighet att bestämma Δ(CD×Af) med stor noggrannhet, eller |
b) |
det saknas motståndspåverkande komponenter i tilläggsutrustningen mellan provfordon H och L som ska tas med i interpoleringsmetoden. |
3.2.3.2.2.4 Beräkning av vägmotstånd för enskilda fordon i interpoleringsfamiljen
Vägmotståndskoefficienterna f0, f1 och f2 (enligt definitionen i underbilaga 4) för provfordon H och L benämns f0,H, f1,H och f2,H respektive f0,L, f1,H och f2,H. En justerad vägmotståndskurva för provfordon L definieras enligt följande:
Genom tillämpning av minstakvadratmetoden i intervallet av referenshastighetspunkter ska de justerade vägmotståndskoefficienterna och bestämmas för med den linjära koefficienten satt till f1,H. Vägmotståndskoefficienterna f0,ind, f1,ind och f2,ind för ett enskilt fordon i interpoleringsfamiljen ska beräknas med hjälp av följande ekvationer:
eller, om , ska ekvationen för nedan tillämpas:
eller, om = 0, , ska ekvationen för nedan tillämpas:
där
För en vägmotståndsmatrisfamilj ska vägmotståndskoefficienterna f0, f1 och f2 för ett enskilt fordon beräknas enligt ekvationerna i punkt 5.1.1 i underbilaga 4.
3.2.3.2.3 Beräkning av energibehov för cykel
Energibehovet för den tillämpliga WLTC-cykeln, Ek, och energibehovet för alla tillämpliga cykelfaser, Ek,p, ska beräknas enligt förfarandet i punkt 5 i denna underbilaga, för följande uppsättningar, k, av vägmotståndskoefficienter och massor:
k=1 |
: |
(provfordon L) |
k=2 |
: |
(provfordon H) |
k=3 |
: |
(ett enskilt fordon i interpoleringsfamiljen) |
3.2.3.2.4 Beräkning av CO2-värdet för ett enskilt fordon i en interpoleringsfamilj med användning av interpoleringsmetoden
För varje cykelfas p av den tillämpliga cykeln ska massan av CO2-utsläpp för ett enskilt fordon beräknas, i g/km, med hjälp av ekvationen
Massan av CO2-utsläpp under en hel cykel för ett enskilt fordon ska beräknas, i g/km, med hjälp av ekvationen
De respektive termerna E1,p, E2,p och E3,p och E1, E2 och E3 definieras i punkt 3.2.3.2.3 i denna underbilaga.
3.2.3.2.5 Beräkning av bränsleförbrukningsvärdet FC för ett enskilt fordon i en interpoleringsfamilj med användning av interpoleringsmetoden
För varje cykelfas p av den tillämpliga cykeln ska bränsleförbrukningen för ett enskilt fordon beräknas, i l/100 km, med hjälp av ekvationen
Bränsleförbrukningen under hela cykeln för ett enskilt fordon ska beräknas, i l/100 km, med hjälp av ekvationen
De respektive termerna E1,p, E2,p och E3,p och E1, E2 och E3 definieras i punkt 3.2.3.2.3 i denna underbilaga.
3.2.4 Beräkningar av bränsleförbrukning och CO2 för enskilda fordon i en vägmotståndsmatrisfamilj
CO2-utsläppen och bränsleförbrukningen för varje enskilt fordon i vägmotståndsmatrisfamiljen ska beräknas enligt den interpoleringsmetod som anges i punkterna 3.2.3.2.3–3.2.3.2.5 i denna underbilaga. I tillämpliga fall ska hänvisningar till fordon L och/eller H ersättas med hänvisningar till fordon LM och/eller HM.
3.2.4.1 Bestämning av bränsleförbrukning och CO2-utsläpp för fordon LM och HM
Massan av CO2-utsläpp MCO2 för fordon LM och HM ska bestämmas enligt beräkningarna i punkt 3.2.1 i denna underbilaga för de enskilda cykelfaserna p i tillämplig WLTC-cykel och benämns respektive . Bränsleförbrukningen för enskilda cykelfaser i tillämplig WLTC-cykel ska bestämmas enligt punkt 6 i denna underbilaga och benämns FCLM,p respektive FCHM,p.
3.2.4.1.1 Beräkning av vägmotstånd för ett enskilt fordon
Vägmotståndet ska beräknas enligt det förfarande som beskrivs i punkt 5.1 i underbilaga 4.
3.2.4.1.1.1 Ett enskilt fordons vikt
Provningsvikterna för fordonen HM och LM som valts enligt punkt 4.2.1.4 i underbilaga 4 ska användas som invärde.
TMind, i kg, är det enskilda fordonets provningsvikt enligt definitionen av provningsvikt i punkt 3.2.25 i denna bilaga.
Om samma provningsvikt används för fordonen LM och HM ska värdet för TMind anges som vikten på fordon HM för metoden med vägmotståndsmatrisfamilj.
3.2.4.1.1.2 Rullmotstånd hos ett enskilt fordon
Rullmotståndsvärdena för fordon LM, RRLM, och fordon HM, RRHM, som valts i punkt 4.2.1.4 i underbilaga 4, ska användas som invärde.
Om däcken på fram- eller bakaxeln på fordon LM eller HM har olika värden för rullmotstånd ska det viktade medelvärdet av rullmotstånden beräknas med hjälp av ekvationen
där
RRx,FA |
är rullmotståndet hos framaxelns däck, i kg/ton, |
RRx,RA |
är rullmotståndet hos bakaxelns däck, i kg/ton, |
mpx,FA |
är andelen av fordonets vikt på framaxeln, |
x |
står för fordon L eller H eller ett enskilt fordon. |
För däck som är monterade på ett enskilt fordon ska värdet för rullmotståndet RRind ställas in på värdet för den tillämpliga däckrullmotståndsklassen enligt tabell A4/1 i underbilaga 4.
Om däcken på fram- och bakaxeln har olika rullmotståndsklassvärden ska det viktade medelvärdet, beräknat med ekvationen i denna punkt, användas.
Om samma rullmotstånd används för fordonen LM och HM ska värdet för RRind anges som RRHM för metoden med vägmotståndsmatrisfamilj.
3.2.4.1.1.3 Frontarea för ett enskilt fordon
Frontarean för fordon LM, AfLM och fordon HM, AfHM, som valts i punkt 4.2.1.4 i underbilaga 4, ska användas som invärde.
Af,ind, i m2, är det enskilda fordonets frontarea.
Om samma frontarea används för fordonen LM och HM, ska värdet för Af,ind anges som frontarean för fordon HM för metoden med vägmotståndsmatrisfamilj.
3.3 PM
3.3.1 Beräkning
Partikelmassan (PM) ska beräknas med hjälp av de två ekvationerna
om avgaserna släpps ut utanför tunneln,
och
om avgaserna återförs till tunneln,
där
Vmix |
är volymen av utspädd avgas (se punkt 2 i denna underbilaga) under standardförhållanden, |
Vep |
är volymen av utspädd avgas som passerar genom partikelprovtagningsfiltret under standardförhållanden, |
Pe |
är vikten av partikelmassan som samlas upp av ett eller flera provtagningsfilter, i mg, |
d |
är körd sträcka som motsvarar provningscykeln, i km. |
3.3.1.1 |
Om korrigering för bakgrundsnivån av partikelmassa i utspädningssystemet har tillämpats ska denna bestämmas enligt punkt 1.2.1.3.1 i underbilaga 6. I detta fall ska partikelmassan (i mg/km) beräknas med hjälp av ekvationerna
om avgaserna släpps ut utanför tunneln, och
om avgaserna återförs till tunneln, där
Om en korrigering för bakgrundsnivån tillämpas och det ger ett negativt resultat ska den anses vara noll mg/km. |
3.3.2 Beräkning av partikelmassa med hjälp av metoden med dubbel utspädning
där
Vep |
är volymen av utspädd avgas som passerar genom partikelprovtagningsfiltret under standardförhållanden, |
Vset |
är volymen av den dubbelt utspädda avgasen som passerar genom partikelprovtagningsfiltren under standardförhållanden, |
Vssd |
är den sekundära utspädningsluftens volym under standardförhållanden. |
Om den sekundärt utspädda provtagningsgasen för mätning av partikelmassa inte återförs till tunneln ska CVS-volymen beräknas som vid enkel utspädning, dvs.
där
Vmix indicated |
är den uppmätta volymen av utspädd avgas i utspädningssystemet efter extraktion av partikelprovet under standardförhållanden. |
4. Bestämning av antal utsläppta partiklar
4.1 |
Antalet utsläppta partiklar ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
ska beräknas utifrån ekvationen
där
där
|
5. Beräkning av energibehov för cykel
Om inget annat anges ska beräkningen baseras på målhastighetskurvan angiven i separata tidsprovtagningspunkter.
För beräkningen ska varje tidsprovtagningspunkt tolkas som en tidsperiod. Om inget annat anges ska varaktigheten Δt för dessa perioder vara 1 s.
Det totala energibehovet E för hela cykeln eller en specifik cykelfas ska beräknas genom summering av Ei under motsvarande cykeltid mellan tstart och tend enligt ekvationen
där
och
tstart |
är den tidpunkt då den tillämpliga provningscykeln eller fasen startar, i s, |
tend |
är den tidpunkt då den tillämpliga provningscykeln eller fasen slutar, i s, |
Ei |
är energibehovet under tidsperioden (i-1) till (i), i Ws, |
Fi |
är körkraften under tidsperioden (i-1) till (i), i N, |
di |
är körd sträcka under tidsperioden (i-1) till (i), i m. |
där
Fi |
är körkraften under tidsperioden (i-1) till (i), i N, |
vi |
är målhastigheten vid tidpunkten ti, i km/h, |
TM |
är provningsvikten, i kg, |
ai |
är accelerationen under tidsperioden (i-1) till (i), i m/s2, |
f0, f1, f2 är vägmotståndskoefficienterna för det aktuella provfordonet (TML, TMH eller TMind) i N, N/km/h respektive i N/(km/h)2.
där
di |
är körd sträcka under tidsperioden (i-1) till (i), i m, |
vi |
är målhastigheten vid tidpunkten ti, i km/h, |
ti |
är tiden, i s. |
där
ai |
är accelerationen under tidsperioden (i-1) till (i), i m/s2, |
vi |
är målhastigheten vid tidpunkten ti, i km/h, |
ti |
är tiden, i s. |
6. Beräkning av bränsleförbrukning
6.1 De bränsleegenskaper som behövs för beräkning av bränsleförbrukningsvärden ska hämtas från bilaga IX.
6.2 Bränsleförbrukningsvärdena ska beräknas utifrån utsläppen av kolväten, kolmonoxid och koldioxid, med hjälp av resultaten i tabell A7/1, steg 6 för kriterieutsläpp och steg 7 för CO2.
6.2.1 Den allmänna ekvationen i punkt 6.12 där H/C- och O/C-förhållandena används, ska användas för beräkningen av bränsleförbrukning.
6.2.2 För alla ekvationer i punkt 6 i denna underbilaga gäller följande:
FC |
är bränsleförbrukningen för ett specifikt bränsle, i l/100 km (eller m3 per 100 km för naturgas eller kg/100 km för väte). |
H/C |
är väte/kol-förhållandet för ett specifikt bränsle CXHYOZ. |
O/C |
är syre/kol-förhållandet för ett specifikt bränsle CXHYOZ. |
MWC |
är molmassan för kol (12,011 g/mol). |
MWH |
är molmassan för väte (1,008 g/mol). |
MWO |
är molmassan för syre (15,999 g/mol). |
ρfuel |
är provningsbränslets densitet, i kg/l. För gasformiga bränslen: bränsledensiteten vid 15 °C. |
HC |
är utsläppen av kolväte, i g/km. |
CO |
är utsläppen av kolmonoxid, i g/km. |
CO2 |
är utsläppen av koldioxid, i g/km. |
H2O |
är utsläppen av vatten, i g/km. |
H2 |
är utsläppen av väte, i g/km. |
p1 |
är gastrycket i bränsletanken före tillämplig provningscykel, i Pa. |
p2 |
är gastrycket i bränsletanken efter tillämplig provningscykel, i Pa. |
T1 |
är gastemperaturen i bränsletanken före tillämplig provningscykel, i K. |
T2 |
är gastemperaturen i bränsletanken efter tillämplig provningscykel, i K. |
Z1 |
är kompressibilitetsfaktorn för det gasformiga bränslet vid p1 och T1. |
Z2 |
är kompressibilitetsfaktorn för det gasformiga bränslet vid p2 och T2. |
V |
är den inre volymen för tanken för det gasformiga bränslet, i m3. |
d |
är den teoretiska längden på den tillämpliga fasen eller cykeln, i km. |
6.3 Reserverad
6.4 Reserverad
6.5 För fordon med gnisttändningsmotor som drivs med bensin (E10)
6.6 För fordon med gnisttändningsmotor som drivs med motorgas
6.6.1 Om sammansättningen av det bränsle som används för provningen skiljer sig från den sammansättning som antas för beräkning av den normaliserade förbrukningen får på tillverkarens begäran en korrektionsfaktor, cf, tillämpas, med användning av ekvationen
Den korrektionsfaktor, cf, som får tillämpas, bestäms med hjälp av ekvationen
där
nactual är det verkliga H/C-förhållandet i det bränsle som används.
6.7 För fordon med gnisttändningsmotor som drivs med naturgas/biometan
6.8 Reserverad
6.9 Reserverad
6.10 För fordon med kompressionständningsmotor som drivs med diesel (B7)
6.11 För fordon med gnisttändningsmotor som drivs med etanol (E85)
6.12 Bränsleförbrukningen kan beräknas med hjälp av följande ekvation för alla för provningsbränslen:
6.13 Bränsleförbrukning för ett fordon med gnisttändningsmotor som drivs med väte:
För fordon som drivs med antingen gasformigt eller flytande väte får tillverkaren, med godkännandemyndighetens godkännande, välja att beräkna bränsleförbrukningen med antingen ekvationen för FC nedan eller med en metod där ett standardprotokoll, som SAE J2572, används.
Kompressibilitetsfaktorn, Z, ska erhållas ur följande tabell:
Tabell A7/2
Kompressibilitetsfaktor Z
|
|
T (K) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
100 |
200 |
300 |
400 |
500 |
600 |
700 |
800 |
900 |
p (bar) |
33 |
0,859 |
1,051 |
1,885 |
2,648 |
3,365 |
4,051 |
4,712 |
5,352 |
5,973 |
6,576 |
|
53 |
0,965 |
0,922 |
1,416 |
1,891 |
2,338 |
2,765 |
3,174 |
3,57 |
3,954 |
4,329 |
|
73 |
0,989 |
0,991 |
1,278 |
1,604 |
1,923 |
2,229 |
2,525 |
2,810 |
3,088 |
3,358 |
|
93 |
0,997 |
1,042 |
1,233 |
1,470 |
1,711 |
1,947 |
2,177 |
2,400 |
2,617 |
2,829 |
|
113 |
1,000 |
1,066 |
1,213 |
1,395 |
1,586 |
1,776 |
1,963 |
2,146 |
2,324 |
2,498 |
|
133 |
1,002 |
1,076 |
1,199 |
1,347 |
1,504 |
1,662 |
1,819 |
1,973 |
2,124 |
2,271 |
|
153 |
1,003 |
1,079 |
1,187 |
1,312 |
1,445 |
1,580 |
1,715 |
1,848 |
1,979 |
2,107 |
|
173 |
1,003 |
1,079 |
1,176 |
1,285 |
1,401 |
1,518 |
1,636 |
1,753 |
1,868 |
1,981 |
|
193 |
1,003 |
1,077 |
1,165 |
1,263 |
1,365 |
1,469 |
1,574 |
1,678 |
1,781 |
1,882 |
|
213 |
1,003 |
1,071 |
1,147 |
1,228 |
1,311 |
1,396 |
1,482 |
1,567 |
1,652 |
1,735 |
|
233 |
1,004 |
1,071 |
1,148 |
1,228 |
1,312 |
1,397 |
1,482 |
1,568 |
1,652 |
1,736 |
|
248 |
1,003 |
1,069 |
1,141 |
1,217 |
1,296 |
1,375 |
1,455 |
1,535 |
1,614 |
1,693 |
|
263 |
1,003 |
1,066 |
1,136 |
1,207 |
1,281 |
1,356 |
1,431 |
1,506 |
1,581 |
1,655 |
|
278 |
1,003 |
1,064 |
1,130 |
1,198 |
1,268 |
1,339 |
1,409 |
1,480 |
1,551 |
1,621 |
|
293 |
1,003 |
1,062 |
1,125 |
1,190 |
1,256 |
1,323 |
1,390 |
1,457 |
1,524 |
1,590 |
|
308 |
1,003 |
1,060 |
1,120 |
1,182 |
1,245 |
1,308 |
1,372 |
1,436 |
1,499 |
1,562 |
|
323 |
1,003 |
1,057 |
1,116 |
1,175 |
1,235 |
1,295 |
1,356 |
1,417 |
1,477 |
1,537 |
|
338 |
1,003 |
1,055 |
1,111 |
1,168 |
1,225 |
1,283 |
1,341 |
1,399 |
1,457 |
1,514 |
|
353 |
1,003 |
1,054 |
1,107 |
1,162 |
1,217 |
1,272 |
1,327 |
1,383 |
1,438 |
1,493 |
Om erforderliga invärden för p och T saknas i tabellen ska kompressibilitetsfaktorn erhållas genom linjär interpolering mellan kompressibilitetsfaktorerna i tabellen, varvid de värden som ligger närmast det önskade värdet ska väljas.
7. Beräkning av körspårindex
7.1 Allmänt krav
Den föreskrivna hastigheten mellan tidpunkterna i tabellerna A1/1–A1/12 ska bestämmas med hjälp av en linjär interpoleringsmetod med en frekvens av 10 Hz.
Om gasreglaget är fullt aktiverat ska den föreskrivna hastigheten användas i stället för den faktiska fordonshastigheten för beräkning av körspårindex under sådana driftsperioder.
7.2 Beräkning av körspårindex
Följande index ska beräknas enligt SAE J2951 (reviderad i januari 2014):
a) |
: |
ER |
: |
Energivärdering |
b) |
: |
DR |
: |
Avståndsvärdering |
c) |
: |
EER |
: |
Energiekonomivärdering |
d) |
: |
ASCR |
: |
Värdering av absolut hastighetsförändring |
e) |
: |
IWR |
: |
Värdering av tröghetsarbete |
f) |
: |
RMSSE |
: |
Fel för det kvadratiska medelvärdet av hastigheten |
Underbilaga 8
Fordon med endast eldrift, hybridelfordon och hybridfordon med komprimerad vätgas och bränsleceller
1. Allmänna krav
Vid provning av ej externt laddbara hybridelfordon, externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon ska tilläggen 2 och 3 till denna underbilaga ersätta tillägg 2 till underbilaga 6.
Om inget annat anges ska alla krav i denna underbilaga gälla för fordon med och utan förarvalbara lägen. Om inget annat uttryckligen anges i denna underbilaga ska alla krav och förfaranden som anges i underbilaga 6 fortsätta att gälla för ej externt laddbara hybridelfordon, externt laddbara hybridelfordon, ej externt laddbara bränslecellshybridfordon och fordon med endast eldrift.
1.1 Enheter, noggrannhet och upplösning för elektriska parametrar
Parametrar, enheter och noggrannhet för mätningar ska överensstämma med tabell A8/1.
Tabell A8/1
Parametrar, enheter och noggrannhet för mätningar
Parameter |
Enhet |
Noggrannhet |
Upplösning |
Elenergi (1) |
Wh |
±1 % |
0,001 kWh (2) |
Eletrisk ström |
A |
±0,3 % av fullt skalutslag eller |
0,1 A |
Elektrisk spänning |
V |
±0,3 % av fullt skalutslag eller ±1 % av avläsningen (3) |
0,1 V |
1.2 Provning av utsläpp och bränsleförbrukning
Mätningarnas parametrar, enheter och noggrannhet ska vara samma som för fordon som drivs med traditionella förbränningsmotorer.
1.3 Enheter och noggrannhet i de slutliga provningsresultaten
Enheter och deras noggrannhet för kommunikation av de slutliga resultaten ska följa de indikationer som ges i tabell A8/2. Vid beräkningen i punkt 4 i denna underbilaga ska de oavrundade värdena användas.
Tabell A8/2
Enheter och noggrannhet i de slutliga provningsresultaten
Parameter |
Enhet |
Kommunikation av slutliga provningsresultat |
PER(p) (6), PERcity, AER(p) (6), AERcity, EAER(p) (6), E AERcity, RCDA (5), RCDC |
km |
Avrundat till närmaste heltal |
FCCS(,p) (6), FCCD, FCweighted för hybridelfordon |
l/100 km |
Avrundat till en decimal |
FCCS(,p) (6) för bränslecellshybridfordon |
kg/100 km |
Avrundat till två decimaler |
MCO2,CS(,p) (6), MCO2,CD, MCO2, viktat |
g/km |
Avrundat till närmaste heltal |
EC(p) (6), ECcity, ECAC,CD, ECAC,weighted |
Wh/km |
Avrundat till närmaste heltal |
EAC |
kWh |
Avrundat till en decimal |
1.4 Fordonsklassificering
Alla externt laddbara hybridelfordon, ej externt laddbara hybridelfordon, fordon med endast eldrift och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon ska klassificeras som fordon av klass 3. Tillämplig provningscykel för typ 1-provningsförfarandet ska bestämmas enligt punkt 1.4.2 i denna underbilaga baserat på motsvarande referensprovningscykel enligt beskrivningen i punkt 1.4.1 i denna underbilaga.
1.4.1 Referensprovningscykel
1.4.1.1 Referensprovningscykeln för fordon av klass 3 anges i punkt 3.3 i underbilaga 1.
1.4.1.2 För fordon med endast eldrift får minskningsförfarandet, enligt punkterna 8.2.3 och 8.3 i underbilaga 1, tillämpas på provningscyklerna enligt punkt 3.3 i underbilaga 1 genom att den nominella effekten ersätts med toppeffekt. I så fall är den minskade cykeln referensprovningscykeln.
1.4.2 Tillämplig provningscykel
1.4.2.1 Tillämplig WLTP-provningscykel
Referensprovningscykeln enligt punkt 1.4.1 i denna underbilaga ska vara den tillämpliga WLTP-provningscykeln (WLTC) för typ 1-provningsförfarandet.
Om punkt 9 i underbilaga 1 tillämpas baserat på referensprovningscykeln enligt beskrivningen i punkt 1.4.1 i denna underbilaga ska denna ändrade provningscykel vara den tillämpliga WLTP-provningscykeln (WLTC) för typ 1-provningsförfarandet.
1.4.2.2 Tillämplig WLTP-stadsprovningscykel
WLTP-stadsprovningscykeln (WLTCcity) för fordon av klass 3 anges i punkt 3.5 i underbilaga 1.
1.5 Externt laddbara hybridelfordon, ej externt laddbara hybridelfordon och fordon med endast eldrift med manuell transmission
Fordonen ska köras enligt tillverkarens anvisningar, enligt handboken för serietillverkade fordon och i enlighet med indikeringen från ett tekniskt instrument för växling.
2. Förberedelse av uppladdningsbart elenergilagringssystem och bränslecellssystem
2.1 |
Följande ska gälla för alla externt laddbara hybridelfordon, ej externt laddbara hybridelfordon, ej externt laddbara bränslecellshybridfordon och fordon med endast eldrift:
|
2.2 |
Utan att det påverkar kraven i punkt 1.2.3.3 i underbilaga 6 ska ej externt laddbara bränslecellshybridfordon som provas enligt denna underbilaga ha körts in i minst 300 km med bränslecellssystemet monterat. |
3. Provningsförfarande
3.1 Allmänna krav
3.1.1 |
Följande ska gälla i tillämpliga fall för alla externt laddbara hybridelfordon, ej externt laddbara hybridelfordon, fordon med endast eldrift och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon:
|
3.1.2 |
Forcerad nedkylning enligt punkt 1.2.7.2 i underbilaga 6 ska gälla endast för den laddningsbevarande provningen av typ 1 för externt laddbara hybridelfordon enligt punkt 3.2 i denna underbilaga och för provning av ej externt laddbara hybridelfordon enligt punkt 3.3 i denna underbilaga. |
3.2 Externt laddbara hybridelfordon
3.2.1 Fordonen ska provas under laddningstömmande driftsförhållanden (CD-förhållanden) och laddningsbevarande driftsförhållanden (CS-förhållanden).
3.2.2 Fordonen får provas enligt fyra möjliga provningsförlopp:
3.2.2.1 |
Alternativ 1: laddningstömmande typ 1-provning utan efterföljande laddningsbevarande typ 1-provning. |
3.2.2.2 |
Alternativ 2: laddningsbevarande typ 1-provning utan efterföljande laddningstömmande typ 1-provning. |
3.2.2.3 |
Alternativ 3: laddningstömmande typ 1-provning med en efterföljande laddningsbevarande typ 1-provning. |
3.2.2.4 |
Alternativ 4: laddningsbevarande typ 1-provning med en efterföljande laddningstömmande typ 1-provning. |
Figur A8/1
Möjliga provningsförlopp vid provning av externt laddbara hybridelfordon
Alternativ 1
CD
Minst 1 förkond. cykel
Laddning. stabiliserings
Typ 1-provning. CD
Laddning
EAC
Alternativ 2
CS
Urladdning
Minst 1 förkond. cykel
Stabiliserings
Typ 1-provning. CS
Alternativ 3
CD + CS
Minst 1 förkond. cykel
Laddning stabiliserings
Typ 1-provning. CD
Stabiliserings
Typ 1-provning. CS
Laddning
EAC
Alternativ 4
CS + CD
Urladdning
Minst 1 förkond. cykel
Stabiliserings
Typ 1-provning. CS
Laddning stabiliserings
Typ 1-provning CD
Laddning
EAC
3.2.3 Det förarvalbara läget ska ställas in enligt beskrivningen i följande provningsförlopp (alternativ 1 till 4).
3.2.4 Laddningstömmande typ 1-provning utan efterföljande laddningsbevarande typ 1-provning (alternativ 1)
Provningsförloppet enligt alternativ 1, som beskrivs i punkterna 3.2.4.1–3.2.4.7 i denna underbilaga, samt motsvarande laddningstillståndsprofil för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, visas i figur A8, tillägg 1/1 i tillägg 1 till denna underbilaga.
3.2.4.1 Förkonditionering
Fordonet ska förberedas enligt förfarandena i punkt 2.2 i tillägg 4 till denna underbilaga.
3.2.4.2 Provningsförhållanden
3.2.4.2.1 Provningen ska utföras med ett fulladdat uppladdningsbart elenergilagringssystem enligt de laddningskrav som beskrivs i punkt 2.2.3 i tillägg 4 till denna underbilaga och med fordonet i laddningstömmande driftsförhållande enligt definitionen i punkt 3.3.5 i denna bilaga.
3.2.4.2.2 Val av ett förarvalbart läge
Om fordonet är utrustat med ett förarvalbart läge ska läget för den laddningstömmande typ 1-provningen väljas i enlighet med punkt 2 i tillägg 6 till denna underbilaga.
3.2.4.3 Förfarande för laddningstömmande provning av typ 1
3.2.4.3.1 |
Förfarandet för den laddningstömmande provningen av typ 1 ska bestå av ett antal på varandra följande cykler, som var och en följs av en stabiliseringsperiod på högst 30 min tills det laddningsbevarande driftsförhållanden har uppnåtts. |
3.2.4.3.2 |
Under stabiliseringen mellan de enskilda tillämpliga provningscyklerna ska framdrivningssystemet vara inaktiverat och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet får inte laddas upp från en extern elenergikälla. Instrumenten för mätning av den elektriska strömmen i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem och för bestämning av den elektriska spänningen i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem enligt tillägg 3 till denna underbilaga får inte stängas av mellan provningscykelns faser. Vid mätning med amperetimmätare ska integreringen förbli aktiv under hela provningen tills provningen har slutförts.
När fordonet startas om efter stabilisering ska det köras i det förarvalbara läget enligt punkt 3.2.4.2.2 i denna underbilaga. |
3.2.4.3.3 |
Som en avvikelse från punkt 5.3.1 i underbilaga 5 och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5.3.1.2 i underbilaga 5 får analysatorerna kalibreras och deras nollställning kontrolleras före och efter den laddningstömmande provningen av typ 1. |
3.2.4.4 Slutet på laddningsbevarande provning av typ 1
Slutet på den laddningstömmande provningen av typ 1 anses ha nåtts när avbrytningskriteriet enligt punkt 3.2.4.5 i denna underbilaga uppnås för första gången. Antalet tillämpliga WLTP-provningscykler fram till och med den cykel under vilken avbrytningskriteriet uppnåddes för första gången är inställt på n+1.
Den tillämpliga WLTP-provningscykeln n definieras som övergångscykeln.
Den tillämpliga WLTP-provningscykeln n+1 definieras som bekräftelsecykeln.
För fordon utan laddningsbevarande kapacitet under hela den tillämpliga WLTP-provningscykeln har slutet på den laddningstömmande provningen av typ 1 nåtts när en indikering på en standardinstrumentpanel i fordonet visar att fordonet ska stannas, eller när fordonet avviker från den föreskrivna körtoleransen under 4 s i rad eller längre. Gasreglaget ska inaktiveras och fordonet ska bromsas till stillastående inom 60 s.
3.2.4.5 Avbrytningskriterium
3.2.4.5.1 |
Det ska utvärderas huruvida avbrytningskriteriet har uppnåtts för varje körd tillämplig WLTP-provningscykel. |
3.2.4.5.2 |
Avbrytningskriteriet för den laddningstömmande provningen av typ 1 har uppnåtts när den relativa elenergiförändringen REECi, beräknad med hjälp av följande ekvation, är mindre än 0,04.
där
|
3.2.4.6 Laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet och mätning av uppladdad elenergi
3.2.4.6.1 |
Fordonet ska anslutas till elnätet inom 120 min efter tillämplig WLTP-provningscykel n+1 där avbrytningskriteriet för den laddningstömmande provningen av typ 1 uppnås för första gången.
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemet är fulladdat när kriteriet för laddningens avslutande, enligt definitionen i punkt 2.2.3.2 i tillägg 4 till denna underbilaga, har uppnåtts. |
3.2.4.6.2 |
Utrustningen för mätning av elenergi, som ska vara placerad mellan fordonets laddare och elnätet, ska mäta den uppladdade elenergin EAC som tillhandahålls från elnätet samt dess varaktighet. Mätningen av elenergi får avbrytas när kriteriet för laddningens avslutande, enligt definitionen i punkt 2.2.3.2 i tillägg 4 till denna underbilaga, har uppnåtts. |
3.2.4.7 Varje enskild tillämplig WLTP-provningscykel i den laddningstömmande provningen av typ 1 ska uppfylla tillämpliga kriterieutsläppsgränser enligt punkt 1.1.2 i underbilaga 6.
3.2.5 Laddningsbevarande provning av typ 1 utan efterföljande laddningstömmande provning av typ 1 (alternativ 2)
Provningsförloppet enligt alternativ 2, som beskrivs i punkterna 3.2.5.1–3.2.5.3.3 i denna underbilaga, samt motsvarande laddningstillståndsprofil för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, visas i figur A8, tillägg 1/2 i tillägg 1 till denna underbilaga.
3.2.5.1 Förkonditionering och stabilisering
Fordonet ska förberedas enligt förfarandena i punkt 2.1 i tillägg 4 till denna underbilaga.
3.2.5.2 Provningsförhållanden
3.2.5.2.1 Provningar ska utföras med fordonet under laddningsbevarande driftsförhållanden enligt definitionen i punkt 3.3.6 i denna bilaga.
3.2.5.2.2 Val av ett förarvalbart läge
Om fordonet är utrustat med ett förarvalbart läge ska läget för den laddningsbevarande provningen av typ 1 väljas i enlighet med punkt 3 i tillägg 6 till denna underbilaga.
3.2.5.3 Förfarande för provning av typ 1
3.2.5.3.1 |
Fordonen ska provas enligt de typ 1-provningsförfaranden som beskrivs i underbilaga 6. |
3.2.5.3.2 |
Vid behov ska CO2-massutsläppet korrigeras enligt tillägg 2 till denna underbilaga. |
3.2.5.3.3 Provningen enligt punkt 3.2.5.3.1 i denna underbilaga ska uppfylla tillämpliga kriterieutsläppsgränser enligt punkt 1.1.2 i underbilaga 6.
3.2.6 Laddningstömmande provning av typ 1 med en efterföljande laddningsbevarande provning av typ 1 (alternativ 3)
Provningsförloppet enligt alternativ 3, som beskrivs i punkterna 3.2.6.1–3.2.6.3 i denna underbilaga, samt motsvarande laddningstillståndsprofil för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, visas i figur A8, tillägg 1/3 i tillägg 1 till denna underbilaga.
3.2.6.1 För den laddningstömmande provningen av typ 1 ska det förfarande som beskrivs i punkterna 3.2.4.1–3.2.4.5 samt punkt 3.2.4.7 i denna underbilaga följas.
3.2.6.2 Därefter ska det förfarande för den laddningsbevarande provningen av typ 1 som beskrivs i punkterna 3.2.5.1–3.2.5.3 i denna underbilaga följas. Punkterna 2.1.1–2.1.2 i tillägg 4 till denna underbilaga ska inte tillämpas.
3.2.6.3 Laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet och mätning av uppladdad elenergi
3.2.6.3.1 |
Fordonet ska anslutas till elnätet inom 120 min efter avslutandet av den laddningsbevarande provningen av typ 1.
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemet är fulladdat när kriteriet för laddningens avslutande enligt definitionen i punkt 2.2.3.2 i tillägg 4 till denna underbilaga har uppnåtts. |
3.2.6.3.2 |
Utrustningen för energimätning, som ska vara placerad mellan fordonets laddare och elnätet, ska mäta den uppladdade elenergin EAC som tillhandahålls från elnätet samt dess varaktighet. Mätningen av elenergi får avbrytas när kriteriet för laddningens avslutande enligt definitionen i punkt 2.2.3.2 i tillägg 4 till denna underbilaga har uppnåtts. |
3.2.7 Laddningsbevarande provning av typ 1 med en efterföljande laddningstömmande provning av typ 1 (alternativ 4)
Provningsförloppet enligt alternativ 4, som beskrivs i punkterna 3.2.7.1–3.2.7.2 i denna underbilaga, samt motsvarande laddningstillståndsprofil för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, visas i figur A8, tillägg 1/4 i tillägg 1 till denna underbilaga.
3.2.7.1 |
För den laddningsbevarande provningen av typ 1 ska det förfarande som beskrivs i punkterna 3.2.5.1–3.2.5.3 samt punkt 3.2.6.3.1 i denna underbilaga följas. |
3.2.7.2 |
Därefter ska det förfarande för den laddningstömmande provningen av typ 1 som beskrivs i punkterna 3.2.4.2–3.2.4.7 i denna underbilaga följas. |
3.3 Ej externt laddbara hybridelfordon
Det provningsförlopp som beskrivs i punkterna 3.3.1–3.3.3 i denna underbilaga, samt motsvarande laddningstillståndsprofil för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, visas i figur A8, tillägg 1/5 i tillägg 1 till denna underbilaga.
3.3.1 Förkonditionering och stabilisering
3.3.1.1 |
Förkonditionering av fordon ska ske enligt punkt 1.2.6 i underbilaga 6.
Utöver kraven i punkt 1.2.6 får laddningstillståndsnivån hos det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift för den laddningsbevarande provningen ställas in enligt tillverkarens rekommendation före förkonditioneringen för att en provning under laddningsbevarande driftsförhållanden ska kunna utföras. |
3.3.1.2 |
Stabilisering av fordon ska ske enligt punkt 1.2.7 i underbilaga 6. |
3.3.2 Provningsförhållanden
3.3.2.1 Fordonen ska provas under laddningsbevarande driftsförhållanden enligt definitionen i punkt 3.3.6 i denna bilaga.
3.3.2.2 Val av ett förarvalbart läge
Om fordonet är utrustat med ett förarvalbart läge ska läget för den laddningsbevarande provningen av typ 1 väljas i enlighet med punkt 3 i tillägg 6 till denna underbilaga.
3.3.3 Förfarande för provning av typ 1
3.3.3.1 |
Fordonen ska provas enligt typ 1-provningsförfarandet som beskrivs i underbilaga 6. |
3.3.3.2 |
Vid behov ska CO2-massutsläppet korrigeras enligt tillägg 2 till denna underbilaga. |
3.3.3.3 |
Den laddningsbevarande provningen av typ 1 ska uppfylla tillämpliga avgasutsläppskriterier enligt punkt 1.1.2 i underbilaga 6. |
3.4 Fordon med endast eldrift
3.4.1 Allmänna krav
Provningsförfarandet för att bestämma räckvidden vid endast eldrift och elenergiförbrukningen ska väljas utifrån provfordonets uppskattade räckvidd vid endast eldrift (PER) enligt tabell A8/3. Om interpoleringsmetoden används ska tillämpligt provningsförfarande väljas utifrån PER för fordon H i den specifika interpoleringsfamiljen.
Tabell A8/3
Förfaranden för att bestämma räckvidd vid endast eldrift och elenergiförbrukning
Tillämplig provningscykel |
Uppskattad PER är … |
Tillämpligt provningsförfarande |
Provningscykel enligt punkt 1.4.2.1 inklusive den extra höga fasen |
… mindre än längden på 3 tillämpliga WLTP-provningscykler. |
Förfarande för typ 1-provning med på varandra följande cykler (enligt punkt 3.4.4.1 i denna underbilaga) |
… lika med eller större än längden på 3 tillämpliga WLTP-provningscykler. |
Förfarande för förkortat typ 1-provningsförfarande (enligt punkt 3.4.4.2 i denna underbilaga) |
|
Provningscykel enligt punkt 1.4.2.1 exklusive den extra höga fasen |
… mindre än längden på 4 tillämpliga WLTP-provningscykler. |
Förfarande för typ 1-provning med på varandra följande cykler (enligt punkt 3.4.4.1 i denna underbilaga) |
… lika med eller större än längden på 4 tillämpliga WLTP-provningscykler. |
Förfarande för förkortat typ 1-provningsförfarande (enligt punkt 3.4.4.2 i denna underbilaga) |
|
Stadscykel enligt punkt 1.4.2.2 |
… inte tillgänglig under tillämplig WLTP-provningscykel. |
Förfarande för typ 1-provning med på varandra följande cykler (enligt punkt 3.4.4.1 i denna underbilaga) |
Före provningen ska tillverkaren för godkännandemyndigheten lämna bevis beträffande den uppskattade räckvidden vid endast eldrift. Om interpoleringsmetoden används ska tillämpligt provningsförfarande bestämmas utifrån uppskattad räckvidd vid endast eldrift (PER) för fordon H i interpoleringsfamiljen. Den PER som bestämts genom det tillämpade provningsförfarandet ska bekräfta att korrekt provningsförfarande har använts.
Provningsförloppet för typ 1-provning med på varandra följande cykler, som beskrivs i punkterna 3.4.2, 3.4.3 och 3.4.4.1 i denna underbilaga, samt motsvarande laddningstillståndsprofil för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, visas i figur A8, tillägg 1/6 i tillägg 1 till denna underbilaga.
Provningsförloppet för det förkortade typ 1-provningsförfarandet, som beskrivs i punkterna 3.4.2, 3.4.3 och 3.4.4.2, samt motsvarande laddningstillståndsprofil för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, visas i figur A8, tillägg 1/7 i tillägg 1 till denna underbilaga.
3.4.2 Förkonditionering
Fordonet ska förberedas enligt förfarandena i punkt 3 i tillägg 4 till denna underbilaga.
3.4.3 Val av ett förarvalbart läge
Om fordonet är utrustat med ett förarvalbart läge ska läget för provningen väljas i enlighet med punkt 3 i tillägg 6 till denna underbilaga.
3.4.4 Förfaranden för typ 1-provning av fordon med endast eldrift
3.4.4.1 Förfarande för typ 1-provning med på varandra följande cykler
3.4.4.1.1 Hastighetskurva och raster
Provningen ska genomföras genom att tillämpliga provningscykler körs efter varandra tills avbrytningskriteriet enligt punkt 3.4.4.1.3 i denna underbilaga har uppnåtts.
Raster för föraren och/eller operatören är endast tillåtna mellan provningscykler och får sammanlagt uppgå till högst den tid som anges i tabell A8/4. Framdrivningssystemet ska vara avstängt under raster.
3.4.4.1.2 Mätning av ström och spänning i uppladdningsbara elenergilagringssystem
Från det att provningen inleds till dess att avbrytningskriteriet har uppnåtts ska den elektriska strömmen i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem mätas enligt tillägg 3 till denna underbilaga och den elektriska spänningen ska bestämmas enligt tillägg 3 till denna underbilaga.
3.4.4.1.3 Avbrytningskriterium
Avbrytningskriteriet har uppnåtts när fordonet överskrider den föreskrivna tolerans för hastighetskurva som anges i punkt 1.2.6.6 i underbilaga 6 under 4 s i rad eller längre. Gasreglaget ska inaktiveras. Fordonet ska bromsas till stillastående inom 60 s.
3.4.4.2 Förkortat typ 1-provningsförfarande
3.4.4.2.1 Hastighetskurva
Det förkortade typ 1-provningsförfarandet består av två dynamiska segment (DS1 och DS2) i kombination med två segment med konstant hastighet (CSSM och CSSE) såsom visas i figur A8/2.
Figur A8/2
Hastighetskurva i förkortat typ 1-provningsförfarande
De dynamiska segmenten DS1 och DS2 används för att bestämma energiförbrukningen för den tillämpliga WLTP-provningscykeln.
Avsikten med segmenten CSSM och CSSE med konstant hastighet är att de ska förkorta provningens varaktighet genom att det uppladdningsbara elenergilagringssystemet laddas ur snabbare än med förfarandet för typ 1-provning med på varandra följande cykler.
3.4.4.2.1.1 Dynamiska segment
Vart och ett av de dynamiska segmenten DS1 och DS2 består av en tillämplig WLTP-provningscykel enligt punkt 1.4.2.1 följt av en tillämplig WLTP-stadscykel enligt punkt 1.4.2.2.
3.4.4.2.1.2 Segment med konstant hastighet
De konstanta hastigheterna under segmenten CSSM och CSSE ska vara identiska. Om interpoleringsmetoden används ska samma konstanta hastighet tillämpas inom interpoleringsfamiljen.
a) Hastighetsspecifikation
Den lägsta hastigheten i segmenten med konstant hastighet ska vara 100 km/h. På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighets godkännande får en högre konstant hastighet väljas i segmenten med konstant hastighet.
Accelerationen till den konstanta hastighetsnivån ska ske mjukt och slutföras inom 1 min efter att dynamiska segmenten har avslutats och, när det gäller en rast enligt tabell A8/4, efter att förfarandet för start av framdrivningssystemet har inletts.
Om fordonets högsta hastighet är lägre än den erforderliga lägsta hastigheten för segmenten med konstant hastighet enligt hastighetsspecifikationen i denna punkt, ska erforderlig hastighet i segmenten med konstant hastighet vara lika med fordonets högsta hastighet.
b) Bestämning av sträcka för CSSE och CSSM
Längden på segmentet CSSE med konstant hastighet ska bestämmas utifrån procentsatsen av den användbara energin i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet UBESTP enligt punkt 4.4.2.1 i denna underbilaga. Den kvarvarande energin i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift efter det dynamiska hastighetssegmentet DS2 ska vara lika med eller mindre än 10 % av UBESTP. Efter provningen ska tillverkaren styrka för godkännandemyndigheten att detta krav är uppfyllt.
Längden på segmentet CSSM med konstant hastighet kan beräknas med hjälp av ekvationen
där
PERest |
är det uppskattade räckvidden vid endast eldrift för det berörda fordonet med endast eldrift, i km, |
dDS1 |
är längden på dynamiskt hastighetssegment 1, i km, |
dDS2 |
är längden på dynamiskt hastighetssegment 2, i km, |
dCSSE |
är längden på segment CSSE med konstant hastighet, i km, |
3.4.4.2.1.3 Raster
Raster för föraren och/eller operatören är endast tillåtna i segment med konstant hastighet i enlighet med tabell A8/4.
Tabell A8/4
Raster för föraren och/eller operatören
Körd sträcka (km) |
Maximal sammanlagd rast (min) |
||
Upp till 100 |
10 |
||
Upp till 150 |
20 |
||
Upp till 200 |
30 |
||
Upp till 300 |
60 |
||
Mer än 300 |
Ska baseras på tillverkarens rekommendation |
||
|
3.4.4.2.2 Mätning av ström och spänning i uppladdningsbara elenergilagringssystem
Från det att provningen inleds till dess att avbrytningskriteriet har uppnåtts ska den elektriska strömmen i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem bestämmas enligt tillägg 3 till denna underbilaga.
3.4.4.2.3 Avbrytningskriterium
Avbrytningskriteriet har uppnåtts när fordonet överskrider den föreskrivna körtolerans som anges i punkt 1.2.6.6 i underbilaga 6 under 4 s i rad eller längre i det andra segmentet med konstant hastighet CSSE. Gasreglaget ska inaktiveras. Fordonet ska bromsas till stillastående inom 60 s.
3.4.4.3 Laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet och mätning av uppladdad elenergi
3.4.4.3.1 |
Efter att fordonet har stannat helt, i enlighet med punkt 3.4.4.1.3 i denna underbilaga för förfarandet för typ 1-provning med på varandra följande cykler och punkt 3.4.4.2.3 i denna underbilaga för det förkortade typ 1-provningsförfarandet, ska det anslutas till elnätet inom 120 min.
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemet är fulladdat när kriteriet för laddningens avslutande enligt definitionen i punkt 2.2.3.2 i tillägg 4 till denna underbilaga har uppnåtts. |
3.4.4.3.2 |
Utrustningen för energimätning, som ska vara placerad mellan fordonets laddare och elnätet, ska mäta den uppladdade elenergin EAC som tillhandahålls från elnätet samt dess varaktighet. Mätningen av elenergi får avbrytas när kriteriet för laddningens avslutande enligt definitionen i punkt 2.2.3.2 i tillägg 4 till denna underbilaga har uppnåtts. |
3.5 Ej externt laddbara bränslecellshybridfordon
Provningsförloppet, som beskrivs i punkterna 3.5.1–3.5.3 i denna underbilaga, samt motsvarande laddningstillståndsprofil för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, visas i figur A8, tillägg 1/5 i tillägg 1 till denna underbilaga.
3.5.1 Förkonditionering och stabilisering
Fordonen ska förkonditioneras och stabiliseras enligt punkt 3.3.1 i denna underbilaga.
3.5.2 Provningsförhållanden
3.5.2.1 Fordonen ska provas under laddningsbevarande driftsförhållanden enligt definitionen i punkt 3.3.6 i denna bilaga.
3.5.2.2 Val av ett förarvalbart läge
Om fordonet är utrustat med ett förarvalbart läge ska läget för den laddningsbevarande provningen av typ 1 väljas i enlighet med punkt 3 i tillägg 6 till denna underbilaga.
3.5.3 Förfarande för provning av typ 1
3.5.3.1 |
Fordonen ska provas enligt det typ 1-provningsförfarande som beskrivs i underbilaga 6 och bränsleförbrukningen ska beräknas enligt tillägg 7 till denna underbilaga. |
3.5.3.2 |
Vid behov ska bränsleförbrukningen korrigeras enligt tillägg 2 till denna underbilaga. |
4. Beräkningar för hybridelfordon, fordon med endast eldrift och hybridfordon med komprimerad vätgas och bränsleceller
4.1 Beräkningar av föreningar i gasformiga utsläpp, utsläpp av partikelmassa och antal utsläppta partiklar
4.1.1 Laddningsbevarande massutsläpp av föreningar i gasformiga utsläpp, utsläpp av partikelmassa och antal utsläppta partiklar för externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara hybridelfordon
Det laddningsbevarande utsläppet av partikelmassa PMCS ska beräknas enligt punkt 3.3 i underbilaga 7.
Det laddningsbevarande utsläppet av partikelantal PNCS ska beräknas enligt punkt 4 i underbilaga 7.
4.1.1.1 |
Stegvisa föreskrifter för beräkning av de slutgiltiga provningsresultaten för laddningsbevarande provning av typ 1 av ej externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon
Resultaten ska beräknas i den ordning som beskrivs i tabell A8/5. Alla tillämpliga resultat i kolumnen ”Utvärde” ska registreras. I kolumnen ”Förfarande” beskrivs de punkter som ska användas för beräkning, eller så innehåller den ytterligare beräkningar. I denna tabell används följande beteckningar i ekvationer och resultat:
Tabell A8/5 Beräkning av slutliga värden för laddningsbevarande gasformiga utsläpp
|
4.1.1.2 |
Om en korrigering enligt punkt 1.1.4 i tillägg 2 till denna underbilaga inte har tillämpats ska följande laddningsbevarande CO2-massutsläpp användas:
där
|
4.1.1.3 |
Om korrigering av det laddningsbevarande CO2-massutsläppet krävs enligt punkt 1.1.3 i tillägg 2 till denna underbilaga eller om korrigeringen enligt punkt 1.1.4 i tillägg 2 till denna underbilaga har tillämpats ska korrigeringskoefficienten för CO2-massutsläpp bestämmas enligt punkt 2 i tillägg 2 till denna underbilaga. Det korrigerade laddningsbevarande CO2-massutsläppet ska bestämmas med hjälp av ekvationen
där
|
4.1.1.4 |
Om korrigeringskoefficienterna för det fasspecifika CO2-massutsläppet inte har bestämts ska det fasspecifika CO2-massutsläppet beräknas med hjälp av ekvationen
där
|
4.1.1.5 |
Om korrigeringskoefficienterna för det fasspecifika CO2-massutsläppet har bestämts ska det fasspecifika CO2-massutsläppet beräknas med hjälp av ekvationen
där
|
4.1.2 Användningsfaktorviktat laddningstömmande CO2-massutsläpp för externt laddbara hybridelfordon
Det användningsfaktorviktade laddningstömmande CO2-massutsläppet MCO2,CD ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
MCO2,CD |
är det användningsfaktorviktade laddningstömmande CO2-massutsläppet, i g/km, |
MCO2,CD,j |
är CO2-massutsläppet fastställt enligt punkt 3.2.1 i underbilaga 7 i fas j av den laddningstömmande provningen av typ 1, i g/km, |
UFj |
är användningsfaktorn för fas j enligt tillägg 5 till denna underbilaga, |
j |
är indextalet för den berörda fasen, |
k |
är antalet faser som har körts fram till slutet på övergångscykeln enligt punkt 3.2.4.4 i denna underbilaga. |
Om interpoleringsmetoden används ska k vara antalet faser som har körts fram till slutet på övergångscykeln för fordon L nveh_L
Om antalet övergångscykler som har körts av fordon H, , och, om tillämpligt, ett enskilt fordon i fordonsinterpoleringsfamiljen, , är lägre än antalet övergångscykler som har körts av fordon L, , ska bekräftelsecykeln för fordon H och, om tillämpligt, ett enskilt fordon tas med i beräkningen. CO2-massutsläppet för varje fas av bekräftelsecykeln ska sedan korrigeras till en elenergiförbrukning på noll ECDC,CD,j = 0 genom användning av CO2-korrigeringskoefficienten enligt tillägg 2 till denna underbilaga.
4.1.3 Användningsfaktorviktade massutsläpp av gasformiga utsläpp, utsläpp av partikelmassa och antal utsläppta partiklar för externt laddbara hybridelfordon
4.1.3.1 |
Det användningsfaktorviktade massutsläppet av gasformiga föreningar ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
Om interpoleringsmetoden används ska k vara antalet faser som har körts fram till slutet på övergångscykeln för fordon L nveh_L Om antalet övergångscykler som har körts av fordon H, , och, om tillämpligt, ett enskilt fordon i fordonsinterpoleringsfamiljen, , är lägre än antalet övergångscykler som har körts av fordon L, nveh_L, ska bekräftelsecykeln för fordon H och, om tillämpligt, ett enskilt fordon tas med i beräkningen. CO2-massutsläppet för varje fas av bekräftelsecykeln ska sedan korrigeras till en elenergiförbrukning på noll genom användning av CO2-korrigeringskoefficienten enligt tillägg 2 till denna underbilaga. |
4.1.3.2 |
Det användningsfaktorviktade antalet utsläppta partiklar ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
|
4.1.3.3 |
Det användningsfaktorviktade utsläppet av partikelmassa ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
|
4.2 Beräkning av bränsleförbrukning
4.2.1 Laddningsbevarande bränsleförbrukning för externt laddbara hybridelfordon, ej externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon
4.2.1.1 Den laddningsbevarande bränsleförbrukningen för externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara hybridelfordon ska beräknas stegvis i enlighet med tabell A8/6.
Tabell A8/6
Beräkning av slutlig laddningsbevarande bränsleförbrukning för externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara hybridelfordon
Källa |
Invärde |
Förfarande |
Utvärde |
Steg nr |
||||
Utvärde från steg nr 6 och 7 i tabell A8/5 i denna underbilaga. |
Mi,CS,c,6, g/km, MCO2,CS,c,7, g/km, MCO2,CS,p,7, g/km, |
Beräkning av bränsleförbrukning enligt punkt 6 i underbilaga 7. Beräkning av bränsleförbrukning ska ske separat för den tillämpliga cykeln och dess faser. För detta ändamål
|
FCCS,c,1, l/100 km, FCCS,p,1, l/100 km, |
1 ”FCCS -resultat av en provning av typ 1 för ett provfordon” |
||||
Steg nr 1 i denna tabell. |
För vartdera provfordonet H och L: FCCS,c,1, l/100 km, FCCS,p,1, l/100 km, |
För FC ska de värden som erhållits i steg nr 1 i denna tabell användas. FC-värdena ska avrundas till tre decimaler. |
FCCS,c,H, l/100 km, FCCS,p,H, l/100 km, och om ett fordon L provades: FCCS,c,L, l/100 km, FCCS,p,L, l/100 km, |
2 ”resultat för interpoleringsfamiljen” slutligt kriterieutsläppsresultat |
||||
Steg nr 2 i denna tabell. |
FCCS,c,H, l/100 km, FCCS,p,H, l/100 km, och om ett fordon L provades: FCCS,c,L, l/100 km, FCCS,p,L, l/100 km, |
Beräkning av bränsleförbrukning enligt punkt 4.5.5.1 i denna underbilaga för enskilda fordon i en interpoleringsfamilj. FC-värdena ska avrundas enligt tabell A8/2. |
FCCS,c,ind, l/100 km, FCCS,p,ind, l/100 km, |
3 ”resultat för ett enskilt fordon” slutligt FC-resultat |
4.2.1.2 Laddningsbevarande bränsleförbrukning för ej externt laddbara bränslecellshybridfordon
4.2.1.2.1 Stegvisa föreskrifter för beräkning av de slutgiltiga bränsleförbrukningsresultaten för den laddningsbevarande provningen av typ 1 av ej externt laddbara bränslecellshybridfordon
Resultaten ska beräknas i den ordning som beskrivs i tabell A8/7. Alla tillämpliga resultat i kolumnen ”Utvärde” ska registreras. I kolumnen ”Förfarande” beskrivs de punkter som ska användas för beräkning, eller så innehåller den ytterligare beräkningar.
I denna tabell används följande beteckningar i ekvationer och resultat:
c: fullständig tillämplig provningscykel.
p: varje tillämplig cykelfas.
CS: laddningsbevarande.
Tabell A8/7
Beräkning av slutlig laddningsbevarande bränsleförbrukning för ej externt laddbara bränslecellshybridfordon
Källa |
Invärde |
Förfarande |
Utvärde |
Steg nr |
Tillägg 7 till denna underbilaga. |
Obalanserad laddningsbevarande bränsleförbrukning FCCS,nb, kg/100 km |
Laddningsbevarande bränsleförbrukning enligt punkt 2.2.6 i tillägg 7 till denna underbilaga |
FCCS,c,1, kg/100 km, |
1 |
Utvärde från steg nr 1 i denna tabell. |
FCCS,c,1, kg/100 km, |
Korrigering av elenergiförändring i uppladdningsbart elenergisystem Underbilaga 8, punkterna 4.2.1.2.2–4.2.1.2.3 i denna underbilaga |
FCCS,c,2, kg/100 km, |
2 |
Utvärde från steg nr 2 i denna tabell. |
FCCS,c,2, kg/100 km, |
ATCT-korrigering enligt punkt 3.8.2 i underbilaga 6a. Försämringsfaktorer beräknade enligt bilaga VII. |
FCCS,c,3, kg/100 km, |
3 ”resultat av en enskild provning” |
Utvärde från steg nr 3 i denna tabell. |
För varje provning: FCCS,c,3, kg/100 km, |
Medelvärdesberäkning för provningar och angivet värde enligt punkterna 1.1.2–1.1.2.3 i underbilaga 6. |
FCCS,c,4, kg/100 km, |
4 |
Utvärde från steg nr 4 i denna tabell. |
FCCS,c,4, kg/100 km, FCCS,c,declared, kg/100 km |
Anpassning av fasvärden. Underbilaga 6, punkt 1.1.2.4. Och:
|
FCCS,c,5, kg/100 km, |
5 ”FCCS -resultat av en provning av typ 1 för ett provfordon” |
4.2.1.2.2 Om en korrigering enligt punkt 1.1.4 i tillägg 2 till denna underbilaga inte har tillämpats ska följande laddningsbevarande bränsleförbrukning användas:
där
FCCS |
är den laddningsbevarande bränsleförbrukningen under den laddningsbevarande provningen av typ 1 enligt steg nr 2 i tabell A8/7, i kg/100 km, |
FCCS,nb |
är den obalanserade laddningsbevarande bränsleförbrukningen under den laddningsbevarande provningen av typ 1, ej korrigerad för energibalans, enligt steg nr 1 i tabell A8/7, i kg/100 km. |
4.2.1.2.3 Om korrigering av bränsleförbrukningen krävs enligt punkt 1.1.3 i tillägg 2 till denna underbilaga eller om korrigeringen enligt punkt 1.1.4 i tillägg 2 till denna underbilaga har tillämpats ska korrigeringskoefficienten för bränsleförbrukning bestämmas enligt punkt 2 i tillägg 2 till denna underbilaga. Den korrigerade laddningsbevarande bränsleförbrukningen ska bestämmas med hjälp av ekvationen
där
FCCS |
är den laddningsbevarande bränsleförbrukningen under den laddningsbevarande provningen av typ 1 enligt steg nr 2 i tabell A8/7, i kg/100 km, |
FCCS,nb |
är den obalanserade bränsleförbrukningen under den laddningsbevarande provningen av typ 1, ej korrigerad för energibalans, enligt steg nr 1 i tabell A8/7, i kg/100 km, |
ECDC,CS |
är elenergiförbrukningen under den laddningsbevarande provningen av typ 1 enligt punkt 4.3 i denna underbilaga, i Wh/km, |
Kfuel,FCHV |
är korrigeringskoefficienten för bränsleförbrukning enligt punkt 2.3.1 i tillägg 2 till denna underbilaga, i (kg/100 km)/(Wh/km). |
4.2.2 Användningsfaktorviktad laddningstömmande bränsleförbrukning för externt laddbara hybridelfordon
Den användningsfaktorviktade laddningstömmande bränsleförbrukningen FCCD ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
FCCD |
är den användningsfaktorviktade laddningstömmande bränsleförbrukningen, i l/100 km, |
FCCD,j |
är bränsleförbrukningen för fas j av den laddningstömmande provningen av typ 1, bestämd enligt punkt 6 i underbilaga 7, i l/100 km, |
UFj |
är användningsfaktorn för fas j enligt tillägg 5 till denna underbilaga, |
j |
är indextalet för den berörda fasen, |
k |
är antalet faser som har körts fram till slutet på övergångscykeln enligt punkt 3.2.4.4 i denna underbilaga. |
Om interpoleringsmetoden används ska k vara antalet faser som har körts fram till slutet på övergångscykeln för fordon L nveh_L
Om antalet övergångscykler som har körts av fordon H, , och, om tillämpligt, ett enskilt fordon i fordonsinterpoleringsfamiljen, , är lägre än antalet övergångscykler som har körts av fordon L, nveh_L, ska bekräftelsecykeln för fordon H och, om tillämpligt, ett enskilt fordon, tas med i beräkningen. Bränsleförbrukningen för varje fas av bekräftelsecykeln ska sedan korrigeras till en elenergiförbrukning på noll genom användning av korrigeringskoefficienten för bränsleförbrukning enligt tillägg 2 till denna underbilaga.
4.2.3 Användningsfaktorviktad bränsleförbrukning för externt laddbara hybridelfordon
Den användningsfaktorviktade bränsleförbrukningen från den laddningstömmande och laddningsbevarande provningen av typ 1 ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
FCweighted |
är den användningsfaktorviktade bränsleförbrukningen, i l/100 km, |
UFj |
är användningsfaktorn för fas j enligt tillägg 5 till denna underbilaga, |
FCCD,j |
är bränsleförbrukningen för fas j av den laddningstömmande provningen av typ 1, bestämd enligt punkt 6 i underbilaga 7, i l/100 km, |
FCCS |
är bränsleförbrukningen bestämd enligt steg nr 1 i tabell A8/6, i l/100 km, |
j |
är indextalet för den berörda fasen, |
k |
är antalet faser som har körts fram till slutet på övergångscykeln enligt punkt 3.2.4.4 i denna underbilaga. |
Om interpoleringsmetoden används ska k vara antalet faser som har körts fram till slutet på övergångscykeln för fordon L nveh_L
Om antalet övergångscykler som har körts av fordon H, , och, om tillämpligt, ett enskilt fordon i fordonsinterpoleringsfamiljen, , är lägre än antalet övergångscykler som har körts av fordon L, nveh_L, ska bekräftelsecykeln för fordon H och, om tillämpligt, ett enskilt fordon tas med i beräkningen. Bränsleförbrukningen för varje fas av bekräftelsecykeln ska sedan korrigeras till en elenergiförbrukning på noll genom användning av korrigeringskoefficienten för bränsleförbrukning enligt tillägg 2 till denna underbilaga.
4.3 Beräkning av elenergiförbrukningen
Följande ekvationer ska användas för att bestämma elförbrukningen baserat på ström och spänning som bestämts enligt tillägg 3 till denna underbilaga:
där
ECDC,j |
är elenergiförbrukningen under den berörda perioden j baserat på urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, i Wh/km, |
ΔEREESS,j |
är elenergiförändringen i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem under den berörda perioden j, i Wh, |
dj |
är den körda sträckan under den berörda perioden j, i km, |
och
där
ΔEREESS,j,i : är elenergiförändringen i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet i under den berörda perioden j, i Wh,
och
där
U(t)REESS,j,i |
är spänningen i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet i under den berörda perioden j, bestämd enligt tillägg 3 till denna underbilaga, i V, |
t0 |
är tiden vid början av den berörda perioden j, i s, |
tend |
är tiden vid slutet av den berörda perioden j, i s, |
I(t)j,i |
är den elektriska strömmen i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet i under den berörda perioden j, bestämd enligt tillägg 3 till denna underbilaga, i A, |
i |
är indextalet för det berörda uppladdningsbara elenergilagringssystemet, |
n |
är det totala antalet uppladdningsbara elenergilagringssystem, |
j |
är index för den berörda perioden, där en period kan utgöras av valfri kombination av faser eller cykler, |
|
är faktorn för omvandling från Ws till Wh. |
4.3.1 Användningsfaktorviktad laddningstömmande elenergiförbrukning baserat på den uppladdade elenergin från elnätet för externt laddbara hybridelfordon
Den användningsfaktorviktade laddningstömmande elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
ECAC,CD |
är den användningsfaktorviktade laddningstömmande elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet, i Wh/km, |
UFj |
är användningsfaktorn för fas j enligt tillägg 5 till denna underbilaga, |
ECAC,CD,j |
är elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet i fas j, i Wh/km, |
och
där
ECDC,CD,j |
är elenergiförbrukningen baserat på urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet i fas j av den laddningstömmande provningen av typ 1 enligt punkt 4.3 i denna underbilaga, i Wh/km, |
EAC |
är den uppladdade elenergin från elnätet, bestämd enligt punkt 3.2.4.6 i denna underbilaga, i Wh, |
ΔEREESS,j |
är elenergiförändringen i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem under period j, fastställd enligt punkt 4.3 i denna underbilaga, i Wh, |
j |
är indextalet för den berörda fasen, |
k |
är antalet faser som har körts fram till slutet på övergångscykeln för fordon L, nveh_L, enligt punkt 3.2.4.4 i denna underbilaga. |
4.3.2 Användningsfaktorviktad elenergiförbrukning baserat på uppladdad elenergi från elnätet för externt laddbara hybridelfordon
Den användningsfaktorviktade elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
ECAC,weighted |
är den användningsfaktorviktade elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet, i Wh/km, |
UFj |
är användningsfaktorn för fas j enligt tillägg 5 till denna underbilaga, |
ECAC,CD,j |
är elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet i fas j enligt punkt 4.3.1 i denna underbilaga, i Wh/km, |
j |
är indextalet för den berörda fasen, |
k |
är antalet faser som har körts fram till slutet på övergångscykeln för fordon L, nveh_L, enligt punkt 3.2.4.4 i denna underbilaga. |
4.3.3 Elenergiförbrukning för externt laddbara hybridelfordon
4.3.3.1 Bestämning av cykelspecifik elenergiförbrukning
Elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet och den likvärdiga helt elektriska räckvidden ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
EC |
är elenergiförbrukningen för den tillämpliga WLTP-provningscykeln baserat på den uppladdade elenergin från elnätet och den likvärdiga helt elektriska räckvidden, i Wh/km, |
EAC |
är den uppladdade elenergin från elnätet enligt punkt 3.2.4.6 i denna underbilaga, i Wh, |
EAER |
är den likvärdiga helt elektriska räckvidden enligt punkt 4.4.4.1 i denna underbilaga, i km. |
4.3.3.2 Bestämning av fasspecifik elenergiförbrukning
Den fasspecifika elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet och den fasspecifika likvärdiga helt elektriska räckvidden ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
ECP : är den fasspecifika elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet och den likvärdiga helt elektriska räckvidden, i Wh/km,
EAC : är den uppladdade elenergin från elnätet enligt punkt 3.2.4.6 i denna underbilaga, i Wh,
EAERP : är den fasspecifika likvärdiga helt elektriska räckvidden enligt punkt 4.4.4.2 i denna underbilaga, i km.
4.3.4 Beräkning av elenergiförbrukning för fordon med endast eldrift
4.3.4.1 Den elenergiförbrukning som bestäms i denna punkt ska endast beräknas om fordonet klarade att följa den tillämpliga provningscykeln inom toleranserna för hastighetskurvan enligt punkt 1.2.6.6 i underbilaga 6 under hela den berörda perioden.
4.3.4.2 Bestämning av elenergiförbrukning för tillämplig WLTP-provningscykel
Elenergiförbrukningen för den tillämpliga WLTP-provningscykeln baserat på den uppladdade elenergin från elnätet och räckvidden vid endast eldrift ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
ECWLTC |
är elenergiförbrukningen för den tillämpliga WLTP-provningscykeln baserat på den uppladdade elenergin från elnätet och räckvidden vid endast eldrift för den tillämpliga WLTP-provningscykeln, i Wh/km, |
EAC |
är den uppladdade elenergin från elnätet enligt punkt 3.4.4.3 i denna underbilaga, i Wh, |
PERWLTC |
är räckvidden vid endast eldrift för den tillämpliga WLTP-provningscykeln som beräknats enligt punkt 4.4.2.1.1 eller 4.4.2.2.1 i denna underbilaga, beroende på vilket provningsförfarande för fordon med endast eldrift som måste användas, i km. |
4.3.4.3 Bestämning av elenergiförbrukning för tillämplig WLTP-stadsprovningscykel
Elenergiförbrukningen för den tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln baserat på den uppladdade elenergin från elnätet och räckvidden vid endast eldrift för den tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
ECcity |
är elenergiförbrukningen för den tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln baserat på den uppladdade elenergin från elnätet och räckvidden vid endast eldrift för den tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln, i Wh/km, |
EAC |
är den uppladdade elenergin från elnätet enligt punkt 3.4.4.3 i denna underbilaga, i Wh, |
PERcity |
är räckvidden vid endast eldrift för den tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln som beräknats enligt punkt 4.4.2.1.2 eller 4.4.2.2.2 i denna underbilaga, beroende på vilket provningsförfarande för fordon med endast eldrift som måste användas, i km. |
4.3.4.4 Bestämning av elenergiförbrukning för fasspecifika värden
Elenergiförbrukningen för varje enskild fas baserat på den uppladdade elenergin från nätet och den fasspecifika räckvidden vid endast eldrift ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
ECp |
är elenergiförbrukningen för varje enskild fas p baserat på den uppladdade elenergin från elnätet och den fasspecifika räckvidden vid endast eldrift, i Wh/km, |
EAC |
är den uppladdade elenergin från elnätet enligt punkt 3.4.4.3 i denna underbilaga, i Wh, |
PERp |
är den fasspecifika räckvidden vid endast eldrift som beräknats enligt punkt 4.4.2.1.3 eller 4.4.2.2.3 i denna underbilaga, beroende på vilket provningsförfarande för fordon med endast eldrift som används, i km. |
4.4 Beräkning av elektriska räckvidder
4.4.1 De helt elektriska räckvidderna AER och AERcity för externt laddbara hybridelfordon
4.4.1.1 Helt elektrisk räckvidd AER
Den helt elektriska räckvidden AER för externt laddbara hybridelfordon ska bestämmas utifrån den laddningstömmande provningen av typ 1 som beskrivs i punkt 3.2.4.3 i denna underbilaga som en del av provningsförloppet enligt alternativ 1, och som det hänvisas till i punkt 3.2.6.1 i denna underbilaga som en del av provningsförloppet enligt alternativ 3, genom att den tillämpliga WLTP-provningscykeln körs enligt punkt 1.4.2.1 i denna underbilaga. AER definieras som den sträcka som har körts från den laddningstömmande typ 1-provningens början till den tidpunkt då förbränningsmotorn börjar förbruka bränsle.
4.4.1.2 Helt elektrisk räckvidd vid stadskörning AERcity
4.4.1.2.1 |
Den helt elektriska räckvidden vid stadskörning AERcity för externt laddbara hybridelfordon ska bestämmas utifrån den laddningstömmande provningen av typ 1 som beskrivs i punkt 3.2.4.3 i denna underbilaga som en del av provningsförloppet enligt alternativ 1, och som det hänvisas till i punkt 3.2.6.1 i denna underbilaga som en del av provningsförloppet enligt alternativ 3, genom att den tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln körs enligt punkt 1.4.2.2 i denna underbilaga. AERcity definieras som den sträcka som har körts från den laddningstömmande typ 1-provningens början till den tidpunkt då förbränningsmotorn börjar förbruka bränsle. |
4.4.1.2.2 |
Som ett alternativ till punkt 4.4.1.2.1 i denna underbilaga får den helt elektriska räckvidden vid stadskörning AERcity bestämmas utifrån den laddningstömmande provningen av typ 1 som beskrivs i punkt 3.2.4.3 i denna underbilaga genom att tillämpliga WLTP-provningscykler körs enligt punkt 1.4.2.1 i denna underbilaga. I så fall ska den laddningstömmande provningen av typ 1 som utförs genom körning av tillämplig WLTP-stadsprovningscykel utelämnas, och den helt elektriska räckvidden vid stadskörning AERcity ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
och
där
och
där
och
där ΔEREESS,city,1 är elenergiförändringen i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem under den första tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln av den laddningstömmande typ 1-provningen, i Wh, och
|
4.4.2 Räckvidd vid endast eldrift för fordon med endast eldrift
De räckvidder som bestäms i denna punkt ska endast beräknas om fordonet klarade ett följa den tillämpliga WLTP-provningscykeln inom toleranserna för hastighetskurvan enligt punkt 1.2.6.6 i underbilaga 6 under hela den berörda perioden.
4.4.2.1 Bestämning av räckvidd vid endast eldrift när det förkortade typ 1-provningsförfarandet används
4.4.2.1.1 |
Räckvidden vid endast eldrift för den tillämpliga WLTP-provningscykeln PERWLTC för fordon med endast eldrift ska beräknas utifrån det förkortade typ 1-provningsförfarandet enligt beskrivningen i punkt 3.4.4.2 i denna underbilaga med hjälp av ekvationerna
där
och
där
och
där
och
där
|
4.4.2.1.2 |
Räckvidden vid endast eldrift för den tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln PERcity för fordon med endast eldrift ska beräknas utifrån det förkortade typ 1-provningsförfarandet enligt beskrivningen i punkt 3.4.4.2 i denna underbilaga med hjälp av ekvationerna
där
och
där
och
där ΔEREESS,city,1 är energiförändringen i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem under den första tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln i DS1 i det förkortade typ 1-provningsförfarandet, i Wh, |
4.4.2.1.3 |
Den fasspecifika räckvidden vid endast eldrift PERp för fordon med endast eldrift ska beräknas utifrån provningen av typ 1 enligt beskrivningen i punkt 3.4.4.2 i denna underbilaga med hjälp av ekvationerna
där
Om fas p = låg och fas p = medel ska följande ekvationer användas:
där
och
där ΔEREESS,p,1 : är energiförändringen i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem under den första fasen p av DS1 i det förkortade typ 1-provningsförfarandet, i Wh. Om fas p = hög och fas p = extra hög ska följande ekvationer användas:
där
och
där
|
4.4.2.2 Bestämning av räckvidd vid endast eldrift när typ 1-provningsförfarandet med på varandra följande cykler används
4.4.2.2.1 |
Räckvidden vid endast eldrift för den tillämpliga WLTP-provningscykeln PERWLTP för fordon med endast eldrift ska beräknas utifrån typ 1-provningen enligt beskrivningen i punkt 3.4.4.1 i denna underbilaga med hjälp av ekvationerna
där
och
där
och
där
och
där ΔEREESS,WLTC,1 är elenergiförändringen i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem under den första tillämpliga WLTP-provningscykeln i typ 1-provningsförfarandet med på varandra följande cykler, i Wh. |
4.4.2.2.2 |
Räckvidden vid endast eldrift för WLTP-stadsprovningscykeln PERWLTP för fordon med endast eldrift ska beräknas utifrån typ 1-provningen enligt beskrivningen i punkt 3.4.4.1 i denna underbilaga med hjälp av ekvationerna
där
och
där
och
där
|
4.4.2.2.3 |
Den fasspecifika räckvidden vid endast eldrift PERp för fordon med endast eldrift ska beräknas utifrån provningen av typ 1 enligt beskrivningen i punkt 3.4.4.1 i denna underbilaga med hjälp av ekvationerna
där
och
där
och
där
|
4.4.3 Räckvidd för laddningstömmande cykel för externt laddbara hybridelfordon
Den laddningstömmande cykelns räckvidd RCDC ska bestämmas utifrån den laddningstömmande provningen av typ 1 som beskrivs i punkt 3.2.4.3 i denna underbilaga som en del av provningsförloppet i alternativ 1 och som det hänvisas till i punkt 3.2.6.1 i denna underbilaga som en del av provningsförloppet i alternativ 3. RCDC är den sträcka som har körts från inledningen av den laddningstömmande provningen av typ 1 till slutet på övergångscykeln enligt punkt 3.2.4.4 i denna underbilaga.
4.4.4 Likvärdig helt elektrisk räckvidd för externt laddbara hybridelfordon
4.4.4.1 Bestämning av cykelspecifik likvärdig helt elektrisk räckvidd
Den cykelspecifika likvärdiga helt elektriska räckvidden ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
EAER |
är den cykelspecifika likvärdiga helt elektriska räckvidden, i km, |
MCO2,CS |
är det laddningsbevarande CO2-massutsläppet enligt steg nr 7 i tabell A8/5, i g/km, |
MCO2,CD,avg |
är det artimetiska medelvärdet av laddningstömmande CO2-massutsläpp enligt nedanstående ekvation, i g/km, |
RCDC |
är räckvidden för den laddningstömmande cykeln enligt punkt 4.4.2 i denna underbilaga, i km, |
och
där
MCO2,CD,avg |
är det aritmetiska medelvärdet av laddningstömmande CO2-massutsläpp, i g/km, |
MCO2,CD,j |
är CO2-massutsläppet fastställt enligt punkt 3.2.1 i underbilaga 7 i fas j av den laddningstömmande provningen av typ 1, i g/km, |
dj |
är körd sträcka i fas j av den laddningstömmande provningen av typ 1, i km, |
j |
är indextalet för den berörda fasen, |
k |
är antalet faser som har körts fram till slutet på övergångscykel n enligt punkt 3.2.4.4 i denna underbilaga. |
4.4.4.2 Bestämning av fasspecifik likvärdig helt elektrisk räckvidd
Den fasspecifika likvärdiga helt elektriska räckvidden ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
EAERp |
är den fasspecifika likvärdiga helt elektriska räckvidden för den berörda fasen p, i km, |
MCO2,CS,p |
är det fasspecifika CO2-massutsläppet från den laddningsbevarande provningen av typ 1 för den berörda fasen p enligt steg nr 7 i tabell A8/5, i g/km, |
ΔEREESS,j |
är elenergiförändringarna i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem under den berörda fasen j, i Wh, |
ECDC,CD,p |
är elenergiförbrukningen under den berörda fasen p baserat på urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, i Wh/km, |
j |
är indextalet för den berörda fasen, |
k |
är antalet faser som har körts fram till slutet på övergångscykel n enligt punkt 3.2.4.4 i denna underbilaga, |
och
där
MCO2,CD,avg,p |
är det artimetiska medelvärdet av laddningstömmande CO2-massutsläpp för den berörda fasen p, i g/km, |
MCO2,CD,p,c |
är CO2-massutsläppet fastställt enligt punkt 3.2.1 i underbilaga 7 i fas p av cykel c i den laddningstömmande provningen av typ 1, i g/km, |
dp,c |
är körd sträcka under den berörda fasen p av cykel c i den laddningstömmande provningen av typ 1, i km, |
c |
är indextalet för den berörda tillämpliga WLTP-provningscykeln, |
p |
är index för den enskilda fasen av den tillämpliga WLTP-provningscykeln, |
nc |
är antalet tillämpliga WLTP-provningscykler som har körts fram till slutet på övergångscykel n enligt punkt 3.2.4.4 i denna underbilaga, |
och
där
ECDC,CD,P |
är elenergiförbrukningen under den berörda fasen p baserat på urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet i den laddningstömmande provningen av typ 1, i Wh/km, |
ECDC,CD,P,C |
är elenergiförbrukningen under den berörda fasen p av cykel c baserat på urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet i den laddningstömmande provningen av typ 1, i Wh/km, |
dp,c |
är körd sträcka under den berörda fasen p av cykel c i den laddningstömmande provningen av typ 1, i km, |
c |
är indextalet för den berörda tillämpliga WLTP-provningscykeln, |
p |
är index för den enskilda fasen av den tillämpliga WLTP-provningscykeln, |
nc |
är antalet tillämpliga WLTP-provningscykler som har körts fram till slutet på övergångscykel n enligt punkt 3.2.4.4 i denna underbilaga. |
De berörda fasvärdena ska vara den låga fasen, medelfasen, den höga fasen, den extra höga fasen och cykeln för stadskörning.
4.4.5 Faktisk laddningstömmande räckvidd för externt laddbara hybridelfordon
Den faktiska laddningstömmande räckvidden ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
RCDA |
är den faktiska laddningstömmande räckvidden, i km, |
MCO2,CS |
är det laddningsbevarande CO2-massutsläppet enligt steg nr 7 i tabell A8/5, i g/km, |
MCO2,n,cycle |
är CO2-massutsläppet för tillämplig WLTP-provningscykel n av den laddningstömmande provningen av typ 1, i g/km, |
MCO2,CD,avg,n–1 |
är det aritmetiska medelvärdet av CO2-massutsläppet för den laddningstömmande provningen av typ 1 från början fram till och med den tillämpliga WLTP-provningscykeln (n-1), i g/km, |
dc |
är körd sträcka under tillämplig WLTP-provningscykel c i den laddningstömmande provningen av typ 1, i km, |
dn |
är körd sträcka under tillämplig WLTP-provningscykel n i den laddningstömmande provningen av typ 1, i km, |
c |
är indextalet för den berörda tillämpliga WLTP-provningscykeln, |
n |
är antalet tillämpliga WLTP-provningscykler som har körts, inklusive övergångcykeln, enligt punkt 3.2.4.4 i denna underbilaga, |
och
där
MCO2,CD,avg,n–1 |
är det aritmetiska medelvärdet av CO2-massutsläppet för den laddningstömmande provningen av typ 1 från början fram till och med den tillämpliga WLTP-provningscykeln (n-1), i g/km, |
MCO2,CD,c |
är CO2-massutsläppet fastställt enligt punkt 3.2.1 i underbilaga 7 i den tillämpliga WLTP-provningscykeln c av den laddningstömmande provningen av typ 1, i g/km, |
dc |
är körd sträcka under tillämplig WLTP-provningscykel c i den laddningstömmande provningen av typ 1, i km, |
c |
är indextalet för den berörda tillämpliga WLTP-provningscykeln, |
n |
är antalet tillämpliga WLTP-provningscykler som har körts, inklusive övergångcykeln, enligt punkt 3.2.4.4 i denna underbilaga. |
4.5 Interpolering av enskilda fordonsvärden
4.5.1 Interpoleringsområde för ej externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon
Interpoleringsmetoden ska endast användas om skillnaden i laddningsbevarande CO2-massutsläpp, MCO2,CS, enligt steg nr 8 tabell A8/5, mellan provfordonen L och H ligger mellan minst 5 g/km och högst 20 g/km eller 20 % av det laddningsbevarande CO2-massutsläppet, MCO2,CS, enligt steg nr 8 i tabell A8/5, för fordon H, beroende på vilket värde som är minst.
På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får interpoleringen av enskilda fordonsvärden i en familj utökas om den maximala extrapoleringen inte är mer än 3 g/km över det laddningsbevarande CO2-massutsläppet för fordon H och/eller inte mer än 3 g/km under det laddningsbevarande CO2-massutsläppet för fordon L. Denna utökning är endast giltig inom de absoluta gränserna för det interpoleringsområde som anges i denna punkt.
Den maximala absoluta gränsen på 20 g/km för skillnaden i laddningsbevarande CO2-massutsläpp mellan fordon L och fordon H eller 20 % av det laddningsbevarande CO2-massutsläppet för fordon H, beroende på vilket värde som är minst, får utökas med 10 g/km om ett fordon M provas. Fordon M är ett fordon i interpoleringsfamiljen vars energibehov för en cykel ligger inom ±10 % av det aritmetiska medelvärdet av fordon L och H.
Lineariteten hos laddningsbevarande CO2-massutsläpp för fordon M ska kontrolleras mot det linjära interpolerade laddningsbevarande CO2-massutsläppet mellan fordon L och H.
Linearitetskriteriet för fordon M ska anses uppfyllt om skillnaden mellan det laddningsbevarande CO2-massutsläppet för fordon M som erhållits från mätningen och det interpolerade laddningsbevarande CO2-massutsläppet mellan fordon L och H är under 1 g/km. Om skillnaden är större ska linearitetskriteriet anses uppfyllt om denna skillnad är 3 g/km eller 3 % av det interpolerade laddningsbevarande CO2-massutsläppet för fordon M, beroende på vilket värde som är minst.
Om linearitetskriteriet uppfylls ska interpoleringen mellan fordon L och H tillämpas för alla enskilda fordon i interpoleringsfamiljen.
Om linearitetskriteriet inte uppfylls ska interpoleringsfamiljen delas upp i två underfamiljer för fordon vars energibehov för en cykel ligger mellan det för fordon L och M, och fordon vars energibehov för en cykel ligger mellan det för fordon M och H.
För fordon vars energibehov för en cykel ligger mellan det för fordon L och M ska varje parameter för fordon H som behövs för interpolering av värden för enskilda externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara hybridelfordon ersättas med motsvarande parameter för fordon M.
För fordon vars energibehov för en cykel ligger mellan det för fordon M och H ska varje parameter för fordon L som behövs för interpolering av enskilda cykelvärden ersättas med motsvarande parameter för fordon M.
4.5.2 Beräkning av energibehov per period
Energibehovet Ek,p och den körda sträckan dc,p per period p som är tillämplig för enskilda fordon i interpoleringsfamiljen ska beräknas enligt förfarandet i punkt 5 i underbilaga 7, för uppsättningarna k av vägmotståndskoefficienterna och massorna enligt punkt 3.2.3.2.3 i underbilaga 7.
4.5.3 Beräkning av interpoleringskoefficienten för enskilda fordon Kind,p
Interpoleringskoefficienten Kind,p per period ska beräknas för varje berörd period p med hjälp av ekvationen
där
Kind,p |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för period p, |
E1,p |
är energibehovet under den berörda perioden för fordon L enligt punkt 5 i underbilaga 7, i Ws, |
E2,p |
är energibehovet under den berörda perioden för fordon H enligt punkt 5 i underbilaga 7, i Ws, |
3,p |
är energibehovet under den berörda perioden för det enskilda fordonet enligt punkt 5 i underbilaga 7, i Ws, |
p |
är index för den enskilda perioden i den tillämpliga provningscykeln. |
Om den berörda perioden p är den tillämpliga WLTP-provningscykeln benämns Kind,p som Kind.
4.5.4 Interpolering av CO2-massutsläpp för enskilda fordon
4.5.4.1 Laddningsbevarande CO2-massutsläpp för enskilda externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara hybridelfordon
Det laddningsbevarande CO2-massutsläppet för ett enskilt fordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
MCO2–ind,CS,p |
är det laddningsbevarande CO2-massutsläppet för ett enskilt fordon under den berörda perioden p enligt steg nr 9 i tabell A8/5, i g/km, |
MCO2–L,CS,p |
är det laddningsbevarande CO2-massutsläppet för fordon L under den berörda perioden p enligt steg nr 8 i tabell A8/5, i g/km, |
MCO2–H,CS,p |
är det laddningsbevarande CO2-massutsläppet för fordon H under den berörda perioden p enligt steg nr 8 i tabell A8/5, i g/km, |
Kind,d |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för period p, |
p |
är index för den enskilda perioden i den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
De berörda perioderna ska vara den låga fasen, medelfasen, den höga fasen, den extra höga fasen och den tillämpliga WLTP-provningscykeln.
4.5.4.2 Användningsfaktorviktat laddningstömmande CO2-massutsläpp för enskilda externt laddbara hybridelfordon
Det användningsfaktorviktade laddningstömmande CO2-massutsläppet för ett enskilt fordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
MCO2–ind,CD |
är det användningsfaktorviktade laddningstömmande CO2-massutsläppet för ett enskilt fordon, i g/km, |
MCO2–L,CD |
är det användningsfaktorviktade laddningstömmande CO2-massutsläppet för fordon L, i g/km, |
MCO2–H,CD |
är det användningsfaktorviktade laddningstömmande CO2-massutsläppet för fordon H, i g/km, |
Kind |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
4.5.4.3 Användningsfaktorviktat CO2-massutsläpp för enskilda externt laddbara hybridelfordon
Det användningsfaktorviktade CO2-massutsläppet för ett enskilt fordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
MCO2–ind,weighted |
är det användningsfaktorviktade CO2-massutsläppet för ett enskilt fordon, i g/km, |
MCO2–L,weighted |
är det användningsfaktorviktade CO2-massutsläppet för fordon L, i g/km, |
MCO2–H,weighted |
är det användningsfaktorviktade CO2-massutsläppet för fordon H, i g/km, |
Kind |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
4.5.5 Interpolering av bränsleförbrukning för enskilda fordon
4.5.5.1 Laddningsbevarande bränsleförbrukning för enskilda externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara hybridelfordon
Den laddningsbevarande bränsleförbrukningen för ett enskilt fordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
FCind,CS,p |
är den laddningsbevarande bränsleförbrukningen för ett enskilt fordon under den berörda perioden p enligt steg nr 3 i tabell A8/6, i l/100 km, |
FCL,CS,p |
är den laddningsbevarande bränsleförbrukningen för fordon L under den berörda perioden p enligt steg nr 2 i tabell A8/6, i l/100 km, |
FCH,CS,p |
är den laddningsbevarande bränsleförbrukningen för fordon H under den berörda perioden p enligt steg nr 2 i tabell A8/6, i l/100 km, |
Kind,p |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för period p, |
p |
är index för den enskilda perioden i den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
De berörda perioderna ska vara den låga fasen, medelfasen, den höga fasen, den extra höga fasen och den tillämpliga WLTP-provningscykeln.
4.5.5.2 Användningsfaktorviktad laddningstömmande bränsleförbrukning för enskilda externt laddbara hybridelfordon
Den användningsfaktorviktade laddningstömmande bränsleförbrukningen för ett enskilt fordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
FCind,CD |
är den användningsfaktorviktade laddningstömmande bränsleförbrukningen för ett enskilt fordon, i l/100 km, |
FCL,CD |
är den användningsfaktorviktade laddningstömmande bränsleförbrukningen för fordon L, i l/100 km, |
FCH,CD |
är den användningsfaktorviktade laddningstömmande bränsleförbrukningen för fordon H, i l/100 km, |
Kind |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
4.5.5.3 Användningsfaktorviktad bränsleförbrukning för enskilda externt laddbara hybridelfordon
Den användningsfaktorviktade bränsleförbrukningen för ett enskilt fordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
FCind,weighted |
är den användningsfaktorviktade bränsleförbrukningen för ett enskilt fordon, i l/100 km, |
FCL,weighted |
är den användningsfaktorviktade bränsleförbrukningen för fordon L, i l/100 km, |
FCH,weighted |
är den användningsfaktorviktade bränsleförbrukningen för fordon H, i l/100 km, |
Kind |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
4.5.6 Interpolering av elenergiförbrukning för enskilda fordon
4.5.6.1 Användningsfaktorviktad laddningstömmande elenergiförbrukning baserat på den uppladdade elenergin från elnätet för enskilda externt laddbara hybridelfordon
Den användningsfaktorviktade laddningstömmande elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från nätet för ett enskilt fordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
ECAC–ind,CD |
är den användningsfaktorviktade laddningstömmande elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet för ett enskilt fordon, i Wh/km, |
ECAC–L,CD |
är den användningsfaktorviktade laddningstömmande elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet för fordon L, i Wh/km, |
ECAC–H,CD |
är den användningsfaktorviktade laddningstömmande elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet för fordon H, i Wh/km, |
Kind |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
4.5.6.2 Användningsfaktorviktad elenergiförbrukning baserat på den uppladdade elenergin från elnätet för enskilda externt laddbara hybridelfordon
Den användningsfaktorviktade elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet för ett enskilt fordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
ECAC–ind,weighted |
är den användningsfaktorviktade elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet för ett enskilt fordon, i Wh/km, |
ECAC–L,weighted |
är den användningsfaktorviktade elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet för fordon L, i Wh/km, |
ECAC–H,weighted |
är den användningsfaktorviktade elenergiförbrukningen baserat på den uppladdade elenergin från elnätet för fordon H, i Wh/km, |
Kind |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för den tillämpliga WLTP-provningscykeln. |
4.5.6.3 Elenergiförbrukning för enskilda externt laddbara hybridelfordon och fordon med endast eldrift
Elenergiförbrukningen för ett enskilt fordon enligt punkt 4.3.3 i denna underbilaga när det gäller externt laddbara hybridelfordon och enligt punkt 4.3.4 i denna underbilaga när det gäller fordon med endast eldrift ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
ECind,p |
är elenergiförbrukningen för ett enskilt fordon för den berörda perioden p, i Wh/km, |
ECL,p |
är elenergiförbrukningen för fordon L för den berörda perioden p, i Wh/km, |
ECH,p |
är elenergiförbrukningen för fordon H för den berörda perioden p, i Wh/km, |
Kind,p |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för period p, |
p |
är index för den enskilda perioden i den tillämpliga provningscykeln. |
De berörda perioderna ska vara den låga fasen, medelfasen, den höga fasen, den extra höga fasen, den tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln och den tillämpliga WLTP-provningscykeln.
4.5.7 Interpolering av elektrisk räckvidd för enskilda fordon
4.5.7.1 Helt elektrisk räckvidd för enskilda externt laddbara hybridelfordon
Om kriteriet
där
AERL : är den helt elektriska räckvidden för fordon L för den tillämpliga WLTP-provningscykeln, i km,
AERH : är den helt elektriska räckvidden för fordon H för den tillämpliga WLTP-provningscykeln, i km,
RCDA,L : är den faktiska laddningstömmande räckvidden för fordon L, i km,
RCDA,H : är den faktiska laddningstömmande räckvidden för fordon H, i km,
uppfylls ska den helt elektriska räckvidden för ett enskilt fordon beräknas med hjälp av ekvationen
där
AERind,p |
är den helt elektriska räckvidden för ett enskilt fordon för den berörda perioden p, i km, |
AERL,p |
är den helt elektriska räckvidden för fordon L för den berörda perioden p, i km, |
AERH,p |
är den helt elektriska räckvidden för fordon H för den berörda perioden p, i km, |
Kind,p |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för period p, |
p |
är index för den enskilda perioden i den tillämpliga provningscykeln. |
De berörda perioderna ska vara den tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln och den tillämpliga WLTP-provningscykeln.
Om det kriterium som anges i denna punkt inte uppfylls är den AER som bestämts för fordon H tillämplig på alla fordon i interpoleringsfamiljen.
4.5.7.2 Räckvidd vid endast eldrift för enskilda fordon med endast eldrift
Räckvidden vid endast eldrift för ett enskilt fordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
PERind,p |
är räckvidden vid endast eldrift för ett enskilt fordon för den berörda perioden p, i km, |
PERL,p |
är räckvidden vid endast eldrift för fordon L för den berörda perioden p, i km, |
PERH,p |
är räckvidden vid endast eldrift för fordon H för den berörda perioden p, i km, |
Kind,p |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för period p, |
p |
är index för den enskilda perioden i den tillämpliga provningscykeln. |
De berörda perioderna ska vara den låga fasen, medelfasen, den höga fasen, den extra höga fasen, den tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln och den tillämpliga WLTP-provningscykeln.
4.5.7.3 Enskild likvärdig helt elektrisk räckvidd för externt laddbara hybridelfordon
Den likvärdiga helt elektriska räckvidden för ett enskilt fordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
EAERind,p |
är den likvärdiga helt elektriska räckvidden för ett enskilt fordon för den berörda perioden p, i km, |
EAERL,p |
är den likvärdiga helt elektriska räckvidden för fordon L för den berörda perioden p, i km, |
EAERH,p |
är den likvärdiga helt elektriska räckvidden för fordon H för den berörda perioden p, i km, |
Kind,p |
är interpoleringskoefficienten för det berörda enskilda fordonet för period p, |
p |
är index för den enskilda perioden i den tillämpliga provningscykeln. |
De berörda perioderna ska vara den låga fasen, medelfasen, den höga fasen, den extra höga fasen, den tillämpliga WLTP-stadsprovningscykeln och den tillämpliga WLTP-provningscykeln.
(1) Utrustning: statisk mätare för aktiv energi.
(2) Wattimmätare (växelström), klass 1 enligt IEC 62053-21 eller motsvarande.
(3) Beroende på vilket som är störst.
(4) Strömintegreringsfrekvens av 20 Hz eller mer.
(5) Ingen enskild fordonsparameter
(6) (p) står för den berörda perioden, som kan vara en fas, en kombination av faser eller hela cykeln
Underbilaga 8
Tillägg 1
Laddningstillståndsprofil för uppladdningsbara elenergilagringssystem
1. Provningsförlopp och profiler för uppladdningsbara elenergilagringssystem: externt laddbara hybridelfordon, laddningstömmande och laddningsbevarande provning
1.1 |
Provningsförlopp enligt alternativ 1 för externt laddbara hybridelfordon:
Laddningstömmande provning av typ 1 utan efterföljande laddningsbevarande provning av typ 1 (A8, tillägg 1/1) Figur A8, tillägg 1/1 Externt laddbara hybridelfordon, laddningstömmande provning av typ 1
|
1.2 |
Provningsförlopp enligt alternativ 2 för externt laddbara hybridelfordon:
Laddningsbevarande provning av typ 1 utan efterföljande laddningstömmande provning av typ 1 (A8, tillägg 1/2) Figur A8, tillägg 1/2 Externt laddbara hybridelfordon, laddningsbevarande provning av typ 1
|
1.3 |
Provningsförlopp enligt alternativ 3 för externt laddbara hybridelfordon:
Laddningstömmande provning av typ 1 med efterföljande laddningsbevarande provning av typ 1 (A8, tillägg 1/3) Figur A8, tillägg 1/3 Externt laddbara hybridelfordon, laddningstömmande provning av typ 1 med efterföljande laddningsbevarande provning av typ 1
|
1.4 |
Provningsförlopp enligt alternativ 4 för externt laddbara hybridelfordon:
Laddningsbevarande provning av typ 1 med efterföljande laddningstömmande provning av typ 1 Figur A8, tillägg 1/4 Externt laddbara hybridelfordon, laddningstömmande provning av typ 1 med efterföljande laddningsbevarande provning av typ 1
|
2. Provningsförlopp för ej externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon
Laddningsbevarande provning av typ 1
Figur A8, tillägg 1/5
Ej externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon, laddningsbevarande provning av typ 1
3. Provningsförlopp för fordon med endast eldrift
3.1 Förfarande med på varandra följande cykler
Figur A8, tillägg 1/6
Provningsförlopp med på varandra följande cykler för fordon med endast eldrift
3.2 Förkortat provningsförfarande
Figur A8, tillägg 1/7
Provningsförlopp i förkortat provningsförfarande för fordon med endast eldrift
Underbilaga 8
Tillägg 2
Korrgeringsförfarande baserat på energiförändringar i uppladdningsbara elenergilagringssystem
I detta tillägg beskrivs förfarandet för korrigering av det laddningsbevarande CO2-massutsläppet vid provning av typ 1 för ej externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon samt bränsleförbrukningen för ej externt laddbara bränslecellshybridfordon som en funktion av elenergiförändringen i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem.
1. Allmänna krav
1.1 Denna bilagas tillämplighet
1.1.1 |
Den fasspecifika bränsleförbrukningen för ej externt laddbara bränslecellshybridfordon och CO2-massutsläppet för ej externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon ska korrigeras. |
1.1.2 |
Om en korrigering av bränsleförbrukningen för ej externt laddbara bränslecellshybridfordon eller en korrigering av CO2-massutsläppet för ej externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon uppmätt under hela cykeln enligt punkt 1.1.3 eller 1.1.4 i detta tillägg tillämpas, ska punkt 4.3 i denna underbilaga användas för att beräkna den laddningsbevarande energiförändringen ΔEREESS,CS i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet i den laddningsbevarande provningen av typ 1. Den berörda perioden j som används i punkt 4.3 i denna underbilaga definieras genom den laddningsbevarande provningen av typ 1. |
1.1.3 |
Korrigeringen ska tillämpas om ΔEREESS,CS är negativ, vilket motsvarar urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, och korrigeringskriteriet c som beräknas i punkt 1.2 är större än den tillämpliga toleransen enligt tabell A8, tillägg 2/1. |
1.1.4 |
Det är tillåtet att utelämna korrigeringen och använda okorrigerade värden om
|
1.2. Korrigeringskriteriet c är förhållandet mellan det absoluta värdet för elenergiförändringen för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet ΔEREESS,CS och bränsleenergin, och ska beräknas enligt följande:
där
ΔEREESS,CS |
är den laddningsbevarande energiförändringen i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet enligt punkt 1.1.2 i detta tillägg, i Wh, |
Efuel,CS |
är det laddningsbevarande energiinnehållet i det förbrukade bränslet enligt punkt 1.2.1 i fråga om ej externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon, och enligt punkt 1.2.2 i fråga om ej externt laddbara bränslecellshybridfordon, i Wh. |
1.2.1 Laddningsbevarande bränsleenergi för ej externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon
Det laddningsbevarande energiinnehållet för ej externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
Efuel,CS |
är det laddningsbevarande energiinnehållet i det förbrukade bränslet under den tillämpliga WLTP-provningscykeln i den laddningstömmande typ 1-provningen, i Wh, |
HV |
är värmevärdet enligt tabell A6, tillägg 2/1, i kWh/l, |
FCCS,nb |
är den obalanserade laddningsbevarande bränsleförbrukningen under den laddningsbevarande provningen av typ 1, ej korrigerad för energibalans, bestämd enligt punkt 6 i underbilaga 7, med hjälp av värdena för föreningar i det gasformiga utsläppet enligt steg nr 2 i tabell A8/5, i kg/100 km, |
dCS |
är den sträcka som har körts under motsvarande tillämplig WLTC-cykel, i km, |
10 |
är faktorn för omvandling till Wh. |
1.2.2 Laddningsbevarande bränsleenergi för ej externt laddbara bränslecellshybridfordon
Det laddningsbevarande energiinnehållet för ej externt laddbara bränslecellshybridfordon ska beräknas med hjälp av ekvationen
Efuel,CS |
är det laddningsbevarande energiinnehållet i det förbrukade bränslet under den tillämpliga WLTP-provningscykeln i den laddningstömmande typ 1-provningen, i Wh, |
121 |
är det lägre värmevärdet för väte, i MJ/kg, |
FCCS,nb |
är den obalanserade laddningsbevarande bränsleförbrukningen under den laddningsbevarande provningen av typ 1, ej korrigerad för energibalans, bestämd enligt steg nr 1 i tabell A8/7, i kg/100 km, |
dCS |
är den sträcka som har körts under motsvarande tillämplig WLTC-cykel, i km, |
|
är faktorn för omvandling till Wh. |
Tabell A8, tillägg 2/1
Korrigeringskriterier
Tillämplig cykel för provning av typ 1 |
Låg + Medel |
Låg + Medel + Hög |
Låg + Medel + Hög + Extra hög |
Korrigeringskriterieförhållande c |
0,015 |
0,01 |
0,005 |
2. Beräkning av korrigeringskoefficienter
2.1 Korrigeringskoefficienten KCO2 för CO2-massutsläpp, korrigeringskoefficienterna Kfuel,FCHV för bränsleförbrukning samt, på tillverkarens begäran, de fasspecifika korrigeringskoefficienterna KCO2,p och Kfuel,FCHV,p ska tas fram utifrån tillämpliga laddningsbevarande typ 1-provningscykler.
Om fordon H provades i syfte att ta fram korrigeringskoefficienten för CO2-massutsläpp för ej externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon får koefficienten tillämpas inom interpoleringsfamiljen.
2.2 Korrigeringskoefficienterna ska bestämmas utifrån en uppsättning laddningsbevarande provningar av typ 1 enligt punkt 3 i detta tillägg. Tillverkaren ska utföra minst fem provningar.
Tillverkaren får begära att det uppladdningsbara elenergilagringssystemets laddningstillstånd före provningen ställs in enligt tillverkarens rekommendation och enligt beskrivningen i punkt 3 i detta tillägg. Denna praxis ska endast användas för att uppnå en laddningsbevarande typ 1-provning med omvänt tecken mot ΔEREESS,CS och med godkännandemyndighetens godkännande.
Uppsättningen mätningar ska uppfylla följande kriterier:
a) |
Uppsättningen ska omfatta minst en provning med ΔEREESS,CS och minst en med ΔEREESS,CS. ΔEREESS,CS,n är summan av elenergiförändringarna hos alla uppladdningsbara elenergilagringssystem i provning n som beräknats enligt punkt 4.3 i denna underbilaga. |
b) |
Skillnaden i MCO2,CS mellan provningen med den högsta negativa elenergiförändringen och provningen med den högsta positiva elenergiförändringen ska vara större än eller lika med 5 g/km. Detta kriterium ska inte tillämpas för bestämning av Kfuel,FCHV. Vid bestämning av KCO2 får det antal provningar som krävs minskas till tre om samtliga följande kriterier är uppfyllda utöver leden a och b: |
c) |
Skillnaden i MCO2,CS mellan två på varandra följande mätningar, som hänför sig till elenergiförändringen under provningen, ska vara mindre än eller lika med 10 g/km. |
d) |
Förutom b får provningen med den högsta negativa elenergiförändringen och provningen med den högsta positiva elenergiförändringen inte ligga inom det område som definieras av , där
|
e) |
Skillnaden i MCO2,CS mellan provningen med den högsta negativa elenergiförändringen och mittpunkten, och skillnaden i MCO2,CS mellan mittpunkten och provningen med den högsta positiva elenergiförändringen ska vara snarlik och helst ligga inom det område som definieras av d. De korrigeringskoefficienter som tillverkaren har fastställt ska granskas och godkännas av godkännandemyndigheten innan de tillämpas. Om en uppsättning med minst fem provningar inte uppfyller något av eller båda kriterierna a och b ska tillverkaren för godkännandemyndigheten bevisa anledningen till att fordonet inte klarar att uppfylla något eller båda kriterierna. Om godkännandemyndigheten inte är nöjd med beviset får den kräva att ytterligare provningar utförs. Om kriterierna fortfarande inte är uppfyllda efter ytterligare provningar fastställer godkännandemyndigheten en konservativ korrigeringskoefficient på grundval av mätningar. |
2.3 Beräkning av korrigeringskoefficienterna Kfuel,FCHV och KCO2
2.3.1 Bestämning av korrigeringskoefficient för bränsleförbrukning Kfuel,FCHV
För ej externt laddbara bränslecellshybridfordon anges korrigeringskoefficienten för bränsleförbrukning, Kfuel,FCHV, som bestäms genom en uppsättning laddningsbevarande provningar av typ 1, med hjälp av ekvationen
där
Kfuel,FCHV |
är korrigeringskoefficienten för bränsleförbrukning, i (kg/100 km)/(Wh/km), |
ECDC,CS,n |
är den laddningsbevarande elenergiförbrukningen för provning n baserat på urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet enligt nedanstående ekvation, i Wh/km, |
ECDC,CS,avg |
är den genomsnittliga laddningsbevarande elenergiförbrukningen för ncs provningar baserat på urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet enligt nedanstående ekvation, i Wh/km, |
FCCS,nb,n |
är den laddningsbevarande bränsleförbrukningen under provning n, ej korrigerad för energibalans, enligt steg nr 1 i tabell A8/7, i kg/100 km, |
FCCS,nb,avg |
är det aritmetiska medelvärdet av den laddningsbevarande bränsleförbrukningen för ncs provningar baserat på bränsleförbrukningen, ej korrigerad för energibalans, enligt nedanstående ekvation, i kg/100 km, |
n |
är indextalet för den berörda provningen, |
ncs |
är det totala antalet provningar, |
och
och
och
där
ΔEREESS,CS,n |
är den laddningsbevarande elenergiförändringen i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet i provning n enligt punkt 1.1.2 i detta tillägg, i Wh, |
dCS,n |
är den sträcka som har körts under motsvarande laddningsbevarande provning n av typ 1, i km. |
Korrigeringskoefficienten för bränsleförbrukning ska avrundas till fyra signifikanta siffror. Den statistiska signifikansen hos korrigeringskoefficienten för bränsleförbrukning ska utvärderas av godkännandemyndigheten.
2.3.1.1 |
Det är tillåtet att tillämpa den korrigeringskoefficient för bränsleförbrukning som tagits fram utifrån provningar under hela den tillämpliga WLTP-provningscykeln för korrigering av varje enskild fas. |
2.3.1.2 |
Utan att det påverkar kraven i punkt 2.2 i detta tillägg får, på tillverkarens begäran och efter godkännandemyndighetens godkännande, separata korrigeringskoefficienter för bränsleförbrukning, Kfuel,FCHV,p, tas fram för varje enskild fas. I så fall ska samma kriterier som beskrivs i punkt 2.2 i detta tillägg uppfyllas i varje enskild fas och det förfarande som beskrivs i punkt 2.3.1 i detta tillägg ska tillämpas för varje enskild fas i syfte att fastställa varje fasspecifik korrigeringskoefficient. |
2.3.2 Bestämning av korrigeringsfaktorn KCO2 för CO2-massutsläpp
För externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara hybridelfordon definieras korrigeringskoefficienten för CO2-massutsläpp, KCO2, som bestäms genom en uppsättning laddningsbevarande provningar av typ 1, med hjälp av ekvationen
där
KCO2 |
är korrigeringskoefficienten för CO2-massutsläpp, i (g/km)/(Wh/km), |
ECDC,CS,n |
är den laddningsbevarande elenergiförbrukningen för provning n baserat på urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet enligt punkt 2.3.1 i detta tillägg, i Wh/km, |
ECDC,CS,avg |
är det aritmetiska medelvärdet av den laddningsbevarande elenergiförbrukningen för ncs provningar baserat på urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet enligt punkt 2.3.1 i detta tillägg, i Wh/km, |
MCO2,CS,nb,n |
är det laddningsbevarande CO2-massutsläppet vid provning n, ej korrigerat för energibalans, beräknat enligt steg 2 i tabell A8/5, i g/km, |
MCO2,CS,nb,avg |
är det aritmetiska medelvärdet av det laddningsbevarande CO2-massutsläppet för ncs provningar baserat på CO2-massutsläppet, ej korrigerat för energibalans, enligt nedanstående ekvation, i g/km, |
n |
är indextalet för den berörda provningen, |
ncs |
är det totala antalet provningar, |
och
Korrigeringskoefficienten för CO2-massutsläpp ska avrundas till fyra signifikanta siffror. Den statistiska signifikansen hos korrigeringskoefficienten för CO2-massutsläpp ska utvärderas av godkännandemyndigheten.
2.3.2.1 |
Det är tillåtet att tillämpa den korrigeringskoefficient för CO2-massutsläpp som tagits fram utifrån provningar under hela den tillämpliga WLTP-provningscykeln för korrigering av varje enskild fas. |
2.3.2.2 |
Utan att det påverkar kraven i punkt 2.2 i detta tillägg får, på tillverkarens begäran och efter godkännandemyndighetens godkännande, separata korrigeringskoefficienter för CO2-massutsläpp, KCO2,p, tas fram för varje enskild fas. I så fall ska samma kriterier som beskrivs i punkt 2.2 i detta tillägg uppfyllas i varje enskild fas och det förfarande som beskrivs i punkt 2.3.2 i detta tillägg ska tillämpas för varje enskild fas i syfte att fastställa fasspecifika korrigeringskoefficienter. |
3. Provningsförfarande för bestämning av korrigeringskoefficienterna
3.1 Externt laddbara hybridelfordon
För externt laddbara hybridelfordon ska ett av följande provningsförlopp enligt figur A8, tillägg 2/1 användas för att mäta alla värden som behövs för bestämning av korrigeringskoefficienterna enligt punkt 2 i detta tillägg.
Figur A8, tillägg 2/1
Provningsförlopp för externt laddbara hybridelfordon
Provningsförlopp enligt alternativ 1 (punkt 3.1.1 i detta tillägg)
Förkonditionering och stabilisering
Justering av REESS
Tillämplig WLTP-provningscykel
Provningsförlopp enligt alternativ 2 (punkt 3.1.2 i detta tillägg)
Förkonditionering
Valfritt: ytterligare uppvärmingsförfarande
Justering av REESS inom ett liknande avbrott på max 60 min
Tillämplig WLTP-provningscykel
3.1.1 Provningsförlopp enligt alternativ 1
3.1.1.1 Förkonditionering och stabilisering
Förkonditionering och stabilisering ska utföras enligt punkt 2.1 i tillägg 4 till denna underbilaga.
3.1.1.2 Justering av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet
Före provningsförfarandet enligt punkt 3.1.1.3 får tillverkaren justera det uppladdningsbara elenergilagringssystemet. Tillverkaren ska styrka att kraven för inledning av provningen enligt punkt 3.1.1.3 är uppfyllda.
3.1.1.3 Provningsförfarande
3.1.1.3.1 |
Det förarvalbara läget för den tillämpliga WLTP-provningscykeln ska väljas enligt punkt 3 i tillägg 6 till denna underbilaga. |
3.1.1.3.2 |
För provning ska tillämplig WLTP-provningscykel enligt punkt 1.4.2 i denna underbilaga köras. |
3.1.1.3.3 |
Om inget annat anges i detta tillägg ska fordonet provas enligt typ 1-provningsförfarandet som beskrivs i underbilaga 6. |
3.1.1.3.4 |
För att det ska gå att erhålla en uppsättning tillämpliga WLTP-provningscykler som krävs för bestämning av korrigeringskoefficienterna får provningen efterföljas av ett antal på varandra följande förlopp som krävs enligt punkt 2.2 i detta tillägg, bestående av punkterna 3.1.1.1–3.1.1.3 i detta tillägg. |
3.1.2 Provningsförlopp enligt alternativ 2
3.1.2.1 Förkonditionering
Provfordonet ska förkonditioneras enligt punkt 2.1.1 eller 2.1.2 i tillägg 4 till denna underbilaga.
3.1.2.2 Justering av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet
Efter förkonditionering ska stabilisering enligt punkt 2.1.3 i tillägg 4 till denna underbilaga utelämnas och ett avbrott, under vilket det är tillåtet att justera det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, på högst 60 min ska ställas in. Ett liknande avbrott ska tillämpas före varje provning. Omedelbart efter avbrottet ska kraven i punkt 3.1.2.3 i detta tillägg tillämpas.
På begäran av tillverkaren får ytterligare en uppvärmning genomföras före justeringen av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet i syfte att säkerställa liknande startförhållanden för bestämningen av korrigeringskoefficienter. Om tillverkaren begär denna ytterligare uppvärmning ska samma uppvärmningsförfarande tillämpas upprepade gånger under provningsförloppet.
3.1.2.3 Provningsförfarande
3.1.2.3.1 |
Det förarvalbara läget för den tillämpliga WLTP-provningscykeln ska väljas enligt punkt 3 i tillägg 6 till denna underbilaga. |
3.1.2.3.2 |
För provning ska tillämplig WLTP-provningscykel enligt punkt 1.4.2 i denna underbilaga köras. |
3.1.2.3.3 |
Om inget annat anges i detta tillägg ska fordonet provas enligt typ 1-provningsförfarandet som beskrivs i underbilaga 6. |
3.1.2.3.4 |
För att det ska gå att erhålla en uppsättning tillämpliga WLTP-provningscykler som krävs för bestämning av korrigeringskoefficienterna får provningen efterföljas av ett antal på varandra följande förlopp som krävs enligt punkt 2.2 i detta tillägg, bestående av punkterna 3.1.2.2 och 3.1.2.3 i detta tillägg. |
3.2 Ej externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon
För ej externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon ska ett av följande provningsförlopp enligt figur A8, tillägg 2/2 användas för att mäta alla värden som behövs för bestämning av korrigeringskoefficienterna enligt punkt 2 i detta tillägg.
Figur A8, tillägg 2/2
Provningsförlopp för ej externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon
Provningsförlopp enligt alternativ 1 (punkt 3.2.1 i detta tillägg)
Förkonditionering och stabilisering
Justering av REESS
Tillämplig WLTP-provningscykel
Provningsförlopp enligt alternativ 2 (punkt 3.2.2 i detta tillägg)
Förkonditionering
Valfritt: ytterligare uppvärmningsförfarande
Justering av REESS inom ett liknande avbrott på max 60 min
Tillämplig WLTP-provningscykel
3.2.1 Provningsförlopp enligt alternativ 1
3.2.1.1 Förkonditionering och stabilisering
Provfordonet ska förkonditioneras och stabiliseras enligt punkt 3.3.1 i denna underbilaga.
3.2.1.2 Justering av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet
Före provningsförfarandet enligt punkt 3.2.1.3 får tillverkaren justera det uppladdningsbara elenergilagringssystemet. Tillverkaren ska styrka att kraven för inledning av provningen enligt punkt 3.2.1.3 är uppfyllda.
3.2.1.3 Provningsförfarande
3.2.1.3.1 |
Det förarvalbara läget ska väljas enligt punkt 3 i tillägg 6 till denna underbilaga. |
3.2.1.3.2 |
För provning ska tillämplig WLTP-provningscykel enligt punkt 1.4.2 i denna underbilaga köras. |
3.2.1.3.3 |
Om inget annat anges i detta tillägg ska fordonet provas enligt det laddningsbevarande typ 1-provningsförfarande som beskrivs i underbilaga 6. |
3.2.1.3.4 |
För att det ska gå att erhålla en uppsättning tillämpliga WLTP-provningscykler som krävs för bestämning av korrigeringskoefficienterna får provningen efterföljas av ett antal på varandra följande förlopp som krävs enligt punkt 2.2 i detta tillägg, bestående av punkterna 3.2.1.1–3.2.1.3 i detta tillägg. |
3.2.2 Provningsförlopp enligt alternativ 2
3.2.2.1 Förkonditionering
Provfordonet ska förkonditioneras enligt punkt 3.3.1.1 i denna underbilaga.
3.2.2.2 Justering av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet
Efter förkonditionering ska stabilisering enligt punkt 3.3.1.2 i denna underbilaga utelämnas och ett avbrott, under vilket det är tillåtet att justera det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, på högst 60 min ska ställas in. Ett liknande avbrott ska tillämpas före varje provning. Omedelbart efter avbrottet ska kraven i punkt 3.2.2.3 i detta tillägg tillämpas.
På begäran av tillverkaren får ytterligare en uppvärmning genomföras före justeringen av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet i syfte att säkerställa liknande startförhållanden för bestämningen av korrigeringskoefficienter. Om tillverkaren begär denna ytterligare uppvärmning ska samma uppvärmningsförfarande tillämpas upprepade gånger under provningsförloppet.
3.2.2.3 Provningsförfarande
3.2.2.3.1 |
Det förarvalbara läget för den tillämpliga WLTP-provningscykeln ska väljas enligt punkt 3 i tillägg 6 till denna underbilaga. |
3.2.2.3.2 |
För provning ska tillämplig WLTP-provningscykel enligt punkt 1.4.2 i denna underbilaga köras. |
3.2.2.3.3 |
Om inget annat anges i detta tillägg ska fordonet provas enligt typ 1-provningsförfarandet som beskrivs i underbilaga 6. |
3.2.2.3.4 |
För att det ska gå att erhålla en uppsättning tillämpliga WLTP-provningscykler som krävs för bestämning av korrigeringskoefficienterna får provningen efterföljas av ett antal på varandra följande förlopp som krävs enligt punkt 2.2 i detta tillägg, bestående av punkterna 3.2.2.2 och 3.2.2.3 i detta tillägg. |
Underbilaga 8
Tillägg 3
Bestämning av uppladdningsbara elenergilagringssystemets ström och spänning för ej externt laddbara hybridelfordon, externt laddbara hybridelfordon, fordon med endast eldrift och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon
1. Inledning
1.1 |
I detta tillägg anges den metod och de instrument som krävs för att bestämma det uppladdningsbara elenergilagringssystemets ström och spänning för ej externt laddbara hybridelfordon, externt laddbara hybridelfordon, fordon med endast eldrift och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon. |
1.2 |
Mätningen av det uppladdningsbara elenergilagringssystemets ström och spänning ska börja samtidigt som provningen inleds och avslutas omedelbart efter att provningen av fordonet har avslutats. |
1.3 |
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets ström och spänning för varje fas ska bestämmas. |
1.4 |
En förteckning över de instrument som tillverkaren använder för mätning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemets ström och spänning (inbegripet instrumenttillverkare, modellnummer, serienummer och, i förekommande fall, datum för senaste kalibrering) under
ska lämnas till godkännandemyndigheten. |
2. Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets ström
Urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet betraktas som negativ ström.
2.1 Extern mätning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemets ström
2.1.1 |
Strömmen i det eller de uppladdningsbara elenergilagringssystemen ska mätas under provningarna med hjälp av en strömomvandlare av klämtyp eller av sluten typ. Strömmätningssystemet ska uppfylla de krav som anges i tabell A8/1 i denna underbilaga. Strömomvandlaren (strömomvandlarna) ska kunna hantera toppströmmen vid motorstarter och temperaturförhållandena vid mätpunkten. |
2.1.2 |
Strömomvandlare ska monteras på valfritt uppladdningsbart elenergilagringssystem eller på en av de kablar som är direkt anslutna till det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, och ska omfatta all ström i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet.
När det gäller skärmade ledningar ska lämpliga metoder tillämpas i överenskommelse med godkännandemyndigheten. För att det uppladdningsbara elenergilagringssystemets ström enkelt ska kunna mätas med extern mätutrustning bör tillverkaren tillhandahålla lämpliga, säkra och tillgängliga anslutningspunkter i fordonet. Om detta inte är möjligt måste tillverkaren hjälpa godkännandemyndigheten med anslutning av en strömomvandlare till en av de kablar som är direkt anslutna till elenergilagringssystemet på det sätt som beskrivs ovan i denna punkt. |
2.1.3 |
Provtagning av strömomvandlarens avläsning ska ske med en frekvens av minst 20 Hz. Den uppmätta strömmen ska integreras över tid, så att ett uppmätt värde Q, uttryckt i amperetimmar (Ah), erhålls. Integreringen får göras i strömmätningssystemet. |
2.2 Fordonets omborddata avseende det uppladdningsbara elenergilagringssystemets ström
Som ett alternativ till punkt 2.1 i detta tillägg får tillverkaren använda fordonsbaserade strömmätningsdata. Noggrannheten i dessa data ska påvisas för godkännandemyndigheten.
3. Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets spänning
3.1 Extern mätning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemets spänning
Under de provningar som beskrivs i punkt 3 i denna underbilaga ska det uppladdningsbara elenergilagringssystemets spänning mätas med de krav på utrustning och noggrannhet som anges i punkt 1.1 i denna underbilaga. För att det ska gå att mäta det uppladdningsbara elenergilagringssystemets spänning med extern mätutrustning ska tillverkarna bistå godkännandemyndigheten genom att tillhandahålla mätpunkter för mätning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemets spänning.
3.2 Nominell spänning för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet
För ej externt laddbara hybridelfordon, ej externt laddbara bränslecellshybridfordon och externt laddbara hybridelfordon får den nominella spänningen i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet som bestämts enligt DIN EN 60050-482 användas i stället för den uppmätta spänningen i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet enligt punkt 3.1 i detta tillägg.
3.3 Fordonets omborddata avseende det uppladdningsbara elenergilagringssystemets spänning
Som ett alternativ till punkterna 3.1 och 3.2 i detta tillägg får tillverkaren använda fordonsbaserade spänningsmätningsdata. Noggrannheten i dessa data ska påvisas för godkännandemyndigheten.
Underbilaga 8
Tillägg 4
Förkonditionering, stabilisering och förhållanden för laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon
1. I detta tillägg beskrivs provningsförfarandet för förkonditionering av förbränningsmotorer och uppladdningsbara elenergilagringssystem som förberedelse för
a) |
mätningar av elektrisk räckvidd, laddningstömning och laddningsbevarande vid provning av externt laddbara hybridelfordon, och |
b) |
mätningar av elektrisk räckvidd och elenergiförbrukning vid provning av fordon med endast eldrift. |
2. Förkonditionering och stabilisering av externt laddbara hybridelfordon
2.1 Förkonditionering och stabilisering när provningsförfarandet inleds med en laddningsbevarande provning
2.1.1 |
För förkonditionering av förbränningsmotorn ska fordonet köras under minst en tillämplig WLTP-provningscykel. Under varje förkonditioneringscykel ska laddningsbalansen för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet bestämmas. Förkonditioneringen ska avbrytas i slutet på den tillämpliga WLTP-provningscykel under vilken avbrytningskriteriet uppnåtts enligt punkt 3.2.4.5 i denna underbilaga. |
2.1.2 |
Som alternativ till punkt 2.1.1 i detta tillägg får, på tillverkarens begäran och efter godkännandemyndighetens godkännande, laddningstillståndet för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för provningen av typ 1 ställas in enligt tillverkarens rekommendation i syfte att erhålla en provning under laddningsbevarande driftsförhållanden.
I så fall ska ett förkonditioneringsförfarande tillämpas, liksom det som är tillämpligt på konventionella fordon enligt beskrivningen i punkt 1.2.6 i underbilaga 6. |
2.1.3 |
Stabilisering av fordonet ska ske enligt punkt 1.2.7 i underbilaga 6. |
2.2 Förkonditionering och stabilisering när provningsförfarandet inleds med en laddningstömmande provning
2.2.1 Externt laddbara hybridelfordon ska köras under minst en tillämplig WLTP-provningscykel. Under varje förkonditioneringscykel ska laddningsbalansen för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet bestämmas. Förkonditioneringen ska avbrytas i slutet på den tillämpliga WLTP-provningscykel under vilken avbrytningskriteriet uppnåtts enligt punkt 3.2.4.5 i denna underbilaga.
2.2.2 Stabilisering av fordonet ska ske enligt punkt 1.2.7 i underbilaga 6. Forcerad nedkylning får inte tillämpas på fordon som förkonditioneras för provning av typ 1. Under stabiliseringen ska det uppladdningsbara elenergilagringssystemet laddas med det normala laddningsförfarande som anges i punkt 2.2.3 i detta tillägg.
2.2.3 Tillämpning av en normal laddning
2.2.3.1 Det uppladdningsbara elenergilagringssystemet ska laddas vid omgivningstemperatur enligt specifikationerna i punkt 1.2.2.2.2 i underbilaga 6 med antingen
a) |
laddaren i fordonet om en sådan finns monterad, eller |
b) |
en extern laddare som rekommenderas av tillverkaren och med det laddningsmönster som föreskrivs för normal laddning. |
Förfarandena i denna punkt utesluter alla slags specialladdningar som kan ha initierats automatiskt eller manuellt, t.ex. utjämningsladdningar eller underhållsladdningar. Tillverkaren ska intyga att det inte har förekommit någon specialladdning under provningen.
2.2.3.2 Kriterium för laddningens avslutande
Kriteriet för laddningens avslutande har uppnåtts när de fordonsbaserade eller externa instrumenten visar att det uppladdningsbara elenergilagringssystemet är fulladdat.
3. Förkonditionering av fordon med endast eldrift
3.1 Inledande laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet
Den inledande laddningen av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet består av att ladda ur systemet och genomföra en normal laddning.
3.1.1 Urladdning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet
Urladdningen ska ske enligt tillverkarens rekommendation. Tillverkaren ska garantera att det uppladdningsbara elenergilagringssystemet laddas ur så mycket som möjligt genom urladdningsförfarandet.
3.1.2 Tillämpning av en normal laddning
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemet ska laddas enligt punkt 2.2.3.1 i detta tillägg.
Underbilaga 8
Tillägg 5
Användningsfaktorer för externt laddbara hybridelfordon
1. |
Användningsfaktorer (UF) är kvoter som bygger på körstatistik och de räckvidder som uppnåtts i laddningstömmande och laddningsbevarande lägen för externt laddbara hybridelfordon, och används för viktning av utsläpp, CO2-utsläpp och bränsleförbrukning.
Den databas som användes för att beräkna användningsfaktorerna i punkt 2 byggde främst på användningsegenskaper (t.ex. utnyttjande, daglig körd sträcka, andelar av olika fordonsklasser) hos konventionella fordon. Det kommer att bli nödvändigt att utvärdera användningsfaktorerna och laddningsfrekvenserna på nytt genom en kundundersökning när ett betydande antal externt laddbara hybridelfordon har börjat användas på den europeiska marknaden. |
2. |
För beräkningen av varje fasspecifik användningsfaktor ska följande ekvation användas:
där
Kurvan som är baserad på följande parametrar i tabell A8, tillägg 5/1 är giltig från 0 km till den normaliserade sträckan dn där användningsfaktorn konvergerar till 1,0 (se figur A8, tillägg 5/1). Tabell A8, tillägg 5/1 Parameter som ska användas i ekvation y
Kurvan i figur A8, tillägg 5/1 nedan visas endast i illustrerande syfte. Den ingår inte i lagtexten. Figur A8, tillägg 5/1 Användningsfaktorkurva baserad på ekvationsparameter i tabell A8, tillägg 5/1
|
Underbilaga 8
Tillägg 6
Val av förarvalbara lägen
1. Allmänt krav
1.1 |
Tillverkaren ska välja det förarvalbara läge för typ 1-provningsförfarandet enligt punkterna 2–4 i detta tillägg som gör att fordonet klarar att följa den berörda provningscykeln inom toleranserna för hastighetskurvan enligt punkt 1.2.6.6 i underbilaga 6. |
1.2 |
Tillverkaren ska lämna bevis till godkännandemyndigheten beträffande
|
1.3 |
Särskilda förarvalbara lägen, t.ex. ”bergsläge” eller ”underhållsläge”, som inte är avsedda för normal daglig användning utan endast för särskilda begränsade syften ska inte beaktas. |
2. Externt laddbara hybridelfordon utrustade med ett förarvalbart läge under laddningstömmande driftsförhållanden
Om fordonet är utrustat med ett förarvalbart läge ska läget för den laddningstömmande provningen av typ 1 väljas enligt följande villkor.
I flödesschemat i figur A8, tillägg 6/1 visas val av läge enligt punkt 2 i detta tillägg.
2.1 |
Om det finns ett dominerande läge som gör att fordonet klarar att följa referensprovningscykeln under laddningstömmande driftsförhållanden ska detta läge väljas. |
2.2 |
Om det inte finns något dominerande läge, eller om det finns ett dominerande läge men detta inte gör att fordonet klarar att följa referensprovningscykeln under laddningstömmande driftsförhållanden, ska läget för provningen väljas enligt följande villkor:
|
2.3 |
Om det inte finns något läge enligt punkterna 2.1 och 2.2 i detta tillägg som gör att fordonet klarar att följa referensprovningscykeln ska referensprovningscykeln ändras enligt punkt 9 i underbilaga 1:
Figur A8, tillägg 6/1 Val av förarvalbart läge för externt laddbara hybridelfordon under laddningstömmande driftsförhållanden Ja OVC-HEV under CD-förhållanden: Finns det ett dominerande läge? Nej Ja Är det möjligt för fordonet att följa referensprovningscykeln under laddningstömmande driftsförhållanden i det dominerande läget? Nej Välj det dominerande läget. I hur många lägen är det möjligt för fordonet att följa referensprovningscykeln under laddningstömmande driftsförhållanden? Endast ett läge Välj detta läge. Inget läge Flera lägen Ja Finns det ett dominerande läge där den ändrade referensprovningscykeln kan följas under laddningstömmande driftsförhållanden? Nej Välj läget med högst elenergiförbrukning. Välj det dominerande läget. Ja Finns det ett eller flera lägen där den ändrade referensprovningscykeln kan följas under laddningstömmande driftsförhållanden? Nej Identifiera läget eller lägena med högst energibehov för cykeln (enligt punkt 5 i bilaga 7 där målhastigheten ersätts med den faktiska hastigheten). Välj läget med högst elenergiförbrukning. Välj läget med högst elenergiförbrukning. |
3. Externt laddbara hybridelfordon, ej externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon som är utrustade med ett förarvalbart läge under laddningsbevarande driftsförhållanden
Om fordonet är utrustat med ett förarvalbart läge ska läget för den laddningsbevarande provningen av typ 1 väljas enligt följande villkor.
I flödesschemat i figur A8, tillägg 6/2 visas val av läge enligt punkt 3 i detta tillägg.
3.1 |
Om det finns ett dominerande läge som gör att fordonet klarar att följa referensprovningscykeln under laddningsbevarande driftsförhållanden ska detta läge väljas. |
3.2 |
Om det inte finns något dominerande läge, eller om det finns ett dominerande läge men detta inte gör att fordonet klarar att följa referensprovningscykeln under laddningsbevarande driftsförhållanden, ska läget för provningen väljas enligt följande villkor:
|
3.3 |
Om det inte finns något läge enligt punkterna 3.1 och 3.2 i detta tillägg som gör att fordonet klarar att följa referensprovningscykeln ska referensprovningscykeln ändras enligt punkt 9 i underbilaga 1:
Figur A8, tillägg 6/2 Val av ett förarvalbart läge för externt laddbara hybridelfordon, ej externt laddbara hybridelfordon och ej externt laddbara bränslecellshybridfordon under laddningsbevarande driftsförhållanden Ja (N)OVC-HEV och NOVC-FCHV under CS-förhållanden: Finns det ett dominerande läge? Nej Ja Är det möjligt för fordonet att följa referensprovningscykeln under laddningsbevarande driftsförhållanden i det dominerande läget? No Välj det dominerande läget. I hur många lägen är det möjligt för fordonet att följa referensprovningscykeln under laddningsbevarande driftsförhållanden? Endast ett läge Inget läge Välj detta läge. Ja Finns det ett dominerande läge där den ändrade referensprovningscykeln kan följas under laddningsbevarande driftsförhållanden? Nej Välj det dominerande läget. Ja Finns det ett eller flera lägen där den ändrade referensprovningscykeln kan följas under laddningsbevarande driftsförhållanden? Nej Identifiera läget eller lägena med högst energibehov för cykeln (enligt punkt 5 i bilaga 7 där målhastigheten ersätts med den faktiska hastigheten). Välj det sämsta tänkbara läget. Välj det sämsta tänkbara läget. Flera lägen Tillverkarens val Beräkna genomsnittet av provningsresultaten i bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge. Bästa och sämsta tänkbara läge ska identifieras genom det tillhandahållna beviset på bränsleförbrukning i alla lägen (motsvarande punkt 1.2.6.5.2.4 i bilaga 6). Välj det sämsta tänkbara läget. |
4. Fordon med endast eldrift som är utrustade med ett förarvalbart läge
Om fordonet är utrustat med ett förarvalbart läge ska läget för provningen väljas enligt följande villkor.
Flödesschemat i figur A8, tillägg 6/3 visar val av läge enligt punkt 3 i detta tillägg.
4.1 |
Om det finns ett dominerande läge som gör att fordonet klarar att följa referensprovningscykeln ska detta läge väljas. |
4.2 |
Om det inte finns något dominerande läge, eller om det finns ett dominerande läge men detta inte gör att fordonet klarar att följa referensprovningscykeln, ska läget för provningen väljas enligt följande villkor.
|
4.3 |
Om det inte finns något läge enligt punkterna 4.1 och 4.2 i detta tillägg som gör att fordonet klarar att följa referensprovningscykeln ska referensprovningscykeln ändras enligt punkt 9 i underbilaga 1. Den resulterande provningscykeln ska benämnas som den tillämpliga WLTP-provningscykeln:
Figur A8, tillägg 6/3 Val av förarvalbart läge för fordon med endast eldrift Ja PEV: Finns det ett dominerande läge? Nej Ja Är det möjligt för fordonet att följa referensprovningscykeln med eller utan minskning i det dominerande läget? Nej I hur många lägen är det möjligt för fordonet att följa referensprovningscykeln med eller utan minskning? Välj det dominerande läget. Endast ett läge Välj detta läge. Inget läge Flera lägen Välj läget med högst elenergiförbrukning. Ja Finns det ett dominerande läge där den ändrade referensprovningscykeln kan följas? Nej Välj det dominerande läget. Ja Finns det ett eller flera lägen där den ändrade referensprovningscykeln kan följas? Nej Identifiera läget eller lägena med högst energibehov för cykeln (enligt punkt 5 i bilaga 7 där målhastigheten ersätts med den faktiska hastigheten). Välj läget med högst elenergiförbrukning. Välj läget med högst elenergiförbrukning. |
Underbilaga 8
Tillägg 7
Mätning av bränsleförbrukning hos hybridfordon med komprimerad vätgas och bränsleceller
1. Allmänna krav
1.1 |
Bränsleförbrukningen ska mätas med den gravimetriska metoden enligt punkt 2 i detta tillägg.
På tillverkarens begäran och med godkännandemyndighetens godkännande får bränsleförbrukningen mätas med antingen tryckmetoden eller flödesmetoden. I så fall ska tillverkaren tillhandahålla teknisk bevisning som styrker att metoden ger likvärdiga resultat. Tryck- och flödesmetoderna beskrivs i ISO 23828. |
2. Gravimetrisk metod
Bränsleförbrukningen ska beräknas genom vägning av bränsletanken före och efter provningen.
2.1 Utrustning och inställning
2.1.1 I figur A8, tillägg 7/1 visas ett exempel på instrument. En eller flera externa tankar ska användas för att mäta bränsleförbrukningen. Den externa tanken eller tankarna ska anslutas till fordonets bränsleledning mellan originalbränsletanken och bränslecellssystemet.
2.1.2 För förkonditionering får den tank som ursprungligen var monterad eller också en extern vätekälla användas.
2.1.3 Tankningstrycket ska justeras till det värde som rekommenderas av tillverkaren.
2.1.4 Skillnaden i gasanslutningstryck i ledningarna ska minimeras vid omställning av ledningarna.
Om påverkan från tryckskillnader förväntas ska tillverkaren och godkännandemyndigheten komma överens om huruvida korrigering krävs.
2.1.5 Precisionsvåg
2.1.5.1 |
Den precisionsvåg som används för att mäta bränsleförbrukningen ska uppfylla specifikationerna i tabell A8, tillägg 7/1.
Tabell A8, tillägg 7/1 Kriterier för kontroll av analysvåg
|
2.1.5.2 |
Precisionsvågen ska kalibreras enligt vågtillverkarens specifikationer eller åtminstone så ofta som anges i tabell A8, tillägg 7/2.
Tabell A8, tillägg 7/2 Intervaller för instrumentkalibrering
|
2.1.5.3 |
Lämpliga metoder för att reducera effekterna av vibrationer och drag ska tillhandahållas, t.ex. ett dämpningsbord eller vindskydd.
Figur A8, tillägg 7/1 Exempel på instrument
där
|
2.2 Provningsförfarande
2.2.1 |
Den externa tanken ska vägas före provningen. |
2.2.2 |
Den externa tanken ska anslutas till fordonets bränsleledning enligt figur A8, tillägg 7/1. |
2.2.3 |
Provningen ska genomföras med tankning från den externa tanken. |
2.2.4 |
Den externa tanken ska kopplas bort från ledningen. |
2.2.5 |
Tanken ska vägas efter provningen. |
2.2.6 |
Den obalanserade laddningsbevarande bränsleförbrukningen FCCS,nb från den uppmätta massan före och efter provningen ska beräknas med hjälp av ekvationen
där
FCCS,nb,p |
(1) Bränsleförbrukning (laddningsbalans för det uppladdningsbara elenergisystemet = 0) under provningen, i massa, standardavvikelse
Underbilaga 9
Bestämning av metoders likvärdighet
1. Allmänt krav
På tillverkarens begäran får andra mätmetoder godkännas av godkännandemyndigheten om de ger likvärdiga resultat i enlighet med punkt 1.1 i denna underbilaga. Den alternativa metodens likvärdighet ska påvisas för godkännandemyndigheten.
1.1 Beslut om likvärdighet
En alternativ metod ska anses som likvärdig om noggrannheten och precisionen är lika stor som eller större än med referensmetoden.
1.2. Bestämning av likvärdighet
Bestämningen av metodernas likvärdighet ska grunda sig på en undersökning av korrelation mellan den alternativa metoden och referensmetoderna. De metoder som ska användas för att undersöka korrelationen ska godkännas av godkännandemyndigheten.
Den grundläggande principen för att bestämma noggrannhet och precision för den alternativa metoden och referensmetoderna ska följa riktlinjerna i bilaga 8 (om jämförelse av alternativa mätmetoder) till del 6 av ISO 5725.
1.3 Genomförandekrav
Reserverad