Europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld

Kommissionen lägger fram en ny europeisk agenda för kulturen, som är ett försök att möta globaliseringens utmaningar. Denna nya europeiska kulturstrategi ska förstärka kultursamarbetet inom Europeiska unionen (EU) och fokuserar på konkreta förslag för att nå en rad gemensamma mål.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 10 maj 2007 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld [KOM(2007) 242 slutlig – Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Kultursektorn spelar en väsentlig roll med ett omfattande socialt, ekonomiskt och politiskt inflytande. Kulturen har följaktligen alltid haft en given plats i den europeiska integrationsprocessen.

Med hänsyn till detta och med utgångspunkt i resultaten av det samråd på Internet som genomförts med kultursektorns aktörer, har kommissionen lagt fram en ny europeisk agenda för kulturen med ett begränsat antal mål. För att arbeta mot dessa mål, föreslår kommissionen också i agendan också nya metoder för samarbete med och mellan länderna i Europeiska unionen (EU), andra styrelsenivåer och det civila samhället.

Målen för den nya europeiska kulturagendan utgår från tre prioriteringar:

Kulturell mångfald och interkulturell dialog

En anda av öppenhet och utbyten mellan olika kulturer bör främjas. I detta sammanhang ska den nya europeiska agendan för kultur

främja rörligheten för konstnärer och yrkesverksamma inom kultur samt rörlighet för alla konstnärliga uttryck;
stärka interkulturella färdigheter och interkulturell dialog genom att utveckla nyckelkompetenserna för livslångt lärande, såsom kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer samt kommunikation på främmande språk.

Stimulans av kreativiteten inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning

Kulturindustrierna bidrar till en dynamisk europeisk ekonomi och till EU:s konkurrenskraft. Kultursektorn sysselsätter till exempel över fem miljoner människor i EU. Kommissionen föreslår följande mål:

att främja kreativitet i utbildningen och integrera den dimensionen i åtgärderna för livslångt lärande;
att stärka kultursektorns organisatoriska kapacitet genom att lägga tonvikten på företagarandan och på utbildning i förvaltningskompetens (innovativa finansieringskällor, en europeisk dimension i näringsverksamheten osv.);
att utveckla handlingskraftiga partnerskap mellan kultursektorn och andra sektorer (IKT, forskning, turism, arbetsmarknadens partner osv.) för att öka effekten av investeringar i kultur.

Kulturen som ett väsentligt inslag i EU:s internationella förbindelser

I linje med Unescokonventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som undertecknats av de flesta medlemsländerna och av EU, föreslås i den nya kulturagendan att kulturdimensionen stärks som ett väsentligt inslag i EU:s internationella förbindelser. Denna prioritering åtföljs av en rad åtgärder i syfte att

vidareutveckla den politiska dialogen på kulturområdet och främja kulturutbyten mellan EU och länder utanför EU;
främja tillträdet till världsmarknaderna för kulturprodukter och kulturtjänster från utvecklingsländer via avtal i vilka man garanterar förmånsbehandling eller handelsrelaterade biståndsåtgärder;
använda sig av EU:s internationella förbindelser för att tillhandahålla ekonomiskt och tekniskt stöd (bevarandet av kulturarvet, stöd till kulturverksamhet i hela världen);
ta hänsyn till den lokala kulturen i alla projekt som finansieras av EU;
öka EU:s delaktighet i arbetet inom de internationella organisationer som är aktiva på kulturområdet och i FN:s initiativ Alliance of Civilisations.

Arbetsmetoder

För att nå dessa mål vill kommissionen inleda en strukturerad dialog med kultursektorn som omfattar såväl enskilda konstnärer och kreatörer som kulturindustrierna. I detta syfte rekommenderar kommissionen följande:

en kartläggning av kultursektorns olika aktörer;
upprättandet av ett "kulturforum" som samlar alla dessa aktörer;
möjlighet för kultursektorns aktörer att uttrycka representativa åsikter på europeisk nivå (kulturambassadörer, skapandet av ett virtuellt europeiskt forum på Internet för konstnärliga uttryck);
en vidareutveckling av den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter inom kultursektorn;
en kulturdimension i den europeiska offentliga debatten, framför allt med hjälp av kommissionens permanenta representationer.

Den nya kulturstrategin och de föreslagna åtgärderna vilar på ett närmare samarbete mellan EU och dess medlemsländer genom den öppna samordningsmetoden. Syftet med strategin är dessutom att utveckla en strukturerad dialog med kultursektorn.

Den nya europeiska agendan för kulturen kommer att kompletteras av andra åtgärder knutna till kultursektorn, som Europeiska året för interkulturell dialog.

Bakgrund

Kultursektorn är sedan tidigare redan föremål för ett flertal åtgärder på Europanivå för att främja kulturen, som det nuvarande programmet Kultur, medborgarna och programmet Media.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 19 juli 2010 om genomförandet av den europeiska kulturagendan [KOM(2010)390 slutlig – ej offentliggjort i EUT]. Rapporten presenterar de framsteg som gjorts i fråga om målen för den europeiska kulturagendan, både på europeisk och nationell nivå, liksom de första erfarenheterna av de nya arbetsmetoderna.

Att främja kulturell mångfald och interkulturell dialog har innefattat en mängd frågor och åtgärder som:

europeiska året för interkulturell dialog 2008, som initierade nya nationella politikområden och strukturer, och en politisk överenskommelse på EU-nivå;
kommissionens meddelande om flerspråkighet, som syftar till att göra om språkligt mångfald till en tillgång;
tillgång till kultur genom digitalisering, för vilket ändamål Europeana lanserades 2008, och genom ett föreslaget europeiskt kulturarvsmärke.

Flera åtgärder har vidtagits för att främja kulturen som en drivkraft för kreativitet, till exempel:

europeiska året för kreativitet och innovation 2009, som undersökte hur kultur kan generera ekonomisk och social innovation;
studier om hur mycket kulturen påverkade kreativitet, lokalt entreprenörskap i kulturindustrin och den kreativa industrin, och hur kulturen bidrog till lokal och regional utveckling;
grönboken 2010 om att ta tillvara potentialen i kulturindustrin och den kreativa industrin.

Främjandet av kultur i EU:s yttre förbindelser har fått ökat slagkraft sedan agendan antogs och har innefattat:

en ny Euromed-strategi som för närvarande är under utarbetning;
stora ansträngningar att återställa kulturarvet i länder som kandiderar till EU, inklusive faciliteten för det civila samhället i instrumentet för stöd inför anslutningen;
det östliga partnerskapets kulturprogram, som skall lanseras 2010;
en process för att stärka kulturens roll i utvecklingspolitiken, som lanserades 2009;
Media mundusprogrammet (2011-2013), som skall följa upp den förberedande åtgärden Media International.

De första erfarenheterna av den öppna samordningsmetoden visar att den generellt sätt är ett effektivt redskap för samarbete i kultursektorn. Den har dock inte använts länge nog för att dra några konkreta slutsatser. I framtiden kommer samarbetet att behöva förstärkas, med anpassade arbetsmetoder. Den strukturerade dialogen i kultursektorn sker genom tematiska plattformar av europeiska sammanslutningar och det europeiska kulturforumet. Dessa tematiska plattformar har varit särskilt bra för att intensifiera dialogen med denna sektor. Framtida insatser kommer dock att behöva göras för att uppnå en mer fokuserad framtida dialog med det civila samhället.

See also