1.   Detta avtal bygger på de grundläggande principerna samt grundsatserna och grundelementen i artiklarna 2 och 9 i Cotonouavtalet. Det bygger på resultaten av Cotonouavtalet, avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika samt de tidigare AVS–EG-partnerskapsavtalen på området regionalt samarbete och regional integration samt ekonomiskt samarbete och handelssamarbete.

2.   Detta avtal ska genomföras på ett kompletterande och ömsesidigt förstärkande sätt när det gäller Cotonou-avtalet och avtalet om handel, utveckling och samarbete, om inte annat följer av artiklarna 110 och 111.

3.   Parterna är överens om att samarbeta för att tillämpa detta avtal på ett sätt som är förenligt med den utvecklingspolitik och de program för regional integration som de avtalsslutande SADC-staterna omfattas av eller kan komma att omfattas av.

4.   Parterna är överens om att samarbeta för att uppfylla sina förpliktelser och skyldigheter och göra det lättare för de avtalsslutande SADC-staterna att tillämpa detta avtal.

1.   Parterna medger att regional integration är ett väsentligt inslag i partnerskapet och ett kraftfullt verktyg för att uppnå målen med detta avtal.

2.   Parterna bekräftar att regional och subregional integration mellan de avtalsslutande SADC-staterna är viktigt för att ge dessa stater bättre ekonomiska möjligheter, ökad politisk stabilitet och för att verka för att utvecklingsländerna på ett effektivt sätt integreras i världsekonomin.

3.   Parterna stöder särskilt de integrationsprocesser som bygger på Sacu-avtalet, SADC-avtalet och akten om upprättande av Afrikanska unionen som antogs den 11 juli 2000, samt den utvecklingspolitik och de politiska målsättningar som hör samman med sådana processer. Parterna strävar efter att tillämpa detta avtal med hjälp av dessa instrument, med hänsyn till varandras respektive utvecklingsnivåer, behov, geografiska förutsättningar och strategier för hållbar utveckling.

1.   Parterna åtar sig att kontinuerligt övervaka tillämpningen och effekterna av detta avtal genom lämpliga mekanismer och planering inom sina respektive förfaranden och institutioner för medinflytande, liksom dem som inrättas genom detta avtal, för att se till att avtalets mål uppnås, att avtalet tillämpas korrekt och att partnerskapet kommer parternas befolkning, i synnerhet de mest utsatta grupperna, till godo i största möjliga mån.

2.   Parterna förpliktar sig också att snarast samråda med varandra om eventuella problem rörande tillämpningen av detta avtal.

1.   Parterna erinrar om Agenda 21 om miljö och utveckling från 1992, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet från 1998, genomförandeplanen från Johannesburg om hållbar utveckling från 2002, ministerdeklarationen från FN:s ekonomiska och sociala råd om full sysselsättning och anständigt arbete från 2006, ILO:s förklaring om social rättvisa för en rättvis globalisering från 2008 och FN:s konferens om hållbar utveckling från 2012 med titeln The Future We Want.

2.   Parterna bekräftar sina åtaganden att främja utvecklingen av den internationella handeln på ett sätt som bidrar till målet om hållbar utveckling inom sina tre pelare (ekonomisk utveckling, social utveckling och miljöskydd), för nuvarande och kommande generationers välfärd, och kommer att arbeta för att se till att detta mål integreras i och avspeglas på alla nivåer i deras handelsförbindelser.

3.   Bestämmelserna i detta kapitel ska inte omfattas av bestämmelserna i DEL III, med undantag av artikel 7.

1.   Parterna bekräftar att målet om hållbar utveckling ska eftersträvas och integreras i varje del av det ekonomiska partnerskapet, så att de övergripande åtagandena i artiklarna 1, 2 och 9 i Cotonouavtalet kan fullgöras, och särskilt det allmänna åtagandet att minska och på sikt utrota fattigdomen på ett sätt som är förenligt med målet om hållbar utveckling.

2.   Att detta mål ska eftersträvas i samband med detta avtal ser parterna som ett åtagande att

3.   Parterna är följaktligen eniga om att samarbeta för att uppnå en hållbar utveckling, med tonvikten på att människan ska vara den som utvecklingen främst kommer till godo.

1.   Parterna erkänner värdet av internationell miljöförvaltning och internationella miljöavtal som det internationella samfundets svar på globala eller regionala miljöproblem och anständigt arbete för alla som en avgörande faktor för hållbar utveckling i alla länder och som ett prioriterat mål för internationellt samarbete.

2.   Med beaktande av Cotonouavtalet, särskilt artiklarna 49 och 50, bekräftar parterna, inom ramen för denna artikel, sina rättigheter och åtaganden att fullgöra sina skyldigheter när det gäller multilaterala miljöavtal och Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner, vilka de har ratificerat.

1.   Parterna erkänner vardera partens rättighet att fastställa den egna inhemska nivån för miljöskydd och skydd för arbetstagare samt att i enlighet därmed anta eller ändra relevant lagstiftning och politik, med hänsyn tagen till de internationellt erkända standarder och avtal som de är parter i.

2.   Parterna bekräftar vikten av skydd enligt vad som föreskrivs i nationella arbetsrättsliga lagar och miljölagar.

3.   Med insikt om det olämpliga i att främja handel eller investeringar genom att försvaga eller minska de inhemska nivåerna vad gäller skydd för arbetstagare och miljöskydd, får en part inte avvika från, eller systematiskt underlåta att effektivt genomdriva, sin miljö- och arbetslagstiftning för detta ändamål.

1.   Parterna bekräftar sitt åtagande att förstärka det bidrag som handel och investeringar utgör för att nå målet om hållbar utveckling i dess ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.

2.   En part får, genom handels- och utvecklingskommittén, begära samråd med den andra parten i alla frågor som uppkommer inom ramen för detta kapitel.

3.   Parternas dialog och samarbete angående detta kapitel i handels- och utvecklingskommittén får inbegripa andra berörda myndigheter och intressenter.

1.   Parterna erkänner vikten av att samarbeta om handelsrelaterade aspekter av miljö- och arbetsrättsfrågor för att kunna uppfylla målen i detta avtal.

2.   Parterna kan utbyta information och erfarenheter om sina åtgärder för att främja samstämmighet och ömsesidigt stöd mellan handelsmässiga, sociala och miljömässiga mål och ska stärka dialogen och samarbetet om frågor som rör hållbar utveckling som kan uppstå inom ramen för handelsförbindelserna.

3.   När det gäller punkterna 1 och 2, får parterna samarbeta inom bl.a. följande områden:

1.   Parterna åtar sig att samarbeta för att tillämpa detta avtal och för att stödja de avtalsslutande SADC-staternas handels- och utvecklingsstrategier inom SADC:s övergripande regionala integrationsprocess. Samarbetet kan vara både av ekonomiskt och icke-ekonomiskt slag.

2.   Parterna medger att utvecklingssamarbete är ett avgörande inslag i partnerskapet och väsentligt för att uppnå de mål för avtalet som fastställs i artikel 1. Utvecklingsfinansieringssamarbete för regionalt ekonomiskt samarbete och regional integration som föreskrivs i Cotonouavtalet ska genomföras i syfte att det främjar de avtalsslutande SADC-staternas ansträngningar för att uppnå målen och så att de förväntade fördelarna med avtalet blir så stora som möjligt. Områden för samarbete och tekniskt bistånd anges i förekommande fall i detta avtal. Samarbetet ska genomföras under sådana former som fastställs i den här artikeln. Dessa former ska löpande ses över och vid behov revideras i enlighet med bestämmelserna i artikel 116.

3.   EU:s (1) finansiering av utvecklingssamarbetet mellan de avtalsslutande SADC-staterna och EU:s stöd åt tillämpningen av detta avtal ska ske inom ramen för bestämmelserna och relevanta förfaranden i Cotonouavtalet, särskilt Europeiska utvecklingsfondens programplaneringsförfaranden, och inom ramen för de relevanta instrument som finansieras av unionens allmänna budget. I samband med detta ska stöd åt tillämpningen av detta avtal vara en prioritering.

4.   Europeiska unionens medlemsstater åtar sig gemensamt att, med hjälp av sina respektive utvecklingspolitiska åtgärder och utvecklingsinstrument, stödja de insatser för utvecklingssamarbete som syftar till regionalt ekonomiskt samarbete och regional integration samt tillämpningen av detta avtal i de avtalsslutande SADC-staterna och på regional nivå, i överensstämmelse med principerna om komplementaritet och biståndseffektivitet, såsom de som tas upp i Parisförklaringen om biståndseffektivitet från 2005 och Accra-handlingsplanen från 2008.

5.   Parterna erkänner att det kommer att krävas tillräckliga resurser för att tillämpa detta avtal och för att fördelarna med avtalet ska kunna utnyttjas till fullo. Parterna ska därför samarbeta för att göra det möjligt för de avtalsslutande SADC-staterna att få tillgång till andra finansieringsinstrument samt underlätta för andra givare som vill stödja de avtalsslutande SADC-staternas ansträngningar för att uppfylla målen i detta avtal.

6.   Parterna är överens om att en regional mekanism för utvecklingsfinansiering, t.ex. en fond för ekonomiska partnerskapsavtal, skulle vara ett värdefullt redskap för att effektivt förmedla resurser till utvecklingsfinansiering och för att tillämpa kompletterande åtgärder till avtalet om ekonomiskt partnerskap. EU kommer att stödja regionernas ansträngningar att inrätta en sådan mekanism. EU kommer att ge bidrag till fonden efter en tillfredsställande revision.

1.   För tillämpningen av detta avtal och med beaktande av de avtalsslutande SADC-staternas utvecklingspolitik är parterna överens om att de områden som förtecknas i denna artikel och i artikel 14 är prioriterade områden för handelssamarbete och ekonomiskt samarbete.

2.   Målet med samarbete i handeln med varor ska vara att stärka handeln med varor och de avtalsslutande SADC-staternas handelskapacitet, bl.a. genom att gradvis avveckla tullar och andra avgifter i enlighet med liberaliseringsåtagandena som fastställs i detta avtal, genom att korrekt tillämpa ursprungsreglerna, handelspolitiska skyddsåtgärder, icke-tariffära åtgärder, sanitära och fytosanitära standarder samt tekniska handelshinder, och genom att främja handelssamarbete och handelslättnader.

3.   Målet med samarbetet på utbudssidan ska vara att öka de avtalsslutande SADC-staternas konkurrenskraft och undanröja restriktioner på utbudssidan på nationell och institutionell nivå, särskilt på företagsnivå. Detta samarbete omfattar bl.a. produktion, teknisk utveckling och innovation, marknadsföring, finansiering, distribution, transport, diversifiering av ekonomin samt utveckling av den privata sektorn, bättre handels- och företagsklimat och stöd till små och medelstora företag inom jordbruks-, fiske-, industri- och tjänstesektorerna.

4.   Samarbete om företagsfrämjande infrastruktur ska syfta till att utveckla ett konkurrenskraftigt företagsklimat inom områden som informations- och kommunikationsteknik, transport och energi.

5.   Parterna är eniga om att samarbeta för att utveckla och att öka handeln med tjänster i enlighet med artikel 73.

6.   Parterna är eniga om att samarbeta för att utveckla och att förbättra handelsrelaterade frågor i enlighet med artiklarna 8–11, 16–19, 73 och 74.

7.   Målet med samarbetet om handelsdata är att förbättra de avtalsslutande SADC-staternas kapacitet att samla in, analysera och sprida handelsdata.

8.   Samarbete för institutionell kapacitetsuppbyggnad inom det ekonomiska partnerskapsavtalet ska syfta till att stödja de institutionella strukturerna för hanteringen av det ekonomiska partnerskapsavtalets tillämpning, kapacitetsuppbyggande för handelsförhandlingar och för handelspolitik i samarbete med de relevanta institutionella mekanismer som inrättats enligt SADC-avtalet och Sacu-avtalet eller i de respektive avtalsslutande SADC-staterna.

1.   Parterna erkänner att den gradvisa avvecklingen eller minskningen av tullar som fastställs i detta avtal kan påverka de avtalsslutande SADC-staternas offentliga intäkter och de enas därför om att samarbeta i denna fråga.

2.   Parterna är eniga om att samarbeta i enlighet med artikel 12, särskilt när det gäller

3.   Parterna är medvetna om att effekterna av sänkta tullar särskilt kommer att påverka Lesothos skatteintäkter och är ense om att ägna särskild uppmärksamhet åt Lesothos situation vid tillämpningen av artikel 12.

1.   Parterna bekräftar sina åtaganden enligt artikel 46 i Cotonouavtalet och deras rättigheter, skyldigheter och flexibilitet enligt avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter i bilaga IC till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (nedan kallat Trips-avtalet).

2.   Parterna är överens om att bevilja och säkerställa ett lämpligt, effektivt och icke-diskriminerande skydd av immateriella rättigheter, och att föreskriva åtgärder för verkställandet av dessa rättigheter mot intrång, i enlighet med bestämmelserna i de internationella avtal som de är part i.

3.   Parterna får samarbeta i frågor som rör geografiska beteckningar i enlighet med avsnitt 3 (artiklarna 22–24) i Trips-avtalet. Parterna erkänner vikten av geografiska beteckningar och ursprungsmärkta produkter för hållbart jordbruk och landsbygdsutveckling.

4.   Parterna är överens om att det är viktigt att besvara rimliga förfrågningar om att tillhandahålla information och klargöranden till varandra om geografiska beteckningar och andra frågor som rör immateriella rättigheter. Utan att det påverkar allmängiltigheten i ett sådant samarbete får parterna, efter ömsesidig överenskommelse, inbegripa internationella och regionala organisationer med sakkunskap i fråga om geografiska beteckningar.

5.   Parterna anser att traditionell kunskap är ett viktigt område och kan komma att samarbeta om det i framtiden.

6.   Parterna kan överväga att inleda förhandlingar om skydd av immateriella rättigheter i framtiden, och de avtalsslutande SADC-staterna har som ambition att försöka förhandla kollektivt. Om förhandlingar skulle inledas kommer EU att överväga att införa bestämmelser om samarbete och om särskild och differentierad behandling.

7.   Om en part som inte är part i ett framtida avtal om skydd av immateriella rättigheter som förhandlats fram i enlighet med punkt 6 önskar ansluta sig kan den förhandla om villkoren för anslutningen till det avtalet.

8.   Om de förhandlingar som avses i punkterna 6 och 7 skulle leda till ett avtal som visar sig vara oförenligt med den framtida utvecklingen av ramen för SADC:s regionala immateriella rättigheter ska parterna gemensamt sträva efter att anpassa detta avtal för att få det att överensstämma med den regionala ramen, samtidigt som en avvägning av fördelarna säkerställs.

1.   Parterna inser vikten av öppna och offentliga upphandlingsförfaranden för att främja ekonomisk utveckling och industrialisering. Parterna är eniga om vikten av samarbete för att öka den ömsesidiga förståelsen av deras respektive system för offentlig upphandling. Parterna bekräftar sitt åtagande att erbjuda öppna och förutsägbara system för offentlig upphandling i enlighet med nationella lagar.

2.   Parterna inser vikten av att fortsätta att offentliggöra sina lagar eller på annat sätt offentliggöra sina lagar och andra författningar samt administrativa avgöranden med allmän giltighet samt eventuella ändringar av dessa, i officiellt angiven elektronisk form eller pappersform som har stor spridning och är lätt tillgängliga för allmänheten. Parterna är överens om att det är viktigt att besvara rimliga förfrågningar om att tillhandahålla information och klargöranden till varandra om dessa frågor.

3.   Parterna kan överväga att inleda förhandlingar om offentlig upphandling i framtiden, och de avtalsslutande SADC-staterna har som ambition att försöka förhandla kollektivt. Om förhandlingar skulle inledas samtycker EU till att införa bestämmelser om samarbete och om särskild och differentierad behandling.

4.   Om en part som inte är part i ett framtida avtal om offentlig upphandling önskar ansluta sig kan den förhandla om villkoren för anslutningen till det avtalet.

5.   Om de förhandlingar som avses i punkterna 3 och 4 skulle leda till ett avtal som visar sig vara oförenligt med den framtida utvecklingen av SADC:s regionala ram för offentlig upphandling ska parterna gemensamt sträva efter att anpassa detta avtal för att få det att överensstämma med den regionala ramen, samtidigt som en avvägning av fördelarna säkerställs.

1.   Parterna erkänner att viss affärspraxis, såsom konkurrensbegränsande avtal eller samordnade förfaranden och missbruk av dominerande ställning, kan begränsa handeln mellan parterna och därmed förhindra att målen med detta avtal uppnås.

2.   Parterna är eniga om att samarbeta i konkurrensfrågor i enlighet med artikel 13.6.

3.   Parterna kan överväga att inleda förhandlingar om konkurrens i framtiden, och de avtalsslutande SADC-staterna har som ambition att försöka förhandla kollektivt. Om förhandlingar skulle inledas samtycker EU till att införa bestämmelser om samarbete och om särskild och differentierad behandling.

4.   Om en part som inte är part i ett framtida konkurrensavtal önskar ansluta sig kan den förhandla om villkoren för anslutningen till det avtalet.

5.   Om de förhandlingar som avses i punkterna 3 och 4 skulle leda till ett avtal som visar sig vara oförenligt med den framtida utvecklingen av SADC:s regionala ram för konkurrensfrågor ska parterna gemensamt sträva efter att anpassa detta avtal för att få det att överensstämma med den regionala ramen, samtidigt som en avvägning av fördelarna säkerställs.

1.   Genom detta avtal inrättas ett frihandelsområde mellan parterna, i överensstämmelse med allmänna tull- och handelsavtalet (nedan kallat Gatt 1994), särskilt artikel XXIV.

2.   Detta avtal ska respektera principen om asymmetri, och frihandelsområdet ska motsvara särskilda behov och kapacitetsbegränsningar hos de avtalsslutande SADC-staterna när det gäller omfattningen och planeringen för åtagandena enligt detta avtal.

1.   Med tull avses varje form av tull eller annan avgift, inbegripet varje form av extraskatt eller annan extraavgift, som påförs i samband med import av varor, med undantag av

2.   Från och med ikraftträdandet av detta avtal och för alla produkter som omfattas av liberalisering ska inga nya tullar införas och inga redan gällande tullar höjas inom handeln mellan parterna, med undantag för

3.   Om inte annat anges i detta avtal ska den bastullsats på vilken åtagandena om tullsänkning som anges i detta avtal är tillämpliga, för varje produkt vara den tullsats för mest gynnad nation (nedan kallad MGN) som tillämpades vid tidpunkten för ikraftträdandet av detta avtal.

4.   I fall tullsänkningen inte börjar när detta avtal träder i kraft, ska den bastullsats på vilken de åtaganden om tullsänkning som föreskrivs i detta avtal tillämpas vara antingen den tullsats som avses i punkt 3 eller den MGN-tullsats som tillämpades den första dagen av den relevanta tullnedsättningsplanen, beroende på vilken av dessa satser som är lägst.

5.   Vid tidpunkten för ikraftträdandet av detta avtal ska EU anmäla sin förteckning över bastullsatser, på vilka de åtaganden om tullsänkning som anges i detta avtal tillämpas, till Sacu-sekretariatet och ministeriet för industri och handel i Moçambique. Vid tidpunkten för ikraftträdandet av detta avtal ska Sacu och Moçambique anmäla sina respektive förteckningar över bastullsatser, på vilka de åtaganden om tullsänkning som anges i detta avtal tillämpas, till Europeiska kommissionen. Efter anmälan enligt denna punkt ska varje part offentliggöra var och en av dessa förteckningar i enlighet med sina egna inhemska förfaranden och inom en månad efter utbytet av anmälningar. Handels- och utvecklingskommittén ska vid sitt första möte efter anmälan och offentliggörande, anta en förteckning över de bastullsatser som lämnats av parterna eller Sacu, allt efter omständigheterna. De tullsatser som anges i EU:s tullplan som återfinns i DEL II i BILAGA I och i Moçambiques tullplan som återfinns i DEL II i BILAGA III tjänar ett vägledande syfte och utgör inte bastullsatser i den mening som avses i punkt 3.

6.   De nedsatta tullar som beräknas i enlighet med tullsänkningsplanerna i detta avtal ska avrundas till en decimal eller, för särskilda tullar, till två decimaler.

7.   För de tullförmåner som uttryckts som en procentandel av de tillämpade MGN-tullsatserna gäller att om en part höjer eller sänker sina tillämpade MGN-tullsatser när som helst efter detta avtals ikraftträdande ska den tullsats som tillämpas i förhållande till den andra parten samtidigt ökas eller minskas, så länge förmånsmarginalen enligt partens tullplan upprätthålls.

8.   För de tullförmåner som helt uttryckts som en fast tullsats i detta avtal gäller att om en part när som helst efter detta avtals ikraftträdande sänker sin tillämpade MGN-tullsats ska den minskade tullsatsen gälla i förhållande till den andra parten, om och så länge den är lägre än den fasta tullsats som beräknas i enlighet med den partens tullplan.

9.   Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på de produkter som omfattas av tullsänkningsåtaganden som betecknas med kategori ”X” i varje parts tullplan som förtecknas i BILAGA I, II respektive III.

1.   Produkter med ursprung i Botswana, Lesotho, Moçambique, Namibia och Swaziland ska importeras till EU i enlighet med den tull- och kvotbefrielse som fastställts för dessa länder i BILAGA I.

2.   Produkter med ursprung i Sydafrika ska importeras till EU i enlighet med den behandling som anges för Sydafrika i BILAGA I.

1.   Produkter med ursprung i EU ska importeras till Sacu i enlighet med den behandling som anges i BILAGA II.

2.   Produkter med ursprung i EU ska importeras till Moçambique i enlighet med vad som anges i BILAGA III.

1.   Inga nya tullar eller avgifter som påförs vid eller i samband med export av varor ska införas och inte heller ska de som redan tillämpas höjas i handeln mellan parterna från och med dagen för detta avtals ikraftträdande, om inte annat föreskrivs i denna artikel.

2.   I undantagsfall, om det är motiverat av särskilda intäktsbehov eller, om det är nödvändigt för att skydda nyetablerade industrier eller miljön, eller om det är väsentligt för att förhindra eller lindra kritisk allmän eller lokal brist på livsmedel eller andra produkter som är avgörande för att trygga livsmedelsförsörjningen, får Botswana, Lesotho, Moçambique, Namibia och Swaziland, efter samråd med EU, införa tillfälliga tullar eller avgifter på eller i samband med export av varor på ett begränsat antal ytterligare produkter.

3.   I undantagsfall, och om de avtalsslutande SADC-staterna kan motivera industriella utvecklingsbehov, får de avtalsslutande SADC-staterna införa tillfälliga tullar eller avgifter som påförs vid eller i samband med export av ett begränsat antal produkter till EU. En avtalsslutande SADC-stat som önskar införa sådana tillfälliga tullar eller avgifter ska underrätta EU om denna tull, och lämna all relevant information och en motivering och på EU:s begäran samråda med EU. Sådana tillfälliga tullar eller avgifter ska endast tillämpas på sammanlagt åtta (8) produkter, enligt definitionen på 6-ställigt HS-nummernivå, eller för malm och koncentrat på 4-ställigt HS-nummernivå per avtalsslutande SADC-stat vid varje given tidpunkt och ska inte tillämpas för en period som överskrider sammanlagt tolv (12) år. Denna period kan förlängas eller återinföras för samma produkt i överenskommelse med EU.

4.   Följande villkor ska gälla för punkt 3 men inte för punkt 2:

5.   Varje fördelaktigare behandling bestående av tullar eller avgifter eller i samband med dessa som tillämpas av de avtalsslutande SADC-staterna på export av någon produkt avsedd för en betydande handelsekonomi ska från och med detta avtals ikraftträdande beviljas för den likadana produkten som är avsedd för export till EU. Vid tillämpningen av denna artikel ska betydande handelsekonomi definieras enligt artikel 28.6.

6.   När en avtalsslutande SADC-stat har rimliga tvivel beträffande huruvida en sändning av en produkt på vilken exporttullar inte ska tillämpas i enlighet med punkterna 1, 3 och 4 har återexporterats från eller omdirigerats, utan att nå EU, till ett eller flera tredjeländer, får den berörda avtalsslutande SADC-staten ta upp denna fråga i handels- och utvecklingskommittén.

7.   Handels- och utvecklingskommittén ska behandla ärendet inom nittio (90) dagar. Om handels- och utvecklingskommittén inte fattar något beslut efter undersökningen får tullmyndigheterna i den berörda avtalsslutande SADC-staten begära att handels- och utvecklingskommittén beslutar att importören av den berörda produkten till EU deklarerar att den importerade produkten kommer att bearbetas i EU och inte kommer att återexporteras till tredjeland.

8.   Om en avtalsslutande SADC-stat efter det att ett system som använder sådana förklaringar har varit i drift i minst nittio (90) dagar fortfarande har rimliga tvivel om en sändning av en produkt för vilka exporttullar inte ska tillämpas i enlighet med punkterna 1, 3 och 4 återexporteras från eller vidaresänds, utan att nå EU, till ett eller flera tredjeländer, får den berörda avtalsslutande SADC-staten informera handels- och utvecklingskommittén om skälen till sin oro.

9.   Efter att ha följt dessa steg och om ingen lösning hittas inom trettio (30) dagar får den berörda avtalsslutande SADC-staten införa effektiva åtgärder för att förhindra sådant kringgående, förutsatt att dessa åtgärder är det minst handelsbegränsande och utesluter aktörer som inte har varit inblandade i kringgåendet. Ett retroaktivt återinförande av exporttullar på den sändning som har återexporterats från EU till ett eller flera tredjeländer kan vara en alternativ möjlighet.

10.   Parterna är överens om att se över bestämmelserna i denna artikel i de avtalsslutande SADC-staternas och EU:s gemensamma råd (nedan kallat gemensamma rådet) senast tre år efter det att detta avtal trätt ikraft, samtidigt som de tar hänsyn till bestämmelsernas betydelse för utvecklingen och diversifieringen av de avtalsslutande SADC-staternas ekonomier.

1.   Alla slags avgifter och pålagor, utöver import- och exporttullar och avgifter inom tillämpningsområdet för artikel 40, som påförs vid eller i samband med import eller export får inte överstiga kostnaden för tillhandahållna tjänster och får inte utgöra ett indirekt skydd för inhemska produkter eller en import- eller exportavgift för skatteändamål.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30 får ingen av parterna föreskriva betydande påföljder vid smärre överträdelser av tullbestämmelser eller förfarandekrav. Framförallt får inga påföljder för sådana utelämnanden eller felaktigheter i tulldeklarationen som lätt kan korrigeras och som uppenbarligen varken grundar sig på bedrägligt uppsåt eller grov oaktsamhet vara strängare än nödvändigt för att de ska utgöra en varning.

3.   Bestämmelserna i denna artikel ska även omfatta avgifter och pålagor som införts av statliga myndigheter i samband med import och export, inklusive sådana som hänför sig till

4.   Avgifter får inte tas ut för konsulära tjänster.

1.   När det gäller tullavgifter enligt artiklarna 23.1 och 26.1 och avgifter och andra pålagor enligt artikel 27 ska EU även bevilja de avtalsslutande SADC-staterna sådan förmånligare behandling som följer av att EU blir part i ett förmånshandelsavtal med tredje part sedan detta avtal undertecknats.

2.   När det gäller tullavgifter enligt artiklarna 23.1 och 26.1 och avgifter och andra pålagor enligt artikel 27 ska de avtalsslutande SADC-staterna, på begäran av EU, bevilja EU sådan förmånligare behandling som följer av att de avtalsslutande SADC-staterna, enskilt eller kollektivt allt efter omständigheterna, blir part i ett förmånshandelsavtal med någon betydande handelsekonomi efter att detta avtal undertecknats.

3.   Genom undantag från punkt 2 ska de avtalsslutande SADC-staterna inte bevilja EU den behandling som följer av att de avtalsslutande SADC-staterna, enskilt eller kollektivt allt efter omständigheterna, blir part i ett förmånshandelsavtal med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet eller andra afrikanska länder och regioner.

4.   Om en avtalsslutande SADC-stat visar att den till följd av ett förmånshandelsavtal som den aktuella staten ingått med en betydande handelsekonomi erhåller en betydligt förmånligare behandling generellt än den som erbjuds av EU, ska parterna genom undantag från punkt 2 samråda och gemensamt besluta om hur man på bästa sätt kan genomföra bestämmelserna i punkt 2.

5.   Bestämmelserna i denna artikel ska inte innebära någon skyldighet för EU eller någon av de avtalsslutande SADC-staterna att ömsesidigt utvidga eventuella förmånsbehandlingar som gäller till följd av att EU eller någon avtalsslutande SADC-stat är part i ett förmånshandelsavtal med tredje part den dag då detta avtal undertecknas.

6.   Med betydande handelsekonomi avses i denna artikel varje utvecklat land, eller ett land som under året innan det avtal som avses i punkt 2 trädde i kraft stod för mer än en procent av varuexporten i världen, eller en grupp av länder som agerar individuellt, kollektivt eller genom ett avtal om ekonomisk integration och som under året innan det avtal som avses i punkt 2 trädde i kraft tillsammans stod för mer än en och en halv procent av varuexporten i världen.

7.   Om EU blir part i ett förmånshandelsavtal med tredje part efter att detta avtal undertecknats och ett sådant förmånshandelsavtal föreskriver en mer gynnsam behandling än den som EU beviljat Sydafrika i enlighet med detta avtal, ska EU och Sydafrika genom undantag från punkt 1 inleda samråd i syfte att besluta om och hur man kan utvidga den förmånligare behandling som ges till Sydafrika enligt förmånshandelsavtalet. Gemensamma rådet får anta förslag att ändra bestämmelserna i detta avtal i enlighet med artikel 117.

8.   Om Sacu eller en avtalsslutande SADC-MUL-stat blir part i ett avtal om förmånshandel med en betydande handelsekonomi, och ett sådant förmånshandelsavtal föreskriver att Sacu eller den berörda avtalsslutande SADC-MUL-staten beviljar den betydande handelsekonomin en mer förmånlig behandling än EU enligt det här avtalet, ska Sacu eller den avtalsslutande SADC-MUL-staten och EU genom undantag från punkt 2 inleda samråd i syfte att besluta om och hur man kan utvidga den förmånligare behandling som ges i förmånshandelsavtalet med EU. Gemensamma rådet får anta förslag att ändra bestämmelserna i detta avtal i enlighet med artikel 117.

1.   Tull ska endast tas ut en gång för varor med ursprung i EU eller i de avtalsslutande SADC-staterna när de importeras till EU:s territorium eller de avtalsslutande SADC-staternas territorium, allt efter omständigheterna.

2.   Tull som betalas vid importen till en avtalsslutande SADC-stat som också är en Sacu-medlemsstat ska helt återbetalas när varorna återexporteras från den avtalsslutande SADC-stats tullområde där den förta importen skedde till en avtalsslutande SADC-stat som inte också är en medlemsstat i Sacu. För sådana varor ska tull sedan tas ut i förbrukningslandet. I avvaktan på att de avtalsslutande SADC-staterna enas om förfarandena för denna punkt ska tillämpningen av denna punkt ske i enlighet med gällande tullagstiftning och tullförfaranden.

3.   Parterna är eniga om att samarbeta i syfte att underlätta rörligheten för varor och förenkla tullförfarandena inom de avtalsslutande SADC-staterna, särskilt i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 13.2.

1.   Parterna är överens om att administrativt samarbete är av största vikt för tillämpning och kontroll av den förmånsbehandling som beviljas enligt detta kapitel och understryker sin beslutsamhet att bekämpa oegentligheter och bedrägeri i samband med tull och tullfrågor.

2.   Parterna är också överens om att samarbeta för att säkra att de ansvariga myndigheterna förfogar över de institutionella strukturer som krävs för att de effektivt ska kunna besvara ansökningar om bistånd inom rimlig tid.

3.   För tillämpningen av denna artikel och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 i protokoll 2 ska med bristande administrativt samarbete avses bl.a.

4.   Vid tillämpning av denna artikel får det fastställas att oegentligheter eller bedrägeri föreligger bl.a. om varuimporten snabbt och utan tillfredsställande förklaring ökar så att den överstiger den andra partens normala produktionsnivå och exportkapacitet och det finns objektiva upplysningar om oegentligheter eller bedrägeri i detta sammanhang.

5.   Om någon part på grundval av objektiva uppgifter har konstaterat bristande administrativt samarbete eller oegentligheter eller bedrägeri, får den berörda parten under exceptionella omständigheter tillfälligt avbryta förmånsbehandlingen av den eller de berörda produkterna och av deras särskilda ursprung i enlighet med denna artikel.

6.   I denna artikel avses med exceptionella omständigheter de omständigheter som har eller kan komma att ha betydande negativa konsekvenser för en part om förmånsbehandlingen av den eller de berörda produkterna kommer att fortsätta.

7.   Förmånsbehandlingen får inställas tillfälligt i enlighet med punkt 5 på följande villkor:

1.   Enligt bestämmelserna i denna artikel ska ingenting i detta avtal förhindra någon av parterna från att vidta åtgärder i enlighet med artikel XIX i allmänna tull- och handelsavtalet (GATT-avtalet) från 1994, WTO-avtalet om skyddsåtgärder, artikel 5 i WTO-avtalet om jordbruk som fogats till Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (nedan kallat WTO-avtalet) och andra relevanta WTO-avtal.

2.   Trots vad som sägs i punkt 1 ska EU mot bakgrund av de övergripande utvecklingsmålen i detta avtal och med tanke på de avtalsslutande SADC-staternas små ekonomier inte låta import från någon av de avtalsslutande SADC-staterna omfattas av eventuella åtgärder som vidtas i enlighet med artikel XIX i Gatt-avtalet 1994, WTO-avtalet om skyddsåtgärder eller artikel 5 i WTO-avtalet om jordbruk.

3.   Bestämmelserna i punkt 2 ska gälla under fem år från den dag då detta avtal träder i kraft. Senast 120 dagar innan denna tidsperiod löper ut ska gemensamma rådet se över hur punkt 2 fungerar mot bakgrund av de avtalsslutande SADC-staternas utvecklingsbehov, i syfte att avgöra om de ska tillämpas under ytterligare en tid.

4.   Bestämmelserna i punkt 1 ska inte omfattas av bestämmelserna om tvistlösning i DEL III.

1.   Trots vad som sägs i artikel 33 får en part eller Sacu, allt efter omständigheterna, efter att ha undersökt alternativa lösningar, vidta tidsbegränsade skyddsåtgärder som avviker från bestämmelserna i artiklarna 24 och 25, på de villkor och i enlighet med de förfaranden som fastställs i den här artikeln.

2.   Sådana skyddsåtgärder som avses i punkt 1 får, som ett resultat av partens skyldigheter enligt detta avtal, inbegripet tullmedgivanden, vidtas om importen av en produkt med ursprung i den ena parten till den andra partens eller Sacus territorium, allt efter omständigheterna, ökar så mycket och sker under sådana förhållanden att den förorsakar eller riskerar att förorsaka

Dessa skyddsåtgärder ska inte gå längre än vad som är nödvändigt för att förhindra eller avhjälpa den allvarliga skadan eller störningen.

3.   Sådana skyddsåtgärder som avses i denna artikel ska utgöras av en eller flera av följande:

4.   Om importen av en produkt som har sitt ursprung i en avtalsslutande SADC-stat ökar så mycket och sker under sådana förhållanden att den förorsakar eller riskerar att förorsaka någon av situationerna i punkt 2 a–c i en motsvarande eller direkt konkurrerande produktionssektor i ett eller flera av EU:s yttersta randområden, får EU, utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–3, vidta kontroll- eller skyddsåtgärder begränsade till den eller de berörda regionerna i enlighet med förfarandena i punkterna 6–8.

5.   Om importen av en produkt som har sitt ursprung i EU ökar så mycket och sker under sådana förhållanden att den förorsakar eller riskerar att förorsaka någon av situationerna i 2 a-c för en avtalsslutande SADC-stat eller Sacu, allt efter omständigheterna, får den avtalsslutande SADC-staten eller Sacu, allt efter omständigheterna, utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–3, vidta kontroll- eller skyddsåtgärder begränsade till det egna territoriet i enlighet med förfarandena i punkterna 6–8.

6.   Skyddsåtgärder som avses i denna artikel

7.   För genomförandet av punkterna 1–6 ska följande bestämmelser gälla:

8.   Om ett dröjsmål kan orsaka skada som skulle vara svår att avhjälpa, kan den importerande parten eller Sacu, allt efter omständigheterna, provisoriskt vidta de åtgärder som avses i punkterna 3, 4 och/eller 5 utan att kraven i punkt 7 behöver uppfyllas:

9.   Om den importerande parten eller Sacu, allt efter omständigheterna, underkastar importen av en produkt ett administrativt förfarande som syftar till att snabbt skaffa fram information om hur handelsflödet utvecklas och detta kan medföra att de problem som avses i denna artikel uppstår, ska denna part omgående underrätta handels- och utvecklingskommittén.

10.   Skyddsåtgärder som antas enligt denna artikel ska inte omfattas av WTO:s bestämmelser om tvistlösning.

1.   Trots vad som sägs i artikel 34 får en skyddsåtgärd i form av en importtull tillämpas om volymen av import till Sacu av en jordbruksprodukt som förtecknas i bilaga IV med ursprung i EU under en viss tolvmånadersperiod överstiger referenskvantiteten för den produkt som anges i bilagan.

2.   En tull som inte får överstiga 25 procent av den nuvarande WTO-bundna tullen eller 25 procentenheter, beroende på vilket som är högre, kan komma att tillämpas på de jordbruksprodukter som avses i punkt 1. En sådan tull ska inte överstiga den gällande MGN-tullsatsen.

3.   De skyddsåtgärder som avses i denna artikel ska bibehållas under resten av kalenderåret eller fem (5) månader, beroende på vilket som är längre.

4.   De skyddsåtgärder som avses i denna artikel får inte bibehållas eller tillämpas med avseende på samma vara samtidigt som

5.   De skyddsåtgärder som avses i denna artikel ska tillämpas på ett öppet sätt. Inom tio (10) dagar efter tillämpningen av en sådan åtgärd ska Sacu skriftligen informera EU och lämna relevanta uppgifter om åtgärden. På begäran ska Sacu samråda med EU om tillämpningen av åtgärden. Sacu ska också underrätta handels- och utvecklingskommittén senast trettio (30) dagar efter ett sådant införande.

6.   Genomförandet och tillämpningen av denna artikel kan tas upp för diskussioner och översyn i handels- och utvecklingskommittén. På begäran av endera parten kan handels- och utvecklingskommittén se över referenskvantiteterna och jordbruksprodukterna i enlighet med vad som föreskrivs i denna artikel.

7.   Bestämmelserna i denna artikel får endast gälla under tolv (12) år från den dag då detta avtal träder i kraft.

1.   Parterna medger att undanröjandet av handelshinder mellan sig enligt detta avtal kan vara en stor utmaning för de avtalsslutande SADC-staternas jordbruks- och livsmedelsproducenter, och är överens om att samråda med varandra i dessa frågor.

2.   Trots vad som sägs i artikel 34 får en avtalsslutande SADC-stat, om nödvändigt för att förhindra eller minska en svår generell eller lokal brist på livsmedel eller andra produkter som är avgörande för att trygga den avtalsslutande SADC-statens livsmedelsförsörjning, och om denna situation ger upphov till eller kan ge upphov till stora svårigheter för staten i fråga, vidta åtgärder i enlighet med förfarandena i artikel 34.7 b–d, 34.8 och 34.9. Åtgärden ska ses över minst en gång per år och ska upphöra så snart som de omständigheter som ledde till dess antagande upphör att existera.

1.   Parterna erkänner hur viktiga de liberaliserade produkter som förtecknas i bilaga V är för BLNS-staterna.

2.   Trots vad som sägs i artikel 34 får en BLNS-stat tillämpa en övergångsskyddsåtgärd i fall importen av någon av de produkter som förtecknas i bilaga V med ursprung i EU till BLNS-statens territorium ökar så mycket att den orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada i BLNS-staten.

3.   De skyddsåtgärder som avses i punkt 2 ska ha formen av en tull på den berörda produkten som förtecknas i bilaga V, upp till en nivå som inte överstiger den MGN-tullsats som gällde vid den tidpunkt då åtgärden vidtogs, eller innebära att en tullfri tullkvot införs, förutsatt att storleken på tullsatsen utanför kvoten inte överstiger den MGN-tullsats som gällde vid den tidpunkt då åtgärden vidtogs.

4.   Trettio (30) dagar innan skyddsåtgärden vidtas ska den berörda BLNS-staten anmäla åtgärden till EU skriftligen. Efter anmälan ska den berörda BLNS-staten ha sextio (60) dagar på sig att tillhandahålla alla relevanta uppgifter om åtgärden.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, ska den berörda BLNS-staten och EU på begäran av någondera av parterna samråda om skyddsåtgärden.

6.   Sådana skyddsåtgärder som avses i denna artikel får användas under högst fyra (4) år. Om de omständigheter som föranledde införandet av åtgärden fortsätter att råda, får åtgärderna förlängas med ytterligare högst fyra (4) år.

7.   Ingen skyddsåtgärd som avses i denna artikel får antas efter tolv (12) år från detta avtals ikraftträdande.

1.   Trots vad som sägs i artikel 34 får Botswana, Lesotho, Moçambique, Namibia och Swaziland tillfälligt avbryta ytterligare sänkningar av tullsatsen eller öka tullsatsen upp till en nivå som inte överstiger den MFN-tullsats som tillämpas, om en produkt med ursprung i EU till följd av en tullsänkning importeras i sådana ökade mängder och under sådana förhållanden att den hotar etableringen av en ny industri, eller orsakar eller riskerar att orsaka störningar för en nyetablerad industri som tillverkar likadana eller direkt konkurrerande produkter.

2.   Skyddsåtgärder som antagits i enlighet med punkt 1 av en avtalsslutande SADC-stat som också är ett Sacu-medlemsstat ska ske genom att enbart den avtalsslutande SADC-stat som åberopar denna bestämmelse uttar tilläggsbelopp.

3.   Sådana skyddsåtgärder som avses i punkt 1 får tillämpas under en period av upp till åtta (8) år och får förlängas genom beslut av gemensamma rådet.

4.   När det gäller genomförandet av punkterna 1 och 2 gäller följande bestämmelser:

5.   Under kritiska omständigheter då ett dröjsmål kan orsaka skada som skulle vara svår att avhjälpa, kan den berörda avtalsslutande SADC-staten vidta de åtgärder som anges i punkt 1 utan att kraven i punkt 4 behöver uppfyllas. En sådan åtgärd får tillämpas under högst tvåhundra (200) dagar. Varaktigheten för varje sådan provisorisk åtgärd ska räknas som en del av den period som avses i punkt 3. Om sådana provisoriska åtgärder vidtas ska alla inblandade parters intressen beaktas. Den importerande avtalsslutande SADC-staten ska underrätta EU och omedelbart därefter hänskjuta ärendet till handels- och utvecklingskommittén för prövning av den provisoriska åtgärden.

6.   Sacu-medlemsstaterna ska ha rätt att tillgripa artikel 26 i Sacu-avtalet.

1.   Parterna erkänner att interna skatter och andra interna avgifter samt lagar, förordningar och bestämmelser som rör intern försäljning, saluföring, köp, transport, distribution eller användning av produkter och interna kvantitativa regleringar som kräver blandning, bearbetning eller användning av produkter i bestämda kvantiteter eller proportioner inte bör tillämpas på importerade eller inhemska produkter på ett sådant sätt att inhemsk produktion skyddas.

2.   Importerade varor med ursprung i den andra partens territorium får varken direkt eller indirekt bli föremål för interna skatter eller andra interna avgifter som är högre än de som direkt eller indirekt tillämpas på likadana inhemska varor. Parterna får inte heller på annat sätt tillämpa interna skatter eller andra interna avgifter på importerade eller inhemska produkter på ett sätt som strider mot de principer som anges i punkt 1 (4).

3.   Importerade varor med ursprung i den andra partens territorium ska beviljas en behandling som inte är mindre förmånlig än den som medges likadana inhemska produkter med hänsyn till alla lagar och andra författningar som rör försäljning, saluföring, köp, transport, distribution och användning av varorna på den inhemska marknaden. Bestämmelserna i denna punkt ska inte utgöra ett hinder för tillämpning av differentierade interna transportavgifter som grundas uteslutande på ekonomisk användning av transportmedlen och inte på produkternas ursprung.

4.   Parterna får inte införa eller bibehålla någon intern kvantitativ reglering av blandning, bearbetning eller användning av produkter i bestämda kvantiteter eller proportioner, vilken direkt eller indirekt kräver att en bestämd kvantitet eller proportion av någon produkt som är underkastad regleringen ska vara av inhemskt ursprung. Parterna får inte heller på annat sätt tillämpa interna kvantitativa bestämmelser på ett sätt som strider mot de principer som anges i punkt 1.

5.   Någon intern kvantitativ reglering med avseende på blandning, bearbetning eller användning av produkter i bestämda kvantiteter eller proportioner ska inte tillämpas på ett sätt som fördelar en sådan kvantitet eller proportion mellan externa försörjningskällor.

6.   Bestämmelserna i denna artikel ska inte gälla lagar, förordningar och krav som reglerar statliga myndigheters upphandling av produkter som förvärvas för statliga ändamål och inte för kommersiell återförsäljning eller för användning i produktionen av varor för kommersiell försäljning.

7.   Bestämmelserna i denna artikel ska inte utgöra något hinder för utbetalning av subventioner enbart till inhemska producenter, inbegripet utbetalningar som härrör från inkomsterna av interna skatter eller andra avgifter, uttagna i enlighet med bestämmelserna i denna artikel, samt subventioner i form av statliga köp av inhemska produkter.

8.   Parterna erkänner att interna maximipriskontrollåtgärder, trots att de överensstämmer med övriga bestämmelser i denna artikel, kan inverka negativt på de parters intressen som tillhandahåller importerade produkter. Parter som tillämpar sådana åtgärder ska ta hänsyn till exporterande parters intressen för att i största möjliga utsträckning undvika sådana skadliga effekter.

9.   Bestämmelserna i denna artikel ska inte hindra någon part från att upprätta eller bibehålla interna kvantitativa regleringar beträffande exponerad film och uppfylla kraven i artikel IV i Gatt-avtalet från 1947.

1.   För att se till att bestämmelserna i detta kapitel följs och att målen i artikel 41 uppfylls ska parterna

2.   Parterna kommer att förbereda och utveckla ett utökat samarbete när det gäller tillämpningen av Världstullorganisationens (WCO) ramverk av standarder för att säkra och underlätta världshandeln från 2005. Detta samarbete omfattar bl.a. initiativ som syftar till ömsesidigt erkännande av status som godkänd ekonomisk aktör och förhandsutbyte av information för att möjliggöra en effektiv riskbedömning och riskhantering av säkerhetsskäl.

3.   Parterna ska ge varandra administrativt bistånd i tullfrågor i enlighet med bestämmelserna i protokoll 2.

1.   Parterna är överens om att deras respektive handels- och tullagstiftning och handels- och tullförfaranden i möjligaste mån ska grundas på följande:

2.   I syfte att förbättra arbetsmetoderna och trygga öppenhet och effektivitet i tullens verksamhet ska parterna

1.   Parterna ska garantera fri transitering genom sina territorier via den rutt som är mest lämpad för transitering. Eventuella kontroller eller krav ska vara icke-diskriminerande, proportionerliga, och tillämpas på ett enhetligt sätt.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av legitim tullkontroll ska parterna ge varor som transiteras en behandling som inte är mindre förmånlig än den som ges för inhemska varor vid export, import och transport.

3.   Parterna ska

1.   Avtalet om tillämpning av artikel VII i Gatt 1994-avtalet (WTO-avtalet om tullvärdeberäkning) ska gälla för beräkning av tullvärde i handel som omfattas av detta avtal.

2.   Parterna ska samarbeta i avsikt att få en gemensam syn på frågor som rör fastställande av tullvärde.

1.   Parterna ska främja harmonisering av tullbestämmelser, tullförfaranden, tullstandarder och tullkrav.

2.   Varje part ska fastställa innehållet i och takten för denna process.

1.   Parterna erkänner vikten av att ge stöd till de avtalsslutande SADC-staternas tullmyndigheter för tillämpningen av detta kapitel, i överensstämmelse med bestämmelserna i kapitel III i DEL I.

2.   De prioriterade stödområdena är följande:

3.   Parterna erkänner att det är nödvändigt att genomföra särskilda undersökningar för att utvärdera behoven, där hänsyn tas till situationen i varje land. Undersökningarna kan genomföras med hjälp av WTO:s och WCO:s behovsutvärderingsinstrument eller andra instrument som parterna enats om.

1.   Parterna erkänner behovet av övergångsordningar för att säkra en harmonisk tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel.

2.   Mot bakgrund av de avtalsslutande SADC-staternas behov av att öka sin kapacitet inom områden som tull- och handelslättnader och utan att detta påverkar deras rättigheter och skyldigheter inom ramen för WTO, ska de beviljas en övergångsperiod på åtta (8) år för att uppfylla kraven i artiklarna 27, 43, 44 och 45 i de fall där det finns behov av kapacitetsuppbyggnad när detta avtal träder i kraft.

3.   Gemensamma rådet får besluta att förlänga denna övergångsperiod med två (2) år om den nödvändiga kapaciteten inte har uppnåtts.

1.   Härmed inrättar parterna en särskild kommitté för tull- och handelslättnader, bestående av företrädare för parterna.

2.   Den särskilda kommittén för tull- och handelslättnader ska

3.   Den särskilda kommittén för tull- och handelslättnader ska sammanträda vid en tidpunkt och enligt en dagordning som parterna kommit överens om på förhand.

4.   Ordförandeskapet i den särskilda kommittén för tull- och handelslättnader ska innehas växelvis av parterna.

5.   Den särskilda kommittén för tull- och handelslättnader ska rapportera till handels- och utvecklingskommittén.

1.   Parterna bekräftar sitt åtagande att respektera de rättigheter och skyldigheter som fastställs i WTO:s avtal om tekniska handelshinder.

2.   Dessa rättigheter och skyldigheter ska ligga till grund för parternas verksamhet enligt det här kapitlet.

1.   Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på standarder, tekniska föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse i den mening som avses i WTO:s avtal om tekniska handelshinder, i den mån de påverkar handel som omfattas av detta avtal.

2.   I detta kapitel ska definitionerna i WTO:s avtal om tekniska handelshinder gälla.

1.   Parterna bekräftar att öppenhetsprincipen ska tillämpas vid tillämpningen av tekniska föreskrifter och standarder i enlighet med WTO:s avtal om tekniska handelshinder.

2.   Parterna erkänner vikten av effektiva mekanismer för samråd, anmälan och utbyte av information rörande tekniska föreskrifter och standarder i enlighet med WTO:s avtal om tekniska handelshinder.

3.   Parterna är överens om att inrätta ett system för tidig varning för att säkra att de avtalsslutande SADC-staterna informeras på förhand om nya åtgärder från EU:s sida som kan påverka de avtalsslutande SADC-staternas export till EU. Parterna ska sörja för ett optimalt utnyttjande av befintliga mekanismer och undvika onödiga överlappningar med multilaterala eller unilaterala mekanismer.

1.   Parterna anser att det är viktigt att samarbeta i frågor som gäller tekniska föreskrifter, standarder, metrologi, ackreditering och bedömning av överensstämmelse för att uppnå målen i detta kapitel.

2.   Parterna är eniga om följande prioriterade samarbetsområden:

1.   Parterna bekräftar sitt åtagande att respektera de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder (nedan kallat SPS-avtalet), Internationella växtskyddskonventionen (IPPC), Codex Alimentarius-kommmissionen och Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE).

2.   Dessa rättigheter och skyldigheter ska ligga till grund för parternas verksamhet enligt det här kapitlet.

1.   Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på SPS-åtgärder i den mening som avses i SPS-avtalet.

2.   I detta kapitel ska definitionerna i SPS-avtalet och inom internationella standardiseringsorgan, bl.a. Codex Alimentarius-kommissionen, Internationella växtskyddskonventionen (IPPC) och Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE) gälla.

1.   Parternas SPS-myndigheter ska vara de behöriga myndigheterna för genomförandet av de åtgärder som avses i det här kapitlet.

2.   Parterna ska i överensstämmelse med detta avtal underrätta varandra om sina respektive behöriga SPS-myndigheter och eventuella ändringar av dessa.

1.   Parterna bekräftar att öppenhetsprincipen ska gälla vid tillämpningen av SPS-åtgärder, i enlighet med SPS-avtalet.

2.   Parterna erkänner vikten av effektiva mekanismer för samråd, anmälan och utbyte av information rörande SPS-åtgärder i enlighet med SPS-avtalet.

3.   Den importerande parten ska underrätta den exporterande parten om eventuella ändringar av dess sanitära och fytosanitära krav vid import som kan påverka den handel som omfattas av detta kapitel. Parterna förpliktar sig att inrätta mekanismer för utbyte av sådan information, om detta är lämpligt.

4.   Parterna kommer att tillämpa principen om indelning i zoner eller områden när de fastställer importvillkoren, med hänsyn till internationella standarder. Parterna kan också när detta är möjligt gemensamt kartlägga och föreslå zoner eller områden med särskild sanitär och fytosanitära status från fall till fall, för att undvika att störa handeln.

1.   Parterna är överens om att inrätta ett system för tidig varning för att säkra att de avtalsslutande SADC-staterna informeras på förhand om nya SPS-åtgärder i EU som kan påverka de avtalsslutande SADC-staternas export till EU. Detta system ska baseras på befintliga mekanismer när så är lämpligt.

2.   Parterna är överens om att samarbeta för att ytterligare utveckla nätverket för epidemiologisk övervakning av djursjukdomar och på växtskyddsområdet. Parterna ska utbyta information om förekomsten av skadegörare och sjukdomar som utgör en känd och omedelbar fara för den andra parten.

1.   Parterna betonar jordbrukssektorns betydelse för de avtalsslutande SADC-staterna för att trygga livsmedelsförsörjningen, skapa sysselsättning på landsbygden, öka inkomsterna för jordbrukshushållen, skapa en inkluderande landsbygdsekonomi och som en grundval för en ökad industrialisering och hållbar utveckling samt för att bidra till att målen i detta avtal uppfylls.

2.   Användningen av exportsubventioner på jordbruksprodukter i handeln mellan parterna ska inte vara tillåten från och med dagen för detta avtals ikraftträdande.

3.   Ett partnerskap på jordbruksområdet inrättas mellan EU och de avtalsslutande SADC-staterna för att underlätta ett åsiktsutbyte mellan parterna om bland annat jordbruk, livsmedelstrygghet, utveckling, regionala värdekedjor och integration. Omfattningen av jordbrukspartnerskapet och praktiska bestämmelser för detta ska fastställas i samförstånd mellan parterna inom ramen för den kommitté som avses i artikel 103.

1.   Om inte annat följer av bestämmelserna i artiklarna 70 och 71 förbinder sig parterna att inte införa några restriktioner och att tillåta att alla betalningar för löpande transaktioner mellan deras invånare görs i fritt konvertibel valuta.

2.   Parterna får vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i punkt 1 inte används för att göra överföringar som inte är förenliga med partens lagar och andra bestämmelser.

1.   Om betalningar och kapitalrörelser mellan parterna under exceptionella omständigheter orsakar eller riskerar att orsaka allvarliga svårigheter för penning- eller valutapolitiken i en eller flera av de avtalsslutande SADC-staterna eller en eller flera av EU:s medlemsstater, får EU eller den berörda avtalsslutande SADC-staten under högst sex (6) månader vidta absolut nödvändiga skyddsåtgärder beträffande betalningar och kapitalrörelser.

2.   Gemensamma rådet ska omedelbart underrättas om eventuella skyddsåtgärder och snarast möjligt om en tidsplan för åtgärdernas avskaffande.

1.   Parterna kan förhandla om handel med tjänster inom tillämpningsområdet för detta avtal. För detta ändamål har Botswana, Lesotho, Moçambique och Swaziland (nedan kallade de deltagande avtalsslutande SADC-staterna), å ena sidan, och EU å andra sidan, inlett och kommer att fortsätta att förhandla om handel med tjänster.

2.   Förhandlingarna mellan EU och de deltagande avtalsslutande SADC-staterna ska vägledas av följande principer:

3.   EU och de deltagande avtalsslutande SADC-staterna är överens om att samarbeta för att stärka regelverket i de deltagande avtalsslutande SADC-staterna samt att stödja genomförandet av de åtaganden som följer av förhandlingarna i enlighet med artikel 13.5. Parterna erkänner att i enlighet med artikel 13.8 kan uppbyggnaden av handelskapacitet främja utvecklingen av ekonomisk verksamhet.

4.   Om en part som inte är part i ett avtal om handel med tjänster som förhandlats fram i enlighet med punkterna 1 och 2 önskar att ansluta sig kan den förhandla om villkoren för anslutning till det avtalet.

5.   Om de förhandlingar som avses i punkterna 1 och 4 skulle leda till ett avtal som visar sig vara oförenligt med den framtida utvecklingen av SADC:s regionala tjänsteram ska parterna gemensamt sträva efter att anpassa detta avtal för att få det att överensstämma med den regionala ramen, samtidigt som det görs en vinstavvägning.

1.   EU och de deltagande avtalsslutande SADC-staterna är överens om att samarbeta om investeringar i enlighet med artikel 13.6 och kan i framtiden överväga att förhandla fram ett avtal om investeringar i andra ekonomiska sektorer än tjänstesektorn.

2.   Om en part som inte är part i ett avtal om investeringar som förhandlats fram i enlighet med punkt 1 önskar ansluta sig kan den förhandla om villkoren för anslutning till det avtalet.

3.   Om de förhandlingar som avses i punkterna 1 och 2 skulle leda till ett avtal som visar sig vara oförenligt med den framtida utvecklingen av SADC:s regionala investeringsram ska parterna gemensamt sträva efter att anpassa detta avtal för att få det att överensstämma med den regionala ramen, samtidigt som det görs en vinstavvägning.

1.   Målet med del III är att förebygga eller lösa eventuella tvister mellan parterna vad gäller tolkningen och tillämpningen av detta avtal, och att i möjligaste mån finna en ömsesidigt överenskommen lösning.

2.   För tvister som avser kollektiva åtgärder från Sacus sida, kommer Sacu att fungera som ett kollektiv vid tillämpningen av denna del och EU ska agera mot SACU som ett sådant.

3.   För tvister som avser en enskild åtgärd i en avtalsslutande SADC-stat, ska den avtalsslutande SADC-staten agera individuellt i denna del, och EU ska agera endast mot den specifika stat som den anser har åsidosatt en bestämmelse i detta avtal.

1.   Del III ska gälla alla tvister om tolkningen och tillämpningen av detta avtal, om inte annat uttryckligen fastställs.

2.   Trots vad som sägs i punkt 1 ska det förfarande som fastställs i artikel 98 i Cotonouavtalet tillämpas vid tvister angående finansiering som rör utvecklingssamarbete mellan parterna.

1.   Parterna ska försöka lösa tvister som avses i artikel 76 genom att inleda samråd i god tro i syfte att nå en uppgörelse i godo.

2.   Samråd inleds genom att den ena parten sänder en skriftlig begäran till den andra parten med kopia till handels- och utvecklingskommittén. I begäran ska den första parten ange vilken åtgärd det är fråga om och de bestämmelser i detta avtal som den anser att åtgärden strider mot.

3.   Samråden ska genomföras inom fyrtio (40) dagar från den dag då begäran mottogs. Samråden ska anses ha avslutats inom sextio (60) dagar efter det att begäran om samråd mottogs, om inte båda parterna är överens om att fortsätta samrådet. All information som lämnas ut under samrådet ska förbli konfidentiell.

4.   Samråd om brådskande ärenden, bl.a. frågor som gäller lättfördärvliga varor eller säsongsvaror, ska genomföras inom femton (15) dagar från den dag då begäran om samråd mottogs och anses vara avslutade senast trettio (30) dagar efter det att begäran om samråd mottogs.

5.   Om samråden inte genomförs inom de tidsfrister som fastställs i punkt 3 respektive 4, eller om samråden har avslutats men ingen ömsesidigt godtagbar lösning har nåtts, får den klagande parten begära att en skiljenämnd tillsätts i enlighet med artikel 79.

1.   Om man vid samrådet inte kan enas om en ömsesidigt godtagbar lösning kan parterna efter överenskommelse vända sig till en medlare. Såvida inte parterna enats om något annat ska medlingen avse samma fråga som den som anges i begäran om samråd.

2.   Om parterna efter femton (15) dagar inte kunnat enas om en medlare ska ordföranden för handels- och utvecklingskommittén, eller dennes ställföreträdare, genom lottning utse en medlare bland de personer som är upptagna den förteckning som avses i artikel 94 och som inte är medborgare i samma land som någon av avtalsparterna. Medlaren ska utses inom tjugofem (25) dagar från det datum då parterna enades om att begära medling och i närvaro av en företrädare för vardera parten. Senast trettio (30) dagar efter det att medlaren har utsetts ska han eller hon kalla till ett möte mellan parterna. Båda parternas inlagor ska vara medlaren till handa senast femton (15) dagar före mötet och medlaren ska avge ett yttrande senast fyrtiofem (45) dagar efter det att han eller hon har utsetts.

3.   Medlarens yttrande får innehålla rekommendationer om hur tvisten bör lösas i enlighet med bestämmelserna i detta avtal. Medlarens yttrande är inte bindande.

4.   Parterna kan enas om att ändra tidsfristerna i punkt 2. Medlaren kan också besluta att ändra dessa tidsfrister på begäran av en av parterna eller på eget initiativ, på grund av de särskilda svårigheter som den berörda parten stött på eller ärendets komplexitet.

5.   Medlingsförfarandena, särskilt alla uppgifter som läggs fram och de ståndpunkter som parterna intagit under förhandlingarna, ska vara konfidentiella.

1.   Om parterna inte har lyckats lösa tvisten genom samråd i enlighet med artikel 77, eller genom medling i enlighet med artikel 78, får den klagande parten begära att det tillsätts en skiljenämnd.

2.   Begäran om tillsättande av en skiljenämnd ska lämnas in skriftligen till den svarande parten och till handels- och utvecklingskommittén. Den klagande parten ska i sin begäran ange den särskilda åtgärd klagomålet gäller och förklara hur denna åtgärd kan anses strida mot bestämmelserna i detta avtal.

1.   En skiljenämnd ska bestå av tre (3) skiljemän.

2.   Varje part ska utse var sin skiljeman inom tio (10) dagar efter det att begäran om tillsättande av en skiljenämnd har mottagits. Dessa två (2) skiljemän ska inom tjugo (20) dagar efter det att begäran om tillsättande av en skiljenämnd har mottagits utse en tredje skiljeman, som ska vara skiljenämndens ordförande. Skiljenämndens ordförande får inte vara medborgare i något av parternas länder eller vara permanent bosatt inom parternas territorium.

3.   Om inte alla tre (3) skiljemännen utses inom tjugo (20) dagar, eller om endera parten inom tio (10) dagar efter det att den tredje skiljemannen utsetts inger en motiverad skriftlig invändning mot de skiljemän som utsetts till handels- och utvecklingskommittén, kan endera parten begära att ordföranden för handels- och utvecklingskommittén eller hans eller hennes ställföreträdare, utser alla tre (3) ledamöterna genom lottning bland de personer som är upptagna på den förteckning som upprättats enligt artikel 94 enligt följande: en bland de personer som den klagande parten föreslagit, en bland de personer som den svarande parten föreslagit och en bland de personer som av parterna utsetts till ordförande. Om parterna enas om en eller flera av ledamöterna i skiljenämnden, ska de övriga ledamöterna utses genom det förfarande som fastställs i denna punkt.

4.   Ordföranden för handels- och utvecklingskommittén, eller hans eller hennes ställföreträdare, ska välja ut skiljemännen inom fem (5) dagar från mottagandet från någon av parterna av den begäran som avses i punkt 3, och i närvaro av en företrädare för vardera parten.

5.   Skiljenämnden ska anses ha tillsatts den dag då de tre (3) skiljemännen slutligen utses.

1.   Skiljenämnden ska överlämna sitt avgörande till parterna och till handels- och utvecklingskommittén senast etthundrafemtio (150) dagar efter den dag då nämnden tillsattes. Om skiljenämnden anser att denna tidsfrist inte kan hållas, ska nämndens ordförande skriftligen meddela detta till parterna och till handels- och utvecklingskommittén och ange skälen till förseningen samt det datum då nämnden planerar att ha avslutat sitt arbete. Under inga omständigheter får avgörandet meddelas senare än etthundraåttio (180) dagar efter den dag då nämnden tillsattes.

2.   I brådskande fall, bl.a. fall som gäller lättfördärvliga varor och säsongsvaror, ska skiljenämnden göra sitt yttersta för att lämna sitt avgörande inom nittio (90) dagar från den dag den tillsattes. Skiljenämnden får inom tio (10) dagar från den dag den tillsattes avkunna ett preliminärt utslag i frågan om huruvida fallet är brådskande.

3.   Varje part kan begära att skiljenämnden avger en rekommendation om hur den svarande parten skulle kunna avhjälpa den bristande överensstämmelsen.

1.   Den svarande parten ska inom trettio (30) dagar från den dag då skiljenämndens avgörande överlämnades till parterna, till den klagande parten och handels- och utvecklingskommittén anmäla den rimliga tidsperiod som den kommer att behöva för att följa avgörandet.

2.   Efter den svarande partens anmälan ska parterna försöka enas om en rimlig tidsperiod. Om parterna inte kan enas om vilken tidsperiod som är rimlig för att följa avgörandet, ska den klagande parten inom trettio (30) dagar från den anmälan som avses i punkt 1, skriftligen begära att skiljenämnden fastställer den rimliga tidsperiodens längd. En sådan begäran ska samtidigt anmälas till den svarande parten och till handels- och utvecklingskommittén. Skiljenämnden ska överlämna sitt avgörande till parterna och till handels- och utvecklingskommittén senast trettio (30) dagar efter den dag då den mottog begäran.

3.   Vid fastställandet av den rimliga tidsperioden ska skiljenämnden ta hänsyn till hur lång tid det normalt tar den part som klagomålet avser att anta lagar eller administrativa bestämmelser som är jämförbara med dem som den parten anser vara nödvändiga för att säkra överensstämmelse. Skiljenämnden ska också ta hänsyn till kapacitetsbegränsningar och de olika utvecklingsnivåerna som kan påverka hur lång tid det kan ta för den svarande parten att anta de nödvändiga åtgärderna.

4.   Om den ursprungliga skiljenämnden, eller några av dess ledamöter, inte kan sammankallas på nytt, ska förfarandena i artikel 80 tillämpas. Tidsfristen för överlämnandet av avgörandet ska vara fyrtiofem (45) dagar från den dag då begäran som avses i punkt 2 mottogs.

5.   Den rimliga tidsperioden kan förlängas efter överenskommelse mellan parterna.

1.   Den svarande parten ska, före utgången av den rimliga tidsperioden, till den klagande parten och till handels- och utvecklingskommittén anmäla vilka åtgärder som den har vidtagit för att följa skiljenämndens avgörande.

2.   Om det råder oenighet mellan parterna om huruvida en åtgärd, så som den anmälts enligt punkt 1, är förenlig med bestämmelserna i detta avtal eller inte, får den klagande parten skriftligen begära att frågan hänskjuts till den ursprungliga skiljenämnden för avgörande. En sådan begäran ska ange vilken särskild åtgärd klagomålet gäller och förklara hur denna åtgärd kan anses vara oförenlig med bestämmelserna i detta avtal. Skiljenämnden ska anmäla sitt avgörande inom nittio (90) dagar från den dag då begäran mottogs. I brådskande fall, bl.a. fall som gäller lättfördärvliga varor och säsongsvaror, ska skiljenämnden lämna sitt avgörande inom fyrtiofem (45) dagar från den dag då begäran mottogs.

3.   Om den ursprungliga skiljenämnden, eller några av dess ledamöter, inte kan sammankallas på nytt, ska förfarandena i artikel 80 tillämpas. Tidsfristen för överlämnandet av avgörandet ska vara etthundrafem (105) dagar från den dag då begäran som avses i punkt 2 mottogs.

1.   Om den svarande parten underlåter att anmäla de åtgärder som har vidtagits för att följa skiljenämndens avgörande innan den rimliga tidsperioden har löpt ut, eller om skiljenämnden fastställer att den åtgärd som anmälts enligt artikel 85.1 inte är förenlig med bestämmelserna i detta avtal, ska den svarande parten, om den klagande parten så begär, erbjuda kompensation. Sådan kompensation kan omfatta ekonomisk kompensation även om inget i detta avtal ska tolkas som en skyldighet för den svarande parten att erbjuda ekonomisk kompensation.

2.   Om ingen överenskommelse om kompensation har kunnat träffas inom trettio (30) dagar efter utgången av den rimliga tidsperioden, eller från skiljenämndens avgörande enligt artikel 85 att en åtgärd som vidtagits för att följa avgörandet inte är förenlig med detta avtal, ska den klagande parten ha rätt att vidta lämpliga åtgärder efter att ha anmält detta till den svarande parten.

3.   Den klagande parten ska sträva efter att välja ut åtgärder som står i proportion till den bristande efterlevnaden och som så lite som möjligt påverkar uppnåendet av målen i detta avtal och ska också ta hänsyn till konsekvenserna för den svarande partens och de enskilda avtalsslutande SADC-staternas ekonomier.

4.   Om EU underlåter att anmäla de åtgärder som har vidtagits för att följa skiljenämndens avgörande innan den rimliga tidsperioden har löpt ut, eller om skiljenämnden fastställer att den åtgärd som anmälts enligt artikel 85.1 inte är förenlig med den partens förpliktelser enligt detta avtal, och den klagande parten hävdar att ett vidtagande av lämpliga åtgärder skulle medföra betydande skada för dess ekonomi, ska EU överväga att erbjuda kompensation.

5.   EU ska iaktta återhållsamhet när den begär kompensation eller vidtar lämpliga åtgärder i enlighet med punkterna 1 och 2.

6.   Kompensationen eller de lämpliga åtgärderna ska vara tillfälliga och ska endast tillämpas till dess att den åtgärd som konstaterats strida mot bestämmelserna i detta avtal har återkallats eller ändrats på ett sådant sätt att den blir förenlig med bestämmelserna, eller till dess att parterna har enats om en lösning av tvisten.

7.   Vid tillämpningen av artiklarna 86 och 87 får lämpliga åtgärder omfatta åtgärder som liknar dem som finns att tillgå enligt överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning i bilaga 2 till WTO-avtalet (nedan kallad tvistlösningsöverenskommelsen).

1.   Den svarande parten ska underrätta den klagande parten och handels- och utvecklingskommittén om alla åtgärder som den har vidtagit för att följa skiljenämndens avgörande och om sin begäran om att den klagande parten ska upphöra att tillämpa lämpliga åtgärder.

2.   Om parterna inte når en överenskommelse om den anmälda åtgärdens förenlighet med bestämmelserna i detta avtal inom trettio (30) dagar från den dag då anmälan ingavs, ska den klagande parten skriftligen begära att frågan hänskjuts till den ursprungliga skiljenämnden för avgörande. En sådan begäran ska samtidigt anmälas till den svarande parten och till handels- och utvecklingskommittén. Skiljenämndens avgörande ska lämnas till parterna och till handels- och utvecklingskommittén senast fyrtiofem (45) dagar efter den dag då den mottog begäran. Om skiljenämnden fastställer att en vidtagen åtgärd inte är förenlig med bestämmelserna i detta avtal, ska den fatta ett beslut om huruvida den klagande parten får fortsätta att tillämpa lämpliga åtgärder. Om skiljenämnden fastställer att en vidtagen åtgärd är förenlig med bestämmelserna i detta avtal, ska de lämpliga åtgärderna avslutas.

3.   Om den ursprungliga skiljenämnden eller några av dess ledamöter inte kan sammankallas på nytt, ska förfarandena i artikel 80 tillämpas. Tidsfristen för överlämnandet av avgörandet ska vara sextio (60) dagar från den dag då begäran som avses i punkt 2 mottogs.

1.   Inom tolv (12) månader efter ikraftträdandet av detta avtal ska parterna enas om en arbetsordning och en uppförandekod som ska antas av gemensamma rådet.

2.   Skiljenämndens sammanträden ska vara öppna för allmänheten i enlighet med arbetsordningen, såvida inte skiljenämnden på eget initiativ eller på parternas begäran beslutar något annat. Skiljenämnden ska dock sammanträda inom stängda dörrar när en parts inlagor eller framställning innehåller sekretessbelagda uppgifter.

1.   Parternas skriftliga och muntliga inlagor ska lämnas in på något av parternas officiella språk.

2.   Parterna ska sträva efter att enas om ett gemensamt arbetsspråk för alla särskilda förfaranden som omfattas av denna del. Om parterna inte kan enas om ett gemensamt arbetsspråk ska varje part ordna och bekosta översättningen av sina skriftliga inlagor och tolkningen vid förhandlingarna till det språk som den svarande parten valt, såvida inte detta språk är ett officiellt språk inom denna parts territorium. EU ska vid fastställandet av ett gemensamt arbetsspråk ta hänsyn till de konsekvenser sådana kostnader skulle kunna få för de avtalsslutande SADC-staterna.

1.   Skiljenämnden ska göra sitt yttersta för att fatta beslut enhälligt. Om det inte går att uppnå enhällighet ska frågan avgöras genom enkel majoritet.

2.   Skiljenämnden ska i sitt avgörande redovisa sakförhållandena, de relevanta avtalsbestämmelsernas tillämplighet och skälen till nämndens undersökningsresultat och slutsatser. Handels- och utvecklingskommittén ska offentliggöra skiljenämndens avgörande, såvida den inte beslutat att inte offentliggöra det.

1.   Handels- och utvecklingskommittén ska senast tre (3) månader efter det att detta avtal träder i kraft sammanställa en förteckning över tjugoen (21) personer som är villiga och kapabla att åta sig uppdraget som skiljemän. Var och en av parterna ska utse åtta (8) personer till skiljemän. Parterna ska också enas om fem (5) personer som inte är medborgare i något av parternas länder och som ska fungera som ordförande för skiljenämnden. Handels- och utvecklingskommittén ska se till att förteckningen alltid hålls aktuell i enlighet med denna artikel.

2.   Skiljemännen ska ha specialkunskaper om frågor som omfattas av detta avtal eller erfarenhet inom juridik och internationell handel. De ska vara oberoende, uppträda i egenskap av enskilda individer och inte ta emot instruktioner från någon organisation eller regering eller ha anknytning till någon av parternas regeringar, samt följa den uppförandekod som bifogas arbetsordningen.

3.   Handels- och utvecklingskommittén får upprätta ytterligare en förteckning över femton (15) personer som har specialkunskaper inom de särskilda områden som omfattas av detta avtal. När urvalsförfarandet i artikel 80 tillämpas, får ordföranden för handels- och utvecklingskommittén använda denna förteckning om båda parter har enats om det.

1.   Det förlikningsorgan som upprättas i enlighet med detta avtal ska inte behandla tvister som rör en parts rättigheter och skyldigheter enligt WTO-avtalet.

2.   Tillämpning av detta avtals bestämmelser om tvistlösning ska inte utgöra ett hinder för eventuella åtgärder inom ramen för WTO, inklusive tvistlösningsåtgärder. Om en part emellertid har inlett ett tvistlösningsförfarande avseende en viss åtgärd, i enlighet med detta avtal eller med WTO-avtalet, får den inte inleda ett tvistlösningsförfarande avseende samma åtgärd i något annat forum förrän det första förfarandet är avslutat. Vid tillämpning av denna punkt anses tvistlösningsförfaranden enligt WTO-avtalet ha inletts genom att en part begär att en panel ska upprättas enligt artikel 6 i tvistlösningsöverenskommelsen.

3.   Inget i detta avtal ska hindra en part från att genomföra ett sådant upphävande av skyldigheter som godkänts av WTO:s tvistlösningsorgan.

1.   Alla tidsfrister i denna del, inklusive skiljenämndernas tidsfrister för att anmäla sina avgöranden, ska räknas i kalenderdagar från och med dagen efter den dag då den åtgärd eller händelse de avser inträffade.

2.   Alla tidsfrister som nämns i denna del får förlängas genom överenskommelse mellan parterna.