02015R0035 — SV — 01.01.2019 — 004.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II) (EGT L 012 17.1.2015, s. 1) |
Ändrad genom:
|
|
Officiella tidningen |
||
nr |
sida |
datum |
||
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/467 av den 30 september 2015 |
L 85 |
6 |
1.4.2016 |
|
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/2283 av den 22 augusti 2016 |
L 346 |
111 |
20.12.2016 |
|
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/669 av den 16 december 2016 |
L 97 |
3 |
8.4.2017 |
|
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/1542 av den 8 juni 2017 |
L 236 |
14 |
14.9.2017 |
|
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/1221 av den 1 juni 2018 |
L 227 |
1 |
10.9.2018 |
Rättad genom:
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2015/35
av den 10 oktober 2014
om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II)
(Text av betydelse för EES)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING |
|
AVDELNING I |
VÄRDERING OCH RISKBASERADE KAPITALKRAV (PELARE I), FÖRBÄTTRAD STYRNING (PELARE II), ÖKAD INSYN (PELARE III) |
KAPITEL I |
Allmänna bestämmelser |
AVSNITT 1 |
Definitioner och allmänna principer |
AVSNITT 2 |
Externa kreditvärderingar |
KAPITEL II |
Värdering av tillgångar och skulder |
KAPITEL III |
Bestämmelser om försäkringstekniska avsättningar |
AVSNITT 1 |
Allmänna bestämmelser |
AVSNITT 2 |
Datakvalitet |
AVSNITT 3 |
Metoder för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna |
UNDERAVSNITT 1 |
Antaganden som ligger till grund för beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna |
UNDERAVSNITT 2 |
Information som ligger till grund för beräkningen av bästa skattning |
UNDERAVSNITT 3 |
Kassaflödesprognoser för beräkning av båsta skattning |
UNDERAVSNITT 4 |
Riskmarginal |
UNDERAVSNITT 5 |
Beräkning av försäkringstekniska avsättningar som helhet |
UNDERAVSNITT 6 |
Medel som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag |
AVSNITT 4 |
Riskfria räntesatser för relevanta durationer |
UNDERAVSNITT 1 |
Allmänna bestämmelser |
UNDERAVSNITT 2 |
Riskfria basräntesatser för durationerna |
UNDERAVSNITT 3 |
Volatilitetsjusteringar |
UNDERAVSNITT 4 |
Matchningsjustering |
AVSNITT 5 |
Klasser |
AVSNITT 6 |
Proportionalitet och förenklingar |
KAPITEL IV |
Kapitalbas |
AVSNITT 1 |
Fastställande av kapitalbasmedel |
UNDERAVSNITT 1 |
Tillsynsmyndighetens godkännande av tilläggskapitalet |
UNDERAVSNITT 2 |
Behandling av ägarintressen vid fastställandet av kapitalbasen |
AVSNITT 2 |
Klassificering av kapitalbasmedel |
AVSNITT 3 |
Krav för medräkning av kapitalbasmedel |
UNDERAVSNITT 1 |
Separata fonder |
UNDERAVSNITT 2 |
Kvantitativa begränsningar |
KAPITEL V |
Standardformel för solvenskapitalkravet |
AVSNITT 1 |
Allmänna bestämmelser |
UNDERAVSNITT 1 |
Scenariobaserade beräkningar |
UNDERAVSNITT 2 |
Genomlysningsmetod |
UNDERAVSNITT 3 |
Regionala och lokala självstyrelseorgan |
UNDERAVSNITT 4 |
Materiella basrisker |
UNDERAVSNITT 5 |
Beräkning av det primära solvenskapitalkravet |
UNDERAVSNITT 6 |
Proportionalitet och förenklingar |
UNDERAVSNITT 7 |
Riskmodulernas tillämpningsområde |
AVSNITT 2 |
Riskmodulen för skadeförsäkring |
AVSNITT 3 |
Riskmodulen för livförsäkring |
AVSNITT 4 |
Riskmodul för sjukförsäkring |
AVSNITT 5 |
Marknadsriskmodul |
UNDERAVSNITT 1 |
Korrelationskoefficienter |
UNDERAVSNITT 1a |
Godkända infrastrukturinvesteringa |
UNDERAVSNITT 2 |
Undergruppen för ränterisk |
UNDERAVSNITT 3 |
Undergruppen för aktiekursrisker |
UNDERAVSNITT 4 |
Undergrupp för fastighetsrisk |
UNDERAVSNITT 5 |
Undergrupp för spreadrisk |
UNDERAVSNITT 6 |
Undergruppen för koncentrationsrisk inom marknadsrisk |
UNDERAVSNITT 7 |
Undergruppen för valutarisk |
AVSNITT 6 |
Modul för motpartsrisk |
UNDERAVSNITT 1 |
Allmänna bestämmelser |
UNDERAVSNITT 2 |
Typ 1-exponeringar |
UNDERAVSNITT 3 |
Typ 2-exponeringar |
AVSNITT 7 |
Riskmodulen för immateriell tillgång |
AVSNITT 8 |
Operativ risk |
AVSNITT 9 |
Justering för förlusttäckningskapaciteten hos försäkringstekniska avsättningar och uppskjutna skatter |
AVSNITT 10 |
Riskreduceringstekniker |
AVSNITT 11 |
Separata fonder |
AVSNITT 12 |
Företagsspecifika parametrar |
AVSNITT 13 |
Förfarande för uppdatering av korrelationskoefficienter |
KAPITEL VI |
Solvenskapitalkrav – fullständiga och partiella interna modeller |
AVSNITT 1 |
Definitioner |
AVSNITT 2 |
Användningskrav |
AVSNITT 3 |
Statistiska kvalitetsnormer |
AVSNITT 4 |
Kalibrring |
AVSNITT 5 |
Integration av partiella interna modeller |
AVSNITT 6 |
Resultatanalys |
AVSNITT 7 |
Validering |
AVSNITT 8 |
Dokumentation |
AVSNITT 9 |
Externa modeller och uppgifter |
KAPITEL VII |
Minimikapitalkrav |
KAPITEL VIII |
Investeringar i värdepapperiseringspositioner |
KAPITEL IX |
Företagsstyrningssystem |
AVSNITT 1 |
Företagsstyrningssystemets beståndsdelar |
AVSNITT 2 |
Funktioner |
AVSNITT 3 |
Lämplighetskrav |
AVSNITT 4 |
Uppdragsavtal |
AVSNITT 5 |
Styrdokument för ersättningar |
KAPITEL X |
Kapitaltillägg |
AVSNITT 1 |
Omständigheter för att fastställa kapitaltillägg |
AVSNITT 2 |
Metoder för att beräkna kapitaltillägg |
KAPITEL XI |
Förlängning av återhämtningsperioden |
KAPITEL XII |
Offentliggöranden |
AVSNITT 1 |
Rapporten om solvens och finansiell ställning: struktur och innehåll |
AVSNITT 2 |
Rapporten om solvens och finansiell ställning: icke-offentliggörande av information |
AVSNITT 3 |
Rapporten om solvens och finansiell ställning: tidsramar, offentliggörande och uppdateringar |
KAPITEL XIII |
Regelbunden tillsynsrapportering |
AVSNITT 1 |
Detaljer och innehåll |
AVSNITT 2 |
Tidsramar och lämnande av information |
KAPITEL XIV |
Tillsynsmyndigheternas öppenhet och ansvar |
KAPITEL XV |
Specialföretag |
AVSNITT 1 |
Auktorisation |
AVSNITT 2 |
Obligatoriska avtalsvillkor |
AVSNITT 3 |
Företagsstyrningssystem |
AVSNITT 4 |
Tillsynsrapportering |
AVSNITT 5 |
Solvenskrav |
AVDELNING II |
FÖRSÄKRINGSGRUPPER |
KAPITEL I |
Solvensberäkning på gruppnivå |
AVSNITT 1 |
Solvens på gruppnivå: Val av beräkningsmetod och allmänna principer |
AVSNITT 2 |
Solvens på gruppnivå: beräkningsmetoder |
KAPITEL II |
Interna modeller för beräkningen av det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå |
AVSNITT 1 |
Fullständiga och partiella interna modeller som enbart används för att beräkna solvenskapitalkravet på gruppnivå |
AVSNITT 2 |
Användning av en gruppintern modell |
KAPITEL III |
Tillsyn över solvens på gruppnivå för grupper med centraliserad riskhantering |
KAPITEL IV |
Samordning av grupptillsynen |
AVSNITT 1 |
Tillsynskollegier |
AVSNITT 2 |
Utbyte av upplysningar |
AVSNITT 3 |
Tillsyn över nationella eller regionala undergrupper |
KAPITEL V |
Offentliggöranden |
AVSNITT 1 |
Gruppens rapport om solvens och finansiell ställning |
AVSNITT 2 |
En enda rapport om solvens och finansiell ställning |
KAPITEL VI |
Gruppens tillsynsrapportering |
AVSNITT 1 |
Regelbunden rapportering |
AVSNITT 2 |
Rapportering om riskkoncentrationer och transaktioner inom gruppen |
AVDELNING III |
TREDJELÄNDERS LIKVÄRDIGHET OCH SLUTBESTÄMMELSER |
KAPITEL I |
Företag som bedriver återförsäkringsverksamhet med huvudkontor i ett tredjeland |
KAPITEL II |
Anknutna försäkrings- och återförsäkringsföretag i tredjeland |
KAPITEL III |
Försäkrings- och återförsäkringsföretag med moderföretag utanför unionen |
KAPITEL IV |
Slutbestämmelser |
AVDELNING I
VÄRDERING OCH RISKBASERADE KAPITALKRAV (PELARE I), FÖRBÄTTRAD STYRNING (PELARE II), ÖKAD INSYN (PELARE III)
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
AVSNITT 1
Definitioner och allmänna principer
Artikel 1
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. |
alternativa värderingsmetoder : värderingsmetoder som är förenliga med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG, förutom de metoder som enbart använder noterade marknadspriser för identiska eller liknande tillgångar eller skulder. |
2. |
scenarioanalys : analys av effekterna av en kombination av negativa händelser. |
3. |
sjukförsäkringsförpliktelse
: en försäkringsförpliktelse som täcker en eller båda av följande: i) Tillhandahållandet av medicinsk behandling eller vård, inklusive förebyggande eller botande hälso- och sjukvård eller vård på grund av sjukdom, olycksfall, funktionshinder eller funktionsnedsättningar eller ekonomisk ersättning för sådan behandling eller vård. ii) Ekonomisk ersättning till följd av sjukdom, olycksfall, funktionshinder eller funktionsnedsättningar. |
4. |
försäkringsförpliktelse avseende sjukvårdskostnader : en försäkringsförpliktelse som omfattar det tillhandahållande eller den ekonomiska ersättning som avses i punkt 3 i. |
5. |
försäkringsförpliktelse avseende inkomstskydd : en försäkringsförpliktelse som täcker den ekonomiska ersättning som avses i punkt 3 ii, förutom den ekonomiska ersättning som avses i punkt 3 i. |
6. |
försäkringsförpliktelse avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada : en försäkringsförpliktelse som omfattar tillhandahållande eller ekonomisk ersättning som avses i punkt 3 i och ii och som endast uppstår vid olycksfall i arbetet, arbetsskador och yrkessjukdomar. |
7. |
återförsäkringsförpliktelse avseende sjukförsäkring : en återförsäkringsförpliktelse som uppstår vid beviljad återförsäkring som täcker sjukförsäkringsförpliktelser. |
8. |
återförsäkringsförpliktelse avseende sjukvårdskostnader : en återförsäkringsförpliktelse som uppstår vid beviljad återförsäkring som täcker försäkringsförpliktelser för sjukvårdskostnader. |
9. |
återförsäkringsförpliktelse avseende inkomstskydd : en återförsäkringsförpliktelse som uppstår vid beviljad återförsäkring som täcker försäkringsförpliktelser för inkomstskydd. |
10. |
återförsäkringsförpliktelse avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada : en återförsäkringsförpliktelse som uppstår vid beviljad återförsäkring som täcker försäkringsförpliktelser för trygghetsförsäkring vid arbetsskada. |
11. |
tecknade premier : de premier som ska betalas till ett visst försäkrings- eller återförsäkringsföretag under en angiven tidsperiod, oavsett om sådana premier helt eller delvis kan avse försäkrings- eller återförsäkringsskydd under en annan tidsperiod. |
12. |
intjänade premier : de premier som gäller den risk som täcks av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget under en angiven tidsperiod. |
13. |
återköp
: alla möjligheter att helt eller delvis häva en försäkring, däribland följande: i) Frivilligt avslutande av försäkringen, med eller utan betalning av ett återköpsvärde. ii) Byte av försäkrings- eller återförsäkringsföretag av försäkringstagaren. iii) Avslutande av försäkringen på grund av försäkringstagarens vägran att betala premien. |
14. |
avbrytande av en försäkring : återköp, upphörande utan värde, slutbetalning av kontrakt, automatiska respittidsbestämmelser eller utövande av andra avbrottsalternativ eller icke-utövande av förlängningsoptioner. |
15. |
avbrottsoption : alla rättsliga eller avtalsmässiga rättigheter för försäkringstagaren att helt eller delvis häva, återköpa, minska, begränsa eller upphäva försäkringsskydd eller tillåta att försäkringen upphör att gälla. |
16. |
förlängningsoption : alla rättsliga eller avtalsmässiga rättigheter för försäkringstagaren att helt eller delvis införa, förnya, öka, förlänga eller återuppta försäkrings- eller återförsäkringsskydd. |
17. |
täckning av en intern modell : de risker som återspeglas i den prognostiserade sannolikhetsfördelning som lett fram till den interna modellens utformning. |
18. |
omfattning av en intern modell : de risker som den interna modellen har godkänts för att täcka. En intern modell kan omfatta såväl risker som återspeglas i standardformeln för solvenskapitalkravet som sådana risker som inte gör det. |
18a. |
värdepapperisering : en transaktion eller ett program enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) 2017/2402 ( 1 ). |
18b. |
STS-värdepapperisering : värdepapperisering som är utformad att vara ”enkel, transparent och standardiserad” i enlighet med kraven i artikel 18 i förordning (EU) 2017/2402. |
19. |
värdepapperiseringsposition : en position i en värdepapperisering i den mening som avses i artikel 2.19 i förordning (EU) 2017/2402. |
19a. |
prioriterad värdepapperiseringsposition : en prioriterad position i en värdepapperisering i den mening som avses i artikel 242.6 i förordning (EU) 575/2013 ( 2 ). |
20. |
återvärdepapperiseringsposition : en exponering mot en återvärdepapperisering i den mening som avses i artikel 2.4 i förordning (EU) 2017/2402. |
21. |
originator : originator i den mening som avses i artikel 2.3 i förordning (EU) 2017/2402. |
22. |
sponsor : sponsor i den mening som avses i artikel 2.5 i förordning (EU) 2017/2402. |
23. |
tranch : tranch i den mening som avses i artikel 2.6 i förordning (EU) 2017/2402. |
24. |
centralbank : centralbanken enligt artikel 4.1.46 i förordning (EU) nr 575/2013. |
25. |
basrisk : den risk som följer av en situation där den exponering som omfattas av den riskreducerande tekniken inte motsvarar försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskexponering. |
26. |
säkerhetsarrangemang
: arrangemang enligt vilka en säkerhetsställare gör något av följande: (a) överför full äganderätt av säkerheten till en säkerhetstagare för att säkerställa eller på annat sätt täcka fullgörandet av en relevant förpliktelse, eller (b) ställer säkerhet till förmån för eller till en säkerhetstagare och den juridiska äganderätten till säkerheten kvarstår hos säkerhetsställaren eller ett förvaringsinstitut när säkerhetsrätten fastställs. |
27. |
I förhållande till en uppsättning poster, alla möjliga kombinationer av två sådana poster : alla beställda par poster från den uppsättningen. |
28. |
poolningsarrangemang : ett arrangemang genom vilket flera försäkrings- eller återförsäkringsföretag har kommit överens om att dela upp identifierade försäkringsrisker i definierade proportioner. Parterna som är försäkrade av poolningsarrangemangets medlemmar är inte själva medlemmar av arrangemanget. |
29. |
poolexponering av typ A : den risk som överlåts av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag till ett poolningsarrangemang om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget inte är part i poolningsarrangemanget. |
30. |
poolexponering av typ B : den risk som överlåts av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag till en annan medlem av poolningsarrangemanget, om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget är part i det poolningsarrangemanget. |
31. |
poolexponering av typ C : den risk som överlåts av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är part i ett poolningsarrangemang till ett annat försäkrings- eller återförsäkringsföretag som inte är medlem av det poolningsarrangemanget. |
32. |
djup marknad : en marknad där transaktioner med en stor mängd finansiella instrument kan ske utan att man väsentligen påverkar priset på de instrumenten. |
33. |
likvid marknad : en marknad där finansiella instrument enkelt kan omvandlas genom inköp eller försäljning utan att orsaka en betydande förändring i priset. |
34. |
transparent marknad : en marknad där nuvarande handels- och prisuppgifter är lättillgängliga för allmänheten, särskilt för försäkrings- eller återförsäkringsföretag. |
35. |
framtida diskretionära bonusar
och f ramtida diskretionära förmåner: framtida förmåner andra än indexerade förmåner eller fondförsäkringsförmåner enligt försäkrings- eller återförsäkringsavtal som har någon av följande egenskaper: (a) De grundas juridiskt eller kontrakträttsligt på ett eller flera av följande resultat: i) Resultatet från en viss grupp av avtal eller en viss typ av avtal eller ett enda avtal. ii) Den realiserade eller orealiserade avkastningen på placeringar i en viss grupp av tillgångar som innehas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget. iii) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget vinst eller förlust eller den fond som avtalet avser. (b) De är baserade på ett intyg från försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, och betalningstidpunkten eller ersättningsbeloppet avgörs helt eller delvis genom det företagets skönsmässiga bedömning. |
36. |
riskfria basräntesatser för durationerna : riskfria räntesatser för relevanta durationer som beräknas på samma sätt som de riskfria räntesatserna för relevanta durationer som ska användas vid beräkningen av bästa skattning enligt artikel 77.2 i direktiv 2009/138/EG utan tillämpning av en matchningsjustering eller en volatilitetsjustering eller en övergångsjustering till den riskfria räntesatsstrukturen i enlighet med artikel 308c i det direktivet. |
37. |
matchningsjusteringsportfölj : en portfölj med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser på vilken matchningsjusteringen tillämpas och den avsatta portföljen med tillgångar som avses i artikel 77b.1 a i direktiv 2009/138/EG. |
38. |
förpliktelser vid sjukförsäkring som bedrivs på en liknande teknisk grund som livförsäkring (SLT sjukförsäkring) : sjukförsäkringsförpliktelser som hänförts till klassen för livförsäkringsförpliktelser i enlighet med artikel 55.1. |
39. |
förpliktelser vid sjukförsäkring som inte bedrivs på en liknande teknisk grund som livförsäkring (NSLT sjukförsäkring) : sjukförsäkringsförpliktelser som hänförts till klassen för skadeförsäkringsförpliktelser i enlighet med artikel 55.1. |
40. |
företag för kollektiva investeringar : varje företag med kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i enlighet med artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG ( 3 ) eller en alternativ investeringsfond i enlighet med artikel 4.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU ( 4 ). |
41. |
I fråga om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, större affärsenhet : ett avgränsat segment av ett försäkrings- och återförsäkringsföretag som är helt fristående från andra delar av företaget och har särskild förvaltning av resurser och förfaranden inom företaget och som innehåller risker som är materiella i förhållande till företagets hela verksamhet. |
42. |
I fråga om en grupp av försäkrings- eller återförsäkringsföretag, större affärsenhet : ett avgränsat segment av gruppen som är helt fristående från andra delar av gruppen och har särskild förvaltning av resurser och förfaranden inom gruppen och som innehåller risker som är materiella i förhållande till gruppens hela verksamhet. Alla juridiska enheter som ingår i gruppen är större affärsenheter eller utgörs av flera större affärsenheter. |
43. |
förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan : om det förekommer ett dualistiskt system bestående av ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan enligt vad som föreskrivs i nationell lagstiftning, ledningsorganet eller tillsynsorganet eller båda dessa organ i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning eller, om inget organ anges i den berörda nationella lagstiftningen, ledningsorganet. |
44. |
total maximal riskexponering
: summan av maximala betalningar, inklusive kostnader som specialföretagen kan ådra sig, exklusive kostnader som uppfyller följande kriterier: (a) Specialföretaget har rätt att kräva att försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som har överfört risker till specialföretaget ska betala kostnaden. (b) Specialföretaget behöver inte betala kostnaden om inte och till dess ett belopp som motsvarar kostnaden har inkommit från försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som har överfört riskerna till specialföretaget. (c) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som har överfört risker till specialföretaget inkluderar inte kostnaden som ett belopp som kan återfås från specialföretaget i enlighet med artikel 41 i denna förordning. |
45. |
befintligt försäkrings- eller återförsäkringsavtal : ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal för vilket försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser har erkänts. |
46. |
den förväntade vinsten i framtida premier : det förväntade nuvärdet av de framtida kassaflöden som är ett resultat av införandet av försäkringstekniska avsättningar för premier för befintliga försäkrings- och återförsäkringsavtal som förväntas komma in i framtiden, men som eventuellt inte tas emot av någon anledning annan än, oberoende av försäkringstagarens rättsliga eller avtalsmässiga rätt att säga upp försäkringen, att den försäkrade händelsen har inträffat. |
47. |
hypoteksförsäkring : kreditförsäkring som ger skydd till långivare som inte klarar att återbetala sina hypotekslån. |
48. |
dotterföretag : alla företag som är dotterföretag i den mening som avses i artiklarna 22.1 och 22.2 i direktiv 2013/34/EU, inklusive deras dotterföretag. |
49. |
anknutet företag : ett företag som är antingen ett dotterföretag eller ett annat företag som är föremål för ägarintresse eller ett företag som är knutet till ett annat företag genom ett sådant förhållande som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU. |
50. |
reglerade företag : reglerad enhet i den mening som avses i artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG ( 5 ). |
51. |
icke reglerade företag : alla företag utom de som anges i artikel 2.4 i direktiv 2002/87/EG. |
52. |
icke reglerade företag som bedriver finansiell verksamhet : ett icke-reglerat företag som bedriver en eller flera av de verksamheter som avses i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU ( 6 ), där dessa verksamheter utgör en betydande andel av företagets samlade verksamhet. |
53. |
företag som tillhandahåller anknutna tjänster : ett icke-reglerat företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller hälsovård eller bedriva annan liknande verksamhet som har samband med ett eller flera försäkrings- eller återförsäkringsföretags huvudsakliga verksamhet. |
54. |
förvaltningsbolag för fondföretag : ett förvaltningsbolag enligt artikel 2.1 b i direktiv 2009/65/EG eller ett värdepappersföretag som auktoriserats i enlighet med artikel 27 i direktiv 2009/65/EG under förutsättning att det inte har utsett något förvaltningsbolag i enlighet med det direktivet. |
55. |
förvaltare av alternativa investeringsfonder : en förvaltare av alternativa investeringsfonder i den mening som avses i artikel 4.1 b i direktiv 2011/61/EU. |
55a. |
infrastrukturtillgångar : fysiska tillgångar, strukturer eller anläggningar, system eller nätverk som tillhandahåller eller stöder viktiga offentliga tjänster. |
55b. |
infrastrukturenhet : en enhet eller företagsgrupp som under det senaste räkenskapsåret för den enheten eller företagsgruppen för vilket uppgifter finns tillgängliga, eller i ett finansieringsförslag, erhåller den absolut största delen av sina intäkter från att äga, finansiera, bygga eller driva infrastrukturtillgångar. |
56. |
tjänstepensionsinstitut : institut i den mening som avses i artikel 6 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG ( 7 ). |
57. |
inhemskt försäkringsföretag : ett företag som har auktoriserats av och står under tillsyn av tillsynsmyndigheter i ett tredjeland och som, om dess huvudkontor vore beläget i unionen, skulle behöva auktorisation för att bedriva försäkringsverksamhet i enlighet med artikel 14 i direktiv 2009/138/EG. |
58. |
inhemskt återförsäkringsföretag : ett företag som har auktoriserats av och står under tillsyn av tillsynsmyndigheter i ett tredjeland och som, om dess huvudkontor vore beläget i unionen, skulle behöva auktorisation för att bedriva återförsäkringsverksamhet i enlighet med artikel 14 i direktiv 2009/138/EG. |
Artikel 2
Expertbedömning
1. Om försäkrings- och återförsäkringsföretag gör antaganden om regler i samband med värderingen av tillgångar och skulder, försäkringstekniska avsättningar, kapitalbas, solvenskapitalkrav, minimikapitalkrav och placeringsregler ska dessa antaganden baseras på expertråd från personer med relevant kunskap om, erfarenhet av och insikt i de inneboende riskerna i det aktuella försäkrings- eller återförsäkringsföretagets verksamhet.
2. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska säkerställa att interna användare av de antaganden som anges ovan är underrättade om deras relevanta innehåll, tillförlitlighet och begränsningar med vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipen. Tjänsteleverantörer till vilka funktioner eller verksamheter utkontrakterats ska i detta syfte betraktas som interna användare.
AVSNITT 2
Externa kreditvärderingar
Artikel 3
Kopplandet av kreditvärderingarna till kreditkvalitetssteg
Den skala för kreditkvalitet som avses i artikel 109a.1 i direktiv 2009/138/EG ska omfatta kreditkvalitetsstegen 0–6.
Artikel 4
Allmänna krav på användning av kreditvärderingar
1. Försäkrings- och återförsäkringsföretag får använda en extern kreditvärdering för beräkningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln om kreditvärderingen har utförts av ett externt ratinginstitut eller stöds av ett externt ratinginstitut i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 ( 8 ).
2. Försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska utse ett eller flera externa ratinginstitut som ska användas vid beräkningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln.
3. Användningen av kreditvärderingar ska vara konsekvent, och sådana bedömningar får inte användas selektivt.
4. Vid användning av kreditvärderingar ska försäkrings- och återförsäkringsföretaget iaktta följande krav:
(a) Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag beslutar att använda kreditvärderingar från ett utsett externt ratinginstitut för en viss kategori av poster ska det konsekvent använda dessa kreditvärderingar för alla poster som tillhör denna kategori.
(b) Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag beslutar att använda kreditvärderingar från ett utsett externt ratinginstitut ska det använda dem fortlöpande och konsekvent.
(c) Försäkrings- eller återförsäkringsföretag får endast använda kreditvärderingar från utsedda externa ratinginstitut som beaktar alla belopp som det har fordringar på, dvs. både amorteringar och räntebelopp.
(d) Om det bara finns en kreditvärdering tillgänglig från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut för en post ska den kreditvärderingen användas för att fastställa postens kapitalkrav.
(e) Om det finns två kreditvärderingar tillgängliga från utsedda externa ratinginstitut och de ger olika parametrar för en post ska den bedömning som ger det högsta kapitalkravet användas.
(f) Om det finns fler än två kreditvärderingar tillgängliga från utsedda externa ratinginstitut för en post ska de två värderingar som ger lägst kapitalkrav användas. Om de två lägsta kapitalkraven är olika, ska bedömningen som ger det högsta kapitalkravet av dessa två användas. Om de två lägsta kapitalkraven är desamma, ska bedömningen som ger det kapitalkravet användas.
(g) Om möjligt ska försäkrings- och återförsäkringsföretag använda både externa kreditvärderingar begärda av kredittaggare och externa kreditvärderingar som gjorts på ratinginstitutets initiativ.
5. Om en post är en del av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets större eller mer komplicerade exponeringar ska företaget göra en egen kreditbedömning av posten och hänföra den till ett av de sju stegen på en skala för kreditkvalitetsvärderingar (”omprövning”). Om den egna kreditbedömningen leder till ett lägre kapitalkrav än det som är resultatet av kreditvärderingar från utsedda externa ratinginstitut ska den egna interna kreditvärderingen inte beaktas vid tillämpningen av denna förordning.
6. Vid tillämpningen av punkt 5 ska ett företags större eller mer komplicerade exponeringar omfatta värdepapperiseringspositioner enligt artikel 178.8 och 178.9 och återvärdepapperiseringspositioner.
Artikel 5
Kreditvärdering av emittenter och emissioner
1. Om det finns en kreditvärdering av ett särskilt emissionsprogram eller en särskild facilitet som posten som utgör exponeringen tillhör, ska den kreditvärderingen användas.
2. Om det inte finns någon direkt tillämplig kreditvärdering för en viss post, men däremot en kreditvärdering för ett specifikt emissionsprogram eller en specifik facilitet som posten som utgör exponeringen inte tillhör, eller om det finns en allmän kreditvärdering för emittenten, ska den kreditvärderingen användas i ettdera av följande fall:
(a) Kreditvärderingen medför samma eller ett högre kapitalkrav än som annars hade varit fallet och den berörda exponeringen likställs i alla avseenden med eller är efterställd detta specifika emissionsprogram eller denna specifika facilitet eller emittentens icke-efterställda exponeringar utan säkerhet, i tillämpliga fall.
(b) Kreditvärderingen medför samma eller ett lägre kapitalkrav än som annars hade varit fallet och den berörda exponeringen likställs i alla avseenden med eller är icke-efterställd detta specifika emissionsprogram eller denna specifika facilitet eller emittentens icke-efterställda exponeringar utan säkerhet, i tillämpliga fall.
I alla andra fall ska försäkrings- eller återförsäkringsföretag anse att det inte finns någon tillgänglig kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut för exponeringen.
3. Kreditbetyg för emittenter inom en företagsgrupp får inte användas som kreditvärdering för någon annan emittent inom samma företagsgrupp.
Artikel 6
Dubbel kreditvärdering för värdepapperiseringspositioner
Genom undantag från artikel 4.4 d, där det bara finns en kreditvärdering tillgänglig från ett utsett externt ratinginstitut för en värdepapperiseringsposition, får den kreditvärderingen inte användas. Kapitalkraven för denna post ska beräknas som om ingen kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut finns tillgänglig.
KAPITEL II
VÄRDERING AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER
Artikel 7
Värderingsantaganden
Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska värdera tillgångar och skulder utifrån antagandet att företaget kommer att fortsätta att bedriva sin verksamhet, dvs. enligt fortlevnadsprincipen.
Artikel 8
Tillämpningsområde
Artiklarna 9–16 ska tillämpas vid redovisning och värdering av tillgångar och skulder, förutom försäkringstekniska avsättningar.
Artikel 9
Värderingsmetod – allmänna principer
1. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska redovisa tillgångar och skulder i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.
2. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska värdera tillgångar och skulder i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002, förutsatt att dessa standarder omfattar värderingsmetoder som är förenliga med de principer för värdering som anges i artikel 75 i direktiv 2009/138/EG. Om dessa standarder medger användning av mer än en värderingsmetod ska försäkrings- och återförsäkringsföretag endast använda värderingsmetoder som är förenliga med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
3. Om de värderingsmetoder som anges i internationella redovisningsstandarder som antagits av kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 antingen tillfälligt eller varaktigt är oförenliga med den värderingsprincip som anges i artikel 75 i direktiv 2009/138/EG, ska försäkrings- och återförsäkringsföretag använda andra värderingsmetoder som anses överensstämma med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
4. Genom undantag från punkterna 1 och 2 och särskilt genom att respektera principen om proportionalitet som fastställs i artikel 29.3 och 29.4 i direktiv 2009/138/EG kan försäkrings- och återförsäkringsföretag redovisa och värdera en tillgång eller en skuld på grundval av den värderingsmetod som det använder vid upprättandet av sin årsredovisning eller sina konsoliderade räkenskaper, under förutsättning att
(a) värderingsmetoden är förenlig med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG,
(b) värderingsmetoden är proportionell mot arten och omfattningen av och komplexiteten hos de inneboende riskerna i företagets verksamhet,
(c) företaget inte värderar tillgången eller skulden enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits av kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 i sin finansiella redovisning,
(d) värdering av tillgångar och skulder med användning av internationella redovisningsstandarder skulle medföra kostnader för företaget som skulle vara oproportionerliga i förhållande till dess totala administrativa utgifter.
5. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska värdera enskilda tillgångar separat.
6. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska värdera enskilda skulder separat.
Artikel 10
Värderingsmetod – värderingshierarki
1. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska vid värderingen av tillgångar och skulder enligt artikel 9.1, 9.2 och 9.3 följa den värderingshierarki som anges i punkterna 2–6, med beaktande av tillgångens eller skuldens karakteristiska egenskaper om marknadsaktörerna skulle beakta dessa karakteristiska egenskaper vid prissättningen av tillgången eller skulden vid värderingstidpunkten, inklusive tillgångens eller skuldens skick och plats och eventuella begränsningar för försäljning eller användning av tillgången.
2. Som standardvärderingsmetod ska försäkrings- och återförsäkringsföretag värdera tillgångar och skulder med hjälp av noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
3. Om det inte är möjligt att använda noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder ska försäkrings- och återförsäkringsföretag värdera tillgångar och skulder med hjälp av noterade marknadspriser på en aktiv marknad för likartade tillgångar och skulder med justeringar som återspeglar skillnaderna. Dessa justeringar ska återspegla faktorer som är specifika för tillgången eller skulden, däribland samtliga följande:
(a) Tillgångens eller skuldens skick eller plats.
(b) I vilken utsträckning indata relaterar till poster som är jämförbara med tillgången eller skulden.
(c) Volymen eller aktivitetsnivån på de marknader där indata observeras.
4. Försäkrings- och återförsäkringsföretagets användning av noterade marknadspriser ska grundas på kriterierna för aktiva marknader, enligt de internationella redovisningsstandarder som antagits av kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.
5. När de kriterier som avses i punkt 4 inte är uppfyllda, ska försäkrings- och återförsäkringsföretag använda alternativa värderingsmetoder om inte annat anges i detta kapitel.
6. När försäkrings- och återförsäkringsföretag använder alternativa värderingsmetoder ska de i så liten utsträckning som möjligt förlita sig på företagsspecifika indata och maximera användningen av relevanta marknadspriser, inklusive följande:
(a) Noterade priser för identiska eller liknande tillgångar eller skulder på marknader som inte är aktiva.
(b) Andra indata än noterade priser som är observerbara för tillgången eller skulden, inbegripet räntor och avkastningskurvor som är observerbara i normalt angivna intervall, implicit volatilitet och kreditspread.
(c) Marknadsbekräftade indata som kanske inte är direkt observerbara men som bygger på eller stöds av observerbara marknadsdata.
Alla dessa marknadsdata ska justeras med hänsyn till de faktorer som avses i punkt 3.
I den utsträckning som observerbara indata inte finns tillgängliga, bland annat om det förekommer liten eller ingen marknadsaktivitet för tillgången eller skulden på värderingsdagen, ska företag använda icke observerbara indata som återspeglar de antaganden som marknadsaktörerna skulle göra vid prissättning av tillgången eller skulden, inbegripet antaganden om risk. När icke observerbara indata används ska företag justera företagsspecifika uppgifter om rimligt tillgänglig information tyder på att andra marknadsaktörer skulle använda andra uppgifter eller om det förekommer något som är specifikt för företaget men som inte är tillgängligt för andra marknadsaktörer.
Vid den bedömning av antaganden om risk som avses i denna punkt ska företag ta hänsyn till den risk som finns i värderingstekniken som används för att uppskatta verkligt värde och den risk som finns i indata som används i den värderingstekniken.
7. Företag ska använda värderingstekniker som stämmer överens med en eller flera av följande metoder när de använder alternativa värderingsmetoder:
(a) Marknadsmetod, som använder priser eller annan relevant information som genereras av marknadstransaktioner med identiska eller liknande tillgångar, skulder eller en grupp av tillgångar och skulder. Värderingstekniker enligt marknadsmetoden innefattar matrismetoder.
(b) Avkastningsmetod, som räknar om framtida belopp (exempelvis kassaflöden eller intäkter och kostnader) till ett enda nuvärdesbelopp. Det verkliga värdet ska återspegla marknadens nuvarande förväntningar om dessa framtida belopp. Värderingstekniker enligt avkastningsmetoden innefattar nuvärdestekniker, optionsvärderingsmodeller och övervärdesmetoder för flera perioder.
(c) Kostnadsmetods eller löpande återanskaffningsvärde återspeglar det belopp som för närvarande skulle behövas för att ersätta en tillgångs tjänstekapacitet. Ur säljarens perspektiv grundas det pris som skulle erhållas för tillgången på kostnaden för en köpare på marknaden för att förvärva eller konstruera en ersättningstillgång med jämförbar kvalitet, justerat för inkurans.
Artikel 11
Redovisning av eventualförpliktelser
1. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska redovisa eventualförpliktelser, enligt definitionen i artikel 9 i denna förordning, som skulder i de fall eventualförpliktelserna är materiella.
2. Eventualförpliktelser ska anses vara materiella om information om dessa förpliktelsers befintliga eller potentiella storlek eller karaktär skulle kunna påverka den avsedda mottagarens beslutsprocess eller bedömning, inbegripet tillsynsmyndigheterna.
Artikel 12
Värderingsmetoder för goodwill och immateriella tillgångar
Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska värdera följande tillgångar till noll:
1. Goodwill.
2. Andra immateriella tillgångar än goodwill, såvida inte de immateriella tillgångarna kan säljas separat och försäkrings- och återförsäkringsföretaget kan visa att samma eller liknande tillgångar har ett värde som har räknats fram i enlighet med artikel 10.2, i vilket fall tillgången ska värderas i enlighet med artikel 10.
Artikel 13
Värderingsmetoder för anknutna företag
1. När individuella försäkrings- och återförsäkringsföretag värderar sina tillgångar ska de värdera innehav i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b i direktiv 2009/138/EG i enlighet med följande hierarki av metoder:
(a) En värderingsmetod som föreskrivs i artikel 10.2 i denna förordning.
(b) Den justerade kapitalandelsmetoden som anges i punkt 3 när värdering i enlighet med led a inte är möjlig,
(c) Antingen den värderingsmetod som föreskrivs i artikel 10.3 i denna förordning eller alternativa värderingsmetoder i enlighet med artikel 10.5 i denna förordning, under förutsättning att följande villkor uppfylls:
i) Varken värdering i enlighet med led a eller led b är möjlig,
ii) Företaget inte är ett dotterföretag enligt definitionen i artikel 212.2 i direktiv 2009/138/EG.
2. Genom undantag från punkt 1 ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen värdera andelar i följande företag till noll, vid värdering av de enskilda försäkrings- och återförsäkringsföretagens tillgångar:
(a) Företag som är undantagna från tillämpningsområdet för grupptillsynen enligt artikel 214.2 i direktiv 2009/138/EG.
(b) Företag som dras ifrån de kapitalbasmedel som får medräknas för solvensen på gruppnivå i enlighet med artikel 229 i direktiv 2009/138/EG.
3. Vid värdering enligt den justerade kapitalandelsmetoden som avses i punkt 1 b ska företaget med ägarintresse värdera sina innehav i anknutna företag på grundval av andelen av de belopp med vilka tillgångarna överskrider skulderna i det anknutna företag som innehas av företaget med ägarintresse.
4. Vid beräkningen av hur mycket tillgångarna överstiger skulderna i anknutna företag ska företaget med ägarintresse värdera företagets enskilda tillgångar och skulder i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG och, där det anknutna företaget är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller ett sådant specialföretag som avses i artikel 211 i det direktivet, de försäkringstekniska avsättningarna i enlighet med artiklarna 76–85 i det direktivet.
5. Vid beräkningen av hur mycket tillgångarna överstiger skulderna i anknutna företag som inte är försäkrings- eller återförsäkringsföretag kan företaget med ägarintresse betrakta den kapitalandelsmetod som föreskrivs i de internationella redovisningsstandarder som antagits av kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002, som är förenlig med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG, om en värdering av enskilda tillgångar och skulder i enlighet med punkt 4 inte är möjlig. I sådana fall ska företaget med ägarintresse dra av värdet av goodwill och andra immateriella tillgångar som skulle värderas till noll i enlighet med artikel 12.2 i denna förordning från värdet av det anknutna företaget.
6. När de kriterier som avses i artikel 9.4 i denna förordning är uppfyllda, och när det inte är möjligt att använda de värderingsmetoder som anges i punkt 1 a och b, kan innehav i anknutna företag värderas på grundval av den beräkningsmetod som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget använder vid upprättandet av sin årsredovisning eller sina konsoliderade räkenskaper. I sådana fall ska företaget med ägarintresse dra av värdet av goodwill och andra immateriella tillgångar som skulle värderas till noll i enlighet med artikel 12.2 i denna förordning från värdet av det anknutna företaget.
Artikel 14
Värderingsmetoder för vissa skulder
1. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska värdera finansiella skulder, i den mening som anges i de internationella redovisningsstandarder som antagits av kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002, i enlighet med artikel 9 i denna förordning vid det första redovisningstillfället. Det får inte göras någon justering i efterhand för att ta hänsyn till förändringen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets egen kreditvärdighet efter det första redovisningstillfället.
2. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska värdera eventualförpliktelser som har redovisats i enlighet med artikel 11. Värdet av eventualförpliktelserna ska vara lika stort som det förväntade nuvärdet av de framtida kassaflöden som krävs för att reglera en eventualförpliktelse under eventualförpliktelsens livstid, varvid de riskfria basräntesatserna för relevanta durationer ska användas.
Artikel 15
Uppskjutna skatter
1. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska redovisa och värdera uppskjutna skatter i förhållande till samtliga tillgångar och skulder, däribland försäkringstekniska avsättningar, som redovisas för solvensändamål eller skattemässiga ändamål i enlighet med artikel 9.
2. Utan hinder av punkt 1 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag värdera uppskjutna skatter, utom uppskjutna skattefordringar som härrör från andra outnyttjade skatteavdrag och outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag, på grundval av skillnaden i värde mellan tillgångar och skulder som redovisas och värderas i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG och när det är fråga om försäkringstekniska avsättningar i enlighet med artiklarna 76–85 i direktivet och de värden på tillgångar och skulder som redovisas och värderas för skatteändamål.
3. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska enbart tillskriva uppskjutna skattefordringar ett positivt värde om det är sannolikt att det kommer att finnas skattepliktiga överskott mot vilka en uppskjuten skattefordran kan utnyttjas, och då med beaktande av eventuella rättsliga eller lagstadgade krav om tidsfrister relaterade till utnyttjandet av outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag och andra outnyttjade skatteavdrag.
Artikel 16
Uteslutning av värderingsmetoder
1. Försäkrings- och återförsäkringsföretag får inte värdera en finansiell tillgång eller finansiell skuld till anskaffningsvärde eller ett upplupet anskaffningsvärde.
2. Försäkrings- och återförsäkringsföretag får inte tillämpa värderingsmodeller som värderar till det som är lägst av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
3. Försäkrings- och återförsäkringsföretag får inte värdera egendom, förvaltningsfastigheter eller materiella anläggningstillgångar med modeller där tillgångsvärdet fastställs som anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och nedskrivningar.
4. Försäkrings- och återförsäkringsföretag som är hyrestagare i en finansiell leasing eller leasegivare ska vid värdering av tillgångar och skulder i ett leasingarrangemang iaktta följande:
(a) Leasade tillgångar ska värderas enligt verkligt värde.
(b) Vid fastställandet av minimileaseavgifternas nuvärde ska marknadsbaserade uppgifter användas, och inga efterföljande justeringar för att ta hänsyn till företagets egen kreditvärdighet ska göras.
(c) Värdering till avskrivet anskaffningsvärde får inte tillämpas.
5. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska justera nettoförsäljningsvärdet för varor i lager med den uppskattade kostnaden för färdigställande och de uppskattade kostnaderna för att åstadkomma en försäljning om dessa kostnader är materiella. Kostnaderna ska betraktas som materiella om deras uteslutande skulle kunna påverka beslutsprocessen eller bedömningen hos användarna av balansräkningen, inbegripet tillsynsmyndigheterna. Värdering till anskaffningsvärde får inte tillämpas.
6. Försäkrings- och återförsäkringsföretag får inte åsätta icke-monetära bidrag ett symboliskt belopp.
7. Vid värdering av biologiska tillgångar ska försäkrings- och återförsäkringsföretag justera värdet genom att lägga till de uppskattade försäljningskostnaderna om dessa är materiella.
KAPITEL III
BESTÄMMELSER OM FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR
AVSNITT 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 17
Upptagande och borttagande av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser
För beräkning av bästa skattning och riskmarginal för försäkringstekniska avsättningar ska försäkrings- och återförsäkringsföretag ta upp en försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelse vid den tidpunkt när företaget blir part till det avtal som ger upphov till förpliktelsen eller det datum när försäkrings- eller återförsäkringsskyddet börjar gälla, beroende på vad som inträffar först. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska endast ta upp förpliktelserna inom avtalets gränser.
Försäkrings- och återförsäkringsföretag får ta bort en försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelse först när den upphävs, slutbetalas, annulleras eller löper ut.
Artikel 18
Gränserna för ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal
1. Gränserna för ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal ska fastställas i enlighet med punkterna 2–7.
2. Alla förpliktelser som hör samman med avtalet, bland annat förpliktelserna i samband med försäkrings- eller återförsäkringsföretagets ensidiga rätt att förnya eller förlänga avtalets tillämpningsområde och förpliktelser som avser betalda premier, ska ingå i avtalet om inte annat anges i punkterna 3–6.
3. Förpliktelser som avser försäkrings- eller återförsäkringsskydd som lämnas av företaget efter något av följande datum tillhör inte avtalet, såvida företaget inte kan tvinga försäkringstagaren att betala premien för dessa förpliktelser:
(a) Den framtida tidpunkt när försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har en ensidig rätt att säga upp avtalet.
(b) Den framtida tidpunkt när försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har en ensidig rätt att förkasta premier som ska betalas enligt avtalet.
(c) Den framtida tidpunkt när försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har en ensidig rätt att ändra premierna eller de ersättningar som ska betalas enligt avtalet, på så sätt att premierna till fullo återspeglar riskerna.
Punkt c ska anses gälla om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har en ensidig rätt att ändra premier eller förmåner för en portfölj med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser på ett sådant sätt att portföljens premier fullt ut återspeglar de risker som täcks av portföljen.
Men om det gäller livförsäkringsförpliktelser där en individuell riskbedömning av åtagandet gentemot den försäkrade utförs vid avtalets början och där den bedömningen inte kan upprepas innan premierna eller förmånerna har ändrats, ska försäkrings- och återförsäkringsföretaget bedöma på avtalsnivå om premierna till fullo återspeglar risken vid tillämpning av led c.
Försäkrings- och återförsäkringsföretagen ska bortse från begränsningar av den ensidiga rätt som avses i leden a–c i denna punkt och begränsningar av i vilken omfattning premier eller ersättningar kan ändras som inte har någon märkbar effekt på avtalets ekonomiska aspekter.
4. Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har en sådan ensidig rätt som avses i punkt 3 och som endast avser en del av avtalet, ska samma principer som anges i punkt 3 tillämpas på den delen av avtalet.
5. Förpliktelser som inte har anknytning till premier som redan erlagts ska inte tillhöra ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal, såvida företaget inte kan tvinga försäkringstagarna att betala de framtida premierna och följande villkor uppfylls:
(a) Avtalet ger inte ersättning för en angiven oviss händelse som har negativ inverkan på försäkringstagaren.
(b) Avtalet omfattar inte en finansiell säkerhet för förmånerna.
Vid tillämpning av leden a och b ska försäkrings- och återförsäkringsföretag bortse från skydd av händelser och garantier som inte har någon märkbar effekt på avtalets ekonomiska aspekter.
6. Om försäkrings- eller återförsäkringsavtalet kan delas upp i två delar och en av dessa delar uppfyller villkoren i punkt 5 a och b ska alla förpliktelser som inte har anknytning till premierna för den delen och som redan har erlagts inte tillhöra avtalet, såvida företaget inte kan tvinga försäkringstagaren att betala de framtida premierna i den delen.
7. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska vid tillämpning av punkt 3 anse att premierna fullt ut återspeglar de risker som täcks av en portfölj av försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser endast då det inte finns någon omständighet som gör att summan av de förmåner och avgifter som portföljen ska betala ut överstiger summan av de premier som betalas in till portföljen.
AVSNITT 2
Datakvalitet
Artikel 19
Uppgifter som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna
1. Uppgifter som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna ska endast anses vara fullständiga vid tillämpning av artikel 82 i direktiv 2009/138/EG om samtliga följande villkor är uppfyllda:
(a) Uppgifterna omfattar tillräcklig historisk information för att bedöma särdragen i de underliggande riskerna och identifiera trender vad gäller risker.
(b) Uppgifterna är tillgängliga för alla berörda homogena riskgrupper som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna och inga sådana relevanta uppgifter har utan motivering uteslutits från att användas vid beräkning av de avsättningarna.
2. Uppgifter som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna ska endast anses vara riktiga vid tillämpning av artikel 82 i direktiv 2009/138/EG om samtliga följande villkor är uppfyllda:
(a) Uppgifterna är fria från materiella felaktigheter.
(b) Uppgifter från olika tidsperioder som används för samma uppskattning är konsistenta.
(c) Uppgifterna har registrerats i god tid och på ett konsekvent sätt över tid.
3. Uppgifter som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna ska endast anses vara lämpliga vid tillämpning av artikel 82 i direktiv 2009/138/EG om samtliga följande villkor är uppfyllda:
(a) Uppgifterna är förenliga med de syften för vilka de kommer att användas.
(b) Beloppen och typen av uppgifter säkerställer att de uppskattningar som gjorts i beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna på grundval av uppgifterna inte innefattar något materiellt skattningsfel.
(c) Uppgifterna är förenliga med de antaganden som ligger till grund för de försäkringsmatematiska och statistiska metoder som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna.
(d) Uppgifterna återspeglar på ett lämpligt sätt de risker som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget är exponerat för när det gäller företagets försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser.
(e) Uppgifterna samlades in, behandlades och tillämpades på ett transparent och strukturerat sätt, grundat på en dokumenterad process som omfattar samtliga följande områden:
i) Definitionen av kriterier för uppgifternas kvalitet och bedömningen av uppgifternas kvalitet, inbegripet specifika kvalitativa och kvantitativa standarder för olika datamängder.
ii) Användningen och fastställandet av antagandena vid insamling, bearbetning och tillämpning av uppgifter.
iii) Processen för uppdatering av uppgifter, inbegripet hur ofta uppdateringar görs och omständigheterna som ska utlösa kompletterande uppdateringar.
(f) Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska säkerställa att deras uppgifter används konsistent över tid vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.
Vid tillämpning av led b ska ett skattningsfel i beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna betraktas som materiellt om det skulle kunna påverka användarens beslutsprocess eller värderingar av resultaten hos användaren, inbegripet tillsynsmyndigheterna.
4. Försäkrings- och återförsäkringsföretag får använda uppgifter från en yttre källa under förutsättning att följande krav, utöver uppfyllandet av de krav som fastställs i punkterna 1–4, är uppfyllda:
(a) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan visa att det är lämpligare att använda sådana uppgifter än uppgifter som enbart är tillgängliga från en intern källa.
(b) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget känner till ursprunget för sådana uppgifter och de antaganden eller metoder som används för att behandla uppgifterna.
(c) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget fastställer eventuella trender i datat och hur antaganden eller metoder varierar, över tid eller mellan olika uppgifter, när sådana uppgifter används.
(d) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan visa att de antaganden och metoder som avses i punkterna b och c på ett korrekt sätt återspeglar de särskilda egenskaperna hos försäkrings- eller återförsäkringsföretagets portfölj av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser.
Artikel 20
Begränsningar hos data
Om uppgifterna inte är förenliga med artikel 19 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag på lämpligt sätt dokumentera begränsningarna för uppgifterna tillsammans med en beskrivning av huruvida och på vilket sätt sådana begränsningar ska åtgärdas och vilka funktioner inom försäkrings- eller återförsäkringsföretagets styrsystem som ansvarar för den processen. Uppgifterna ska registreras och lagras på lämpligt sätt, innan justeringar görs för att åtgärda begränsningar.
Artikel 21
Lämplig användning av approximationer för att beräkna bästa skattning
Om försäkrings- och återförsäkringsföretag inte har tillräckliga uppgifter av tillfredsställande kvalitet för att kunna tillämpa en tillförlitlig försäkringsmatematisk metod får de använda lämpliga approximationer för att beräkna bästa skattning under förutsättning att följande krav är uppfyllda:
(a) Bristen på uppgifter får inte bero på otillräckliga interna processer och förfaranden för insamling, lagring eller validering av uppgifter som används för värdering av försäkringstekniska avsättningar.
(b) Bristen på uppgifter kan inte avhjälpas genom användning av externa uppgifter.
(c) Det skulle inte vara möjligt för företaget att anpassa uppgifterna för att avhjälpa bristen.
AVSNITT 3
Metoder för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna
Artikel 22
Allmänna bestämmelser
1. Antaganden ska endast anses realistiska vid tillämpningen av artikel 77.2 i direktiv 2009/138/EG om de uppfyller följande villkor:
(a) Försäkrings- och återförsäkringsföretaget kan förklara och motivera vart och ett av de antaganden som använts, med beaktande av antagandets betydelse, den osäkerhet som är förknippad med antagandet samt relevanta alternativa antaganden.
(b) De omständigheter under vilka antaganden skulle anses som oriktiga kan tydligt identifieras.
(c) Om inte annat föreskrivs i detta kapitel är antagandena baserade på egenskaperna hos portföljen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser, om möjligt oberoende av det försäkrings- eller återförsäkringsföretag som innehar portföljen.
(d) Försäkrings- och återförsäkringsföretaget använder antagandena konsistent över tid och inom homogena riskgrupper och klasser, utan godtyckliga förändringar.
(e) Antaganden återspeglar på ett adekvat sätt eventuella underliggande osäkerheter i kassaflödena.
Vid tillämpningen av led c ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen endast använda företagsspecifik information, inklusive information avseende skaderegleringens hantering och kostnader, om den återspeglar egenskaperna hos portföljen av försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser bättre än information som inte är begränsad till det specifika företaget, eller om det inte är möjligt att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna på ett ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt utan att använda denna information.
2. Antaganden får endast användas för de ändamål som avses i artikel 77.3 i direktiv 2009/138/EG om de uppfyller kraven i punkt 1 i denna artikel.
3. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska fastställa antaganden om framtida finansiella marknadsparametrar eller scenarier som är lämpliga och förenliga med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG. Om försäkrings- och återförsäkringsföretag använder en modell för att utarbeta prognoser över framtida finansiella marknadsparametrar ska de säkerställa att modellen uppfyller följande krav:
(a) Den genererar tillgångspriser som är förenliga med de tillgångspriser som observeras på finansmarknaderna.
(b) Den förutsätter ingen arbitragemöjlighet.
(c) Kalibreringen av parametrar och scenarier överensstämmer med de riskfria räntesatser för relevanta durationer som används för att beräkna bästa skattning enligt artikel 77.2 i direktiv 2009/138/EG.
Artikel 23
Framtida förvaltningsåtgärder
1. Antaganden om framtida förvaltningsåtgärder ska endast anses vara realistiska vid tillämpningen av artikel 77.2 i direktiv 2009/138/EG om de uppfyller följande villkor:
(a) Antagandena om framtida förvaltningsåtgärder fastställs på ett objektivt sätt.
(b) De antagna framtida förvaltningsåtgärderna är förenliga med försäkrings- eller återförsäkringsföretagets gällande verksamhetspraxis och affärsstrategi, inbegripet användningen av riskreducerande åtgärder. Om det finns tillräckligt starka indikatorer för att företaget kommer att ändra sina rutiner eller sin strategi ska de antagna framtida förvaltningsåtgärderna överensstämma med de ändrade rutinerna eller den ändrade strategin.
(c) De antagna framtida förvaltningsåtgärderna är inbördes förenliga.
(d) De antagna framtida förvaltningsåtgärderna strider inte mot företagens åtaganden mot försäkringstagare och förmånstagare eller mot rättsliga krav som är tillämpliga på företaget.
(e) De antagna förväntade förvaltningsåtgärderna beaktar alla offentliga uppgifter från försäkrings- eller återförsäkringsföretaget om de åtgärder som man skulle förvänta sig att vidta eller inte vidta.
2. Antaganden om framtida förvaltningsåtgärder ska vara realistiska och inbegripa följande:
i) En jämförelse mellan den framtida förvaltningsåtgärden och förvaltningsåtgärder som tidigare vidtagits av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget,
ii) En jämförelse mellan framtida förvaltningsåtgärder som beaktas i nuvarande och i tidigare beräkningar av bästa skattning.
iii) En bedömning av hur ändrade antaganden om framtida förvaltningsåtgärder påverkar värdet av de försäkringstekniska avsättningarna.
Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska på begäran av tillsynsmyndigheten kunna förklara eventuella avvikelser i förhållande till punkterna i och ii och, om förändringar av ett antagande om framtida förvaltningsåtgärder har en betydande inverkan på de försäkringstekniska avsättningarna, skälen för den känsligheten och hur känsligheten beaktas i försäkrings- eller återförsäkringsföretagets beslutsprocess.
3. Vid tillämpning av punkt 1 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag upprätta en heltäckande plan för framtida förvaltningsåtgärder som ska vara godkänd av försäkrings- och återförsäkringsföretagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan och som omfattar följande:
(a) Identifiering av sådana framtida förvaltningsåtgärder som är relevanta för värderingen av de försäkringstekniska avsättningarna.
(b) Identifiering av de särskilda omständigheter under vilka försäkrings- eller återförsäkringsföretag rimligen skulle förvänta sig att genomföra de respektive framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a.
(c) Identifiering av de särskilda omständigheter under vilka försäkrings- eller återförsäkringsföretaget inte har möjlighet att genomföra de respektive framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a, samt en redovisning av hur dessa omständigheter beaktas vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.
(d) Den ordning i vilken framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a skulle utföras och de krav på företagsstyrning som är tillämpliga på de framtida förvaltningsåtgärderna.
(e) En beskrivning av pågående arbeten som krävs för att säkerställa att försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan genomföra de respektive framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a.
(f) En beskrivning av hur de framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a har beaktats i beräkningen av den bästa skattningen.
(g) En beskrivning av tillämpliga interna rapporteringsförfaranden som täcker de framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a och som ingår i beräkningen av den bästa skattningen.
4. Vid antaganden om framtida förvaltningsåtgärder ska den tid som behövs för att genomföra förvaltningsåtgärderna och de kostnader som dessa orsakar beaktas.
5. Systemet för att säkerställa överföringen av uppgifter ska endast anses vara effektivt vid tillämpning av artikel 41.1 i direktiv 2009/138/EG om de rapporteringsrutiner som avses i punkt 3 g i denna artikel omfattar minst ett årligt meddelande till förvaltnings-, tillsyns- eller ledningsorganet.
Artikel 24
Framtida diskretionära förmåner
Om framtida diskretionära förmåner är beroende av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets tillgångar ska företaget basera beräkningen av bästa skattning på de tillgångar som för närvarande innehas och beräkna framtida ändringar av tillgångarnas fördelning i enlighet med artikel 23. Antaganden om den framtida avkastningen på företagets tillgångar ska stämma överens med de riskfria räntesatserna för relevanta durationer, inbegripet i förekommande fall en matchningsjustering, en volatilitetsjustering eller en övergångsåtgärd avseende den riskfria räntan och en värdering av tillgångarna i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
Artikel 25
Separat beräkning av framtida diskretionära förmåner
Vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska försäkrings- och återförsäkringsföretag fastställa värdet av framtida diskretionära förmåner separat.
Artikel 26
Försäkringstagarnas beteende
För att fastställa sannolikheten för att försäkringstagarna kommer att utnyttja avtalade rättigheter, däribland uppehåll i premiebetalningarna och återköp, ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen genomföra en analys av försäkringstagarnas tidigare beteende och en framåtblickande bedömning av försäkringstagarnas förväntade beteende. Den analysen ska beakta följande:
(a) Hur förmånligt utövandet av rättigheten är och kommer att vara för försäkringstagarna under de omständigheter som råder vid tidpunkten för utövandet.
(b) Inverkan av tidigare och framtida ekonomiska villkor.
(c) Konsekvenserna av tidigare och framtida förvaltningsåtgärder.
(d) Andra omständigheter som sannolikt kommer att påverka försäkringstagarnas beslut om att utöva rättigheten i fråga.
Sannolikheten ska inte enbart vara oberoende av de krav som avses i leden a–d om det finns empiriska bevis till stöd för ett sådant antagande.
Artikel 27
Uppgifternas trovärdighet
Uppgifter ska endast betraktas som trovärdiga i den mening som avses i artikel 77.2 i direktiv 2009/138/EG om försäkrings- och återförsäkringsföretagen kan styrka trovärdigheten med beaktande av uppgifternas konsekvens och objektivitet, informationskällans tillförlitlighet och insyn i det sätt på vilket uppgifterna tas fram och behandlas.
Artikel 28
Kassaflöde
Kassaflödesprognosen som används vid beräkningen av bästa skattning ska omfatta minst följande kassaflöden, i den mån dessa kassaflöden rör befintliga försäkrings- och återförsäkringsavtal:
(a) Utbetalningar till försäkrings- och förmånstagare.
(b) Betalningar som ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag skulle ådra sig genom att tillhandahålla avtalsenliga förmåner som utges som naturaförmån.
(c) Betalningar av utgifter som avses i artikel 78.1 i direktiv 2009/138/EG.
(d) Premiebetalningar och ytterligare kassaflöden som härrör från dessa premier.
(e) Betalningar mellan försäkrings- eller återförsäkringsföretaget och mellanhänder i anknytning till försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna.
(f) Betalningar mellan försäkrings- eller återförsäkringsföretag och värdepappersföretag när det gäller avtal med indexreglerade förmåner och fondförsäkringsförmåner.
(g) Betalningar för räddning och subrogation i den mån de inte räknas som separata tillgångar eller skulder i enlighet med internationella redovisningsstandarder, såsom de som godkänts av kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.
(h) Skattebetalningar som åläggs eller förväntas bli ålagda försäkringstagare eller som krävs för att reglera försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna.
Artikel 29
Förväntad framtida utveckling i omvärlden
Vid beräkning av bästa skattning ska den förväntade framtida utveckling som kommer att ha en materiell inverkan på in- och utflöden av likvida medel som krävs för att reglera försäkrings- och återförsäkringsförpliktellser under deras återstående ansvars- och avvecklingstid beaktas. För detta ändamål ska den framtida utvecklingen omfatta demografiska, juridiska, medicinska, tekniska, sociala, miljömässiga och ekonomiska förändringar, inklusive inflationen enligt artikel 78.2 i direktiv 2009/138/EG.
Artikel 30
Kassaflödenas osäkerhet
Kassaflödesprognosen som används vid beräkningen av bästa skattning ska, explicit eller implicit, beakta all osäkerhet i kassaflödena, bland annat samtliga följande osäkerheter:
(a) Osäkerhet i fråga om tidpunkter, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna.
(b) Osäkerhet i fråga om fordringarnas belopp, inklusive osäkerhet i fråga om inflation, och den tid det tar att fastställa och betala fordringar.
(c) Osäkerhet om de utgifter som avses i artikel 78.1 i direktiv 2009/138/EG.
(d) Osäkerhet i fråga om den förväntade framtida utveckling som avses i artikel 29 i den utsträckning det är praktiskt möjligt.
(e) Osäkerhet i fråga om försäkringstagarnas beteende.
(f) Beroendet mellan två eller flera källor till osäkerhet.
(g) Kassaflödenas beroende av omständigheterna före tidpunkten för kassaflödet.
Artikel 31
Kostnader
1. En kassaflödesprognos som används för att beräkna bästa skattning ska utan undantag beakta följande utgifter, som är knutna till försäkrings- och återförsäkringsföretags uttalade försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna och som anges i artikel 78.1 i direktiv 2009/138/EG:
(a) Administrativa kostnader.
(b) Kostnader för kapitalförvaltning.
(c) Kostnader för skadereglering.
(d) Anskaffningskostnader.
De kostnader som avses i leden a–d ska beakta gemensamma omkostnader som uppkommer i samband med försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna.
2. Indirekta kostnader ska fördelas realistiskt och objektivt och på ett enhetligt sätt över tid till de delar av den bästa skattningen som de hänför sig till.
3. Kostnader avseende återförsäkringsavtal och specialföretag ska beaktas vid beräkning av bästa skattningen.
4. Kostnader ska beräknas under antagandet att företaget kommer att teckna nya avtal i framtiden.
Artikel 32
Avtalade optioner och finansiella garantier
Vid beräkning av den bästa skattningen ska försäkrings- och återförsäkringsföretag ta hänsyn till följande:
(a) Alla finansiella garantier och avtalade optioner som ingår i deras försäkrings- och återförsäkringsavtal.
(b) Alla faktorer som kan påverka sannolikheten för att försäkringstagarna kommer att utnyttja avtalade optioner eller realisera värdet av de finansiella garantierna.
Artikel 33
Valutan för försäkringsförpliktelserna
Bästa skattningen ska beräknas separat för kassaflöden i olika valutor.
Artikel 34
Beräkningsmetoder
1. Bästa skattningen ska beräknas på ett öppet sätt och på ett sätt som säkerställer att såväl beräkningsmetoden som dess resultat kan prövas av en kvalificerad expert.
2. Valet av försäkringsmatematiska och statistiska metoder för beräkningen av bästa skattningen ska bygga på metodernas lämplighet för att återspegla de risker som påverkar underliggande kassaflöden och typen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser. Vid beräkning av bästa skattning ska de försäkringsmatematiska och statistiska metoderna överensstämma med och utnyttja alla relevanta uppgifter.
3. Om en beräkningsmetod bygger på grupperade försäkringsuppgifter ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen säkerställa att grupperingen av försäkringsavtal skapar homogena riskgrupper som på ett lämpligt sätt avspeglar riskerna för de enskilda försäkringar som ingår i dessa grupper.
4. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska analysera i vilken utsträckning kassaflödenas nuvärde beror på såväl förväntade resultat av framtida händelser och utvecklingstendenser som på hur det faktiska utfallet av vissa scenarier skulle kunna avvika från det förväntade resultatet.
5. Om kassaflödenas nuvärde beror på framtida händelser och utvecklingstendenser på det sätt som avses i punkt 4 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag använda en metod för att beräkna bästa skattning för kassaflöden som återspeglar sådana beroenden.
Artikel 35
Homogena riskgrupper för livförsäkringsförpliktelser
Kassaflödesprognoserna som används vid beräkningen av bästa skattningar för livförsäkringsförpliktelser ska lämnas separat för varje försäkringsavtal. Om en separat beräkning för varje försäkringsavtal skulle innebära en onödig börda för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget får företaget utföra beräkningen genom att gruppera försäkringsavtalen, förutsatt att grupperingen uppfyller samtliga av de följande kraven:
(a) Det finns inte några betydande skillnader i fråga om art och komplexitet för riskerna i samband med försäkringsavtal som tillhör samma grupp.
(b) Grupperingen av försäkringsavtal får inte ge en felaktig bild av försäkringsavtalens underliggande risker och av deras kostnader.
(c) Grupperingen av försäkringsavtal kommer sannolikt att ge ungefär samma resultat vid beräkning av bästa skattning som en beräkning per försäkringsavtal, i synnerhet när det gäller finansiella garantier och avtalade optioner som ingår i avtalen.
Artikel 36
Skadeförsäkringsförpliktelser
1. Den bästa skattningen av skadeförsäkringsförpliktelser ska beräknas separat för premieavsättningen och för avsättningen för oreglerade försäkringsfall.
2. Premieavsättningen ska avse framtida skadehändelser som täcks av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som ligger inom den avtalsgräns som avses i artikel 18. Kassaflödesprognoser för beräkning av premieavsättningar ska omfatta förmåner, kostnader och premier i samband med dessa händelser.
3. Avsättning för oreglerade försäkringsfall ska avse skadehändelser som redan inträffat, oberoende av om de krav som härrör från dessa händelser har rapporterats eller inte.
4. Kassaflödesprognoser för beräkning av avsättningen för oreglerade försäkringsfall ska omfatta förmåner, kostnader och premier i samband med de händelser som anges i punkt 3.
Artikel 37
Beräkning av riskmarginalen
1. Riskmarginalen för hela portföljen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna ska beräknas med hjälp av följande formel:
där
(a) CoC betecknar kapitalkostnadskostnader,
(b) summan omfattar alla heltal inklusive noll,
(c) SCR(t) betecknar det solvenskapitalkrav som avses i artikel 38.2 efter t år,
(d) r(t + 1) är den riskfria basräntan för löptiden t + 1 år.
De riskfria basräntesatserna r(t + 1) ska väljas i enlighet med valutan som används i försäkrings- och återförsäkringsföretagets finansiella redovisning.
2. Om försäkrings- och återförsäkringsföretag beräknar sitt solvenskapitalkrav med en godkänd intern modell och fastställer att modellen är lämplig för att beräkna solvenskapitalkravet som avses i artikel 38.2 för varje tidpunkt under försäkrings- och återförsäkringsförpliktelsernas hela livstid, ska försäkrings- och återförsäkringsföretaget använda den interna modellen för att beräkna beloppen SCR(t) som avses i punkt 1.
3. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska fördela riskmarginalen för hela portföljen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser till de klasser som avses i artikel 80 i direktiv 2009/138/EG. Fördelningen ska på ett adekvat sätt återspegla klassernas bidrag till solvenskapitalkravet som avses i artikel 38.2 under hela den återstående ansvars- och avvecklingstiden för hela portföljen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser.
Artikel 38
Referensföretag
1. Beräkningen av riskmarginalen ska vara baserad på alla följande antaganden:
(a) Hela portföljen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna hos det försäkrings- och återförsäkringsföretag som beräknar riskmarginalen (det ursprungliga företaget) övertas av ett annat försäkrings- eller återförsäkringsföretag (referensföretaget).
(b) Utan hinder av led a och om det ursprungliga företaget samtidigt bedriver både liv- och skadeförsäkringsverksamhet enligt artikel 73.5 i direktiv 2009/138/EG övertas portföljen av försäkringsförpliktelser som avser livförsäkrings- och livåterförsäkringsverksamhet och portföljen av försäkringsförpliktelser som avser skadeförsäkrings- och skadeåterförsäkringsverksamhet separat av två olika referensföretag.
(c) Överföringen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser omfattar varje återförsäkringsavtal eller överenskommelse med specialföretag som avser dessa förpliktelser.
(d) Referensföretaget har inte några försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser eller egna tillgångar innan överföringen sker.
(e) Efter överföringen påtar sig referensföretaget inte några nya försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser.
(f) Efter överföringen innehar referensföretaget de medräkningsbara kapitalbasmedel som motsvarar solvenskapitalkravet som krävs för att kunna täcka försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna under deras återstående ansvars- och avvecklingstid.
(g) Efter överföringen har referensföretaget tillgångar som uppgår till summan av dess solvenskapitalkrav och de försäkringstekniska avsättningarna, beräknade efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag.
(h) Tillgångarna väljs ut på ett sådant sätt att de minimerar solvenskapitalkravet för marknadsrisk som referensföretaget är exponerat för.
(i) Solvenskapitalkravet för referensföretaget beaktar följande risker:
i) Teckningsrisk avseende den överlåtna verksamheten.
ii) Där det är materiellt, marknadsrisk som avses i led h, förutom ränterisk.
iii) Kreditrisk avseende återförsäkringsavtal, överenskommelser med specialföretag, mellanhänder, försäkringstagare och andra materiella exponeringar som är nära knutna till försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna.
iv) Operativ risk.
(j) För varje risk motsvarar förlusttäckningskapaciteten hos de försäkringstekniska avsättningarna i referensföretaget enligt artikel 108 i direktiv 2009/138/EG förlusttäckningskapaciteten hos de försäkringstekniska avsättningarna i det ursprungliga företaget.
(k) Det finns ingen förlusttäckningskapacitet genom uppskjutna skatter enligt vad som anges i artikel 108 i direktiv 2009/138/EG för referensföretaget.
(l) Referensföretaget ska, i enlighet med leden e och f, anta framtida förvaltningsåtgärder som är förenliga med de förväntade framtida förvaltningsåtgärder som antas i det ursprungliga företaget, på det sätt som anges i artikel 23.
2. Under försäkrings- och återförsäkringsförpliktelsernas ansvars- och avvecklingstid ska solvenskapitalkravet för att kunna täcka de försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som avses i artikel 77.5 första stycket i direktiv 2009/138/EG antas vara lika med solvenskapitalkravet för referensföretaget inom ramen för de antaganden som anges i punkt 1.
3. Vid tillämpning av punkt 1 i ska en risk betraktas som materiell om dess inverkan på beräkningen av riskmarginalen kan påverka den avsedda användarens beslutsprocess eller bedömning, inbegripet tillsynsmyndigheterna.
Artikel 39
Kapitalkostnadsräntesatsen
Den kapitalkostnadsräntesats som avses i artikel 77.5 i direktiv 2009/138/EG ska antas vara lika med 6 %.
Artikel 40
Omständigheter under vilka de försäkringstekniska avsättningarna ska beräknas som en helhet och den metod som ska användas
1. Vid tillämpningen av artikel 77.4 andra stycket i direktiv 2009/138/EG ska tillförlitligheten bedömas i enlighet med punkterna 2 och 3 i denna artikel, och de försäkringstekniska avsättningarna ska värderas i enlighet med punkt 4 i denna artikel.
2. Efterbildning av kassaflöden ska anses vara tillförlitlig om den avser belopp och tidpunkt i förhållande till de efterbildade kassaflödenas underliggande risker och i samtliga tänkbara scenarier. Följande kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser kan inte efterbildas på ett säkert sätt:
(a) Kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser som är beroende av sannolikheten för att försäkringstagarna kommer att utnyttja avtalade optioner, däribland uppehåll i premiebetalningarna och återköp.
(b) Kassaflöden i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser som beror på nivåer, trender eller ändrade volatilitetsgrader beträffande dödlighet, invaliditet, insjuknande och tillfrisknande.
(c) Alla kostnader som uppkommer för att uppfylla försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna.
3. Finansiella instrument ska anses vara finansiella instrument för vilka ett tillförlitligt marknadsvärde är observerbart om dessa finansiella instrument handlas på en aktiv, djup, likvid och transparent marknad. Aktiva marknader ska också efterleva artikel 10.4.
4. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska fastställa värdet av försäkringstekniska avsättningar utifrån marknadspriset för de finansiella instrument som används vid efterbildningen.
Artikel 41
Allmänna bestämmelser
1. Belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag ska beräknas på ett sätt som överensstämmer med gränserna för de försäkrings- eller återförsäkringsavtal som dessa belopp grundas på.
2. Belopp som kan återkrävas från specialföretag, belopp som ska krävas tillbaka från sådana finansiella återförsäkringsavtal som avses i artikel 210 i direktiv 2009/138/EG och belopp som kan återkrävas från övriga återförsäkringsavtal ska beräknas separat. Belopp som kan återkrävas från specialföretag får inte överskrida specialföretagets högsta samlade riskexponering mot försäkrings- och återförsäkringsföretaget.
3. Vid beräkningen av de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag ska kassaflöden endast omfatta betalningar i samband med ersättning av försäkringshändelser och utestående försäkringsfordringar. Betalningar i samband med andra händelser eller reglerade försäkringsfordringar ska redovisas utanför de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag samt andra försäkringstekniska avsättningar. Om en garanti har lämnats för kassaflödena ska de belopp som kan återkrävas justeras i enlighet med detta för att undvika dubbelräkning av tillgångar och skulder som rör depositionen.
4. Belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag för skadeförsäkringsförpliktelser ska beräknas separat för premieavsättningar och avsättningar för oreglerade försäkringsfall på följande sätt:
(a) De kassaflöden som är hänförliga till avsättningar för oreglerade försäkringsfall ska omfatta kompensationsbetalningar som avser fordringar som redovisas i de totala avsättningarna för oreglerade försäkringsfall i det försäkrings- eller återförsäkringsföretag som överlåter risker.
(b) De kassaflöden som är hänförliga till premieavsättningar ska omfatta alla andra betalningar.
5. Om kassaflödena från specialföretaget till försäkrings- och återförsäkringsföretaget inte direkt beror på fordringar mot försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som överlåter risker kommer de belopp som ska krävas tillbaka från dessa specialföretag för framtida krav att beaktas endast i den mån det kan verifieras på ett ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt att den strukturella bristen på balans mellan fordringar och belopp som ska drivas in inte är materiell.
Artikel 42
Justering för motpartsrisk
1. Justeringar för att ta hänsyn till förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang enligt artikel 81 i direktiv 2009/138/EG ska beräknas separat från resten av de belopp som kan återkrävas.
2. Justeringen för att ta hänsyn till förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang ska beräknas som det förväntade nuvärdet av förändringarna på grund av motpartsfallissemanget, bland annat till följd av obestånd eller tvist vid en viss tidpunkt, i de kassaflöden som baseras på belopp som kan återkrävas från motparten. I det syftet ska förändringarna i kassaflöden inte omfatta effekterna av eventuella riskreducerande tekniker som begränsar motpartens kreditrisk, förutom sådana riskreducerande tekniker som bygger på innehav av säkerheter. De riskreducerande tekniker som inte beaktas ska erkännas separat utan ökning av de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag.
3. Vid den beräkning som avses i punkt 2 ska företaget ta hänsyn till möjliga fallissemang under ansvars- och avvecklingstiden för återförsäkringsavtalet eller överenskommelsen med specialföretaget och huruvida och på vilket sätt risken för fallissemang varierar över tid. Beräkningen ska också genomföras separat för varje motpart och för varje klass. På skadeförsäkringsområdet ska den också genomföras separat för premieavsättningar och avsättningar för oreglerade försäkringsfall.
4. De genomsnittliga förlusterna till följd av motpartsfallissemang enligt artikel 81 i direktiv 2009/138/EG ska inte bedömas vara lägre än 50 % av de belopp som ska återkrävas med undantag för den justering som avses i punkt 1 om det inte finns en tillförlitlig grund för en annan bedömning.
5. Sannolikheten för fallissemang för ett specialföretag ska beräknas på grundval av kreditrisken i samband med de tillgångar som innehas av specialföretaget.
AVSNITT 4
Riskfria räntesatser för relevanta durationer
Artikel 43
Allmänna bestämmelser
De riskfria basräntesatserna för relevanta durationer ska uppfylla följande kriterier:
(a) Försäkrings- och återförsäkringsföretag kan i praktiken tjäna in räntesatserna på ett riskfritt sätt.
(b) Räntesatserna har fastställts på ett tillförlitligt sätt på grundval av finansiella instrument som handlas på en djup, likvid och transparent marknad för finansiella tjänster.
De riskfria räntesatserna för relevanta durationer ska beräknas separat för varje valuta och löptid med beaktande av all information och alla uppgifter som är relevanta för valutan och löptiden. De ska fastställas på ett öppet, ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt som är konsistent över tid.
Artikel 44
Relevanta finansieringsinstrument för att erhålla riskfria basräntesatser
1. För varje valuta och löptid ska den riskfria basräntesatsen beräknas på grundval av räntesatsen för ränteswappar för räntor i den valutan, justerat för att ta hänsyn till kreditrisken.
2. För varje valuta och för löptider där räntesatser för ränteswappar inte finns tillgängliga från djupa, likvida och transparenta finansmarknader ska räntorna på statsobligationer emitterade i denna valuta, justerade med hänsyn till kreditrisken för statsobligationerna, användas för att härleda den riskfria basräntesatsen, förutsatt att uppgifter om räntesatserna för sådana statsobligationer finns tillgängliga från djupa, likvida och transparenta finansmarknader.
Artikel 45
Justering av ränteswappsatser för kreditrisk
Justeringen för kreditrisk som avses i artikel 44.1 ska fastställas på ett öppet, ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt som är konsistent över tid. Justeringen ska fastställas på grundval av skillnaden mellan räntorna för den kreditrisk som ingår i den rörliga räntan för ränteswappar och övernatt index-swappar för samma löptid, där uppgifter om båda räntesatserna är tillgängliga från djupa, likvida och transparenta finansmarknader. Beräkningen av anpassningen ska baseras på 50 % av genomsnittet av skillnaden under en period av ett år. Anpassningen får inte vara lägre än 10 och inte högre än 35 punkter.
Artikel 46
Extrapolering
1. De principer som tillämpas vid extrapolering av riskfria räntesatser för relevanta durationer ska vara desamma för alla valutor. Detta gäller också i fråga om fastställandet av de längsta löptiderna för vilka ränta kan observeras på en djup, likvid och transparent marknad och mekanismen för att garantera en smidig övergång till den slutliga terminskursen.
2. Om försäkrings- och återförsäkringsföretagen tillämpar artikel 77d i direktiv 2009/138/EG ska extrapoleringen tillämpas på de riskfria räntesatserna inklusive den volatilitetsjustering som anges i den artikeln.
3. Om försäkrings- och återförsäkringsföretagen tillämpar artikel 77b i direktiv 2009/138/EG ska extrapoleringen baseras på de riskfria räntesatserna utan en matchningsjustering. Den matchningsjustering som avses i den artikeln ska tillämpas på de extrapolerade riskfria räntorna.
Artikel 47
Långsiktiga jämviktsräntan
1. För varje valuta ska den långsiktiga jämviktsräntan som avses i artikel 46.1 vara stabil över tid och endast ändras till följd av förändringar i de långsiktiga förväntningarna. Metoden för att beräkna den långsiktiga jämviktsräntan ska anges tydligt för att garantera att försäkrings- och återförsäkringsföretag utför beräkningar av scenarier. Den ska fastställas på ett transparent, ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt som är konsistent över tid.
2. För varje valuta ska den slutliga terminskursen ta hänsyn till förväntningar på den långa realräntan och förväntad inflation, förutsatt att dessa förväntningar kan fastställas för den aktuella valutan på ett tillförlitligt sätt. Den slutliga terminskursen får inte inbegripa ett påslag för att avspegla den ökade risken med långsiktiga investeringar.
Artikel 48
Riskfria basräntesatser för durationerna för valutor som är knutna till euron
1. För en valuta som är knuten till euron kan den riskfria basräntesatsen för euron, justerad för valutarisk, användas för att beräkna bästa skattning vad avser försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som uttrycks i den valutan, under förutsättning att följande villkor uppfylls:
(a) Regleringsmodellen säkerställer att växelkursen mellan valutan och euron håller sig inom ett intervall som inte är större än 20 % av intervallets övre gräns.
(b) Den ekonomiska situationen i euroområdet och området för denna valuta är tillräckligt lika för att säkerställa att räntesatsen för euron och valutan utvecklas på ett liknande sätt.
(c) Regleringsmodellen garanterar att de relativa förändringarna i växelkursen under en ettårsperiod inte överskrider det intervall som avses i led a i denna punkt, i händelse av extrema händelser på marknaden, vilket motsvarar den säkerhetsnivå som anges i artikel 101.3 i direktiv 2009/138/EG.
(d) Ett av följande kriterier uppfylls:
i) Den aktuella valutan deltar i den europeiska växelkursmekanismen (ERM2).
ii) Det finns ett beslut från rådet som erkänner regleringsmodeller mellan den aktuella valutan och euron.
iii) Regleringsmodellen är fastställd i lagstiftningen i den medlemsstat där den aktuella valutan utges.
Vid tillämpning av led c ska de finansiella resurserna hos parterna som garanterar regleringsmodellen beaktas.
2. Justeringen för valutarisk ska vara negativ och motsvara kostnaden för att säkra sig mot risken att värdet i den anknutna valutan av en investering som uttrycks i euro avtar till följd av förändringar i växelkursen mellan euron och den anknutna valutan. Justeringen ska vara densamma för alla försäkrings- och återförsäkringsföretag.
Artikel 49
Referensportföljer
1. De referensportföljer som avses i artikel 77d.2–4 i direktiv 2009/138/EG ska fastställas på ett öppet, ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt som är konsistent över tid. De metoder som tillämpas för att fastställa referensportföljer ska vara desamma för alla valutor och länder.
2. För varje valuta och land ska tillgångarna i referensportföljen värderas i enlighet med artikel 10.1 och handlas på marknader som, utom under perioder med pressad likviditet, efterlever artikel 40.3. Finansiella instrument som handlas på marknader som tillfälligt inte längre efterlever artikel 40.3 får bara ingå i portföljen om marknaden förväntas uppfylla kriterierna på nytt inom rimlig tid.
3. För varje valuta och land ska referensportföljen av tillgångar uppfylla följande krav:
(a) Tillgångarna är representativa för de investeringar som gjorts av försäkrings eller återförsäkringsföretaget i varje enskild valuta för att täcka den bästa skattningen för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som uttrycks i denna valuta. Tillgångarna är representativa för de investeringar som gjorts av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i varje enskilt land för att täcka den bästa skattningen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som säljs på försäkringsmarknaden i det landet och som uttrycks i det landets valuta.
(b) I förekommande fall bygger portföljen på relevanta index som är lätt tillgängliga för allmänheten, och det finns offentliggjorda kriterier för när och hur beståndsdelarna i indexen kommer att ändras.
(c) Portföljen av tillgångar innefattar samtliga av följande tillgångar:
— Obligationer, värdepapperiseringar och lån, inklusive inteckningslån.
— Aktier.
— Egendom.
Vid tillämpningen av leden a och b ska investeringar i försäkrings- och återförsäkringsföretag inom företag med kollektiva investeringar och andra investeringar som erbjuds i form av fonder behandlas som investeringar i de underliggande tillgångarna.
Artikel 50
Formel för att beräkna spreaden som ligger till grund för volatilitetsjusteringen
För varje valuta och land ska spreaden som avses i artikel 77d.2 och 77d.4 i direktiv 2009/138/EG beräknas enligt följande formel:
där
(a) wgov betecknar förhållandet mellan värdet av de statsobligationer som ingår i referensportföljen med tillgångar för valutan eller landet i fråga och värdet av samtliga tillgångar som ingår i referensportföljen,
(b) Sgov betecknar den genomsnittliga valutaspreaden för statsobligationer som ingår i referensportföljen av tillgångar för valutan eller landet i fråga,
(c) wcorp betecknar förhållandet mellan värdet av de obligationer förutom statsobligationer, lån eller värdepapperiseringar som ingår i referensportföljen med tillgångar för valutan eller landet i fråga och värdet av samtliga tillgångar som ingår i referensportföljen,
(d) Scorp betecknar den genomsnittliga valutaspreaden för obligationer förutom statsobligationer, lån eller värdepapperiseringar som ingår i referensportföljen av tillgångar för valutan eller landet i fråga.
Vid tillämpningen av denna artikel ska ”statsobligationer” avse exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker.
Artikel 51
Riskkorrigerad spread
Den del av den genomsnittliga valutaspreaden som är hänförlig till en realistisk bedömning av förväntade förluster, oförutsedda kreditrisker eller andra risker som avses i artikel 77d.3 och 77d.4 i direktiv 2009/138/EG ska beräknas på samma sätt som den grundläggande spread som avses i artikel 77c.2 i direktiv 2009/138/EG och artikel 54 i denna förordning.
Artikel 52
Dödsfallsriskstress
1. Den dödsfallsriskstress som avses i artikel 77b.1 f i direktiv 2009/138/EG ska vara det som är mest negativt av följande två scenarier i fråga om dess påverkan på kapitalbasen:
(a) En omedelbar permanent ökning på 15 % av dödligheten som används för beräkning av bästa skattningen.
(b) En omedelbar ökning på 0,15 % av dödstalen (uttryckta i procent) som används i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar för att återspegla dödligheten under de följande tolv månaderna.
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska ökningen av dödlighetstalen endast gälla de försäkringar för vilka ökad dödlighet leder till en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna med beaktande av följande:
(a) Flera försäkringar för samma försäkrade person kan behandlas som en enda försäkring.
(b) När beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på grupper av försäkringar enligt vad som anges i artikel 35 kan identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödligheten också bygga på de grupperna av försäkringar i stället för enskilda försäkringar, förutsatt att det skulle ge ungefär samma resultat.
3. När det gäller återförsäkringsförpliktelser ska identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödlighetstalen endast gälla de bakomliggande försäkringarna och utföras i enlighet med punkt 2.
Artikel 53
Beräkning av matchningsjusteringen
1. Vid tillämpning av den beräkning som avses i artikel 77c.1 a i direktiv 2009/138/EG ska försäkrings- och återförsäkringsföretag endast beakta de utpekade tillgångar vilkas förväntade kassaflöden måste efterbilda kassaflödena för portföljen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser, med undantag för de tillgångar som inte ingår i den. Det ”förväntade kassaflödet” från en tillgång motsvarar kassaflödet för den tillgången justerat för att medge sannolikheten för fallissemang för den tillgång som motsvarar den del av kreditspreaden som anges i artikel 77c.2 a i i direktiv 2009/138/EG eller, då ingen tillförlitlig kreditspread kan härledas från statistiken över fallissemang, den del av det långfristiga genomsnittet för räntespreaden över den riskfria räntesats som anges i artikel 77c.2 b och c i det direktivet.
2. Avdrag för den grundläggande räntedifferens som avses i artikel 77c.1 b i direktiv 2009/138/EG, från resultatet av beräkningen som anges i artikel 77c.1 a i det direktivet, ska endast innefatta den del av den grundläggande räntedifferensen som inte redan har speglats i justeringen av kassaflödena för den avsatta portföljen med tillgångar enligt vad som anges i punkt 1 i denna artikel.
Artikel 54
Beräkning av den grundläggande räntedifferensen
1. Den grundläggande räntedifferens som avses i artikel 77c.2 ska beräknas på ett öppet, ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt som är konsistent över tid och utifrån relevanta indikatorer om sådana finns tillgängliga. Metoderna för att beräkna den grundläggande räntedifferensen för en obligation ska vara desamma för varje valuta och varje land och kan vara olika för statsobligationer och för andra obligationer.
2. Beräkningen av kreditspread som avses i artikel 77c.2 a i i direktiv 2009/138/EG ska baseras på antagandet att 30 % av marknadsvärdet kan återkrävas i händelse av obestånd.
3. Det långsiktiga genomsnitt som avses i artikel 77c.2 b och c i direktiv 2009/138/EG ska baseras på uppgifter knutna till de senaste 30 åren. Om en del av dessa uppgifter inte är tillgängliga ska de ersättas av konstruerade uppgifter. De konstruerade uppgifterna ska baseras på tillgängliga och pålitliga uppgifter knutna till de senaste 30 åren. Uppgifter som inte är tillförlitliga ska ersättas av konstruerade uppgifter med hjälp av den metoden. De konstruerade uppgifterna ska baseras på försiktiga antaganden.
4. Den förväntade förlust som avses i artikel 77c.2 a ii i direktiv 2009/138/EG ska motsvara den sannolikhetsvägda förlust försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ådrar sig om tillgången nedgraderas till ett lägre kreditkvalitetssteg och omedelbart därefter ersätts. Beräkningen av den förväntade förlusten ska grundas på antagandet att den ersättande tillgången uppfyller samtliga följande kriterier:
(a) Den ersättande tillgången har samma kassaflödesmönster som den ersatta tillgången före nedgraderingen.
(b) Den ersättande tillgången hör till samma tillgångskategori som den ersatta tillgången.
(c) Den ersättande tillgången har tilldelats samma kreditkvalitetssteg som den ersatta tillgången före nedgraderingen eller högre.
AVSNITT 5
Klasser
Artikel 55
Klasser
1. De klasser som avses i artikel 80 i direktiv 2009/138/EG ska vara de som anges i bilaga I till denna förordning.
2. En försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelse ska hänföras till en viss klass på ett sätt som återspeglar risktyperna i samband med förpliktelsen. Förpliktelsens rättsliga form ska inte nödvändigtvis vara avgörande för typen av risk.
3. Förutsatt att den tekniska regeln överensstämmer med risktyperna i samband med förpliktelsen ska förpliktelser vid sjukförsäkringar som bedrivs på liknande teknisk grund som vid livförsäkring hänföras till klassen för livförsäkring och förpliktelser för sjukförsäkring som bedrivs på liknande teknisk grund som vid skadeförsäkring hänföras till klassen för skadeförsäkring.
4. Om de försäkringsförpliktelser som uppkommer till följd av den verksamhet som avses i artikel 2.3 b i direktiv 2009/138/EG inte klart kan hänföras till de klasser som anges i bilaga I till denna förordning med hänsyn till deras natur, ska de inkluderas i klass 32 i den bilagan.
5. Då ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal omfattar riskerna för såväl livförsäkring som skadeförsäkring ska försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna delas upp i sina livförsäkrings- och skadeförsäkringsdelar.
6. Då ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal omfattar risker i klasser som anges i bilaga I till denna förordning ska försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelserna om möjligt delas upp i lämpliga klasser.
7. Då ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal omfattar hälsoförsäkrings- eller hälsoåterförsäkringsförpliktelser och andra försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser, ska dessa förpliktelser om möjligt hållas åtskilda.
AVSNITT 6
Proportionalitet och förenklingar
Artikel 56
Proportionalitet
1. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska använda metoder för att beräkna försäkringstekniska avsättningar som står i proportion till arten och omfattningen av och komplexiteten hos försäkrings- och återförsäkringsförpliktelsernas underliggande risker.
2. Vid bedömningen av om en metod för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna är proportionerlig ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen genomföra en utvärdering som omfattar följande:
(a) En bedömning av arten och omfattningen av och komplexiteten hos försäkrings- och återförsäkringsförpliktelsernas underliggande risker.
(b) En utvärdering i kvalitativa och kvantitativa termer av de misstag som infördes i metodens resultat på grund av avvikelser mellan
i) de antaganden som ligger till grund för metoden i förhållande till riskerna,
ii) resultaten från bedömningen enligt led a.
3. Den bedömning som avses i punkt 2 a ska omfatta alla risker som påverkar storleken på, tidpunkten för eller värdet av in- och utflöden av likvida medel som krävs för att reglera försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser under deras ansvars- och avvecklingstid. Vid beräkningen av riskmarginalen ska utvärderingen omfatta alla risker som avses i artikel 38.1 i) i under de underliggande försäkrings- och återförsäkringsförpliktelsernas ansvars- och avvecklingstid. Bedömningen ska begränsas till risker som är relevanta för den del av beräkningen av de försäkringstekniska avsättningar som metoden tillämpas på.
4. En metod ska anses inte stå i proportion till riskernas art, omfattning och komplexitet om felet som avses i punkt 2 b leder till en felaktighet i de försäkringstekniska avsättningarna eller deras komponenter som kan påverka beslutsfattande eller bedömning hos den som ska använda informationen om värdet av de försäkringstekniska avsättningarna, såvida inte ett av följande villkor uppfylls:
(a) Ingen annan metod med mindre fel är tillgänglig, och metoden kommer sannolikt inte att leda till en undervärdering av de försäkringstekniska avsättningarnas storlek.
(b) Metoden leder till ett antal försäkringstekniska avsättningar för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som är högre än det belopp som skulle bli resultatet av en proportionerlig metod, och metoden leder inte till en underskattning av den inneboende risken i de försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som den tillämpas på.
Artikel 57
Förenklad beräkning av medel som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 56 i denna förordning får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag innan dessa belopp justeras för att ta hänsyn till förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang som skillnaden mellan följande uppskattningar:
(a) Bästa skattningen beräknad brutto enligt vad som avses i artikel 77.2 i direktiv 2009/138/EG.
(b) Bästa skattningen efter beaktande av de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag och utan någon justering för förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang (ojusterad bästa uppskattning netto) beräknad i enlighet med punkt 2.
2. Försäkrings- och återförsäkringsföretag får använda metoder för att beräkna den ojusterade bästa skattningen netto från den bästa skattningen brutto utan en explicit skattning av underliggande kassaflöden från belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska beräkna ojusterad bästa uppskattning netto baserad på homogena riskgrupper. Var och en av de homogena riskgrupperna får inte omfatta mer än ett återförsäkringsavtal eller specialföretag såvida inte dessa återförsäkringsavtal eller specialföretag medger en homogen risköverföring.
Artikel 58
Förenklad beräkning av riskmarginalen
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 56 får försäkrings- och återförsäkringsföretag använda förenklade metoder när de beräknar riskmarginalen, däribland en eller flera av följande:
(a) Metoder som använder approximeringar av de belopp som betecknas med SCR(t) som avses i artikel 37.1.
(b) Metoder som approximerar den diskonterade summan av de belopp som betecknas med SCR(t) i enlighet med artikel 37.1 utan att vart och ett av de beloppen beräknas separat.
Artikel 59
Beräkning av riskmarginalen under räkenskapsåret
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 56 får försäkrings- och återförsäkringsföretagen härleda riskmarginalen för beräkningar som måste göras kvartalsvis från resultatet av en tidigare beräkning av riskmarginalen utan en uttrycklig beräkning av den formel som avses i artikel 37.1.
Artikel 60
Förenklad beräkning av bästa skattningen för försäkringsförpliktelser med premiejusteringsmekanism
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 56 får försäkrings- och återförsäkringsföretagen beräkna bästa skattning av livförsäkringsförpliktelser med ett arrangemang enligt vilket försäkringsföretaget har rätt eller skyldighet att justera ett försäkringsavtals framtida premier för att avspegla materiella förändringar i den förväntade nivån av fordringar och utgifter (premiejusteringsmekanism) med hjälp av kassaflödesprognoser som förutsätter att förändringar i nivån på fordringar och utgifter uppträder samtidigt med premiejusteringarna och leder till ett positivt nettokassaflöde som är lika med noll, under förutsättning att följande villkor uppfylls:
(a) Premiejusteringsmekanismen helt kompenserar försäkringsföretaget för alla höjningar av nivån på fordringar och utgifter i rätt tid,
(b) Beräkningen inte leder till en underskattning av den bästa skattningen,
(c) Beräkningen inte leder till en underskattning av den inneboende risken för dessa försäkringsförpliktelser.
Artikel 61
Förenklad beräkning av justeringen för motpartsfallissemang
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 56 i denna förordning får försäkrings- och återförsäkringsföretagen beräkna att justeringen för förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang som avses i artikel 81 i direktiv 2009/138/EG för en viss motpart och homogen riskgrupp ska motsvara följande:
där
(a) PD är den sannolikhet för fallissemang som är förknippad med motparten under de kommande tolv månaderna,
(b) Durmod betecknar den modifierade durationen för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal med den motparten i förhållande till den homogena riskgruppen,
(c) BErec betecknar de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal med den motparten i förhållande till den homogena riskgruppen.
KAPITEL IV
KAPITALBAS
AVSNITT 1
Fastställande av kapitalbasmedel
Artikel 62
Bedömning av ansökan
1. Tillsynsmyndigheterna ska beakta samtliga följande punkter när de gör den bedömning som anges i artikel 90.4 i direktiv 2009/138/EG:
(a) Den juridiska giltigheten och verkställbarheten för villkoren för åtagandet i alla relevanta jurisdiktioner.
(b) Avtalsvillkoren för arrangemanget som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har ingått, eller kommer att ingå, med motparterna om att tillhandahålla medel.
(c) I förekommande fall försäkrings- eller återförsäkringsföretagets stiftelseurkund och bolagsordning eller stadgar.
(d) Om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har processer för att informera tillsynsmyndigheterna om framtida förändringar, som kan få till effekt att tilläggskapitalposternas förlusttäckning minskar, och som avser
i) arrangemangets struktur eller avtalsvillkor, eller
ii) de berörda motparternas status, eller
iii) möjligheterna att återkräva tilläggskapitalposten.
2. Tillsynsmyndigheter ska också bedöma efterlevnaden av artikel 90 i direktiv 2009/138/EG med hänsyn till alla omständigheter under vilka denna post kan infordras för att täcka förluster.
3. Om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ansöker om godkännande av en metod för att fastställa beloppet för varje post i tilläggskapitalet ska tillsynsmyndigheterna bedöma om företagets process för att regelbundet validera metoden är lämplig för att säkerställa att resultaten av metoden löpande återspeglar postens förlusttäckningsförmåga.
4. Utöver kraven i punkterna 1–3 ska tillsynsmyndigheter bedöma ansökan om godkännande av tilläggskapital på grundval av kriterierna i artiklarna 63, 64 och 65.
Artikel 63
Bedömning av ansökan – motparternas status
1. Tillsynsmyndigheterna ska beakta samtliga nedanstående punkter vid sin bedömning av motparters betalningsförmåga enligt artikel 90.4 a i direktiv 2009/138/EG:
(a) Risken för motpartsfallissemang.
(b) Risken av fallissemang på grund av en försening när motparter ska uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.
2. I samband med punkt 1 a ska tillsynsmyndigheterna bedöma risken för betalningsförsummelse från motparterna genom att undersöka sannolikheten för och förlusten vid ett motpartsfallissemang med beaktande av samtliga följande kriterier:
(a) Motparternas kreditvärdighet, förutsatt att detta på ett tillfredsställande sätt återspeglar motparternas förmåga att uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.
(b) Om det finns några rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder för att motparterna uppfyller sina åtaganden enligt tilläggskapitalposten.
(c) Om motparten är föremål för rättsliga eller administrativa krav som minskar dennes förmåga att uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.
(d) Om den rättsliga formen för motparterna påverkar deras förmåga att uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.
(e) Huruvida motparterna omfattas av andra exponeringar som minskar deras förmåga att uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.
(f) Om, när det gäller deras åtaganden avseende posten i tilläggskapitalet, avtalsvillkoren för arrangemanget enligt tillämplig lag är sådana att motparterna har rätt att kvitta belopp de är skyldiga mot försäkrings- eller återförsäkringsföretagets eventuella skulder till dem.
3. Vid tillämpning av punkt 1 b ska tillsynsmyndigheterna bedöma motparternas likviditet med beaktande av följande:
(a) Om det finns några rådande eller förutsebara praktiska eller rättsliga hinder för att motparterna skyndsamt ska kunna uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.
(b) Om motparterna är föremål för rättsliga eller administrativa krav som kan minska deras förmåga att skyndsamt uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.
(c) Om den rättsliga formen för motparterna påverkar deras förmåga att omgående uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.
4. Tillsynsmyndigheterna ska beakta samtliga följande punkter i sin bedömning av motparternas villighet att betala enligt artikel 90.4 a i direktiv 2009/138/EG:
(a) De omständigheter under vilka tilläggskapitalposten kan infordras för att täcka förluster.
(b) Om det föreligger positiva eller negativa incitament som kan påverka motparternas vilja att uppfylla sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.
(c) Om tidigare transaktioner mellan motparterna och försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, inbegripet motparternas tidigare fullgörande av sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten, ger en indikation på motparternas vilja att uppfylla sina aktuella åtaganden avseende tilläggskapitalposten.
5. Vid bedömningen av motparternas förmåga och vilja att betala ska tillsynsmyndigheterna överväga eventuella andra faktorer som är relevanta för motparternas status, i tillämpliga fall inbegripet försäkrings- eller återförsäkringsföretagets verksamhetsmodell.
6. När en post i tilläggskapitalet avser en grupp av motparter får tillsynsmyndigheter och försäkrings- och återförsäkringsföretag bedöma gruppen av motparter som om den vore en enda motpart under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:
(a) Motparterna individuellt är immateriella.
(b) Motparterna som ingår i gruppen är tillräckligt homogena.
(c) De ingående motparternas förmåga och vilja att betala inte överskattas vid bedömningen av en grupp av motparter.
7. En motpart ska anses vara betydande om statusen för den enda motparten förväntas i väsentlig grad påverka bedömningen av hela motpartsgruppens förmåga och vilja att betala.
Artikel 64
Bedömning av ansökan – möjligheterna att återkräva medlen
Tillsynsmyndigheterna ska beakta samtliga följande punkter vid sin bedömning av möjligheterna att återkräva medlen i enlighet med artikel 90.4 b i direktiv 2009/138/EG:
(a) Om möjligheterna att återkräva medlen ökas som följd av tillgången på säkerheter eller ett liknande arrangemang som uppfyller kraven i artiklarna 209–214.
(b) Om möjligheterna att återkräva medlen inte hindras av något rådande eller förutsebart praktiskt eller rättsligt hinder.
(c) Om möjligheterna att återkräva medlen regleras i lagar eller andra författningar.
(d) Förmågan hos försäkrings- eller återförsäkringsföretaget att vidta åtgärder för att driva igenom att motparterna uppfyller sina åtaganden avseende tilläggskapitalposten.
Artikel 65
Bedömning av ansökan – information om resultatet av tidigare infordringar
Tillsynsmyndigheterna ska beakta samtliga följande punkter vid sin bedömning av informationen om resultatet av tidigare infordringar enligt artikel 90.4 c i direktiv 2009/138/EG:
(a) Om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har gjort tidigare infordringar från samma eller liknande motparter under samma eller liknande förhållanden.
(b) Huruvida informationen är relevant och tillförlitlig när det gäller det förväntade resultatet av framtida infordringar.
Artikel 66
Specifikation av belopp i samband med en obegränsad mängd av tilläggskapital
1. Tillsynsmyndigheterna får inte godkänna ett obegränsat belopp som tilläggskapital.
2. Om tillsynsmyndigheterna godkänner ett belopp som tilläggskapital ska tillsynsmyndigheterna i sitt beslut ange om det belopp som har godkänts är det belopp som ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har ansökt om eller ett lägre belopp.
Artikel 67
Specifikation av belopp och tidsplan i samband med godkännande av en metod
Om tillsynsmyndigheterna godkänner en metod för att fastställa beloppet för varje post i tilläggskapitalet ska tillsynsmyndigheternas beslut innehålla samtliga nedanstående uppgifter:
(a) Det ursprungliga belopp för tilläggskapitalposten som beräknades med denna metod vid det datum när godkännandet beviljades.
(b) Lägsta frekvens för omräkning av tilläggskapitalpostens belopp med användning av denna metod om det görs oftare än en gång per år samt motiveringen för detta.
(c) Den tidsperiod för vilken beräkningen av tilläggskapitalposten med anledning av metoden har beviljats.
Artikel 68
Behandling av ägarintressen vid fastställandet av primärkapitalet
1. Vid fastställandet av försäkrings- och återförsäkringsföretagens primärkapital ska det primärkapital som avses i artikel 88 i direktiv 2009/138/EG minskas med det fulla värdet av ägarintressen i enlighet med artikel 92.2 i det direktivet i finans- och kreditinstitut som överskrider 10 % av posterna som anges i artikel 69 a i, ii, iv och vi.
2. Vid fastställandet av primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag ska det primärkapital som avses i artikel 88 i direktiv 2009/138/EG minskas med den del av värdet av samtliga ägarintressen i enlighet med artikel 92.2 i det direktivet i finans- och kreditinstitut, förutom finans- och kreditinstitut med ägarintresse som avses i punkt 1, som överskrider 10 % av posterna som anges i artikel 69 a i, ii, iv och vi.
3. Utan hinder av punkterna 1 och 2 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag inte dra av sådana strategiska ägarintressen enligt artikel 171 som ingår i beräkningen av solvensen på gruppnivå på grundval av metod 1 i enlighet med bilaga I till direktiv 2002/87/EG eller på grundval av metod 1 i enlighet med artikel 230 i direktiv 2009/138/EG.
4. De avdrag som fastställs i punkt 2 ska tillämpas proportionellt på alla innehav som avses i den punkten.
5. De avdrag som anges i punkterna 1 och 2 ska göras från motsvarande nivå där ägarintresset har ökat det anknutna företagets kapitalbas enligt följande:
(a) Innehav av kärnprimärkapitalposter på nivå 1 i finans- och kreditinstitut ska dras av från de poster som anges i artikel 69 a i, ii, iv och vi.
(b) Innehav av övrigt primärkapital på nivå 1 i finans- och kreditinstitut ska dras av från de poster som anges i artikel 69 a iii och v samt 69 b.
(c) Innehav av supplementärkapitalinstrument på nivå 2 i finans- och kreditinstitut ska dras av från de poster i primärkapitalet som ingår i artikel 72.
AVSNITT 2
Klassificering av kapitalbasmedel
Artikel 69
Nivå 1 – förteckning över kapitalbasposter
Följande poster i primärkapitalet ska anses i väsentlig grad ha de egenskaper som anges i artikel 93.1 a och b i direktiv 2009/138/EG, med beaktande av de särdrag som fastställts i artikel 93.2 i det direktivet och ska klassificeras som nivå 1, om posterna uppvisar samtliga de särdrag som anges i artikel 71:
(a) Den del av den positiva skillnaden mellan tillgångarna och skulderna som värderas i enlighet med artikel 75 och avsnitt 2 kapitel VI i direktiv 2009/138/EG och som innehåller följande poster:
i) Inbetalt stamaktiekapital och tillhörande överkursfond.
ii) Inbetalt garantikapital, medlemsavgifter eller motsvarande primärkapitalpost för ömsesidiga och ömsesidigt liknande företag.
iii) Inbetalda efterställda medlemskonton.
iv) Överskottsmedel som inte betraktas som försäkrings- eller återförsäkringsskulder i enlighet med artikel 91.2 i direktiv 2009/138/EG.
v) Inbetalt preferensaktiekapital och tillhörande överkursfond.
vi) En avstämningsreserv.
(b) Inbetalda efterställda skulder värderade i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
Artikel 70
Avstämningsreserv
1. Den avstämningsreserv som avses i artikel 69 a vi motsvarar den sammanlagda positiva skillnaden mellan tillgångar och skulder minskat med samtliga följande poster:
(a) Summan av egna aktier som innehas av försäkrings- och återförsäkringsföretaget.
(b) Förutsebara utdelningar, utskiftningar och avgifter.
(c) De poster i primärkapitalet som anges i artikel 69 a i–v, artikel 72 a och artikel 76 a.
(d) De poster i primärkapitalet som inte ingår i artikel 69 a i–v, artikel 72 a och artikel 76 a och som har godkänts av tillsynsmyndigheten i enlighet med artikel 79.
(e) De begränsade kapitalbasposter som uppfyller ett av följande krav:
i) De överstiger det teoretiska solvenskapitalkravet när det gäller matchningsjusteringsportföljer och separata fonder som fastställs i enlighet med artikel 81.1.
ii) De undantas i enlighet med artikel 81.2.
(f) De ägarintressen i finans- och kreditinstitut som avses i artikel 92.2 i direktiv 2009/138/EG som dras av i enlighet med artikel 68, i den mån detta inte redan inkluderas i leden a–e.
2. Den positiva skillnad mellan tillgångar och skulder som avses i punkt 1 inkluderar belopp som motsvarar den förväntade vinst som ingår i framtida premier enligt artikel 260.2.
3. Fastställandet av huruvida och i vilken omfattning avstämningsreserven uppvisar de särdrag som anges i artikel 71 ska inte innebära en bedömning av särdragen hos de tillgångar och skulder som ingår i beräkningen av hur mycket tillgångarna överstiger skulderna eller de underliggande posterna i företagens finansiella redovisning.
Artikel 71
Nivå 1 – särdrag vid fastställandet av klassificering
1. De särdrag som avses i artikel 69 ska vara följande:
(a) Primärkapitalposten:
i) Poster som avses i artikel 69 a i och ii prioriteras efter alla andra fordringar i händelse av likvidationsförfaranden för försäkrings- eller återförsäkringsföretag.
ii) Poster som avses i artikel 69 a iii och v och 69 b prioriteras till samma nivå eller framför de poster som avses i artikel 69 a i och ii men efter de poster som anges i artiklarna 72 och 76 som uppvisar de särdrag som anges i artiklarna 73 och 77 och efter anspråk från samtliga försäkringstagare, förmånstagare och icke-efterställda borgenärer.
(b) Primärkapitalposten inkluderar inte särdrag som kan orsaka obestånd hos försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller påskynda processen som leder till att företaget blir insolvent.
(c) Primärkapitalposten är omedelbart tillgänglig för att täcka förluster.
(d) Primärkapitalposten täcker förlusterna åtminstone vid bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet och förhindrar inte en rekapitalisering av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.
(e) När det gäller primärkapitalposter som avses i artikel 69 a iii och v och 69 b ska primärkapitalposten ha en av följande huvudsakliga förlusttäckningsegenskaper för att utlösa vid den händelse som anges i punkt 8:
i) Primärkapitalpostens nominella belopp eller kapitalbelopp skrivs ned på det sätt som anges i punkt 5.
ii) Primärkapitalposten omvandlas automatiskt till en primärkapitalpost som anges i artikel 69 a i eller ii på det sätt som anges i punkt 6.
iii) En huvudsaklig förlusttäckningsmekanism som ger likvärdigt resultat som de huvudsakliga förlusttäckningsegenskaper som anges i leden i eller ii.
(f) Posten i primärkapitalet uppfyller ett av följande kriterier:
i) När det gäller poster som avses i artikel 69 a i och ii är posten odaterad eller, där ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har en fast löptid, av samma löptid som företaget.
ii) När det gäller primärkapitalposter som avses i artikel 69 a iii och v samt 69 b är posten odaterad, och den första avtalsenliga möjligheten att återbetala eller inlösa primärkapitalposten inträffar fem år efter emissionsdatum.
(g) Återbetalning eller återköp av en sådan primärkapitalpost som avses i artikel 69 a iii och v och 69 b får endast tillåtas mellan fem och tio år efter emissionsdatum om företagets solvenskapitalkrav överskrids med en lämplig marginal med hänsyn till företagets solvenssituation, inbegripet företagets medelfristiga plan för finansiering.
(h) När det gäller poster som avses i artikel 69 a i, ii, iii och v och 69 b kan primärkapitalposten endast återbetalas eller återköpas på försäkrings- eller återförsäkringsföretagets begäran. För återbetalningen eller inlösen av primärkapitalposten krävs tillsynsmyndighetens förhandsgodkännande.
(i) När det gäller poster som avses i artikel 69 a i, ii, iii och v och 69 b innehåller primärkapitalposten inte några incitament att återbetala eller inlösa posten som ökar sannolikheten för att ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska återbetala eller återköpa primärkapitalposten om den har möjlighet att göra detta.
(j) När det gäller poster som avses i artikel 69 a i, ii, iii och v och 69 b omfattar primärkapitalposten ett stopp för återbetalning eller inlösen om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller återbetalning eller inlösen skulle leda till sådan överträdelse till dess företaget uppfyller solvenskapitalkravet och återbetalningen eller inlösen inte skulle leda till bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet.
(k) Utan hinder av led j får primärkapitalposten endast tillåta återbetalning eller inlösen om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller återbetalning eller inlösen skulle leda till en sådan överträdelse om samtliga följande villkor är uppfyllda:
i) Tillsynsmyndigheten har undantagsvis upphävt kravet på stopp för återbetalning eller inlösen av posten i fråga.
ii) Posten har bytts ut mot eller konverteras till en annan post på nivå 1 av minst samma kvalitet.
iii) Minimikapitalkravet är uppfyllt efter återbetalning eller inlösen.
(l) Posten i primärkapitalet uppfyller ett av följande kriterier:
i) När det gäller poster som avses i artikel 69.1 a i och ii medger antingen de rättsliga eller avtalsenliga arrangemang som gäller för primärkapitalposten eller nationell lagstiftning att utskiftning avseende posten ställs in om det föreligger bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller utskiftningen skulle leda till sådan bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet till dess utskiftningen inte skulle leda till bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet.
ii) När det gäller poster som avses i artikel 69 a iii och v och 69 b innebär avtalsvillkoren för det arrangemang som reglerar primärkapitalposten en annullation av utskiftningen avseende denna post om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet och utskiftningen skulle leda till sådan bristande efterlevnad, till dess företaget uppfyller solvenskapitalkravet och utskiftningen inte längre skulle leda till bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet.
(m) Primärkapitalposten får endast medge utskiftning om det föreligger bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller om utskiftningen för en primärkapitalpost skulle leda till en sådan överträdelse om samtliga följande villkor är uppfyllda:
i) Tillsynsmyndigheten har undantagsvis upphävt stoppet för utskiftningar.
ii) Utskiftningen försvagar inte ytterligare försäkrings- eller återförsäkringsföretagets solvenssituation.
iii) Minimikapitalkravet är uppfyllt efter utskiftningen.
(n) När det gäller sådana poster som avses i artikel 69 a i, ii, iii och v och 69 b erbjuder primärkapitalposten försäkrings- eller återförsäkringsföretaget full flexibilitet i fråga om utskiftning.
(o) Primärkapitalposten är fri från belastningar och inte förknippad med någon annan transaktion som, om den beaktades tillsammans med denna post, skulle kunna leda till att primärkapitalposten inte uppfyller de krav som anges i artikel 94.1 i direktiv 2009/138/EG.
2. Vid tillämpningen av denna artikel ska inte utbyte eller konvertering av en primärkapitalpost till en annan primärkapitalpost på nivå 1 eller återbetalning eller inlösen av en primärkapitalpost på nivå 1 med avkastningen från en ny primärkapitalpost av minst samma kvalitet betraktas som återbetalning eller inlösen, förutsatt att utbytet, omvandlingen, återbetalningen eller inlösen godkänns av tillsynsmyndigheten.
3. Vid tillämpning av punkt 1 n innebär fullständig flexibilitet i fråga om utskiftningar för de primärkapitalposter som anges i artikel 69 a i och ii att följande villkor uppfylls:
(a) Det finns inte någon preferensutdelningsbehandling när det gäller ordningsföljden för betalning av utskiftning, och villkoren i samarbetsavtalet för kapitalbasposten ger inga preferensrättigheter till betalning av utskiftning.
(b) Utskiftning betalas från utdelningsbara poster.
(c) Utskiftningsbeloppet grundas inte på det belopp för vilket en kapitalbaspost köptes vid utfärdandet, och det finns inte något tak eller annan restriktion för det maximala utskiftningsbeloppet.
(d) Trots det som framgår av led c får ett tak eller annan restriktion för det maximala utskiftningsbeloppet fastställas för instrument som emitterats av ömsesidiga och liknande företag, förutsatt att taket eller denna andra restriktion inte är en händelse som är förknippad med utskiftningar som görs eller inte görs för övriga kapitalbasposter.
(e) Det föreligger inte någon skyldighet för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget att utskifta.
(f) Inställd utskiftning innebär inte ett fallissemang från försäkrings- eller återförsäkringsföretagets sida.
(g) Inställd utskiftning medför inte några begränsningar för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.
4. Vid tillämpning av punkt 1 n, när det gäller de poster i primärkapitalet som avses i artikel 69 a iii och v och 69 b innebär full flexibilitet med avseende på utskiftning att följande villkor uppfylls:
(a) Utskiftningar betalas från utskiftningsbara poster.
(b) Försäkrings- och återförsäkringsföretaget har rätt att när som helst ställa in utskiftningar i samband med kapitalbasposten för obegränsad tid och på icke-kumulativ grund, och företagen får utan begränsning använda de inställda betalningsmedlen för att uppfylla sina skyldigheter när de förfaller.
(c) Det finns ingen skyldighet att ersätta utskiftningen med någon annan form av utbetalning.
(d) Att det inte finns någon skyldighet att betala utskiftning i händelse av att utskiftning sker på en annan kapitalbaspost.
(e) Inställd utskiftning innebär inte ett fallissemang från försäkrings- eller återförsäkringsföretagets sida.
(f) Inställd utskiftning medför inte några begränsningar för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.
5. Vid tillämpning av punkt 1 e i ska primärkapitalpostens nominella belopp eller kapitalbelopp skrivas ned på ett sådant sätt att samtliga följande poster reduceras:
(a) Den fordran som innehavaren av denna post har vid ett likvidationsförfarande.
(b) Det belopp som måste betalas vid återbetalning eller inlösen av posten.
(c) De utskiftningar som betalades ut på denna post.
6. Vid tillämpning av punkt 1 e ii ska de bestämmelser som reglerar omställningen till primärkapitalpost som anges i artikel 69 a i eller ii ange något av följande:
(a) En konverteringsfaktor och ett gränsvärde för det belopp som får konverteras.
(b) Ett intervall inom vilket instrumenten kommer att konverteras till primärkapitalposten som anges i artikel 69 a i eller ii.
7. Primärkapitalpostens nominella belopp eller kapitalbelopp ska täcka förlusterna vid en utlösande händelse. Förlusttäckning till följd av annullation eller nedsättning av utskiftning ska inte anses vara tillräckligt för att uppfylla kravet för en huvudsaklig förlusttäckningsegenskap i punkt 1 e.
8. Den avgörande händelse som avses i punkt 1 e är ett betydande underskridande av solvenskapitalkravet.
Vid tillämpningen av denna punkt ska den bristande efterlevnaden av solvenskapitalkravet vara betydande om något av följande villkor är uppfyllt:
(a) Beloppet för de kapitalbasposter som får medräknas för att täcka solvenskapitalkravet är lika med eller understiger 75 % av solvenskapitalkravet.
(b) Beloppet för de kapitalbasposter som får medräknas för att täcka minimikapitalkravet är lika med eller mindre än minimikapitalkravet.
(c) Efterlevnad av solvenskapitalkravet har inte återställts inom tre månader efter det datum då den bristande efterlevnaden av solvenskapitalkravet först upptäcktes.
Försäkrings- och återförsäkringsföretag kan ange en eller flera utlösande faktorer utöver de händelser som avses i leden a–c i de bestämmelser som reglerar instrumentet.
9. Vid tillämpning av punkt 1 d, j och l ska hänvisningarna till solvenskapitalkravet tolkas som hänvisningar till minimikapitalkravet om bristande efterlevnad av minimikapitalkravet inträffar före bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet.
Artikel 72
Primärkapital på nivå 2 – förteckning över kapitalbasposter
Följande poster i primärkapitalet ska anses i väsentlig grad ha de egenskaper som anges i artikel 93.1 b i direktiv 2009/138/EG, med beaktande av de särdrag som fastställts i artikel 93.2 i det direktivet, och ska klassas som nivå 2-poster om följande poster uppvisar samtliga de särdrag som anges i artikel 73:
(a) Den del av den positiva skillnaden mellan tillgångar och skulder som värderas i enlighet med artikel 75 och avsnitt 2 i kapitel VI i direktiv 2009/138/EG innehåller följande poster:
i) Stamaktier och tillhörande överkurs vid emission.
ii) Garantikapital, medlemsavgifter eller motsvarande primärkapitalpost för ömsesidiga och liknande företag.
iii) IEfterställda medlemskonton.
iv) Preferensaktiekapital och tillhörande överkursfond.
(b) Efterställda skulder värderas i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
Artikel 73
Primärkapital på nivå 2 – egenskaper som avgör klassificering
1. ►M1 De särdrag som avses i artikel 72 ska antingen vara de som fastställs i leden a–i eller de som fastställs i led j: ◄
(a) Primärkapitalposten har prioritet efter anspråk från samtliga försäkringstagare, förmånstagare och icke-efterställda borgenärer.
(b) Primärkapitalposten inkluderar inte egenskaper som kan orsaka obestånd hos försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller påskynda processen som leder till att företaget blir insolvent.
(c) Primärkapitalposten är odaterad eller har en ursprunglig löptid på minst 10 år. Den första avtalsenliga möjligheten att återbetala eller inlösa primärkapitalposten inträffar först fem år efter emissionsdatum.
(d) Primärkapitalposten kan endast återbetalas eller inlösas på försäkrings- eller återförsäkringsföretagets begäran, och för återbetalningen eller inlösen av primärkapitalposten krävs tillsynsmyndighetens förhandsgodkännande.
(e) Primärkapitalposten kan inbegripa begränsade incitament att återbetala eller inlösa densamma, förutsatt att dessa inte inträffar förrän tio år från dagen för emission.
(f) Primärkapitalposten omfattar ett stopp för återbetalning eller inlösen om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller återbetalning eller inlösen skulle leda till sådan överträdelse till dess företaget uppfyller solvenskapitalkravet och återbetalningen eller inlösen inte skulle leda till bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet.
(g) Posten i primärkapitalet uppfyller ett av följande kriterier:
i) När det gäller de poster som avses i artikel 72 a i och ii medger antingen de rättsliga eller avtalsenliga arrangemang som gäller för primärkapitalposten eller nationell lagstiftning att utskiftning avseende denna post senareläggs om det föreligger bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller utskiftningen skulle leda till sådan bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet, till dess företaget efterlever solvenskapitalkravet och utskiftningen inte skulle leda till bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet.
ii) När det gäller poster som avses i artikel 72 a iii och iv och artikel 72 b innebär avtalsvillkoren för det arrangemang som reglerar primärkapitalposten att utskiftningen avseende denna post senareläggs om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller utskiftningen skulle leda till sådan bristande efterlevnad, till dess företaget uppfyller solvenskapitalkravet och utskiftningen inte längre skulle leda till bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet.
(h) Primärkapitalposten får endast medge utdelning om det föreligger bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller om utskiftningen för en primärkapitalpost skulle leda till en sådan överträdelse om samtliga följande villkor är uppfyllda:
i) Tillsynsmyndigheten har undantagsvis åsidosatt senareläggning av utskiftningar.
ii) Utskiftningen försvagar inte ytterligare försäkrings- eller återförsäkringsföretagets solvenssituation.
iii) Minimikapitalkravet är uppfyllt efter utskiftningen.
(i) Primärkapitalposten är fri från belastningar och är inte förknippad med någon annan transaktion som om den beaktades tillsammans med primärkapitalposten skulle kunna leda till att posten inte uppfyller de krav som anges i artikel 94.2 i direktiv 2009/138/EG.
(j) Primärkapitalposten uppvisar de särdrag som anges i artikel 71 som är relevanta för poster i primärkapitalet som avses i artikel 69 a iii och v och 69 b men överstiger den gräns som fastställs i artikel 82.3.
Utan hinder av led f får primärkapitalposten endast tillåta återbetalning eller inlösen av posten om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller återbetalning eller inlösen skulle leda till en sådan överträdelse, om följande villkor är uppfyllda:
i) Tillsynsmyndigheten har undantagsvis upphävt kravet på stopp för återbetalning eller inlösen av posten i fråga.
ii) Posten har bytts ut mot eller konverteras till en annan nivå 1 eller nivå 2 post av minst samma kvalitet.
iii) Minimikapitalkravet är uppfyllt efter återbetalning eller inlösen.
2. Vid tillämpningen av denna artikel ska inte utbyte eller konvertering av en primärkapitalpost till en annan primärkapitalpost på nivå 1 eller nivå 2 eller återbetalning eller inlösen av en primärkapitalpost på nivå 2 med avkastningen från en ny primärkapitalpost av minst samma kvalitet betraktas som återbetalning eller inlösen, förutsatt att utbytet, omvandlingen, återbetalningen eller inlösen godkänns av tillsynsmyndigheten.
3. Vid tillämpning av punkt 1 f och g ska hänvisningarna till solvenskapitalkravet tolkas som hänvisningar till minimikapitalkravet om bristande efterlevnad av minimikapitalkravet inträffar före bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet.
4. Vid tillämpningen av punkt 1 e ska företagen betrakta räntevillkor med step-up som är knutna till en inlösenoption som begränsade incitament för inlösen om step-up villkoret har formen av en engångsökning av kupongräntan och resulterar i en ökning av den initiala räntan som inte är högre än det som är högst av följande belopp:
(a) 100 baspunkter, minus swappspreaden mellan den initiala indexbasen och premieindexbasen.
(b) 50 % av den initiala kreditspreaden, minus swappspreaden mellan den initiala indexbasen och premieindexbasen.
Artikel 74
Tilläggskapital på nivå 2 – förteckning över kapitalbasposter
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 96 i direktiv 2009/138/EG ska följande poster i tilläggskapitalet anses i väsentlig grad ha de egenskaper som anges i artikel 93.1 b i direktiv 2009/138/EG, med beaktande av de särdrag som fastställts i artikel 93.2 i det direktivet, och ska klassas som nivå 2 om följande poster uppvisar de egenskaper som anges i artikel 75:
(a) Obetalt och ej infordrat garantikapital inlösningsbart på begäran.
(b) Obetalt och ej infordrat garantikapital, obetalda och ej infordrade medlemsavgifter eller motsvarande primärkapitalpost för ömsesidiga och liknande företag, som kan inlösas på begäran.
(c) Obetalda och ej infordrade preferensaktier inlösningsbara på begäran.
(d) Ett rättsligt bindande åtagande att på begäran teckna och betala för efterställda skulder.
(e) Bankkreditiv och garantier som förvaras som säkerhet för försäkringsgivares borgenärer av en oberoende förvaltare och är utfärdade av kreditinstitut som är auktoriserade enligt artikel 8 i direktiv 2013/36/EU.
(f) Bankkreditiv och garantier under förutsättning att posterna kan infordras på begäran och är fria från belastningar.
(g) Eventuella framtida fordringar som fartygsägares ömsesidiga försäkringsföreningar eller liknande med variabla bidrag, vilka endast försäkrar risker inom klasserna 6, 12 och 17 i del A i bilaga 1 till direktiv 2009/138/EG, kan ställa på sina medlemmar efter en infordran av ytterligare bidrag under de kommande tolv månaderna.
(h) Eventuella framtida fordringar som ömsesidiga försäkringsföreningar eller liknande kan ställa på sina medlemmar efter en infordran av ytterligare bidrag under de kommande tolv månaderna, förutsatt att en infordran kan göras på begäran och är fri från belastningar.
(i) Övriga rättsligt bindande åtaganden som gjorts till försäkrings- eller återförsäkringsföretaget förutsatt att posten kan infordras på begäran och är fri från belastningar.
Artikel 75
Tilläggskapital på nivå 2 – särdrag vid fastställandet av klassificering
För att klassificeras som tillhörande nivå 2 ska de poster i tilläggskapitalet som anges i artikel 74 uppvisa särdragen för en post i primärkapitalet som klassificeras som tillhörande nivå 1 i enlighet med artiklarna 69 och 71 när den posten har infordrats och betalats.
Artikel 76
Primärkapital på nivå 3 – förteckning över kapitalbasposter
Följande poster i primärkapitalet ska anses i väsentlig grad ha de egenskaper som anges i artikel 93.1 b i direktiv 2009/138/EG med beaktande av de särdrag som fastställts i artikel 93.2 i det direktivet, och ska klassas på nivå 3 om följande poster uppvisar samtliga de särdrag som anges i artikel 77:
(a) Den del av den positiva skillnaden mellan tillgångar och skulder som värderas i enlighet med avsnitten 1 och 2 kapitel VI i direktiv 2009/138/EG innehåller följande poster:
i) Efterställda medlemskonton.
ii) Preferensaktiekapital och tillhörande överkursfond.
iii) Ett belopp som är lika med värdet av uppskjutna skattefordringar netto.
(b) Efterställda skulder värderas i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
Artikel 77
Primärkapital på nivå 3 – egenskaper som avgör klassificering
1. De särdrag som avses i artikel 76 ska vara följande:
(a) När det gäller poster som avses i artikel 76 a i och ii och 76 b prioriteras primärkapitalposten efter anspråken från samtliga försäkringstagare, förmånstagare och icke-efterställda borgenärer.
(b) Primärkapitalposten inkluderar inte egenskaper som kan orsaka obestånd hos försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller påskynda processen som leder till att företaget blir insolvent.
(c) När det gäller poster som avses i artikel 76 a i och ii och 76 b är primärkapitalposten odaterad eller har en ursprunglig löptid på minst fem år när förfallodagen är den första avtalsenliga möjligheten att återbetala eller inlösa primärkapitalposten.
(d) När det gäller poster som avses i artikel 76 a i och ii och 76 b kan primärkapitalposten endast återbetalas eller inlösas på försäkrings- eller återförsäkringsföretagets begäran, och återbetalningen eller inlösen av primärkapitalposten kräver tillsynsmyndighetens förhandsgodkännande.
(e) När det gäller primärkapitalposter som avses i artikel 76 a i och ii och 76 b får primärkapitalposten inbegripa begränsade incitament att återbetala eller inlösa primärkapitalposten.
(f) Om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller en återbetalning eller inlösen skulle leda till sådan överträdelse när det gäller poster som avses i artikel 76 a i och ii och 76 b medför primärkapitalposten ett stopp för återbetalning eller inlösen till dess företaget uppfyller solvenskapitalkravet och återbetalningen eller inlösen inte skulle leda till bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet.
(g) Om de poster som avses i artikel 76 a i och ii och 76 b medger att utskiftningen skjuts upp om det förekommer bristande efterlevnad av minimikapitalkravet eller en utdelning skulle leda till sådan överträdelse till dess företaget uppfyller minimikapitalkravet och utskiftningen inte skulle leda till bristande efterlevnad av minimikapitalkravet.
(h) Primärkapitalposten är fri från belastningar och ska inte förknippas med någon annan transaktion som skulle kunna undergräva de särdrag som posten är skyldig att inneha i enlighet med denna artikel.
Utan hinder av led f får primärkapitalposten endast tillåta återbetalning eller inlösen av posten om det förekommer bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet eller återbetalning eller inlösen skulle leda till en sådan överträdelse, om följande villkor är uppfyllda:
i) Tillsynsmyndigheten har undantagsvis upphävt kravet på stopp för återbetalning eller inlösen av posten i fråga.
ii) Posten har bytts ut mot eller konverteras till en annan primärkapitalpost på nivå 1, nivå 2 eller nivå 3 av minst samma kvalitet.
iii) Minimikapitalkravet är uppfyllt efter återbetalning eller inlösen.
2. Vid tillämpningen av denna artikel ska utbyte eller konvertering av en primärkapitalpost till en annan primärkapitalpost på nivå 1, nivå 2 eller nivå 3 eller återbetalning eller inlösen av en primärkapitalpost på nivå 3 med avkastningen från en ny primärkapitalpost av minst samma kvalitet inte betraktas som återbetalning eller inlösen, förutsatt att utbytet, omvandlingen, återbetalningen eller inlösen ska godkännas av tillsynsmyndigheten.
3. Vid tillämpning av punkt 1 f ska hänvisningarna till solvenskapitalkravet tolkas som hänvisningar till minimikapitalkravet om bristande efterlevnad av minimikapitalkravet inträffar före bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet.
4. Vid tillämpningen av punkt 1 e ska företagen betrakta räntevillkor med step-up som är knutna till en inlösenoption som begränsande incitament för inlösen om step-up-villkoret har formen av en engångsökning av kupongräntan och resulterar i en ökning av den initiala räntan som inte är högre än det som är högst av följande belopp:
(a) 100 baspunkter, minus swappspreaden mellan den initiala indexbasen och premieindexbasen.
(b) 50 % av den initiala kreditspreaden, minus swappspreaden mellan den initiala indexbasen och premieindexbasen.
Artikel 78
Tilläggskapital på nivå 3 – förteckning över kapitalbasposter
Poster i tilläggskapitalet som har godkänts av tillsynsmyndigheten i enlighet med artikel 90 i direktiv 2009/138/EG och som inte uppvisar samtliga särdrag som anges i artikel 75 ska klassificeras som tilläggskapital på nivå 3.
Artikel 79
Tillsynsmyndigheternas godkännande av bedömning och klassificering av kapitalbasposter
1. Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 90 i direktiv 2009/138/EG ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, om posten i kapitalbasen inte finns upptagen i förteckningen över kapitalbasposter som anges i artiklarna 69, 72, 74, 76 och 78, enbart betrakta posten som en del av kapitalbasen om ett godkännande av postens bedömning och klassificering har mottagits från tillsynsmyndigheten.
2. Vid godkännande av bedömningar och klassificeringar av kapitalbasposter som inte är inkluderade i förteckningen över kapitalbasposter som anges i artiklarna 69, 72, 74, 76 och 78 ska tillsynsmyndigheten bedöma följande på grundval av handlingar som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget lämnar in:
(a) Om företaget ansöker om godkännande i fråga om klassificering som nivå 1, huruvida primärkapitalposten i väsentlig grad har de egenskaper som anges i artikel 93.1 a och b i direktiv 2009/138/EG, med beaktande av de särdrag som fastställts i artikel 93.2 i det direktivet.
(b) Om ett företag ansöker om klassificering som nivå 2 av primärkapitalet, huruvida primärkapitalposten i väsentlig grad uppfyller kraven i artikel 93.1 b i direktiv 2009/138/EG, med beaktande av de särdrag som fastställts i artikel 93.2 i det direktivet.
(c) Om ett företag ansöker om klassificering som nivå 2 av primärkapitalet, huruvida primärkapitalposten i väsentlig grad uppfyller kraven i artikel 93.1 a och b i direktiv 2009/138/EG, med beaktande av de särdrag som fastställts i artikel 93.2 i det direktivet.
(d) Om ett företag ansöker om klassificering som nivå 3 av primärkapitalet, huruvida primärkapitalposten i väsentlig grad uppfyller kraven i artikel 93.1 b i direktiv 2009/138/EG, med beaktande av de särdrag som fastställts i artikel 93.2 i det direktivet.
(e) Rättslig verkställbarhet för kapitalbaspostens avtalsvillkor i alla relevanta jurisdiktioner.
(f) Om kapitalbasposten är fullständigt inbetald.
3. Poster i primärkapitalet som inte ingår i den förteckning över kapitalbasposter som anges i artiklarna 69, 72 och 76 ska endast klassificeras som nivå 1-kapital om de är fullständigt inbetalda.
4. Inkluderandet av kapitalbasposter som godkänts av tillsynsmyndigheten i enlighet med denna artikel ska omfattas av de kvantitativa begränsningar som anges i artikel 82.
AVSNITT 3
Krav för medräkning av kapitalbasmedel
Artikel 80
Separata fonder som kräver justering
1. En minskning av avstämningsreserven som avses i artikel 70.1 e ska krävas om kapitalbasposter inom en separat fond har en begränsad kapacitet att helt täcka förluster i den löpande verksamheten på grund av deras bristande överförbarhet inom försäkrings- eller återförsäkringsföretaget av något av följande skäl:
(a) Posterna kan endast användas för att täcka förluster på en bestämd del av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets försäkrings- eller återförsäkringsavtal.
(b) Posterna kan endast användas för att täcka förluster för vissa försäkringstagare eller förmånstagare.
(c) Posterna kan endast användas för att täcka förluster som uppstår från särskilda risker eller skulder.
2. De poster i kapitalbasen som avses i punkt 1 (i fortsättningen kallade ”begränsade kapitalbasposter”) ska inte inkludera värdet av framtida överföringar hänförliga till aktieägarna.
Artikel 81
Justering för separata fonder och matchningsjusteringsportföljer
1. Vid beräkningen av avstämningsreserven ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen minska det belopp med vilket tillgångar överskrider skulder, vilket avses i artikel 70, genom att jämföra följande belopp:
(a) De begränsade kapitalbasposterna i den separata fonden eller matchningsjusteringsportföljen.
(b) Det teoretiska solvenskapitalkravet för den separata fonden eller matchningsjusteringsportföljen.
Om försäkrings- eller återförsäkringsföretag beräknar solvenskapitalkravet med standardformeln ska det teoretiska solvenskapitalkravet beräknas i enlighet med artikel 217.
Om företaget beräknar solvenskapitalkravet med hjälp av en intern modell ska det teoretiska solvenskapitalkravet beräknas med hjälp av den interna modellen, som om företaget endast bedrev den verksamhet som ingår i den separata fonden eller matchningsjusteringsportföljen.
2. Genom undantag från punkt 1, där tillgångar, skulder och risker i en separat fond inte är materiella, får försäkrings- och återförsäkringsföretag minska avstämningsreserven med det sammanlagda beloppet för de begränsade kapitalbasposterna.
Artikel 82
Krav och gränsvärden för nivåerna 1, 2 och 3
1. För efterlevnaden av kapitalkravet ska de medräkningsbara beloppen av nivå 2- och nivå 3-poster omfattas av följande kvantitativa gränser:
(a) Det medräkningsbara nivå 1 kapitalet ska vara minst hälften av solvenskapitalkravet.
(b) Det medräkningsbara nivå 3-kapitalet ska vara mindre än 15 % av solvenskapitalkravet.
(c) Summan av de medräkningsbara beloppen för posterna på nivå 2 och 3 får inte överstiga 50 % av solvenskapitalkravet.
2. För efterlevnaden av minimikapitalkravet ska de medräkningsbara beloppen av nivå 2-poster omfattas av följande kvantitativa gränser:
(a) Det medräkningsbara nivå 1-kapitalet ska vara minst 80 % av minimikapitalkravet.
(b) Det medräkningsbara nivå 2-kapitalet får inte överstiga 20 % av minimikapitalkravet.
3. Inom det gränsvärde som anges i punkt 1 a och i punkt 2 a, ska summan av följande poster i primärkapitalet utgöra mindre än 20 % av det totala beloppet för posterna på nivå 1:
(a) Poster som avses i artikel 69 a iii.
(b) Poster som avses i artikel 69 a v.
(c) Poster som avses i artikel 69 b.
(d) Poster som ingår i primärkapitalet på nivå 1 enligt övergångsbestämmelserna i artikel 308b.9 i direktiv 2009/138/EG.
KAPITEL V
STANDARDFORMEL FÖR SOLVENSKAPITALKRAVET
AVSNITT 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 83
1. När beräkningen av en modul eller undergrupp i det primära solvenskapitalkravet baseras på effekten av ett visst scenario på försäkrings- och återförsäkringsföretagets primärkapital ska samtliga följande antaganden göras vid den beräkningen:
(a) Scenariot ändrar inte storleken på den riskmarginal som ingår i de försäkringstekniska avsättningarna.
(b) Scenariot ändrar inte värdet av uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
(c) Scenariot ändrar inte värdet av framtida diskretionära förmåner som ingår i de försäkringstekniska avsättningarna.
(d) Inga förvaltningsåtgärder vidtas av företaget enligt scenariot.
2. Beräkningen av försäkringstekniska avsättningar till följd av fastställandet av scenariots inverkan på primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som avses i punkt 1 får inte ändra värdet av framtida diskretionära förmåner, och den ska ta hänsyn till samtliga följande punkter:
(a) Framtida förvaltningsåtgärder efter scenariot, förutsatt att de uppfyller artikel 23 och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 d.
(b) Eventuella materiella negativa effekter av scenariot eller de förvaltningsåtgärder som avses i led a om försäkringstagarna skulle komma att utnyttja avtalade optioner.
3. Försäkrings- och återförsäkringsföretag får använda förenklade metoder för att beräkna försäkringstekniska avsättningar på grund av resultatet av beräkningen av inverkan av ett visst scenario som avses i punkt 1, förutsatt att den förenklade metoden inte leder till en felaktig beräkning av solvenskapitalkravet som kunde påverka beslutsfattande eller bedömning hos den som använder informationen om solvenskapitalkravet, om inte den förenklade beräkningen leder till ett solvenskapitalkrav som överskrider det solvenskapitalkrav som framgår av beräkningen med standardformeln.
4. Beräkningen av tillgångar och skulder som uppkommer som följd av beräkningen av inverkan av ett visst scenario som avses i punkt 1 ska beakta konsekvenserna av scenariot på värdet av alla relevanta riskreducerande instrument som innehas av de företag som uppfyller kraven i artiklarna 209–215.
5. Om scenariot skulle leda till en ökning av försäkrings- och återförsäkringsföretagets primärkapital ska beräkningen av den modulen eller undergruppen baseras på antagandet att ett scenario inte har någon inverkan på primärkapitalet.
Artikel 84
1. Solvenskapitalkravet ska beräknas på grundval av var och en av de underliggande tillgångarna i företag med kollektiva investeringar och andra investeringar i form av fonder (genomlysningsmetoden).
2. Genomlysningsmetoden som anges i punkt 1 ska också tillämpas på följande:
(a) Indirekta exponeringar för marknadsrisk förutom för företag med kollektiva investeringar och paketerade investeringar i form av fonder.
(b) Indirekt exponering mot teckningsrisk.
(c) Indirekt exponering för motpartsrisk.
3. Solvenskapitalkravet får beräknas på grundval av den eftersträvade underliggande tillgångsallokeringen i företaget med kollektiva investeringar eller fonden när genomlysningsmetoden inte kan tillämpas på företag medkollektiva investeringar eller investeringar i form av fonder. En förutsättning för detta är att den eftersträvade portföljfördelningen är tillgänglig för företaget på den detaljnivå som krävs för beräkning av samtliga relevanta undergrupper och scenarier i standardformeln och de underliggande tillgångarna förvaltas enligt denna eftersträvade portföljfördelning. I syfte att utföra den beräkningen får gruppering av data användas förutsatt att de tillämpas på ett försiktigt sätt och inte avser mer än högst 20 % av det totala värdet av de tillgångar som innehas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.
4. Punkt 2 ska inte gälla för investeringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG.
Artikel 85
Villkoren för en kategorisering av regionala eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter ska vara att det inte föreligger någon skillnad i risk mellan exponeringar mot dessa och exponeringar mot den centrala myndigheten på grund av de förras specifika intäktshöjande befogenheter och det förekommer särskilda institutionella arrangemang som minskar risken för fallissemang.
Artikel 86
Utan hinder av artikel 210.2 får försäkrings- eller återförsäkringsföretag beakta den riskreducerande tekniken i beräkningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln om de överför teckningsrisk med användning av återförsäkringsavtal eller specialföretag som omfattas av materiella basrisker från valutamismatch mellan teckningsrisken och den riskreducerande tekniken förutsatt att den riskreducerande tekniken uppfyller kraven i artiklarna 209, 210.1, 210.3, 210.4 och 211 och beräkningen görs enligt följande:
(a) Valutans basrisk som härrör från en valutamismatch mellan teckningsrisken och den riskreducerande tekniken ska tas med i relevant teckningsriskmodul, undergrupp eller scenario i standardformeln på en så detaljerad nivå som möjligt genom att lägga till 25 % av skillnaden mellan följande till de kapitalkrav som beräknas i enlighet med den relevanta modulen eller undergruppen eller det relevanta scenariot:
i) Det hypotetiska kapitalkravet för den relevanta teckningsriskmodulen eller undergruppen eller det scenario som skulle följa av en samtidig förekomst av det scenario som anges i artikel 188.
ii) Kapitalkravet för relevant teckningsriskmodul, undergrupp eller scenario.
(b) Om den riskreducerande tekniken omfattar mer än en modul och undergrupp eller flera olika scenarier ska beräkningen som avses i led a göras för de olika modulerna, undergrupperna och scenarierna. Det kapitalkrav som följer av dessa beräkningar får inte överstiga 25 % av kapaciteten för icke-proportionella återförsäkringsavtal eller specialföretag.
Artikel 87
Det primära solvenskapitalkravet ska innehålla en riskmodul för immateriell tillgångsrisk och ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan, Corri,j , SCRi och SCRj anges på det sätt som anges i punkt 1 i bilaga IV till direktiv 2009/138/EG,
(b) SCRintangibles betecknar kapitalkravet för immateriell tillgångsrisk som avses i artikel 203.
Artikel 88
Proportionalitet
1. Vid tillämpningen av artikel 109 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag avgöra om den förenklade beräkningen står i proportion till riskernas art, omfattning och komplexitet genom att genomföra en utvärdering som omfattar samtliga följande punkter:
(a) En bedömning av arten och omfattningen av och komplexiteten hos riskerna i det företag som omfattas av den relevanta modulen eller undergruppen.
(b) En utvärdering i antingen kvalitativa eller kvantitativa termer, vilket som är lämpligast, av felet som infördes i den förenklade metodens resultat på grund av avvikelser mellan
i) de antaganden som ligger till grund för metoden i förhållande till riskerna, och
ii) resultaten från bedömningen enligt led a.
2. En förenklad beräkning ska inte anses stå i proportion till arten och omfattningen av och komplexiteten hos riskerna om felet som avses i punkt 2 b leder till en felaktig uppgift för solvenskapitalkravet som skulle kunna påverka den avsedda användarens beslutsprocess eller bedömning av uppgifterna avseende solvenskapitalkravet, såvida inte den förenklade beräkningen leder till ett solvenskapitalkrav som överstiger det solvenskapitalkrav som är ett resultat av den normala beräkningen.
Artikel 89
Allmänna bestämmelser om förenklingar för captivebolag
Captivebolag för försäkring eller återförsäkring enligt artikel 13.2 och 13.5 i direktiv 2009/138/EG får använda de förenklade beräkningar som anges i artiklarna 90, 103, 105 och 106 i denna förordning, om kraven i artikel 88 i denna förordning och följande villkor är uppfyllda:
(a) När det gäller försäkringsförpliktelserna för captivebolaget för försäkring eller captivebolaget för återförsäkring är alla försäkrade och förmånstagare juridiska personer i den grupp som captivebolaget för försäkring eller captivebolaget för återförsäkring ingår i.
(b) När det gäller återförsäkringsförpliktelserna för captivebolaget för försäkring eller captivebolaget för återförsäkring är alla försäkrade och förmånstagare enligt de försäkringsavtal som ligger bakom återförsäkringsförpliktelserna för juridiska personer i gruppen som captivebolaget för försäkring eller captivebolaget för återförsäkring ingår i.
(c) Försäkringsförpliktelserna och de försäkringsavtal som ligger till grund för återförsäkringsförpliktelserna för captivebolaget för försäkring eller captivebolaget för återförsäkring avser inte någon obligatorisk ansvarsförsäkring.
Artikel 90
Förenklad beräkning för captivebolag för försäkring eller återförsäkring av kapitalkravet för premie- och reservrisker inom skadeförsäkring
1. Om artiklarna 88 och 89 efterlevs får captivebolaget för försäkring och captivebolaget för återförsäkring beräkna kapitalkravet för premie- och reservrisker inom skadeförsäkring enligt följande formel:
,
där s omfattar alla segment som anges i bilaga II.
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska kapitalkravet för premie- och reservrisker inom skadeförsäkring för ett visst segment s som anges i bilaga II beräknas enligt följande formel:
där
(a) V(prem,s) betecknar volymmåttet för premierisken för segment s som beräknas i enlighet med artikel 116.3,
(b) V(res,s) betecknar volymmåttet för reservrisken för ett segment som beräknas i enlighet med artikel 116.6.
Artikel 91
Förenklad beräkning av kapitalkravet för dödsfallsrisken inom livförsäkring
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för dödsfallsrisken inom livförsäkring enligt följande formel:
där, med avseende på försäkrings- och återförsäkringsavtal med en positiv risksumma
(a) CAR betecknar den totala risksumman, dvs. summan av det som är högst av noll och skillnaden mellan följande belopp för samtliga avtal:
i) summan av
— det belopp som ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag skulle betala i händelse av dödsfall hos personer som är försäkrade enligt avtalet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, och
— det förväntade nuvärdet av de belopp som inte täcks i led i som företaget skulle betala i framtiden vid omedelbar död hos personer som är försäkrade enligt avtalet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,
ii) den bästa skattningen av motsvarande skyldigheter efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,
(b) q betecknar den förväntade genomsnittliga dödligheten för de försäkrade under de närmaste tolv månaderna viktade med det försäkrade beloppet,
(c) n betecknar den modifierade durationen i år av betalningar som ska utbetalas vid dödsfall, som ingår i den bästa skattningen,
(d) ik betecknar den årliga spoträntan för löptid k för de riskfria räntesatserna för relevanta durationer som avses i artikel 43.
Artikel 92
Förenklad beräkning av kapitalkravet för livsfallsrisk
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för livsfallsrisken enligt följande formel:
där, när det gäller de försäkringar som avses i artikel 138.2
(a) q betecknar den förväntade genomsnittliga dödligheten för de försäkrade under de närmaste tolv månaderna viktade med det försäkrade beloppet,
(b) n betecknar den modifierade durationen i år av betalningar som ska utbetalas vid dödsfall, som ingår i den bästa skattningen,
(c) BElong betecknar den bästa skattningen av åtagandena som omfattas av livsfallsrisk.
Artikel 93
Förenklad beräkning av kapitalkravet för invaliditets- och sjukrisk
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för invaliditets- och sjukrisk enligt följande formel:
SCRdisability-morbidity = |
|
där, med avseende på försäkrings- och återförsäkringsavtal med en positiv risksumma
(a) CAR1 betecknar den totala risksumman, dvs. summan av det som är högst av noll och differensen mellan följande belopp för samtliga avtal:
i) summan av
— det belopp som ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag skulle betala i händelse av dödsfall eller invaliditet hos personer som är försäkrade enligt avtalet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,
— det förväntade nuvärdet av de belopp som inte täcks i led i som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget skulle betala i framtiden vid omedelbar död eller invaliditet hos personer som är försäkrade enligt avtalet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,
ii) den bästa skattningen av motsvarande skyldigheter efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,
(b) CAR2 betecknar den totala risksumman enligt definitionen i punkt 1 efter tolv månader,
(c) d1 betecknar det förväntade genomsnittliga invaliditets- och sjuklighetstalet under de följande tolv månaderna viktade med den försäkrade summan,
(d) d2 betecknar den förväntade genomsnittliga invaliditets- och sjuklighetstalet under de tolv månaderna efter de närmaste tolv månaderna viktade med försäkringsbeloppet,
(e) n betecknar den modifierade durationen för betalningar för invaliditet-sjuklighet som ingår i den bästa skattningen,
(f) t betecknar antalet förväntade avslutanden under de kommande tolv månaderna,
(g) BEdis betecknar den bästa skattningen av åtaganden som omfattas av invaliditets- och sjukrisk.
Artikel 94
Förenklad beräkning av kapitalkravet för driftskostnadsrisk vid livförsäkring
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för driftskostnadsrisk vid livförsäkring enligt följande formel:
där
(a) EI betecknar utgifterna för livförsäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser andra än sjukförsäkrings- och sjukåterförsäkringsförpliktelser under det senaste året,
(b) n betecknar den modifierade durationen i år av kassaflöden i den bästa skattningen av dessa förpliktelser,
(c) i betecknar den vägda genomsnittliga inflationstakt som ingår i beräkningen av bästa skattning av dessa förpliktelser, där viktningen grundas på nuvärdet av kostnader som beaktas vid beräkningen av bästa skattning för befintliga förpliktelser på livförsäkringsområdet.
Artikel 95
Förenklad beräkning av kapitalkravet för varaktiga förändringar av annullationsrisk
1. Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för risken för en permanent ökning av andelen annullationer enligt följande formel:
där
(a) lup betecknar den högsta genomsnittliga andelen annullationer med positiv återköpsbelastning (surrender strain) och 67 %,
(b) nup betecknar den genomsnittliga tiden i år under vilken försäkringar med positiv återköpsbelastning avvecklas,
(c) Sup betecknar summan av de positiva återköpsbelastningarna.
2. Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för risken för en permanent minskning av andelen annullationer enligt följande formel:
där
(a) ldown betecknar den högsta genomsnittliga andelen annullationer med negativ återköpsbelastning (surrender strain) och 40 %,
(b) ndown betecknar den genomsnittliga tiden i år under vilken försäkringar med negativ återköpsbelastning avvecklas,
(c) Sdown betecknar summan av de negativa återköpsbelastningarna.
3. Återköpsbelastningen för en försäkring som avses i punkterna 1 och 2 utgörs av skillnaden mellan följande:
(a) Det belopp som för närvarande betalas av försäkringsföretaget vid försäkringstagarens avbrytande, minus eventuella belopp som kan återkrävas från försäkringstagare eller försäkringsförmedlare.
(b) De försäkringstekniska avsättningarnas storlek utan riskmarginal.
Artikel 96
Förenklad beräkning av kapitalkravet för katastrofrisker inom livförsäkring
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för katastrofrisker inom livförsäkring enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla typer av försäkringar med positiv risksumma,
(b) CARi betecknar risksumman för försäkring i, dvs. det som är högst av noll och skillnaden mellan följande belopp:
i) summan av
— det belopp som ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag skulle betala i händelse av dödsfall hos personer som är försäkrade enligt avtalet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, och
— det förväntade nuvärdet av de belopp som inte täcks i led i som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget skulle betala i framtiden vid omedelbar död hos personer som är försäkrade enligt avtalet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag.
ii) Den bästa skattningen av motsvarande åtaganden efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag.
Artikel 97
Förenklad beräkning av kapitalkravet för dödsfallsrisk inom sjukförsäkring
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för dödsfallsrisk inom sjukförsäkring enligt följande formel:
där, med avseende på försäkrings- och återförsäkringsavtal med en positiv risksumma
(a) CAR betecknar den totala risksumman, dvs. summan för varje avtal av det som är högst av noll och differensen mellan följande belopp:
i) summan av
— det belopp som ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag skulle betala i händelse av dödsfall hos personer som är försäkrade enligt avtalet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, och
— det förväntade nuvärdet av de belopp som inte täcks i led i som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget skulle betala i framtiden vid omedelbar död hos personer som är försäkrade enligt avtalet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,
ii) den bästa skattningen av motsvarande skyldigheter efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,
(b) q betecknar den förväntade genomsnittliga dödligheten för de försäkrade under de närmaste tolv månaderna viktad med det försäkrade beloppet,
(c) n betecknar den modifierade durationen i år av betalningar som ska utbetalas vid dödsfall, som ingår i den bästa skattningen,
(d) ik betecknar den årliga spoträntan för löptid k för de riskfria räntesatserna för relevanta durationer som avses i artikel 43.
Artikel 98
Förenklad beräkning av kapitalkravet för livsfallsrisk inom sjukförsäkring
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för livsfallsrisk inom sjukförsäkring med förenklad beräkning enligt följande formel:
där, när det gäller de försäkringar som avses i artikel 138.2
(a) q betecknar den förväntade genomsnittliga dödligheten för de försäkrade under de närmaste tolv månaderna viktade med det försäkrade beloppet,
(b) n betecknar den modifierade durationen i år av betalningar som ska utbetalas vid dödsfall, som ingår i den bästa skattningen,
(c) BElong betecknar den bästa skattningen av åtagandena som omfattas av livsfallsrisk.
Artikel 99
Förenklad beräkning av kapitalkravet för kostnader inom invaliditets- och sjukrisk
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för kostnader inom invaliditets- och sjukrisk enligt följande formel:
där
(a) MP betecknar beloppet av sjukvårdsutbetalningar under det sista året för försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser avseende vårdkostnader under det senaste året,
(b) n betecknar den modifierade durationen i år av kassaflöden i den bästa skattningen av dessa förpliktelser,
(c) i betecknar den genomsnittliga inflationstakten för sjukvårdsutbetalningar som ingår i beräkningen av bästa skattning av dessa förpliktelser, där viktningen grundas på nuvärdet av sjukvårdsbetalningar som ingår i beräkningen av bästa skattning av dessa förpliktelser.
Artikel 100
Förenklad beräkning av kapitalkravet för inkomstskydd vid invaliditets- och sjukrisk
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för inkomstskydd vid invaliditets- och sjukrisk enligt följande formel:
SCRincome-protection-disability-morbidity = |
|
där, med avseende på försäkrings- och återförsäkringsavtal med en positiv risksumma
(a) CAR1 betecknar den totala risksumman, dvs. summan av det som är högst av noll och skillnaden mellan följande belopp för samtliga avtal:
i) summan av
— det belopp som ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag skulle betala i händelse av dödsfall eller invaliditet hos personer som är försäkrade enligt avtalet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,
— det förväntade nuvärdet av de belopp som inte täcks i lstrecksatsen ovan som företaget skulle betala i framtiden vid omedelbar död eller invaliditet hos personer som är försäkrade enligt avtalet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,
ii) den bästa skattningen av motsvarande skyldigheter efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,
(b) CAR2 betecknar den totala risksumman enligt definitionen i punkt a efter tolv månader,
(c) d1 betecknar de förväntade genomsnittliga invaliditets- och sjuklighetstalen under de följande tolv månaderna viktade med det försäkrade beloppet,
(d) d2 betecknar de förväntade genomsnittliga invaliditets- och sjuklighetstalen under de tolv månaderna efter de närmaste tolv månaderna, viktad med försäkringsbeloppet,
(e) n betecknar den modifierade durationen för betalningar för invaliditet-sjuklighet som ingår i den bästa skattningen,
(f) t betecknar antalet förväntade avslutanden under de kommande tolv månaderna,
(g) BEdis betecknar den bästa skattningen av skyldigheter som omfattas av invaliditets- och sjukrisk.
Artikel 101
Förenklad beräkning av kapitalkravet för kostnadsrisk inom sjukförsäkring
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för kostnadsrisk inom sjukförsäkring enligt följande formel:
där
(1) EI betecknar driftskostnaderna för sjukförsäkrings- och återförsäkringsförpliktelser under det senaste året,
(2) n betecknar den modifierade durationen i år av kassaflöden i den bästa skattningen av dessa förpliktelser,
(3) i betecknar den vägda genomsnittliga inflationstakten som ingår i beräkningen av bästa skattning av dessa förpliktelser, viktad med nuvärdet av kostnader som beaktas vid beräkningen av bästa skattning för befintliga förpliktelser på sjukförsäkringsområdet.
Artikel 102
Förenklad beräkning av kapitalkravet för annullationsrisk inom SLT sjukförsäkring
1. Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för risken för en permanent ökning av andelen annullationer som avses i artikel 159.1 a enligt följande formel:
där
(a) lup betecknar den högsta genomsnittliga andelen annullationer med positiv återköpsbelastning (surrender strain) och 83 %,
(b) nup betecknar den genomsnittliga tiden i år under vilken försäkringar med positiv återköpsbelastning avvecklas,
(c) Sup betecknar summan av de positiva återköpsbelastningarna.
2. Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för risken för en permanent minskning av andelen annullationer som avses i artikel 159.1 b enligt följande formel:
där
(a) ldown betecknar den genomsnittliga andelen av annullationer för försäkringar med negativ återköpsbelastning,
(b) ndown betecknar den genomsnittliga tiden i år under vilken försäkringar med negativ återköpsbelastning avvecklas,
(c) Sdown betecknar summan av de negativa återköpsbelastningarna.
3. Återköpsbelastningen för en försäkring som avses i punkterna 1 och 2 utgörs av skillnaden mellan följande:
(a) Det belopp som för närvarande betalas av försäkringsföretaget vid försäkringstagarens avbrytande, minus eventuella belopp som kan återkrävas från försäkringstagare eller försäkringsförmedlare.
(b) De försäkringstekniska avsättningarnas storlek utan riskmarginal.
Artikel 103
Förenklad beräkning av kapitalkravet för ränterisk för captivebolag för försäkring eller återförsäkring
1. Om artiklarna 88 och 89 efterlevs får captivebolag för försäkring och captivebolag för återförsäkring beräkna kapitalkravet för ränterisken som avses i artikel 165 enligt följande:
(a) Summan för varje valuta av kapitalkraven för risken för en ökning i de durationsberoende räntesatserna som anges i punkt 2 i denna artikel.
(b) Summan för varje valuta av kapitalkraven för risken för en minskning av de durationsberoende räntesatserna som anges i punkt 3 i denna artikel.
2. Vid tillämpning av punkt 1 a ska kapitalkravet för risken för en ökning i de durationsberoende räntesatserna för en viss valuta beräknas enligt följande formel:
där
(a) första summan omfattar alla durationer i som anges i punkt 4 i denna artikel,
(b) MVALi betecknar värdet i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG av tillgångar minus skulder andra än försäkringstekniska avsättningar för betalningsperiod i,
(c) duri betecknar den förenklade durationen under betalningsperiod i,
(d) ratei betecknar den relevanta riskfria räntenivån för den förenklade durationen under betalningsperiod i,
(e) stress(i,up) betecknar den relativa uppåtgående stressen på räntan för den förenklade durationen under betalningsperiod i,
(f) den andra summan omfattar alla klasser som anges i bilaga I till denna förordning,
(g) BElob betecknar bästa skattningen för klassen lob,
(h) durlob betecknar den modifierade durationen för bästa skattning i klassen lob,
(i) ratelob betecknar den relevanta riskfria räntenivån för den modifierade durationen i klassen lob,
(j) stress(lob,up) betecknar den relativa uppåtgående stressen på räntan för den modifierade durationen durlob .
3. Vid tillämpning av punkt 1 b i denna artikel ska kapitalkravet för risken för en minskning i de durationsberoende räntesatserna för en viss valuta beräknas enligt följande formel:
där
(a) första summan omfattar alla löptider i som anges i punkt 4,
(b) MVALi betecknar värdet i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG av tillgångar minus skulder andra än försäkringstekniska avsättningar för betalningsperiod i,
(c) duri betecknar den förenklade durationen under betalningsperiod i,
(d) ratei betecknar den relevanta riskfria räntenivån för den förenklade durationen under betalningsperiod i,
(e) stress(i,down) betecknar den relativa nedåtgående stressen på räntan för förenklad duration under betalningsperiod i,
(f) den andra summan omfattar alla klasser som anges i bilaga I till denna förordning,
(g) BElob betecknar bästa skattningen för klassen lob,
(h) durlob betecknar den modifierade durationen för bästa skattning i klassen lob;
(i) ratelob betecknar den relevanta riskfria räntenivån för den modifierade durationen i klassen lob,
(j) stress(lob, down) betecknar den relativa nedåtgående stressen på räntan för den modifierade durationen durlob .
4. De betalningsperioder I och den förenklade duration duri som avses i punkterna 2 a och c samt i punkterna 3 a och c ska vara följande:
(a) Under betalningsperioder upp till ett år ska den förenklade durationen vara 0,5 år.
(b) Under betalningsperioder mellan ett och tre år ska den förenklade durationen vara två år.
(c) Under betalningsperioder mellan tre och fem år ska den förenklade durationen vara fyra år.
(d) För betalningsperioder mellan fem och tio år ska den förenklade durationen vara sju år.
(e) För betalningsperioder på över tio år ska den förenklade durationen vara tolv år.
Artikel 104
Förenklad beräkning för spreadrisk när det gäller obligationer och lån
1. Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna kapitalkravet för spreadrisken som avses i artikel 176 i denna förordning enligt följande formel:
där
(a) SCRbonds betecknar kapitalkravet för spreadrisk när det gäller obligationer och lån,
(b) MV bonds betecknar värdet i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG av de tillgångar som omfattas av kapitalkravet för spreadrisk när det gäller obligationer och lån,
(c) %MVi bonds betecknar den andel av portföljen av tillgångar som omfattas av ett kapitalkrav för spreadrisk när det gäller obligationer och lån med kreditkvalitetssteg i, där en kreditvärdering från ett utsett ratinginstitut kan användas för dessa tillgångar,
(d) %MV bonds norating betecknar den andel av portföljen av tillgångar som omfattas av ett kapitalkrav för spreadrisk när det gäller obligationer och lån för vilka det saknas kreditbetyg från ett utsett ratinginstitut,
(e) duri och durnorating betecknar den modifierade durationen i år för de tillgångar som omfattas av ett kapitalkrav för spreadrisk när det gäller obligationer och lån där ingen kreditvärdering från ett utsett ratinginstitut finns tillgänglig,
(f) stressi betecknar en funktion av kreditkvalitetssteg i och av den modifierade durationen uttryckt i år för de tillgångar som omfattas av ett kapitalkrav för spreadrisk när det gäller obligationer och lån med kreditkvalitetssteg i som anges i punkt 2,
(g) ΔLiabul
betecknar ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna minus riskmarginalen för försäkringar där försäkringstagaren står för investeringsrisken med inbäddade optioner och garantier som skulle bli följden av en omedelbar minskning av värdet på de tillgångar för vilka kapitalkravet för spreadrisk för obligationer på:
.
2. stressi
som avses i punkt 1 f ska för varje kreditkvalitetssteg i vara lika med
, där duri
är den modifierade durationen uttryckt i år för de tillgångar som omfattas av ett kapitalkrav för spreadrisk när det gäller obligationer och lån med kreditkvalitetssteg i, och bi
fastställs i enlighet med följande tabell:
Kreditkvalitetssteg i |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
bi |
0,9 % |
1,1 % |
1,4 % |
2,5 % |
4,5 % |
7,5 % |
7,5 % |
3. durnorating som avses i punkt 1 e och duri som avses i punkt 2 ska inte vara lägre än ett år.
Artikel 105
Förenklad beräkning för captivebolag för försäkring eller återförsäkring av kapitalkravet för spreadrisk när det gäller obligationer och lån
Om artiklarna 88 och 89 efterlevs för captivebolag för försäkring eller återförsäkring utgår beräkningen av kapitalkravet för spreadrisken i artikel 176 från antagandet att alla tillgångar hänförs till kreditkvalitetssteg 3.
Artikel 106
Förenklad beräkning av kapitalkrav för koncentrationsrisk inom marknadsrisk för captivebolag för försäkring eller återförsäkring
Om artiklarna 88 och 89 efterlevs får captivebolag för försäkring eller återförsäkring använda samtliga följande antaganden vid beräkning av kapitalkravet för koncentrationsrisk:
(1) Interna avtal om poolning av tillgångar hos captivebolag för försäkring eller återförsäkring kan undantas från den beräkningsgrund som anges i artikel 184.2 i den mån det finns juridiskt bindande avtal som säkerställer att skulderna hos captivebolaget för försäkring eller återförsäkring kommer att uppvägas av de interna exponeringar det innehar mot andra enheter i gruppen.
(2) Det relativa gränsvärde för extra exponering som avses i artikel 184.1 c ska vara 15 % för följande exponeringar mot en enskild motpart:
(a) Exponeringar mot kreditinstitut som inte tillhör samma grupp och som hänförts till kreditkvalitetssteg 2.
(b) Exponeringar mot företag i gruppen som hanterar kontanter från captivebolaget för försäkring eller återförsäkring som har hänförts till kreditkvalitetssteg 2.
Artikel 107
Förenklad beräkning av den riskreducerande effekten av återförsäkringsavtal eller värdepapperisering
1. Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- eller återförsäkringsföretag beräkna den riskreducerande effekten på teckningsrisken av återförsäkringsarrangemang eller värdepapperisering enligt artikel 196 enligt följande formel:
där
(a) RMre,all betecknar den riskreducerande effekten på teckningsrisken av återförsäkringsarrangemang och värdepapperiseringar för alla motparter, beräknat i enlighet med punkt 2,
(b) Recoverablesi betecknar bästa skattning av de belopp som kan återkrävas från återförsäkringsarrangemang eller värdepapperisering och motsvarande gäldenär för motpart i, och Recoverablesall betecknar bästa skattning av de belopp som kan återkrävas från återförsäkringsarrangemang eller värdepapperisering och motsvarande gäldenärer för alla motparter.
2. Den riskreducerande effekten på teckningsrisken av återförsäkringsarrangemang och värdepapperiseringar för alla motparter som avses i punkt 1 utgörs av skillnaden mellan följande kapitalkrav:
(a) Försäkrings- eller återförsäkringsföretagets hypotetiska kapitalkrav för teckningsrisken om inga återförsäkringsarrangemang och värdepapperiseringar existerar.
(b) Försäkrings- eller återförsäkringsföretagets kapitalkrav för teckningsrisken.
Artikel 108
Förenklad beräkning av den riskreducerande effekten för proportionella återförsäkringsarrangemang
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- eller återförsäkringsföretag beräkna den riskreducerande effekten på teckningsrisken j av ett proportionellt återförsäkringsarrangemang från motpart i enligt artikel 196 enligt följande formel:
där
(a) BE betecknar den bästa skattningen av åtaganden utan avdrag för belopp som kan återkrävas,
(b) Recoverablesi betecknar bästa skattning av de belopp som kan återkrävas från det proportionella återförsäkringsarrangemanget och motsvarande gäldenärer för motpart i,
(c) Recoverablesall betecknar bästa skattning av de belopp som kan återkrävas från det proportionella återförsäkringsarrangemanget och motsvarande gäldenärer för alla motparter,
(d) SCRj betecknar försäkrings- eller återförsäkringsföretagets kapitalkrav för teckningsrisk j.
Artikel 109
Förenklade beräkningar för poolningsavtal
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- eller återförsäkringsföretag använda följande förenklade beräkningar vid tillämpning av artiklarna 193, 194 och 195:
(a) Bästa skattning enligt artikel 194.1 d kan beräknas enligt följande formel:
där BEU betecknar bästa skattning av skulden som företaget överlåter till poolningsarrangemanget med avdrag för eventuella belopp som återförsäkrats hos motparter utanför poolningsarrangemanget.
(b) Bästa skattning enligt artikel 195 c kan beräknas enligt följande formel:
där BECEP anger bästa skattning av skulden som poolen överlåter till den externa motparten i förhållande till den risk som företaget överlåter till poolen.
(c) Den riskreducerande effekt som anges i artikel 195 d kan beräknas enligt följande formel:
där
i) BECE betecknar bästa skattning av skulden som poolningsarrangemanget som helhet överlåter till den externa motparten,
ii) ΔRMCEP betecknar bidragen från alla externa motparter till poolningsarrangemangets riskreducerande effekt på företagets teckningsrisk.
(d) Motparterna som är poolmedlemmar och motparter utanför poolen kan grupperas enligt kreditbetygen från ett utsett ratinginstitut, under förutsättning att det finns separata grupper för att sammanföra poolningsexponeringar av typerna A, B och C.
Artikel 110
Förenklad beräkning – gruppering av exponeringar mot enskild motpart
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- eller återförsäkringsföretag beräkna den förlust vid fallissemang som fastställts i artikel 192 för en viss grupp av exponeringar mot en enskild motpart. I sådana fall ska gruppen av exponeringar mot en enskild motpart tilldelas den sannolikhet för fallissemang som motsvarar den högsta sannolikhet för fallissemang som tilldelats någon av exponeringarna mot en enskild motpart som ingår i gruppen i enlighet med artikel 199.
Artikel 111
Förenklad beräkning av den riskreducerande effekten
Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- eller återförsäkringsföretag beräkna den riskreducerande effekten på tecknings- och marknadsrisken av återförsäkringsarrangemang, värdepapperisering eller derivat som avses i artikel 196 som skillnaden mellan följande kapitalkrav:
(a) Summan av det hypotetiska kapitalkravet för undergrupper i tecknings- och marknadsriskmodulerna för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som påverkas av den riskreducerande tekniken, som om återförsäkringsarrangemanget, värdepapperiseringen eller derivatet inte existerar.
(b) Summan av kapitalkraven för undergrupperna i tecknings- och marknadsriskmodulerna för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som påverkas av den riskreducerande tekniken.
Artikel 112
Förenklad beräkning av det riskjusterade värdet på säkerheter för att beakta den ekonomiska effekten av säkerheter
1. Om artikel 88 i denna förordning efterlevs, och om såväl det motpartskrav som det tredjepartskrav som anges i artikel 197.1 uppfylls, får försäkrings- eller återförsäkringsföretag vid tillämpning av artikel 197 beräkna det riskjusterade värdet av en säkerhet som tillhandahålls i enlighet med artikel 1.27 b som 85 % av värdet av de tillgångar som innehas som säkerhet, värderade i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
2. Om artiklarna 88 och 214 i denna förordning efterlevs, och om det motpartskrav som avses i artikel 197.1 uppfylls och det tredjepartskrav som avses i artikel 197.1 inte är uppfyllt, får försäkrings- eller återförsäkringsföretag vid tillämpning av artikel 197 beräkna det riskjusterade värdet för en säkerhet som tillhandahålls i enlighet med artikel 1.27 b som 75 % av värdet av de tillgångar som innehas som säkerhet, värderade i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
Artikel 113
Vid beräkning av kapitalkravet för teckningsrisk vid skadeförsäkring samt teckningsrisk vid livförsäkring och sjukförsäkring ska försäkrings- och återförsäkringsföretag tillämpa
(a) riskmodulen för skadeförsäkring avseende skadeförsäkrings- och skadeåterförsäkringsförpliktelser som inte är sjukförsäkrings- och sjukåterförsäkringsförpliktelser,
(b) riskmodulen för livförsäkring avseende livförsäkrings- och livåterförsäkringsförpliktelser som inte är sjukförsäkrings- och sjukåterförsäkringsförpliktelser,
(c) riskmodulen för sjukförsäkringar avseende sjukförsäkrings- och sjukåterförsäkringsförpliktelser.
AVSNITT 2
Riskmodulen för skadeförsäkring
Artikel 114
Riskmodulen för skadeförsäkring
1. Riskmodulen för skadeförsäkring ska bestå av följande undergrupper:
(a) Undergruppen för premie- och reservrisk vid skadeförsäkring som avses i artikel 105.2 a tredje stycket i direktiv 2009/138/EG.
(b) Undergruppen för katastrofrisk vid skadeförsäkring som avses i artikel 105.2 b tredje stycket i direktiv 2009/138/EG.
(c) Undergruppen för annullationsrisk vid skadeförsäkring.
2. Kapitalkravet för skadeförsäkringsrisk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer (i,j) av de undergrupper som anges i punkt 1,
(b) CorrNL(i,j) betecknar korrelationskoefficienten för teckningsrisk för undergrupperna i och j,
(c) SCRi och SCRj betecknar kapitalkraven för riskundergrupperna i och j.
3. Den korrelationskoefficient CorrNL(i,j) som anges i punkt 2 avser den post som anges i rad i och i kolumn j i följande korrelationsmatris:
j i |
Skadeförsäkring, premie och reserv |
Skadeförsäkring, katastrof |
Skadeförsäkring, annullation |
Skadeförsäkring, premie och reserv |
1 |
0,25 |
0 |
Skadeförsäkring, katastrof |
0,25 |
1 |
0 |
Skadeförsäkring, annullation |
0 |
0 |
1 |
Artikel 115
Undergruppen för premie- och reservrisk vid skadeförsäkring
Kapitalkravet för premie- och reservrisk vid skadeförsäkring ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) σ nl betecknar standardavvikelsen för premie- och reservrisk inom skadeförsäkring som fastställs i enlighet med artikel 117,
(b) V nl betecknar volymmåttet för premie- och reservrisk inom skadeförsäkring som fastställs i enlighet med artikel 116.
Artikel 116
Volymmått för premie- och reservrisker inom skadeförsäkring
1. Volymmåttet för premie- och reservrisk inom skadeförsäkring ska vara lika med summan av volymmåtten för premie- och reservrisk för de segment som anges i bilaga II.
2. För alla segment som anges i bilaga II ska volymmåttet för ett visst segment s beräknas enligt följande formel:
där
(a) V(prem,s) betecknar volymmåttet för premierisken för segment s,
(b) V(res,s) betecknar volymmåttet för reservrisken för segment s,
(c) DIVs betecknar faktorn för geografisk diversifiering av segment s.
3. För alla segment som anges i bilaga II ska volymmåttet för premierisken för ett visst segment s beräknas enligt följande formel:
där
(a) Ps betecknar en skattning av de premier som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segmentet s under de kommande tolv månaderna,
(b) P(last,s) betecknar de premier som intjänats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s under de senaste tolv månaderna,
(c) FP(existing,s) betecknar det förväntade nuvärdet för premierna som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s efter de kommande tolv månaderna för befintliga avtal,
(d) FP(future,s) betecknar det förväntade nuvärdet för premierna som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s för avtal där det första redovisningstillfället infaller under de följande tolv månaderna men utan de premier som ska intjänas under de tolv månaderna efter första redovisningstillfället.
4. För alla segment i bilaga II får försäkrings- och återförsäkringsföretag, som ett alternativ till den beräkning som anges i punkt 3 i denna artikel, välja att beräkna volymmåttet för premierisken för ett visst segment s enligt följande formel:
under förutsättning att samtliga följande omständigheter råder:
(a) Förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan i försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har beslutat att dess premieintäkter i segmentet s under de närmaste tolv månaderna inte kommer att överskrida Ps .
(b) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har upprättat effektiva kontrollmekanismer för att säkerställa att de gränsvärden för premieintäkter som avses i led a är uppfyllda.
(c) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har underrättat sin tillsynsmyndighet om det beslut som avses i led a och skälen för detta.
När denna beräkning görs ska begreppen Ps , FP(existing,s) och FP(future,s) betecknas i enlighet med punkt 3 a, c och d.
5. För de beräkningar som anges i punkterna 3 och 4 ska premierna anges netto efter avdrag för premier för återförsäkringsavtal. Följande premier för återförsäkringsavtal får inte dras av:
(a) Premier i samband med händelser som inte rör försäkringen eller betalda försäkringskrav som inte beaktas i de kassaflöden som anges i artikel 41.3.
(b) Premier för återförsäkringsavtal som inte uppfyller kraven i artiklarna 209, 210, 211 och 213.
6. För alla segment som anges i bilaga II ska volymmåttet för reservrisken för ett visst segment motsvara den bästa skattningen av avsättningarna för oreglerade försäkringsfall för segmentet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, förutsatt att återförsäkringsavtalen eller specialföretagen uppfyller kraven i artiklarna 209, 210, 211 och 213. Volymmåttet får inte vara negativt.
7. För alla segment som anges i bilaga II ska standardfaktorn för geografisk diversifiering för ett visst segment endera vara 1 eller beräknas i enlighet med bilaga III.
Artikel 117
Standardavvikelse för premie- och reservrisker inom skadeförsäkring
1. Standardavvikelsen för premie- och reservrisk vid skadeförsäkring ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) Vnl betecknar volymmåttet för premie- och reservrisker inom skadeförsäkring,
(b) summan omfattar alla tänkbara kombinationer (s,t) av de segment som anges i bilaga II,
(c) CorrS(s,t) betecknar korrelationskoefficienten för premie- och reservrisk för skadeförsäkring för segment s och segment t enligt bilaga IV,
(d) σs och σt betecknar standardavvikelserna för premie- och reservrisken för skadeförsäkringar för segmenten s och t,
(e) Vs och Vt betecknar volymmåtten för premie- och reservrisken för segmenten s och t som anges i artikel 116.
2. För alla segment i bilaga II ska standardavvikelsen för premie- och reservrisk inom skadeförsäkring för ett visst segment s beräknas enligt följande formel:
där
(a) σ(prem,s) betecknar standardavvikelsen för premierisk inom skadeförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med artikel 3,
(b) σ(res,s) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom skadeförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med bilaga II,
(c) V(prem,s) betecknar volymmåttet för premierisken för segment s som anges i artikel 116,
(d) V(res,s) betecknar volymmåttet för reservrisken för segment s som anges i artikel 116.
3. För alla segment i bilaga II ska standardavvikelsen för premierisk vid skadeförsäkring för ett visst segment vara lika med produkten av standardavvikelsen för premierisken brutto vid skadeförsäkring för segmentet som anges i bilaga II och justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring. För segmenten 1, 4 och 5 som återfinns i bilaga II ska justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring uppgå till 80 %. För övriga segment som anges i bilagan ska justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring uppgå till 100 %.
Artikel 118
Undergruppen för annullationsrisk vid skadeförsäkring
1. Kapitalkravet för annullationsrisken vid skadeförsäkring som avses i artikel 114.1 c ska motsvara den minskning i primärkapital hos ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som härrör från en kombination av följande omedelbara händelser:
(a) Återköp av 40 % av försäkringarna för vilka ett återköp skulle leda till en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna utanför riskmarginalen.
(b) Den minskning med 40 % av antalet framtida försäkrings- eller återförsäkringsavtal som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna om återförsäkringsavtalen täcker försäkrings- eller återförsäkringsavtal som ska tecknas i framtiden.
2. De händelser som avses i punkt 1 a och b ska tillämpas på ett enhetligt sätt på alla berörda försäkrings- och återförsäkringsavtal. I förhållande till återförsäkringsavtal ska den händelse som avses i punkt 1 a gälla de underliggande försäkringsavtalen.
3. Vid fastställandet av förlusten i primärkapitalet hos ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i det fall som avses i punkt 1 a ska företaget basera beräkningen på typen av återköp som mest negativt påverkar primärkapitalet hos företaget per enskild försäkring.
Artikel 119
Undergruppen för katastrofrisk vid skadeförsäkring
1. Undergruppen för katastrofrisk vid skadeförsäkring ska bestå av samtliga följande undergrupper:
(a) Undergruppen för naturkatastrofrisk.
(b) Undergruppen för katastrofrisk vid icke-proportionell egendomsåterförsäkring.
(c) Undergruppen för risk för katastrof orsakad av människan.
(d) Undergruppen för andra katastrofrisker inom skadeförsäkring.
2. Kapitalkravet för modulen för katastrofrisk vid tecknande av skadeförsäkring ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) SCRnatCAT betecknar kapitalkravet för naturkatastrofrisk,
(b) SCRnpproperty betecknar kapitalkravet för katastrofrisken vid icke-proportionell egendomsåterförsäkring,
(c) SCRmmCAT betecknar kapitalkravet för risken för katastrofer orsakade av människan,
(d) SCRCATother betecknar kapitalkravet för övrig katastrofrisk vid skadeförsäkring.
Artikel 120
Undergruppen för naturkatastrofrisk
1. Undergruppen för naturkatastrofrisk ska bestå av samtliga följande undergrupper:
(a) Undegruppen för stormrisk.
(b) Undergruppen för jordbävningsrisk.
(c) Undergruppen för översvämningsrisk.
(d) Undergruppen för hagelrisk.
(e) Undergruppen för jordskredsrisk.
2. Kapitalkravet för naturkatastrofrisk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer av de undergrupper i som anges i punkt 1,
(b) SCRi betecknar kapitalkravet för undergrupp i.
Artikel 121
Undergruppen för stormrisk
1. Kapitalkravet för stormrisk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer (r,s) av de regioner som anges i bilaga V,
(b) CorrWS(r,s) betecknar korrelationskoefficienten för stormrisk för region r och region s enligt bilaga V,
(c) SCR(windstorm,r) och SCR(windstorm,s) betecknar kapitalkraven för stormrisk i regionerna r och s,
(d) SCR(windstorm,other) betecknar kapitalkravet för stormrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII.
2. För alla regioner som anges i bilaga V ska kapitalkravet för stormrisk i en viss region r vara det som är störst av följande två kapitalkrav:
(a) Kapitalkravet för stormrisk i region r enligt scenario A i punkt 3.
(b) Kapitalkravet för stormrisk i region r enligt scenario B i punkt 4.
3. För alla regioner som anges i bilaga V ska kapitalkravet för stormrisk i en viss region r enligt scenario A motsvara den minskning i kapitalbasen hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande sekvens av händelser:
(a) En omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 80 % av den angivna stormförlusten i regionen r.
(b) En förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 40 % av den angivna stormförlusten i regionen r.
4. För alla regioner som anges i bilaga V ska kapitalkravet för stormrisk i en viss region r enligt scenario B motsvara den minskning i primärkapital hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande sekvens av händelser:
(a) En omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 100 % av den angivna stormförlusten i regionen r.
(b) En förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 20 % av den angivna stormförlusten i regionen r.
5. För alla regioner som anges i bilaga V ska den angivna stormförlusten i en viss region r beräknas enligt följande formel:
där
(a) Q(windstorm,r) betecknar stormriskfaktorn för region r enligt bilaga V,
(b) summan omfattar alla tänkbara kombinationer av riskområden (i,j) i region r som anges i bilaga IX,
(c) Corr(windstorm,r,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för stormrisk i riskområdena i och j i region r som anges i bilaga XXII,
(d) WSI(windstorm,r,i) och WSI(windstorm,r,j) betecknar de viktade belopp som försäkrats mot stormrisk i riskområdena i och j i region r enligt bilaga IX,
6. För alla regioner som anges i bilaga V och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det viktade belopp som försäkrats mot stormrisk i en stormzon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:
där
(a) W(windstorm,r,i) för stormrisk i riskområde i i region r som anges i bilaga X,
(b) SI(windstorm,r,i) betecknar summan som försäkrats mot stormrisk i stormzon i i region r.
7. För alla regioner som anges i bilaga V och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det belopp som försäkrats mot stormrisk i en viss stormzon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:
där
(a) SI(property,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 7 och 19 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar stormrisk om risken är belägen i riskområde i i regionen r,
(b) SI(onshore-property,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 6 och 18 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar landbaserade sakskador på grund av storm om risken är belägen i riskområde i i regionen r.
8. Kapitalkravet för stormrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII ska motsvara den minskning i primärkapital hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust för varje försäkrings- och återförsäkringsavtal som täcker någon av följande försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser:
(a) Förpliktelser för klasserna 7 eller 19 enligt bilaga I som omfattar stormrisk om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.
(b) Förpliktelser för klasserna 6 eller 18 i bilaga I med avseende på landbaserade sakskador på grund av storm där risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.
9. Den omedelbara förlust som avses i punkt 8 får inte, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, överstiga följande belopp:
där
(a) DIVwindstorm beräknas i enlighet med bilaga III men baserat på premier i förhållande till de skyldigheter som avses i punkt 8 och endast för regionerna 5–18 som anges i punkt 8 i bilaga III.
(b) Pwindstorm är en uppskattning av de premier som intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag för varje avtal som omfattar de skyldigheter som anges i punkt 8 under de kommande tolv månaderna. I detta syfte ska premierna vara brutto, utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.
Artikel 122
Undergruppen för jordbävningsrisk
1. Kapitalkravet för jordbävningsrisk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer (r,s) av de regioner som anges i bilaga VI,
(b) CorrEQ(r,s) betecknar korrelationskoefficienten för jordbävningsrisk för region r och region s enligt vad som anges i bilaga VI,
(c) SCR(earthquake,r) och SCR(earthquake,s) betecknar kapitalkraven för jordbävningsrisk i regionerna r och s,
(d) SCR(earthquake,other) etecknar kapitalkravet för jordbävningsrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII.
2. För alla regioner som anges i bilaga VII ska kapitalkravet för jordbävningsrisker i en viss region r motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:
där
(a) Q(earthquake,r) betecknar jordbävningsriskfaktorn för region r enligt bilaga VI,
(b) summan omfattar alla tänkbara kombinationer av riskområden (i,j) i region r som anges i bilaga IX,
(c) Corr(earthquake,r,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för jordbävningsrisk i riskområdena i och j i region r som anges i bilaga XXIII,
(d) WSI(earthquake,r,i) och WSI(earthquake,r,j) betecknar de viktade belopp som försäkrats mot jordbävningsrisk i riskområdena i och j i region r som anges i bilaga IX.
3. För alla regioner som anges i bilaga VI och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det viktade belopp som försäkrats mot jordbävningsrisk i en viss jordbävningszon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:
där
(a) W(earthquake,r,i) betecknar riskvikten för jordbävningsrisk i riskområde i i region r som anges i bilaga X,
(b) SI(earthquake,r,i) betecknar summan som försäkrats mot jordbävningsrisk i jordbävningszon i i region r.
4. För alla regioner som anges i bilaga VI och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det belopp som försäkrats mot jordbävningsrisk i en viss jordbävningszon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:
där
(a) SI(property,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 7 och 19 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar jordbävningsrisk, och om risken är belägen i riskområde i i regionen r,
(b) SI(onshore-property,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 6 och 18 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar landbaserade sakskador på grund av översvämning om risken är belägen i riskområde i i region r.
5. Kapitalkravet för jordbävningsrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust för varje försäkrings- och återförsäkringsavtal som täcker en eller båda av följande försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser:
(a) Förpliktelser för klasserna 7 eller 19 enligt bilaga I som omfattar jordbävningsrisk om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.
(b) Förpliktelser för klasserna 6 eller 18 enligt bilaga I med avseende på landbaserade sakskador på grund av jordbävning där risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.
6. Den omedelbara förlust som avses i punkt 5 får inte, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, överstiga följande belopp:
där
(a) DIVearthquake beräknas i enlighet med bilaga III, men baserat på premier i förhållande till de skyldigheter som avses i punkt 5 a och b och endast för regionerna 5–18 som anges i punkt 8 i bilaga III.
(b) Pearthquake är en uppskattning av de premier som intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag för varje avtal som omfattar de skyldigheter som anges i punkt 5 a och b under de kommande tolv månaderna. I detta syfte ska premierna vara brutto, utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.
Artikel 123
Undergruppen för översvämningsrisk
1. Kapitalkravet för översvämningsrisk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer (r,s) av de regioner som anges i bilaga VII,
(b) CorrFL(r,s) betecknar korrelationskoefficienten för översvämningsrisk för region r och region s enligt vad som anges i bilaga VII,
(c) SCR (flood,r) och SCR(flood,s) betecknar kapitalkraven för översvämningsrisk i regionerna r och s,
(d) SCR(flood,other) betecknar kapitalkravet för översvämningsrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII.
2. För alla regioner som anges i bilaga VII ska kapitalkravet för översvämningsrisk i en viss region r vara det som är störst av följande kapitalkrav:
(a) Kapitalkravet för översvämningsrisk i region r enligt scenario A i punkt 3.
(b) Kapitalkravet för översvämningsrisk i region r enligt scenario B i punkt 4.
3. För alla regioner som anges i bilaga VII ska kapitalkravet för översvämningsrisk i en viss region r enligt scenario A motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande sekvens av händelser:
(a) En omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 65 % av den angivna översvämningsförlusten i regionen r.
(b) En förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 45 % av den angivna översvämningsförlusten i regionen r.
4. För alla regioner som anges i bilaga VII ska kapitalkravet för översvämningsrisk i en viss region r enligt scenario B motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande sekvens av händelser:
(a) En omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 100 % av den angivna översvämningsförlusten i regionen r.
(b) En förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 10 % av den angivna översvämningsförlusten i regionen r.
5. För alla regioner som anges i bilaga VII ska den angivna översvämningsförlusten i en viss region r uppgå till följande belopp:
där
(a) Q(flood,r) betecknar översvämningsriskfaktorn för region r enligt bilaga VII,
(b) summan omfattar alla tänkbara kombinationer av riskområden (i,j) i region r som anges i bilaga IX,
(c) Corr(flood,r,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för översvämningsrisk i översvämningszonerna i och j i region r som anges i bilaga XXIV,
(d) WSI(flood,r,i) och WSI(flood,r,j) betecknar de viktade belopp som försäkrats mot översvämningsrisk i riskområdena i och j i region r som anges i bilaga IX.
6. För alla regioner som anges i bilaga VII och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det viktade belopp som försäkrats mot översvämningsrisk i en viss översvämningszon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:
där
(a) W(flood,r,i) betecknar riskvikten för översvämningsrisk i riskområde i i region r som anges i bilaga X,
(b) SI(flood,r,i) betecknar summan som försäkrats mot översvämningsrisk i översvämningszon i i region r.
7. För alla regioner som anges i bilaga VII och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det viktade belopp som försäkrats i en viss översvämningszon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:
där
(a) SI(property,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 7 och 19 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar översvämningsrisk om risken är belägen i riskområde i i regionen r,
(b) SI(onshore-property,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 6 och 18 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar landbaserade sakskador på grund av översvämning om risken är belägen i riskområde i i region r,
(c) SI(motor,r,i) betecknar den summa som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 5 och 17 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar översvämningsrisk om risken är belägen i riskområde i i regionen r.
8. Kapitalkravet för översvämningsrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust för varje försäkrings- och återförsäkringsavtal som täcker någon av följande försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser:
(a) Förpliktelser för klasserna 7 eller 19 enligt bilaga I som omfattar översvämningsrisk om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.
(b) Förpliktelser för klasserna 6 eller 18 enligt bilaga I med avseende på landbaserade sakskador på grund av översvämning där risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.
(c) Förpliktelser för klasserna 5 eller 17 enligt bilaga I som omfattar översvämningsrisk om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.
9. Den omedelbara förlust som avses i punkt 8 får inte, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, överstiga följande belopp:
där
(a) DIVflood beräknas i enlighet med bilaga III men baserat på premier i förhållande till de förpliktelser som avses i punkt 8 a, b och c och endast för regionerna 5–18 som anges i punkt 8 i bilaga III.
(b) Pflood är en uppskattning av de premier som intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag för varje avtal som omfattar de förpliktelser som anges i punkt 8 a, b och c under de kommande tolv månaderna. I detta syfte ska premierna vara brutto utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.
Artikel 124
Undergruppen för hagelrisk
1. Kapitalkravet för hagelrisk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer (r,s) av de regioner som anges i bilaga VIII,
(b) CorrHL(r,s) betecknar korrelationskoefficienten för hagelrisk för region r och region s enligt vad som anges i bilaga VIII,
(c) SCR(hail,r) och SCR(hail,s) betecknar kapitalkraven för hagelrisk i regionerna r och s,
(d) SCR(hail,other) betecknar kapitalkravet för hagelrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII.
2. För alla regioner som anges i bilaga VIII ska kapitalkravet för hagelrisk i en viss region r vara det som är störst av följande kapitalkrav:
(a) Kapitalkravet för hagelrisk i regionen r enligt scenario A.
(b) Kapitalkravet för hagelrisk i regionen r enligt scenario B.
3. För alla regioner som anges i bilaga VIII ska kapitalkravet för hagelrisk i en viss region r enligt scenario A motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande sekvens av händelser:
(a) En omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 70 % av den angivna hagelförlusten i regionen r.
(b) En förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 50 % av den angivna hagelförlusten i regionen r.
4. För alla regioner som anges i bilaga VIII ska kapitalkravet för hagelrisk i en viss region r enligt scenario B motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande sekvens av händelser:
(a) En omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 100 % av den angivna hagelförlusten i regionen r.
(b) En förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till 20 % av den angivna hagelförlusten i regionen r.
5. För alla regioner som anges i bilaga VIII ska den angivna hagelförlusten i en viss region r beräknas enligt följande formel:
där
(a) Q(hail,r) betecknar hagelriskfaktorn för regionen r enligt bilaga VIII,
(b) summan omfattar alla tänkbara kombinationer av riskområden (i,j) i region r som anges i bilaga IX,
(c) Corr(hail,r,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för hagelrisk i riskområdena i och j i regionen r som anges i bilaga XXV,
(d) WSI(hail,r,i) och WSI(hail,r,j) betecknar de viktade belopp som försäkrats mot hagelrisk i riskområdena i och j i regionen r som anges i bilaga IX.
6. För alla regioner som anges i bilaga VIII och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det viktade belopp som försäkrats mot hagelrisk i en viss jordbävningszon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:
där
(a) W(hail,r,i) betecknar riskvikten för hagelrisk i riskområde i i regionen r som anges i bilaga X,
(b) SI(hail,r,i) betecknar beloppet som försäkrats mot hagelrisk i hagelzon i i regionen r.
7. För alla regioner som anges i bilaga VIII och alla hagelzoner ska det belopp som försäkrats mot hagelrisk i en viss hagelzon i i en viss region r beräknas enligt följande formel:
där
(a) SI(property,r,i) betecknar det belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget försäkrat för klasserna 7 och 19 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar hagelrisk om risken är belägen i riskområde i i regionen r,
(b) SI(onshore-property,r,i) betecknar det belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 6 och 18 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar landbaserade sakskador på grund av hagel om risken är belägen i riskområde i i regionen r,
(c) SI(motor,r,i) betecknar det belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser för klasserna 5 och 17 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar hagelrisk om risken är belägen i riskområde i i regionen r.
8. Kapitalkravet för hagelrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust för varje försäkrings- och återförsäkringsavtal som täcker en eller båda av följande försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser:
(a) Förpliktelser för klasserna 7 eller 19 enligt bilaga I som omfattar hagelrisk om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.
(b) Förpliktelser för klasserna 6 eller 18 enligt bilaga I med avseende på landbaserade sakskador på grund av hagel om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.
(c) Förpliktelser för klasserna 5 eller 17 enligt bilaga I som omfattar hagelrisk om risken inte är belägen i någon av de regioner som anges i bilaga XIII.
9. Den omedelbara förlust som avses i punkt 8 får inte, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, överstiga följande belopp:
där
(a) DIVhail beräknas i enlighet med bilaga III men baserat på premier i förhållande till de skyldigheter som avses i punkt 8 a, b och c och endast för regionerna 5–18 i bilaga III.
(b) Phail är en uppskattning av de premier som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag för varje avtal som omfattar de förpliktelser som anges i punkt 8 a, b och c under de kommande tolv månaderna. I detta syfte ska premierna vara brutto, utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.
Artikel 125
Undergruppen för jordskredsrisk
1. Kapitalkravet för jordskredsrisk ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer av riskområden (i, j) i Frankrike som anges i bilaga IX,
(b) Corr(subsidence,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för jordskredsrisk i riskområdena i och j i regionen r som anges i bilaga XXVI,
(c) WSI(subsidence,i) och WSI(subsidence,j) betecknar de viktade belopp som försäkrats mot jordskredsrisk i riskområdena i och j i Frankrike som anges i bilaga IX.
2. För alla jordskredszoner ska det viktade belopp som försäkrats mot jordskredsrisk i ett särskilt riskområde i i Frankrike som anges i bilaga IX beräknas enligt följande formel:
där
(a) W(subsidence,i) betecknar riskvikten för jordskredsrisk i riskområde i som anges i bilaga X,
(b) SI(subsidence,i) betecknar det belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 7 och 19 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar jordskredsrisk för bostadsfastigheter i jordskredszon i.
Artikel 126
Tolkning av katastrofscenarier
1. Vid tillämpning av artiklarna 121.3 och 121.4, 123.3 och 123.4 samt 124.3 och 124.4 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag basera beräkningen av kapitalkravet på följande antaganden:
(a) De två på varandra följande händelser som avses i dessa artiklar är oberoende från varandra.
(b) Försäkrings- och återförsäkringsföretag inför inte nya riskreduceringstekniker mellan de två händelserna.
2. Utan hinder av artikel 83.1 d ska försäkrings- och återförsäkringsföretag ta hänsyn till framtida förvaltningsåtgärder avseende återställanden mellan den första och den andra händelsen om gällande återförsäkringsavtal möjliggör återställanden. Antagandena om framtida förvaltningsåtgärder ska vara realistiska, objektiva och kontrollerbara.
Artikel 127
Undergruppen för katastrofrisk vid icke-proportionell egendomsåterförsäkring
1. Kapitalkravet för katastrofrisk för icke-proportionell egendomsåterförsäkring ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust för varje återförsäkringsavtal som skyddar återförsäkringsförpliktelser inom klass 28 i bilaga I förutom icke-proportionella återförsäkringsförpliktelser avseende försäkringsförpliktelser som ingår i klasserna 9 och 21 i bilaga I.
2. Den omedelbara förlusten, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, som avses i punkt 1 får inte överstiga följande belopp:
där
(a) DIVnpproperty beräknas i enlighet med bilaga III men baserat på de premier som försäkrings- och återförsäkringsföretag tjänat in i klass 28 i bilaga I, förutom icke-proportionella återförsäkringsförpliktelser avseende försäkringskrav som ingår i klasserna 9 och 21 i bilaga I.
(b) Pproperty är en uppskattning av de premier som försäkrings- och återförsäkringsföretaget ska tjäna in under de kommande tolv månaderna för varje avtal som täcker återförsäkringsförpliktelsernna i klass 28 i bilaga I, förutom icke-proportionella återförsäkringsförpliktelser avseende försäkringskrav som ingår i klasserna 9 och 21 i bilaga I. I detta syfte ska premierna vara brutto, utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.
Artikel 128
Undergruppen för risk på grund av katastrof orsakad av människan
1. Undergruppen för risk på grund av katastrof orsakad av människan ska bestå av följande undergrupper:
(a) Underguppen för risk i samband med ansvarsförsäkring för motorfordon.
(b) Undergruppen för sjöfartsrisk.
(c) Undergruppen för luftfartsrisk.
(d) Undergruppen för brandrisk.
(e) Undergruppen för ansvarsrisk.
(f) Undergruppen för kredit- och borgensrisk.
2. Kapitalkravet för risk på grund av katastrof orsakad av människan ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla undergrupper som anges i punkt 1,
(b) SCRi betecknar kapitalkravet för undegrupp i.
Artikel 129
Undergruppen för risk i samband med ansvarsförsäkring för motorfordon
1. Kapitalkravet för risk i samband med ansvarsförsäkring för motorfordon ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:
där
(a) Na är antalet fordon som är försäkrade av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i klasserna 4 och 16 enligt bilaga I med en antagen försäkringsgräns över 24 000 000 euro.
(b) Nb är antalet fordon som är försäkrade av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i klasserna 4 och 16 enligt bilaga I med en antagen försäkringsgräns under eller lika med 24 000 000 euro.
Antalet motorfordon som omfattas av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets proportionella återförsäkringsförpliktelser ska viktas med den relativa andelen av företagets förpliktelser vad gäller motorfordonens försäkringsbelopp.
2. Den antagna försäkringsgräns som avses i punkt 1 ska vara den allmänna gränsen för ansvarsförsäkringen för motorfordon eller, om ingen sådan allmän gräns anges i försäkringen, summan av gränsvärdena för sakskador och personskador. Om försäkringens gräns anges som ett högsta belopp per skadelidande ska den antagna gränsen för försäkringen baseras på antagandet att tio offer uppkommer.
Artikel 130
Undergruppen för sjöfartsrisk
1. Kapitalkravet för sjöfartsrisk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) SCRtanker är kapitalkravet för risken för en tankerkollision,
(b) SCRplatform är kapitalkravet för risken för en plattformsexplosion.
2. Kapitalkravet för risken för en tankerkollision ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:
där
(a) det maximala värdet omfattar alla olje- och gastankfartyg som är försäkrade av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i fråga mot tankfartygskollision i klasserna 6, 18 och 27 som anges i bilaga I,
(b) SI(hull,t) är det belopp som försäkrats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget för fartygsskrovförsäkring och återförsäkring för tanker t,
(c) SI(liab,t) är det belopp som försäkrats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget för sjöskadeförsäkring och återförsäkring för tanker t,
(d) SI(pollution,t) är det belopp som försäkrats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget för oljeföroreningsförsäkring och återförsäkring för tanker t.
3. Kapitalkravet för risken för en plattformsexplosion ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:
där
(a) det maximala värdet omfattar alla olje- och gasplattformar till havs som är försäkrade av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i fråga mot plattformsexplosion i klasserna 6, 18 och 27 i bilaga I,
(b) SIp är det ackumulerade belopp som försäkrats av försäkrings- eller återförsäkringsföretag för följande försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser gentemot plattformen p:
i) Skyldighet att ersätta skada på egendom.
ii) Skyldighet att ersätta kostnader för borttagande av vrak.
iii) Skyldighet att ersätta förlorade inkomster.
iv) Skyldighet att ersätta kostnaderna för att täta källan eller säkra den.
v) Skyldigheter i samband med ansvarsförsäkring och ansvarsåterförsäkring.
Artikel 131
Undergruppen för luftfartsrisk
Kapitalkravet för luftfartsrisk ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:
där
(a) maximivärdet avser alla luftfartyg som försäkrats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i klasserna 6, 18 och 27 i bilaga I,
(b) SIa är det belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget försäkrat vid försäkring och återförsäkring av luftfartygsskrov och ansvarsförsäkring och återförsäkring i samband med luftfartyg a.
Artikel 132
Undergruppen för brandrisk
1. Kapitalkravet för brandrisk ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag är lika stort som det belopp som försäkrats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med avseende på den största koncentrationen av brandrisk.
2. Den största koncentrationen av brandrisk för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag är den uppsättning av byggnader som har det största försäkrade beloppet och som uppfyller följande villkor:
(a) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser i klasserna 7 och 19 i bilaga I i förhållande till varje byggnad som omfattar skador på grund av brand eller explosion, inbegripet till följd av terroristattacker.
(b) Alla byggnader är helt eller delvis belägna inom en radie av 200 meter.
3. För tillämpningen av punkt 2 kan gruppen av byggnader täckas av ett eller flera försäkrings- eller återförsäkringsavtal.
Artikel 133
Undergruppen för ansvarsrisk
1. Kapitalkravet för ansvarsrisk ska vara lika med följande:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer av ansvarsriskgrupper (i, j) som anges i bilaga XI,
(b) Corr(liability,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för ansvarsrisk för ansvarsriskgrupperna i och j som anges i bilaga XI,
(c) SCR(liability,i) betecknar kapitalkravet för ansvarsrisk för ansvarsriskgrupp i.
2. För alla ansvarsriskgrupper som anges i bilaga XI ska kapitalkravet för ansvarsrisken för en viss ansvarsriskgrupp i motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:
där
(a) f(liability,i) betecknar riskfaktorn för ansvarsriskgrupp i enligt bilaga XI,
(b) P(liability,i) är en uppskattning av de premier som försäkrings- och återförsäkringsföretaget ska tjäna in under de kommande tolv månaderna för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna i riskgrupp i. I detta syfte ska premierna vara brutto, utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.
3. Beräkningen av förlusten i primärkapitalet som avses i punkt 2 ska grunda sig på följande antaganden:
(a) Förlusten i ansvarsriskgrupp i orsakas av ni försäkringsfordringar och förlusterna som orsakas av dessa fordringar är representativa för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i ansvarsriskgrupp i och utgör hela förlusten för ansvarsriskgrupp i.
(b) Antalet fordringar ni motsvarar det lägsta heltal som överstiger följande belopp:
där
i) f(liability,i) och P(liability,i) definieras i punkt 2,
ii) Lim(i,1) betecknar den högsta gränsen för ersättning från försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i ansvarsriskgrupp i,
(c) om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget erbjuder en obegränsad täckning i ansvarsriskgrupp i är antalet försäkringsfordringar ni lika med ett.
Artikel 134
Undergruppen för kredit- och borgensrisk
1. Kapitalkravet för kredit- och borgensrisk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) SCRdefault är kapitalkravet för risken av ett stort kreditfallissemang,
(b) SCRrecession är kapitalkravet för recessionsrisk.
2. Kapitalkravet för risken för ett stort kreditfallissemang ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar betalningsinställelse för de två största exponeringarna hänförliga till förpliktelser som ingår i klasserna 9 och 21 i ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag. Beräkningen av kapitalkravet ska grunda sig på antagandet att förlusten vid fallissemang för varje exponering är 10 % av försäkringsbeloppet i samband med exponeringen, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag.
3. De två största kreditförsäkringsexponeringar som avses i punkt 2 ska fastställas på grundval av en jämförelse mellan förlusten vid fallissemang för kreditförsäkringsexponeringar, dvs. förlusten vid fallissemang efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag.
4. Kapitalkravet för recessionsrisk ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag motsvarar 100 % av försäkrings- och återförsäkringsföretagets intjänade premier under de kommande tolv månaderna i klasserna 9 och 21.
Artikel 135
Undergruppen för andra katastrofrisker inom skadeförsäkring
Kapitalkravet för andra katastrofrisker inom skadeförsäkring ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:
där
(a) P1, P2, P3, P4 och P5 betecknar uppskattningar av den bruttopremie utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal som förväntas intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget under de kommande tolv månaderna i förhållande till grupperna 1–5 av de försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som anges i bilaga XII,
(b) c1, c2, c3, c4 och c5 betecknar riskfaktorerna för grupperna 1–5 av de försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som anges i bilaga XII.
AVSNITT 3
Riskmodulen för livförsäkring
Artikel 136
Korrelationskoefficienter
1. Riskmodulen för livförsäkring ska omfatta följande undergrupper:
(a) Undergruppen för dödsfallsrisk som anges i artikel 105.3 a andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
(b) Undergruppen för livsfallsrisk som anges i artikel 105.3 b andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
(c) Undergruppen för invaliditet-sjuklighetsrisk som anges i artikel 105.3 c andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
(d) Undergruppen för driftskostnadsrisk som anges i artikel 105.3 d andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
(e) Undergruppen för omprövningsrisk som anges i artikel 105.3 e andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
(f) Undergruppen för annullationsrisk som anges i artikel 105.3 f andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
(g) Undergruppen för katastrofrisk vid livförsäkring som anges i artikel 105.3 g andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
2. Kapitalkravet för teckningsrisk vid livförsäkring ska motsvara följande:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer (i,j) av de undergrupper som anges i punkt 1,
(b) CorrNL(i,j) betecknar korrelationskoefficienten för teckningsrisk vid livförsäkring för undergruppen i och j,
(c) SCRi och SCRj betecknar kapitalkraven för riskundergrupperna i och j.
3. Korrelationskoefficienten Corri,j som anges i punkt 3 i bilaga IV till direktiv 2009/138/EG ska motsvara den post som anges i rad i och kolumn j i följande korrelationsmatris:
j i |
Dödsfall |
Livsfall |
Invaliditet |
Kostnadsrisk, liv |
Omprövning |
Annullation |
Katastrof, liv |
Dödsfall |
1 |
– 0,25 |
0,25 |
0,25 |
0 |
0 |
0,25 |
Livsfall |
– 0,25 |
1 |
0 |
0,25 |
0,25 |
0,25 |
0 |
Invaliditet |
0,25 |
0 |
1 |
0,5 |
0 |
0 |
0,25 |
Kostnadsrisk, liv |
0,25 |
0,25 |
0,5 |
1 |
0,5 |
0,5 |
0,25 |
Omprövning |
0 |
0,25 |
0 |
0,5 |
1 |
0 |
0 |
Annullation |
0 |
0,25 |
0 |
0,5 |
0 |
1 |
0,25 |
Katastrof, liv |
0,25 |
0 |
0,25 |
0,25 |
0 |
0,25 |
1 |
Artikel 137
Undergruppen för dödsfallsrisk
1. Kapitalkravet för dödsfallsrisk som avses i artikel 105.3 a i direktiv 2009/138/EG ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent ökning på 15 % av dödlighetstalet som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.
2. Den ökade dödligheten som avses i punkt 1 ska endast tillämpas på de försäkringar för vilka en ökad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utanför riskmarginalen. Identifiering av försäkringar för vilka en ökad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utanför riskmarginalen kan grundas på följande antaganden:
(a) Flera försäkringar för samma försäkrade person kan behandlas som en enda försäkring.
(b) När beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på grupper av försäkringar enligt vad som anges i artikel 35 kan identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödligheten också bygga på de grupperna av försäkringar i stället för enskilda försäkringar, förutsatt att det skulle ge ungefär samma resultat.
3. När det gäller återförsäkringsförpliktelser ska identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödlighetstalen endast gälla de bakomliggande försäkringarna och utföras i enlighet med punkt 2.
Artikel 138
Undergruppen för livsfallsrisk
1. Kapitalkravet för livsfallsrisk som avses i artikel 105.3 b i direktiv 2009/138/EG ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent minskning med 20 % av dödlighetstalet som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna.
2. Den minskade dödlighet som avses i punkt 1 ska endast tillämpas på de försäkringar för vilka en minskad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginal. Identifiering av försäkringar för vilka en minskad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginalen kan grundas på följande antaganden:
(a) Flera försäkringar för samma försäkrade person kan behandlas som en enda försäkring.
(b) När beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på grupper av försäkringar enligt vad som anges i artikel 35 kan identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en minskning av dödlighetstalen också bygga på de grupperna av försäkringar i stället för enskilda försäkringar, förutsatt att det skulle ge ungefär samma resultat.
3. När det gäller återförsäkringsavtal ska identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en minskning av dödligheten endast gälla de bakomliggande försäkringarna och utföras i enlighet med punkt 2.
Artikel 139
Undergruppen för invaliditets- och sjukrisk
Kapitalkravet för invaliditets- och sjukrisk som avses i artikel 105.3 c i direktiv 2009/138/EG ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande kombination av omedelbara permanenta ändringar:
(a) En ökning på 35 % i det invaliditets- och sjuklighetstal som används i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar för att återspegla invaliditets- och sjuklighetserfarenheten under de följande tolv månaderna.
(b) En ökning på 25 % i det invaliditets- och sjuklighetstal som används i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar för att återspegla invaliditets- och sjuklighetserfarenheten för samtliga månader efter de följande tolv månaderna.
(c) En minskning med 20 % i avvecklingsgraden för invaliditet och sjuklighet som används i beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna för de kommande tolv månaderna och för samtliga år därefter.
Artikel 140
Undergruppen för kostnadsrisk inom livförsäkring
Kapitalkravet för kostnadsrisk inom livförsäkring som avses i artikel 105.3 d i direktiv 2009/138/EG ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av kombinationen av följande omedelbara permanenta ändringar:
(a) En ökning på 10 % av de utgifter som beaktats vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.
(b) En ökning på 1 procentenhet av inflationstakten (uttryckt i procent) som används för beräkning av försäkringstekniska avsättningar.
Med beaktande av återförsäkringsförpliktelser ska försäkrings- och återförsäkringsföretag tillämpa dessa ändringar på sina egna kostnader och, i förekommande fall, på kostnaderna för överlåtande företag.
Artikel 141
Undergruppen för omprövningsrisk
Kapitalkravet för omprövningsrisk som avses i artikel 105.3 e i direktiv 2009/138/EG ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent ökning på 3 % av livränteförmånerna men enbart på de försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser vid livränta där de ersättningar som ska betalas enligt de underliggande försäkringarna skulle kunna öka till följd av ändrade rättsliga förhållanden eller ändrad hälsostatus hos den försäkrade.
Artikel 142
Undergruppen för annullationsrisk
1. Kapitalkravet för annullationsrisk som avses i artikel 105.3 f i direktiv 2009/138/EG ska vara lika med det största av följande kapitalkrav:
(a) Kapitalkravet för risken för en permanent ökning av andelen annullationer.
(b) Kapitalkravet för risken för en permanent minskning av andelen annullationer.
(c) Kapitalkravet för massannullationsrisk.
2. Kapitalkravet för risken för en permanent ökning av andelen annullationer ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent ökning på 50 % av utnyttjandet av de relevanta optioner som fastställs i punkterna 4 och 5. Trots detta får ökningen av andelen utnyttjade optioner inte överstiga 100 %, och ökningen av andelen utnyttjade optioner får endast tillämpas på de relevanta optioner för vilka utnyttjandet av optionen skulle leda till en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna utan riskmarginalen.
3. Kapitalkravet för risken för en permanent minskning av andelen annullationer ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent minskning med 50 % av utnyttjandet av de relevanta optioner som fastställs i punkterna 4 och 5. Trots det får minskningen av andelen utnyttjade optioner inte överstiga 20 %, och minskningen av andelen utnyttjade optioner får endast tillämpas på de relevanta optioner för vilka utövandet av optionen skulle leda till en minskning av de försäkringstekniska avsättningarna utan riskmarginalen.
4. Följande alternativ ska vara relevanta för de ändamål som avses i punkterna 2 och 3:
(a) Alla rättsliga eller avtalsmässiga rättigheter för försäkringstagarna att helt eller delvis häva, återköpa, minska, begränsa eller upphäva försäkringsskydd eller tillåta att försäkringen upphör att gälla.
(b) Alla rättsliga eller avtalsmässiga rättigheter för försäkringstagarna att helt eller delvis införa, förnya, öka, förlänga eller återuppta försäkrings- eller återförsäkringsskydd.
Vid tillämpning av led b ska förändringen av andelen utnyttjade optioner som avses i punkterna 2 och 3 tillämpas på den andel som återspeglar att den relevanta optionen inte utnyttjats.
5. När det gäller återförsäkringsavtal ska följande alternativ vara relevanta för de ändamål som avses i punkterna 2 och 3:
(a) De rättigheter som avses i punkt 4 hos försäkringstagarna i återförsäkringsavtalen.
(b) De rättigheter som avses i punkt 4 hos försäkringstagarna i de försäkringsavtal som ligger till grund för återförsäkringsavtalen.
(c) Rätten för den potentiella försäkringstagaren att inte ingå sådana försäkrings eller återförsäkringsavtal om återförsäkringsavtalen täcker försäkrings- eller återförsäkringsavtal som ska tecknas i framtiden.
6. Kapitalkravet för massannullationsrisk ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en kombination av följande omedelbara händelser:
(a) Uppsägning av 70 % av de försäkringar som omfattas av åtgärder som avses i artikel 2.3 b iii och iv i direktiv 2009/138/EG, för vilka uppsägning skulle leda till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginal och om ett av följande villkor är uppfyllda:
i) Försäkringstagaren är inte en fysisk person och uppsägning av en sådan försäkring behöver inte godkännas av pensionsfondens förmånstagare.
ii) Försäkringstagaren är en fysisk person som agerar till förmån för försäkringens förmånstagare, utom när det finns en familjerelation mellan den fysiska personen och förmånstagarna, eller där försäkringen tecknats för privat egendomsplanering eller arv och antalet förmånstagare enligt försäkringen inte överstiger 20.
(b) Uppsägning av 40 % av försäkringarna, förutom de som anges under led a för vilka uppsägning skulle leda till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginal.
(c) Den minskning med 40 % av antalet framtida försäkrings- eller återförsäkringsavtal som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna om återförsäkringsavtalen täcker försäkrings- eller återförsäkringsavtal som ska tecknas i framtiden.
De händelser som avses i första stycket ska tillämpas på ett enhetligt sätt på alla berörda försäkrings- och återförsäkringsavtal. I förhållande till återförsäkringsavtal ska den händelse som avses i led a tillämpas på de underliggande försäkringsavtalen.
Vid fastställandet av förlusten i primärkapitalet hos ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i de fall som avses i leden a och b ska företaget basera beräkningen på den typ av återköp som mest negativt påverkar primärkapitalet hos företaget per enskild försäkring.
7. När det största av de kapitalkrav som avses i punkt 1 a, b och c i denna artikel och det största av motsvarande kapitalkrav som beräknas i enlighet med artikel 206.2 i denna förordning inte baseras på samma scenario, ska kapitalkravet för annullationsrisk som avses i artikel 105.3 f i direktiv 2009/138/EG vara det kapitalkrav som avses i punkt 1 a, b och c i denna artikel för vilka det underliggande scenariot leder till det största motsvarande kapitalkravet, beräknat i enlighet med artikel 206.2 i denna förordning.
Artikel 143
Undergruppen för katastrofrisk inom livförsäkring
1. Kapitalkravet för katastrofrisker inom livförsäkring som avses i artikel 105.3 g i direktiv 2009/138/EG ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar ökning på 0,15 % av dödstalen (uttryckt i procent) som används i beräkningen av tekniska avsättningar för att återspegla dödlighetstalen under de följande tolv månaderna.
2. De ökade dödlighetstal som avses i punkt 1 får endast tillämpas på de försäkringar för vilka en ökning av dödlighetstalen som används för att återspegla dödligheten under de följande tolv månaderna leder till en ökning i de försäkringstekniska avsättningarna. Identifiering av försäkringar för vilka en ökad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utanför riskmarginalen kan grundas på följande antaganden:
(a) Flera försäkringar för samma försäkrade person kan behandlas som en enda försäkring.
(b) När beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på grupper av försäkringar enligt vad som anges i artikel 35 kan identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödligheten också bygga på de grupperna av försäkringar i stället för enskilda försäkringar, förutsatt att det skulle ge ungefär samma resultat.
3. När det gäller återförsäkringsavtal ska identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökad dödlighet endast gälla de bakomliggande försäkringarna och utföras i enlighet med punkt 2.
AVSNITT 4
Riskmodul för sjukförsäkring
Artikel 144
Riskmodul för sjukförsäkring
1. Riskmodulen för sjukförsäkring ska bestå av följande undergrupper:
(a) Undergruppen för teckningsrisk inom NSLT sjukförsäkring.
(b) Undergruppen för teckningsrisk inom SLT sjukförsäkring.
(c) Undergruppen för katastrofrisk inom sjukförsäkring.
2. Kapitalkravet för teckningsrisk inom sjukförsäkring ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer (i,j) av de undergrupper som anges i punkt 1,
(b) CorrH(i,j) betecknar korrelationskoefficienten för teckningsrisken för undergrupperna i och j,
(c) SCRi och SCRj betecknar kapitalkraven för riskundergrupperna i och j.
3. Den korrelationskoefficient CorrH(i,j) som anges i punkt 2 betecknar den post som anges i rad i och i kolumn j i följande korrelationsmatris:
j i |
Teckningsrisk NSLT sjukförsäkring |
Teckningsrisk SLT sjukförsäkring |
Katastrofrisk sjukförsäkring |
Teckningsrisk NSLT sjukförsäkring |
1 |
0,5 |
0,25 |
Teckningsrisk SLT sjukförsäkring |
0,5 |
1 |
0,25 |
Katastrofrisk sjukförsäkring |
0,25 |
0,25 |
1 |
4. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska tillämpa
(a) undergruppen för teckningsrisk inom NSLT sjukförsäkring för sjukförsäkrings och sjukåterförsäkringsförpliktelser som ingår i klasserna 1–3, 13–15 och 25 som anges i bilaga I,
(b) undergruppen för teckningsrisk inom SLT sjukförsäkring för sjukförsäkrings och sjukåterförsäkringsförpliktelser som ingår i klasserna 29, 33 och 35 som anges i bilaga I,
(c) undergruppen för katastrofrisk inom sjukförsäkringar för sjukförsäkrings- och sjukåterförsäkringsförpliktelser.
Artikel 145
Undergruppen för teckningsrisk inom NSLT sjukförsäkring
1. Undergruppen för teckningsrisk inom NSLT sjukförsäkring ska bestå av följande undergrupper:
(a) Underguppen för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring.
(b) Undergruppen för annullationsrisk inom NSLT sjukförsäkring.
2. Kapitalkravet för teckningsrisk inom NSLT sjukförsäkring ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) SCR(NSLTh,pr) betecknar kapitalkravet för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring,
(b) SCR(NSLTh,lapse) betecknar kapitalkravet för annullationsrisk inom NSLT sjukförsäkring,
Artikel 146
Undergruppen för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring
Kapitalkravet för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) σNSLTh betecknar standardavvikelsen för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring som fastställs i enlighet med artikel 148,
(b) VNSLTh betecknar volymmåttet för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring som fastställs i enlighet med artikel 147.
Artikel 147
Volymmått för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring
1. Volymmåttet för premie- och reservrisker inom NSLT sjukförsäkring ska vara lika med summan av de volymmässiga åtgärderna för premie- och reservrisker för segmenten som anges i bilaga XIV.
2. För alla segment som anges i bilaga XIV ska volymmåttet för ett visst segment s beräknas enligt följande formel:
där
(a) V(prem,s) betecknar volymmåttet för premierisken för segment s,
(b) V(res,s) betecknar volymmåttet för reservrisken för segment s,
(c) DIVs betecknar faktorn för geografisk diversifiering av segment s.
3. För alla segment som anges i bilaga XIV ska volymmåttet för premierisken för ett visst segment s beräknas enligt följande formel:
där
(a) Ps betecknar en skattning av de premier som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segmentet s under de kommande tolv månaderna,
(b) P(last,s) betecknar de premier som intjänats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s under de senaste tolv månaderna,
(c) FP(existing,s) betecknar det förväntade nuvärdet för premierna som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s efter de kommande tolv månaderna för befintliga avtal,
(d) FP(future,s) betecknar det förväntade nuvärdet för premierna som ska intjänas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i segment s för avtal där det första redovisningstillfället infaller under de följande tolv månaderna men utan de premier som ska intjänas under de tolv månaderna efter första redovisningstillfället.
4. Som ett alternativ till den beräkning som anges i punkt 3 får försäkrings- och återförsäkringsföretag välja att beräkna volymmåttet för premierisken för ett visst segment s i enlighet med följande formel för alla segment i bilaga XIV:
under förutsättning att följande omständigheter råder:
(a) Förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan i försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har beslutat att dess premieintäkter i segmentet s under de närmaste tolv månaderna inte kommer att överskrida Ps .
(b) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har upprättat effektiva kontrollmekanismer för att säkerställa att de gränsvärden för premieintäkter som avses i led a är uppfyllda.
(c) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har underrättat sin tillsynsmyndighet om det beslut som avses i led a och skälen för detta.
Vid tillämpningen av denna punkt ska begreppen Ps , FP(existing,s) och FP(future,s) betecknas i enlighet med punkt 3 a, c och d.
5. För de beräkningar som anges i punkterna 3 och 4 ska premierna anges netto efter avdrag för premier för återförsäkringsavtal. Följande premier för återförsäkringsavtal får inte dras av:
(a) Premier i samband med händelser som inte rör försäkringen eller betalda försäkringskrav som inte beaktas i de kassaflöden som anges i artikel 41.3.
(b) Premier för återförsäkringsavtal som inte uppfyller kraven i artiklarna 209, 210, 211 och 213.
6. För alla segment som anges i bilaga XIV ska volymmåttet för reservrisken för ett visst segment motsvara den bästa skattningen av avsättningarna för oreglerade försäkringsfall för segmentet efter avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, förutsatt att kontrakten för återförsäkring eller specialföretagen uppfyller kraven i artiklarna 209, 210, 211 och 213. Volymmåttet får inte vara negativt.
7. För alla segment som anges i bilaga XIV ska standardfaktorn för geografisk diversifiering endera vara lika med 1 eller beräknas i enlighet med bilaga III.
Artikel 148
Standardavvikelse för premie- och reservrisker inom NSLT sjukförsäkring
1. Standardavvikelsen för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) VNSLTh betecknar volymmått för premie- och reservrisker inom NSLT sjukförsäkring,
(b) summan omfattar alla tänkbara kombinationer (s,t) av de segment som anges i bilaga XIV,
(c) CorrHS(s,t) betecknar korrelationskoefficienten för premie- och reservrisk för NSLT sjukförsäkring för segment s och segment t som anges i bilaga XV,
(d) σs och σt betecknar standardavvikelserna för premie- och reservrisken för NSLT sjukförsäkringar för segmenten s och t,
(e) Vs och Vt betecknar volymmåtten för premie- och reservrisken för segmenten s och t, som anges i bilaga XIV.
2. För alla segment i bilaga XIV ska standardavvikelsen för premie- och reservrisk vid NSLT sjukförsäkring för ett visst segment s beräknas enligt följande formel:
där
(a) σ(prem,s) betecknar standardavvikelsen för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med artikel 3,
(b) σ(res,s) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med bilaga XIV,
(c) V(prem,s) betecknar volymmåttet för premierisken för segment s som anges i artikel 147,
(d) V(res,s) betecknar volymmåttet för reservrisken för segment s som anges i artikel 147.
3. För alla segment i bilaga XIV ska standardavvikelsen för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för ett visst segment vara lika med produkten av standardavvikelsen för premierisken brutto inom NSLT sjukförsäkring för segmentet i bilaga XIV och justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring. För alla segment som anges i bilaga XIV ska justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring uppgå till 100 %.
Artikel 149
System för utjämning av hälsorisker
1. Vid tillämpning av artikel 109a.4 i direktiv 2009/138/EG ska sjukförsäkringsförpliktelser som omfattas av systemet för utjämning av hälsorisker (HRES) identifieras, hanteras och organiseras skilt från försäkringsföretagens övriga verksamheter, utan någon möjlighet att göra överföringar till sjukförsäkringsförpliktelser som inte omfattas av HRES.
2. Standardavvikelserna för premie- och reservrisker inom NSLT sjukförsäkring för segmenten 1, 2 och 3 i bilaga XIV för affärsverksamhet som omfattas av HRES ska uppfylla följande krav:
(a) Standardavvikelserna bestäms separat för varje segment 1, 2 och 3 på det vis som anges i bilaga XIV och separat för premie- och reservrisk.
(b) För varje segment som anges i bilaga XIV är standardavvikelsen för premierisk det som är lägst av följande belopp:
i) Standardavvikelsen för premierisk inom NSLT sjukförsäkring i det segmentet som anges i bilaga XIV.
ii) Det belopp som är högst av följande:
A. En tredjedel av standardavvikelsen för premierisken inom NSLT sjukförsäkring i det segmentet som anges i bilaga XIV.
B. En uppskattning av den representativa standardavvikelsen för ett försäkringsföretags kombinerade kvot, vilket är förhållandet mellan följande årliga belopp:
— Summan av ersättningarna, inklusive tillhörande kostnader och försäkringstekniska avsättningar för skador som inträffat under räkenskapsåret för verksamhet som omfattas av HRES, inklusive eventuella förändringar till följd av HRES.
— Årets intjänade premier för den affärsverksamhet som omfattas av HRES.
(c) För varje segment som anges i bilaga XIV är standardavvikelsen för reservrisk det som är lägst av följande belopp:
i) Standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring i det segmentet som anges i bilaga XIV.
ii) Det belopp som är högst av följande:
A. En tredjedel av standardavvikelsen för reservrisken för det segment vid NSLT sjukförsäkring i det segmentet som anges i bilaga XIV.
B. En uppskattning av den representativa standardavvikelsen för ett försäkringsföretags avvecklingskvot, vilket är förhållandet mellan följande årliga belopp:
— Summan av den bästa skattningen vid årets slut för skadeärenden som var oreglerade i början av året och eventuella ersättningar och kostnader som betalats under året för skadeärenden som var oreglerade i början av året. Båda beloppen omfattar eventuella ändringar till följd av HRES.
— Den bästa skattningen vid årets ingång för oreglerade skadeanspråk i den del av verksamheten som omfattas av HRES, inklusive eventuella ändringar med anledning av HRES.
(d) Bestämning av standardavvikelsen bygger på lämpliga, tillämpliga och relevanta försäkringsmatematiska och statistiska metoder.
(e) Bestämning av standardavvikelsen grundar sig på fullständiga, exakta och lämpliga uppgifter som är direkt relevanta för den affärsverksamhet som omfattas av HRES och återspeglar den genomsnittliga graden av diversifiering på försäkringsföretag.
(f) Bestämning av standardavvikelsen bygger på trovärdiga aktuella uppgifter och realistiska antaganden.
(g) Bestämning av standardavvikelsen tar också hänsyn till eventuella risker som inte minskas av HRES, särskilt de risker som avses i artikel 105.4 a i direktiv 2009/138/EG och risker som inte avspeglas i undergruppen för katastrofrisker vid sjukförsäkring och som skulle kunna påverka ett stort antal försäkringsföretag som samtidigt omfattas av HRES.
(h) Metoden för beräkning av standardavvikelsen och själva beräkningen av standardavvikelsen är tillgängliga för allmänheten.
3. Om de genomförandebestämmelser som antagits enligt artikel 109a.4 i direktiv 2009/138/EG fastställer en standardavvikelse för premierisk vid NSLT sjukförsäkring för verksamhet som omfattas av HRES som uppfyller de krav som anges i punkt 2 i denna artikel, ska försäkringsföretagen använda denna standardavvikelse i stället för standardavvikelsen för premierisk vid NSLT sjukförsäkring för segmentet som anges i bilaga XIV i denna förordning vid beräkning av standardavvikelsen för premie- och reservrisk vid NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 148.1 i denna förordning.
När endast en del av ett försäkringsföretags verksamhet i ett segment s omfattas av HRES ska företaget använda en standardavvikelse för premierisk vid NSLT sjukförsäkring för segmentet i beräkningen av standardavvikelsen för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 148.1 som är lika med följande:
där
(a) σ(prem,s) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som anges i bilaga XIV,
(b) V(prem,s,nHRES) betecknar volymmåttet för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för verksamheten i segment s som inte omfattas av HRES,
(c) σ(prem,s,HRES) betecknar standardavvikelsen för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s för verksamhet som omfattas av HRES som fastställs i enlighet med punkt 2,
(d) V(prem,s,HRES) betecknar volymmåttet för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för verksamheten i segment s som omfattas av HRES,
V(prem,s,HRES) och V(prem,s,nHRES) ska beräknas på samma sätt som volymmåttet för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som anges i artikel 147, men V(prem,s,HRES) ska endast beakta försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som omfattas av HRES, och V(prem,s,nHRES) ska endast beakta de försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som inte omfattas av HRES.
4. Om de genomförandebestämmelser som antagits enligt artikel 109a.4 i direktiv 2009/138/EG fastställer en standardavvikelse för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för verksamhet som omfattas av HRES som uppfyller de krav som anges i punkt 2 i denna artikel, ska försäkringsföretagen använda denna standardavvikelse i stället för standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segmentet som anges i bilaga XIV i denna förordning vid beräkning av standardavvikelsen för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 148.1 i denna förordning.
När endast en del av ett försäkringsföretags verksamhet i ett segment s omfattas av HRES ska företaget använda en standardavvikelse för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för segmentet i beräkningen av standardavvikelsen för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 148.1 som är lika med följande:
där
(a) σ(res,s) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med bilaga XIV,
(b) V(res,s,nHRES) betecknar volymmåttet för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för verksamheten i segment s som inte omfattas av HRES,
(c) σ(res,s,HRES) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s för verksamhet som omfattas av HRES som fastställs i enlighet med punkt 2,
(d) V(res,s,HRES) betecknar volymmåttet för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för verksamheten i segment s som omfattas av HRES,
V(res,s,nHRES) och V(res,s,HRES) ska beräknas på samma sätt som volymmåttet för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som anges i artikel 147, men V(res,s,HRES) ska endast beakta försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som omfattas av HRES, och V(res,s,nHRES) ska endast beakta de försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som inte omfattas av HRES.
5. Försäkrings- och återförsäkringsföretag får ersätta standardavvikelserna för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för verksamhet som omfattas av HRES med parametrar som är specifika för försäkrings- och återförsäkringsföretag i enlighet med artikel 104.7 i direktiv 2009/138/EG. Tillsynsmyndigheterna får kräva att försäkrings- och återförsäkringsföretagen ersätter de standardavvikelserna med parametrar som är specifika för företaget i enlighet med artikel 110 i direktiv 2009/138/EG.
Artikel 150
Undergruppen för annullationsrisk inom NSLT sjukförsäkring
1. Kapitalkravet för annullationsrisk inom NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 145.1 b ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en kombination av följande omedelbara händelser:
(a) Återköp av 40 % av försäkringarna för vilka ett återköp skulle leda till en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna utanför riskmarginalen.
(b) Den minskning med 40 % av antalet framtida försäkrings- eller återförsäkringsavtal som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna om återförsäkringsavtalen täcker försäkrings- eller återförsäkringsavtal som ska tecknas i framtiden.
2. De händelser som avses i punkt 1 a och b ska tillämpas på ett enhetligt sätt på alla berörda försäkrings- och återförsäkringsavtal. I förhållande till återförsäkringsavtal ska den händelse som avses i punkt 1 a gälla de underliggande försäkringsavtalen.
3. Vid fastställandet av förlusten i primärkapitalet hos ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i det fall som avses i punkt 1 a ska företaget basera beräkningen på typen av återköp som mest negativt påverkar primärkapitalet hos företaget per enskild försäkring.
Artikel 151
Riskmodulen för SLT sjukförsäkring
1. Modulen för teckningsrisk inom SLT sjukförsäkring ska bestå av följande undergrupper:
(a) Undergruppen för dödsfallsrisk inom sjukförsäkring.
(b) Undergruppen för livsfallsrisk inom sjukförsäkring.
(c) Undergruppen för invaliditets- och sjuklighetsrisk inom sjukförsäkring.
(d) Undergruppen för kostnadsrisk inom sjukförsäkring.
(e) Undergruppen för omprövningsrisk inom sjukförsäkring.
(f) Undergruppen för annullationsrisk inom SLT sjukförsäkring.
2. Kapitalkravet för teckningsrisk inom SLT sjukförsäkring ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer (i,j) av de undergrupper som anges i punkt 1,
(b) CorrSLTH(i,j) betecknar korrelationskoefficienten för teckningsrisken inom SLT sjukförsäkring för undergrupperna i och j,
(c) SCRi och SCRj betecknar kapitalkraven för riskundergrupperna i och j.
3. Den korrelationskoefficient CorrSLTH(i,j) som anges i punkt 2 betecknar den post som anges i rad i och i kolumn j i följande korrelationsmatris:
j i |
Dödsfall, sjukförsäkring |
Livsfall, sjukförsäkring |
Invaliditet och sjuklighetsrisk, sjukförsäkring |
Kostnad, sjukförsäkring |
Omprövning, sjukförsäkring |
Annullation, SLT sjukförsäkring |
Dödsfall, sjukförsäkring |
1 |
– 0,25 |
0,25 |
0,25 |
0 |
0 |
Livsfall, sjukförsäkring |
– 0,25 |
1 |
0 |
0,25 |
0,25 |
0,25 |
Invaliditet och sjuklighetsrisk, sjukförsäkring |
0,25 |
0 |
1 |
0,5 |
0 |
0 |
Kostnad, sjukförsäkring |
0,25 |
0,25 |
0,5 |
1 |
0,5 |
0,5 |
Omprövning, sjukförsäkring |
0 |
0,25 |
0 |
0,5 |
1 |
0 |
Annullation, SLT sjukförsäkring |
0 |
0,25 |
0 |
0,5 |
0 |
1 |
Artikel 152
Undergruppen för dödsfallsrisk vid sjukförsäkring
1. Kapitalkravet för dödsfallsrisk vid sjukförsäkring ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent ökning av 15 % av dödlighetstalet som används för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna.
2. Den ökade dödligheten som avses i punkt 1 ska endast tillämpas på de försäkringar för vilka en ökad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginalen. Identifiering av försäkringar för vilka en ökad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginal kan grundas på följande antaganden:
(a) Flera försäkringar för samma försäkrade person kan behandlas som en enda försäkring.
(b) När beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på grupper av försäkringar enligt vad som anges i artikel 35 kan identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödligheten också bygga på de grupperna av försäkringar i stället för enskilda försäkringar, förutsatt att det skulle ge ungefär samma resultat.
3. När det gäller återförsäkringsförpliktelser ska identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en ökning av dödlighetstalen endast gälla de bakomliggande försäkringarna och utföras i enlighet med punkt 2.
Artikel 153
Undergruppen för livsfallsrisk vid sjukförsäkring
1. Kapitalkravet för livsfallsrisk vid sjukförsäkring ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent minskning med 20 % av dödlighetstalet som används för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna.
2. Den minskade dödlighet som avses i punkt 1 ska endast tillämpas på de försäkringar för vilka en minskad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginal. Identifiering av försäkringar för vilka en minskad dödlighet leder till en ökning av försäkringstekniska avsättningar utan riskmarginalen kan grundas på följande antaganden:
(a) Flera försäkringar för samma försäkrade person kan behandlas som en enda försäkring.
(b) När beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på grupper av försäkringar enligt artikel 35 kan identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en minskning av dödligheten också bygga på de grupperna av försäkringar i stället för enskilda försäkringar, förutsatt att det skulle ge ungefär samma resultat.
3. När det gäller återförsäkringsförpliktelser ska identifieringen av de försäkringar för vilka de försäkringstekniska avsättningarna ökar vid en minskning av dödlighetstalen endast gälla de bakomliggande försäkringarna och utföras i enlighet med punkt 2.
Artikel 154
Undergruppen för invaliditets- och sjuklighetsrisk vid sjukförsäkring
1. Kapitalkravet för invaliditets- och sjuklighetsrisk vid sjukförsäkring ska vara lika med summan av följande:
(a) Kapitalkravet för sjukvårdskostnader vid invaliditets- och sjuklighetsrisk.
(b) Kapitalkravet för inkomstskydd vid invaliditets- och sjuklighetsrisk.
2. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska tillämpa
(a) de scenarier som ligger till grund för beräkningen av kapitalkrav för sjukvårdskostnader vid invaliditets- och sjuklighetsrisk bara för sjukvårdskostnader för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser där den underliggande verksamheten tekniskt sett fungerar på liknande sätt som livförsäkringar,
(b) de scenarier som ligger till grund för beräkningen av kapitalkrav för inkomstskydd vid invaliditets- och sjuklighetsrisk bara för inkomstskydd för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser där den underliggande verksamheten tekniskt sett fungerar på liknande sätt som livförsäkringar.
Artikel 155
Kapitalkrav för sjukvårdskostnader vid invaliditets- och sjuklighetsrisk
1. Kapitalkravet för sjukvårdskostnader vid invaliditets- och sjuklighetsrisk ska motsvara det som är störst av följande kapitalkrav:
(a) Kapitalkravet för ökning av sjukvårdsbetalningar.
(b) Kapitalkravet för minskning av sjukvårdsbetalningar.
2. Kapitalkravet för ökning av sjukvårdsbetalningar ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande kombination av omedelbara permanenta ändringar:
(a) En ökning på 5 % av de sjukvårdsbetalningar som beaktats vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.
(b) En ökning på 1 % av inflationstakten för sjukvårdsbetalningar (uttryckt i procent) som används för beräkning av försäkringstekniska avsättningar.
3. Kapitalkravet för minskningen av sjukvårdsbetalningar ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande kombination av omedelbara permanenta ändringar:
(a) En minskning med 5 % av de sjukvårdsbetalningar som beaktats vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.
(b) En minskning med 1 % av inflationstakten för sjukvårdsbetalningar (uttryckt i procent) som används för beräkning av försäkringstekniska avsättningar.
Artikel 156
Kapitalkrav för inkomstskydd vid invaliditets- och sjuklighetsrisk
Kapitalkravet för inkomstskydd vid invaliditets- och sjuklighetsrisk ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande kombination av omedelbara permanenta ändringar:
(a) En ökning på 35 % av den invaliditet och sjuklighet som används i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar för att återspegla invaliditet och sjuklighet under de följande tolv månaderna.
(b) En ökning på 25 % av den invaliditet och sjuklighet som används i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar för att återspegla invaliditet och sjuklighet under åren efter de följande tolv månaderna.
(c) En minskning med 20 % av avvecklingsgraderna vid invaliditet och sjuklighet som används vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar när dessa avvecklingsgrader är lägre än 50 %.
(d) En minskning med 20 % av persistensgraderna vid invaliditet och sjuklighet som används vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar när dessa persistensgrader är lika med eller lägre än 50 %.
Artikel 157
Undergruppen för kostnadsrisk vid sjukförsäkring
Kapitalkravet för kostnadsrisk vid sjukförsäkring ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av följande kombination av omedelbara permanenta ändringar:
(a) En ökning på 10 % av de utgifter som beaktats vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.
(b) En ökning på 1 % av kostnadsinflationstakten (uttryckt i procent) som används för beräkning av försäkringstekniska avsättningar.
Med beaktande av återförsäkringsförpliktelser ska försäkrings- och återförsäkringsföretag tillämpa dessa ändringar på sina egna kostnader och, i förekommande fall, på kostnaderna för överlåtande företag.
Artikel 158
Undergruppen för omprövningsrisk vid sjukförsäkring
Kapitalkravet för omprövningsrisk vid sjukförsäkring ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent ökning på 4 % av livränteförmånerna, men enbart för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser i samband med livränta där de ersättningar som ska betalas enligt de underliggande försäkringarna skulle kunna öka till följd av förändringar i inflationen, rättsliga förhållanden eller de försäkrades hälsotillstånd.
Artikel 159
Undergruppen för annullationsrisk vid SLT sjukförsäkring
1. Kapitalkravet för annullationsrisk vid SLT sjukförsäkring som avses i artikel 151.1 f ska vara lika med det största av följande kapitalkrav:
(a) Kapitalkravet för risken för en permanent ökning av andelen annullationer vid SLT sjukförsäkringar.
(b) Kapitalkravet för risken för en permanent minskning av andelen annullationer vid SLT sjukförsäkringar.
(c) Kapitalkravet för massannullationsrisk vid SLT sjukförsäkring.
2. Kapitalkravet för risken för en permanent ökning av andelen annullationer vid SLT sjukförsäkringar ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent ökning på 50 % av utnyttjandegraden för de relevanta optioner som fastställs i punkterna 4 och 5. Trots detta ska den ökade andelen utnyttjade optioner inte överstiga 100 %, och ökningen av andelen utnyttjade optioner får endast tillämpas på de relevanta optioner för vilka utövandet skulle leda till en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna utan riskmarginal.
3. Kapitalkravet för risken för en permanent minskning av andelen annullationer vid SLT sjukförsäkringar ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar permanent minskning med 50 % av utnyttjandet av de relevanta optioner som fastställs i punkterna 4 och 5. Trots detta får minskningen av andelen utnyttjade optioner inte överstiga 20 procentenheter och minskningen av andelen utnyttjade optioner får endast tillämpas på de relevanta optioner för vilka utövandet av optionen skulle leda till en minskning av de försäkringstekniska avsättningarna utan riskmarginalen.
4. Följande alternativ ska vara relevanta för de ändamål som avses i punkterna 2 och 3:
(a) Alla rättsliga eller avtalsmässiga rättigheter för försäkringstagarna att helt eller delvis häva, återköpa, minska, begränsa eller upphäva försäkringsskydd eller tillåta att försäkringen upphör att gälla.
(b) Alla rättsliga eller avtalsmässiga rättigheter för försäkringstagarna att helt eller delvis införa, förnya, öka, förlänga eller återuppta försäkrings- eller återförsäkringsskydd.
Vid tillämpning av led b ska förändringen av andelen utnyttjade optioner som avses i punkterna 2 och 3 tillämpas på den andel som återspeglar att den relevanta optionen inte utnyttjats.
5. När det gäller återförsäkringsavtal ska följande alternativ vara relevanta för de ändamål som avses i punkterna 2 och 3:
(a) De rättigheter som avses i punkt 4 hos försäkringstagarna i återförsäkringsavtalen.
(b) De rättigheter som avses i punkt 4 hos försäkringstagarna i de försäkringsavtal som ligger till grund för återförsäkringsavtalen.
(c) Rätten för den potentiella försäkringstagaren att inte ingå sådana försäkrings eller återförsäkringsavtal om återförsäkringsavtalet täcker försäkrings- eller återförsäkringsavtal som ska tecknas i framtiden.
6. Kapitalkravet för massannullationsrisk vid SLT sjukförsäkring ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en kombination av följande omedelbara händelser:
(a) Återköp av 40 % av försäkringarna för vilka ett återköp skulle leda till en ökning av de försäkringstekniska avsättningarna utan riskmarginalen.
(b) Den minskning med 40 % av antalet framtida försäkrings- eller återförsäkringsavtal som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna om återförsäkringsavtalet täcker försäkrings- eller återförsäkringsavtal som ska tecknas i framtiden.
De händelser som avses i första stycket ska tillämpas på ett enhetligt sätt på alla berörda försäkrings- och återförsäkringsavtal. I förhållande till återförsäkringsavtal ska den händelse som avses i led a tillämpas på de underliggande försäkringsavtalen.
Vid fastställandet av förlust i primärkapitalet hos ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i det fall som avses i led a ska företaget basera beräkningen på typen av återköp som mest negativt påverkar primärkapitalet hos företaget per enskild försäkring.
7. Om det som är störst av kapitalkraven i punkt 1 a, b och c i denna artikel och det största motsvarande kapitalkrav som beräknas i enlighet med artikel 206.2 i denna förordning inte baseras på samma scenario ska kapitalkravet för annullationsrisk som avses i artikel 105.3 f i direktiv 2009/138/EG vara det kapitalkrav som avses i punkt 1 a, b eller c i denna artikel för vilket det underliggande scenariot leder till det största motsvarande kapitalkravet, beräknat i enlighet med artikel 206.2 i denna förordning.
Artikel 160
Undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring
1. Kapitalkravet för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) SCRma betecknar kapitalkravet för undergruppen massolycksrisk,
(b) SCRac betecknar kapitalkravet för undergruppen för koncentration av olycksrisk,
(c) SCRp betecknar kapitalkravet för undergruppen för pandemirisk.
2. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska tillämpa
(a) undergruppen för massolycksrisk på sjukförsäkrings- och sjukåterförsäkringförpliktelser som inte är försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada,
(b) undergruppen för koncentration av olycksrisk på försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada och på försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som avser gruppinkomstskydd,
(c) undergruppen för pandemirisk vid sjukförsäkrings- och sjukåterförsäkringsförpliktelser som inte är försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada.
Artikel 161
Undergruppen för massolycksrisk
1. Kapitalkravet för undergruppen massolycksrisk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla länder som anges i bilaga XVI,
(b) SCR(ma,s) betecknar kapitalkravet för massolycksrisk i land s.
2. För alla länder som anges i bilaga XVI ska kapitalkravet för massolycksrisk för ett visst land s motsvara den minskning i kapitalbasen hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) rs betecknar andelen personer som påverkas av massolyckan i land s som anges i bilaga XVI,
(b) summan omfattar de typer av händelser e som framgår av bilaga XVI,
(c) xe betecknar andelen personer som ska erhålla ersättning för händelse av typ e som resultat av den olycka som anges i bilaga XVI,
(d) E(e,s) betecknar det totala värdet av ersättningar som betalas ut av försäkrings- och återförsäkringsföretag för händelse av typ e i land s.
3. För alla typer av händelser som fastställs i bilaga XVI och alla länder som anges i bilaga XVI ska det försäkrade beloppet för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag för en viss händelsetyp e i ett visst land s beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla försäkrade personer i hos försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som är försäkrade mot händelsetyp e och som är invånare i land s,
(b) SI(e,i) betecknar värdet av de ersättningar som ska betalas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget för den försäkrade personen i vid en händelse av typ e.
Värdet av ersättningarna ska vara försäkringsbeloppet eller i de fall försäkringsavtalet ger återkommande utbetalning av förmåner den bästa skattningen av betalningarna vid en händelse av typ e. Där ersättningarna av en försäkring är beroende av arten eller omfattningen av den skada som härrör från händelse e, ska beräkningen av ersättningarnas storlek grundas på största möjliga nytta som kan erhållas inom ramen för försäkringen och som överensstämmer med händelsen. För försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som avser sjukvårdskostnader ska värdet av ersättningarna baseras på en uppskattning av de genomsnittliga belopp som betalas vid händelse e, under förutsättning att den försäkrade personen är funktionshindrad för den löptid som anges och med hänsyn till de särskilda garantier som åtagandena omfattar.
4. Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- eller återförsäkringsföretag beräkna värdet av förmåner som betalas ut till sådan försäkrad person som avses i punkt 3 grundat på homogena riskgrupper, förutsatt att grupperingen av försäkringsavtal uppfyller kraven i artikel 35.
Artikel 162
Undergruppen för koncentration av olycksrisk
1. Kapitalkravet för undergruppen koncentration av olycksrisk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla länder c,
(b) SCR(ac,c) betecknar kapitalkravet för koncentration av olycksrisk för land c.
2. För alla länder ska kapitalkravet för koncentration av olycksrisk för ett visst land c motsvara den minskning i försäkrings- och återförsäkringsföretagets kapitalbas som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) Cc betecknar den största koncentrationen av olycksrisk för försäkrings- och återförsäkringsföretag i land c,
(b) summan omfattar de typer av händelser e som framgår av bilaga XVI,
(c) xe betecknar andelen personer som ska erhålla ersättning för händelse av typ e som resultat av den olycka som anges i bilaga XVI,
(d) CE(e,c) betecknar det genomsnittliga värdet för ersättningarna som ska betalas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag för händelse av typ e för den största koncentrationen av olycksrisk i land c.
3. För alla länder ska den största koncentrationen av olycksrisk för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i ett land c vara lika med det största antalet personer för vilka följande villkor är uppfyllda:
(a) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har en försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelse avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada eller en försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelse som avser gruppinkomstskydd för var och en av dessa personer.
(b) Förpliktelserna avseende var och en av personerna omfattar åtminstone någon av de händelser som anges i bilaga XVI.
(c) Personerna arbetar i samma byggnad som är belägen i land c.
4. För alla typer av händelser och länder ska det genomsnittliga försäkringsbeloppet för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag för händelse av typ e för den största koncentrationen av olycksrisk i land c beräknas enligt följande formel:
där
(a) Ne betecknar antalet försäkrade personer hos försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som är försäkrade mot händelser av typ e och som hör till den största koncentrationen av olycksrisk för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i land c,
(b) summan omfattar alla försäkrade personer som avses i led a,
(c) SI(e,i) betecknar värdet av de ersättningar som ska betalas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget för den försäkrade personen i vid en händelse av typ e.
Värdet av ersättningarna som avses i led c ska vara försäkringsbeloppet eller i de fall försäkringsavtalet ger återkommande utbetalning av förmåner den bästa skattningen av de betalade ersättningarna vid en händelse av typ e. Där ersättningarna av en försäkring är beroende av arten eller omfattningen av den skada som härrör från händelse e ska beräkningen av ersättningarnas storlek grundas på största möjliga nytta som kan erhållas inom ramen för försäkringen och som överensstämmer med händelsen. För försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser som avser sjukvårdskostnader ska värdet av ersättningarna baseras på en uppskattning av de genomsnittliga belopp som utbetalas vid händelse e, under förutsättning att den försäkrade personen är funktionshindrad för den löptid som anges och med hänsyn till de särskilda garantier som förpliktelserna omfattar.
5. Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- eller återförsäkringsföretag beräkna värdet av ersättningar som betalas ut till varje försäkrad person som avses i punkt 4 grundat på homogena riskgrupper, förutsatt att grupperingen av försäkringsavtal uppfyller kraven i artikel 35.
Artikel 163
Undergruppen för pandemirisk
1. Kapitalkravet för undergruppen för pandemirisk ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:
där
(a) E betecknar försäkrings- och återförsäkringsföretagens inkomstskydd vid pandemiexponering,
(b) summan omfattar alla länder c,
(c) Nc betecknar antalet försäkrade personer för försäkrings- och återförsäkringsföretag som uppfyller följande villkor:
i) De försäkrade personerna är invånare i land c.
ii) De försäkrade omfattas av försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser avseende sjukvårdskostnader förutom försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada som täcker sjukvårdskostnader som följd av en smittsam sjukdom.
(d) Mc betecknar det förväntade genomsnittliga belopp som ska utbetalas av försäkrings- eller återförsäkringsföretag per försäkrad person i land c vid en eventuell pandemi.
2. Inkomstskyddet vid pandemiexponering för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla försäkrade personer i som omfattas av försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser avseende inkomstskydd förutom försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada,
(b) Ei betecknar värdet av de ersättningar som ska utbetalas av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget för den försäkrade personen i vid en permanent arbetsoförmåga som orsakas av en smittsam sjukdom. Värdet av förmånerna ska vara försäkringsbeloppet eller om avtalet innehåller återkommande utbetalning av ersättningar den bästa skattningen av betalningarna under förutsättning att den försäkrade personen är permanent arbetsoförmögen och inte kommer att återhämta sig.
3. För alla länder ska det förväntade genomsnittliga belopp som ska betalas av försäkrings- eller återförsäkringsföretagen per försäkrad i ett visst land c i händelse av en pandemi beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar de typer av hälso- och sjukvård h som anges i bilaga XVI,
(b) Hh betecknar andelen försäkrade personer med kliniska symtom som utnyttjar hälso- eller sjukvård h som anges i bilaga XVI,
(c) CH(h,c) betecknar den bästa skattningen av de summor som försäkrings- och återförsäkringsföretag ska betala för en försäkrad i land c i samband med försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser avseende sjukvårdskostnader, förutom försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser avseende trygghetsförsäkring vid arbetsskada, avseende arbetstagares utnyttjande av hälso- och sjukvård h i händelse av en pandemi.
AVSNITT 5
Marknadsriskmodul
Artikel 164
1. Marknadsriskmodulen ska bestå av följande undergrupper:
(a) Undergruppen ränterisk i led a i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
(b) Undergruppen aktiekursrisk i led b i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
(c) Undergruppen fastighetsrisk i led c i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
(d) Undergruppen spreadrisk i led d i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
(e) Undergruppen valutarisk i led e i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
(f) Undergruppen för marknadsriskkoncentrationer i led f i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
2. Kapitalkravet för marknadsrisk som avses i artikel 105.5 i direktiv 2009/138/EG ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer (i,j) av undergrupper i marknadsriskmodulen,
(b) Corr(i,j) betecknar korrelationskoefficienten för marknadsrisken för undergrupperna i och j,
(c) SCRi och SCRj betecknar kapitalkraven för undergrupperna i och j.
3. Den korrelationskoefficient Corr(i,j) som anges i punkt 2 ska motsvara den post som anges i rad i och i kolumn j i följande korrelationsmatris:
j i |
Ränta |
Aktier |
Fastighet |
Spread |
Koncentration |
Valuta |
Ränta |
1 |
A |
A |
A |
0 |
0,25 |
Aktier |
A |
1 |
0,75 |
0,75 |
0 |
0,25 |
Fastighet |
A |
0,75 |
1 |
0,5 |
0 |
0,25 |
Spread |
A |
0,75 |
0,5 |
1 |
0 |
0,25 |
Koncentration |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
Valuta |
0,25 |
0,25 |
0,25 |
0,25 |
0 |
1 |
Parametern A ska vara lika med 0 om kapitalkravet för ränterisk som anges i artikel 165 är det kapitalkrav som avses i led a i den artikeln. I alla andra fall ska parametern A vara lika med 0,5.
Artikel 164a
Godkända infrastrukturinvesteringar
1. Vid tillämpningen av denna förordning ska godkända infrastrukturinvesteringar omfatta investeringar i en infrastrukturenhet som uppfyller följande kriterier:
(a) De kassaflöden som genereras av infrastrukturtillgångarna gör det möjligt att under varaktiga stressnivåer uppfylla alla finansiella skyldigheter som är relevanta för riskerna i samband med projektet.
(b) De kassaflöden som infrastrukturenheten genererar åt sina kreditgivare och aktieinvesterare är förutsägbara.
(c) Infrastrukturtillgångarna och infrastrukturenheten regleras av en lagstadgad eller avtalsmässig ram som ger kreditgivare och aktieinvesterare en hög skyddsnivå, inklusive följande:
(a) Den avtalsmässiga ramen ska innefatta bestämmelser som effektivt skyddar kreditgivare och aktieinvesterare mot förluster till följd av att projektet avbryts av den part som gått med på att köpa de varor eller tjänster som infrastrukturprojektet tillhandahåller, om inte något av följande villkor är uppfyllt:
i) Infrastrukturenhetens intäkter finansieras genom betalningar från ett stort antal användare.
ii) Intäkterna omfattas av en avkastningsreglering.
(b) Infrastrukturenheten har tillräckliga reservfonder eller andra finansiella arrangemang för att täcka projektets reserver för oförutsedda utgifter och krav på rörelsekapital.
Om investeringarna görs i form av obligationer eller lån, ska avtalsramen också omfatta följande:
i) Kreditgivarna har säkerhet eller åtnjuter säkerhet i den utsträckning som är tillåten enligt tillämplig lag för alla tillgångar och avtal som krävs för att driva projektet.
ii) Användningen av nettokassaflöden från den löpande verksamheten efter obligatoriska betalningar från projektet i andra syften än att betala skulder är begränsad.
iii) Begränsningar för verksamhet som kan skada kreditgivarna, inbegripet att nya skulder inte kan utfärdas utan de befintliga kreditgivarnas medgivande i den form som avtalats med dem, såvida inte sådana nya emissioner av skulder är tillåtna enligt dokumentationen för den befintliga skulden.
Utan hinder av andra stycket led i, för investeringar i form av obligationer eller lån, gäller att om företagen kan visa att säkerhet för alla tillgångar och avtal inte är nödvändigt för att effektivt skydda eller återställa den allra största delen av kreditgivarnas investering, får andra säkerhetsmekanismer användas. I sådana fall ska säkerhetsmekanismerna omfatta åtminstone ett av följande:
i) Panträtt i aktier.
ii) Långivarens rätt till ”step-in”.
iii) Panträtt till bankkonton.
iv) Kontroll av kassaflöden.
v) Bestämmelser för tilldelning av kontrakt.
(d) Om investeringarna görs i form av obligationer eller lån, kan försäkrings- eller återförsäkringsföretaget visa för tillsynsmyndigheten att det kan hålla investeringen till förfall.
(e) Om investeringarna görs i form av obligationer eller lån för vilka det inte finns en kreditvärdering av ett utsett externt ratinginstitut, är investeringsinstrumentet och andra pari passu-instrument prioriterade före alla andra fordringar förutom lagstadgade fordringar och fordringar från tillhandahållare av likviditetsfaciliteter, förvaltare och motparter för derivat.
(f) Om investeringarna görs i form av aktier, eller obligationer eller lån för vilka det inte finns en kreditvärdering av ett utsett externt ratinginstitut, ska följande kriterier vara uppfyllda:
i) Infrastrukturtillgångarna och infrastrukturenheterna finns i länder som är medlemmar i EES eller OECD.
ii) Om infrastrukturenheten är i konstruktionsfasen ska följande kriterier vara uppfyllda av aktieinvesteraren, eller om det finns mer än en aktieinvesterare ska följande kriterier vara uppfyllda av en grupp av aktieinvesterare tillsammans:
— Aktieinvesterarna har en bakgrund där de framgångsrikt har övervakat infrastrukturprojekt och har relevant sakkunskap.
— Aktieinvesterarna har låg risk för fallissemang, eller det finns låg risk för att infrastrukturenheten drabbas av betydande förluster till följd av fallissemang för aktieinvesterarna.
— Aktieinvesterarna har incitament att skydda investerarnas intressen.
iii) Om konstruktionsrisker finns, garantier för att säkerställa att projektet slutförs enligt den överenskomna specifikationen, budgeten eller det överenskomna slutdatumet.
iv) Om driftsriskerna är betydande är de korrekt hanterade.
v) Infrastrukturenheten använder testad teknik och design.
vi) Infrastrukturenhetens kapitalstruktur gör att den kan betala sina skulder.
vii) Infrastrukturenhetens refinansieringsrisk är låg.
viii) Infrastrukturenheten använder derivat enbart av riskreduceringsskäl.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 b ska de kassaflöden som genereras åt kreditgivarna och aktieinvesterarna inte anses vara förutsägbara om inte allt utom en försumbar del av intäkterna uppfyller följande krav:
(a) Ett av följande kriterier är uppfyllt:
i) Intäkterna är tillgänglighetsbaserade.
ii) Intäkterna omfattas av en avkastningsreglering.
iii) Intäkterna omfattas av ett take-or-pay-avtal.
iv) Nivån på produktionen eller användningen och prisnivån ska var och en för sig uppfylla följande kriterier:
— De ska vara reglerade.
— De ska vara fastställda i avtal.
— De ska vara tillräckligt förutsägbara på grund av låg efterfrågerisk.
(b) Om infrastrukturprojektenhetens intäkter inte kommer från betalningar från ett stort antal användare, ska den part som gått med på att köpa de varor eller tjänster som infrastrukturprojektenheten tillhandahåller vara något av följande:
i) En enhet som räknas upp i artikel 180.2 i den här förordningen.
ii) Ett regionalt eller lokalt självstyrelseorgan som räknas upp i den förordning som antagits i enlighet med artikel 109a.2 a i direktiv 2009/138/EG.
iii) En enhet med en värdering av ett externt ratinginstitut med ett kreditkvalitetssteg på minst 3.
iv) En enhet som är utbytbar utan en betydande ändring av nivån på och tidpunkten för intäkterna.
Artikel 164b
Godkända investeringar i infrastrukturföretag
Vid tillämpningen av denna förordning ska godkända investeringar i infrastrukturföretag omfatta investeringar i en infrastrukturenhet som uppfyller följande kriterier:
1. Den övervägande delen av infrastrukturenhetens intäkter härrör från att äga, finansiera, bygga eller driva infrastrukturtillgångar som finns i länder som är medlemmar i EES eller OECD.
2. De intäkter som genereras av infrastrukturtillgångarna uppfyller ett av de kriterier som anges i artikel 164a.2 a.
3. Om infrastrukturenhetens intäkter inte kommer från betalningar från ett stort antal användare, ska den part som gått med på att köpa de varor eller tjänster som infrastrukturenheten tillhandahåller vara någon av de enheter som förtecknas i artikel 164a.2 b.
4. Intäkterna ska diversifieras i termer av verksamhet, placering, eller betalare, såvida de inte omfattas av en avkastningsreglering i enlighet med artikel 164a.1 c a ii eller ett ”take-or-pay”-avtal, eller är grundade på tillgång.
5. Om investeringarna görs i form av obligationer eller lån, kan försäkrings- eller återförsäkringsföretaget visa för tillsynsmyndigheten att det kan hålla investeringen till förfall.
6. Om ingen kreditvärdering av ett utsett externt ratinginstitut är tillgänglig för infrastrukturenheten
a) ska kapitalstrukturen i infrastrukturföretaget göra det möjligt att betala alla skulder enligt försiktiga antaganden som grundar sig på en analys av relevanta finansiella nyckeltal,
b) ska infrastrukturenheten ha varit verksam under minst tre år eller, när det gäller ett förvärvat företag, ha drivits åtminstone tre år.
7. Om en kreditvärdering av ett utsett externt ratinginstitut är tillgänglig för infrastrukturenheten ska denna ha ett kreditkvalitetssteg mellan 0 och 3.
Artikel 165
Allmänna bestämmelser
1. Kapitalkravet för ränterisk som avses i led a i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG ska vara lika med det som är störst av följande:
(a) Summan för samtliga valutor av kapitalkraven för risken för en ökning i de durationsberoende räntesatser som anges i artikel 166 i denna förordning.
(b) Summan för samtliga valutor av kapitalkraven för risken för en minskning i de durationsberoende räntesatser som anges i artikel 167 i denna förordning.
2. Om det största av de kapitalkrav som avses i punkt 1 a och b och det största motsvarande kapitalkrav som beräknas i enlighet med artikel 206.2 inte baseras på samma scenario ska kapitalkravet för ränterisk vara det kapitalkrav som avses i punkt 1 a eller b för vilket det underliggande scenariot leder till det största motsvarande kapitalkravet, beräknat i enlighet med artikel 206.2.
Artikel 166
Ökning i de durationsberoende räntesatserna
1. Kapitalkravet för risken för en ökning i de durationsberoende räntesatserna för en viss valuta ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar ökning av de grundläggande riskfria räntesatserna för denna valuta vid olika löptider i enlighet med följande tabell:
Löptid (i år) |
Ökning |
1 |
70 % |
2 |
70 % |
3 |
64 % |
4 |
59 % |
5 |
55 % |
6 |
52 % |
7 |
49 % |
8 |
47 % |
9 |
44 % |
10 |
42 % |
11 |
39 % |
12 |
37 % |
13 |
35 % |
14 |
34 % |
15 |
33 % |
16 |
31 % |
17 |
30 % |
18 |
29 % |
19 |
27 % |
20 |
26 % |
90 |
20 % |
För löptider som inte anges i tabellen ovan ska ökningen beräknas genom linjär interpolering. För löptider kortare än 1 år ska ökningen vara 70 %. För löptider längre än 90 år ska ökningen vara 20 %.
2. Under alla förhållanden ska en ökning av de grundläggande riskfria räntesatserna vid varje löptid vara minst en procentenhet.
3. Effekten av en ökning av durationen för de grundläggande riskfria räntesatserna på värdet av ägarintressen enligt definitionen i artikel 92.2 i direktiv 2009/138/EG i finansinstitut och kreditinstitut ska endast beaktas enligt värdet av de andelar som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 68 i denna förordning. Den del som dras av från kapitalbasen ska enbart beaktas i den utsträckning som en sådan påverkan ökar primärkapitalet.
Artikel 167
Minskning av de durationsberoende räntesatserna
1. Kapitalkravet för risken för en minskning av de durationsberoende räntesatserna för en viss valuta ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar minskning av de grundläggande riskfria räntesatserna för denna valuta vid olika löptider i enlighet med följande tabell:
Löptid (i år) |
Sänkning |
1 |
75 % |
2 |
65 % |
3 |
56 % |
4 |
50 % |
5 |
46 % |
6 |
42 % |
7 |
39 % |
8 |
36 % |
9 |
33 % |
10 |
31 % |
11 |
30 % |
12 |
29 % |
13 |
28 % |
14 |
28 % |
15 |
27 % |
16 |
28 % |
17 |
28 % |
18 |
28 % |
19 |
29 % |
20 |
29 % |
90 |
20 % |
För löptider som inte anges i tabellen ovan ska minskningen beräknas genom linjär interpolering. För löptider kortare än 1 år ska minskningen vara 75 %. För löptider längre än 90 år ska minskningen vara 20 %.
2. Genom undantag från punkt 1 ska minskningen vara noll för negativa grundläggande riskfria räntesatser.
3. Effekten av en minskning av durationen för de grundläggande riskfria räntesatserna på värdet av ägarintressen enligt definitionen i artikel 92.2 i direktiv 2009/138/EG i finansinstitut och kreditinstitut ska endast beaktas på värdet av de andelar som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 68 i denna förordning. Den del som dras av från kapitalbasen ska enbart beaktas i den utsträckning som en sådan påverkan ökar primärkapitalet.
Artikel 168
Allmänna bestämmelser
1. Undergruppen för aktiekursrisk som avses i artikel 105.5 andra stycket led b i direktiv 2009/138/EG ska inbegripa en riskundergrupp för typ 1-aktier, en riskundergrupp för typ 2-aktier och en riskundergrupp för godkända infrastrukturaktier och en riskundergrupp för godkända infrastrukturföretagsaktier.
2. Typ 1-aktier ska omfatta aktier som noteras på reglerade marknader i de länder som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) eller som handlas på sådana multilaterala handelsplattformar som avses i artikel 4.1.22 i direktiv 2014/65/EU och vars säte eller huvudkontor finns i en EU-medlemsstat.
3. Typ 2-aktier ska omfatta andra aktier än de som anges i punkt 2, råvaror och andra alternativa investeringar. De ska också omfatta alla andra tillgångar som inte omfattas av undergruppen för ränterisk, undergruppen för fastighetsrisk eller undergruppen för spreadrisk, inbegripet tillgångar och indirekta exponeringar som avses i artikel 84.1 och 84.2 om en genomlysningsmetod inte är möjlig och försäkrings- eller återförsäkringsföretaget inte utnyttjar bestämmelserna i artikel 84.3.
3a. Godkända infrastrukturaktier ska omfatta aktieinvesteringar i infrastrukturprojektenheter som uppfyller kriterierna i artikel 164a.
3b. Godkända infrastrukturföretagsaktier ska omfatta aktieinvesteringar i infrastrukturenheter som uppfyller kriterierna i artikel 164b.
4. Kapitalkravet för aktiekursrisk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) SCRequ1 betecknar kapitalkravet för typ 1-aktier.
(b) SCRequ2 betecknar kapitalkravet för typ 2-aktier.
(c) SCRquinf betecknar kapitalkravet för godkända infrastrukturaktier.
(d) SCRquinfc betecknar kapitalkravet för godkända infrastrukturföretagsaktier.
5. Effekten av den omedelbara minskning som anges i artiklarna 169 och 170 på värdet av ägarintressen som avses i artikel 92.2 i direktiv 2009/138/EG i finansinstitut och kreditinstitut ska endast beaktas för värdet av de andelar som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 68 i denna förordning.
6. Följande aktier ska alltid betraktas som typ 1-aktier:
(a) Andra aktier än godkända infrastrukturaktier eller godkända infrastrukturföretagsaktier som innehas i företag för kollektiva investeringar som är godkända europeiska fonder för socialt företagande enligt artikel 3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 ( 9 ), om genomlysningsmetoden som anges i artikel 84 i denna förordning är möjlig för alla exponeringar inom företaget för kollektiva investeringar, eller andelar eller aktier i dessa fonder om genomlysningsmetoden inte är möjlig för alla exponeringar inom företaget för kollektiva investeringar.
(b) Andra aktier än godkända infrastrukturaktier eller godkända infrastrukturföretagsaktier, som innehas i företag för kollektiva investeringar som är godkända riskkapitalfonder enligt artikel 3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 ( 10 ), om genomlysningsmetoden som anges i artikel 84 i denna förordning är möjlig för alla exponeringar inom företaget för kollektiva investeringar, eller andelar eller aktier i dessa fonder om genomlysningsmetoden inte är möjlig för alla exponeringar inom företaget för kollektiva investeringar.
(c) När det gäller slutna alternativa investeringsfonder och alternativa investeringsfonder utan hävstång som är etablerade inom unionen eller, om de inte är etablerade i unionen, som marknadsförs i unionen enligt artiklarna 35 eller 40 i direktiv 2011/61/EU:
i) Andra aktier än godkända infrastrukturaktier eller godkända infrastrukturföretagsaktier, som innehas i sådana fonder om genomlysningsmetoden som anges i artikel 84 i denna förordning är möjlig för alla exponeringar inom den alternativa investeringsfonden.
ii) Aktier eller andelar som innehas i sådana fonder där genomlysningsmetoden som anges i artikel 84 inte är möjlig för alla exponeringar inom den alternativa investeringsfonden.
(d) Andra aktier än godkända infrastrukturaktier eller godkända infrastrukturföretagsaktier som innehas i företag för kollektiva investeringar som är godkända europeiska långsiktiga investeringsfonder enligt förordning (EU) 2015/760, om genomlysningsmetoden som anges i artikel 84 i denna förordning är möjlig för alla exponeringar inom företaget för kollektiva investeringar, eller andelar eller aktier i dessa fonder om genomlysningsmetoden inte är möjlig för alla exponeringar inom företaget för kollektiva investeringar.
Artikel 169
Undergruppen för standardaktiekursrisk
1. Kapitalkravet för typ 1-aktier som avses i artikel 168 i denna förordning ska motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara nedgångar:
(a) En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av typ 1-aktieinvesteringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur.
(b) En omedelbar nedgång som motsvarar summan av 39 % och den symmetriska justering som anges i artikel 172 i denna förordning i värdet av typ 1-aktier, förutom de som avses i led a.
2. Kapitalkravet för typ 2-aktier som avses i artikel 168 i denna förordning ska motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara nedgångar:
(a) En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av typ 2-aktieinvesteringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur.
(b) En omedelbar nedgång som motsvarar summan av 49 % och den symmetriska justering som anges i artikel 172, i värdet av typ 2-aktier, förutom de som avses i led a.
3. Kapitalkravet för godkända infrastrukturaktier som avses i artikel 168 i denna förordning ska motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara nedgångar:
(a) En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av godkända infrastrukturaktieinvesteringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur.
(b) En omedelbar nedgång som motsvarar summan av 30 % och 77 % av den symmetriska justering som anges i artikel 172 i denna förordning, i värdet av godkända infrastrukturaktier, förutom de som avses i led a.
4. Kapitalkravet för godkända infrastrukturföretagsaktier som avses i artikel 168 i denna förordning ska motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara värdeminskningar:
(a) En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av godkända investeringar i infrastrukturföretagsaktier i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur.
(b) En omedelbar nedgång som motsvarar summan av 36 % och 92 % av den symmetriska justering som anges i artikel 172 i denna förordning, i värdet av godkända infrastrukturföretagsaktier, förutom de som avses i led a.
Artikel 170
Undergruppen för durationsbaserad aktiekursrisk
1. Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304 i direktiv 2009/138/EG ska kapitalkravet för typ 1-aktier motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara värdeminskningar:
(a) 22 % av värdet av typ 1-aktier som hänför sig till sådan verksamhet som avses i artikel 304.1 i i direktiv 2009/138/EG,
(b) 22 % av värdet av typ 1-aktieinvesteringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur,
(c) En omedelbar nedgång som motsvarar 39 % och den symmetriska justering som anges i artikel 172 i denna förordning, i värdet av typ 1-aktier, förutom de som avses i leden a och b.
2. Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304 i direktiv 2009/138/EG ska kapitalkravet för typ 2-aktier motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar värdeminskning motsvarande
(a) 22 % av värdet av typ 2-aktier som hänför sig till sådan verksamhet som avses i artikel 304.1 i i direktiv 2009/138/EG,
(b) 22 % av värdet av typ 2-aktieinvesteringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur,
(c) 49 % och den symmetriska justering som anges i artikel 172 i denna förordning, i värdet av typ 2-aktier, förutom de som avses i leden a och b.
3. Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304 i direktiv 2009/138/EG ska kapitalkravet för godkända infrastrukturaktier motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara värdeminskningar:
(a) 22 % av värdet av godkända infrastrukturaktier som hänför sig till sådan verksamhet som avses i artikel 304.1 i i direktiv 2009/138/EG.
(b) 22 % av värdet av godkända infrastrukturaktieinvesteringar i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur.
(c) Summan av 30 % och 77 % av den symmetriska justering som anges i artikel 172 i denna förordning, i värdet av godkända infrastrukturaktier, förutom de som avses i leden a eller b.
4. Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304 i direktiv 2009/138/EG ska kapitalkravet för godkända infrastrukturföretagsaktier motsvara den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara värdeminskningar:
(a) 22 % av värdet av godkända infrastrukturföretagsaktier som hänför sig till sådan verksamhet som avses i artikel 304.1 b i i direktiv 2009/138/EG.
(b) 22 % av värdet av godkända investeringar i infrastrukturföretagsaktier i anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, om dessa investeringar är av strategisk natur.
(c) Summan av 36 % och 92 % av den symmetriska justering som anges i artikel 172 i denna förordning, i värdet av godkända infrastrukturföretagsaktier, förutom de som avses i leden a eller b.
Artikel 171
Strategiska aktieinvesteringar
För tillämpning av artikel 169.1 a, 169.2 a, 169.3 a och 169.4 a och artikel 170.1 b, 170.2 b, 170.3 b och 170.4 b ska aktieinvesteringar av strategisk natur betyda aktieinvesteringar för vilka försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse visar följande:
(a) Att värdet av aktieinvesteringen troligen är mycket mindre volatil under de närmaste tolv månaderna än värdet av andra aktier under samma period till följd av både typen av investering och det inflytande som utövas av företaget med ägarintresse i det anknutna företaget.
(b) Att investeringen är strategisk med beaktande av alla relevanta faktorer, inklusive
i) förekomsten av en tydlig avgörande strategi för att behålla ägarintresset under lång tid,
ii) att den strategi som avses i led a överensstämmer med de viktigaste styrdokumenten som styr eller begränsar företagets åtgärder,
iii) det deltagande företagets förmåga att behålla ägarintresset i det anknutna företaget,
iv) förekomsten av en varaktig förbindelse,
v) att strategin överensstämmer med de viktigaste styrdokumenten som styr eller begränsar gruppens åtgärder om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse ingår i en grupp.
Artikel 172
Symmetrisk justering av kapitalkravet för aktier
1. Det aktieindex som avses i artikel 106.2 i direktiv 2009/138/EG ska uppfylla följande krav:
(a) Aktieindexet mäter marknadspriset för en diversifierad portfölj med aktier som är representativ för den typ av aktier som normalt innehas av försäkrings- och återförsäkringsföretag.
(b) Aktieindexets nivå är allmänt tillgänglig.
(c) Aktieindexets nivåer offentliggörs tillräckligt ofta för att indexets nuvarande nivå och dess genomsnittliga värde under de senaste 36 månaderna ska kunna fastställas.
2. Med förbehåll för punkt 4 ska den symmetriska justeringen motsvara följande:
där
(a) CI betecknar aktieindexets nuvarande nivå,
(b) AI betecknar det viktade genomsnittet av aktieindexets dagliga nivåer under de senaste 36 månaderna.
3. I syfte att beräkna ett viktat genomsnitt av indexets dagliga nivåer ska vikterna för alla dagliga nivåer vara lika. De dagar under de senaste 36 månaderna när indexets nivå inte har fastställts ska inte tas med i genomsnittet.
4. Den symmetriska justeringen ska inte vara lägre än – 10 % eller högre än 10 %.
Artikel 173
Kriterier för användning av övergångsregler för standardaktiekursrisk
1. De övergångsregler för standardaktiekursrisk som anges i artikel 308b.13 i direktiv 2009/138/EG ska endast tillämpas på aktier som har köpts senast den 1 januari 2016 och som inte omfattas av den durationsbaserade aktiekursrisk som avses i artikel 304 i detta direktiv.
2. Om aktier innehas i företag för kollektiva investeringar eller andra investeringar som erbjuds i form av fonder och där genomlysningsmetoden inte är möjlig, ska de övergångsregler som avses i artikel 308b.13 i direktiv 2009/138/EG tillämpas på den andel aktier som innehas i företag för kollektiva investeringar eller investeringar som erbjuds i form av fonder i enlighet med den eftersträvade underliggande tillgångsallokeringen den 1 januari 2016, under förutsättning att tillgångsallokeringen är tillgänglig för företaget. Den andel aktier som övergångsreglerna ska tillämpas på ska varje år minskas i proportion till kapitalomsättningshastigheten i företag för kollektiva investeringar eller i investeringar som erbjuds i form av fonder. Om den eftersträvade tillgångsallokeringen för aktieinvesteringar i företag för kollektiva investeringar eller investeringar som erbjuds i form av fonder ökar, ska andelen aktier som övergångsreglerna tillämpas på inte öka.
Artikel 174
Kapitalkravet för fastighetsrisk som avses i led c i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar minskning med 25 % av värdet av fast egendom.
Artikel 175
Räckvidd för undergruppen för spreadrisk
Kapitalkravet för spreadrisk som avses i led d i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) SCRbonds betecknar kapitalkravet för spreadrisk när det gäller obligationer och lån,
(b) SCRsecuritisation betecknar kapitalkravet för spreadrisk när det gäller värdepapperiseringspositioner,
(c) SCRcd betecknar kapitalkravet för spreadrisk när det gäller kreditderivat.
Artikel 176
Spreadrisk för obligationer och lån
1. Kapitalkravet för spreadrisk när det gäller obligationer och lån SCRbonds ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar relativ minskning av stressi i värdet av varje obligation eller lån förutom hypotekslån som uppfyller kraven i artikel 191, inbegripet annan inlåning än likvida bankmedel som avses i artikel 189.2 b.
2. Riskfaktorn stressi ska vara beroende av den modifierade durationen för obligationen eller lånet i utryckt i år (duri ), och duri får aldrig vara lägre än 1. För obligationer eller lån med rörlig ränta ska duri motsvara den modifierade durationen av obligation eller ett lån med fast ränta med samma löptid och med kupongbetalningar som motsvarar terminsräntan.
3. Obligationer eller lån för vilka en kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut finns tillgänglig ska tilldelas en riskfaktor stressi beroende på kreditkvalitetssteget och den modifierade durationen duri för obligationen eller lånet i enligt följande tabell:
Kreditkvalitetssteg |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 och 6 |
|||||||
Duration (dur i) |
stressi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
upp till 5 år |
bi · duri |
— |
0,9 % |
— |
1,1 % |
— |
1,4 % |
— |
2,5 % |
— |
4,5 % |
— |
7,5 % |
mer än 5 och högst 10 |
ai + bi · (duri – 5) |
4,5 % |
0,5 % |
5,5 % |
0,6 % |
7,0 % |
0,7 % |
12,5 % |
1,5 % |
22,5 % |
2,5 % |
37,5 % |
4,2 % |
mer än 10 och högst 15 |
ai + bi · (duri – 10) |
7,0 % |
0,5 % |
8,5 % |
0,5 % |
10,5 % |
0,5 % |
20,0 % |
1,0 % |
35,0 % |
1,8 % |
58,5 % |
0,5 % |
mer än 15 och högst 20 |
ai + bi · (duri – 15) |
9,5 % |
0,5 % |
11 % |
0,5 % |
13,0 % |
0,5 % |
25,0 % |
1,0 % |
44,0 % |
0,5 % |
61,0 % |
0,5 % |
mer än 20 |
min[ai + bi · (duri – 20);1] |
12,0 % |
0,5 % |
13,5 % |
0,5 % |
15,5 % |
0,5 % |
30,0 % |
0,5 % |
46,6 % |
0,5 % |
63,5 % |
0,5 % |
4. Obligationer eller lån för vilka en kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut inte finns tillgänglig och för vilka gäldenärer inte har ställt säkerheter som uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 214 ska tilldelas en riskfaktor stressi beroende på den modifierade durationen duri för obligationen eller lånet i enligt följande tabell:
Duration (duri ) |
stressi |
upp till 5 år |
3 % · duri |
mer än 5 och högst 10 |
15 % + 1,7 % · (duri – 5) |
mer än 10 och högst 20 |
23,5 % + 1,2 % · (duri – 10) |
mer än 20 |
min(35,5 % + 0,5 % · (duri – 20); 1) |
5. Obligationer och lån för vilka ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut inte är tillgängligt och för vilka gäldenärer har ställt säkerheter, förutsatt att säkerheten för dessa obligationer och lån uppfyller kriterierna i artikel 214, ska åsättas en riskfaktor stressi enligt följande:
(a) Om det riskjusterade värdet av säkerheten är högre än eller lika med värdet på obligationen eller lånet i ska stressi vara lika med hälften av den riskfaktor som skulle ha fastställts i enlighet med punkt 4.
(b) Om det riskjusterade värdet av säkerheten är lägre än värdet på obligation eller lån i, och om riskfaktorn som fastställts i enlighet med punkt 4 skulle resultera i ett värde på obligation eller lån i som är lägre än det riskjusterade värdet på säkerheten, ska stressi vara lika med medelvärdet av följande:
i) Den riskfaktor som fastställs i enlighet med punkt 4.
ii) Skillnaden mellan värdet av obligation eller lån i och det riskjusterade värdet på säkerheten, dividerat med värdet av obligation eller lån i.
(c) Om det riskjusterade värdet av säkerheten är lägre än värdet på obligation eller lån i och om riskfaktorn som fastställts i enlighet med punkt 4 skulle resultera i ett värde på obligation eller lån i som är högre än eller lika stort som det riskjusterade värdet på säkerheten ska stressi fastställas enligt punkt 4.
Det riskjusterade värdet på säkerheten ska beräknas i enlighet med artiklarna 112, 197 och 198.
6. Effekten av den omedelbara minskningen av värdet av ägarintressen, som avses i artikel 92.2 i direktiv 2009/138/EG, i finansinstitut och kreditinstitut ska endast beaktas när det gäller värdet av de andelar som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 68 i denna förordning.
▼M5 —————
Artikel 178
Spreadrisk för värdepapperiseringspositioner: beräkning av solvenskravet
1. Solvenskravet SCRvärdepapperisering för spreadrisk för värdepapperiseringspositioner ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar relativ minskning av stressi i värdet av varje värdepapperiseringsposition i.
2. Riskfaktorn stressi ska vara beroende av den modifierade durationen uttryckt i år (duri ). duri ska inte vara lägre än ett år.
3. Prioriterade STS-värdepapperiseringspositioner som uppfyller kraven i artikel 243 i förordning (EU) nr 575/2013 och för vilka det föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut, ska tilldelas en riskfaktor stressi beroende på kreditkvalitetssteg och den modifierade durationen för värdepapperiseringspositionen i, enligt följande tabell:
Kreditkvalitetssteg |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 och 6 |
|||||||
Duration |
stress i |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
(duri ) |
|||||||||||||
upp till 5 |
bi · duri |
— |
1,0 % |
— |
1,2 % |
— |
1,6 % |
— |
2,8 % |
— |
5,6 % |
— |
9,4 % |
mer än 5 och högst 10 |
ai + bi · (duri – 5) |
5,0 % |
0,6 % |
6,0 % |
0,7 % |
8,0 % |
0,8 % |
14,0 % |
1,7 % |
28,0 % |
3,1 % |
47,0 % |
5,3 % |
mer än 10 och högst 15 |
ai + bi · (duri – 10) |
8,0 % |
0,6 % |
9,5 % |
0,5 % |
12,0 % |
0,6 % |
22,5 % |
1,1 % |
43,5 % |
2,2 % |
73,5 % |
0,6 % |
mer än 15 och högst 20 |
ai + bi · (duri – 15) |
11,0 % |
0,6 % |
12,0 % |
0,5 % |
15,0 % |
0,6 % |
28,0 % |
1,1 % |
54,5 % |
0,6 % |
76,5 % |
0,6 % |
mer än 20 |
min[ai + bi · (duri – 20);1] |
14,0 % |
0,6 % |
14,5 % |
0,5 % |
18,0 % |
0,6 % |
33,5 % |
0,6 % |
57,5 % |
0,6 % |
79,5 % |
0,6 % |
4. Icke-prioriterade STS-värdepapperiseringspositioner som uppfyller kraven i artikel 243 i förordning (EU) nr 575/2013 och för vilka det föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut, ska tilldelas en riskfaktor stressi beroende på kreditkvalitetssteg och den modifierade durationen för värdepapperiseringspositionen i, enligt följande tabell:
Kreditkvalitetssteg |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 och 6 |
|||||||
Duration |
stress i |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
(duri ) |
|||||||||||||
upp till 5 |
min[bi · duri ;1] |
— |
2,8 % |
— |
3,4 % |
— |
4,6 % |
— |
7,9 % |
— |
15,8 % |
— |
26,7 % |
mer än 5 och högst 10 |
min[ai + bi · (duri – 5);1] |
14,0 % |
1,6 % |
17,0 % |
1,9 % |
23,0 % |
2,3 % |
39,5 % |
4,7 % |
79,0 % |
8,8 % |
100,0 % |
0,0 % |
mer än 10 och högst 15 |
ai + bi · (duri – 10) |
22,0 % |
1,6 % |
26,5 % |
1,5 % |
34,5 % |
1,6 % |
63,0 % |
3,2 % |
100,0 % |
0,0 % |
100,0 % |
0,0 % |
mer än 15 och högst 20 |
ai + bi · (duri – 15) |
30,0 % |
1,6 % |
34,0 % |
1,5 % |
42,5 % |
1,6 % |
79,0 % |
3,2 % |
100,0 % |
0,0 % |
100,0 % |
0,0 % |
mer än 20 |
min[ai + bi · (duri – 20);1] |
38,0 % |
1,6 % |
41,5 % |
1,5 % |
50,5 % |
1,6 % |
95,0 % |
1,6 % |
100,0 % |
0,0 % |
100,0 % |
0,0 % |
5. Prioriterade STS-värdepapperiseringspositioner som uppfyller kriterierna i artikel 243 i förordning (EU) nr 575/2013 och för vilka det inte föreligger något kreditbetyg från ett utsett externt ratinginstitut, ska tilldelas en riskfaktor stressi beroende på den modifierade durationen för värdepapperiseringspositionen i, enligt följande tabell:
Duration |
stress i |
ai |
bi |
(duri ) |
|||
upp till 5 |
bi · duri |
— |
4,6 % |
mer än 5 och högst 10 |
ai + bi · (duri – 5) |
23 % |
2,5 % |
mer än 10 och högst 15 |
ai + bi · (duri – 10) |
35,5 % |
1,8 % |
mer än 15 och högst 20 |
ai + bi · (duri – 15) |
44,5 % |
0,5 % |
mer än 20 |
min[ai + bi · (duri – 20);1] |
47 % |
0,5 % |
6. Icke-prioriterade STS-värdepapperiseringspositioner som uppfyller kriterierna i artikel 243 i förordning (EU) nr 575/2013 och för vilka det inte föreligger något kreditbetyg från ett utsett externt ratinginstitut, ska tilldelas en riskfaktor stressi motsvarande kreditkvalitetssteg 5 och beroende på den modifierade durationen enligt tabellen i punkt 3.
7. Återvärdepapperiseringspositioner för vilka det föreligger ett kreditbetyg tilldelat av ett utsett externt ratinginstitut, ska tilldelas en riskfaktor stressi som är lika med följande formel:
stressi = min(bi · duri;1)
där bi ska tilldelas beroende på kreditkvalitetssteget för värdepapperiseringsposition i enligt följande tabell:
Kreditkvalitetssteg |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
bi |
33 % |
40 % |
51 % |
91 % |
100 % |
100 % |
100 % |
8. Värdepapperiseringspositioner som inte omfattas av punkterna 3–7, för vilka det föreligger ett kreditbetyg tilldelat av ett utsett externt ratinginstitut, ska tilldelas en riskfaktor stressi som är lika med följande formel:
stressi = min(bi · duri;1)
där bi ska tilldelas beroende på kreditkvalitetssteget för värdepapperiseringsposition i enligt följande tabell:
Kreditkvalitetssteg |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
bi |
12,5 % |
13,4 % |
16,6 % |
19,7 % |
82 % |
100 % |
100 % |
9. Värdepapperiseringspositioner som inte omfattas av punkterna 3–8 ska tilldelas en riskfaktor stressi på 100 %.
Artikel 178a
Spreadrisk för värdepapperiseringspositioner: övergångsbestämmelser
1. Utan hinder av artikel 178.3 ska värdepapperiseringar som utfärdats före den 1 januari 2019 och som räknas som typ 1-värdepapperiseringar i enlighet med artikel 177.2 i den lydelse som gällde den 31 december 2018, tilldelas en riskfaktor stressi i enlighet med artikel 178.3, även om dessa värdepapperiseringar inte är STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven i artikel 243 i förordning (EU) nr 575/2013.
2. Punkt 1 ska endast gälla i situationer då inga nya underliggande exponeringar lagts till eller ersatts efter den 31 december 2018.
3. Utan hinder av artikel 178.3 ska värdepapperiseringar som utfärdats före den 18 januari 2015 och som räknas som typ 1-värdepapperiseringar i enlighet med artikel 177.4 i den lydelse som gällde den 31 december 2018, tilldelas en riskfaktor stressi i enlighet med artiklarna 177 och 178, i den lydelse som gällde den 31 december 2018.
4. Utan hinder av artikel 178.3 ska värdepapperiseringar som utfärdats före den 1 januari 2019 och som räknas som typ 1-värdepapperiseringar i enlighet med artikel 177.5 i den lydelse som gällde den 31 december 2018, till och med den 31 december 2025 tilldelas en riskfaktor stressi i enlighet med artiklarna 177 och 178, i den lydelse som gällde den 31 december 2018.
Artikel 179
Spreadrisk för kreditderivat
1. ►M1 Kapitalkravet SCRcd för spreadrisken för kreditderivat, förutom de som avses i punkt 3, ska vara lika med det som är högst av följande kapitalkrav: ◄
(a) Förlusten för primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar ökning i absoluta tal av kreditspreaden för de instrument som ligger till grund för kreditderivaten.
(b) Förlusten för primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar relativ minskning av kreditspreaden med 75 % för de instrument som ligger till grund för kreditderivaten.
Vid tillämpningen av punkt 1 a ska den omedelbara ökningen av kreditspreaden för de instrument som ligger till grund för kreditderivat för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut beräknas enligt följande tabell.
Kreditkvalitetssteg |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
Omedelbar ökning av spreaden (i procentenheter) |
1,3 |
1,5 |
2,6 |
4,5 |
8,4 |
16,20 |
16,20 |
2. Vid tillämpning av punkt 1 a ska den omedelbara ökningen av kreditspreaden för de instrument som ligger till grund för kreditderivat för vilka det inte finns en kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut vara 5 %.
3. Kreditderivat som ingår i företagets riskreduceringsstrategi får inte vara föremål för ett kapitalkrav för spreadrisk, så länge företaget innehar antingen de instrument som ligger till grund för kreditderivaten eller en annan exponering med avseende på vilken grundrisken mellan denna exponering och instrumenten som ligger till grund för kreditderivatet inte är materiell i alla situationer.
4. Om det som är störst av de kapitalkrav som avses i leden a och b i punkt 1 och det största motsvarande kapitalkrav som beräknas i enlighet med artikel 206.2 inte baseras på samma scenario ska kapitalkravet för spreadrisk för kreditderivat vara det kapitalkrav som avses i punkt 1, för vilket det underliggande scenariot leder till det största motsvarande kapitalkravet, beräknat i enlighet med artikel 206.2.
Artikel 180
Specifika exponeringar
1. Exponeringar i form av obligationer som avses i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG (säkerställda obligationer) som har tilldelats kreditkvalitetssteg 0 eller 1 ska tilldelas en riskfaktor stressi enligt följande tabell.
Kreditkvalitetssteg Duration (duri ) |
0 |
1 |
upp till 5 år |
0,7 %. duri |
0,9 %. duri |
mer än 5 år |
|
|
2. Exponeringar i form av obligationer och lån mot följande tilldelas en riskfaktor stressi på 0 %:
(a) Europeiska centralbanken.
(b) Medlemsstaters nationella regeringar och centralbanker, uttryckta och refinansierade i den nationella regeringens och centralbankens nationella valuta.
(c) Multilaterala utvecklingsbanker enligt artikel 117.2 i förordning (EU) nr 575/2013.
(d) Internationella organisationer enligt artikel 118 i förordning (EU) nr 575/2013.
Exponeringar i form av obligationer och lån som är helt, ovillkorligt och oåterkalleligt garanterade av en av motparterna som anges i leden a–d och där garantin uppfyller kraven i artikel 215 ska också tilldelas en riskfaktor stressi på 0 %.
3. Exponeringar i form av obligationer och lån mot nationella regeringar och centralbanker, förutom de som avses i punkt 2 b, som är uttryckta och refinansierade i den nationella regeringens och centralbankens nationella valuta och för vilka det föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut, tilldelas en riskfaktor stressi beroende på kreditkvalitetssteg och exponeringstid enligt följande tabell:
Kreditkvalitetssteg |
0 och 1 |
2 |
3 |
4 |
5 och 6 |
||||||
Duration (duri ) |
stressi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
upp till 5 år |
|
— |
0,0 % |
— |
1,1 % |
— |
1,4 % |
— |
2,5 % |
— |
4,5 % |
mer än 5 och högst 10 |
|
0,0 % |
0,0 % |
5,5 % |
0,6 % |
7,0 % |
0,7 % |
12,5 % |
1,5 % |
22,5 % |
2,5 % |
mer än 10 och högst15 |
|
0,0 % |
0,0 % |
8,4 % |
0,5 % |
10,5 % |
0,5 % |
20,0 % |
1,0 % |
35,0 % |
1,8 % |
mer än 15 och högst 20 |
|
0,0 % |
0,0 % |
10,9 % |
0,5 % |
13,0 % |
0,5 % |
25,0 % |
1,0 % |
44,0 % |
0,5 % |
mer än 20 |
|
0,0 % |
0,0 % |
13,4 % |
0,5 % |
15,5 % |
0,5 % |
30,0 % |
0,5 % |
46,5 % |
0,5 % |
4. Exponeringar i form av obligationer och lån mot ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag för vilka det föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut och där detta företag uppfyller sitt minimikapitalkrav ska åsättas en riskfaktor stressi från tabellen i artikel 176.3 beroende på företagets solvenskvot enligt följande mappning mellan solvenskvot och kreditkvalitetssteg:
Solvenskvot |
196 % |
175 % |
122 % |
95 % |
75 % |
75 % |
Kreditkvalitetssteg |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
Om solvenskvoten hamnar mellan de solvenskvoter som anges i tabellen ovan ska värdet för stressi beräknas genom linjär interpolering från de närmaste värdena för stressi som motsvarar de närmaste solvenskvoter som anges i tabellen ovan. Om solvenskvoten är lägre än 75 % ska stressi vara samma som den faktor som motsvarar kreditkvalitetsstegen 5 och 6. Om solvenskvoten är högre än 196 % ska stressi vara densamma som den faktor som motsvarar kreditkvalitetssteg 1.
Vid tillämpningen av denna punkt ska ”solvenskvot” avse förhållandet mellan det belopp av kapitalbasen som får medräknas för att täcka solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet, med användning av senast tillgängliga värden.
5. Exponeringar i form av obligationer och lån mot ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som inte uppfyller sitt minimikapitalkrav tilldelas en riskfaktor stressi enligt följande tabell:
Duration (duri ) |
riskfaktor stressi |
upp till 5 år |
7,5 %. duri |
mer än 5 och högst 10 |
37,50 % + 4,20 %.(duri – 5) |
mer än 10 och högst 15 |
58,50 % + 0,50 %.(duri – 10) |
mer än 15 och högst 20 |
61 % + 0,50 %.(duri – 15) |
mer än 20 |
|
6. Punkterna 4 och 5 i denna artikel ska tillämpas först från och med den första dagen för offentliggörande av den rapport om solvens och finansiell ställning som avses i artikel 51 i direktiv 2009/138/EG från företaget som motsvarar exponeringen. Före detta datum ska artikel 176 i denna förordning tillämpas om en kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut kan användas för exponeringarna, annars ska dessa exponeringar tilldelas samma riskfaktor som de som skulle bli resultatet av tillämpningen av punkt 4 i denna artikel på exponeringar mot ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag vars solvenskvot är 100 %.
7. Exponeringar i form av obligationer och lån mot ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland för vilket det inte föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut i ett land vars solvensordning bedöms vara likvärdig med den som fastställs i direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 227 i direktiv 2009/138/EG och som uppfyller solvenskraven i samma tredjeland, tilldelas samma riskfaktorer som de som skulle bli resultatet vid tillämpning av punkt 4 i denna artikel på exponeringar mot ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag vars solvenskvot är 100 %.
8. Exponeringar i form av obligationer och lån mot kreditinstitut och finansinstitut i den mening som avses i artikel 4.1.1 och 4.1.26 i förordning (EU) nr 575/2013 som uppfyller de solvenskrav som fastställs genom direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013 och för vilka det inte föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut tilldelas samma riskfaktorer som de som skulle bli resultatet vid tillämpning av punkt 4 i denna artikel på exponeringar mot ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag vars solvenskvot är 100 %.
9. Kapitalkravet för spreadrisk för kreditderivat ska vara lika med noll om det underliggande finansiella instrumentet är en obligation eller ett lån till någon exponering som anges i punkt 2.
10. STS-värdepapperiseringspositioner som uppfyller kriterierna i artikel 243 i förordning (EU) nr 575/2013 och som fullt ut, ovillkorligen och oåterkalleligen garanteras av Europeiska investeringsfonden eller Europeiska investeringsbanken och där denna garanti uppfyller kraven i artikel 215, ska tilldelas en riskfaktor stressi på 0 %.
10a. Utan hinder av punkt 10 ska värdepapperiseringar som utfärdats före den 1 januari 2019 och som räknas som typ 1-värdepapperiseringar i enlighet med punkt 10 i den lydelse som gällde den 31 december 2018, tilldelas en riskfaktor stressi på 0 %, även om dessa värdepapperiseringar inte är STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven i artikel 243 i förordning (EU) nr 575/2013.
11. Exponeringar i form av obligationer och lån som uppfyller kriterierna som fastställs i punkt 12 ska tilldelas en riskfaktor stressi beroende på kreditkvalitetssteg och exponeringstid enligt följande tabell:
Kreditkvalitetssteg |
0 |
1 |
2 |
3 |
|||||
Duration (dur i) |
stressi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
upp till 5 år |
bi · duri |
— |
0,64 % |
— |
0,78 % |
— |
1,0 % |
— |
1,67 % |
mer än 5 och högst 10 |
ai + bi · (duri – 5) |
3,2 % |
0,36 % |
3,9 % |
0,43 % |
5,0 % |
0,5 % |
8,35 % |
1,0 % |
mer än 10 och högst 15 |
ai + bi · (duri – 10) |
5,0 % |
0,36 % |
6,05 % |
0,36 % |
7,5 % |
0,36 % |
13,35 % |
0,67 % |
mer än 15 och högst 20 |
ai + bi · (duri – 15) |
6,8 % |
0,36 % |
7,85 % |
0,36 % |
9,3 % |
0,36 % |
16,7 % |
0,67 % |
mer än 20 |
min[ai + bi · (duri – 20);1] |
8,6 % |
0,36 % |
9,65 % |
0,36 % |
11,1 % |
0,36 % |
20,05 % |
0,36 % |
12. Kriterierna för exponeringar som tilldelas en riskfaktor i enlighet med punkt 11 ska vara följande:
(a) Exponeringen gäller en godkänd infrastrukturinvestering som uppfyller kriterierna som fastställs i artikel 164a.
(b) Exponeringen är inte en tillgång som uppfyller följande villkor:
— Den är tilldelad en matchningsjusteringsportfölj i enlighet med artikel 77b.2 i direktiv 2009/138/EG.
— Den har tilldelats ett kreditkvalitetssteg mellan 0 och 2.
(c) Det finns en tillgänglig kreditvärdering av ett utsett externt ratinginstitut för exponeringen.
(d) Exponeringen har tilldelats ett kreditkvalitetssteg mellan 0 och 3.
13. Exponeringar i form av obligationer och lån som uppfyller kriterierna som fastställs i punkt 12 a och b, men som inte uppfyller kriterierna i punkt 12 c, ska tilldelas en riskfaktor stressi som motsvarar kreditkvalitetssteg 3 och exponeringstid i enlighet med tabellen i punkt 11.
14. Exponeringar i form av obligationer och lån som uppfyller kriterierna som fastställs i punkt 15 ska tilldelas en riskfaktor stress i beroende på kreditkvalitetssteg och exponeringstid enligt följande tabell:
Kreditkvalitetssteg |
0 |
1 |
2 |
3 |
|||||
Löptid (duri ) |
stress i |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
ai |
bi |
upp till 5 |
bi · duri |
— |
0,68 % |
— |
0,83 % |
— |
1,05 % |
— |
1,88 % |
mer än 5 och högst 10 |
ai + b i · (duri – 5) |
3,38 % |
0,38 % |
4,13 % |
0,45 % |
5,25 % |
0,53 % |
9,38 % |
1,13 % |
mer än 10 och högst 15 |
ai + bi · (duri – 10) |
5,25 % |
0,38 % |
6,38 % |
0,38 % |
7,88 % |
0,38 % |
15,0 % |
0,75 % |
mer än 15 och högst 20 |
ai + bi · (duri – 15) |
7,13 % |
0,38 % |
8,25 % |
0,38 % |
9,75 % |
0,38 % |
18,75 % |
0,75 % |
mer än 20 |
min[ai + bi · (duri – 20);1] |
9,0 % |
0,38 % |
10,13 % |
0,38 % |
11,63 % |
0,38 % |
22,50 % |
0,38 % |
15. Kriterierna för exponeringar som tilldelas en riskfaktor i enlighet med punkt 14 ska vara följande:
(a) Exponeringen gäller en godkänd investering i infrastrukturföretag som uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 164b.
(b) Exponeringen är inte en tillgång som uppfyller följande villkor:
— Den är tilldelad en matchningsjusteringsportfölj i enlighet med artikel 77b.2 i direktiv 2009/138/EG.
— Den har tilldelats ett kreditkvalitetssteg mellan 0 och 2.
(c) Det finns en tillgänglig kreditvärdering av ett utsett externt ratinginstitut för infrastrukturenheten.
(d) Exponeringen har tilldelats ett kreditkvalitetssteg mellan 0 och 3.
16. Exponeringar i form av obligationer och lån som uppfyller de kriterier som fastställs i punkt 15 a och b, men som inte uppfyller kriterierna i punkt 15 c, ska tilldelas en riskfaktor stressi som motsvarar kreditkvalitetssteg 3 och exponeringstid i enlighet med tabellen i punkt 14.
Artikel 181
Tillämpning av spreadriskscenarier på matchningsjusteringsportföljer
Om försäkringsföretag tillämpar den matchningsjustering som avses i artikel 77b i direktiv 2009/138/EG ska de genomföra det scenario som bygger på beräkning av spreadrisk enligt följande:
(a) Tillgångarna i den avsatta portföljen ska omfattas av den momentana värdeminskning för spreadrisk som anges i artiklarna 176, 178 och 180 i denna förordning.
(b) Tillgångarna i den avsatta portföljen ska omfattas av omedelbar värdeminskning för spreadrisk som anges i artiklarna 176, 178 och 180 i denna förordning. (b) De försäkringstekniska avsättningarna ska beräknas på nytt för att beakta inverkan på matchningsjusteringens belopp av den omedelbara minskningen av värdet av den avsatta portföljen med tillgångar. Framför allt ska den grundläggande räntedifferensen öka genom ett absolut belopp som beräknas som produkten av följande:
i) Den absoluta ökningen av spreaden som multiplicerad med den modifierade durationen för den berörda tillgången skulle resultera i den relevanta riskfaktor stressi som avses i artiklarna 176, 178 och 180 i denna förordning.
ii) En reduktionsfaktor beroende på kreditkvalitet enligt följande tabell:
Kreditkvalitetssteg |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
Reduktionsfaktor |
45 % |
50 % |
60 % |
75 % |
100 % |
100 % |
100 % |
För tillgångar i den avsatta portföljen för vilka en kreditvärdering av ett utsett externt ratinginstitut inte är tillgänglig och för godkända infrastrukturtillgångar samt för godkända infrastrukturföretagstillgångar som har tilldelats kreditkvalitetssteg 3 ska reduktionsfaktorn motsvara 100 %.
Artikel 182
Exponering mot en enda emittent
1. Kapitalkravet för koncentrationsrisk inom marknadsrisk ska beräknas på grundval av exponeringen mot en enda emittent. För detta ändamål ska exponeringar mot företag som tillhör samma företagsgrupp behandlas som en exponering mot en enda emittent. På samma sätt ska fast egendom som är belägen i samma byggnad anses som en enda fast egendom.
2. Exponeringen vid fallissemang för en motpart ska vara summan av exponeringarna mot denna motpart.
3. Exponeringen vid fallissemang för en exponering mot en enda emittent ska vara summan av exponeringarna vid fallissemang mot alla motparter som ingår i exponeringen mot den enda emittenten.
4. ►M3 Det vägda genomsnittliga kreditkvalitetssteget för en exponering mot en enda emittent ska motsvara det uppåt avrundade genomsnittet för kreditkvalitetsstegen för alla exponeringar mot alla motparter som ingår i exponeringen mot den enda emittenten, viktat med värdet av varje exponering. ◄
5. Vid tillämpningen av punkt 4 ska exponeringar för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut åsättas kreditkvalitetssteg enligt kapitel 1 avsnitt 2 i denna avdelning. Exponeringar för vilka det inte finns en kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut ska åsättas kreditkvalitetssteg 5.
Artikel 183
Beräkning av kapitalkrav för koncentrationsrisk inom marknadsrisk
1. Kapitalkravet för koncentrationsrisk inom marknadsrisk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla exponeringar mot en enda emittent i,
(b) Conci betecknar kapitalkravet för koncentrationsrisk inom marknadsrisk för en exponering mot en enda emittent i.
2. För varje exponering mot en enda emittent i ska kapitalkravet för koncentrationsrisk inom marknadsrisk Conci vara lika stort som den förlust i primärkapitalet som skulle bli resultatet av en omedelbar relativ minskning i värdet av de tillgångar som motsvarar exponeringen mot en enda emittent i enligt följande formel
där
(a) XSi är den extra exponering som avses i artikel 184,
(b) gi är riskfaktorn för koncentrationsrisk inom marknadsrisk som avses i artiklarna 186 och 187.
Artikel 184
Överexponering
1. Överexponeringen för en exponering mot en enda emittent i ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) Ei betecknar exponeringen vid fallissemang mot exponeringen mot en enda emittent i som ingår i beräkningsbasen för undergruppen för koncentrationrisker inom marknadsrisk,
(b) Assets betecknar beräkningsregeln för undergruppen för koncentrationsrisker inom marknadsrisk,
(c) CTi är den relativa överexponering som avses i artikel 185.
2. Beräkningsregeln för undergruppen för koncentrationsrisk inom marknadsrisk Assets ska vara lika med värdet av alla tillgångar i ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, med undantag för följande:
(a) Tillgångar som innehas med avseende på livförsäkringsavtal där investeringsrisken bärs fullt ut av försäkringstagarna.
(b) Exponeringar mot en motpart som ingår i samma grupp som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
i) Motparten är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, ett försäkringsholdingbolag, ett blandat finansiellt holdingbolag eller ett företag som tillhandahåller anknutna tjänster.
ii) Motparten är helt integrerad i enlighet med artikel 335.1 a.
iii) Motparten är föremål för samma förfaranden för riskbedömning, riskmätning och kontroll som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.
iv) Motparten är etablerad i unionen.
v) Det finns inga rådande eller förutsedda materiella praktiska eller rättsliga hinder för att motparten snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder från motparten till försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.
(c) Värdet av de ägarintressen som avses i artikel 92.2 i direktiv 2009/138/EG i finansinstitut och kreditinstitut som har dragits av från kapitalbasen i enlighet med artikel 68 i denna förordning.
(d) Exponeringar som omfattas av motpartsriskmodulen.
(e) Uppskjutna skattefordringar.
(f) Immateriella tillgångar.
3. Exponeringen vid fallissemang för en exponering mot en enda emittent i ska minskas med beloppet av exponeringen vid fallissemang mot motparter som ingår i exponeringen mot en enda emittent och för vilken riskfaktorn för koncentrationsrisk inom marknadsrisk som avses i artiklarna 168 och 187 är 0 %.
Artikel 185
Gränsvärden för relativa extra exponeringar
Varje exponering mot en enda emittent i ska tilldelas en riskfaktor för koncentrationsrisk inom marknadsrisk gi i enlighet med följande tabell. Riskfaktorn är beroende av det viktade genomsnittliga kreditkvalitetssteget för exponeringen mot en enda emittent i, beräknat i enlighet med artikel 182.4.
Viktat genomsnittligt kreditkvalitetssteg för exponeringen mot en enda emittent i |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
Gränsvärden för relativa överexponeringar CTi |
3 % |
3 % |
3 % |
1,5 % |
1,5 % |
1,5 % |
1,5 % |
Artikel 186
Riskfaktor för koncentrationsrisk inom marknadsrisk
1. Varje exponering mot en enda emittent i ska tilldelas en riskfaktor för koncentrationsrisk inom marknadsrisk gi i enlighet med följande tabell. Riskfaktorn är beroende av det viktade genomsnittliga kreditkvalitetssteget för exponeringen mot en enda emittent i, beräknat i enlighet med artikel 182.4.
Viktat genomsnittligt kreditkvalitetssteg för exponeringen mot en enda emittent i |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
Riskfaktor gi |
12 % |
12 % |
21 % |
27 % |
73 % |
73 % |
73 % |
2. Exponeringar mot en enda emittent som är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag för vilket det inte föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut och där företaget uppfyller sitt minimikapitalkrav, ska åsättas en riskfaktor gi för koncentrationsrisk inom marknadsrisk beroende på företagets solvenskvot i enlighet med följande tabell:
Solvenskvot |
95 % |
100 % |
122 % |
175 % |
196 % |
Riskfaktor gi |
73 % |
64,5 % |
27 % |
21 % |
12 % |
Om solvenskvoten hamnar mellan de solvenskvoter som anges i tabellen ovan ska värdet för gi beräknas genom linjär interpolering från de närmaste värdena för gi som motsvarar de närmaste solvenskvoter som anges i tabellen ovan. Om solvenskvoten är lägre än 95 % ska riskfaktorn gi motsvara 73 %. Om solvenskvoten är lägre än 196 % ska riskfaktorn gi motsvara 12 %.
Vid tillämpningen av denna punkt ska ”solvenskvot” avse förhållandet mellan det belopp av kapitalbasen som får medräknas för att täcka solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet, med användning av senast tillgängliga värden.
3. Exponeringar mot en enda emittent som är ett försäkrings- och återförsäkringsföretag som inte uppfyller sitt minimikapitalkrav ska åsättas en riskfaktor gi för koncentrationsrisk inom marknadsrisk motsvarande 73 %.
Punkterna 2 och 3 i denna artikel ska tillämpas först från och med den första dagen för offentliggörande av den rapport om solvens och finansiell ställning som avses i artikel 51 i direktiv 2009/138/EG från företaget som motsvarar exponeringen. Om en kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut kan användas för exponeringen mot en enda emittent före detta datum ska punkt 1 tillämpas, annars ska dessa exponeringar tilldelas en riskfaktor gi på 64,5 %.
4. Exponeringar mot en enda emittent som är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland, för vilken det inte föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut i ett land vars solvensordning bedöms vara likvärdig enligt artikel 227 i direktiv 2009/138/EG och som uppfyller solvenskraven i dessa tredjeländer ska åsättas en riskfaktor gi på 64,5 %.
5. Exponeringar mot en enda emittent som är ett kreditinstitut och finansinstitut i den mening som avses i artikel 4.1.1 och 4.1.26 i förordning (EU) nr 575/2013 och som uppfyller de solvenskrav som fastställs genom direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013, för vilka det inte föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut, ska tilldelas en riskfaktor gi på 64,5 %.
6. Exponeringar mot en enda emittent förutom de som anges i punkterna 1–5 ska tilldelas en riskfaktor gi för koncentrationsrisk inom marknadsrisk på 73 %.
Artikel 187
Specifika exponeringar
1. Exponeringar i form av obligationer som avses i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG (säkerställda obligationer) ska åsättas ett gränsvärde för relativ överexponering CTi på 15 %, förutsatt att motsvarande exponeringar i form av säkerställda obligationer har tilldelats kreditkvalitetssteg 0 eller 1. Exponeringar i form av säkerställda obligationer ska betraktas som exponeringar mot en enda emittent, oavsett om det finns andra exponeringar mot samma motpart som emittenten av de säkerställda obligationerna som utgör en tydlig exponering mot en enda emittent.
2. Exponeringar mot en enda fast egendom ska åsättas ett gränsvärde för relativ extra exponering CTi på 10 % och en riskfaktor gi för koncentrationsrisk inom marknadsrisk på 12 %.
3. Exponeringar mot följande ska tilldelas en riskfaktor gi för koncentrationsrisk inom marknadsrisk på 0 %:
(a) Europeiska centralbanken.
(b) Medlemsstaters nationella regeringar och centralbanker som är nominerade och finansierade i den regeringens och centralbankens nationella valuta.
(c) Multilaterala utvecklingsbanker enligt artikel 117.2 i förordning (EU) nr 575/2013.
(d) Internationella organisationer som avses i artikel 118 i förordning (EU) nr 575/2013.
Exponeringar som är helt, ovillkorligt och oåterkalleligt garanterade av en av motparterna som anges i punkterna a–d och där garantin uppfyller kraven i artikel 215 ska också tilldelas en riskfaktor gi för koncentrationsrisk inom marknadsrisk på 0 %.
4. Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, förutom de som avses i punkt 3 b, som är nominerade och finansierade i den nationella regeringens och centralbankens nationella valuta, ska åsättas en riskfaktor gi för koncentrationsrisk inom marknadsrisk beroende på deras viktade genomsnittliga kreditkvalitetssteg i enlighet med följande tabell.
Viktat genomsnittligt kreditkvalitetssteg för exponeringen mot en enda emittent i |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
Riskfaktor gi |
0 % |
0 % |
12 % |
21 % |
27 % |
73 % |
73 % |
5. Exponeringar i form av bankinlåning ska tilldelas en riskfaktor gi för koncentrationsrisk inom marknadsrisk på 0 % under förutsättning att de uppfyller följande krav:
(a) Det fulla värdet av exponeringen täcks av statliga garantiordningar i unionen.
(b) Garantin omfattar försäkrings- eller återförsäkringsföretag utan någon inskränkning.
(c) Det förekommer ingen dubbelräkning av denna garanti vid beräkningen av solvenskapitalkravet.
Artikel 188
1. Kapitalkravet för valutarisk enligt led e i artikel 105.5 andra stycket i direktiv 2009/138/EG ska vara lika med summan av kapitalkraven för valutarisk för varje utländsk valuta. Investeringar i typ 1-aktier som avses i artikel 168.2 och de typ 2-aktier som avses i artikel 168.3 som är noterade på börser som opererar med olika valutor ska antas vara känsliga för huvudvalutan. Typ 2-aktier som avses i artikel 168.3 som inte är noterade ska antas vara känsliga för valutan i det land där emittenten har sin huvudsakliga verksamhet. Fast egendom ska antas vara känslig för valutan i det land där den är belägen.
I denna artikel ska utländsk valuta vara en annan valuta än den valuta som används för utarbetande av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets finansiella redovisningar (”den lokala valutan”).
2. För varje utländsk valuta ska kapitalkravet för valutarisk motsvara det som är störst av följande kapitalkrav:
(a) Kapitalkravet för risken för en ökning av värdet på den utländska valutan mot den lokala valutan.
(b) Kapitalkravet för risken för en minskning av värdet på den utländska valutan mot den lokala valutan.
3. Kapitalkravet för risken för en ökning av värdet på en utländsk valuta mot den lokala valutan ska motsvara den minskning av primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar ökning på 25 % av värdet på den utländska valutan mot den lokala valutan.
4. Kapitalkravet för risken för en minskning av värdet på en utländsk valuta mot den lokala valutan ska motsvara den minskning av primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar minskning med 25 % av värdet på den utländska valutan mot den lokala valutan.
5. För valutor som är knutna till euron får den faktor på 25 % som avses i punkterna 3 och 4 i denna artikel anpassas i enlighet med den genomförandeakt som antas enligt artikel 109a.2 d i direktiv 2009/138/EG, förutsatt att följande villkor uppfylls:
(a) Regleringsmodellen garanterar att de relativa växelkursförändringarna under en ettårsperiod inte överskrider den relativa justeringen till faktorn på 25 % i händelse av extrema marknadshändelser, vilket motsvarar den säkerhetsnivå som anges i artikel 101.3 i direktiv 2009/138/EG.
(b) Ett av följande kriterier uppfylls:
i) Valutan deltar i den europeiska växelkursmekanismen (ERM2).
ii) Det finns ett beslut från rådet som erkänner regleringsmodeller mellan den aktuella nationella valutan och euron.
iii) Regleringsmodellen är fastställd i lagstiftningen i den medlemsstat där valutan utges.
Enligt de villkor som fastställs i led a ska de finansiella resurserna hos parterna som garanterar regleringsmodellen beaktas.
6. För att beräkna effekten av en ökning eller minskning av värdet på en utländsk valuta mot den lokala valutan på värdet av ägarintressen enligt definitionen i artikel 92.2 i direktiv 2009/138/EG i finansinstitut och kreditinstitut ska endast värdet av de andelar som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 68 i denna förordning beaktas. Den del som dras av från kapitalbasen ska enbart beaktas i den utsträckning som sådan påverkan ökar primärkapitalet.
7. Om det som är störst av de kapitalkrav som avses i leden a och b i punkt 2 och det största motsvarande kapitalkrav som beräknas i enlighet med artikel 206.2 inte baseras på samma scenario ska kapitalkravet för valutarisk för en viss valuta vara det kapitalkrav som avses i punkt 2 a eller b, för vilket det underliggande scenariot leder till det största motsvarande kapitalkravet beräknat i enlighet med artikel 206.2.
AVSNITT 6
Modul för motpartsrisk
Artikel 189
Tillämpningsområde
1. Kapitalkravet för motpartsrisk ska beräknas enligt följande formel
där
(a) SCRdef,1 betecknar kapitalkravet för motpartsrisk för exponeringar av typ 1 enligt vad som anges i punkt 2.
(b) SCRdef,2 betecknar kapitalkravet för motpartsrisk för exponeringar av typ 2 enligt vad som anges i punkt 3.
2. Typ 1-exponeringar ska bestå av exponeringar i förhållande till följande:
(a) Riskreduceringsavtal såsom återförsäkringsarrangemang, specialföretag, värdepapperiseringar inom försäkring och derivat.
(b) Banktillgodohavanden enligt definitionen i artikel 6 F i rådets direktiv 91/674/EEG ( 11 ).
(c) Depositioner hos överlåtande företag, där antalet exponeringar mot en enda emittent inte överstiger 15.
(d) Åtaganden som gjorts till försäkrings- eller återförsäkringsföretag som har infordrats men inte betalats, om antalet exponeringar mot en enda emittent inte överstiger 15, inklusive infordrade men ännu inte reglerade stamaktier och preferensaktier, infordrade men ännu inte reglerade rättsligt bindande åtaganden att teckna och betala för efterställda skulder, infordrade men ännu inte betalade egna medel, medlemmarnas bidrag eller motsvarande primärkapitalpost för ömsesidiga och liknande företag, infordrade men ännu inte betalade garantier, infordrade men ännu inte reglerade remburser, infordrade men ännu inte betalade fordringar som ömsesidiga föreningar eller liknande företag kan ställa på sina medlemmar efter en infordran av ytterligare bidrag.
(e) Rättsligt bindande åtaganden som företaget har tillhandahållit eller anordnat och som kan skapa betalningsskyldigheter beroende på kreditvärdighet eller fallissemang för en motpart inklusive garantier, remburser och stödbrev som företaget har lämnat.
3. Typ 2-exponeringar ska bestå av alla kreditexponeringar som inte omfattas av undergruppen för spreadrisk och som inte är typ 1-exponeringar, inbegripet följande:
(a) Fordringar på förmedlare.
(b) Försäkringstagares gäldenärer.
(c) Hypotekslån som uppfyller kraven i artikel 191.2–191.13.
(d) Depositioner hos överlåtande företag, där antalet exponeringar mot en enda emittent överskrider 15.
(e) Åtaganden som gjorts till försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som har infordrats men inte betalats enligt vad som anges i punkt 2 d, om antalet exponeringar mot en enda emittent överskrider 15.
4. Försäkrings- och återförsäkringsföretag får, efter egen bedömning, betrakta alla de exponeringar som anges i punkt 3 d och e som typ 1-exponeringar, oavsett antalet exponeringar mot en enda emittent.
5. Om en remburs, en garanti eller motsvarande riskreduceringsteknik har tillhandahållits för att fullständigt säkra en exponering och denna riskreduceringsteknik uppfyller kraven i artiklarna 209–215, får den som tillhandahåller rembursen, garantin eller motsvarande riskreduceringsteknik betraktas som motpart för den säkrade exponeringen för att bedöma antalet exponeringar mot en enda motpart.
6. Följande kreditrisker ska inte omfattas av motpartsriskmodulen:
(a) Den kreditrisk som överförts genom ett kreditderivat.
(b) Kreditrisken för värdepappersutgivning av specialföretag, oavsett om den uppfyller kraven i artikel 13.26 i direktiv 2009/138/EG eller inte.
(c) De teckningsrisker för kredit- och borgensförsäkring eller återförsäkring som anges i klasserna 9, 21 och 28 i bilaga I till denna förordning.
(d) Kreditrisken för hypotekslån som inte uppfyller kraven i artikel 191.2–191.9.
7. Investeringsgarantier för försäkringsavtal som tillhandahålls försäkringstagarna av en tredje part och för vilka försäkrings- eller återförsäkringsföretaget skulle vara ansvarigt vid fallissemang för den tredje parten ska betraktas som derivat i motpartsriskmodulen.
Artikel 190
Exponeringar mot en enda emittent
1. Kapitalkravet för motpartsrisk ska beräknas på grundval av exponeringar mot en enda emittent. I det syftet ska exponeringar mot företag som tillhör samma företagsgrupp behandlas som en exponering mot en enda emittent.
2. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan betrakta exponeringar som tillhör olika medlemmar av samma rättsliga eller avtalsenliga poolningsarrangemang som olika exponeringar mot en enda emittent där sannolikheten för fallissemang för exponeringen mot en enda emittent beräknas i enlighet med artikel 199 och förlusten vid fallissemang beräknas i enlighet med artikel 193 om det finns en poolexponering av typ A, i enlighet med artikel 194 om det finns en poolexponering av typ B och i enlighet med artikel 195 om det finns en poolexponering av typ C. Alternativt kan exponeringar mot företag som tillhör samma poolningsarrangemang behandlas som en exponering mot en enda emittent.
Artikel 191
Hypotekslån
1. Lån till privatpersoner säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter (hypotekslån) betraktas som typ 2-exponeringar vad gäller motpartsrisk förutsatt att kraven i punkterna 2–13 är uppfyllda.
2. Exponeringen ska gälla antingen fysisk person/fysiska personer eller små och medelstora företag.
3. Exponeringen ska omfatta ett betydande antal exponeringar med liknande egenskaper, så att riskerna i samband med sådan utlåning minskas väsentligt.
4. Det totala värdet av motpartens eller annan anknuten tredje parts skuld till försäkrings- eller återförsäkringsföretaget och i förekommande fall alla anknutna företag i den mening som avses i artikel 212.1 b och 212.2 i direktiv 2009/138/EG, inklusive eventuella fallerade exponeringar, ska inte överstiga en miljon euro enligt vad försäkrings- eller återförsäkringsföretaget känner till. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska vidta rimliga åtgärder för att fastställa detta.
5. Bostadsfastigheten är eller kommer att bli bebodd eller uthyrd av ägaren.
6. Fastighetens värde påverkas inte i väsentlig grad av låntagarens kreditkvalitet.
7. Låntagarens risk påverkas inte i materiell mån av den underliggande fastighetens resultat, utan av låntagarens underliggande kapacitet att återbetala skulden från andra källor. Återbetalningen av krediten påverkas således inte i materiell mån av kassaflöden som genereras av den underliggande fastighet som ställts som säkerhet. För dessa andra källor ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget fastställa maximal lån/inkomstkvot som en del av sitt styrdokument för utlåning och införskaffa lämpliga intyg om tillräcklig inkomst vid beviljande av lån.
8. Följande krav ska uppfyllas när det gäller rättslig förutsebarhet:
(a) En panträtt eller säkerhetsupplåtelse ska vara bindande i alla jurisdiktioner som är relevanta vid den tidpunkt då låneavtalet ingås och panträtten eller säkerhetsupplåtelsen ska registreras på föreskrivet sätt vid läglig tidpunkt.
(b) Alla rättsliga krav för att fullborda panten ska vara uppfyllda.
(c) Skyddsöverenskommelsen och det bakomliggande rättsliga förfarandet gör det möjligt för försäkrings- och återförsäkringsföretaget att realisera skyddets värde inom en rimlig tidsram.
9. När det gäller kontroll av fastigheters värden och fastigheters värdering ska följande krav vara uppfyllda:
(a) Försäkrings- eller återförsäkringsföretag övervakar fastigheters värden regelbundet och minst en gång vart tredje år. Försäkrings- eller återförsäkringsföretag utför kontrollerna oftare om förutsättningarna på marknaden är föremål för betydande förändringar.
(b) Om försäkrings- eller återförsäkringsföretagen har tillgång till uppgifter som visar att fastigheters värden kan ha sjunkit avsevärt i förhållande till de allmänna marknadspriserna, ska fastigheternas värdering ses över av en extern, oberoende värderingsman som har nödvändiga kvalifikationer, kunskaper och erfarenheter för att utföra en värdering och som är oberoende i förhållande till kreditbeslutsprocessen.
10. Vid tillämpning av punkt 9 får försäkrings- eller återförsäkringsföretag använda statistiska metoder för att kontrollera fastigheters värden och identifiera fastigheter som behöver omvärderas.
11. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ska klart och tydligt dokumentera vilket slags bostadsfastigheter de godtar som säkerhet och vilket styrdokument för utlåning de har i detta avseende. Försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska kräva att den oberoende värderingsman som avses i artikel 198.2 dokumenterar fastigheters marknadsvärden på ett klart och tydligt sätt.
12. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ska ha inrättat förfaranden för att övervaka att fastighet som tagits som säkerhet har lämplig skadeförsäkring.
13. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ska rapportera följande uppgifter om förlusterna från hypotekslån till tillsynsmyndigheten:
(a) Förlusterna på lån som klassificerats som typ 2-exponeringar enligt artikel 189.3 under ett visst år.
(b) De totala förlusterna under ett visst år.
14. Tillsynsmyndigheterna ska årligen på aggregerad nivå offentliggöra de uppgifter som anges i punkt 13 a och b tillsammans med historiska uppgifter om sådana finns. En tillsynsmyndighet ska på begäran från en annan tillsynsmyndighet i en medlemsstat, EBA eller Eiopa lämna mer detaljerade uppgifter om marknaden för bostadsfastigheter i medlemsstaten till tillsynsmyndigheten, EBA eller Eiopa.
Artikel 192
Förlust vid fallissemang
1. Förlusten vid fallissemang för en exponering mot en enda emittent ska vara lika med summan av förlusterna vid fallissemang för samtliga exponeringar mot motparter som tillhör exponeringen mot en enda emittent. Förlusten vid fallissemang ska utgöras av nettokostnader med avdrag för eventuella skulder till motparter som tillhör exponeringen mot en enda emittent under förutsättning att dessa skulder och exponeringar kvittas vid försummelse av motparterna och förutsatt att kraven i artiklarna 209 och 210 uppfylls i samband med rätten till avräkning. Ingen avräkning medges om skulderna förväntas bli betalda innan kreditexponeringen har betalats.
2. Förlusten vid fallissemang på ett återförsäkringsarrangemang eller en försäkringsvärdepapperisering ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) Recoverables betecknar den bästa skattningen av belopp som kan återkrävas genom återförsäkring eller värdepapperisering inom försäkring och motsvarande gäldenärer,
(b) RMre betecknar den riskreducerande effekten på teckningsrisken för återförsäkring eller värdepapperisering,
(c) Collateral betecknar det riskjusterade värdet av säkerheten när det gäller återförsäkring eller värdepapperisering,
(d) F betecknar en faktor för att beakta den ekonomiska effekten av säkerhetsordningarna när det gäller återförsäkring eller värdepapperisering i fråga om alla kredithändelser som rör motparten.
Då återförsäkringsavtalet ingåtts med ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland och minst 60 % av den motpartens tillgångar omfattas av säkerheter ska förlusten vid fallissemang beräknas enligt följande formel:
där
F' betecknar en faktor för att beakta den ekonomiska effekten av säkerhetsordningarna när det gäller återförsäkring eller värdepapperisering i fråga om alla kredithändelser som rör motparten.
3. Förlusten vid fallissemang på ett derivat ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) Derivative betecknar värdet av derivatet i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG,
(b) RMfin betecknar den risklindrande effekten på derivatets marknadsrisk,
(c) Collateral betecknar det riskjusterade värdet av säkerheten när det gäller derivatet,
(d) F' betecknar en faktor för att beakta den ekonomiska effekten av säkerhetsordningarna när det gäller derivatet i fråga om alla kredithändelser som rör motparten.
4. Förlusten vid fallissemang på ett hypotekslån ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) Loan betecknar värdet av hypotekslånet i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG,
(b) Mortgage betecknar det riskjusterade värdet på inteckningen.
5. Den förlust vid fallissemang på ett rättsligt bindande åtagande som avses i artikel 189.2 e i denna förordning ska motsvara skillnaden mellan dess nominella värde och dess värde i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
6. Förlusten vid fallissemang på bankmedel enligt definitionen i artikel 6 F i rådets direktiv 91/674/EEG på en insättning i ett överlåtande företag av en post i artikel 189.2 d eller artikel 189.3 e i denna förordning, eller på en fordran från en mellanhand eller försäkringstagares gäldenär samt annan exponering som inte förtecknas någon annanstans i denna artikel, ska vara lika med dess värde i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
Artikel 193
Förlust vid fallissemang för poolexponeringar av typ A
1. För poolexponeringar av typ A som företaget betraktar som enskilda exponeringar mot en enda emittent i enlighet med artikel 190.2, där var och en av medlemmarna endast är ansvarig upp till sin respektive andel av den skyldighet som omfattas av poolningsarrangemanget, ska förlustandelen vid fallissemang beräknas enligt artikel 192.
För poolexponeringar av typ A som företaget betraktar som enskilda exponeringar mot en enda emittent i enlighet med artikel 190.2, där var och en av medlemmarna är ansvarig upp till det fulla beloppet för den skyldighet som omfattas av poolningsarrangemanget, ska förlustandelen vid fallissemang som beräknas enligt artikel 192 multipliceras med riskandelsfaktorn, som beräknas enligt följande:
där
(a)
;
(b) i betecknar samtliga poolmedlemmar som omfattas av definitionen i artikel 2 i direktiv 2009/138/EG och j betecknar alla poolmedlemmar som inte omfattas av artikel 2 i samma direktiv,
(c)
;
(d) Pj betecknar den andel av den totala risken för poolningsarrangemanget som tillhör poolmedlem j,
(e) för poolmedlemmar för vilka det föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut ska SRi och SRj tilldelas enligt följande tabell:
Kreditkvalitetssteg |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
SRi |
196 % |
196 % |
175 % |
122 % |
95 % |
75 % |
75 % |
(f) för poolmedlemmar som omfattas av direktiv 2009/138/EG och för vilka det inte föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut ska SRi och SRj vara den senast tillgängliga solvenskvoten,
(g) för poolmedlemmar som är belägna i ett tredjeland och för vilka en kreditvärdering från ett utsett ratinginstitut inte är tillgänglig ska följande gälla:
i) SRi och SRj ska motsvara 100 % om poolmedlemmen finns i ett land vars solvensordning bedöms likvärdig enligt artikel 172 i direktiv 2009/138/EG.
ii) SRi och SRj ska motsvara 75 % om poolmedlemmen finns i ett land vars solvensordning inte bedöms som likvärdig enligt artikel 172 i direktiv 2009/138/EG.
2. Om ett företag överlåtit risk till ett poolningsarrangemang genom förmedling av ett centralt företag ska det centrala företaget betraktas som en del av poolningsarrangemanget och dess andel av risken beräknas i enlighet med detta.
Artikel 194
Förlust vid fallissemang för poolexponeringar av typ B
1. För poolexponeringar av typ B som företaget betraktar som exponeringar mot en enda emittent i enlighet med artikel 190.2 och där var och en av medlemmarna är fullt ansvarig upp till det fulla beloppet för åtagandet som omfattas av poolningsarrangemanget ska förlusten vid fallissemang beräknas enligt följande formel
där
(a) PU betecknar företagets andel av risken enligt poolningsarrangemanget,
(b) PC betecknar motpartens andel av risken enligt poolningsarrangemanget,
(c) RRC motsvarar:
i) 10 %, om 60 % eller mer av motpartens tillgångar omfattas av säkerhetsordningar,
ii) 50 % i övriga fall,
(d) BEC betecknar bästa skattning av skulden som överlåts till motpartsmedlemmen av företaget i poolningsarrangemanget, med avdrag för eventuella belopp som återförsäkrats hos motparter utanför poolningsarrangemanget,
(e) ΔRMC betecknar motpartsmedlemmens bidrag till den riskreducerande effekten av poolningsarrangemanget på företagets teckningsrisk,
(f) Collateral betecknar det riskjusterade värdet på säkerheter som innehas av motpartsmedlemmen i poolningsarrangemanget,
(g) F betecknar faktorn för att beakta den ekonomiska effekten av de säkerheter som innehas av motpartsmedlemmen, beräknad i enlighet med artikel 197.
2. För poolexponeringar av typ B som företaget betraktar som exponeringar mot en enda emittent i enlighet med artikel 190.2 och där var och en av medlemmarna är fullt ansvarig upp till sina respektive andelar av åtagandet som omfattas av poolningsarrangemanget, ska förlusten vid fallissemang beräknas enligt följande formel:
där
(a) PC betecknar motpartens andel av risken enligt poolningsarrangemanget,
(b) RRC motsvarar:
i) 10 %, om 60 % eller mer av motpartens tillgångar omfattas av säkerhetsordningar,
ii) 50 % i övriga fall,
(c) BEU betecknar bästa skattning av skulden som överlåts till poolningsarrangemanget av företaget i poolningsarrangemanget, med avdrag för eventuella belopp som återförsäkrats hos motparter utanför poolningsarrangemanget,
(d) ΔRMC betecknar motpartsmedlemmens bidrag till den riskreducerande effekten av poolningsarrangemanget på företagets teckningsrisk,
(e) Collateral betecknar det riskjusterade värdet på säkerheter som innehas av motpartsmedlemmen i poolningsarrangemanget,
(f) F betecknar faktorn för att beakta den ekonomiska effekten av de säkerheter som innehas av motpartsmedlemmen, beräknad i enlighet med artikel 197.
Artikel 195
Förlust vid fallissemang för poolexponeringar av typ C
För poolexponeringar av typ C som företaget betraktar som exponeringar mot en enda emittent i enlighet med artikel 190.2 ska förlusten vid fallissemang beräknas enligt följande formel:
där
(a) PU betecknar företagets andel av risken enligt poolningsarrangemanget,
(b) RRCE motsvarar:
i) 10 %, om 60 % eller mer av den externa motpartens tillgångar omfattas av säkerhetsordningar,
ii) 50 % i övriga fall,
(c) BECE betecknar bästa skattning av skulden som poolningsarrangemanget som helhet överlåter till den externa motparten,
(d) ΔRMCE betecknar den externa motpartens bidrag till den riskreducerande effekten av poolningsarrangemanget på företagets teckningsrisk,
(e) Collateral betecknar det riskjusterade värdet på säkerheter som innehas av motpartsmedlemmen i poolningsarrangemanget,
(f) F betecknar faktorn för att beakta den ekonomiska effekten av de säkerheter som innehas av motpartsmedlemmen, beräknad i enlighet med artikel 197.
Artikel 196
Riskreducerande effekt
Den riskreducerande effekten på tecknings- eller marknadsrisken för ett återförsäkringsarrangemang, en värdepapperisering eller ett derivat ska utgöra skillnaden mellan följande kapitalkrav:
(a) Det hypotetiska kapitalkravet för tecknings- eller marknadsrisk för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som skulle gälla om återförsäkringsarrangemanget, värdepapperiseringen eller derivatet inte existerade.
(b) Kapitalkravet för tecknings- eller marknadsrisk för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.
Artikel 197
Riskjusterat värde av säkerheten
1. Det riskjusterade värdet av säkerheter som avses i artikel 1.27 b ska vara lika med skillnaden mellan värdet av de tillgångar som hålls som säkerhet, värderade i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG, och justeringen för marknadsrisk som avses i punkt 5 i denna artikel, under förutsättning att båda följande villkor är uppfyllda:
(a) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har (eller är förmånstagare enligt en stiftelse där förvaltaren har) rätt att skyndsamt avveckla eller behålla säkerheten i händelse av fallissemang, insolvens eller konkurs eller annan kredithändelse som avser motparten (motpartskravet).
(b) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har (eller är förmånstagare enligt en stiftelse där förvaltaren har) rätt att skyndsamt avveckla eller behålla säkerheten i händelse av fallissemang, insolvens eller konkurs eller annan kredithändelse som avser förvaringsinstitutet eller annan tredje part som innehar säkerheten som företrädare för motparten (tredjepartskravet).
2. Om motpartskravet uppfylls och de kriterier som anges i artikel 214 i denna förordning är uppfyllda och tredjepartskravet inte uppfylls, ska det riskjusterade värdet av de säkerheter som ställdes som säkerhet enligt artikel 1.26 b i denna förordning vara lika med 90 % av skillnaden mellan värdet av de tillgångar som lämnats som säkerhet enligt artikel 75 i direktiv 2009/138/EG och justeringen för marknadsrisk som avses i punkt 5 i denna artikel.
3. Om antingen motpartskravet eller kraven i artikel 214 inte är uppfyllda ska det riskjusterade värdet av en säkerhet som lämnats i enlighet med artikel 1.26 b vara noll.
4. Det riskjusterade värdet för en säkerhet för vilken hela ägandet har överlåtits enligt vad som avses i artikel 1.26 b i denna förordning ska vara lika med skillnaden mellan värdet av de tillgångar som hålls som säkerhet, värderade i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG, och justeringen för marknadsrisk enligt vad som anges i punkt 5 i denna artikel, under förutsättning att kraven i artikel 214 i denna artikel har uppfyllts.
5. Justeringen för marknadsrisk utgör skillnaden mellan följande kapitalkrav:
(a) Det hypotetiska kapitalkravet för marknadsrisk för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som skulle tillämpas om tillgångarna som hålls som säkerhet inte ingick i beräkningen.
(b) Det hypotetiska kapitalkravet för marknadsrisk för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som skulle tillämpas om tillgångarna som hålls som säkerhet ingick i beräkningen.
6. Vid tillämpning av punkt 5 ska valutarisken för tillgångarna som hålls som säkerhet beräknas genom en jämförelse mellan valutan för tillgångarna som hålls som säkerhet och valutan för motsvarande exponering.
7. Om det inte beaktas att företaget erhåller säkerheten, i händelse av insolvens hos motparten vid fastställande av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets proportionella andel av motpartens konkursbo utöver säkerheten, ska faktorerna F och F' som avses i artikel 192.2 och 192.3 vara 100 %. I alla övriga fall ska dessa faktorer vara 50 respektive 90 %.
Artikel 198
Riskjusterat värde av hypotekslån
1. Det riskjusterade värdet av en inteckning ska vara lika med skillnaden mellan värdet av de bostadsfastigheter som innehas som inteckningar, värderade i enlighet med punkt 2, och de justeringar för marknadsrisk som avses i punkt 3.
2. Värdet på bostadsfastigheten i form av inteckning ska vara marknadsvärdet som reducerats för att avspegla resultaten av den övervakning som krävs enligt artikel 191.9 och 191.10 i denna förordning och för att beakta eventuella tidigare fordringar på fastigheten. En extern oberoende värdering av fastigheten ska vara densamma som eller lägre än marknadsvärdet som beräknats i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
3. Justeringen för marknadsrisk som avses i punkt 1 ska utgöra skillnaden mellan följande kapitalkrav:
(a) Det hypotetiska kapitalkravet för marknadsrisk för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som skulle tillämpas om fastigheten som hålls som inteckning inte ingick i beräkningen.
(b) Det hypotetiska kapitalkravet för marknadsrisk för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som skulle tillämpas om fastigheten som hålls som inteckning ingick i beräkningen.
4. Vid tillämpningen av punkt 2 ska valutarisken för bostadsfastigheten som innehas som inteckning beräknas genom jämförelse mellan valutan för bostadsfastigheten och valutan för motsvarande lån.
Artikel 199
Sannolikheten för fallissemang
1. Sannolikheten för fallissemang för en exponering mot en enda emittent ska motsvara den genomsnittliga sannolikheten för fallissemang för var och en av exponeringarna mot motparterna som tillhör exponeringen mot en enda emittent, viktat med förlusten vid fallissemang avseende dessa exponeringar.
2. Exponeringar mot en enda emittent i för vilken det föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut ska åsättas en sannolikhet för fallissemang PDi enligt följande tabell.
Kreditkvalitetssteg |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
Sannolikhet för fallissemang PDi |
0,002 % |
0,01 % |
0,05 % |
0,24 % |
1,20 % |
4,2 % |
4,2 % |
3. Exponeringar mot en enda emittent i som är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag för vilket det inte föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut och där företaget uppfyller sitt minimikapitalkrav ska åsättas en sannolikhet för fallissemang PDi beroende på företagets solvenskvot enligt följande tabell:
Solvenskvot |
196 % |
175 % |
150 % |
125 % |
122 % |
100 % |
95 % |
75 % |
Sannolikheten för fallissemang |
0,01 % |
0,05 % |
0,1 % |
0,2 % |
0,24 % |
0,5 % |
1,2 % |
4,2 % |
Om solvenskvoten ligger mellan de solvenskvoter som anges i tabellen ovan ska värdet för sannolikheten för fallissemang beräknas genom linjär interpolering från de värden för sannolikheten för fallissemang som motsvarar de närmaste solvenskvoter som anges i tabellen ovan. Om solvenskvoten är lägre än 75 % ska sannolikheten för fallissemang vara 4,2 %. Om solvenskvoten är högre än 196 % ska sannolikheten för fallissemang vara 0,01 %.
Vid tillämpningen av denna punkt ska ”solvenskvot” avse förhållandet mellan det belopp av kapitalbasen som får medräknas för att täcka solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet, med användning av senast tillgängliga värden.
4. Exponeringar mot ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som inte uppfyller sitt minimikapitalkrav ska tilldelas en sannolikhet för fallissemang på 4,2 %.
5. Punkterna 3 och 4 i denna artikel ska tillämpas först från och med den första dagen för offentliggörande av den rapport om solvens och finansiell ställning som avses i artikel 51 i direktiv 2009/138/EG från företaget som motsvarar exponeringen. Om en kreditvärdering från ett utsett ratinginstitut är tillgänglig för exponeringar före detta datum ska punkt 2 tillämpas. I annat fall ska exponeringarna ges samma riskfaktor som de som skulle bli resultatet vid tillämpning av punkt 3 på exponeringar mot ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag vars solvenskvot är 100 %.
6. Exponeringar gentemot tredjelands försäkrings- eller återförsäkringsföretag, för vilka det inte föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut i ett land vars solvensregelverk bedöms vara likvärdig med den som fastställs i direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 227 i direktiv 2009/138/EG, och som uppfyller solvenskraven i det tredjelandet, ska åsättas en sannolikhet för fallissemang på 0,5 %.
7. Exponeringar mot kreditinstitut och finansinstitut i den mening som anges i artikel 4.1.1 och 4.1.26 i förordning (EU) nr 575/2013 och som uppfyller de solvenskrav som fastställs genom direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013, och för vilka det inte föreligger ett kreditbetyg som tilldelats av ett utsett externt ratinginstitut, ska tilldelas en sannolikhet för fallissemang på 0,5 %.
8. Exponeringar mot motparter som anges i artikel 180.2 a–d ska tilldelas en sannolikhet för fallissemang på 0 %.
9. Sannolikheten för fallissemang för exponeringar mot en enda emittent utöver dem som anges i punkterna 2–8 ska vara 4,2 %.
10. Om en remburs, en garanti eller motsvarande arrangemang tillhandahålls för att helt säkra en exponering och denna ordning uppfyller kraven i artiklarna 209–215 får den som tillhandahåller rembursen, garantin eller det motsvarande arrangemanget betraktas som motpart till den säkrade exponeringen för att bedöma sannolikheten för fallissemang för en exponering mot en enda emittent.
11. Vid tillämpning av punkt 10 ska exponeringar som säkras helt, ovillkorligt och oåterkalleligt av motparter som anges i den genomförandeakt som antas enligt artikel 109a.2 a i direktiv 2009/138/EG behandlas som exponeringar mot den centrala regeringen.
Artikel 200
Typ 1-exponeringar
1. Om standardavvikelsen för förlustfördelningen för typ 1-exponeringar är lägre än eller lika med 7 % av de sammanlagda förlusterna vid fallissemang för alla typ 1-exponeringar ska kapitalkravet för motpartsrisk på typ 1-exponeringar beräknas enligt följande formel:
där σ betecknar standardavvikelsen för förlustfördelningen vid typ 1-exponeringar som anges i punkt 4.
2. Om standardavvikelsen för förlustfördelningen vid typ 1-exponeringar är större än 7 % av de totala förlusterna vid fallissemang för alla typ 1-exponeringar och lägre än eller lika med 20 % av de totala förlusterna vid fallissemang för alla typ 1-exponeringar ska kapitalkravet för motpartsrisk vid typ 1-exponeringar beräknas enligt följande formel:
där σ betecknar standardavvikelsen för förlustfördelningen vid typ 1-exponeringar.
3. Om standardavvikelsen för förlustfördelning för typ 1-exponeringar är större än 20 % av de sammanlagda förlusterna vid fallissemang för alla typ 1-exponeringar ska kapitalkravet för motpartsrisk på typ 1-exponeringar motsvara de sammanlagda förlusterna vid fallissemang för alla typ 1-exponeringar.
4. Standardavvikelsen för förlustfördelning vid typ 1-exponeringar ska beräknas enligt följande formel:
där V betecknar förlustfördelningens varians vid typ 1-exponeringar.
Artikel 201
Variansen hos förlustfördelning vid typ 1-exponeringar
1. Variansen hos förlustfördelningen för typ 1-exponeringar som avses i punkt 4 i artikel 200 ska vara lika med summan av Vinter och Vintra .
2. Vinter ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) summan omfattar alla tänkbara kombinationer (j, k) av olika sannolikheter för fallissemang för exponeringar mot en enda emittent i enlighet med artikel 199,
(b) TLGDj och TLGDk betecknar summan av förluster vid fallissemang på typ 1-exponeringar från motparter med en sannolikhet för fallissemang på PDj respektive PDk.
3. Vintra ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) den första summan omfattar alla olika sannolikheter för fallissemang för exponeringar mot en enda emittent i enlighet med artikel 199,
(b) den andra summan omfattar alla exponeringar mot en enda emittent som har en sannolikhet för fallissemang motsvarande PDj,
(c) LGDi betecknar förlusten vid fallissemang för exponeringen mot en enda emittent i.
Artikel 202
Typ 2-exponeringar
Kapitalkravet för motpartsrisk på typ 2-exponeringar ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar minskning av värdet av typ 2-exponeringar med följande belopp:
där
(a) LGDreceivables>3months betecknar de totala förlusterna vid fallissemang för alla fordringar från mellanhänder som har varit förfallna till betalning i över tre månader,
(b) summan avser alla typ 2-exponeringar förutom fordringar på förmedlare som har varit förfallna till betalning i över tre månader,
(c) LGDi betecknar förlusten vid fallissemang för typ 2-exponeringen i.
AVSNITT 7
Riskmodulen för immateriell tillgång
Artikel 203
Kapitalkravet för skadeförsäkringsrisk ska beräknas enligt följande formel:
där Vintangibles betecknar beloppet för de immateriella tillgångarna, erkända och värderade enligt artikel 12.2.
AVSNITT 8
Operativ risk
Artikel 204
1. Kapitalkravet för modulen för operativ risk ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) BSCR betecknar det grundläggande solvenskapitalkravet,
(b) Op betecknar det grundläggande kapitalkravet för operativ risk,
(c) Expul betecknar de utgifter som uppkommit under de senaste tolv månaderna när det gäller livförsäkringsavtal där investeringsrisken bärs av försäkringstagarna.
2. Det grundläggande kapitalkravet för operativ risk ska beräknas enligt följande:
där
(a) Oppremiums betecknar kapitalkravet för operativ risk baserat på intjänade premier,
(b) Opprovisions betecknar kapitalkravet för operativ risk baserat på försäkringstekniska avsättningar,
3. Kapitalkravet för operativa risker på grundval av intjänade premier ska beräknas enligt följande formel:
Oppremiums = |
|
där
(a) Earnlife betecknar de premier som intjänats under de senaste tolv månaderna för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal,
(b) Earnlife-ul betecknar premieintäkter som intjänats under de senaste tolv månaderna för livförsäkrings- och återförsäkringsförpliktelser där investeringsrisken bärs av försäkringstagarna utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal,
(c) Earnnon-life betecknar de premier som intjänats under de senaste tolv månaderna för skadeförsäkrings- och återförsäkringsförpliktelser utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal,
(d) pEarnlife betecknar de premier som intjänats under de tolv månaderna före de senaste tolv månaderna för livförsäkrings- och återförsäkringsförpliktelser utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal,
(e) pEarnlife-ul betecknar de premier som intjänats under de tolv månaderna före de senaste tolv månaderna för livförsäkrings- och återförsäkringsförpliktelser där investeringsrisken bärs av försäkringstagarna utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal,
(f) pEarnnon-life betecknar de premier som intjänats under de tolv månaderna före de senaste tolv månaderna för skadeförsäkrings- och återförsäkringsförpliktelser utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.
Vid tillämpning av denna punkt ska intjänade premier vara brutto, utan avdrag för premier för återförsäkringsavtal.
4. Kapitalkravet för operativa risker på grundval av försäkringstekniska avsättningar ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) TPlife betecknar de försäkringstekniska avsättningarna för livförsäkrings- och återförsäkringsförpliktelser,
(b) TPlife-ul betecknar de försäkringstekniska avsättningarna för livförsäkringsförpliktelser där investeringsrisken bärs av försäkringstagarna,
(c) TPnon-life betecknar de försäkringstekniska avsättningarna för skadeförsäkrings- och återförsäkringsförpliktelser,
Vid tillämpning av denna punkt ska de försäkringstekniska avsättningarna inte omfatta riskmarginalen och beräknas utan avdrag för fordringar från återförsäkringsavtal och från specialföretag.
AVSNITT 9
Justering för förlusttäckningskapaciteten hos försäkringstekniska avsättningar och uppskjutna skatter
Artikel 205
Allmänna bestämmelser
Den justering för förlusttäckningskapacitet hos försäkringstekniska avsättningar och uppskjutna skatter som avses i artikel 103 c i direktiv 2009/138/EG ska vara lika med summan av följande poster:
(a) Justeringsbeloppet för förlusttäckningskapacitet hos försäkringstekniska avsättningar.
(b) Justeringsbeloppet för förlusttäckningskapacitet hos uppskjutna skatter.
Artikel 206
Justeringsbeloppet för förlusttäckningskapacitet hos försäkringstekniska avsättningar
1. Justeringsbeloppet för förlusttäckningskapaciteten hos försäkringstekniska avsättningar ska beräknas enligt följande formel:
där
(a) BSCR betecknar det primära solvenskapitalkrav som avses i artikel 103 a i direktiv 2009/138/EG.
(b) nBSCR betecknar det primära nettosolvenskapitalkravet netto som avses i punkt 2 i denna artikel,
(c) FDB betecknar de försäkringstekniska avsättningarna utan riskmarginal i förhållande till framtida diskretionära förmåner.
2. Det primära nettosolvenskapitalkravet ska beräknas i enlighet med kapitel V avsnitt 1 underavsnitt 1–7 med samtliga följande ändringar:
(a) Om beräkning av en modul eller undergrupp i det primära solvenskapitalkravet är baserad på effekten av ett scenario på primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag kan scenariot ändra värdet av framtida diskretionära förmåner som ingår i de försäkringstekniska avsättningarna.
(b) De scenariebaserade beräkningar av teckningsriskmodulen vid livförsäkring, undergruppen för teckningsrisk vid SLT sjukförsäkring, undergruppen för katastrofrisk vid sjukförsäkring, marknadsriskmodulen och motpartsriskmodulen samt den scenariebaserade beräkning som anges i leden c och d ska beakta scenariots inverkan på framtida diskretionära förmåner som ingår i de försäkringstekniska avsättningarna. Detta ska göras på grundval av antaganden om framtida förvaltningsåtgärder som uppfyller kraven i artikel 23.
(c) I stället för kapitalkravet för motpartsrisk på typ 1-exponeringar som avses i artikel 189.1 ska beräkningen grundas på det kapitalkrav som motsvarar förlusten i primärkapital som skulle bli följden av en omedelbar förlust på grund av fallissemang som avser typ 1-exponeringar av ett belopp motsvarande kapitalkravet för motpartsrisk vid typ 1-exponeringar som avses i artikel 189.1.
(d) Om försäkrings- och återförsäkringsföretag använder en förenklad beräkning för ett specifikt kapitalkrav enligt vad som fastställs i artiklarna 91, 92, 93, 94, 95.1, 95.2, 96, 101, 103.1 a, 103.1 b eller 104 ska företagen basera beräkningen på kapitalkravet som motsvarar den förlust i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp motsvarande kapitalkravet som avses i den relevanta artikeln. Företaget ska också anta att den omedelbara förlusten beror på den risk som omfattas av de kapitalkrav som avses i artikeln.
3. Vid tillämpningen av punkt 2 b ska försäkrings- och återförsäkringsföretag ta hänsyn till rättsliga, regleringsmässiga eller avtalsmässiga begränsningar i fördelningen av framtida diskretionära förmåner.
Artikel 207
Justeringsbeloppet för förlusttäckningskapacitet hos uppskjutna skatter
1. Justeringsbeloppet för förlusttäckningskapaciteten hos uppskjutna skatter ska vara lika med den förändring av värdet av uppskjutna skatter i försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som är lika med summan av följande:
(a) Det primära solvenskapitalkrav som avses i artikel 103 a i direktiv 2009/138/EG.
(b) Justeringsbeloppet för förlusttäckningskapacitet hos försäkringstekniska avsättningar enligt artikel 206 i denna förordning.
(c) Kapitalkravet för operativ risk som avses i artikel 103 b i direktiv 2009/138/EG.
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska uppskjutna skatter värderas i enlighet med artikel 15. Om skadan som avses i punkt 1 skulle resultera i en ökning av uppskjutna skattefordringar ska försäkrings- och återförsäkringsföretag inte använda denna ökning för justeringen om de inte kan visa att framtida vinster kommer att finnas tillgängliga i enlighet med artikel 15.3, med hänsyn till storleken av den förlust som avses i punkt 1 och dess inverkan på företagets nuvarande och framtida ekonomiska situation.
3. För de ändamål som avses i punkt 1 ska en minskning av uppskjutna skatteskulder eller en ökning av uppskjutna skattefordringar leda till en negativ justering för förlusttäckningskapacitet hos uppskjutna skatter.
4. Om beräkningen av justeringen i enlighet med punkt 1 leder till en positiv förändring av uppskjutna skatter ska justeringen vara noll.
5. Om det är nödvändigt att fördela förlusten som avses i punkt 1 på dess orsaker för att beräkna justeringen för förlusttäckningskapacitet hos uppskjutna skatter ska försäkrings- och återförsäkringsföretag fördela förlusten till de risker som fångas upp av det primära solvenskapitalkravet och kapitalkravet för operativ risk. Fördelningen ska överensstämma med bidraget från modulerna och undergrupperna i standardformeln för det primära solvenskapitalkravet. Om försäkrings- eller återförsäkringsföretag använder en partiell intern modell där justering för förlusttäckningskapacitet hos försäkringstekniska avsättningar och uppskjutna skatter inte faller inom modellens tillämpningsområde ska fördelningen överensstämma med bidraget från modulerna och undergrupperna i standardformeln som ligger utanför tillämpningsområdet för modellen för det primära solvenskapitalkravet.
AVSNITT 10
Riskreduceringstekniker
Artikel 208
Metoder och antaganden
1. Om försäkrings- eller återförsäkringsföretagen överför teckningsrisker med användning av återförsäkringsavtal eller specialföretag som uppfyller de krav som anges i artiklarna 209, 211 och 213 och om dessa arrangemang ger skydd i flera av de scenariebaserade beräkningar som anges i avdelning I kapitel V avsnitten 2, 3 och 4 ska de riskreducerande effekterna av dessa avtal tilldelas de scenariebaserade beräkningarna på ett sätt som utan dubbelräkning beaktar den ekonomiska effekten av det skydd som tillhandahålls. I synnerhet ska skyddets ekonomiska verkan beaktas vid fastställandet av skadan i primärkapitalet i de scenariebaserade beräkningarna.
2. Om försäkrings- eller återförsäkringsföretagen överför teckningsrisker med hjälp av finansiell återförsäkring enligt definitionen i artikel 210.3 i direktiv 2009/138/EG som uppfyller kraven i artikel 209, 211 och 213 i denna förordning ska dessa avtal endast redovisas i det scenario som bygger på beräkningar som anges i avdelning I kapitel V avsnitten 2, 3 och 4 i denna förordning om teckningsrisker överförs till motparten i avtalet. Utan hinder av föregående mening ska finansiell återförsäkring eller liknande arrangemang där bristen på effektiv risköverföring är jämförbar med den hos finansiell återförsäkring inte beaktas vid fastställandet av volymmått för premie- och reservrisker i enlighet med artiklarna 116 och 147 i denna förordning eller vid beräkningen av företagsspecifika parametrar i enlighet med avsnitt 13 i detta kapitel.
Artikel 209
Kvalitativa kriterier
1. Vid beräkningen av det primära solvenskapitalkravet ska försäkrings- eller återförsäkringsföretag endast beakta riskreduceringsteknikerna som avses i artikel 101.5 i direktiv 2009/138/EG om följande kvalitativa kriterier är uppfyllda:
(a) Avtalen och risköverföringen har rättsverkan, och deras efterlevnad kan kontrolleras i alla relevanta jurisdiktioner.
(b) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har vidtagit alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att arrangemanget får avsedd effekt och för att hantera risker i samband med arrangemanget.
(c) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan övervaka arrangemangets effektivitet och de därmed sammanhängande riskerna på fortlöpande basis.
(d) I händelse av en betalningsinställelse, insolvens eller konkurs hos en motpart eller annan kredithändelse som anges i avtalets transaktionsdokumentation har försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ett direkt krav på den motparten.
(e) Det förekommer ingen dubbelräkning av riskreducerande effekter i kapitalbasen och vid beräkningen av solvenskapitalkravet eller i metoden för beräkning av solvenskapitalkravet.
2. Endast riskreduceringstekniker som är i kraft i minst tolv månader och som uppfyller de kvalitetskriterier som fastställs i detta avsnitt ska till fullo beaktas i det primära solvenskapitalkravet. I alla andra fall ska de riskreducerande effekterna av riskreduceringstekniker som är i kraft under en period som är kortare än tolv månader och som uppfyller de kvalitativa kriterierna i detta avsnitt tas med i det primära solvenskapitalkravet proportionellt mot den aktuella tidsperioden för det som är kortast av hela riskexponeringen eller den period då riskreduceringstekniken är i kraft.
3. Om avtalsarrangemang som reglerar riskreduceringsteknikerna kommer att gälla för en period som är kortare än de kommande tolv månaderna och försäkrings- eller återförsäkringsföretaget avser att ersätta riskreduceringstekniken vid tidpunkten för dess upphörande med ett liknande arrangemang ska riskreduceringstekniken beaktas fullt ut i det primära solvenskapitalkravet under förutsättning att följande kvalitativa kriterier är uppfyllda:
(a) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har ett skriftligt styrdokument om att ersätta riskreduceringstekniken.
(b) Riskreduceringstekniken får inte ersättas mer än en gång var tredje månad.
(c) Ersättning av riskreduceringstekniken är inte beroende av en framtida händelse som ligger utanför försäkrings- eller återförsäkringsföretagets kontroll. Om ersättningen av riskreduceringstekniken är beroende av en framtida händelse, dvs. inom försäkrings- eller återförsäkringsföretagets kontroll, ska villkoren vara klart och tydligt dokumenterade i det styrdokument som avses i led a.
(d) Ersättning av riskreduceringstekniken ska vara realistisk och baseras på ersättningar som vidtagits tidigare av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget och i linje med dess nuvarande affärspraxis och affärsstrategi.
(e) Risken att riskreducerings- tekniken inte kan ersättas på grund av avsaknad av likviditet på marknaden är inte betydande.
(f) Risken för att kostnaderna för att ersätta riskreduceringstekniken ökar under de närmaste tolv månaderna återspeglas i solvenskapitalkravet.
(g) Ersättning av riskreduceringstekniken skulle inte strida mot krav som gäller för framtida förvaltningsåtgärder som anges i artikel 23.5.
Artikel 210
Effektiv risköverföring
1. De avtalsarrangemang som reglerar riskreduceringstekniken ska säkerställa att omfattningen av det skydd som ges genom riskreduceringstekniken och risköverföringen är klart definierad och obestridlig.
2. Samarbetsavtalet ska inte leda till betydande basrisker eller uppkomsten av andra risker om detta inte beaktas i beräkningen av solvenskapitalkravet.
3. Basrisken är betydande om den leder till en felaktig beskrivning av den riskreducerande effekten på försäkrings- eller återförsäkringsföretagets primära solvenskapitalkrav som skulle kunna påverka den avsedda användarens beslutsprocess eller bedömning, inbegripet tillsynsmyndigheterna.
4. Fastställandet av att avtalen och risköverföringen har rättsverkan och är verkställbara i alla relevanta jurisdiktioner i enlighet med artikel 209.1 a ska grundas på följande:
(a) Om samarbetsavtalet är underställt några villkor som skulle kunna undergräva en effektiv risköverföring, vars uppfyllande ligger utanför försäkrings- eller återförsäkringsföretagets direkta kontroll.
(b) Huruvida det finns några anslutna transaktioner som skulle kunna undergräva en effektiv risköverföring.
Artikel 211
Riskreduceringstekniker med användning av återförsäkringsavtal eller specialföretag
1. Om försäkrings- eller återförsäkringsföretagen överför teckningsrisker med hjälp av återförsäkringsavtal eller specialföretag för att de ska kunna beakta riskreduceringstekniken i det primära solvenskapitalkravet ska de kvalitativa kriterier som anges i artiklarna 209 och 210 och de som anges i punkterna 2–6 uppfyllas.
2. När det gäller återförsäkringsavtal ska motparten vara något av följande:
(a) Ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som uppfyller solvenskapitalkravet.
(b) Ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag från tredjeland som är beläget i ett land vars solvensordning bedöms vara likvärdig eller tillfälligt likvärdig med den som fastställs i direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 172 i det direktivet och som uppfyller solvenskraven i samma tredjeland.
(c) Ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag från tredjeland, som inte är beläget i ett land vars solvensordning bedöms vara likvärdig eller tillfälligt likvärdig med den som fastställs i direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 172 i det direktivet med en kreditvärdighet som har tilldelats kreditkvalitetssteg 3 eller bättre enligt kapitel 2, avsnitt 1 i denna avdelning.
3. Om en motpart i ett återförsäkringsavtal är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som upphör att uppfylla solvenskapitalkravet efter det att återförsäkringsavtalet har ingåtts ska skyddet som erbjuds av försäkringens riskreduceringsteknik erkännas delvis, under förutsättning att försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan visa att motparten har lämnat in en realistisk återhämtningsplan till sina tillsynsmyndigheter och uppfyllandet av solvenskapitalkravet kommer att återställas inom den tid som anges i den återhämtningsplan som avses i artikel 138 i direktiv 2009/138/EG. I detta syfte ska effekten av riskreduceringstekniken minskas med den procentuella andel med vilken solvenskapitalkravet har överträtts.
4. Om risk överförs till ett specialföretag ska kraven som anges i artikel 211.2 i direktiv 2009/138/EG vara uppfyllda för att riskreduceringstekniken ska kunna beaktas i det primära solvenskapitalkravet. Om kravet för ett specialföretag att vara fullt finansierat upphör att vara uppfyllt sedan överenskommelsen har ingåtts får skyddet som erbjuds av försäkringens riskreduceringsteknik delvis beaktas, under förutsättning att försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan visa att efterlevnaden av kravet på full finansiering kommer att återställas inom tre månader, varvid effekten av riskreduceringstekniken ska minskas med den procentandel av den sammanlagda maximala riskexponeringen för specialföretaget som avses i artikel 326 i denna förordning som inte omfattas av tillgångarna i specialföretaget eller med motsvarande belopp om artikel 211.3 i direktiv 2009/138/EG är tillämplig.
5. Om risk överförs till ett specialföretag som avses i artikel 211.3 i direktiv 2009/138/EG ska riskreduceringstekniken endast beaktas i det primära solvenskapitalkravet om lagstiftningen i medlemsstaten är likvärdig med den som fastställs i artikel 211.2 i det direktivet och om lagen följs av specialföretaget
6. Om risk överförs till ett specialföretag som regleras av tillsynsmyndigheten i ett tredjeland ska riskreduceringstekniken endast beaktas i det primära solvenskapitalkravet om specialföretaget uppfyller krav som är likvärdiga med dem som anges i artikel 211.2 i direktiv 2009/138/EG.
Artikel 212
Finansiella riskreduceringstekniker
1. Om försäkrings- eller återförsäkringsföretag överför risk och för att riskreduceringstekniken ska kunna beaktas i det primära solvenskapitalkravet, utom i de fall som avses i artikel 211, inbegripet överföringar genom förvärv eller emission av finansiella instrument, ska de kvalitativa kriterier som anges i punkterna 2–5 vara uppfyllda, förutom de kvalitativa kriterier som anges i artiklarna 209 och 210.
2. Riskreduceringstekniken ska överensstämma med försäkrings- eller återförsäkringsföretagets styrdokument för riskhantering som avses i artikel 44.2 i direktiv 2009/138/EG.
3. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ska värdera tillgångar, skulder som omfattas av riskreduceringstekniken och där riskreduceringstekniken innefattar användning av finansiella instrument, dessa finansiella instrument, på ett tillförlitligt sätt i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.
4. När riskreduceringstekniken innefattar användning av finansiella instrument ska dessa finansiella instrument ha en kreditkvalitet som tilldelats kreditkvalitetssteg 3 eller bättre enligt kapitel 1, avsnitt 2 i denna avdelning.
5. När riskreduceringstekniken inte är ett finansiellt instrument ska motparterna i den riskreduceringstekniken ha en kreditkvalitet som tilldelats kreditkvalitetssteg 3 eller bättre enligt kapitel 1, avsnitt 2 i denna avdelning.
Artikel 213
Motparternas status
1. Om de kvalitativa kriterierna i artiklarna 211.1, 212.3 och 212.4 inte är uppfyllda ska försäkrings- och återförsäkringsföretag endast beakta riskreduceringsteknikerna vid beräkning av det primära solvenskapitalkravet om något av följande kriterier är uppfyllt:
(a) Riskreduceringstekniken uppfyller de kvalitativa kriterier som anges i artiklarna 209, 210, 212.1 och 212.2 och det finns arrangemang för ställande av säkerhet som uppfyller kriterierna i artikel 214.
(b) Riskreduceringstekniken åtföljs av en annan riskreduceringsteknik, där denna andra teknik när den betraktas i kombination med den första tekniken uppfyller kvalitetskriterierna i artiklarna 209, 210, 212.1 och 212.2 och där motparterna i den andra tekniken uppfyller kriterierna i artiklarna 211.1, 212.3 och 212.4.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 a i denna artikel ska säkerhetsordningarna bara beaktas i den utsträckning som säkerheten täcker riskexponeringen om värdet av säkerheten i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG är mindre än den totala riskexponeringen.
Artikel 214
Säkerheter
1. Vid beräkning av det primära solvenskapitalkravet får säkerhetsarrangemang erkännas endast om följande kriterier är uppfyllda förutom de kvalitativa kriterierna i artiklarna 209 och 210:
(a) Försäkrings- och återförsäkringsföretaget som överför risken ska ha rätt att i god tid avveckla eller behålla säkerheterna i händelse av fallissemang, insolvens, konkurs eller annan kredithändelse hos motparten.
(b) Det finns tillräcklig rättssäkerhet i fråga om skyddet som uppnås av säkerheten tack vare endera av följande:
i) Den är av tillfredsställande kreditvärdighet, har tillräcklig likviditet och är tillräckligt stabil i värde.
ii) Den garanteras genom en motpart, annan än en motpart enligt artikel 187.5 och 184.2 som har tilldelats en riskfaktor för koncentrationsrisker på 0 %.
(c) Det finns ingen materiell positiv korrelation mellan motpartens kreditvärdighet och säkerhetens värde.
(d) Säkerheten utgörs inte av värdepapper som emitterats av motparten eller ett företag som är anknutet till motparten.
2. Om ett säkerhetsavtal uppfyller definitionen i artikel 1.26 b och omfattar säkerheter som innehas av ett förvaringsinstitut eller en tredje part, ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget säkerställa att följande kriterier är uppfyllda:
(a) Det berörda förvaringsinstitutet eller annan tredje part håller tillgångar som innehas som säkerhet avskilda från sina egna tillgångar.
(b) De avskilda tillgångarna förvaras av ett institut som tar emot medel på konto som har en kreditvärdighet som tilldelats kreditkvalitetssteg 3 eller bättre enligt kapitel 1, avsnitt 2 i denna avdelning.
(c) De avskilda tillgångarna är individuellt identifierbara och kan bara ändras eller ersättas med samtycke av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller en person som uppträder som förvaltare i förhållande till försäkrings- eller återförsäkringsföretagets intressen i fråga om sådana tillgångar.
(d) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har (eller är en stödmottagare enligt en trust där förvaltaren har) rätt att i god tid avveckla eller behålla de avskilda tillgångarna i händelse av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs eller annan kredithändelse som avser förvaringsinstitutet eller någon annan tredje part som innehar säkerheten på motpartens vägnar.
(e) De avskilda tillgångarna ska inte användas för att betala eller tillhandahålla säkerhet åt någon annan person än försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller enligt försäkrings- eller återförsäkringsföretagets instruktioner.
Artikel 215
Garantier
Vid beräkning av det primära solvenskapitalkravet ska garantier endast registreras om det uttryckligen anges i detta kapitel, och om följande kriterier är uppfyllda, utöver de kvalitativa kriterierna i artiklarna 209 och 210:
(a) Det kreditriskskydd som tillhandahålls av garantin ska vara direkt.
(b) Kreditriskskyddets omfattning ska vara klart och tydligt definierad och obestridlig.
(c) Garantin innehåller ingen klausul vars uppfyllande ligger utanför långivarens direkta kontroll, och som
i) skulle göra det möjligt för utfärdaren av skyddet att ensidigt upphäva detta,
ii) skulle öka skyddets faktiska kostnader till följd av den skyddade exponeringens försämrade kreditkvalitet,
iii) skulle kunna befria den som tillhandahåller skyddet från skyldigheten att betala vid läglig tidpunkt om den ursprungliga gäldenären inte fullgör någon av de förfallna betalningarna,
iv) skulle kunna göra det möjligt för utfärdaren av skyddet att minska kreditriskskyddets löptid.
(d) Vid fallissemang, insolvens eller konkurs eller annan kredithändelse hos motparten har försäkrings- eller återförsäkringsföretaget rätt att vid läglig tidpunkt kräva garantigivaren på förfallna belopp enligt den fordran som avser det tillhandahållna skyddet. Garantigivarens betalning får inte vara underordnad det faktum att försäkrings- eller återförsäkringsföretaget först måste kräva gäldenären.
(e) Garantin är en tydligt dokumenterad förpliktelse som garantigivaren har åtagit sig.
(f) Garantin täcker helt alla slags regelbundna betalningar som gäldenären förväntas göra avseende den berörda fordran.
AVSNITT 11
Separata fonder
Artikel 216
Beräkning av solvenskapitalkravet för separata fonder och matchningsjusteringsportföljer
1. När det gäller separata fonder som fastställts i enlighet med artikel 81.1 i denna förordning eller i de fall försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått godkännande för att tillämpa en matchningsjustering på de riskfria räntesatserna för relevanta durationer i enlighet med artikel 77b i direktiv 2009/138/EG ska försäkrings- och återförsäkringsföretag göra en justering av beräkningen av solvenskapitalkravet enligt den metod som anges i artikel 217 i denna förordning.
2. Men om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304 i direktiv 2009/138/EG på en separat fond ska det inte justera beräkningen i enlighet med artikel 217 i denna förordning, utan basera beräkningen på antagandet om fullständig diversifiering mellan tillgångar och skulder för de separata medlen och resten av företaget.
Artikel 217
Beräkningsmetod för solvenskapitalkrav för separata fonder och matchningsjusteringsportföljer
1. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska beräkna ett teoretiskt solvenskapitalkrav för varje separat fond och varje matchningsjusteringsportfölj, liksom för övriga delar av företaget, som om dessa separata fonder och matchningsjusteringsportföljen och övriga delar av företaget var skilda företag.
2. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska beräkna sitt solvenskapitalkrav som summan av de nominella solvenskapitalkraven för var och en av de separata fonderna och varje matchningsjusteringsportfölj och för övriga delar av företaget.
3. Om beräkningen av kapitalkravet för en riskmodul eller undergrupp i det primära solvenskapitalkravet är baserad på effekten av ett scenario på försäkrings- eller återförsäkringsföretagets primärkapital ska konsekvenserna av scenariot på primärkapitalet på den separata fonden, matchningsjusteringsportföljen och övriga delar av företaget beräknas.
4. Primärkapitalet på nivån för den separata fonden eller matchningsjusteringsportföljen ska vara de primärkapitalposter som uppfyller definitionen av primärkapital som anges i artikel 88 i direktiv 2009/138/EG.
5. Om det förekommer arrangemang för rätt till andel i överskott i den separata fonden ska försäkrings- och återförsäkringsföretaget tillämpa följande metod för att justera solvenskapitalkravet:
(a) Om den beräkning som avses i punkt 3 skulle leda till en ökning av primärkapitalet på nivån för den separata fonden ska den uppskattade förändringen i det primärkapitalet justeras för att ta hänsyn till förekomsten av arrangemang rätt till andel i överskott i den separata fonden. I detta fall ska justeringen för förändringen i kapitalbasen hos den separata fonden motsvara det belopp med vilket de försäkringstekniska avsättningarna skulle öka på grund av den förväntade framtida utdelningen till försäkringstagare eller förmånstagare i den separata fonden.
(b) Om den beräkning som avses i punkt 3 leder till en minskning av primärkapitalet på nivån för den separata fonden ska den uppskattade förändringen i detta primärkapital för beräkningen av det primära solvenskapitalkravet som avses i artikel 206.2 justeras för att återspegla minskningen i framtida diskretionära förmåner som utbetalas till försäkringstagare eller förmånstagare i den separata fonden. Justeringen ska inte överskrida storleken på den separata fondens framtida diskretionära förmåner.
6. Utan hinder av punkt 1 ska det teoretiska solvenskapitalkravet för varje separat fond och varje matchningsjusteringsportfölj beräknas enligt den scenariebaserade beräkningsmetod enligt vilken primärkapitalet för företaget i dess helhet påverkas som mest negativt.
7. Vid fastställandet av det scenario där primärkapitalet påverkas som mest negativt för företaget som helhet ska företaget först beräkna summan av resultaten av effekterna av de olika scenarierna för primärkapitalet på nivån för varje separat fond och varje matchningsjusteringsportfölj i enlighet med punkterna 3 och 5. Beloppen för varje separat fond och varje matchningsjusteringsportfölj ska läggas samman med resultatet av effekterna av scenarierna för primärkapitalet i den återstående delen av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.
8. Det teoretiska solvenskapitalkravet för varje separat fond och varje matchningsjusteringsportfölj ska fastställas genom att kapitalkraven för varje undergrupp och riskmodul i det primära solvenskapitalkravet summeras.
9. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska anta att det inte finns någon riskdiversifiering mellan de separata fonderna och matchningsjusteringsportföljerna och den återstående delen av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.
AVSNITT 12
Företagsspecifika parametrar
Artikel 218
Delmängd av standardparametrar som kan ersättas av företagsspecifika parametrar
1. Delmängden av standardparametrar som kan ersättas av företagsspecifika parametrar enligt artikel 104.7 i direktiv 2009/138/EG ska omfatta följande parametrar:
(a) I undergruppen premie- och reservrisk för skadeförsäkring för varje segment som anges i bilaga II till denna förordning:
i) Standardavvikelsen för premierisk vid skadeförsäkring som avses i artikel 117.2 a i denna förordning.
ii) Standardavvikelsen för bruttopremierisk vid skadeförsäkring som avses i artikel 117.3 i denna förordning.
iii) Den justeringsfaktor för icke-proportionell återförsäkring som avses i artikel 117.3 i denna förordning, under förutsättning att det finns ett erkännbart förluståterförsäkringsavtal för detta segment enligt punkt 2 i denna förordning.
iv) Standardavvikelsen för reservrisk vid skadeförsäkring som avses i artikel 117.2 b i denna förordning.
(b) I undergruppen för omprövningsrisk vid livförsäkring, den ökning av livränteförmåner som avses i artikel 141 i denna förordning, förutsatt att livräntorna som omfattas av den undergruppen inte är föremål för betydande inflationsrisk.
(c) I undergruppen premie- och reservrisk vid NSLT sjukförsäkring för varje segment som anges i bilaga XIV i denna förordning:
i) Standardavvikelsen för premierisk vid NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 148.2 a i denna förordning.
ii) Standardavvikelsen för bruttopremierisk vid NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 148.3 i denna förordning.
iii) Den justeringsfaktor för icke-proportionell återförsäkring som avses i artikel 148.3 i denna förordning, under förutsättning att det finns ett erkännbart förluståterförsäkringsavtal för detta segment enligt punkt 2.
iv) Standardavvikelsen för reservrisk vid NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 148.2 b i denna förordning.
(d) I undergruppen för omprövningsrisk vid sjukförsäkring, den ökning av livränteförmåner som avses i artikel 158 i denna förordning, förutsatt att livräntorna som omfattas av den undergruppen inte är föremål för betydande inflationsrisk.
Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska inte ersätta båda de standardparametrar som avses i leden a ii och iii i samma segment eller båda de standardparametrar som avses i leden c ii och iii i samma segment.
2. Ett förluståterförsäkringsavtal för ett segment ska anses vara erkännbart om det uppfyller följande villkor:
(a) Om förlusten hos överlåtande företag som hänför sig antingen till enskilda försäkringsfordringar eller alla försäkringsfordringar enligt samma försäkring under en viss tidsperiod är större än ett angivet behållande ger avtalet fullständig ersättning för sådana förluster upp till en viss gräns eller utan begränsning.
(b) Avtalet omfattar alla försäkringsfordringar som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan ådra sig i segmentet eller homogena riskgrupper inom segmentet under de kommande tolv månaderna.
(c) Avtalet möjliggör ett tillräckligt antal återställanden för att säkerställa att alla fordringar vid flera händelser under de närmaste tolv månaderna täcks.
(d) Avtalet uppfyller artiklarna 209–211 och 213.
I denna artikel ska termen ”förluståterförsäkringsavtal” också omfatta arrangemang med specialföretag som tillhandahåller risköverföring som motsvarar den som erbjuds av ett förluståterförsäkringsavtal.
3. När försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har ingått flera förluståterförsäkringsavtal som vart och ett uppfyller de krav som anges i punkt 2 d, och som tillsammans uppfyller de krav som anges i punkt 2 a, b och c, ska en sammanslagning av dem anses som ett erkännbart förluståterförsäkringsavtal.
4. För de ändamål som anges i punkt 1 b och d ska inflationsrisken anses vara väsentlig om ett bortseende från den i beräkningen av kapitalkraven för omprövningsrisk kan påverka beslutsprocessen hos eller den bedömning som görs av användare av denna information, inbegripet tillsynsmyndigheterna.
Artikel 219
Datakriterier
1. Data som används för att beräkna företagsspecifika parametrar ska endast anses vara kompletta, tillförlitliga och lämpliga om de uppfyller följande kriterier:
(a) Data uppfyller villkoren i artikel 19.1–19.3 och försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i förhållande till detta datum uppfyller kraven i artikel 19.4, där varje hänvisning till beräkningen av försäkringstekniska avsättningar ska uppfattas som en hänvisning till beräkningen av de företagsspecifika parametrarna.
(b) Data kan införlivas i de standardiserade metoderna.
(c) Data hindrar inte att försäkrings- eller återförsäkringsföretaget uppfyller kraven i artikel 101.3 i direktiv 2009/13/EG.
(d) Data uppfyller alla ytterligare uppgiftskrav som är nödvändiga för att använda en standardiserad metod.
(e) Data och deras framtagandeprocess är väl dokumenterade, inbegripet
i) insamling av data och analys av deras kvalitet, om den dokumentation som krävs omfattar en förteckning över datan med angivande av källa, egenskaper och användning och specifikationen för insamling, bearbetning och tillämpning av data,
ii) valet av de antaganden som används vid utarbetande och anpassning av datum, inbegripet justeringar när det gäller återförsäkring och katastroffordringar och fördelning av data, om den dokumentation som krävs omfattar en förteckning över alla relevanta antaganden som beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna grundas på och en motivering till valet av antaganden,
iii) valet och tillämpningen av försäkringsmatematiska och statistiska metoder för produktion och justering av data,
iv) validering av data.
2. När externa uppgifter används ska de uppfylla följande ytterligare kriterier:
(a) Processen för insamling av data ska vara transparent, kontrollerbar och känd av försäkrings- eller återförsäkringsföretag som använder data för att beräkna företagsspecifika parametrar på grundval av dem.
(b) Om data kommer från olika källor ska de antaganden som gjordes vid insamling, behandling och tillämpning av data göra att dessa är jämförbara.
(c) Data ska härröra från försäkrings- och återförsäkringsföretag vars verksamhet och riskprofil liknar försäkringsföretaget eller företaget vars företagsspecifika parametrar beräknas på grundval av dessa data.
(d) Företag som använder sig av extern data ska kunna kontrollera att det finns tillräckligt statistiskt underlag som visar att den sannolikhetsfördelning som ligger till grund för egen data och den som ligger till grund för extern data har en hög grad av likhet, särskilt med avseende på den nivå av volatilitet som återspeglas.
(e) Denna riskprofil ska likna riskprofilen hos det företag som använder data. I synnerhet ska extern data omfatta data från företag vars affärsmässiga karaktär och riskprofil när det gäller extern data är likartad och för vilka det finns tillräckliga statistiska uppgifter som visar att den sannolikhetsfördelning som ligger till grund för extern data kommer att uppvisa en hög grad av homogenitet.
Artikel 220
Standardiserade metoder för att beräkna företagsspecifika parametrar
1. Om försäkrings- och återförsäkringsföretag beräknar företagsspecifika parametrar ska de för varje parameter använda de standardiserade metoder som anges i bilaga XVII enligt följande:
(a) Premieriskmetoden för företagsspecifika parametrar ersätter de standardparametrar som avses i artikel 196 a i, a ii, c i och c ii.
(b) Reservriskmetod 1 eller reservriskmetod 2 för företagsspecifika parametrar ersätter de standardparametrar som avses i artikel 196 a iv och c iv.
(c) En icke-proportionell återförsäkringsmetod för företagsspecifika parametrar ersätter de standardparametrar som avses i artikel 196 a iii och c iii.
(d) Omprövningsriskmetoden för företagsspecifika parametrar ersätter de standardparametrar som avses i artikel 1 b och d.
2. Om ett företag kan utnyttja flera olika standardiserade metoder ska den metod som ger det mest exakta resultatet för att uppfylla kalibreringskraven som anges i artikel 101.3 i direktiv 2009/138/EG användas.
Men när ett företag inte kan styrka riktigheten av resultaten av en viss standardiserad metod jämfört med andra standardiserade metoder för att beräkna en företagsspecifik parameter ska den metod som ger det mest konservativa resultatet användas.
AVSNITT 13
Förfarande för uppdatering av korrelationskoefficienter
Artikel 221
1. Tillsynsmyndigheterna ska samla in kvantitativa företagsspecifika uppgifter som är nödvändiga för att beräkna beroendesamband mellan risker som avses i artikel 309.8 och ska tillhandahålla dem på årsbasis till Eiopa för att uppdatera korrelationskoefficienter.
2. Eiopa får analysera de uppgifter som avses i punkt 1 i syfte att lämna ett yttrande om uppdateringen av korrelationskoefficienterna.
KAPITEL VI
SOLVENSKAPITALKRAV – FULLSTÄNDIGA OCH PARTIELLA INTERNA MODELLER
AVSNITT 1
Definitioner
Artikel 222
Materialitet
Vid tillämpningen av detta kapitel ska en ändring eller ett fel i resultaten av den interna modellen, inbegripet solvenskapitalkravet, eller i de uppgifter som används för den interna modellen anses vara materiella om de skulle kunna påverka beslutsprocessen hos eller den bedömning som görs av användare av denna information, inbegripet tillsynsmyndigheterna.
AVSNITT 2
Användningskrav
Artikel 223
Användning av interna modeller
Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska på begäran förklara för tillsynsmyndigheterna de olika användningsområdena för sin interna modell och hur de säkerställer konsekvens mellan hur olika utdata från den interna modellen används för olika ändamål. Om försäkrings- och återförsäkringsföretag beslutar att inte använda den interna modellen för en betydande del av systemet för företagsstyrning, i synnerhet omfattningen av eventuella väsentliga risker, ska de motivera det beslutet.
Artikel 224
Lämplighet för företaget
Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska säkerställa att utformningen av den interna modellen står i samstämmighet med deras verksamhet på följande sätt:
(a) Modellstrategierna ska stå i proportion till arten och omfattningen av och komplexiteten hos de inneboende riskerna i företagets verksamhet som omfattas av den interna modellen.
(b) Resultaten av den interna modellen och innehållet i företagets interna och externa rapportering ska vara konsekventa.
(c) Den interna modellen kan generera utdata som är så detaljerad att de kan spela en viktig roll i de relevanta förvaltningsbeslut som fattas av företaget. Utdata från den interna modellen ska minst kunna skilja mellan klasser, riskkategorier och olika större affärsenheter.
(d) Styrdokumentet för ändringar av interna modeller innehåller regler om hur den interna modellen ska justeras för förändringar i omfattning eller art av företagets verksamhet.
Artikel 225
Förståelse av den interna modellen
1. Försäkrings- eller återförsäkringsföretagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan samt övriga personer som leder företaget ska på tillsynsmyndighetens begäran kunna visa en övergripande förståelse av den interna modellen som omfattar kunskap om följande, utan undantag:
(a) Den interna modellens struktur och hur modellen passar för verksamheten och ingår i försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskhanteringssystem.
(b) Den interna modellens tillämpningsområde och syfte och de risker som täcks eller inte täcks av den interna modellen.
(c) Den allmänna metod som tillämpas i den interna modellens beräkningar.
(d) Den interna modellens begränsningar.
(e) De diversifieringseffekter som beaktas i den interna modellen.
2. De personer som leder företaget ska kunna visa en tillräckligt detaljerad förståelse av de delar av den interna modellen som används inom det område som de ansvarar för.
Artikel 226
Stöd för beslutsfattande och integration med riskhantering
En intern modell ska endast anses användas i stor omfattning och spela en viktig roll i företagsstyrningssystemet för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag om den uppfyller samtliga följande villkor:
(a) Den interna modellen stöder de relevanta beslutsprocesserna i företaget, inklusive fastställandet av affärsstrategin.
(b) Den interna modellen och dess resultat diskuteras och granskas regelbundet i försäkrings- eller återförsäkringsföretagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet.
(c) Alla materiella kvantifierbara risker som identifierats av riskhanteringssystemet inom den interna modellens tillämpningsområde täcks av den interna modellen.
(d) Företaget använder den interna modellen för att bedöma påverkan på företagets riskprofil av eventuella beslut, om den är betydande, inklusive påverkan på förväntad vinst eller förlust och variationen av den vinst eller förlust som är en följd av dessa beslut.
(e) Utdata från den interna modellen, inbegripet mätning av diversifieringseffekter, beaktas vid utformningen av riskstrategier, inklusive utveckling av risktoleransgränser och riskreduceringsstrategier.
(f) De relevanta utdata från den interna modellen täcks av riskhanteringssystemets interna rapporteringsförfaranden.
(g) Kvantifieringen av risker och riskrankningen som produceras med den interna modellen leder till riskhanteringsåtgärder vid behov.
(h) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget måste så snart som möjligt ändra den interna modellen i enlighet med artikel 115 i direktiv 2009/138/EG om resultaten från modellvalideringsprocessen i enlighet med artikel 124 i det direktivet visar att den interna modellen inte uppfyller kraven i artiklarna 101, 113 och 120–125 i det direktivet, för att garantera efterlevnad av dessa krav.
(i) Enligt styrdokumentet för ändring av den interna modellen ska den interna modellen ändras vid behov för att återspegla förändringar i riskhanteringssystemet.
Artikel 227
Förenklad beräkning
1. Försäkrings- och återförsäkringsföretag får använda en förenklad beräkning av solvenskapitalkravet som anges i punkt 2 i denna artikel för att uppfylla kravet att beräkna solvenskapitalkravet i enlighet med artikel 120 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.
2. För att göra den förenklade beräkning av solvenskapitalkravet som avses i punkt 1 kan försäkrings- och återförsäkringsföretag utföra endast en del av beräkningarna som vanligtvis är nödvändiga för att fastställa solvenskapitalkravet. För resterande del av beräkningen ska resultaten från den tidigare beräkningen av solvenskapitalkravet användas.
3. Försäkrings- och återförsäkringsföretag får använda den metod som anges i punkt 2 under förutsättning att de på tillsynsmyndighetens begäran kan visa att resultaten som hämtats från den tidigare beräkningen av solvenskapitalkravet inte skulle skilja sig materiellt från resultaten av en ny beräkning.
4. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska inte använda en förenklad beräkning av solvenskapitalkravet när solvenskapitalkravet beräknas i enlighet med artikel 102 i direktiv 2009/138/EG.
AVSNITT 3
Statistiska kvalitetsnormer
Artikel 228
Prognostiserad sannolikhetsfördelning
1. Den prognostiserade sannolikhetsfördelning som ligger till grund för den interna modellen ska tilldela sannolikheter för förändring av antingen storleken av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets primärkapital eller andra monetära belopp, till exempel vinst och förlust, förutsatt att de beloppen kan användas för att fastställa förändringar i primärkapitalet. Den heltäckande uppsättning av ömsesidigt uteslutande framtida händelser som det hänvisas till i artikel 13.38 i direktiv 2009/138/EG ska omfatta ett tillräckligt antal händelser för att återspegla företagets riskprofil.
2. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska beräkna den prognostiserade sannolikhetsfördelningen för en partiell intern modell på högsta aggregeringsnivå för den partiella interna modellens komponenter. Om en partiell intern modell består av olika komponenter som beräknas separat och inte aggregeras inom den partiella interna modellen ska den prognostiserade sannolikhetsfördelningen beräknas för varje komponent.
Artikel 229
Lämpliga, tillämpliga och relevanta försäkringsmatematiska metoder
Försäkringsmatematiska och statistiska metoder ska endast betraktas som lämpliga, tillämpliga och relevanta vid tillämpningen av artikel 121.2 i direktiv 2009/138/EG om följande villkor är uppfyllda:
(a) Metoderna grundas på uppdaterad information och de vetenskapliga framstegen inom försäkringsmatematik och allmänt accepterad praxis beaktas i valet av metod.
(b) Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har en ingående förståelse av ekonomisk och försäkringsmatematisk teori och de antaganden som ligger till grund för dem.
(c) Utdata från den interna modellen anger relevanta ändringar av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskprofil.
(d) Utdata från den interna modellen är stabil i förhållande till förändringar av indata som inte motsvarar en relevant förändring av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskprofil.
(e) Den interna modellen beaktar alla relevanta egenskaper hos försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskprofil.
(f) Metoderna är anpassade till de uppgifter som används för den interna modellen.
(g) Utdata från den interna modellen innehåller inte ett materiellt modellfel eller skattningsfel. Om möjligt ska den prognostiserade sannolikhetsfördelningen justeras för att förklara modell- och skattningsfel.
(h) Hela beräkningsprocessen av utdata från den interna modellen är transparent.
Artikel 230
Information och antaganden som används för att beräkna den prognostiserade sannolikhetsfördelningen
1. Information ska endast betraktas som trovärdig i den mening som avses i artikel 121.2 i direktiv 2009/138/EG om försäkrings- och återförsäkringsföretagen kan styrka informationens trovärdighet, med beaktande av konsistens och objektivitet hos informationen, informationskällans tillförlitlighet och insynen i den metod med vilken informationen tas fram och behandlas.
2. Antaganden ska endast anses realistiska vid tillämpningen av artikel 121.2 i direktiv 2009/138/EG om de uppfyller följande villkor:
(a) Försäkrings- och återförsäkringsföretag kan förklara och motivera vart och ett av de antaganden som använts, med hänsyn till betydelsen av antagandet, den osäkerhet som är förknippad med antagandet samt varför företagets relevanta alternativa antaganden inte använts.
(b) De omständigheter under vilka antaganden skulle anses som oriktiga kan tydligt identifieras.
(c) Försäkrings- och återförsäkringsföretag fastställer och upprätthåller en skriftlig förklaring till metodiken som används för att fastställa de antaganden som används.
Artikel 231
Uppgifter som används för den interna modellen
1. Uppgifter som används för den interna modellen ska endast anses korrekta för de syften som anges i artikel 121.3 i direktiv 2009/138/EG om följande villkor är uppfyllda:
(a) Uppgifterna är fria från materiella felaktigheter.
(b) Uppgifter från olika tidsperioder som används för samma uppskattning är konsistenta.
(c) Uppgifterna har registrerats i god tid och på ett konsekvent sätt över tid.
2. Uppgifter som används för den interna modellen ska endast anses fullständiga för de syften som anges i artikel 121.2 i direktiv 2009/138/EG om följande villkor är uppfyllda:
(a) Uppgifterna omfattar tillräcklig historisk information för utvärdering av egenskaperna hos den underliggande risken, särskilt för att identifiera risktrender.
(b) Uppgifter som efterlever led a i denna punkt är tillgängliga för alla relevanta modellparametrar och inga sådana relevanta uppgifter utesluts från användning i den interna modellen utan motivering.
3. Uppgifter som används för den interna modellen ska endast anses lämpliga för de syften som anges i artikel 121.3 i direktiv 2009/138/EG om följande villkor är uppfyllda:
(a) Uppgifterna är förenliga med de syften för vilka de ska användas.
(b) Mängden och typen av uppgifter säkerställer att de uppskattningar som gjorts i den interna modellen på grundval av uppgifterna inte omfattar ett materiellt skattningsfel.
(c) Uppgifterna är förenliga med de antaganden som ligger till grund för de försäkringsmatematiska och statistiska metoder som används i den interna modellen.
(d) Uppgifterna återspeglar de relevanta risker som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget är exponerat för.
(e) Uppgifterna samlades in, behandlades och tillämpades på ett transparent och strukturerat sätt, grundat på en beskrivning av följande områden:
i) En definition och bedömning av uppgifternas kvalitet, inbegripet specifika kvalitativa och kvantitativa standarder för olika uppgiftsmängder.
ii) Användning och fastställande av antagandena vid insamling, bearbetning och tillämpning av uppgifter.
iii) Processen för uppdatering av uppgifter, inbegripet hur ofta regelbundna uppdateringar görs och omständigheterna som ska utlösa kompletterande uppdateringar.
Artikel 232
Förmåga att rangordna risker
1. Vid tillämpningen av artikel 121.4 andra stycket i direktiv 2009/138/EG ska den interna modellen kunna rangordna alla materiella risker som täcks av den interna modellen.
2. Förmågan att rangordna risker ska överensstämma med den klassificering av risker som används för den interna modellen och den klassificering av risker som används i riskhanteringssystemet.
3. Liknande risker ska rangordnas konsekvent i hela försäkrings- eller återförsäkringsföretaget och rangordnas konsekvent över tid.
4. Rangordningen av risker ska vara förenlig med kapitalallokeringen som avses i led b i artikel 120 första stycket i direktiv 2009/138/EG.
Artikel 233
Täckning av alla materiella risker
1. Vid tillämpning av artikel 121.4 tredje stycket i direktiv 2009/138/EG, ska försäkrings- och återförsäkringsföretag åtminstone kvartalsvis bedöma om den interna modellen täcker alla materiella kvantifierbara risker inom dess tillämpningsområde. Bedömningen ska ta hänsyn till en lämplig uppsättning kvalitativa och kvantitativa indikatorer.
2. De kvalitativa indikatorer som avses i punkt 1 ska omfatta följande:
(a) Identifiering i den egna risk- och solvensbedömningen av andra risker än de som omfattas av den interna modellen.
(b) Förekomsten av en särskild riskhanteringsprocess för andra risker än de som omfattas av den interna modellen.
(c) Förekomsten av särskilda riskreduceringstekniker för andra risker än de som omfattas av den interna modellen.
3. De kvantitativa indikatorer som avses i punkt 1 i denna artikel ska omfatta följande:
(a) Kapitalallokeringen enligt artikel 120 i direktiv 2009/138/EG.
(b) De vinster och förluster som inte kan förklaras av de risker som täcks av den interna modellen.
(c) Resultaten av stresstest, scenarioanalyser och verktyg som används i modellvalideringen.
Artikel 234
Diversifieringseffekter
De metoder som används för att mäta de diversifieringseffekter som avses i artikel 121.5 i direktiv 2009/138/EG ska endast anses vara tillräckliga om följande villkor är uppfyllda:
(a) Metoder som används för att mäta diversifieringseffekter identifierar vilka nyckelvariabler som driver beroendeförhållanden.
(b) Metoder som används för att mäta diversifieringseffekter ska beakta följande:
i) Alla icke-linjära beroenden och eventuell bristande diversifiering vid extrema scenarier.
ii) Eventuella diversifieringsrestriktioner som uppstår på grund av en separat fond eller portfölj för matchningsjustering.
iii) Egenskaperna för de riskmått som används för den interna modellen.
(c) De antaganden som ligger till grund för metoder som används för att mäta diversifieringseffekter är motiverade på empirisk väg.
Artikel 235
Riskreduceringstekniker
1. De risker som korrekt återspeglas i den interna modellen i enlighet med artikel 121.6 i direktiv 2009/138/EG ska inte omfatta risker som uppkommer på grund av någon av följande situationer:
(a) De avtalsbestämmelser som gäller riskreduceringstekniken är inte rättsligt bindande och verkställbara i några relevanta jurisdiktioner eller säkerställer inte att risköverföringen är klart definierad och obestridlig.
(b) I samband med motpartens fallissemang, insolvens eller konkurs eller någon annan kredithändelse som anges i transaktionsdokumentationen till arrangemangen i samband med riskreduceringstekniken har försäkrings- och återförsäkringsföretag ingen direkt fordran på motparten.
(c) De rättsliga villkor som ligger till grund för riskreduceringstekniken innehåller inte en uttrycklig hänvisning till en specifik riskexponering som tydligt definierar omfattningen av det skydd som ges genom riskreduceringstekniken.
2. Om riskreduceringsteknik som avses i punkt 1 c inte i samtliga fall täcker försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskexponering ska den interna modellen inte anses avspegla risken korrekt till följd av riskreduceringstekniken i enlighet med artikel 121.6 i direktiv 2009/138/EG om den inte tar hänsyn till riskreduceringsteknikens minskade effektivitet som följer av denna avvikelse i fråga om riskexponeringar.
3. Om riskreduceringstekniken är underkastad ett villkor vars uppfyllande ligger utanför försäkrings- eller återförsäkringsföretagets direkta kontroll och som skulle kunna undergräva en effektiv överföring av risk ska den interna modellen inte anses avspegla risken korrekt till följd av riskreduceringstekniken i enlighet med artikel 121.6 i direktiv 2009/138/EG om den inte tar hänsyn till effekterna av dessa villkor och all eventuell minskad effektivitet för riskreduceringstekniken.
Artikel 236
Framtida förvaltningsåtgärder
1. Framtida förvaltningsåtgärder ska skäligen kunna antas bli genomförda i den mening som avses i artikel 121.8 i direktiv 2009/138/EG om följande villkor är uppfyllda:
(a) De antaganden om framtida förvaltningsåtgärder som används vid beräkningar för den interna modellen fastställs på ett objektivt sätt.
(b) De förväntande framtida förvaltningsåtgärderna är realistiska och förenliga med försäkrings- eller återförsäkringsföretagets gällande affärsupplägg och affärsstrategi, inbegripet användningen av riskreduceringsåtgärder, och, om det finns tillräckliga bevis för att företaget kommer att ändra sina rutiner eller sin strategi, är de antagna framtida förvaltningsåtgärderna förenliga med de ändrade rutinerna eller den ändrade strategin.
(c) De antagna framtida förvaltningsåtgärderna är inbördes förenliga.
(d) De förväntande förvaltningsåtgärderna strider inte mot någon av företagets förpliktelser mot försäkringstagare och förmånstagare eller mot rättsliga bestämmelser.
(e) De förväntande förvaltningsåtgärderna tar hänsyn till alla offentliga upplysningar eller meddelanden från försäkrings- eller återförsäkringsföretaget om de åtgärder som man skulle förvänta sig att det vidtar eller inte vidtar.
2. Antaganden om framtida förvaltningsåtgärder ska vara realistiska och omfatta samtliga nedanstående:
(a) En jämförelse mellan den framtida förvaltningsåtgärden och förvaltningsåtgärder som tidigare vidtagits av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.
(b) En jämförelse mellan framtida förvaltningsåtgärder som beaktas i nuvarande och tidigare beräkningar i den interna modellen.
För detta ändamål ska försäkrings- och återförsäkringsföretag kunna förklara eventuella avvikelser i förhållande till leden a och b.
3. Vid tillämpning av punkt 1 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag upprätta en heltäckande plan för framtida förvaltningsåtgärder som ska vara godkänd av försäkrings- och återförsäkringsföretagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan och som omfattar följande:
(a) Identifiering av framtida förvaltningsåtgärder som tillämpas i den interna modellen.
(b) Identifiering av de särskilda omständigheter under vilka försäkrings- eller återförsäkringsföretag rimligen skulle förvänta sig att genomföra de respektive framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a.
(c) Identifiering av de specifika omständigheter under vilka försäkrings- eller återförsäkringsföretag eventuellt inte har möjlighet att genomföra de framtida förvaltningsåtgärderna enligt led a och en beskrivning av hur dessa omständigheter återspeglas i den interna modellen.
(d) Den ordning i vilken framtida förvaltningsåtgärder skulle utföras och de krav på företagsstyrning som är tillämpliga på de framtida förvaltningsåtgärderna.
(e) En beskrivning av pågående arbeten som krävs för att säkerställa att försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan genomföra de respektive framtida förvaltningsåtgärder som avses i led a.
(f) En beskrivning av hur framtida förvaltningsåtgärder har beaktats i beräkningen av den prognostiserade sannolikhetsfördelningen.
(g) En beskrivning av tillämpliga interna rapporteringsförfaranden som ska innehålla minst ett årligt meddelande till förvaltnings, tillsyns- eller ledningsorganet som omfattar framtida förvaltningsåtgärder som tillämpas enligt den interna modellen.
4. Vid antaganden om framtida förvaltningsåtgärder ska den tid som behövs för att genomföra förvaltningsåtgärderna och de kostnader som dessa orsakar beaktas.
Artikel 237
Förståelse av externa modeller och uppgifter
Delar av den interna modellen som erhållits från tredje part ska genomgå alla test och standarder som de delar som utvecklats av företaget har genomgått. De delar som erhållits från tredje part ska inte heller betraktas som tillräckliga om inte försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan visa en ingående förståelse av dessa delar inklusive deras begränsningar.
Uppgifter som används i den interna modellen som erhållits från tredje part ska inte betraktas som tillräckliga om inte försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan visa en ingående förståelse av dessa externa uppgifter och deras begränsningar.
AVSNITT 4
Kalibrring
Artikel 238
1. Möjligheten enligt artikel 122 i direktiv 2009/138/EG att använda andra tidsperioder eller riskmått än vad som anges i artikel 101.3 i det direktivet ska gälla både den interna modellen som helhet och olika riskkategorier eller större affärsenheter inom den interna modellen.
2. Kravet att kunna visa det skydd för försäkringstagare som avses i artikel 122.3 i direktiv 2009/138/EG ska inbegripa bevis för att de approximationer som avses i artikel 122.3 i det direktivet inte leder till ett materiellt fel i solvenskapitalkravet eller leder till ett lägre solvenskapitalkrav än det som beräknas i enlighet med de krav som anges i artikel 101.1 i det direktivet.
Om approximationerna bygger på omskalningen av modellerade risker ska de företag som avses i artikel 122.3 i direktiv 2009/138/EG visa att omskalningen inte försämrar approximationernas resultat.
Om tidsperioden för det riskmått som använts skiljer sig från det som föreskrivs i artikel 101.3 i direktiv 2009/138/EG ska företaget som avses i artikel 122.3 i det direktivet beakta följande:
(a) Huruvida händelser är jämnt fördelade över tid, och om de inte är det, hur det förhållandet återspeglas i approximationerna.
(b) Huruvida alla betydande risker under en ettårsperiod hanteras korrekt.
(c) Huruvida företaget har tagit vederbörlig hänsyn till solvenspositionen under tidsperioden om den tidsperiod som använts är längre än den period som anges i artikel 101.3 i direktiv 2009/138/EG.
(d) Huruvida den tidsperiod som har använts är lämplig med hänsyn till den genomsnittliga durationen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets skulder, företagets verksamhet och, i förekommande fall, de osäkerheter som förknippas med långa tidsperioder.
(e) Alla antaganden i approximationerna om beroendeförhållandena mellan risker under på varandra följande perioder.
3. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska uppvisa den skyddsnivå som krävs enligt artikel 122.3 i direktiv 2009/138/EG en gång per år och vid varje tillfälle som försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskprofil har förändrats väsentligt.
4. De approximationer som avses i artikel 122.3 i direktiv 2009/138/EG ska anses vara en del av den interna modellen.
AVSNITT 5
Integration av partiella interna modeller
Artikel 239
1. För att till fullo integrera en partiell intern modell i solvenskapitalkravets standardformel ska försäkrings- och återförsäkringsföretag använda de korrlationsmatriser och de formler som återfinns i den standardformel som anges i bilaga IV till direktiv 2009/138/EG och i avsnitt I kapitel V i denna förordning som standardteknik vid integrationen.
2. Om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan styrka för tillsynsmyndigheterna att det inte skulle vara lämpligt att använda den standardteknik för integration som avses i punkt 1 av något av de skäl som anges i punkt 5 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag använda den lämpligaste integrationstekniken som anges i bilaga XVIII. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ska styrka lämpligheten för den integrationsteknik som föreslås.
3. Om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ytterligare kan styrka för tillsynsmyndigheterna att det inte skulle vara lämpligt att använda en av de integrationstekniker som anges i bilaga XVIII av något av de skäl som anges i punkt 5 får försäkrings- och återförsäkringsföretag använda en alternativ integrationsteknik. Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ska styrka lämpligheten för den integrationsteknik som föreslås.
4. Den alternativa integrationsteknik som används ska leda till ett solvenskapitalkrav som överensstämmer med de principer som anges i avdelning I kapitel VI avsnitt 4 underavsnitten 1 och 3 i direktiv 2009/138/EG och som bättre återspeglar försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskprofil.
5. En integrationsteknik ska inte anses vara lämplig om något av följande villkor är uppfyllda:
(a) Det solvenskapitalkrav som erhålls skulle inte följa artikel 101 i direktiv 2009/138/EG.
(b) Det solvenskapitalkrav som erhålls skulle inte på lämpligt sätt återspegla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskprofil.
(c) Utformningen av den partiella interna modellen är förenlig med principerna i artiklarna 101 och 102 i direktiv 2009/138/EG men skulle inte medge att modellen integreras i standardformeln för solvenskapitalkravet.
AVSNITT 6
Resultatanalys
Artikel 240
1. För att genomföra en resultatanalys i enlighet med artikel 123 i direktiv 2009/138/EG ska försäkrings- och återförsäkringsföretag specificera följande:
(a) Vinst och förlust.
(b) Företagets större affärsenheter.
(c) Den kategorisering av riskerna som valts för den interna modellen.
(d) Fördelningen av den totala vinsten eller förlusten på riskkategorier och viktiga affärsenheter.
2. Specifikationen av vinster och förluster ska överensstämma med ökningar och minskningar av de belopp som ligger till grund för den prognostiserade sannolikhetsfördelning som avses i artikel 228.1.
3. Den kategorisering av riskerna som valts för den interna modellen ska vara lämplig och tillräckligt detaljerad i samband med riskhantering och beslutsfattande i enlighet med artikel 120 i direktiv 2009/138/EG. Riskkategoriseringen ska skilja mellan risker som täcks av den interna modellen och risker som inte täcks av den interna modellen.
4. Fördelningen av vinster och förluster ska göras på ett objektivt och transparent sätt och vara konsekvent över tid.
AVSNITT 7
Validering
Artikel 241
Valideringsprocess
1. Valideringsprocessen ska tillämpas på alla delar av den interna modellen och omfatta alla krav som anges i artiklarna 101, 112.5, 120–123 och 125 i direktiv 2009/138/EG. I fråga om partiella interna modeller ska valideringsprocessen dessutom omfatta de krav som anges i artikel 113 i det direktivet.
2. För att garantera att valideringsprocessen är oberoende av utveckling och användning av den interna modellen får ansvariga personer eller ansvarig organisatorisk enhet vid utförande av valideringsprocessen inte påverkas av de som är ansvariga för utveckling och drift av den interna modellen. Denna bedömning ska göras i enlighet med punkt 4.
3. I samband med valideringsprocessen ska försäkrings- och återförsäkringsföretag ange samtliga nedanstående uppgifter
(a) de förfaranden och metoder som används för att validera den interna modellen och deras syften,
(b) för varje del av den interna modellen, hur ofta regelbundna valideringar görs och de omständigheter som kräver ytterligare validering,
(c) de personer som ansvarar för varje valideringsuppgift,
(d) det förfarande som ska följas om valideringsprocessen identifierar problem med tillförlitligheten i den interna modellen och beslutsprocessen för att ta itu med dessa problem.
4. Som en del i valideringsprocessen ska försäkrings- och återförsäkringsföretag bedöma valideringens kvalitet och oberoende. I bedömningen av oberoendet ska företaget beakta följande:
(a) När det gäller interna valideringsförfaranden, ansvar och rapporteringsstruktur för personer som är delaktiga i processen.
(b) När det gäller eventuella externa valideringsprocesser, ersättningsstrukturen för de personer, inklusive i tillämpliga fall deras anställda eller andra personer som agerar på deras vägnar, som är involverade i processen och eventuella övriga uppdrag för dessa personer avseende försäkrings- och återförsäkringsföretaget.
Artikel 242
Valideringsinstrument
1. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska testa resultaten och de viktigaste antagandena i den interna modellen minst en gång om året mot gjorda erfarenheter och andra lämpliga uppgifter i den mån som dessa uppgifter rimligen finns tillgängliga. Dessa tester ska tillämpas på enstaka resultat samt på aggregerade resultat. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska identifiera orsakerna till alla betydande skillnader mellan antaganden och uppgifter samt mellan resultat och uppgifter.
2. Som en del av granskningen av den interna modellens resultat mot de faktiska utfallen ska försäkrings- och återförsäkringsföretag jämföra resultaten av den analys som avses i artikel 123 i direktiv 2009/138/EG med de risker som modelleras i den interna modellen
3. Den statistiska process för validering av den interna modellen som avses i artikel 124 andra stycket i direktiv 2009/138/EG ska grundas på samtliga nedanstående uppgifter:
(a) Aktuella upplysningar med beaktande av utvecklingen inom försäkringsmatematiska metoder och allmänt accepterad praxis på marknaden, om detta är relevant och lämpligt.
(b) En ingående förståelse av ekonomisk och försäkringsmatematisk teori och de antaganden som ligger till grund för de metoder som används för att beräkna den interna modellens prognostiserade sannolikhetsfördelning.
4. Om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i enlighet med artikel 124 fjärde stycket i direktiv 2009/138/EG konstaterar att förändringar i ett viktigt underliggande antagande har en betydande inverkan på solvenskapitalkravet ska de kunna förklara denna känslighet och hur känsligheten beaktas i beslutsprocessen. Vid tillämpning av artikel 124 fjärde stycket i direktiv 2009/138/EG ska de viktigaste antagandena omfatta antaganden om framtida förvaltningsåtgärder.
5. Valideringsprocessen ska innefatta en analys av stabiliteten i utdata från den interna modellen vid olika beräkningar med den interna modellen med samma indata.
6. Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska jämföra den interna modellens omfattning och räckvidd som ett led i demonstrationen av att de kapitalkrav som följer av den interna modellen är lämpliga. För detta ändamål ska den statistiska processen för validering av den interna modellen omfatta ett omvänt stresstest som identifierar de mest troliga typerna av stress som skulle hota försäkrings- eller återförsäkringsföretagets fortlevnad.