(1)

‘Efter att ha granskat de uppgifter som de svenska myndigheterna har lämnat om ovannämnda stöd vill kommissionen meddela Sverige att den beslutat att inleda det formella granskningsförfarande som fastställs i artikel 88.2 i EG-fördraget och i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för den artikeln.

(2)

Genom skrivelse av den 4 september 2001 meddelade de svenska myndigheterna kommissionen ett förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen (1999:1229). Kommissionen har begärt ytterligare information om lagen genom skrivelser av den 10 december 2001, 25 april 2002, 23 juli 2002, 4 oktober 2002, 11 mars 2003, 24 juli 2003 och 3 februari 2004. De svenska myndigheterna svarade på dessa skrivelser den 26 februari 2002, den 7 juni 2002, den 29 juli 2002, den 19 december 2002, den 19 maj 2003, den 19 december 2003 respektive den 8 mars 2004.

(3)

Det anmälda lagutkastet, förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen (1999:1229), syftar till att kompensera alla fiskare med yrkesfiskelicens för de utgifter de har i samband med fisket. Lagen kommer att ändra det nuvarande skattelättnadssystemet.

(4)

År 2001 utfärdade den svenska skattemyndigheten allmänna råd om skatteavdrag för yrkesfiskare. Dessa råd är fortfarande tillämpliga och gäller i princip tillämpningen av det allmäna skattesystemet på fiskesektorn, dvs. samma allmänna skattesystem som gäller för alla andra sektorer. De nuvarande skattelättnaderna för yrkesfiskare anses därför inte utgöra stöd.

(5)

För att en yrkesfiskare skall kunna dra nytta av skattelättnaderna är det enligt 2001 års råd obligatoriskt att fiskeresan har inneburit övernattning på annan ort än hemorten. Detta är likaså ett generellt krav inom ramen för det allmänna skattesystemet. Enligt samma råd kan yrkesfiskare göra samma schablonavdrag för ökade levnadskostnader som andra egenföretagare och till samma belopp. De svenska myndigheterna påpekar att 99 % av de svenska yrkesfiskarna är egenföretagare och därmed utgör ett enmansföretag.

(6)

I fråga om kostnader för logi gäller enligt de nuvarande bestämmelserna samma regler för yrkesfiskare som för egenföretagare. Normalt görs ett schablonavdrag. Det är sålunda inte obligatoriskt för yrkesfiskare och andra att lägga fram bevis för att de har haft utgifter för att kunna göra schablonavdraget.

(7)

För taxeringsåret 2000 kan till exempel 190 SEK (21 euro) dras av för kost och mindre utgifter samt 95 SEK (10 euro) för logi, vilket ger sammanlagt 285 SEK per dag. Med till exempel 220 fiskedagar under ett år kan sålunda 41 800 SEK (4 630 euro) dras av för kost och mindre utgifter tillsammans med 20 900 SEK (2 200 euro) för logi, vilket ger sammanlagt 62 700 SEK (6 830 euro) per år.

(8)

Egenföretagare från andra sektorer måste tillhandahålla en tillfredsställande förklaring till kostnaderna tillsammans med uppgifter om datum för tjänsteresan, syftet, destination samt tidpunkt för avresa och återkomst.

(9)

Ett liknande krav på att tillhandahålla sådana förklaringar finns inte för yrkesfiskare, men skatteavdraget kan endast göras om fiskeresorna innebär övernattning på annan ort än hemorten. För att skattemyndigheterna skall kunna beräkna hur stort schablonavdrag en yrkesfiskare har rätt till måste fiskaren tillhandahålla uppgifter om datum för fiskeresorna samt deras varaktighet. De svenska myndigheterna har valt detta kriterium för att inte komplicera skattesystemet och dess tillämpning, eftersom fiskeresor redan i sig är ett tjänsteuppdrag för en yrkesfiskare.

(10)

Enligt de svenska myndigheterna finns det inte några särskilda revisions- och bokföringsbestämmelser för yrkesfiskare. Eftersom yrkesfiskarna vanligtvis har småskaliga företag, täcks de emellertid av vissa allmänna lättnader när det gäller de allmänna reglerna i detta sammanhang.

(11)

Vidare kan både yrkesfiskare och egenföretagare välja att bevisa att deras ökade levnadskostnader överskrider schablonavdraget, men endast genom att sammanställa en rapport om samtliga uppdrag/tjänsteresor under taxeringsåret. På detta sätt kan schablonavdraget inte väljas i vissa fall och avdrag för faktiska utgifter i andra under ett och samma taxeringsår.

(12)

Övernattning på annan ort än hemorten är som sagt obligatorisk för att yrkesfiskaren skall kunna dra nytta av det nuvarande skattelättnadssystemet. På grund av det svenska fiskets särart har därför det nuvarande skattesystemet inte tillämpats på kustfiskare och insjöfiskare, som inte övernattar på annan ort än hemorten.

(13)

Enligt de svenska myndigheterna syftar det anmälda systemet till att neutralisera konkurrensvillkoren mellan svenska, danska och norska yrkesfiskare.

(14)

Vidare har det nya systemet föreslagits för att jämna ut obalansen mellan de yrkesfiskare som har rätt och de som inte har rätt att utnyttja det nuvarande skatteavdragssystemet. Med det anmnälda systemet kommer fiskare som övernattar borta och fiskare som inte övernattar borta att behandlas likvärdigt ur skattesynpunkt, eftersom skatteavdrag enligt det anmälda systemet också kommer att kunna göras för fiskeresor som inte innebär övernattning på annan ort än hemorten.

(15)

Dessutom kommer den administrativa bördan för yrkesfiskarna och för skattemyndigheterna att minska, eftersom ett avdrag med en viss procentsats baserad på inkomsten anses vara lättare att administrera och kontrollera än ett avdrag som görs på grundval av antalet fiskedagar. Det anmälda systemet kommer endast att gälla yrkesfiskare.

(16)

Enligt det anmälda systemet kommer skattelättnaden för varje enskild fiskare att beräknas på grundval av inkomst och får inte överstiga 40 000 SEK (4 444 euro) per år. Vidare får avdraget inte överstiga 20 % av årsinkomsten. Till exempel innebär detta att avdraget kommer att uppgå till 20 000 SEK (2 222 euro) för en årsinkomst på 100 000 SEK (11 111 euro), och att det maximala skatteavdraget endast kan göras för en årsinkomst på 200 000 SEK (22 222 euro) eller mer.

(17)

Det nya systemet kommer att få till följd att kustfiskare och insjöfiskare kan dra nytta av skatteavdragssystemet, vilket de för närvarande inte kan. Det nya systemet ger således dessa yrkesfiskare en fördel utan att de behöver ha övernattat på annan ort än hemorten (och ådragit sig eventuella utgifter), eftersom det enda villkoret för avdraget är att fiskarna måste ha en yrkesfiskelicens.

(18)

Fiskare som utnyttjar det anmälda systemet kommer inte att kunna utnyttja andra skatteavdrag för ökade levnadskostnader.

(19)

I en skrivelse av den 4 oktober 2002 frågade kommissionen de svenska myndigheterna om de kunde lämna en uppskattning av hur många av de 2 000 yrkesfiskarna som kommer att omfattas av bestämmelserna i lagen och som kommer att kunna dra av maximalbeloppet på 40 000 SEK, dvs. fiskare som har en årsinkomst på minst 200 000 SEK.

(20)

I en skrivelse av den 19 december 2002 svarade de svenska myndigheterna att det inte finns någon tillgänglig statistik över hur stor del av yrkesfiskarnas inkomst som enbart kommer från själva fisket, så ett svar på denna specifika fråga kunde inte lämnas.

(21)

Om det anmälda systemet går igenom, kommer det att innebära en förlust för den svenska statskassan på 34 400 000 SEK (3 822 222 euro) per år, dvs. 18 200 000 SEK (2 022 222 euro) i förlorade nationella sociala avgifter och en minskning med 16 200 000 SEK (1 800 000 euro) i kommunala skatteinkomster i varje berörd kommun.

(22)

Det finns uppskattningsvis 3 000 fiskare med yrkesfiskelicens i Sverige, och av dessa är 2 000 verksamma för närvarande. De svenska myndigheterna har inga tillgängliga uppgifter om hur många av de 2 000 för närvarande verksamma fiskarna med yrkesfiskelicens som under sina fiskeresor övernattar borta från hemmet. Det är därför inte möjligt att göra en uppskattning av hur många fiskare som för närvarande kan utnyttja det befintliga skattelättnadssystemet för yrkesfiskare. Men samtliga de 2 000 fiskare med yrkesfiskelicens som för närvarande är verksamma kan komma att beröras av den anmälda lagen och därmed dra nytta av dess bestämmelser.

(23)

Det måste först fastställas om det rör sig om ett statligt stöd och, om så är fallet, om detta är förenligt med den gemensamma marknaden.

(24)

För att statligt stöd skall föreligga måste åtgärden för det första ge mottagarna en fördel som minskar de kostnader som normalt belastar deras budget. En sådan fördel kan ges genom olika former av skattelättnader, bland annat genom minskning av beskattningsunderlaget, vilket är fallet när det gäller föreliggande anmälda system.

(25)

För det andra måste skattefördelen beviljas av staten eller med hjälp av statliga medel. En förlust av skatteintäkter är likvärdig med förbrukning av statliga medel i form av skatteutgifter. Så är också fallet när det gäller föreliggande anmälda system.

(26)

För det tredje måste åtgärden påverka handeln mellan medlemsstater och snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen. Genom att en viss sektor favoriseras genom stödet snedvrids konkurrensen eller hotas den av snedvridning. Handeln mellan medlemsstater påverkas när den berörda sektorn bedriver en ekonomisk verksamhet som innebär handel mellan dessa stater, vilket är fallet när det gäller fiskesektorn: Fiskesektorn kännetecknas av en gemensam europeisk politik och i hög grad av gränsöverskridande verksamhet, både när det gäller handel med fiskeriprodukter och fiskarnas fångstverksamhet. Sverige har godtagit att systemet påverkar handel och konkurrens genom att i sin anmälan av den 4 september 2001 uppge att syftet med systemet är en ’neutralisation‘ av svenska yrkesfiskares konkurrenssituation i förhållande till danska och norska yrkesfiskare.

(27)

Närmare bestämt uppgav de svenska myndigheterna i sin anmälan av stödåtgärden av den 4 september 2001 att syftet med stödet var en allmän skattenedsättning för yrkesfiskare. Enligt den svenska regeringen skulle det anmälda systemet innebära att svenska yrkesfiskare får samma villkor som danska fiskare.

(28)

Att den aktuella åtgärden harmoniserar den ifrågavarande sektorns bördor med dem som gäller för dess konkurrenter i andra medlemsstater leder emellertid inte till att den fråntas sin karaktär av stöd (2).

(29)

Slutligen måste åtgärden vara specifik eller selektiv i det att den gynnar vissa företag eller viss produktion. Denna karaktär av selektiv fördel kan vara ett resultat av ett undantag från skattereglerna i lag eller annan författning eller av skatteförvaltningens skönsmässiga praxis. En åtgärds selektiva karaktär kan emellertid vara motiverad av ’systemets art eller funktion‘. Så är fallet om åtgärderna är nödvändiga eller ändamålsenliga på grund av att de är ekonomiskt rationella med hänsyn till skattesystemets effektivitet. Om så är fallet anses åtgärden inte vara statligt stöd enligt artikel 87.1 i fördraget. Det ankommer emellertid på medlemsstaten att motivera detta.

(30)

För det första måste det påpekas att det befintliga skattelättnadssystemet tillämpas på samma sätt på samtliga sektorer inom näringslivet. Det ger därför inte fiskesektorn någon selektiv fördel och utgör således inget statligt stöd, utan är att betrakta som allmän åtgärd.

(31)

Det anmälda systemet kräver däremot inga perioder av bortavaro från hemmet över natten och är inte uttryckligen knutet till behovet att dra av ökade levnadskostnader. Detta till skillnad från det gällande skatteavdragssystemet, där det krävs uppgifter som visar att (fiske-) resan har nödvändiggjort övernattning på annan ort än hemorten. Det enda villkoret för avdraget är att fiskarna måste ha en yrkesfiskelicens. Genom att ge yrkesfiskarna skatteavdrag utan krav på bortavaro från hemmet över natten ger det anmälda systemet fiskesektorn en selektiv fördel som andra sektorer inte har tillgång till. Det måste därför på detta stadium betraktas som driftsstöd.

(32)

Fiskesektorn arbetar under mycket specifika förhållanden och omfattas av den gemensamma fiskeripolitiken. Att driftsstöd kan anses snedvrida konkurrensen har domstolen klart och tydligt påpekat i mål C-288/96, Tyskland mot kommissionen (Jadekost) (3), punkterna 77–78, ett mål som gäller fiskesektorn. Det anmälda systemet verkar därför på detta stadium utgöra statligt stöd.

(33)

Eftersom den anmälda åtgärden verkar utgöra statligt stöd, måste det således fastställas om stödet är förenligt med den gemensamma marknaden, med beaktande av de undantag som avses i artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget.

(34)

Det verkar som om inget av undantagen i artikel 87.2 i EG-fördraget kan tillämpas i föreliggande fall, eftersom skattesystemets reform inte har något av de syften som nämns i bestämmelserna i fråga.

(35)

Enligt artikel 87.3 a anses ett stöd vara förenligt med den gemensamma marknaden om det syftar till att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning. Det aktuella stödet är inte avsett för någon sådan region.

(36)

Stödet är inte heller avsett att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller att avhjälpa en allvarlig störning i Sveriges ekonomi (artikel 87.3 b) eller att främja kultur och bevara kulturarvet (artikel 87.3 d).

(37)

Slutligen måste det undersökas om stödet uppfyller villkoren för undantaget enligt artikel 87.3 c, enligt vilket ett stöd kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden, om det underlättar utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(38)

Eftersom det rör sig om fiske, måste åtgärden granskas mot bakgrund av riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (4). Enligt punkt 1.2 i dessa riktlinjer är sådant statligt stöd som beviljas utan att mottagarna åläggs en skyldighet men som gör det möjligt att förbättra företagens situation och som syftar till att förbättra likviditeten i driften och vars resultat skulle innebära en förbättring av mottagarens inkomster, i egenskap av driftsstöd, oförenligt med den gemensamma marknaden.

(39)

Enligt de svenska myndigheterna har det nya systemet föreslagits i syfte att jämna ut skillnaden mellan de fiskare som har rätt (dvs. de som övernattar borta från hemorten) och de som inte har rätt (kust/insjöfiskare) att utnyttja det nuvarande skatteavdragssystemet.

(40)

Trots att detta är ett av huvudargumenten för det anmälda systemet har de svenska myndigheterna inga tillgängliga uppgifter som visar hur många av de 2 000 för närvarande verksamma yrkesfiskarna som företar fiskeresor som innebär övernattning borta från hemmet.

(41)

De svenska myndigheternas argument att många yrkesfiskare i Sverige gör långa fiskeresor, bland annat på grund av att Sverige är ett geografiskt sett långt land med långa kustlinjer både till Nordsjön och framför allt till Östersjön, erbjuder inte heller något starkt stöd för argumentet att jämna ut skillnaden mellan havs- och insjöfiskare när det gäller rätten att utnyttja skatteavdragssystemet.

(42)

Enligt det nuvarande systemet kan yrkesfiskare dra av ett fast belopp för kost och mindre utgifter respektive logi. Såsom anges ovan hävdar de svenska myndigheterna att många yrkesfiskare i Sverige företar långa fiskeresor som på grund av det nuvarande skatteavdragssystemet leder till ett stort antal fall för skattemyndigheterna att behandla i samband med avdrag för ökade levnadskostnader vid fiskeresor.

(43)

Om nu yrkesfiskarna redan kan dra av ett fast belopp, är det oklart varför en ökning av det antal fiskare som har rätt till skatteavdraget, vilket skulle bli resultatet av det anmälda systemet, skulle leda till att de administrativa resurserna används på ett bättre sätt.

(44)

Om samma belopp för närvarande kan dras av av fiskare och andra typer av egenföretagare står det heller inte klart varför skattemyndigheternas arbete i samband med yrkesfiskare, enligt de svenska myndigheternas förklaring, skulle vara mer krävande än för andra typer av egenföretagare, trots det faktum att yrkesfiskarnas arbete är av mer speciell art.

(45)

De svenska myndigheterna har inte kunnat lägga fram någon statistik över hur stor del av yrkesfiskarnas inkomst som enbart kommer från själva fisket.

(46)

Om det är så att de flesta fiskare har inkomster från fler än en yrkesverksamhet står det inte klart av vilket skäl de svenska myndigheterna har valt ett årligt schablonavdrag baserat på inkomst för det nya systemet i stället för det nuvarande dagliga avdraget baserat på antalet fiskedagar, om nu syftet med den anmälda åtgärden också är att förenkla skattesystemet.

(47)

Kommissionen noterar att det på detta stadium i den preliminära bedömning som förskrivs i artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 88 i EG-fördraget råder allvarliga tvivel om stödsystemets förenlighet med EG-fördraget.

(48)

Med beaktande av ovanstående ger kommissionen, inom ramen för förfarandet i artikel 88.2 i EG-fördraget och artikel 6 i förordning (EG) nr 659/1999, Sverige tillfälle att inom en månad från mottagandet av denna skrivelse yttra sig och tillhandahålla alla upplysningar som är nödvändiga för bedömningen av stödsystemet. Kommissionen påminner Sverige om att artikel 88.3 i EG-fördraget har uppskjutande verkan och hänvisar till artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 där det föreskrivs att allt olagligt stöd kan komma att återkrävas från mottagaren.

(49)

Kommissionen meddelar Sverige att den kommer att underrätta alla berörda parter genom att offentliggöra denna skrivelse och en sammanfattning av den i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen kommer även att underrätta berörda parter i de EFTA-länder som är avtalsslutande parter i EES-avtalet genom att offentliggöra ett tillkännagivande i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, samt EFTA:s övervakningsmyndighet genom att skicka en kopia av denna skrivelse. Samtliga ovan nämnda berörda parter kommer att uppmanas att inkomma med synpunkter inom en månad från dagen för respektive offentliggörande.’