ISSN 1831-5380
Översiktskarta | Rättsligt meddelande | Kakor (cookies) | Vanliga frågor | Kontakt | Skriv ut sidan

5.10 Citat

Ett citat består av

utdrag ur en text,
ord och tankar som hänförs till personer (direkt anföring).

Det finns flera olika typografiska möjligheter för att markera citat, exempelvis mindre grad, citattecken eller tankstreck:

Vanliga citat (bestående av lösryckta meningar eller ord som citeras i direkt anföring) sätts inom citattecken i textens grad och stil.
Citat inom citat (dubbel anföring) markeras med olika citattecken (se punkt 4.2.3).

Utelämnade ord eller stycken i en citerad text markeras med tre punkter inom hakparentes enligt reglerna nedan.

Om ett helt stycke utelämnas markeras detta med tre punkter inom parentes på egen rad:

”Xxxxxxxx xxxxxx xxx xxxxx.

[…]

Xxxx xxxx xxxxxxxxx xxx.”

Skiljetecken och citat

Citat, tre punkter och hakparenteser

Tre punkter markerar utelämnad text i ett citat. De skrivs inom hakparentes, med mellanrum före och efter hakparentesen:

”Rådet ämnade vidta flera åtgärder […] men avstod till slut.”
”Kommissionen föreslog […] en förordning om […] lika möjligheter.”

Detta skrivsätt används också för att undvika sammanblandning om den ursprungliga författaren satt in tre punkter:

”[…] En lyckad regeringskonferens är det första viktiga steget, […] det är hög tid att inse detta …”
Anm.:
Om författaren (upphovsmannen) inte använt hakparentes kring utelämnade stycken i citat, kan inte korrekturläsarna vid Publikationsbyrån veta vad som markerar utelämnad text och vad som är tre punkter i den ursprungliga texten. I sådana fall ska tre punkter på alla ställen i texten skrivas utan omgivande hakparenteser:
”Rådet ämnade vidta flera åtgärder … men avstod till slut.”
”Kommissionen föreslog … en förordning om … lika möjligheter”
”… En lyckad regeringskonferens är det första viktiga steget, … det är hög tid att inse detta …”
Citat inom anföringstecken (citattecken, kolon, slutpunkt)

Om citatet utgör slutet på en mening används inget kolon och punkten sätts utanför sista citattecknet (skiljetecknen ska följa meningens logiska struktur). Detta gäller också om citatet utgör ett nytt stycke:

I denna fråga har domstolen funnit att ”artikel 177 syftar till att säkerställa en enhetlig […] tillämpning av gemenskapsrätten i alla medlemsstaterna”.
I denna fråga har domstolen funnit att
”artikel 177 syftar till att säkerställa en enhetlig […] tillämpning av gemenskapsrätten i alla medlemsstaterna”.

Om citatet föregås av kolon ska det inledas med versal och punkten placeras innanför citattecknen. Detta gäller också om citatet utgör ett nytt stycke:

I denna fråga har domstolen funnit följande: ”Artikel 177 syftar till att säkerställa en enhetlig […] tillämpning av gemenskapsrätten i alla medlemsstaterna.”
I denna fråga har domstolen funnit följande:
”Artikel 177 syftar till att säkerställa en enhetlig […] tillämpning av gemenskapsrätten i alla medlemsstaterna.”

Om det ska vara en fotnotshänvisning efter citatet, ska punkten alltid placeras efter fotnots­hänvisningen:

I denna fråga har domstolen funnit följande: ”Artikel 177 syftar till att säkerställa en enhetlig […] tillämpning av gemenskapsrätten i alla medlemsstaterna” (1).
I denna fråga har domstolen funnit att ”artikel 177 syftar till att säkerställa en enhetlig […] tillämpning av gemenskapsrätten i alla medlemsstaterna” (1).

Då citatet är en del av inledningen till en rättsakt (beaktandeled, skäl) ska originalnumreringen skrivas som en del av citatet:

Det sista skälet ska läsas som följer: ”(3) Avtalet bör undertecknas och godkännas.”.

Hakparentes används i svenskan även för att markera tillägg av text i citat (vilket kan krävas av bl.a. grammatiska skäl):

Kommissionen har påpekat att ”bestämmelserna i detta [fördrag] måste följas”.
Anm.:
Beträffande olika citatteckennivåer, se punkt 4.2.3.
Senaste uppdatering: 15.6.2015
Till början av sidan
Föregående sidaNästa sida