ISSN 1831-5380
Översiktskarta | Rättsligt meddelande | Kakor (cookies) | Vanliga frågor | Kontakt | Skriv ut sidan

Inledning

Historik

1952

Efter EKSG-fördragets ikraftträdande skapas en officiell tidning för offentliggörande av upplysningar, beslut osv.
Tidningen ges ut för första gången den 30 december.
Från 1952 till och med den 19 april 1958 heter tidningen Europeiska kol- och stålgemen­skapens officiella tidning. Den ges ut på franska, italienska, nederländska och tyska.

1958

Efter ikraftträdandet av EEG-fördraget och Euratomfördraget ändras namnet till Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Tidningen ges ut för första gången under detta namn den 20 april.

1968

I januari delas tidningen upp i två serier: L (Lagstiftning) och C (Meddelanden och upplys­ningar).
Första numret i L-serien utkommer den 3 januari.
Första numret i C-serien utkommer den 12 januari.

1978

S-serien (Tillägg till Europeiska gemenskapernas officiella tidning) tillkommer för offentlig­görande av meddelanden om offentliga upphandlingar. Första numret utkommer den 7 januari.
Fram till slutet av 1974 publicerades anbudsförfaranden och meddelanden från Europeiska utvecklingsfonden i L-serien, och fram till slutet av 1977 i C-serien.

1981

Databasen Celex (Communitatis Europaeae Lex) – interinstitutionellt automatiserat dokumentationssystem för gemenskapsrätten – öppnas för allmänheten.
Celex är tillgänglig via direktanslutning och på magnetband och tillhandahålls av kommis­sionen.

1986

Serie S blir tillgänglig i elektronisk form genom databasen Ted (Tenders Electronic Daily).

1987

L- och C-serierna blir tillgängliga på mikroficher.

1991

Serie C … A inrättas i januari.

1992

I oktober flyttas Celex-hanteringen från kommissionen till Publikationsbyrån.

1997

S-serien ges ut på cd-rom.
Celex blir tillgänglig även på finska och svenska.

1998

L- och C-serierna blir tillgängliga på internet (EUR-Lex).
Från och med den 1 juli utkommer S-serien inte längre i pappersform, utan publiceras endast på cd-rom och på internet (databasen Ted).

1999

Från den 31 augusti publiceras en ny C-serie uteslutande elektroniskt, C … E.

2001

L- och C-serierna blir tillgängliga på cd-rom.

2002

EUR-Lex blir tillgänglig utan avgift den 1 januari.

2003

Den 1 februari ändras namnet, med stöd av Nicefördraget, till Europeiska unionens officiella tidning, förkortat EUT.

2004

I och med EU:s utvidgning utges EUT från och med den 1 maj på 20 språk. Enligt rådets förordning (EG) nr 930/2004 gäller ett undantag för maltesiska. Det innebär att Europeiska unionens institutioner, under en period av tre år (1.5.2004–30.4.2007), är skyldiga att på maltesiska offentliggöra enbart den lagstiftning som antas gemensamt av Europaparlamentet och rådet.
Den färgade randen på EUT:s omslag tas bort den 1 maj, och de skilda språkliga utgåvorna känns i stället igen på en ISO-kod på omslagets första och sista sida.
Från och med den 1 maj innehåller Celex och EUR-Lex alla 20 språken.
Den sista pappersutgåvan av registret över gällande gemenskapslagstiftning publiceras i juli. Efter detta datum återfinns registret i EUR-Lex.
Från och med den 1 november införlivas Celex med EUR-Lex och från och med den 31 decem­ber uppdateras Celex inte längre.

2007

Från och med den 1 januari ges EUT ut på 23 språk efter utvidgningen med Rumänien och Bulgarien, och efter beslutet att offentliggöra sekundärlagstiftningen på iriska. Ett undantag, liknande det som gällde för maltesiska, gäller dock för den iriska utgåvan. Under fem år (1.1.2007–31.12.2011) är unionens institutioner skyldiga att på iriska offentliggöra enbart den lagstiftning som antas gemensamt av Europaparlamentet och rådet (rådets förordning (EG) nr 920/2005.
Från och med den 1 januari tillämpas också en ny struktur för L- och C-serierna.

2009

Den 1 december, dagen för Lissabonfördragets ikraftträdande, läggs den tillfälliga avdelningen L V till i EUT: ”Rättsakter som från och med den 1 december 2009 antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Euratomfördraget” (avdelningen upphörde den 31 december 2009).

2010

Från och med den 1 januari tillämpas en ny struktur för EUT, anpassad till Lissabonfördragets ikraftträdande.

2012

Undantaget för iriska som fastställdes 2007 förlängs med ytterligare fem år (1.1.2012–31.12.2016) genom rådets förordning (EU) nr 1257/2010).

2013

Från och med den 1 juli ges EUT ut på 24 språk efter Kroatiens anslutning.

2014

Produktionen av C- … E- serierna upphör den 1 april.

2016

Serierna L … I och C … I inrättas den 1 januari.
I mars blir ELI (European Legislation Identifier) tillgänglig i EUR-Lex.

2017

Undantaget för iriska förlängs genom rådets förordning (EU, Euratom) 2015/2264, men dess tillämpningsområde ska gradvis minskas i syfte att avskaffa undantaget den 31 december 2021.

Textproducerande institutioner, organ och byråer

En förteckning över namn på institutioner, organ och byråer återfinns i punkt 9.5.

Europaparlamentet (Bryssel, Luxemburg, Strasbourg)

Olika avdelningar ansvarar för att skicka texter till EUT.

Europeiska rådet (Bryssel)

Texterna skickas av Europeiska unionens råds generalsekretariat.

Europeiska unionens råd (Bryssel)

Texterna skickas av generalsekretariatet.

Europeiska kommissionen (Bryssel, Luxemburg)

Generalsekretariatet ansvarar för att skicka alla texter från kommissionen, såväl när det är fråga om bindande rättsakter (L-serien), förberedande dokument, meddelanden och upplysningar från kommissionen (C-serien) som meddelanden om offentliga upphandlingar och meddelanden från Europeiska utvecklingsfonden (S-serien).

Europeiska unionens domstol (Luxemburg)

Texterna skickas av domstolens kansli.

Europeiska centralbanken (Frankfurt am Main)

Texterna skickas av generaldirektoratet Sekretariat & språktjänster eller av generaldirektoratet Rättsfrågor.

Europeiska revisionsrätten (Luxemburg)

Texterna skickas av enheten för kommunikation och rapporter.

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (Bryssel)

Texterna skickas av Europeiska unionens råds generalsekretariat.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (Bryssel)

Texterna från de olika enheterna skickas av sekretariatet.

Europeiska regionkommittén (Bryssel)

Texterna från de olika enheterna skickas av sekretariatet.

Europeiska investeringsbanken (Luxemburg)

Texterna levereras av berörd upphovsman.

Europeiska ombudsmannen (Strasbourg) och Europeiska datatillsynsmannen (Bryssel)

Texterna levereras av berörd upphovsman.

Byråer

Förteckning över byråer: se punkterna 9.5.39.5.6.

För en flerspråkig förteckning över institutioner, organ, interinstitutionella tjänsteavdelningar och byråer: se bilaga A9.

LegisWrite

LegisWrite är ett verktyg för utformning, revision och utbyte av officiella dokument, både rättsakter och andra texter. Det standardiserar texternas struktur och utformning.

Ytterligare upplysningar om LegisWrite finns på webbplatsen GoPro (Guide to procedures), som är tillgänglig för personal vid EU-institutioner och byråer: https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/wikis/display/REGISTRY/Legiswrite (en) (*).

Referenslitteratur

Som referensverk för texter som publiceras i EUT används i huvudsak följande:

a)
I fråga om stavning och skrivregler:
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket.
Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien.
Myndigheternas skrivregler.
Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet.
Språkriktighetsboken. Utarbetad av Språkrådet.
Att översätta EU-rättsakter – EU-institutionernas anvisningar.
b)
I fråga om lagstiftningstekniska anvisningar:
c)
I fråga om förkortningar, bokstavsbeteckningar och initialförkortningar:
Iate (en termbank som handhas gemensamt av EU:s institutioner, organ och andra inrättningar).
d)
I fråga om kontroll av rättsakternas titlar, senaste ändringar osv.:
EUR-Lex (Innehåller EU:s lagstiftning. Förutom EUT kan bland annat fördragen, rättspraxis och lagförslag användas).
e)
I fråga om förstakorrektur (layout, typografi osv.):

Dessutom används olika nummer av EUT som ständig referens vad gäller jordbruk, fiske, handelsavtal, Kombinerade nomenklaturen, avtal med tredjeland osv.

(*)
Internt arbetsdokument för personal vid EU-institutionerna.
Senaste uppdatering: 2.6.2020
Till början av sidan
Föregående sidaNästa sida