Inledning
Historik
1952
Efter EKSG-fördragets ikraftträdande skapas en officiell tidning för offentliggörande av upplysningar, beslut osv.
Tidningen ges ut för första gången den 30 december.
Från 1952 till och med den 19 april 1958 heter tidningen Europeiska kol-
och stålgemenskapens officiella tidning. Den ges ut på franska, italienska, nederländska och tyska.
1958
Efter ikraftträdandet av EEG-fördraget och Euratomfördraget ändras namnet till Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Tidningen ges ut för första gången under detta namn den 20 april.
1968
I januari delas tidningen upp i två serier: L (Lagstiftning) och C (Meddelanden och upplysningar).
Första numret i L-serien utkommer den 3 januari.
Första numret i C-serien utkommer den 12 januari.
1978
S-serien (Tillägg till Europeiska gemenskapernas officiella
tidning) tillkommer för offentliggörande av meddelanden om offentliga upphandlingar. Första numret utkommer den 7 januari.
Fram till slutet av 1974 publicerades anbudsförfaranden och meddelanden från Europeiska utvecklingsfonden i L-serien, och fram till slutet av 1977 i C-serien.
1981
Databasen Celex (Communitatis Europaeae Lex) – interinstitutionellt automatiserat dokumentationssystem för gemenskapsrätten – öppnas för allmänheten.
Celex är tillgänglig via direktanslutning och på magnetband och tillhandahålls av kommissionen.
1986
Serie S blir tillgänglig i elektronisk form genom databasen Ted (Tenders Electronic Daily).
1987
L- och C-serierna blir tillgängliga på mikroficher.
1991
Serie C … A inrättas i januari.
1992
I oktober flyttas Celex-hanteringen från kommissionen till Publikationsbyrån.
1997
S-serien ges ut på cd-rom.
Celex blir tillgänglig även på finska och svenska.
1998
L- och C-serierna blir tillgängliga på internet (EUR-Lex).
Från och med den 1 juli utkommer S-serien inte längre i pappersform, utan publiceras endast på cd-rom och på internet (databasen Ted).
1999
Från den 31 augusti publiceras en ny C-serie uteslutande elektroniskt, C … E.
2001
L- och C-serierna blir tillgängliga på cd-rom.
2002
EUR-Lex blir tillgänglig utan avgift den 1 januari.
2003
Den 1 februari ändras namnet, med stöd av Nicefördraget, till Europeiska unionens officiella tidning, förkortat EUT.
2004
I och med EU:s utvidgning utges EUT från och med den 1 maj på 20 språk. Enligt rådets förordning (EG) nr 930/2004 gäller ett undantag för maltesiska. Det innebär att Europeiska unionens institutioner, under en period av tre år (1.5.2004–30.4.2007), är skyldiga att på maltesiska offentliggöra enbart den lagstiftning som antas gemensamt av Europaparlamentet och rådet.
Den färgade randen på EUT:s omslag tas bort den 1 maj, och de skilda språkliga utgåvorna känns i stället igen på en ISO-kod på omslagets första och sista sida.
Från och med den 1 maj innehåller Celex och EUR-Lex alla 20 språken.
Den sista pappersutgåvan av registret över gällande gemenskapslagstiftning publiceras i juli. Efter detta datum återfinns registret i EUR-Lex.
Från och med den 1 november införlivas Celex med EUR-Lex och från och med den 31 december uppdateras Celex inte längre.
2007
Från och med den 1 januari ges EUT ut på 23 språk efter utvidgningen med Rumänien och Bulgarien, och efter beslutet att offentliggöra sekundärlagstiftningen på iriska. Ett undantag, liknande det som gällde för maltesiska, gäller dock för den iriska utgåvan. Under fem år (1.1.2007–31.12.2011) är unionens institutioner skyldiga att på iriska offentliggöra enbart den lagstiftning som antas gemensamt av Europaparlamentet och rådet (rådets förordning (EG) nr 920/2005).
Från och med den 1 januari tillämpas också en ny struktur för L- och C-serierna.
2009
Den 1 december, dagen för Lissabonfördragets ikraftträdande, läggs den tillfälliga rubriken L V till i EUT: ”Rättsakter som från och med den 1 december 2009 antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Euratomfördraget” (rubriken upphörde den 31 december 2009).
2010
Från och med den 1 januari tillämpas en ny struktur för EUT, anpassad till Lissabonfördragets ikraftträdande.
2012
Undantaget för iriska som fastställdes 2007 förlängs med ytterligare fem år (1.1.2012–31.12.2016) genom rådets förordning (EU) nr 1257/2010).
2013
Från och med den 1 juli ges EUT ut på 24 språk efter Kroatiens anslutning.
2014
Produktionen av C- … E- serien upphör den 1 april.
2016
Serierna L … I och C … I inrättas den 1 januari.
I mars blir ELI (European Legislation Identifier) tillgänglig i EUR-Lex.
2017
Undantaget för iriska förlängs genom rådets förordning (EU, Euratom) 2015/2264, men dess tillämpningsområde ska gradvis minskas i syfte att avskaffa undantaget den 31 december 2021.
2022
Undantaget för iriska upphör att gälla från och med den 1 januari 2022.
2023
Från och med den 1 oktober 2023 ges EUT ut per akt. Serierna L … I, C … A och C … I avslutas.
Textproducerande institutioner, organ och byråer
En förteckning över namn på institutioner, organ och byråer återfinns i punkt 9.5.
Europaparlamentet (Bryssel, Luxemburg, Strasbourg)
Olika avdelningar ansvarar för att skicka texter till EUT.
Europeiska rådet (Bryssel)
Texterna skickas av Europeiska unionens råds generalsekretariat.
Europeiska unionens råd (Bryssel)
Texterna skickas av generalsekretariatet.
Europeiska kommissionen (Bryssel, Luxemburg)
Generalsekretariatet ansvarar för att skicka alla texter från kommissionen, såväl när det är fråga om bindande rättsakter (L-serien), förberedande dokument, meddelanden och upplysningar från kommissionen (C-serien) som meddelanden om offentliga upphandlingar och meddelanden från Europeiska utvecklingsfonden (S-serien).
Europeiska unionens domstol (Luxemburg)
Texterna skickas av domstolens kansli.
Europeiska centralbanken (Frankfurt am Main)
Texterna skickas av generaldirektoratet Sekretariat & språktjänster eller av generaldirektoratet Rättsfrågor.
Europeiska revisionsrätten (Luxemburg)
Texterna skickas av enheten för kommunikation och rapporter.
Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (Bryssel)
Texterna skickas av Europeiska unionens råds generalsekretariat.
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (Bryssel)
Texterna från de olika enheterna skickas av sekretariatet.
Europeiska regionkommittén (Bryssel)
Texterna från de olika enheterna skickas av sekretariatet.
Europeiska investeringsbanken (Luxemburg)
Texterna levereras av berörd upphovsman.
Europeiska ombudsmannen (Strasbourg) och Europeiska datatillsynsmannen (Bryssel)
Texterna levereras av berörd upphovsman.
Byråer
Förteckning över byråer: se punkterna 9.5.3–9.5.6.
LegisWrite
LegisWrite är ett verktyg för utformning, revision och utbyte av officiella dokument, både rättsakter och andra texter. Det standardiserar texternas struktur och utformning.
Ytterligare upplysningar om LegisWrite finns på webbplatsen GoPro (Guide to procedures), som är tillgänglig för personal vid EU-institutioner och byråer: https://webgate.ec.europa.eu/
Referenslitteratur
Som referensverk för texter som publiceras i EUT används i huvudsak följande:
Dessutom används olika nummer av EUT som ständig referens vad gäller jordbruk, fiske, handelsavtal, Kombinerade nomenklaturen, avtal med tredjeland osv.
